Ont. vårdguiden. När kroppen säger ifrån. nr För Stockholms län. Bilaga: Alla nya vårdmottagningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ont. vårdguiden. När kroppen säger ifrån. nr 1 2009. För Stockholms län. Bilaga: Alla nya vårdmottagningar"

Transkript

1 vårdguiden nr För Stockholms län Skratt förlänger livet det är bevisat! Konsten att dricka lagom Bilaga: Alla nya vårdmottagningar Ont När kroppen säger ifrån Vårdguiden

2 Innehåll nr Ont, det gör ont... 3 Notiser 4 Tema: Ont i nacke, axlar och armar när kroppen säger ifrån 6 Byt ställning 8 Här kan du få hjälp mot smärtan 10 En snurrande värld om olika typer av yrsel 12 Jag fick bäras in till akuten Anitha berättar om sina yrselattacker 13 Ett säkert fall för Nils tips för att slippa falla 14 Riskbruk konsten att dricka lagom 16 Var nöjd ett gott skratt förlänger livet 19 Ett svettigt problem 20 Sjukhus bra, men hemma bäst om möjligheten att få dö hemma 22 Hit är alla välkomna landets första HBT-vårdcentral 23 Vårdguiden ger svaren TIDNINGEN VÅRDGUIDENS REDAKTION Tidningen Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut med fyra nummer per år till samtliga hushåll i länet. Ansvarig utgivare Katarina Winell Redaktör Anna Sjökvist E-post Frågor till redaktionen telefon Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, Stockholm Redaktionsassistent Petra Rinnetorp E-post Beställning av fler tidningar samt taltidning telefon Medicinsk granskning Inger Rising och Peter Rönnerfalk Grafisk form & repro Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto Ulf Huett Tryck Winkowski Print, Polen Upplaga ex För snart ett år sedan krockade jag i skidbacken. Det var en ung kille som kom åkande med alldeles för hög fart och körde rakt in i mig. Efter det fick jag ont i nacken och axeln under lång tid och det tog många besök hos sjukgymnasten innan jag kände mig bra igen. Den onda nacken blev inte precis bättre av allt arbete framför datorn. Men den fick mig att börja tänka mer på ergonomi på hur jag sitter och står och på hur viktigt det är att stärka musklerna i just nacke och axlar. (För att inte tala om hur viktigt det är att använda hjälm i skidbacken!) I det här numret skriver vi om att ha ont i nacke, axlar och armar, något som väldigt många av oss har, från och till. Inte minst för att vi sitter för mycket stilla och rör oss för lite, och varierar vår arbetsställning för sällan. Vi ger tips på vad du kan göra själv för att minska dina besvär och vart du kan vända dig om du vill ha hjälp att lindra det onda. Inte så ont kanske, men desto mer obehagligt kan det kännas när vi drabbas av yrsel. Ofta kan det vara svårt att förstå vad yrseln beror på även om den för det mesta har en godartad orsak. Läs om olika typer av yrsel på sidan 10. Yrsel kan även orsakas av alkohol. Gränsen mellan att dricka lagom och för mycket kan vara hårfin. För att undvika att hamna i ett beroende har vården mer och mer börjat använda begreppet riskbruk. På sidan 14 kan du läsa om vad ordet står för och om Eva, som efter en mycket konkret händelse valde att lägga om sina alkoholvanor. I mittuppslaget i det här numret av tidningen finns en telefonbilaga. Där hittar du alla de nya mottagningar som har öppnat sedan den senaste telefonkatalogen delades ut i september. Där hittar du också en uppdaterad karta över länets alla närakuter. Riv ut och spara den tillsammans med din telefonkatalog från Vårdguiden. Visste du förresten att du kan skratta dig frisk? Eller åtminstone friskare. Talesättet att ett gott skratt förlänger livet har vi ju alla hört, men det är faktiskt sant! När vi skrattar stärks immunförsvaret och vår förmåga till självläkning. Dessutom har en positiv livssyn visat sig kunna förlänga livet med sju år! Med andra ord: Försök att se livet från den ljusa sidan även om du har blivit påkörd i skidbacken... ANNA SJÖKVIST, redaktör Vårdguiden nr

3 FÖRTYDLIGANDE OM VACCINERINGAR Ätstörningar Misstänker du att du själv eller någon i din närhet har en ätstörning? Då kan du komma och lyssna på föreläsningar och delta i samtalsforum och anhörigutbildningar ledda av experter och forskare inom området. Det är Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS, inom Stockholms läns landsting som leder verksamheten. Föreläsningar hålls den 4 mars och den 6 maj klockan De är kostnadsfria och ingen föranmälan krävs. Den 4 mars hålls föreläsningen i ABF-huset, Sveavägen 41, Fabiansalen. Den 6 maj håller man till i KÄTS föreläsningssal, Wollmar Yxkullsgatan 27, Mariatorget. Anhörigutbildningarna hålls den 16 mars, 30 mars, 27 april och den 11 maj klockan Även dessa är kostnadsfria, men kräver föranmälan (mejla Anhörigutbildningar sker i biblioteket i KÄTS lokaler. Samtalsforum för dig som lider av en ätstörning hålls den 25 maj klockan i KÄTS bibliotek. Samtalsforum är kostnadsfritt, men föranmälan krävs (samma som ovan). Det är en fördel att gå på en föreläsning innan du deltar i ett samtalsforum. På kan du läsa mer om ätstörningar och om den verksamhet som Kunskapscentrum för ätstörningar bedriver. ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER/STHLMILL Donera mera! Släng inga läkemedel I förra numret av Vårdguiden presenterades det allmänna vaccinationsprogammet för barn. Rekommendationerna för den femte dosen mot difteri, stelkramp och kikhosta till barn födda före 2002 kunde uppfattas diffusa. Så här är det: Barn födda före år 2002 får ingen femte dos mot difteri, stelkramp och kikhosta under skoltiden, men det kan bli aktuellt med en påfyllnadsdos i vuxen ålder. De nuvarande rekommendationerna om fortsatt vaccination mot difteri och stelkramp håller på att revideras. På kan du läsa om de senaste rekommendationerna för vaccineringar. Att barn i Stockholms län även erbjuds vaccin mot pneumokocker vid 3, 5 och 12 månaders ålder stod i artikeln, men tyvärr inte i den särskilda faktaruta om programmet som presenterades. Efter att tidningen tryckts tog Socialstyrelsen beslut i frågan om HPV-vaccinering av flickor i åldern år. De nya föreskrifterna gäller från år 2010 och innebär att flickor födda 1999 och senare kommer att erbjudas vaccinering mot HPV i årskurs 5 6. Spår av antibiotika, hormoner och andra läkemedel finns i vårt ytvatten. Vilken påverkan det på sikt har på oss människor är oklart, men genom att lämna tillbaka överblivna läkemedel till apoteket för förbränning kan du bidra till att miljöpåverkan inte blir lika stor. Lämna alla överblivna läkemedel till apoteket kasta dem aldrig i soporna eller toaletten. Lämna östrogenplåster, även använda, till apoteket. Fråga din läkare om vilket läkemedel som har minst miljöpåverkan. Ta inte ut mer läkemedel än du behöver, det finns oftast små förpackningar. De flesta svenskar är positiva till att donera organ och vävnader till en annan människa efter sin död. Trots det råder det stor brist på organ och vävnader i Sverige. Enligt den senaste undersökningen, gjord av Donationsrådet i november 2008, hade bara 58 procent gjort sin vilja känd. Av dessa hade dock nio av tio bestämt sig för att donera. Det är enkelt att göra sin vilja känd: Informera dina närstående, anmäl dig till donationsregistret via fyll i ett donationskort (finns på apoteket och vårdcentraler) och bär det synligt i din plånbok. Tillsammans kan vi rädda liv! BLIR 1177 Under våren byter Vårdguiden telefonnummer, från till Det nya numret är ett gemensamt nationellt telefonnummer och kommer att gälla var du än befinner dig i Sverige. Tjänsten med upplysning och sjukvårdsrådgivning är oförändrad. Båda telefonnumren kommer att fungera under lång tid framöver. VÅLD I SAMKÖNAD RELATION RFSL:s brottsofferjour för HBT-personer (homo-, bi- och transsexuella) hjälper dig som utsätts för hatbrott eller våld i en samkönad relation. Du kan få stödsamtal och hjälp i kontakter med myndigheter. Jouren kan också förmedla kontakt med terapeuter och andra professionella med HBT-kunskap. Telefon: , e-post: Du får vara anonym. Vårdguiden nr

4 När kroppen Nästan alla får någon gång ont i nacke, axlar eller armar. Det finns mycket du själv kan göra för att förebygga och lindra besvären. TEXT ÅSA BOLMSTEDT FOTO ULF HUETT NÄSTAN ALLA FÅR VÄRK i nacken, axlarna eller armarna någon gång i livet. Ändå är det ganska få som söker vård för det. Förmodligen för att de flesta klarar att hantera smärtan eller för att den klingar av. Besvären beror ofta på arbetsställningen eller på överansträngning. Ensidiga upprepade och statiska rörelser, tunga lyft och obekväma ställningar är vanliga orsaker. Men även stress, höga krav och dåligt socialt stöd kan göra att man spänner sig. Eftersom problemen ofta kommer och går kan man själv försöka fundera på vad som utlöser dem. Om det är arbetet kan du diskutera med din arbetsgivare hur ni kan förbättra arbetssituationen. Om du har en lat partner, så ställ krav på att fördela om hemarbetet, säger Ola Leijon, som är enhetschef på Centrum för folkhälsa inom Stockholms läns landsting och som doktorerat på besvär i bland annat nacke och skuldror. Smärtan är sällan farlig, utan ett tecken på att muskler, leder och ledband inte rör sig som de ska, eller behöver vila. Lyssna på kroppens signaler. Om du känner trötthet, stickande känsla eller värk i muskler eller leder är det dags att byta arbetsställning. Ta hellre flera små pauser än en lång, säger Ola Leijon. Forskning har visat att rörelse ger bäst effekt, både vid kortvariga och långvariga problem. Gamla sanningar som att vila sig i form eller bära nackkrage har övergivits, eftersom det gör att muskler och leder kan stelna ännu mer. Genom att röra på den onda kroppsdelen ökar blodcirkulationen. Vid värk i nacke och axlar är det ofta skönt att rulla på axlarna, dra upp dem högt och släppa ner dem igen. Tennisarmbåge är ett smärttillstånd i muskelfästena på armbågens utsida och vid musarm har man ont i axel, arm eller handled. Då kan det hjälpa att vinka med handlederna. Prova också att massera nacken, axlarna eller den ömma punkten i armbågen vid tennisarmbåge, eventuellt med smärtlindrande eller antiinflammatorisk salva från apoteket. Allmänt sett är allt bra som känns bra och som inte gör smärtorna värre, säger Christina Eklund, sjukgymnast specialiserad på muskler och leder på Reagerakliniken i Älvsjö. 4 Vårdguiden nr

5 TEMA: ONT I NACKE, AXLAR OCH ARMAR säger ifrån Ibland kan det göra så ont att värken känns förlamande. Då kan värme lindra eftersom värmen minskar smärtsignalerna som kroppen skickar till hjärnan. Värm en vetekudde i mikron och lägg på det onda stället. Du kan också ta receptfria värktabletter en begränsad period eller försöka hitta en ställning där du kan röra dig utan smärta. Om du till exempel har nackspärr så prova att ligga ner och vrida huvudet. Då gör du den välgörande rörelsen samtidigt som de ömma musklerna vilar, säger Christina Eklund. Skilj också på ond och god smärta. Om du masserar en stel muskel kanske det känns obehagligt, men om du samtidigt känner att muskeln slappnar av så gör massagen gott. Förvärras besvären är det ond smärta, då ska du sluta. Det kan vara svårt att göra på rätt sätt, särskilt när det gäller att träna upp styrkan i musklerna. Man kan behöva hjälp att hitta rätt övningar och öka belastningen i lagom takt. Även stretchning kan vara svår att göra rätt på egen hand och passar inte heller alla besvär. Då kan det vara bra att söka hjälp hos exempelvis en sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor, säger Christina Eklund. De flesta besvär med nacke, axlar och armar går över utan behandling. Om de inte har försvunnit efter två, tre veckor och förvärras eller om problemen dyker upp i allt fler situationer kan man behöva hjälp. Likaså vid kraftigt ihållande nackhuvudvärk, ont i nacken och feber eller vid värk efter en olycka. Företagshälsovården är första instans om besvären beror på arbetet. På vårdcentralen gör läkaren en utredning för att utesluta allvarliga sjukdomar och för att hitta orsaken till problemen. Ibland blir besvären långvariga eller kroniska. Ofta beror det på att värken gör personen rädd för att röra sig. Muskler och leder försvagas, smärtan ökar och man kan fastna i en ond cirkel. Med kognitiv beteendeterapi, KBT, kan man få hjälp att bryta mönstret. Vårdguiden nr

6 TEMA: ONT I NACKE, Byt variera & pausera mera Ingen arbetsställning är perfekt därför är variation det bästa. Att lyssna på kroppen och ta pauser räcker längre än att sträva efter den ergonomiskt perfekta arbetsplatsen. ERGONOMI PÅ KONTORET STOLEN: Ha fötterna i golvet och stöd i svanken, då slappnar även skuldrorna av. BORDET: Rätt höjd är när du böjer armbågen i 90 graders vinkel. DATORN: Tangentbordet ska vara smalt så att du inte vinklar axlarna utåt och tunt så att du inte vinklar upp handlederna. Vila underarmarna på bordet när du skriver. Ha en sladdlös mus som du kan placera var du vill, helst rakt framför dig. Använd kortkommandon. MEDVETENHETEN om ergonomi på arbetsplatsen har ökat. Ändå får många problem i nacke, axlar och armar. Det beror dels på att stress och höga krav inte försvinner för att man sitter rätt, dels på att det helt enkelt inte finns någon perfekt arbetsställning. Därför gäller det att byta position ofta. Många har höj- och sänkbara skrivbord och det är bra, att stå avlastar skivorna mellan ryggradens kotor och ökar blodcirkulationen. Men det kan vara lika illa att stå en hel dag, som att sitta. Du ska bara stå så länge det känns behagligt. I början kanske det räcker med en kvart, säger Kerstin Tegbrant, ergonom på Arbets- och miljömedicin i Stockholms läns landsting. Helst ska du inte jobba mer än en timme i sträck utan att röra på dig, menar hon. Men du behöver inte planera in pausgymnastik, även om det naturligtvis är bra. Placera hellre skrivaren i ett annat rum så att du måste gå dit ibland. Det finns också flera tekniska hjälpmedel, som speciella datormöss. Hemma har du kanske inte möjligheten eller viljan att göra arbetsplatsen perfekt. Men det måste inte vara så komplicerat. Om du inte har en kontorsstol så räcker en pinnstol med en kudde i svanken långt. Återigen: Det allra viktigaste är att du tar pauser, säger Kerstin Tegbrant. 6 Vårdguiden nr

7 AXLAR OCH ARMAR ställning! Sitt inte vackert Det är inte bara arbetet som ger oss besvär i nacke, axlar och skuldror. Fritiden kan också ge problem. Både om du sitter för stilla eller belastar kroppen fel. NÄR HELGEN KOMMER slår vi oss ner framför teven, surfar på datorn och tar bilen till köpcentret. Allt stillasittande bidrar till en framåtböjd kroppshållning, gamnacke. De framskjutna axlarna och armarnas belastning blir för stor för muskler och leder och är en vanlig orsak till besvär. Ett första steg är därför att räta upp kroppshållningen. Tänk att du har en tråd i huvudet som drar dig uppåt. Håll armbågarna böjda och armarna nära kroppen. När du arbetar med något så försök att hålla händerna innanför axlarnas bredd, säger Christina Eklund, sjukgymnast specialiserad på muskler och leder på Reagerakliniken i Älvsjö. Aktivitet och umgänge gör att vi slappnar av. Men även fritidsaktiviteter kan vara orsaken till det onda. Många får till exempel tennisarmbåge av trädgårdsarbete. Det är ett smärttillstånd i muskelfästet på utsidan av armbågen. För att slippa besvär när du fixar hemma ska du undvika upprepade rörelser. Jobba inte för mycket med armarna ovanför axelhöjd eller med huvudet böjt bakåt. Då belastas axelleden och nacken. Tänk på att placera de saker du använder ofta i skåp som du når utan att behöva sträcka dig. Håll föremål du lyfter nära kroppen och fördela tyngden jämnt. Ta en matkasse i varje hand och använd ryggsäck hellre än axelväska. I sängen är det bra med en kudde som ger stöd under nacken, men som inte är för hög under huvudet. Även hemma handlar det om att ta små pauser. Det är lika viktigt när du till exempel lagar mat som när du påtar i trädgården. Mitt jobb handlar ofta om att göra patienterna medvetna om sin vardag. Då hittar de lösningar själva. Lyssna på kroppen, gör det som känns bra och var inte rädd att röra dig, säger Christina Eklund. Vårdguiden nr

8 TEMA: ONT I NACKE, AXLAR OCH ARMAR Här kan du sjukgymnasten Med sjukgymnastik tränar du upp styrkan och rörelseförmågan i nacken, axlarna och armarna. Träningen kan du göra hemma, på gym eller i bassäng. Du får också råd om hur du ska använda kroppen och hur du kan lindra smärtan. Vissa sjukgymnaster är specialiserade inom olika områden som smärta, ergonomi eller olika manuella behandlingsmetoder. Sjukgymnaster är legitimerade av Socialstyrelsen och finns bland annat inom primärvården. Du behöver ingen remiss utan bokar tid själv. Du betalar patientavgift och frikort gäller. Det finns även privata sjukgymnaster där du betalar hela kostnaden själv. ortopeden Ortopedläkare utreder och behandlar besvär i axlar, nacke och skuldror. Ibland kan kortisonsprutor eller operation bli aktuellt. Problem som ortopeden kan hjälpa till med är exempelvis diskbråck i halsryggen, som ger smärta i nacke och skuldror och strålar ut i armen, och besvär i axelleden som gör det svårt att lyfta armen ovanför axelhöjd och gör ont på natten. Även spänningstillstånd, musarm och tennisarmbåge utreds av ortopeden, men remitteras ofta vidare till sjukgymnast för behandling. Ortopeder är specialistläkare och du behöver remiss från vårdcentralen för att få tid för utredning och/eller behandling. Du betalar endast patientavgift. kiropraktorn En kiropraktor fokuserar på hur leder och muskler rör sig. Den vanligaste behandlingen innebär att kiropraktorn för ut leden i ytterläge för att öka rörligheten. Det gör inte ont, men det kan höras ett knäpp. Man får också råd om hur man kan hålla sig i rörelse. Kiropraktorer är legitimerade av Socialstyrelsen. Ett antal kiropraktorer har avtal med landstinget. Hos dem betalar du enbart patientavgift, men antalet besök är begränsat till fem under en period på tolv månader. Du kan också boka tid hos en privat kiropraktor, men får då betala hela avgiften själv.»lyssna på kroppen, gör det som känns bra och var inte rädd för att röra dig.«

9 få hjälp naprapaten Naprapaten återställer rörligheten i muskler och leder genom att töja och massera leder och muskler. Du får också råd om hur du kan träna för att minska risken för att få ont igen. Naprapater är legitimerade av Socialstyrelsen, men landstinget har inga avtal med naprapater, varför du får betala hela avgiften själv. LÄSTIPS NACK- OCH SKULDERBESVÄR I ARBETET, faktablad från Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Finns att ladda ner gratis till datorn på SKAPA VARIATION I ARBETET VID DATORN, faktablad från Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Finns att ladda ner gratis till datorn på AKUT RYGG- OCH NACKSMÄRTA Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU En patientversion kan beställas kostnadsfritt via

10 En snurrande värld Yrsel är ett av de tio vanligaste skälen till läkarbesök. Att vara yr är inte bara obehagligt, det kan också vara svårt för läkaren att förstå orsaken bakom. Även om yrseln oftast är godartad bör den utredas. TEXT EVELYN PESIKAN I LIKHET MED MAGONT och huvudvärk är yrsel något de flesta av oss upplever då och då. När vi reser oss upp för hastigt, när vi har feber, befinner oss på en gungande båt eller om vi har druckit för mycket alkohol. Yrsel är ett komplicerat tillstånd som kan ha betydligt fler orsaker än exemplen ovan och upplevas på en mängd olika sätt allt ifrån en diffus snurrig känsla till ett närmast förlamande tillstånd där vi inte kan stå upprätta. Det är viktigt att påpeka att yrsel är ett symtom och inte en sjukdom i sig. Det är också en subjektiv upplevelse som inte går att mäta på ett objektivt sätt. Därför kan det ibland vara svårt för patienten att göra sig förstådd hos läkaren, säger Christian Geisler, specialist i audiologi och öron-näsa-hals-sjukdomar vid Aleris Specialistvård Sabbatsberg och en av Sveriges få experter på yrsel. När yrsel blir ett påtagligt problem som påverkar till- 10 Vårdguiden nr

11 varon bör man uppsöka läkare och kräva att få en diagnos. Att nonchalera yrsel kan leda till allvarliga konsekvenser, både psykiska och fysiska, säger Christian Geisler. FOTO: SILKE REENTS/SCANPIX Yrsel bör alltid utredas. Tack vare den ökade kunskap vi har i dag kan de flesta yrselsymtom diagnostiseras och behandlas. Akut yrselattack Akuta yrselattacker med total balansrubbning är ytterst obehagliga och leder ofta till panikångest. Den första reflexen hos de flesta av oss är att tro att nu är det slut, att vi har fått en hjärntumör eller hjärnblödning. Men om man inte samtidigt har några andra neurologiska symtom, till exempel huvudvärk och dubbelseende, är denna typ av yrselattack oftast godartad, säger Christian Geisler. Vi har akuttider här på Sabbatsberg varje dag för att kunna ta emot patienten när symtomen är tydliga. Att se patienten med yrselsymtom är nämligen ett av de viktigaste verktyg vi har för att kunna ställa rätt diagnos. De flesta akuta yrselattacker brukar dock gå över på fyra eller fem timmar, så det är inte helt lätt att pricka in. Det ligger många patienter med yrsel och väntar på läkare på akutmottagningarna, men när de väl träffar läkaren har symtomen klingat av och då är det mycket svårt att diagnostisera. Den vanligaste orsaken till plötslig yrsel är olika typer av störningar i balansorganen, som till exempel godartad lägesyrsel, även kallad kristallsjukan. Denna störning beror på att lösa partiklar, kristaller, lossnat från sin plats och hamnat i någon av balansorganets båggångar, där de orsakar en felsignalering till hjärnan. I samband med huvudrörelser kan detta leda till dramatisk, men kortvarig yrsel och även så kallat åksjukesymtom. Godartad lägesyrsel är i dag lätt att bota, men på vanliga vårdcentraler saknas i allmänhet de instrument som krävs för att undersöka balansorganen och kunna ställa rätt diagnos. Vestibularisneurit, virus på balansnerven, är den näst vanligaste orsaken till öronrelaterad yrsel. Tillståndet orsakar så kallad karusellyrsel, som kan pågå i flera dygn. Behandlingen består till stor del av olika övningar, bland annat huvud- och ögonrörelser, som kan hjälpa hjärnan att träna upp balanskoordinationen igen. Menieres sjukdom Symtomen vid Menieres sjukdom, den kanske mest kända kroniska yrselsjukdomen, är plötsliga attacker av svår karusellyrsel i kombination med häftigt illamående, ensidigt öronsus, hörselnedsättning och känsla av lock för öronen. Ungefär svenskar lider av denna sjukdom, som man tror orsakas av ökad vattenansamling i innerörat. Vätskedrivande läkemedel används för att förebygga attackerna och i det akuta skedet brukar åksjukemedel ordineras. Ibland krävs kirurgisk behandling. Yrsel- och balansrubbningar kan vara ångestskapande, men ångest kan i sin tur också vara en orsak till yrsel. Oro, psykisk stress och sömnbrist kan leda till så kallad spänningsutlöst yrsel, som är ganska vanligt förekommande. Även migrän är en mycket vanlig orsak till yrselsymtom. Många läkemedel, till exempel mediciner mot högt blodtryck, kan ha yrsel som oönskad biverkning. Läkemedelsyrsel är särskilt vanligt bland äldre, men den så kallade åldersyrseln är en del av det normala åldrandet och beror på flera olika åldersrelaterade skavanker och småfel i balanssystemet. Ny kunskap Yrsel är en lika gammal åkomma som människan själv, men kunskapen om densamma neuro-otologi är en mycket ung medicinsk specialitet. Och köerna till landets specialistmottagningar är långa. För år sedan visste man inte lika mycket om yrsel som i dag. Nu börjar kunskapen om yrsel långsamt att förbättras, men fortfarande kan tyvärr patienter mötas av oförståelse. Jag anser att yrsel alltid bör utredas. Tack vare den ökade kunskap vi har i dag kan de flesta yrselsymtom diagnostiseras och behandlas, säger Christian Geisler. I Stockholms läns landsting finns det två mottagningar som är specialiserade på yrsel- och balanssymtom: Balansmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset och Yrselmottagningen vid Aleris Specialistvård Sabbatsberg. Men i första hand bör man vända sig till en yrselkunnig öron-näsa-halsläkare. MER INFORMATION På kan du läsa mer om yrsel och vad som kan vara orsaken till att du har drabbats av yrsel. Här finns också länkar till olika mottagningars väntetider för utredning. Vårdguiden nr

12 Jag fick bäras in till akuten Anitha Forsell fick en dramatisk yrselattack. Ett år senare fick hon diagnosen: Menieres sjukdom. TEXT EVELYN PESIKAN FOTO JACOB FORSELL UNDER EN BILRESA i Blekinge för fem år sedan blev Anitha Forsell från ena sekunden till den andra plötsligt fruktansvärt yr, kallsvettig och illamående. Jag fick bäras in till akuten i Karlskrona och fruktade det värsta att jag hade en hjärntumör. Först efter ett drygt år med återkommande attacker och många läkarbesök fick hon diagnosen Menieres sjukdom. Jag minns att jag kände mig lite yr någon dag före den hemska attacken, men innan dess hade jag aldrig haft några symtom, säger Anitha Forsell, som är 50 år och bosatt i Hägersten. Efter några timmars utmattad sömn och åtskilliga kräkningar på akutmottagningen gick anfallet över. Eftersom jag blev bra igen trodde jag att yrselattacken bara var något tillfälligt, ett virus på balansnerven eller liknande. Men eftersom attackerna kom tillbaka och jag stundtals mådde väldigt konstigt uppsökte jag flera olika läkare under ett års tid. Jag upplevde att jag blev ganska nonchalant bemött, kanske mest på grund av att jag oftast var symtomfri under själva läkarbesöket. Eftersom jag inte kunde bevisa vad jag led av, kändes det som om man tyckte att jag bara besvärade vården i onödan. Men jag gav mig faktiskt inte utan fick så småningom rätt diagnos på Sabbatsbergs Yrselmottagning. I dag hör hon bara på ena örat och har vant sig vid att ofta vara lite yr. Vid något tillfälle har hon även fått en så kallad droppattack, där hon helt utan förvarning ramlat omkull. Det har hänt en gång på jobbet. Det kändes som om allt bara vändes rakt upp och ner och det var hemskt. Det senaste året har yrseln avtagit lite, men i stället har jag fått tinnitus, som jag har mycket svårt att hantera eftersom det stör min sömn. Anitha Forsell vägrar dock att ge efter för sina besvär och har därför valt att fortsätta arbeta heltid. Nu tycker jag att jag får god medicinsk hjälp. Som patient får man helt enkelt inte ge sig, säger hon. 12 Vårdguiden nr

13 Ett säkert fall för Nils Han är 90 år och synnerligen aktiv. Men med åren har Nils Färnert märkt att det är lättare att ramla. För att slippa det lever han efter några handfasta råd. Och skulle olyckan ändå vara framme kan han stuntmanknepen! TEXT ANITA GULLBERG FOTO PERNILLE TOFTE FYSISK AKTIVITET står inte med på Nils Färnerts lista över goda råd för att slippa falla, men den har alltid funnits i hans liv. Trots sina 90 år promenerar han dagligen minst 40 minuter. Ja, jag tror att det är viktigt att hålla i gång, säger Nils. Det var i årsåldern som han först märkte att han hade lättare att falla. Han började funderade över hur han kunde förhindra det men också hur han skulle undvika svåra skador om olyckan ändå var framme. Och jag har ramlat många gånger, men aldrig skadat mig allvarligt. Nils råd nummer ett är att vara koncentrerad när man går. Man får inte sväva bort i tankarna, varje steg är viktigt. Nyligen råkade jag tänka på annat under en promenad. Då snubblade jag direkt på en liten, liten upphöjning! nisses bästatips Gå inte i mörker tänd lampor och använd ficklampa ute. Var lätt på foten, speciellt om du promenerar där det är ojämnt. Då fungerar tårna som dina känselspröt. Städa bort lösa mattor, sladdar och saker på golvet. De kan bli riktiga snubbelfällor. Ta det försiktigt i badrummet och håll i dig ordentligt när du ska kliva i och ur badkar eller dusch. Be någon hjälpa dig att sätta upp handtag på väggen i duschen. Vårdguiden nr Ta det lugnt när du reser dig, så att du inte blir yr. Ha någon eller något att hålla dig i om du känner dig ostadig. om du ska du gå i trappor: Använd ledstången! Om den saknas, påpeka det. Gå framåtlutad när du går uppför trappan och lätt bakåtlutad när du går nerför. Då kan du ta emot dig med händerna om du faller på väg upp och sätta dig ner om du faller på väg ner. utomhus: Bra skor. Tänk på att lösa skosnören är lätta att snubbla på. Broddar på skorna om det är halt ute. Att gå lite lätt framåtlutad ger bättre balans. Bär inte i händerna. Med händerna fria är det lättare att hålla balansen och du kan ta emot dig om du skulle ramla. Du kan också använda en käpp eller gåstavar. En ryggsäck eller en dra-matenvagn är utmärkt. När du åker buss, spårvagn eller tåg vänta tills fordonet har stannat helt innan du reser dig. Om du är orolig att inte hinna av är det bättre att säga till föraren än att riskera ett fall. Om du ändå ramlar försök att falla framåt och ta emot dig med händerna. Handskar skyddar händerna och minskar risken att du gör dig illa om du måste ta emot dig vid ett fall utomhus. Tänk också på att om du har druckit alkohol så ökar risken att ramla. Måste du förflytta dig när du druckit alkohol så be någon att stödja dig. Man måste vara koncentrerad när man går. Man får inte sväva bort i tankarna, varje steg är viktigt.

14 Riskbruk Ett glas rött vin till tisdagens pasta? Alkohol är gott och avslappnande, men listan över vad alkohol kan ställa till med kroppsligt, mentalt och socialt har närapå ingen ände. TEXT HELENE LUMHOLDT ILLUSTRATION MOLLY BARTLING DEN SOM HAR FASTNAT i ett alkoholberoende riskerar att råka illa ut på alla möjliga sätt. Dessutom är det mycket svårt att ta sig ur ett beroende. På senare tid har man därför mer och mer börjat fundera över om man kan hantera ett alkoholproblem redan innan det egentligen har uppstått. Om vi kan vi se över våra alkoholvanor innan vi utvecklar ett beroende är det rena förtjänsten för alla inblandade. Tidigare talades det om tidig upptäckt. I dag talar vi om riskbruk. Det är det till synes oskyldiga och måttliga drickandet som ändå kan innebära en för hög konsumtion och utvecklas till ett beroende med skador som följd. Ungefär en halv miljon svenskar beräknas konsumera alkohol på den här riskfyllda nivån. Eftersom också relativt små mängder alkohol kan ge negativa effekter på vår hälsa finns det stora förtjänster, för både individ och samhälle, om vi lyckas agera i tid. Susanne Hellström, distriktssjuksköterska på Viksjö vårdcentral, är engagerad i det nationella regeringsuppdraget Riskbruksprojektet. Till hennes uppgifter hör att»funderar du över om du dricker för mycket? Svaret har du inom dig.«ge verktyg åt framför allt distriktssköterskor i primärvården som underlättar för dem att ställa frågan om patienternas alkoholvanor. De flesta som har riskbrukskonsumtion upplever inte några tydliga negativa effekter av sitt drickande. Ingen annan reagerar kanske heller. När och om de söker sig till vården är det av andra orsaker. Det kan vara patienter som söker för högt blodtryck, sömnbesvär, övervikt, stress, ångest, depression, sår eller fallskador. Livsstilen har ju en avgörande betydelse för vår hälsa. Om det är besvär som skulle kunna ha med alkohol att göra, ber jag dem alltid berätta hur deras alkoholvanor ser ut, säger Susanne Hellström. De flesta svarar att de inte dricker särskilt mycket. När jag sedan ändå säger att deras problem kanske skulle kunna lindras om de minskade eller halverade sin konsumtion, så säger många att de kan tänka sig att göra det och att de redan tänkt tanken. För trots att alkohol i vissa fall påstås kunna lindra såväl stress som ångest, och förebygga både diabetes och högt blodtryck så kan den också, och faktiskt oftare, vara upphov till problemen. En sängfösare kanske gör att man somnar in fort och gott men också att man vaknar fram på småtimmarna och ligger klarvaken med dunkande hjärta resten av natten. I tidningars hälsobilagor och inte minst på nätet kan man testa sig. Genom att svara på hur mycket man dricker blir man poängbedömd och får reda på om man befinner sig i riskzonen eller inte. Men den här typen av tester har sina egna risker. Hur man tål alkohol är nämligen mycket individuellt. Äldre personer tål mycket mindre är yngre, kvinnor tål generellt sett mindre än män och unga smala kvinnor med liten muskelmassa tål nästan ingenting. Därför är det viktigt att återkommande reflektera över sin alkoholkonsumtion. Om du funderar över om du dricker för mycket har du själv svaret inom dig, om du lyssnar. Alla människor kan fatta kloka och självständiga beslut och ska också göra det om sin egen hälsa, säger Susanne Hellström. För den som definierat sitt drickande som riskbruk gäller det att hitta motivation till förändring. Om man får en diagnos, till exempel högt blodtryck, kan den ge motivation till förändring. Undersökningar visar att ungefär en fjärdedel av dem som tar blodtrycksmediciner skulle slippa det om de i stället drog ner på sitt alkoholintag. Ett annat stort och viktigt argument för att minska sitt alkoholintag är övervikt och fetma. Alkohol innehåller 14 Vårdguiden nr

15 Ett hårt uppvaknande En konkret händelse gjorde att Eva bestämde sig för att lägga om sina alkoholvanor. nästan lika många kalorier som fett! Känslor och upplevelser kan också vara en stark drivfaktor till förändring. Som distriktssköterska ser Susanne Hellström det som självklart att upplysa om sambandet mellan alkohol och olika skador och sjukdomstillstånd. Beslutet och sättet att förändra måste däremot ligga på individen. Jag kan ställa frågan till patienten: Vilka vanor skulle du kunna tänka dig att förändra? Men det är alltid patienten själv som måste sätta målet för förändring. MER INFORMATION Alkohollinjen på telefon , måndag torsdag 12 19, fredag Du kan vara anonym. vardguiden.se/alkohol alkoholhjalpen.se alkoholprofilen.se FÖR EVA KÄNDES DET PINSAMT. Hon jobbar inom vården och har själv gett råd till patienter som druckit lite för mycket. Det har varit välfungerande personer. Detsamma kan man säga om mig. Jag har ett jobb som jag trivs med, även om det är stressigt, och jag har två fina barn som funkar bra i skolan, har kompisar och så. Evas riskbruk tog fart när hon skilde sig för ett par år sedan. Tidigare hade hon och hennes man ofta tagit ett glas vin till maten. När jag plötsligt satt själv med barnen vid matbordet kändes det inte okej att dricka det där glaset längre. I stället tog jag mig ett glas när barnen hade somnat. Fast då passade jag på att ta två. Och sedan tyckte jag väl lite synd om mig själv som satt där fjättrad framför teven, ensam en fredagskväll. Hon började passa på att dricka när barnen var hos sin pappa, varannan vecka. Det kunde bli ett par glas vin till varje middag och på fredagarna blev det alltid lite extra. Jag kom hem dödstrött efter en hel arbetsvecka. Skulle inte jag få unna mig lite lyx även om jag inte hade en man? Så Eva lade sig badkaret, tände ljus och tog en drink, sedan blev det några glas vin till maten och så en whisky till kaffet. En kväll satt jag i soffan och tittade på tv, trodde jag. Plötsligt stod mina barn framför mig! Jag fattade ingenting. Teven lät i bakgrunden, jag visste inte om det var morgon eller kväll. Jag hade somnat i soffan och inte vaknat fastän mina barn och deras pappa hade ringt både på telefonen och på dörren innan de klev in. De skulle hämta något de hade glömt. Som jag skämdes! Jag trodde jag skulle sjunka genom jorden. Jag tror egentligen inte barnen uppfattade så mycket men min exman tittade på mig, skakade på huvudet och gick därifrån. Det räckte för mig det där ville jag inte uppleva någon mer gång! Eva talade aldrig med någon om sina problem. Hon ville inte öppna sig för vännerna och inom vården var hon rädd att bli igenkänd. I stället sökte hon information, framför allt på nätet. Läste om andra i en liknande situation och funderade en hel del. Jag kom fram till att jag inte ville vara helt utan alkohol, så illa ute var jag inte. Jag bestämde mig för att fortsätta ta ett glas vin till maten ibland, även om barnen var hemma. På så vis laddades inget sug inom mig. Whiskyn till kaffet och drinkarna i badet bestämde jag mig däremot för att sluta med. Jag var ju mest ute efter känslan av lite extra. Nu gör jag hempressad juice i stället och tar en god chokladbit till kaffet. Det har gått ett halvår sedan hon bestämde sig. Det är inte lång tid, men Eva känner sig nöjd. Fram till denna dag har hon inte berättat för någon om sin kamp, men tycker att det känns bra att dela med sig nu, om än anonymt. Någon större rädsla för att snudda vid gränsen igen känner hon inte. Och om jag någon gång blir sugen på ett glas till så frammanar jag bilden av min exman och hans nedlåtande skakning på huvudet. Det räcker för att jag ska bestämma mig för att låta bli. Vårdguiden nr

16 Var nöjd 16 Vårdguiden nr

17 TEXT JOACHIM STOKSTAD FOTO ULF HUETT... med allt som livet ger och allting som du kring dig ser. Börja se glaset som halvfullt i stället för halvtomt. Skratta och ha kul. Det gör dig friskare och förlänger ditt liv med upp till sju år! VI LEVER I ETT bra land. Oavsett rådande lågkonjunktur har så gott som alla kurvor de senaste decennierna pekat uppåt. Ekonomiskt välstånd, hälsa, livslängd, jämställdhet, levnadsstandard, utbildning allt blir bättre. Märkligt nog pekar även kurvan över antalet människor som mår dåligt uppåt. Runt en miljon svenskar lider av lätt till medelsvår depression. Varje år skrivs det ut recept på antidepressiv medicin. Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? Så lyder den enkla titeln på en bok av den pensionerade läkaren Nisse Simonson. I den funderar och resonerar han kring denna ekvation som inte går ihop. Han kommer fram till att vi faktiskt kan vända utvecklingen med rätt enkla medel: tankekraft och lite motion. Ja, det är faktiskt så enkelt, säger han. De flesta människor instämmer i påståendet att man kan grubbla sig sjuk. Men då borde vi ju också kunna tänka oss friska, eller hur? Genom att ge akt på sina tankar, menar han, kan man bryta de mörka tankebanor som vi så lätt fastnar i och ältar. För ju oftare vi repeterar en tanke, desto mer fixeras den. Och våra tankar påverkar hjärnans celler, som är formbara. Dysterkvistar borde alltså hitta sätt att bryta negativa tankar, som dessutom smittar andra väldigt lätt. Motion som medicin Nisse Simonsson är oerhört skeptisk till den stora mängd antidepressiv medicin som förskrivs. För om man delar in deppade patienter i två grupper och ger den ena antidepressiv medicin och den andra får minuters hastig promenad, så är deras tillstånd efter sex månader jämförbart. Motion är alltså lika effektivt! Men det finns viktiga skillnader. Runt 70 procent av de medicinerade återfaller. Och en vanlig biverkning av medicinen är att man löper risk att bli ännu mer deprimerad när man börjar respektive slutar med den. Vilket ökar risken för exempelvis självmord med procent. I samtliga fall av dödsskjutningar på skolgårdar i USA och Finland har gärningsmannen just inlett eller varit i slutfasen av medicinering, säger Nisse Simonsson. Motion däremot har inga kända biverkningar. Nej, det är det billigaste, enklaste och ofarligaste sättet att bota många psykologiska problem, inklusive panikångest och depressionstillstånd. Det är även vetenskapligt belagt att motion minskar risken för cancer och diabetes. Risken för Alzheimer minskar med 57 procent och risken för stroke minskar med 60 procent. Och det handlar inte om att man måste sätta på sig grälla trikåer och pannband, det räcker att gå snabbt, poängterar han. Att fysisk rörelse kan bota sjukdom beror på att den frigör substansen serotonin som ligger lågt hos deprimerade. Dessutom frigörs substansen dopamin, en kusin till amfetamin, samt endorfin, som fungerar som morfin. Rena rama lyckococktailen, alltså. Vilket i sin tur kanske kan få oss att skratta lite mer. Skratt är också en medicin. Det upptäcktes när en sjuk patient noterade att han var smärtfri fyra timmar efter Att vara tacksam, optimistisk och förlåtande är ett vinnande koncept. att han hade skrattat gott. Och när forskarna med moderna hjärnfunktionsapparater undersökte honom visade det sig att skrattet mobiliserar de områden som aktiveras av morfin. Men i stället för att skratta tycker Nisse Simonson att vi har blivit ett folk av dystra gnällspikar. Om vi i stället byter fokus och tänker på allt som trots allt är väldigt bra, då kommer vi inte bara att må bättre, vi kommer även att leva längre, hävdar han. Amerikanska studier visar att optimister lever i snitt 7,4 år längre än pessimister. Att vara tacksam, optimistisk och förlåtande är ett vinnande koncept. Att tänka positivt är lätt sagt, men kanske inte lika lätt att praktisera. Detta är Nisse Simonson väl medveten om. Nej, det brukar krävas någon sorts känslomässig insikt och en ansträngning. Jag tror inte på hurtfriska råd. Vårdguiden nr

18 Men det finns några handfasta saker man kan tänka på. Det är till exempel dumt att bara jämföra sig med dem som lyckats bättre. Vi är alla bekräftelsenarkomaner. Och säger vi till någon att de har gjort en sak bra, då kommer de att berömma oss när vi gör något bra. Men man måste också våga tycka att man är bra på vissa saker och inte tänka så mycket på det man är sämre på. Att sätta upp rimliga mål. Själv har jag som mål att inte klaga på något om jag inte har ett genomtänkt förslag till hur man löser problemet. Och varje kväll innan jag somnar berömmer jag mig själv för något bra jag gjort under dagen. Ett annat knep som visat sig fungera bra är att skriva gladbok en dagbok om enbart det positiva. Fikat med kompisen. Det vackra vädret. Det här var en bra dag. I morgon ska bli ännu bättre. Skrattets effekt Ökad smärttålighet Ökat självförtroende Förbättrad andning Förbättrad blodcirkulation Förhöjd livskänsla Ökad känsla av samhörighet Ökad stresstålighet Gynnsam effekt på tankeförmåga och kreativitet Stärkt immunförsvar Ökad produktion av positiva hormoner och enzymer Massage av viktiga inre organ Hämmande av fria radikaler, vilket minskar risken för tidig död i till exempel cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Välja glädje Och blir det inte så är det inte så farligt, menar han. Besvikelse har inga fysiska biverkningar. Den som köper en lott och på vägen hem drömmer om hur man ska köpa ny bil, betala av bolånen och resa kan bli besviken när det inte blev någon vinst. Men man hade ju roligt när man drömde! Det handlar om att byta fokus. Man kan också sätta ett gummiband på handleden och snärta sig varje gång man tänker negativt, tipsar han. Har man svårt att på egen hand börja se livet mer från den ljusa sidan rekommenderar han KBT, kognitiv beteendeterapi, som på kort tid kan hjälpa till att bryta vanor och mönster. Om man är optimist eller inte beror till 50 procent på våra gener och till 10 procent på omständigheter, som privatekonomi, relationer med mera. Resterande 40 procent är påverkbara. Är glaset halvtomt eller halvfullt du kan faktiskt välja hur du vill se det, säger Nisse Simonson. Det finns många människor som har drabbats av svåra sjukdomar med exempelvis total förlamning som följd, som inte skulle ha vilja sjukdomen ogjord, eftersom de numera uppskattar livet mer än förr. Har man fått en obotlig sjukdom ser man varje ny dag som en bonus. Lyckas då Nisse Simonson själv leva som han lär, är han lycklig? Lycka kommer inifrån från vår egen inställning och våra egna tankar inte utifrån. Vi tror att vi ska bli lyckliga om bara... Men det är resan mot att bli lycklig och må bra som är målet. För mig är lycka att gå på skidtur på fjället, i fullständig tystnad, gräva en sittgrop, hälla upp varm choklad och ta fram limpmackor med ost som jag doppar i chokladen. Eller att snusa på mina sovande barnbarns hår! 18 Vårdguiden nr

19 Ett svettigt problem Blir du sjöblöt någonstans på kroppen utan fysisk ansträngning eller värme? Det finns olika metoder att lindra överdriven svettning om du ser den som ett problem. TEXT JOHAN ÖBERG ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON/STHLMILL ATT SVETTAS ÄR NATURLIGT. Det är kroppens sätt att kyla ner sig, så att kroppstemperaturen håller sig runt 37 grader. Fysisk ansträngning får oss att svettas, liksom hetta. Att bli svettig av nervositet och stress är också naturligt inom rimliga gränser. Men för en del människor kan överdriven svettning bli ett stort problem, både socialt och fysiskt, när fräscha kläder snabbt blir genomblöta och det kan droppa svett från händerna. Det finns dock hjälp att få, även om överdriven svettning i undantagsfall är något som man kan tvingas leva med. Exakt när man ska söka hjälp är svårt att säga, men om man svettas så mycket att det blöter igenom ytterkläderna eller det droppar om händerna trots att man inte ansträngt sig fysiskt tycker jag att man kan kontakta vårdcentralen, säger professor Lennart Emtestam, på Karolinska Universitetssjukhusets hudmottagning. En av 200 personer drabbas av överaktiva svettkörtlar, så kallad primär hyperhidros. Problemet är delvis ärftligt och börjar ofta i barndomen eller under puberteten. Då kan det också vara förenat med dålig lukt på grund av hormonella utsöndringar och, ibland, otillräcklig hygien. Men överdriven svettning kan även bero på helt andra saker. Till exempel diabetes, hög alkoholkonsumtion, klimakteriebesvär, läkemedelsbiverkningar, långdragna infektioner, social fobi, för mycket sköldkörtelhormon eller vissa typer av cancer. De flesta patienter som vänder sig till vården för att de svettas för mycket blir hjälpta av den starkaste antiperspiranten som finns på den svenska marknaden, Absolut torr, som säljs receptfritt på apoteket och som kan användas mot armsvett, handsvett och fotsvett. Men det är viktigt att man följer instruktionerna noga, annars kan man få problem med hudklåda och sprickbildning. I övrigt bedömer Lennart Emtestam riskerna med antiperspiranter, starka som svaga, som minimala. Det har diskuterats om aluminiumföreningarna i dem kan ge cancer eller vara skadliga för miljön. Men de mängder de innehåller är så försvinnande små att man inte ska vara orolig. Det finns även annan hjälp mot överdriven svettning. Vissa receptbelagda mediciner som förr användes mot magsår har visat sig vara svettdämpande. Jontofores är en effektiv, men rätt långdragen behandling med svagström mot handsvett. Nervgiftet botulinumtoxin A (botox) har blivit känt som en effektiv skönhetsbehandling mot rynkor, men används också med framgång mot arm- och handsvett. Behandlingen måste dock upprepas var tredje till sjätte månad. Vid stora besvär med armsvett kan man överväga att operera bort svettkörtlarna i armhålorna. Däremot opererar man i Sverige i princip inte längre mot handsvett, även om enstaka fall kan förekomma ett ingrepp som kräver att man knipsar av nervbanor i bröstkorgen. Minskar problem med svettning Deodoranter motverkar lukt, genom parfym och bakteriedödande ämnen. Har man känslig hy kan man välja en utan alkohol och parfym. Det finns också aluminiumfri deodorant. Tvål och vatten är i stort sett lika effektivt. Skor i material som andas och täta strumpbyten minskar problem med fotsvett. Antiperspiranter innehåller ungefär samma saker som deodoranter, men dessutom ämnen som sänker svettproduktionen. Jontofores dämpar handsvett. Svagström leds genom ett vattenbad som patienten har händerna i. Botulinumtoxin A kan injiceras så att nervbanor blockeras. Detta kan få hand- och armsvett att upphöra i flera månader. Operation av svettkörtlarna i armhålorna får svettningen där att upphöra. Vårdguiden nr

20 hemma Sjukhus bra, men bäst Att få dö lugnt och stilla i sitt eget hem, utan smärta och i trygga medicinska händer är något många skulle vilja. Detta gamla sätt att få dö på är numera fullt möjligt. TEXT EVELYN PESIKAN FOTO PERNILLE TOFTE ALLT FLER OBOTLIGT SJUKA kan i dag välja att få vård i hemmet fram till livets slut, tack vare ASIH, Avancerad Sjukvård I Hemmet. Dessa vårdteam erbjuder i stort sett samma vård som på sjukhus och kan även ge dropp och blodtransfusioner. Dock inte intensivvård. Palliativ vård (som betyder lindrande, i motsats till kurativ, som är botande) ges till människor med obotliga sjukdomar. För att bli inskriven vid en palliativ vårdenhet, till exempel ASIH, krävs remiss från läkare. Målet med palliativ behandling är att behålla patientens livskvalitet genom att lindra de fysiska och psykiska symtom som svåra sjukdomar kan ge. Allt ifrån smärta och illamående till ångest och andningsbesvär.»palliativ vård omfattar alla som har en dödlig sjukdom, inte bara cancer.«många förknippar palliativ vård enbart med livets slutskede, men i dag lever många människor väldigt länge med kroniska sjukdomar, även cancer. Vi vårdar patienter i alla stadier av deras sjukdomar. Bara en del är i slutfasen av sina liv, säger Eva Berggren, en av fyra teamchefer på ASIH Långbro Park, som servar sydvästra Storstockholm. På denna ASIH-enhet finns även 16 vårdplatser där patienter kan läggas in under kortare tid, till exempel om anhöriga behöver avlastning. Lindra smärtan I hemsjukvårdsteamen finns läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, kuratorer och vid behov även präster. Vi är specialister på smärtlindring smärta är något som de flesta patienter är väldigt rädda för. I vårt uppdrag ingår också att förbereda patienterna för en god död, ofta i nära samarbete med de anhöriga, säger Katarina Lannerwall, som är chef för ett team som arbetar med cancersjuka. Anna Ström ansvarar för det medicinska team som vårdar patienter med andra kroniska sjukdomar, till exempel ALS, hjärtsvikt och KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom). Palliativ vård omfattar alla som har en dödlig sjukdom, inte bara cancer, säger hon. Att döden ständigt är närvarande när man arbetar inom ASIH är inget som skrämmer de erfarna teamledarna som alla är sjuksköterskor. För oss är det naturligt att prata om döden, både med varandra och med patienterna och deras anhöriga, säger Anna Ström. Många är rädda för att döden är något dramatiskt och plågsamt, men de allra flesta somnar bara in lugnt och stilla. Vår uppgift är att göra döden så skonsam som möjligt, men framförallt att hjälpa patienten att leva fullt ut fram till slutet lyfta fram allt som fortfarande är friskt. Vi har en helhetssyn och försöker tillgodose patientens behov, även på det existentiella och psykosociala planet genom att erbjuda samtal med kurator och präst. Fler vill dö hemma Alla vill inte dö hemma, vissa känner sig tryggare på sjukhus. Vi tror dock att fler skulle välja hemsjukvård om de visste att den finns. Förr fick ju människor dö i sina hem, bland sina nära och kära, säger Anna Ström. I mesta möjliga mån försöker ASIH att tillgodose patientens och de anhörigas önskemål när döden är ett faktum. Det kan gälla hur den döde ska vara klädd eller hur länge han eller hon kan få ligga kvar hemma. Ofta vill man till exempel invänta släktingar som ska ta farväl och det brukar inte vara några problem att låta kroppen vara kvar något dygn. ASIH-personalen erbjuder alltid de anhöriga samtal efter ett dödsfall och de flesta tar tacksamt emot detta stöd i sorgearbetet. 20 Vårdguiden nr

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Kompetenscenter för hälsa. "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre -

Kompetenscenter för hälsa. Dä bar å åk! Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre - Kompetenscenter för hälsa "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas - Olycksfallsprevention bland äldre - V i har under de senaste decennierna blivit både friskare och äldre. Det är väl härligt

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Artroskopisk rotatorkuffsutur

Artroskopisk rotatorkuffsutur Artroskopisk rotatorkuffsutur Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder 2012-01-20 Vanliga symtom eller sjukdomsbilder. Jag kan konstatera att vissa tillstånd återkommer både hos elitidrottare samt hos de individer som är stilla sittande med monotona arbetsuppgifter. Med Fuji

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder

Apotekets råd om. Värk i muskler och leder Apotekets råd om Värk i muskler och leder Värk i muskler och leder är vanliga åkommor som kan bero på olika saker. Led- och muskelskador hänger till exempel ofta ihop med idrott och motion. Den vanligaste

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Sjukgymnastik. ATT MÅ BÄTTRE FÖR DIG SOM HAR KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)

Sjukgymnastik. ATT MÅ BÄTTRE FÖR DIG SOM HAR KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) Sjukgymnastik ATT MÅ BÄTTRE FÖR DIG SOM HAR KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) Illustrationer Monika Fritze. Layout AnnBritt Holmqvist. Denna broschyr är producerad i samarbete mellan sjukgymnasterna

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning Pain Relief Experts Dr. Michael Ho Bruksanvisning Innehåll Meddelande från doktor Michael Ho Vem kan använda produkten? 2 3 Olika funktioner För perfekt stöd och komfort För perfekt ryggmassage För perfekt

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage Neurokirurgiska kliniken, lund Information vid nackoperation och behandling med halskrage Varje patient bedöms individuellt av ansvarig läkare ifråga om operations-metod, behov av halskrage eller träning

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada Bankarts operation Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Ergonomi - Uppgift 11

Ergonomi - Uppgift 11 Arbetsplatsanalys av min dataplats hemma Arbetsplatsanalys Efter renoveringar hemma har kontoret fått flytta ut i hallen. Kontorsplatsen är inte fullständig ännu för hyllorna, som skall vara ovanför bordet,

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Virus på balansnerven (vestibularisneurit)

Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Patientinformation Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Hur yttrar yrseln sig? De flesta insjuknar relativt plötsligt med en snabbt tilltagande känsla av kraftig karusellyrsel och illamående, ofta

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Den som spar han har!

Den som spar han har! Syns inte bilderna? Klicka här... Den som spar han har! Vilken konstig sommar det blev! Många har besviket kommit tillbaka till jobb och skola från en blöt och kall semester. Vi får minnas allt det positiva

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring

Läs mer

Träna med hantlar 1 RG

Träna med hantlar 1 RG Träna med hantlar 1 RG Hantlar med handtag är bra för tetraplegiker. Hantelträning är förmodligen en av de äldsta formerna av träning men också en av de mest effektiva om man snabbt vill utveckla styrka.

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik,

Lär dig  Andas rätt  Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, ökad rörlighet och styrka i muskulaturen, bättre kondition och avslappning. ANDNINGSTEKNIK Övningar

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans

Läs mer