Ont. vårdguiden. När kroppen säger ifrån. nr För Stockholms län. Bilaga: Alla nya vårdmottagningar

Transkript

1 vårdguiden nr För Stockholms län Skratt förlänger livet det är bevisat! Konsten att dricka lagom Bilaga: Alla nya vårdmottagningar Ont När kroppen säger ifrån Vårdguiden

2 Innehåll nr Ont, det gör ont... 3 Notiser 4 Tema: Ont i nacke, axlar och armar när kroppen säger ifrån 6 Byt ställning 8 Här kan du få hjälp mot smärtan 10 En snurrande värld om olika typer av yrsel 12 Jag fick bäras in till akuten Anitha berättar om sina yrselattacker 13 Ett säkert fall för Nils tips för att slippa falla 14 Riskbruk konsten att dricka lagom 16 Var nöjd ett gott skratt förlänger livet 19 Ett svettigt problem 20 Sjukhus bra, men hemma bäst om möjligheten att få dö hemma 22 Hit är alla välkomna landets första HBT-vårdcentral 23 Vårdguiden ger svaren TIDNINGEN VÅRDGUIDENS REDAKTION Tidningen Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut med fyra nummer per år till samtliga hushåll i länet. Ansvarig utgivare Katarina Winell Redaktör Anna Sjökvist E-post anna.sjokvist@sll.se Frågor till redaktionen telefon Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, Stockholm Redaktionsassistent Petra Rinnetorp E-post vardguiden@sll.se Beställning av fler tidningar samt taltidning telefon Medicinsk granskning Inger Rising och Peter Rönnerfalk Grafisk form & repro Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto Ulf Huett Tryck Winkowski Print, Polen Upplaga ex För snart ett år sedan krockade jag i skidbacken. Det var en ung kille som kom åkande med alldeles för hög fart och körde rakt in i mig. Efter det fick jag ont i nacken och axeln under lång tid och det tog många besök hos sjukgymnasten innan jag kände mig bra igen. Den onda nacken blev inte precis bättre av allt arbete framför datorn. Men den fick mig att börja tänka mer på ergonomi på hur jag sitter och står och på hur viktigt det är att stärka musklerna i just nacke och axlar. (För att inte tala om hur viktigt det är att använda hjälm i skidbacken!) I det här numret skriver vi om att ha ont i nacke, axlar och armar, något som väldigt många av oss har, från och till. Inte minst för att vi sitter för mycket stilla och rör oss för lite, och varierar vår arbetsställning för sällan. Vi ger tips på vad du kan göra själv för att minska dina besvär och vart du kan vända dig om du vill ha hjälp att lindra det onda. Inte så ont kanske, men desto mer obehagligt kan det kännas när vi drabbas av yrsel. Ofta kan det vara svårt att förstå vad yrseln beror på även om den för det mesta har en godartad orsak. Läs om olika typer av yrsel på sidan 10. Yrsel kan även orsakas av alkohol. Gränsen mellan att dricka lagom och för mycket kan vara hårfin. För att undvika att hamna i ett beroende har vården mer och mer börjat använda begreppet riskbruk. På sidan 14 kan du läsa om vad ordet står för och om Eva, som efter en mycket konkret händelse valde att lägga om sina alkoholvanor. I mittuppslaget i det här numret av tidningen finns en telefonbilaga. Där hittar du alla de nya mottagningar som har öppnat sedan den senaste telefonkatalogen delades ut i september. Där hittar du också en uppdaterad karta över länets alla närakuter. Riv ut och spara den tillsammans med din telefonkatalog från Vårdguiden. Visste du förresten att du kan skratta dig frisk? Eller åtminstone friskare. Talesättet att ett gott skratt förlänger livet har vi ju alla hört, men det är faktiskt sant! När vi skrattar stärks immunförsvaret och vår förmåga till självläkning. Dessutom har en positiv livssyn visat sig kunna förlänga livet med sju år! Med andra ord: Försök att se livet från den ljusa sidan även om du har blivit påkörd i skidbacken... ANNA SJÖKVIST, redaktör Vårdguiden nr

3 FÖRTYDLIGANDE OM VACCINERINGAR Ätstörningar Misstänker du att du själv eller någon i din närhet har en ätstörning? Då kan du komma och lyssna på föreläsningar och delta i samtalsforum och anhörigutbildningar ledda av experter och forskare inom området. Det är Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS, inom Stockholms läns landsting som leder verksamheten. Föreläsningar hålls den 4 mars och den 6 maj klockan De är kostnadsfria och ingen föranmälan krävs. Den 4 mars hålls föreläsningen i ABF-huset, Sveavägen 41, Fabiansalen. Den 6 maj håller man till i KÄTS föreläsningssal, Wollmar Yxkullsgatan 27, Mariatorget. Anhörigutbildningarna hålls den 16 mars, 30 mars, 27 april och den 11 maj klockan Även dessa är kostnadsfria, men kräver föranmälan (mejla elisabet.lannfelt@sll.se). Anhörigutbildningar sker i biblioteket i KÄTS lokaler. Samtalsforum för dig som lider av en ätstörning hålls den 25 maj klockan i KÄTS bibliotek. Samtalsforum är kostnadsfritt, men föranmälan krävs (samma som ovan). Det är en fördel att gå på en föreläsning innan du deltar i ett samtalsforum. På kan du läsa mer om ätstörningar och om den verksamhet som Kunskapscentrum för ätstörningar bedriver. ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER/STHLMILL Donera mera! Släng inga läkemedel I förra numret av Vårdguiden presenterades det allmänna vaccinationsprogammet för barn. Rekommendationerna för den femte dosen mot difteri, stelkramp och kikhosta till barn födda före 2002 kunde uppfattas diffusa. Så här är det: Barn födda före år 2002 får ingen femte dos mot difteri, stelkramp och kikhosta under skoltiden, men det kan bli aktuellt med en påfyllnadsdos i vuxen ålder. De nuvarande rekommendationerna om fortsatt vaccination mot difteri och stelkramp håller på att revideras. På kan du läsa om de senaste rekommendationerna för vaccineringar. Att barn i Stockholms län även erbjuds vaccin mot pneumokocker vid 3, 5 och 12 månaders ålder stod i artikeln, men tyvärr inte i den särskilda faktaruta om programmet som presenterades. Efter att tidningen tryckts tog Socialstyrelsen beslut i frågan om HPV-vaccinering av flickor i åldern år. De nya föreskrifterna gäller från år 2010 och innebär att flickor födda 1999 och senare kommer att erbjudas vaccinering mot HPV i årskurs 5 6. Spår av antibiotika, hormoner och andra läkemedel finns i vårt ytvatten. Vilken påverkan det på sikt har på oss människor är oklart, men genom att lämna tillbaka överblivna läkemedel till apoteket för förbränning kan du bidra till att miljöpåverkan inte blir lika stor. Lämna alla överblivna läkemedel till apoteket kasta dem aldrig i soporna eller toaletten. Lämna östrogenplåster, även använda, till apoteket. Fråga din läkare om vilket läkemedel som har minst miljöpåverkan. Ta inte ut mer läkemedel än du behöver, det finns oftast små förpackningar. De flesta svenskar är positiva till att donera organ och vävnader till en annan människa efter sin död. Trots det råder det stor brist på organ och vävnader i Sverige. Enligt den senaste undersökningen, gjord av Donationsrådet i november 2008, hade bara 58 procent gjort sin vilja känd. Av dessa hade dock nio av tio bestämt sig för att donera. Det är enkelt att göra sin vilja känd: Informera dina närstående, anmäl dig till donationsregistret via fyll i ett donationskort (finns på apoteket och vårdcentraler) och bär det synligt i din plånbok. Tillsammans kan vi rädda liv! BLIR 1177 Under våren byter Vårdguiden telefonnummer, från till Det nya numret är ett gemensamt nationellt telefonnummer och kommer att gälla var du än befinner dig i Sverige. Tjänsten med upplysning och sjukvårdsrådgivning är oförändrad. Båda telefonnumren kommer att fungera under lång tid framöver. VÅLD I SAMKÖNAD RELATION RFSL:s brottsofferjour för HBT-personer (homo-, bi- och transsexuella) hjälper dig som utsätts för hatbrott eller våld i en samkönad relation. Du kan få stödsamtal och hjälp i kontakter med myndigheter. Jouren kan också förmedla kontakt med terapeuter och andra professionella med HBT-kunskap. Telefon: , e-post: boj@rfsl.se Du får vara anonym. Vårdguiden nr

4 När kroppen Nästan alla får någon gång ont i nacke, axlar eller armar. Det finns mycket du själv kan göra för att förebygga och lindra besvären. TEXT ÅSA BOLMSTEDT FOTO ULF HUETT NÄSTAN ALLA FÅR VÄRK i nacken, axlarna eller armarna någon gång i livet. Ändå är det ganska få som söker vård för det. Förmodligen för att de flesta klarar att hantera smärtan eller för att den klingar av. Besvären beror ofta på arbetsställningen eller på överansträngning. Ensidiga upprepade och statiska rörelser, tunga lyft och obekväma ställningar är vanliga orsaker. Men även stress, höga krav och dåligt socialt stöd kan göra att man spänner sig. Eftersom problemen ofta kommer och går kan man själv försöka fundera på vad som utlöser dem. Om det är arbetet kan du diskutera med din arbetsgivare hur ni kan förbättra arbetssituationen. Om du har en lat partner, så ställ krav på att fördela om hemarbetet, säger Ola Leijon, som är enhetschef på Centrum för folkhälsa inom Stockholms läns landsting och som doktorerat på besvär i bland annat nacke och skuldror. Smärtan är sällan farlig, utan ett tecken på att muskler, leder och ledband inte rör sig som de ska, eller behöver vila. Lyssna på kroppens signaler. Om du känner trötthet, stickande känsla eller värk i muskler eller leder är det dags att byta arbetsställning. Ta hellre flera små pauser än en lång, säger Ola Leijon. Forskning har visat att rörelse ger bäst effekt, både vid kortvariga och långvariga problem. Gamla sanningar som att vila sig i form eller bära nackkrage har övergivits, eftersom det gör att muskler och leder kan stelna ännu mer. Genom att röra på den onda kroppsdelen ökar blodcirkulationen. Vid värk i nacke och axlar är det ofta skönt att rulla på axlarna, dra upp dem högt och släppa ner dem igen. Tennisarmbåge är ett smärttillstånd i muskelfästena på armbågens utsida och vid musarm har man ont i axel, arm eller handled. Då kan det hjälpa att vinka med handlederna. Prova också att massera nacken, axlarna eller den ömma punkten i armbågen vid tennisarmbåge, eventuellt med smärtlindrande eller antiinflammatorisk salva från apoteket. Allmänt sett är allt bra som känns bra och som inte gör smärtorna värre, säger Christina Eklund, sjukgymnast specialiserad på muskler och leder på Reagerakliniken i Älvsjö. 4 Vårdguiden nr

5 TEMA: ONT I NACKE, AXLAR OCH ARMAR säger ifrån Ibland kan det göra så ont att värken känns förlamande. Då kan värme lindra eftersom värmen minskar smärtsignalerna som kroppen skickar till hjärnan. Värm en vetekudde i mikron och lägg på det onda stället. Du kan också ta receptfria värktabletter en begränsad period eller försöka hitta en ställning där du kan röra dig utan smärta. Om du till exempel har nackspärr så prova att ligga ner och vrida huvudet. Då gör du den välgörande rörelsen samtidigt som de ömma musklerna vilar, säger Christina Eklund. Skilj också på ond och god smärta. Om du masserar en stel muskel kanske det känns obehagligt, men om du samtidigt känner att muskeln slappnar av så gör massagen gott. Förvärras besvären är det ond smärta, då ska du sluta. Det kan vara svårt att göra på rätt sätt, särskilt när det gäller att träna upp styrkan i musklerna. Man kan behöva hjälp att hitta rätt övningar och öka belastningen i lagom takt. Även stretchning kan vara svår att göra rätt på egen hand och passar inte heller alla besvär. Då kan det vara bra att söka hjälp hos exempelvis en sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor, säger Christina Eklund. De flesta besvär med nacke, axlar och armar går över utan behandling. Om de inte har försvunnit efter två, tre veckor och förvärras eller om problemen dyker upp i allt fler situationer kan man behöva hjälp. Likaså vid kraftigt ihållande nackhuvudvärk, ont i nacken och feber eller vid värk efter en olycka. Företagshälsovården är första instans om besvären beror på arbetet. På vårdcentralen gör läkaren en utredning för att utesluta allvarliga sjukdomar och för att hitta orsaken till problemen. Ibland blir besvären långvariga eller kroniska. Ofta beror det på att värken gör personen rädd för att röra sig. Muskler och leder försvagas, smärtan ökar och man kan fastna i en ond cirkel. Med kognitiv beteendeterapi, KBT, kan man få hjälp att bryta mönstret. Vårdguiden nr

6 TEMA: ONT I NACKE, Byt variera & pausera mera Ingen arbetsställning är perfekt därför är variation det bästa. Att lyssna på kroppen och ta pauser räcker längre än att sträva efter den ergonomiskt perfekta arbetsplatsen. ERGONOMI PÅ KONTORET STOLEN: Ha fötterna i golvet och stöd i svanken, då slappnar även skuldrorna av. BORDET: Rätt höjd är när du böjer armbågen i 90 graders vinkel. DATORN: Tangentbordet ska vara smalt så att du inte vinklar axlarna utåt och tunt så att du inte vinklar upp handlederna. Vila underarmarna på bordet när du skriver. Ha en sladdlös mus som du kan placera var du vill, helst rakt framför dig. Använd kortkommandon. MEDVETENHETEN om ergonomi på arbetsplatsen har ökat. Ändå får många problem i nacke, axlar och armar. Det beror dels på att stress och höga krav inte försvinner för att man sitter rätt, dels på att det helt enkelt inte finns någon perfekt arbetsställning. Därför gäller det att byta position ofta. Många har höj- och sänkbara skrivbord och det är bra, att stå avlastar skivorna mellan ryggradens kotor och ökar blodcirkulationen. Men det kan vara lika illa att stå en hel dag, som att sitta. Du ska bara stå så länge det känns behagligt. I början kanske det räcker med en kvart, säger Kerstin Tegbrant, ergonom på Arbets- och miljömedicin i Stockholms läns landsting. Helst ska du inte jobba mer än en timme i sträck utan att röra på dig, menar hon. Men du behöver inte planera in pausgymnastik, även om det naturligtvis är bra. Placera hellre skrivaren i ett annat rum så att du måste gå dit ibland. Det finns också flera tekniska hjälpmedel, som speciella datormöss. Hemma har du kanske inte möjligheten eller viljan att göra arbetsplatsen perfekt. Men det måste inte vara så komplicerat. Om du inte har en kontorsstol så räcker en pinnstol med en kudde i svanken långt. Återigen: Det allra viktigaste är att du tar pauser, säger Kerstin Tegbrant. 6 Vårdguiden nr

7 AXLAR OCH ARMAR ställning! Sitt inte vackert Det är inte bara arbetet som ger oss besvär i nacke, axlar och skuldror. Fritiden kan också ge problem. Både om du sitter för stilla eller belastar kroppen fel. NÄR HELGEN KOMMER slår vi oss ner framför teven, surfar på datorn och tar bilen till köpcentret. Allt stillasittande bidrar till en framåtböjd kroppshållning, gamnacke. De framskjutna axlarna och armarnas belastning blir för stor för muskler och leder och är en vanlig orsak till besvär. Ett första steg är därför att räta upp kroppshållningen. Tänk att du har en tråd i huvudet som drar dig uppåt. Håll armbågarna böjda och armarna nära kroppen. När du arbetar med något så försök att hålla händerna innanför axlarnas bredd, säger Christina Eklund, sjukgymnast specialiserad på muskler och leder på Reagerakliniken i Älvsjö. Aktivitet och umgänge gör att vi slappnar av. Men även fritidsaktiviteter kan vara orsaken till det onda. Många får till exempel tennisarmbåge av trädgårdsarbete. Det är ett smärttillstånd i muskelfästet på utsidan av armbågen. För att slippa besvär när du fixar hemma ska du undvika upprepade rörelser. Jobba inte för mycket med armarna ovanför axelhöjd eller med huvudet böjt bakåt. Då belastas axelleden och nacken. Tänk på att placera de saker du använder ofta i skåp som du når utan att behöva sträcka dig. Håll föremål du lyfter nära kroppen och fördela tyngden jämnt. Ta en matkasse i varje hand och använd ryggsäck hellre än axelväska. I sängen är det bra med en kudde som ger stöd under nacken, men som inte är för hög under huvudet. Även hemma handlar det om att ta små pauser. Det är lika viktigt när du till exempel lagar mat som när du påtar i trädgården. Mitt jobb handlar ofta om att göra patienterna medvetna om sin vardag. Då hittar de lösningar själva. Lyssna på kroppen, gör det som känns bra och var inte rädd att röra dig, säger Christina Eklund. Vårdguiden nr

8 TEMA: ONT I NACKE, AXLAR OCH ARMAR Här kan du sjukgymnasten Med sjukgymnastik tränar du upp styrkan och rörelseförmågan i nacken, axlarna och armarna. Träningen kan du göra hemma, på gym eller i bassäng. Du får också råd om hur du ska använda kroppen och hur du kan lindra smärtan. Vissa sjukgymnaster är specialiserade inom olika områden som smärta, ergonomi eller olika manuella behandlingsmetoder. Sjukgymnaster är legitimerade av Socialstyrelsen och finns bland annat inom primärvården. Du behöver ingen remiss utan bokar tid själv. Du betalar patientavgift och frikort gäller. Det finns även privata sjukgymnaster där du betalar hela kostnaden själv. ortopeden Ortopedläkare utreder och behandlar besvär i axlar, nacke och skuldror. Ibland kan kortisonsprutor eller operation bli aktuellt. Problem som ortopeden kan hjälpa till med är exempelvis diskbråck i halsryggen, som ger smärta i nacke och skuldror och strålar ut i armen, och besvär i axelleden som gör det svårt att lyfta armen ovanför axelhöjd och gör ont på natten. Även spänningstillstånd, musarm och tennisarmbåge utreds av ortopeden, men remitteras ofta vidare till sjukgymnast för behandling. Ortopeder är specialistläkare och du behöver remiss från vårdcentralen för att få tid för utredning och/eller behandling. Du betalar endast patientavgift. kiropraktorn En kiropraktor fokuserar på hur leder och muskler rör sig. Den vanligaste behandlingen innebär att kiropraktorn för ut leden i ytterläge för att öka rörligheten. Det gör inte ont, men det kan höras ett knäpp. Man får också råd om hur man kan hålla sig i rörelse. Kiropraktorer är legitimerade av Socialstyrelsen. Ett antal kiropraktorer har avtal med landstinget. Hos dem betalar du enbart patientavgift, men antalet besök är begränsat till fem under en period på tolv månader. Du kan också boka tid hos en privat kiropraktor, men får då betala hela avgiften själv.»lyssna på kroppen, gör det som känns bra och var inte rädd för att röra dig.«

9 få hjälp naprapaten Naprapaten återställer rörligheten i muskler och leder genom att töja och massera leder och muskler. Du får också råd om hur du kan träna för att minska risken för att få ont igen. Naprapater är legitimerade av Socialstyrelsen, men landstinget har inga avtal med naprapater, varför du får betala hela avgiften själv. LÄSTIPS NACK- OCH SKULDERBESVÄR I ARBETET, faktablad från Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Finns att ladda ner gratis till datorn på SKAPA VARIATION I ARBETET VID DATORN, faktablad från Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Finns att ladda ner gratis till datorn på AKUT RYGG- OCH NACKSMÄRTA Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU En patientversion kan beställas kostnadsfritt via

10 En snurrande värld Yrsel är ett av de tio vanligaste skälen till läkarbesök. Att vara yr är inte bara obehagligt, det kan också vara svårt för läkaren att förstå orsaken bakom. Även om yrseln oftast är godartad bör den utredas. TEXT EVELYN PESIKAN I LIKHET MED MAGONT och huvudvärk är yrsel något de flesta av oss upplever då och då. När vi reser oss upp för hastigt, när vi har feber, befinner oss på en gungande båt eller om vi har druckit för mycket alkohol. Yrsel är ett komplicerat tillstånd som kan ha betydligt fler orsaker än exemplen ovan och upplevas på en mängd olika sätt allt ifrån en diffus snurrig känsla till ett närmast förlamande tillstånd där vi inte kan stå upprätta. Det är viktigt att påpeka att yrsel är ett symtom och inte en sjukdom i sig. Det är också en subjektiv upplevelse som inte går att mäta på ett objektivt sätt. Därför kan det ibland vara svårt för patienten att göra sig förstådd hos läkaren, säger Christian Geisler, specialist i audiologi och öron-näsa-hals-sjukdomar vid Aleris Specialistvård Sabbatsberg och en av Sveriges få experter på yrsel. När yrsel blir ett påtagligt problem som påverkar till- 10 Vårdguiden nr

11 varon bör man uppsöka läkare och kräva att få en diagnos. Att nonchalera yrsel kan leda till allvarliga konsekvenser, både psykiska och fysiska, säger Christian Geisler. FOTO: SILKE REENTS/SCANPIX Yrsel bör alltid utredas. Tack vare den ökade kunskap vi har i dag kan de flesta yrselsymtom diagnostiseras och behandlas. Akut yrselattack Akuta yrselattacker med total balansrubbning är ytterst obehagliga och leder ofta till panikångest. Den första reflexen hos de flesta av oss är att tro att nu är det slut, att vi har fått en hjärntumör eller hjärnblödning. Men om man inte samtidigt har några andra neurologiska symtom, till exempel huvudvärk och dubbelseende, är denna typ av yrselattack oftast godartad, säger Christian Geisler. Vi har akuttider här på Sabbatsberg varje dag för att kunna ta emot patienten när symtomen är tydliga. Att se patienten med yrselsymtom är nämligen ett av de viktigaste verktyg vi har för att kunna ställa rätt diagnos. De flesta akuta yrselattacker brukar dock gå över på fyra eller fem timmar, så det är inte helt lätt att pricka in. Det ligger många patienter med yrsel och väntar på läkare på akutmottagningarna, men när de väl träffar läkaren har symtomen klingat av och då är det mycket svårt att diagnostisera. Den vanligaste orsaken till plötslig yrsel är olika typer av störningar i balansorganen, som till exempel godartad lägesyrsel, även kallad kristallsjukan. Denna störning beror på att lösa partiklar, kristaller, lossnat från sin plats och hamnat i någon av balansorganets båggångar, där de orsakar en felsignalering till hjärnan. I samband med huvudrörelser kan detta leda till dramatisk, men kortvarig yrsel och även så kallat åksjukesymtom. Godartad lägesyrsel är i dag lätt att bota, men på vanliga vårdcentraler saknas i allmänhet de instrument som krävs för att undersöka balansorganen och kunna ställa rätt diagnos. Vestibularisneurit, virus på balansnerven, är den näst vanligaste orsaken till öronrelaterad yrsel. Tillståndet orsakar så kallad karusellyrsel, som kan pågå i flera dygn. Behandlingen består till stor del av olika övningar, bland annat huvud- och ögonrörelser, som kan hjälpa hjärnan att träna upp balanskoordinationen igen. Menieres sjukdom Symtomen vid Menieres sjukdom, den kanske mest kända kroniska yrselsjukdomen, är plötsliga attacker av svår karusellyrsel i kombination med häftigt illamående, ensidigt öronsus, hörselnedsättning och känsla av lock för öronen. Ungefär svenskar lider av denna sjukdom, som man tror orsakas av ökad vattenansamling i innerörat. Vätskedrivande läkemedel används för att förebygga attackerna och i det akuta skedet brukar åksjukemedel ordineras. Ibland krävs kirurgisk behandling. Yrsel- och balansrubbningar kan vara ångestskapande, men ångest kan i sin tur också vara en orsak till yrsel. Oro, psykisk stress och sömnbrist kan leda till så kallad spänningsutlöst yrsel, som är ganska vanligt förekommande. Även migrän är en mycket vanlig orsak till yrselsymtom. Många läkemedel, till exempel mediciner mot högt blodtryck, kan ha yrsel som oönskad biverkning. Läkemedelsyrsel är särskilt vanligt bland äldre, men den så kallade åldersyrseln är en del av det normala åldrandet och beror på flera olika åldersrelaterade skavanker och småfel i balanssystemet. Ny kunskap Yrsel är en lika gammal åkomma som människan själv, men kunskapen om densamma neuro-otologi är en mycket ung medicinsk specialitet. Och köerna till landets specialistmottagningar är långa. För år sedan visste man inte lika mycket om yrsel som i dag. Nu börjar kunskapen om yrsel långsamt att förbättras, men fortfarande kan tyvärr patienter mötas av oförståelse. Jag anser att yrsel alltid bör utredas. Tack vare den ökade kunskap vi har i dag kan de flesta yrselsymtom diagnostiseras och behandlas, säger Christian Geisler. I Stockholms läns landsting finns det två mottagningar som är specialiserade på yrsel- och balanssymtom: Balansmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset och Yrselmottagningen vid Aleris Specialistvård Sabbatsberg. Men i första hand bör man vända sig till en yrselkunnig öron-näsa-halsläkare. MER INFORMATION På kan du läsa mer om yrsel och vad som kan vara orsaken till att du har drabbats av yrsel. Här finns också länkar till olika mottagningars väntetider för utredning. Vårdguiden nr

12 Jag fick bäras in till akuten Anitha Forsell fick en dramatisk yrselattack. Ett år senare fick hon diagnosen: Menieres sjukdom. TEXT EVELYN PESIKAN FOTO JACOB FORSELL UNDER EN BILRESA i Blekinge för fem år sedan blev Anitha Forsell från ena sekunden till den andra plötsligt fruktansvärt yr, kallsvettig och illamående. Jag fick bäras in till akuten i Karlskrona och fruktade det värsta att jag hade en hjärntumör. Först efter ett drygt år med återkommande attacker och många läkarbesök fick hon diagnosen Menieres sjukdom. Jag minns att jag kände mig lite yr någon dag före den hemska attacken, men innan dess hade jag aldrig haft några symtom, säger Anitha Forsell, som är 50 år och bosatt i Hägersten. Efter några timmars utmattad sömn och åtskilliga kräkningar på akutmottagningen gick anfallet över. Eftersom jag blev bra igen trodde jag att yrselattacken bara var något tillfälligt, ett virus på balansnerven eller liknande. Men eftersom attackerna kom tillbaka och jag stundtals mådde väldigt konstigt uppsökte jag flera olika läkare under ett års tid. Jag upplevde att jag blev ganska nonchalant bemött, kanske mest på grund av att jag oftast var symtomfri under själva läkarbesöket. Eftersom jag inte kunde bevisa vad jag led av, kändes det som om man tyckte att jag bara besvärade vården i onödan. Men jag gav mig faktiskt inte utan fick så småningom rätt diagnos på Sabbatsbergs Yrselmottagning. I dag hör hon bara på ena örat och har vant sig vid att ofta vara lite yr. Vid något tillfälle har hon även fått en så kallad droppattack, där hon helt utan förvarning ramlat omkull. Det har hänt en gång på jobbet. Det kändes som om allt bara vändes rakt upp och ner och det var hemskt. Det senaste året har yrseln avtagit lite, men i stället har jag fått tinnitus, som jag har mycket svårt att hantera eftersom det stör min sömn. Anitha Forsell vägrar dock att ge efter för sina besvär och har därför valt att fortsätta arbeta heltid. Nu tycker jag att jag får god medicinsk hjälp. Som patient får man helt enkelt inte ge sig, säger hon. 12 Vårdguiden nr

13 Ett säkert fall för Nils Han är 90 år och synnerligen aktiv. Men med åren har Nils Färnert märkt att det är lättare att ramla. För att slippa det lever han efter några handfasta råd. Och skulle olyckan ändå vara framme kan han stuntmanknepen! TEXT ANITA GULLBERG FOTO PERNILLE TOFTE FYSISK AKTIVITET står inte med på Nils Färnerts lista över goda råd för att slippa falla, men den har alltid funnits i hans liv. Trots sina 90 år promenerar han dagligen minst 40 minuter. Ja, jag tror att det är viktigt att hålla i gång, säger Nils. Det var i årsåldern som han först märkte att han hade lättare att falla. Han började funderade över hur han kunde förhindra det men också hur han skulle undvika svåra skador om olyckan ändå var framme. Och jag har ramlat många gånger, men aldrig skadat mig allvarligt. Nils råd nummer ett är att vara koncentrerad när man går. Man får inte sväva bort i tankarna, varje steg är viktigt. Nyligen råkade jag tänka på annat under en promenad. Då snubblade jag direkt på en liten, liten upphöjning! nisses bästatips Gå inte i mörker tänd lampor och använd ficklampa ute. Var lätt på foten, speciellt om du promenerar där det är ojämnt. Då fungerar tårna som dina känselspröt. Städa bort lösa mattor, sladdar och saker på golvet. De kan bli riktiga snubbelfällor. Ta det försiktigt i badrummet och håll i dig ordentligt när du ska kliva i och ur badkar eller dusch. Be någon hjälpa dig att sätta upp handtag på väggen i duschen. Vårdguiden nr Ta det lugnt när du reser dig, så att du inte blir yr. Ha någon eller något att hålla dig i om du känner dig ostadig. om du ska du gå i trappor: Använd ledstången! Om den saknas, påpeka det. Gå framåtlutad när du går uppför trappan och lätt bakåtlutad när du går nerför. Då kan du ta emot dig med händerna om du faller på väg upp och sätta dig ner om du faller på väg ner. utomhus: Bra skor. Tänk på att lösa skosnören är lätta att snubbla på. Broddar på skorna om det är halt ute. Att gå lite lätt framåtlutad ger bättre balans. Bär inte i händerna. Med händerna fria är det lättare att hålla balansen och du kan ta emot dig om du skulle ramla. Du kan också använda en käpp eller gåstavar. En ryggsäck eller en dra-matenvagn är utmärkt. När du åker buss, spårvagn eller tåg vänta tills fordonet har stannat helt innan du reser dig. Om du är orolig att inte hinna av är det bättre att säga till föraren än att riskera ett fall. Om du ändå ramlar försök att falla framåt och ta emot dig med händerna. Handskar skyddar händerna och minskar risken att du gör dig illa om du måste ta emot dig vid ett fall utomhus. Tänk också på att om du har druckit alkohol så ökar risken att ramla. Måste du förflytta dig när du druckit alkohol så be någon att stödja dig. Man måste vara koncentrerad när man går. Man får inte sväva bort i tankarna, varje steg är viktigt.

14 Riskbruk Ett glas rött vin till tisdagens pasta? Alkohol är gott och avslappnande, men listan över vad alkohol kan ställa till med kroppsligt, mentalt och socialt har närapå ingen ände. TEXT HELENE LUMHOLDT ILLUSTRATION MOLLY BARTLING DEN SOM HAR FASTNAT i ett alkoholberoende riskerar att råka illa ut på alla möjliga sätt. Dessutom är det mycket svårt att ta sig ur ett beroende. På senare tid har man därför mer och mer börjat fundera över om man kan hantera ett alkoholproblem redan innan det egentligen har uppstått. Om vi kan vi se över våra alkoholvanor innan vi utvecklar ett beroende är det rena förtjänsten för alla inblandade. Tidigare talades det om tidig upptäckt. I dag talar vi om riskbruk. Det är det till synes oskyldiga och måttliga drickandet som ändå kan innebära en för hög konsumtion och utvecklas till ett beroende med skador som följd. Ungefär en halv miljon svenskar beräknas konsumera alkohol på den här riskfyllda nivån. Eftersom också relativt små mängder alkohol kan ge negativa effekter på vår hälsa finns det stora förtjänster, för både individ och samhälle, om vi lyckas agera i tid. Susanne Hellström, distriktssjuksköterska på Viksjö vårdcentral, är engagerad i det nationella regeringsuppdraget Riskbruksprojektet. Till hennes uppgifter hör att»funderar du över om du dricker för mycket? Svaret har du inom dig.«ge verktyg åt framför allt distriktssköterskor i primärvården som underlättar för dem att ställa frågan om patienternas alkoholvanor. De flesta som har riskbrukskonsumtion upplever inte några tydliga negativa effekter av sitt drickande. Ingen annan reagerar kanske heller. När och om de söker sig till vården är det av andra orsaker. Det kan vara patienter som söker för högt blodtryck, sömnbesvär, övervikt, stress, ångest, depression, sår eller fallskador. Livsstilen har ju en avgörande betydelse för vår hälsa. Om det är besvär som skulle kunna ha med alkohol att göra, ber jag dem alltid berätta hur deras alkoholvanor ser ut, säger Susanne Hellström. De flesta svarar att de inte dricker särskilt mycket. När jag sedan ändå säger att deras problem kanske skulle kunna lindras om de minskade eller halverade sin konsumtion, så säger många att de kan tänka sig att göra det och att de redan tänkt tanken. För trots att alkohol i vissa fall påstås kunna lindra såväl stress som ångest, och förebygga både diabetes och högt blodtryck så kan den också, och faktiskt oftare, vara upphov till problemen. En sängfösare kanske gör att man somnar in fort och gott men också att man vaknar fram på småtimmarna och ligger klarvaken med dunkande hjärta resten av natten. I tidningars hälsobilagor och inte minst på nätet kan man testa sig. Genom att svara på hur mycket man dricker blir man poängbedömd och får reda på om man befinner sig i riskzonen eller inte. Men den här typen av tester har sina egna risker. Hur man tål alkohol är nämligen mycket individuellt. Äldre personer tål mycket mindre är yngre, kvinnor tål generellt sett mindre än män och unga smala kvinnor med liten muskelmassa tål nästan ingenting. Därför är det viktigt att återkommande reflektera över sin alkoholkonsumtion. Om du funderar över om du dricker för mycket har du själv svaret inom dig, om du lyssnar. Alla människor kan fatta kloka och självständiga beslut och ska också göra det om sin egen hälsa, säger Susanne Hellström. För den som definierat sitt drickande som riskbruk gäller det att hitta motivation till förändring. Om man får en diagnos, till exempel högt blodtryck, kan den ge motivation till förändring. Undersökningar visar att ungefär en fjärdedel av dem som tar blodtrycksmediciner skulle slippa det om de i stället drog ner på sitt alkoholintag. Ett annat stort och viktigt argument för att minska sitt alkoholintag är övervikt och fetma. Alkohol innehåller 14 Vårdguiden nr

15 Ett hårt uppvaknande En konkret händelse gjorde att Eva bestämde sig för att lägga om sina alkoholvanor. nästan lika många kalorier som fett! Känslor och upplevelser kan också vara en stark drivfaktor till förändring. Som distriktssköterska ser Susanne Hellström det som självklart att upplysa om sambandet mellan alkohol och olika skador och sjukdomstillstånd. Beslutet och sättet att förändra måste däremot ligga på individen. Jag kan ställa frågan till patienten: Vilka vanor skulle du kunna tänka dig att förändra? Men det är alltid patienten själv som måste sätta målet för förändring. MER INFORMATION Alkohollinjen på telefon , måndag torsdag 12 19, fredag Du kan vara anonym. vardguiden.se/alkohol alkoholhjalpen.se alkoholprofilen.se FÖR EVA KÄNDES DET PINSAMT. Hon jobbar inom vården och har själv gett råd till patienter som druckit lite för mycket. Det har varit välfungerande personer. Detsamma kan man säga om mig. Jag har ett jobb som jag trivs med, även om det är stressigt, och jag har två fina barn som funkar bra i skolan, har kompisar och så. Evas riskbruk tog fart när hon skilde sig för ett par år sedan. Tidigare hade hon och hennes man ofta tagit ett glas vin till maten. När jag plötsligt satt själv med barnen vid matbordet kändes det inte okej att dricka det där glaset längre. I stället tog jag mig ett glas när barnen hade somnat. Fast då passade jag på att ta två. Och sedan tyckte jag väl lite synd om mig själv som satt där fjättrad framför teven, ensam en fredagskväll. Hon började passa på att dricka när barnen var hos sin pappa, varannan vecka. Det kunde bli ett par glas vin till varje middag och på fredagarna blev det alltid lite extra. Jag kom hem dödstrött efter en hel arbetsvecka. Skulle inte jag få unna mig lite lyx även om jag inte hade en man? Så Eva lade sig badkaret, tände ljus och tog en drink, sedan blev det några glas vin till maten och så en whisky till kaffet. En kväll satt jag i soffan och tittade på tv, trodde jag. Plötsligt stod mina barn framför mig! Jag fattade ingenting. Teven lät i bakgrunden, jag visste inte om det var morgon eller kväll. Jag hade somnat i soffan och inte vaknat fastän mina barn och deras pappa hade ringt både på telefonen och på dörren innan de klev in. De skulle hämta något de hade glömt. Som jag skämdes! Jag trodde jag skulle sjunka genom jorden. Jag tror egentligen inte barnen uppfattade så mycket men min exman tittade på mig, skakade på huvudet och gick därifrån. Det räckte för mig det där ville jag inte uppleva någon mer gång! Eva talade aldrig med någon om sina problem. Hon ville inte öppna sig för vännerna och inom vården var hon rädd att bli igenkänd. I stället sökte hon information, framför allt på nätet. Läste om andra i en liknande situation och funderade en hel del. Jag kom fram till att jag inte ville vara helt utan alkohol, så illa ute var jag inte. Jag bestämde mig för att fortsätta ta ett glas vin till maten ibland, även om barnen var hemma. På så vis laddades inget sug inom mig. Whiskyn till kaffet och drinkarna i badet bestämde jag mig däremot för att sluta med. Jag var ju mest ute efter känslan av lite extra. Nu gör jag hempressad juice i stället och tar en god chokladbit till kaffet. Det har gått ett halvår sedan hon bestämde sig. Det är inte lång tid, men Eva känner sig nöjd. Fram till denna dag har hon inte berättat för någon om sin kamp, men tycker att det känns bra att dela med sig nu, om än anonymt. Någon större rädsla för att snudda vid gränsen igen känner hon inte. Och om jag någon gång blir sugen på ett glas till så frammanar jag bilden av min exman och hans nedlåtande skakning på huvudet. Det räcker för att jag ska bestämma mig för att låta bli. Vårdguiden nr

16 Var nöjd 16 Vårdguiden nr

17 TEXT JOACHIM STOKSTAD FOTO ULF HUETT... med allt som livet ger och allting som du kring dig ser. Börja se glaset som halvfullt i stället för halvtomt. Skratta och ha kul. Det gör dig friskare och förlänger ditt liv med upp till sju år! VI LEVER I ETT bra land. Oavsett rådande lågkonjunktur har så gott som alla kurvor de senaste decennierna pekat uppåt. Ekonomiskt välstånd, hälsa, livslängd, jämställdhet, levnadsstandard, utbildning allt blir bättre. Märkligt nog pekar även kurvan över antalet människor som mår dåligt uppåt. Runt en miljon svenskar lider av lätt till medelsvår depression. Varje år skrivs det ut recept på antidepressiv medicin. Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? Så lyder den enkla titeln på en bok av den pensionerade läkaren Nisse Simonson. I den funderar och resonerar han kring denna ekvation som inte går ihop. Han kommer fram till att vi faktiskt kan vända utvecklingen med rätt enkla medel: tankekraft och lite motion. Ja, det är faktiskt så enkelt, säger han. De flesta människor instämmer i påståendet att man kan grubbla sig sjuk. Men då borde vi ju också kunna tänka oss friska, eller hur? Genom att ge akt på sina tankar, menar han, kan man bryta de mörka tankebanor som vi så lätt fastnar i och ältar. För ju oftare vi repeterar en tanke, desto mer fixeras den. Och våra tankar påverkar hjärnans celler, som är formbara. Dysterkvistar borde alltså hitta sätt att bryta negativa tankar, som dessutom smittar andra väldigt lätt. Motion som medicin Nisse Simonsson är oerhört skeptisk till den stora mängd antidepressiv medicin som förskrivs. För om man delar in deppade patienter i två grupper och ger den ena antidepressiv medicin och den andra får minuters hastig promenad, så är deras tillstånd efter sex månader jämförbart. Motion är alltså lika effektivt! Men det finns viktiga skillnader. Runt 70 procent av de medicinerade återfaller. Och en vanlig biverkning av medicinen är att man löper risk att bli ännu mer deprimerad när man börjar respektive slutar med den. Vilket ökar risken för exempelvis självmord med procent. I samtliga fall av dödsskjutningar på skolgårdar i USA och Finland har gärningsmannen just inlett eller varit i slutfasen av medicinering, säger Nisse Simonsson. Motion däremot har inga kända biverkningar. Nej, det är det billigaste, enklaste och ofarligaste sättet att bota många psykologiska problem, inklusive panikångest och depressionstillstånd. Det är även vetenskapligt belagt att motion minskar risken för cancer och diabetes. Risken för Alzheimer minskar med 57 procent och risken för stroke minskar med 60 procent. Och det handlar inte om att man måste sätta på sig grälla trikåer och pannband, det räcker att gå snabbt, poängterar han. Att fysisk rörelse kan bota sjukdom beror på att den frigör substansen serotonin som ligger lågt hos deprimerade. Dessutom frigörs substansen dopamin, en kusin till amfetamin, samt endorfin, som fungerar som morfin. Rena rama lyckococktailen, alltså. Vilket i sin tur kanske kan få oss att skratta lite mer. Skratt är också en medicin. Det upptäcktes när en sjuk patient noterade att han var smärtfri fyra timmar efter Att vara tacksam, optimistisk och förlåtande är ett vinnande koncept. att han hade skrattat gott. Och när forskarna med moderna hjärnfunktionsapparater undersökte honom visade det sig att skrattet mobiliserar de områden som aktiveras av morfin. Men i stället för att skratta tycker Nisse Simonson att vi har blivit ett folk av dystra gnällspikar. Om vi i stället byter fokus och tänker på allt som trots allt är väldigt bra, då kommer vi inte bara att må bättre, vi kommer även att leva längre, hävdar han. Amerikanska studier visar att optimister lever i snitt 7,4 år längre än pessimister. Att vara tacksam, optimistisk och förlåtande är ett vinnande koncept. Att tänka positivt är lätt sagt, men kanske inte lika lätt att praktisera. Detta är Nisse Simonson väl medveten om. Nej, det brukar krävas någon sorts känslomässig insikt och en ansträngning. Jag tror inte på hurtfriska råd. Vårdguiden nr

18 Men det finns några handfasta saker man kan tänka på. Det är till exempel dumt att bara jämföra sig med dem som lyckats bättre. Vi är alla bekräftelsenarkomaner. Och säger vi till någon att de har gjort en sak bra, då kommer de att berömma oss när vi gör något bra. Men man måste också våga tycka att man är bra på vissa saker och inte tänka så mycket på det man är sämre på. Att sätta upp rimliga mål. Själv har jag som mål att inte klaga på något om jag inte har ett genomtänkt förslag till hur man löser problemet. Och varje kväll innan jag somnar berömmer jag mig själv för något bra jag gjort under dagen. Ett annat knep som visat sig fungera bra är att skriva gladbok en dagbok om enbart det positiva. Fikat med kompisen. Det vackra vädret. Det här var en bra dag. I morgon ska bli ännu bättre. Skrattets effekt Ökad smärttålighet Ökat självförtroende Förbättrad andning Förbättrad blodcirkulation Förhöjd livskänsla Ökad känsla av samhörighet Ökad stresstålighet Gynnsam effekt på tankeförmåga och kreativitet Stärkt immunförsvar Ökad produktion av positiva hormoner och enzymer Massage av viktiga inre organ Hämmande av fria radikaler, vilket minskar risken för tidig död i till exempel cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Välja glädje Och blir det inte så är det inte så farligt, menar han. Besvikelse har inga fysiska biverkningar. Den som köper en lott och på vägen hem drömmer om hur man ska köpa ny bil, betala av bolånen och resa kan bli besviken när det inte blev någon vinst. Men man hade ju roligt när man drömde! Det handlar om att byta fokus. Man kan också sätta ett gummiband på handleden och snärta sig varje gång man tänker negativt, tipsar han. Har man svårt att på egen hand börja se livet mer från den ljusa sidan rekommenderar han KBT, kognitiv beteendeterapi, som på kort tid kan hjälpa till att bryta vanor och mönster. Om man är optimist eller inte beror till 50 procent på våra gener och till 10 procent på omständigheter, som privatekonomi, relationer med mera. Resterande 40 procent är påverkbara. Är glaset halvtomt eller halvfullt du kan faktiskt välja hur du vill se det, säger Nisse Simonson. Det finns många människor som har drabbats av svåra sjukdomar med exempelvis total förlamning som följd, som inte skulle ha vilja sjukdomen ogjord, eftersom de numera uppskattar livet mer än förr. Har man fått en obotlig sjukdom ser man varje ny dag som en bonus. Lyckas då Nisse Simonson själv leva som han lär, är han lycklig? Lycka kommer inifrån från vår egen inställning och våra egna tankar inte utifrån. Vi tror att vi ska bli lyckliga om bara... Men det är resan mot att bli lycklig och må bra som är målet. För mig är lycka att gå på skidtur på fjället, i fullständig tystnad, gräva en sittgrop, hälla upp varm choklad och ta fram limpmackor med ost som jag doppar i chokladen. Eller att snusa på mina sovande barnbarns hår! 18 Vårdguiden nr

19 Ett svettigt problem Blir du sjöblöt någonstans på kroppen utan fysisk ansträngning eller värme? Det finns olika metoder att lindra överdriven svettning om du ser den som ett problem. TEXT JOHAN ÖBERG ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON/STHLMILL ATT SVETTAS ÄR NATURLIGT. Det är kroppens sätt att kyla ner sig, så att kroppstemperaturen håller sig runt 37 grader. Fysisk ansträngning får oss att svettas, liksom hetta. Att bli svettig av nervositet och stress är också naturligt inom rimliga gränser. Men för en del människor kan överdriven svettning bli ett stort problem, både socialt och fysiskt, när fräscha kläder snabbt blir genomblöta och det kan droppa svett från händerna. Det finns dock hjälp att få, även om överdriven svettning i undantagsfall är något som man kan tvingas leva med. Exakt när man ska söka hjälp är svårt att säga, men om man svettas så mycket att det blöter igenom ytterkläderna eller det droppar om händerna trots att man inte ansträngt sig fysiskt tycker jag att man kan kontakta vårdcentralen, säger professor Lennart Emtestam, på Karolinska Universitetssjukhusets hudmottagning. En av 200 personer drabbas av överaktiva svettkörtlar, så kallad primär hyperhidros. Problemet är delvis ärftligt och börjar ofta i barndomen eller under puberteten. Då kan det också vara förenat med dålig lukt på grund av hormonella utsöndringar och, ibland, otillräcklig hygien. Men överdriven svettning kan även bero på helt andra saker. Till exempel diabetes, hög alkoholkonsumtion, klimakteriebesvär, läkemedelsbiverkningar, långdragna infektioner, social fobi, för mycket sköldkörtelhormon eller vissa typer av cancer. De flesta patienter som vänder sig till vården för att de svettas för mycket blir hjälpta av den starkaste antiperspiranten som finns på den svenska marknaden, Absolut torr, som säljs receptfritt på apoteket och som kan användas mot armsvett, handsvett och fotsvett. Men det är viktigt att man följer instruktionerna noga, annars kan man få problem med hudklåda och sprickbildning. I övrigt bedömer Lennart Emtestam riskerna med antiperspiranter, starka som svaga, som minimala. Det har diskuterats om aluminiumföreningarna i dem kan ge cancer eller vara skadliga för miljön. Men de mängder de innehåller är så försvinnande små att man inte ska vara orolig. Det finns även annan hjälp mot överdriven svettning. Vissa receptbelagda mediciner som förr användes mot magsår har visat sig vara svettdämpande. Jontofores är en effektiv, men rätt långdragen behandling med svagström mot handsvett. Nervgiftet botulinumtoxin A (botox) har blivit känt som en effektiv skönhetsbehandling mot rynkor, men används också med framgång mot arm- och handsvett. Behandlingen måste dock upprepas var tredje till sjätte månad. Vid stora besvär med armsvett kan man överväga att operera bort svettkörtlarna i armhålorna. Däremot opererar man i Sverige i princip inte längre mot handsvett, även om enstaka fall kan förekomma ett ingrepp som kräver att man knipsar av nervbanor i bröstkorgen. Minskar problem med svettning Deodoranter motverkar lukt, genom parfym och bakteriedödande ämnen. Har man känslig hy kan man välja en utan alkohol och parfym. Det finns också aluminiumfri deodorant. Tvål och vatten är i stort sett lika effektivt. Skor i material som andas och täta strumpbyten minskar problem med fotsvett. Antiperspiranter innehåller ungefär samma saker som deodoranter, men dessutom ämnen som sänker svettproduktionen. Jontofores dämpar handsvett. Svagström leds genom ett vattenbad som patienten har händerna i. Botulinumtoxin A kan injiceras så att nervbanor blockeras. Detta kan få hand- och armsvett att upphöra i flera månader. Operation av svettkörtlarna i armhålorna får svettningen där att upphöra. Vårdguiden nr

20 hemma Sjukhus bra, men bäst Att få dö lugnt och stilla i sitt eget hem, utan smärta och i trygga medicinska händer är något många skulle vilja. Detta gamla sätt att få dö på är numera fullt möjligt. TEXT EVELYN PESIKAN FOTO PERNILLE TOFTE ALLT FLER OBOTLIGT SJUKA kan i dag välja att få vård i hemmet fram till livets slut, tack vare ASIH, Avancerad Sjukvård I Hemmet. Dessa vårdteam erbjuder i stort sett samma vård som på sjukhus och kan även ge dropp och blodtransfusioner. Dock inte intensivvård. Palliativ vård (som betyder lindrande, i motsats till kurativ, som är botande) ges till människor med obotliga sjukdomar. För att bli inskriven vid en palliativ vårdenhet, till exempel ASIH, krävs remiss från läkare. Målet med palliativ behandling är att behålla patientens livskvalitet genom att lindra de fysiska och psykiska symtom som svåra sjukdomar kan ge. Allt ifrån smärta och illamående till ångest och andningsbesvär.»palliativ vård omfattar alla som har en dödlig sjukdom, inte bara cancer.«många förknippar palliativ vård enbart med livets slutskede, men i dag lever många människor väldigt länge med kroniska sjukdomar, även cancer. Vi vårdar patienter i alla stadier av deras sjukdomar. Bara en del är i slutfasen av sina liv, säger Eva Berggren, en av fyra teamchefer på ASIH Långbro Park, som servar sydvästra Storstockholm. På denna ASIH-enhet finns även 16 vårdplatser där patienter kan läggas in under kortare tid, till exempel om anhöriga behöver avlastning. Lindra smärtan I hemsjukvårdsteamen finns läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, kuratorer och vid behov även präster. Vi är specialister på smärtlindring smärta är något som de flesta patienter är väldigt rädda för. I vårt uppdrag ingår också att förbereda patienterna för en god död, ofta i nära samarbete med de anhöriga, säger Katarina Lannerwall, som är chef för ett team som arbetar med cancersjuka. Anna Ström ansvarar för det medicinska team som vårdar patienter med andra kroniska sjukdomar, till exempel ALS, hjärtsvikt och KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom). Palliativ vård omfattar alla som har en dödlig sjukdom, inte bara cancer, säger hon. Att döden ständigt är närvarande när man arbetar inom ASIH är inget som skrämmer de erfarna teamledarna som alla är sjuksköterskor. För oss är det naturligt att prata om döden, både med varandra och med patienterna och deras anhöriga, säger Anna Ström. Många är rädda för att döden är något dramatiskt och plågsamt, men de allra flesta somnar bara in lugnt och stilla. Vår uppgift är att göra döden så skonsam som möjligt, men framförallt att hjälpa patienten att leva fullt ut fram till slutet lyfta fram allt som fortfarande är friskt. Vi har en helhetssyn och försöker tillgodose patientens behov, även på det existentiella och psykosociala planet genom att erbjuda samtal med kurator och präst. Fler vill dö hemma Alla vill inte dö hemma, vissa känner sig tryggare på sjukhus. Vi tror dock att fler skulle välja hemsjukvård om de visste att den finns. Förr fick ju människor dö i sina hem, bland sina nära och kära, säger Anna Ström. I mesta möjliga mån försöker ASIH att tillgodose patientens och de anhörigas önskemål när döden är ett faktum. Det kan gälla hur den döde ska vara klädd eller hur länge han eller hon kan få ligga kvar hemma. Ofta vill man till exempel invänta släktingar som ska ta farväl och det brukar inte vara några problem att låta kroppen vara kvar något dygn. ASIH-personalen erbjuder alltid de anhöriga samtal efter ett dödsfall och de flesta tar tacksamt emot detta stöd i sorgearbetet. 20 Vårdguiden nr