Sammanfattning. Gustav Wiel-Berggren Branschansvarig, Almega Friskvårdsföretagen

Transkript

1 ÅRSRAPPORT 2014/2015

2 Sammanfattning Snart är det ett år sedan gym- och friskvårdsföretagarnas fristående branschorganisation anslöt till bransch- och arbetsgivarorganisationen Almega och blev Almega Friskvårdsföretagen. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv och representerar företag, med anställda inom ett sextiotal tjänstebranscher däribland nu även gym- och friskvårdsbranschen. Den svenska gym- och friskvårdsbranschen fortsätter att växa och har i en europeisk kontext uppnått en relativt högt grad av branschmognad. I jämförelser med andra EUländer kan vi även se att Sverige ligger i topp vad gäller såväl fysisk aktivitetsnivå som andel gymbesökare. Ändå är en oroande stor del av den svenska befolkningen helt stillasittande eller inte tillräckligt aktiva. Undersökningar visar att de som är stillasittande generellt sett har en lägre socioekonomisk status och saknar kontantmarginal men glädjande nog också att de vill bli fysiskt aktiva. Att aktivera denna del av befolkningen skulle ge stora hälsovinster, men också bidra till att stänga den hälsoklyfta som innebär att lågutbildade och låginkomsttagare i genomsnitt lever kortare och oftare drabbas av de stora folkhälsosjukdomarna. Till syvende och sist hade det också inneburit att vi sparar på sjukvårdens resurser och kapacitet. Almega Friskvårdsföretagen arbetar därför för att reformera Fysisk aktivitet på Recept (FaR) så att alla som ordineras fysisk aktivitet från sin läkare faktiskt ska ha råd att följa receptet. I dagsläget är nämligen recept på fysisk aktivitet, till skillnad från recept på traditionell medicin, inte subventionerad. Friskvårdsföretagen arbetar även för att alla ska ha råd att investera i sin hälsa detta genom att komplettera friskvårdsbidraget med ett friskvårdsavdrag. Idag är det endast de med en anställning som kan få ekonomiskt stöd för fysisk aktivitet Friskvårdsföretagen vill att denna möjlighet ska gälla alla, oavsett om man arbetar, är arbetslös, studerande eller pensionär. Gustav Wiel-Berggren Branschansvarig, Almega Friskvårdsföretagen 1

3 Källa: UC Affärsfakta Friskvårdsbranschens utveckling Enligt Almegas tjänsteindikator kommer den privata tjänsteproduktionen att öka med 2,1 procent under det tredje kvartalet. Efterfrågan på tjänster från såväl hushåll som företag är fortsatt stark, men mycket talar för att tillväxten slagit i taket. Detta beror på att personalbristen bland tjänsteföretag stiger, vilket i sin tur skapar flaskhalsar i tjänstesektorn. Många företag både vill och kan anställa och expandera men brist på rätt kompetens hämmar tillväxten. 1 Precis som övriga tjänstesektorn så fortsätter friskvårdsbranschen att växa, om än i något avtagande takt. År 2014 ökade branschens omsättning med 8 procent till 5,1 miljarder kronor. Antalet årsarbeten i branschen ökade samtidigt med 6 procent till Värt att notera är att denna siffra inte avslöjar antalet personer som på ett eller annat sätt arbetar i branschen siffran motsvarar istället hur många heltidstjänster som finns i branschen Diagram 1: Rörelseintäkter (tkr) och årsarbeten Rörelseintäkter (tkr) Antal årsarbeten Den åttaprocentiga ökningen 2014 innebar den hittills lägsta procentuella ökningen sedan 2010 och ger en genomsnittlig tillväxt på 13 procent de senaste fem åren. Att tillväxten stannar av beror troligtvis på att den svenska gymmarknaden är förhållandevis utvecklad. Norge, som för stunden uppmäter högst branschmognad för gymsektorn i Europa har en penetrationsgrad 3 på 19,6 procent, medan Sverige kommer på andra plats med 16,6 procent. I jämförelse har Tyskland och Storbritannien penetrationsgrader på 11,2 respektive 12,8 procent. 4 1 Almegas tjänsteindikator Q UC Affärsfakta 3 Penetrationsgrad avser i det här fallet hur stor andel av befolkningen som har ett gymmedlemskap. 4 Deloitte (2015). European Health and Fitness Report. 2

4 Källa: Alla Bolag ÅR RÖRELSEINTÄKTER ÖKNING ÅRSARBETEN ÖKNING tkr tkr 20% % tkr 12% % tkr 12% % tkr 8% % GENOMSNITT % 10% Ytterligare en indikation på att branschen mognar är att bolagens resultatmarginaler minskar. Den genomsnittliga resultatmarginalen för branschens sex största bolag har minskat från 10,3 procent 2012 till 6,3 procent i fjol. 5 Troligt är att nyetablering och priskonkurrens leder till ökad marknadskoncentration och att de mindre bolagen har en lägre resultatmarginal än de större. 11% Diagram 2: Resultatmarginal i de sex största bolagen 9% 7% 5% Även om den avtagande tillväxten och de sjunkande resultatmarginalerna tyder på branschmognad menar några av de stora företagen i friskvårdsbranschen att svårigheter att rekrytera personal, precis som i stora delar av övriga tjänstesektorn, är ett problem även för dem. 6 Det alltså möjligt att delar av friskvårdsbranschen har slagit i ett tillväxttak och på grund av detta får en lägre tillväxt än vad som vore möjligt om rätt kompetens fanns tillgänglig. Viktigt att ha i åtanke är att detta såväl som minskande resultatmarginaler kan vara en trend som framförallt gör sig känd bland de större företagen och inte är representativ för alla företag i branschen. 5 Allabolag.se 6 På en fråga till två av branschens största aktörer svarade de att problem att bland annat hitta personliga tränare och driftspersonal hämmar tillväxten i företagen. 3

5 Källa: Deloitte Trots att tillväxttakten minskar så fortsätter antalet gymanläggningar att öka. Under 2014 ökade antalet träningscentren från drygt till 1 450, av dessa tillhör 47 procent de tio största kedjorna. Till antal anläggningar sett är Nordic Wellness, Fitness24Seven och Actic de tre enskilt största aktörerna med över 100 anläggningar vardera i Sverige. 7 Diagram 3: Antal anläggningar Lönestatistik Angivna löner är hämtade ur inrapporterad lönestatistik från företag som tecknat kollektivavtalet för gym- och friskvårdsföretag. Lönen avser totallönebegrepp, det vill säga motsvarande heltidstjänst inklusive ob. ÅLDER TOTALT 10:E PERC* :E PERC :E PERC :E PERC *Percentiler visar hur många procent som tjänar mindre, respektive mer, än det angivna värdet. 10 procent av löntagarna tjänar mindre än värdet angivet för den 10:e percentilen, medan 90 procent tjänar mer. På samma sätt tjänar 60 procent av löntagarna mindre än värdet för den 60:e percentilen, medan 40 procent tjänar mer. Källa: Almega 7 Deloitte (2015). European Health and Fitness Report. 4

6 Åldersfördelning bland medarbetare Friskvårdsbranschen är en av de branscher som utmärker sig i fråga om unga medarbetare hela 47 procent av de anställda i branschen är under 30 år. Den största andelen, 25 procent, av medarbetarna tillhör det lägsta åldersintervallet, år. Detta tyder på att gym- och friskvårdsföretag i många fall bidrar med ett första jobb för unga utan akademiska meriter. Det innebär också att regeringens beslut att slopa reduktionen av arbetsgivaravgifter för unga drabbar just friskvårdsbranschen i större utsträckning än många andra branscher och kan innebära avsevärt högre kostnader för företagen. Statistiken för åldersfördelningen utgår ifrån inrapporterad data från de företag som tecknat kollektivavtal med Almega Tjänsteföretagen och SRAT och redovisar endast de företag som har fler än tio anställda. Även om detta urval inte ger en fullständig bild får vi ändå en fingervisning kring hur åldersfördelningen ser ut i branschen. ÅLDER ANTAL ANSTÄLLDA ANDEL ANSTÄLLDA % % % % % % % Källa: Almega 5

7 Antal gym och fitness-företag efter län Upplysningscentralens lista över företag visar hur många gym- och friskvårdsföretag som är registrerade i respektive län. Listan avser inte antalet anläggningar, utan antalet företag registrerade i kategori B566 Gym & fitness. LÄN ANTAL FÖRETAG STOCKHOLM 145 VÄSTRA GÖTALAND 83 SKÅNE 54 DALARNA 21 ÖSTERGÖTLAND 20 SÖDERMANLAND 18 VÄSTERBOTTEN 17 GÄVLEBORG 17 VÄRMLAND 15 VÄSTMANLAND 15 NORRBOTTEN 14 ÖREBRO 12 VÄSTERNORRLAND 11 JÖNKÖPING 10 HALLAND 9 KALMAR 8 KRONOBERG 7 BLEKINGE 7 GOTLAND 6 JÄMTLAND 5 UPPSALA 5 TOTALT 499 Källa: UC Affärsfakta 6

8 Osund konkurrens På många håll i landet upplever gym- och friskvårdsföretag en snedvridning av konkurrensen som resultat av kommunala och ideella gym- och friskvårdsverksamheter. De olika aktörerna konkurrerar nämligen på olika villkor. De kommunala verksamheterna hyr i många fall lokal till självkostnadspris snarare än till marknadsmässig hyresnivå. Vidare behöver besökare på kommunala gym till skillnad från besökare på privata gym inte betala moms för sitt besök. Vad gäller de ideella aktörerna har även de skattemässiga fördelar allmännyttiga ideella föreningar är inte skyldiga att betala inkomstskatt från sin näringsverksamhet och de är inte heller skyldiga att betala moms på försäljning. Detta leder till lägre kostnader och en möjlighet att sätta priset under marknadsnivå. Flera ideella föreningar har dessutom utnyttjat möjligheten att genom ett av föreningen ägt aktiebolag undgå att betala ingående moms för lokalhyra. Detta skatteupplägg har dock sedan augusti 2015 förklarats ogiltigt av kammarrätten i Göteborg något som har fått en ledande ideell aktör att justera upp sina priser. Det har nu även visat sig att kommunala gymverksamheter som överstiger annat än begränsad omfattning inte är förenliga med kommunallagen. 8 Något som på sikt kan komma att minska konkurrensen från kommunala gymverksamheter. Almega Friskvårdsföretagen arbetar för att stävja den osunda konkurrensen och för att privata- och ideella aktörer ska konkurrera på lika villkor. 8 Marknadsdomstolen Dom mål nr A 5/14 7

9 Arbetsgivarservice Vid sidan av branschmedlemskap finns det även möjlighet att teckna ett arbetsgivarmedlemskap med Almega Tjänsteföretagen. Med detta kommer tillgång till det branschanpassade kollektivavtalet, juridisk rådgivning och telefonjour för arbetsgivarfrågor. Kollektivavtalet är framtaget ihop med SRAT, fackförbundet för akademiker inom hälsa, kommunikation och förvaltning, som är en del av Saco, Sveriges Akademiker. Kollektivavtalet för personal i gym- och friskvårdsföretag som tecknats mellan Almega och SRAT har flera fördelar som är anpassade speciellt för branschen, bland annat följande: Branschanpassad visstidsanställning för instruktörer som arbetar högst 6 timmar per vecka. Branschanpassad pensionslösning med Skandia. Arbetstagare som arbetar mindre än 416 timmar/år ersätts istället kontant (pensionskompensation). Årsarbetstid vilket innebär flexibilitet vid schemaläggning av personalen. Branschanpassade ersättningsnivåer vid obekväm arbetstid. Lönerevision 1 sep, stupstock (%-tal) om inget annat överenskommes, inga individgarantier utan arbetsgivaren kan fördela potten fritt. 8

10 Svenskarnas träningsvanor Vad gäller svenskars aktivitetsnivå finns det goda nyheter såväl som orosmoln. Sverige är det land i EU där flest, närmare bestämt 70 procent, svarar att de är fysiskt aktiva regelbundet eller ganska regelbundet, vilket är betydligt högre än den genomsnittliga EUnivån på 41 procent. Det finns dock anledning att tro att siffran är lägre, och möjligtvis betydligt lägre än så. 64 procent av de mellan år anger att de är fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen. I en ny studie visade dock Hjärt-Lungfonden att det i själva verket endast är 7 procent av som når upp till den aktivitetsnivån. 9 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ur gym- och friskvårdsbranschens perspektiv sticker Sverige ut i positiv bemärkelse. Av EU-ländernas aktiva befolkning är Sverige det land som har överlägset störst andel gymbesökare. Hela 40 procent av de som är aktiva eller ganska aktiva i Sverige tränar ibland på gym. Motsvarande EU-genomsnitt ligger på 15 procent. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Diagram 4: Aktiva eller ganska aktiva SE DK FI NL DE UK AT FR EU28 Diagram 5: Aktiva som tränar på gym SE FI DK UK AT NL DE EU28 FR Källa: Eurobarometer 2014 Källa: Eurobarometer 2014 Eurobarometers undersökning visar även att gymmet är det tredje vanligaste träningsstället för svenskar (se diagram 6). Vanligast är utomhusträning och träning 9 Hjärtrapporten

11 Källa: Eurobarometer 2014 Källa: Eurobarometer 2014 hemma. Nästan lika vanligt som att träna på gym är dessutom att motionera till- och från arbetsplatsen. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Diagram 6: Svenskarnas träningsställen Stillasittandet ett stort problem Trots Sveriges goda resultat i flera jämförelser mellan de 28 EU-länderna finns det siffror som är mer oroväckande. Sverige är det tredje mest stillasittande landet i EU efter Nederländerna och Danmark. Mer än hälften av alla svenskar är stillasittande mer än 5,5 timmar dagligen och 21 procent av svenskarna är stillasittande mer än 8,5 timmar varje dag, även det tredje högst i EU. Diagram 7: Stillasittande mer än 5,5h per dag 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% NL DK SE AT FI UK FR EU28 Samtidigt visar Eurobarometers jämförelse mellan 2009 och 2013 att aktivitetsnivån i Sverige minskar. Andelen svenskar som är aktiva regelbundet eller ganska regelbundet har minskat med 12 procentenheter medan gruppen som aldrig rör på sig har ökat något. Enligt den nationella folkhälsoenkäten har 14 procent av svenskarna en stillasittande fritid, samtidigt visar undersökningen också att socioekonomiskt svaga samhällsgrupper är stillasittande i dubbelt så stor utsträckning som socioekonomiskt starkare grupper Folkhälsomyndigheten 10

12 Källa: Folkhälsomyndigheten Källa: Folkhälsomyndigheten Detta är något som mycket sannolikt bidrar till stora social skillnader i förekomst av kroniska sjukdomar så som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes % 20% 15% 10% 5% 0% Diagram 8: Stillasittande: Inkomstnivå Låg inkomst Hög inkomst Men det är inte bara inkomstnivå som avslöjar att socioekonomiskt svaga grupper är stillasittande i större utsträckning. Utbildningsnivå visar tydligt hur stillasittandet successivt minskar i och med högre utbildning. På samma sätt kan vi se hur stillasittande varierar utifrån födelseregion. Svenskfödda är den minst stillasittande gruppen i Sverige (12 %), följt av övriga Norden (14 %), övriga Europa (20 %) och övriga världen (30 %). Problemet med stillasittande är dock inte främst ett problem kopplat till vilja eller motivation. Tvärtom finns motivationen hos de allra flesta 80 procent av alla stillasittande vill öka sin aktivitetsnivå, kvinnor i större utsträckning än män och utomeuropeiskt födda i större utsträckning än övriga födelseregioner. Tidsbrist brukar anges som en anledning till fysisk inaktivitet, samtidigt visar nationella folkhälsoenkäten att drygt 40 procent av alla stillasittande efterfrågar stöd för att påbörja ett fysiskt aktivt liv % Diagram 9: Stillasittande - vill bli aktiva 50% Kvinnor Män 0% år år år år 11 Schäfer Liselotte (2011). Fysisk aktivitet och stillasittande. 12 Folkhälsomyndigheten 11

13 Rekommendationer om fysisk aktivitet Under 2015 uppdaterades FYSS, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, som ges ut av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet och finansieras av Socialstyrelsen. Nytt för denna upplaga av FYSS är bland annat att alla vuxna rekommenderas att utföra muskelstärkande aktiviteter minst två gånger i veckan, individer över 65 bör träna balans, långvarigt stillasittande bör undvikas samt att gravida rekommenderas att vara fysiskt aktiva. Allmänna rekommendationer för vuxna: 1. Alla vuxna från 18 år och uppåt, rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktiviteten bör spridas på minst tre av veckans dagar. Måttlig och hög intensitet kan även kombineras. Mer fysisk aktivitet ger ytterligare hälsoeffekter. 2. Muskelstärkande fysisk aktivitet bör utföras minst 2 gånger per vecka för flertalet av kroppens stora muskelgrupper. 3. Äldre (vuxna personer över 65 år) bör även träna balans. 4. Långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna korta pauser ( bensträckare ) med någon form av muskelaktivitet under några minuter rekommenderas för dem som har stillasittande arbete eller sitter mycket på fritiden. 13 Prevention och behandling Effekterna av att följa ovanstående rekommendationer om fysisk aktivitet har mycket stora effekter i sjukdomspreventivt syfte. Nedan följer ett urval av områden där FYSS rekommendationer för fysisk aktivitet har en stor inverkan på risken att drabbas av olika sjukdomar. På FYSS hemsida ( finns ytterligare information om fysisk aktivitet för sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling samt rekommendationer för barn, ungdomar och äldre. 13 FYSS

14 Hälsotillstånd Riskreduktion Rekommendation Förtida död oavsett orsak 30 % Allmänna rekommendationer Hjärt-kärlsjukdom % Allmänna rekommendationer Metabola sjukdomar (typ 2 diabetes, metabola syndromet) % Allmänna rekommendationer Osteoporos 1-2 % ökad bentäthet Allmänna rekommendationer med fokus på viktbärande aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet Fall/osteoporosrelaterade frakturer Fall: 30 % riskreduktion bland äldre Fraktur: % riskreduktion vid de högsta nivåerna av fysisk aktivitet Allmänna rekommendationer med fokus på viktbärande aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet Depression % Allmänna rekommendationer Demens % Allmänna rekommendationer 13

15 Kontakt Almega Friskvårdsföretagen Gustav Wiel-Berggren Kontakt kollektivavtal och juridisk rådgivning Joakim Josefsson Thomas Lansing thomas.lansing@almega.se

16