Välj den kolumn som bäst passar dina mått. OBS. Storlekarna angivna, är amerikanska mått. Stl. 12 motsvara ungefär svensk stl. 36.

Transkript

1 The Mantua-Maker # Korsett Korsetten är det essentiella elementet för att skapa överdelen av en fashionabel siluett. Bara en fallen kvinna gick utan korsett. Även den fattigaste kvinnan i ett hushåll bar någon sorts korsett. Siluetten från denna period var lång och stel, men ändå med subtila kurvor. Byst och höft var lätt rundade (ofta med stoppningar), midjan var lång och smal. Genom större delen av perioden markerades ryggsidan med en aggressiv turnyr. I det hela signalerade kvinnan figur håll er borta, närmre. Detta klädesplagg kunde vara gjort av twill eller denim för vardagligt bruk, men en välbärgad kvinna hade ofta en korsett i siden, silke eller brokad för festligare tillfällen. De flesta korsetter syddes i två lager tyg medan enklare var sydda i ett lager med sydda kanaler för valbenen och midjebandet. Vissa korsetter från tidiga 1880-talet kunde bestå av så många som 20 tillskurna delar och 16 skenor per halva! Raka sömmar var vanligast, men kilar användes fortfarande. I slutet av 1860-talet kom ångpressen och då kunde den färdiga korsetten stärkas kraftigt och torkas på en perfekt formad docka skapades skedplanschetten. Den såg ut som en sked med ett smalt handtag upp mot bysten och en sväng över midjan och den breda skeden ner mot blygden. Den gick ur modet Kroppen formas om av en korsett. Normalt är midjan oval men korsetten tvingar den till en cirkulär form och ger en illusion av att man tappar flera centimetrar i midjemått än måttbandet antyder. Korsett-träning från tidiga barnaår (ibland så tidigt som från 18 månaders ålder) skapade om bröstkorg från oval till rund form, vilket är skälet att dagens kvinnor inte kan få en exakt viktorians figur. Korsetten flyttade också runt organen i buken, pressade upp dem i bröstkorgen och ner i bäckenet. En hårt snörd korsett kommer att märkbart försvåra andningen. Snöra inte din korsett för hårt. Svimning är bara en bieffekt av hårdsnörda korsetter. Yrsel kan komma vid snörning, av att bära och vid avsnörning om du överdriver. Korsetten, som också kallades pair of stays (på engelska, vi skulle kanske säga snörliv) bars över en särk för att skydda korsetten från kroppens utdunstningar och kroppen mot korsetten. Ovanpå korsetten bars ett speciell korsettskydd, en sorts väst eller blus, som jämnade ut de kantiga dragen från alla skenor och skydda korsetten från friktionen från de kläder som slutligen bars ovanpå. Läs igenom alla instruktioner innan du greppar efter saxen! Mönstret är inte förfärande komplicerat, men lite eftertanke före ger absolut bästa resultat. Alla sömsmåner är ¼ eller 6mm (jag använder millimeter i fortsättningen. Ö.a.) om inte annat anges på mönstret eller i instruktionerna. Notera att angiven tygåtgång är ungefärlig. Utlägg visas för tyger med lugg. Vi rekommenderar att alla tyger tvättas innan delarna klipps ut. Sy gärna upp en provkorsett i ett billigt första gången för att försäkra dig om att storleken blir rätt, innan du klipper isär ditt favorittyg. Klipp inte i mönstret, utan kalkera av det på speciellt mönsterpapper och gör alla justeringar på det. Storlek Small Medium Large X-large Byst Midja Höft Välj den kolumn som bäst passar dina mått. OBS. Storlekarna angivna, är amerikanska mått. Stl. 12 motsvara ungefär svensk stl. 36.

2 The Mantua-Maker # Sömmar (benämningarna kan vara felaktiga ö. a.): Förstygn Trä nålen upp och ner genom tyget så att du får en enkel rak söm. Efterstygn Sy två förstygn. Sy därefter efterstygn, dvs. ett längre stygn som börjar där föregående stygn försvinner genom tyget., förbi sin egen startpunkt och lika långt till. Fjäderstygn Används att låsa ändarna av skenorna. När de är färdiga ser de ut som en liten fjäder. Starta från ena ändan av skenan. Dra upp tråden och låt den korsa sidan av skenan, och 10 mm upp. Återvänd till änden av skenan och upprepa för andra sidan. Gör om 3-5 gånger eller upp till 12 gånger för dekorativ effekt. Smygsöm Ta ett litet stygn i plagget och för sedan in nålen i fållens veck och för nålen längs vecket 5 mm, stick ut nålen. Tråckling förstygn sydda att tillfälligt fästa ihop arbetet. Ta bort tråcklingen när arbetet är klart. Bibliografi: Corsets and Crinolines, Norah Waugh, Theatre Arts Books, 1991 Corsets; A Visual History, R L Shep, R L Shep, 1993 Costumes in Detail, Nancy Bradfield, Plays Inc, 1993 The Cut of Women s Clothes: , Norah Waugh, Theatre Arts Books, 1968 Dictionary of Needlework, S F A Caulfeild & B C Saward, Blaketon Hall Ltd. 1985/1989 Englishwomen s Clothing in the Nineteenth Century, C Cunnington, Dover, 1990 History of Underclothes, P Cunnington & C Willet, Dover, 1992 Period Costume for Stage and Screen: Patterns for Women s Dress , Jean Hunnisett, Players Press, 1991 A Sewing Course, Mary S Woolman, Fredrick A Fernald, s corsets in the Western Reserve Museum Tyg, Sybehör och Utlägg Tillbehör: 2-4 meter matchande eller kontrasterande snedslåband (25 mm) eller fint kantband, 25 mm. 6 9 meter snöre till snörningen bak. Kan eventuellt vara två- eller tredelat 1 12-tums (30 cm) planschett) stålskenor, beroende på behov av stöd från korsetten. Diskuteras senare 20 till 40 metallöljetter (med bricka) till bakstycket Extra: 2-4 meter vit eller svart spets, mm bred Föreslagna tyger: Twill brukade vara vit, grå eller smutsgul. Ylle var ofta scharlakansröd eller svart. Satäng var ofta, vit, blå, rosa, kardinal, ecru, eller grå. Siden kunde ha vilken färg som helst, och var ofta vackert broderad. Brokad och jacquard förlorar ofta sina effekter on de stickas mycket. Enfärgade tyger ser ofta vackra ut om de stickas med kontrasterande sömmar. Föreslaget yttre tyg: Ett stadigt tyg som ylle, satäng, denim eller twill. Om två lager kraftiga tyger används, kan man nästan alltid ha ett tredje, yttre lager tyg i vilket tunt och lätt material som helst. Silke, brokad, satäng. Föreslagna fodertyger: Ett tungt, tätt vävt tyg twill, denim. 1 meter på 110 cm bredd för varje lager yttertyg eller foder. Tygmängden baseras på storlek X-large. Observera att detta mönster ger en lite mindre korsett, med en bred öppning i ryggen. Om du vill att kanterna bak ska mötas, gör korsetten några storlekar större.

3 The Mantua-Maker # ) Mått Välj först din normala BH-storlek: A, B, C eller D För storlek C och D, använd storlek B och respektive kilar. Övre Torso: Från midjan och uppåt: Knyt ett band runt din nakna midja. Du bör veta var din naturliga midja är, inte var du brukar bära skärp. Knyt ett band till runt din bröstkorg med bandet upp i armhålorna. Mät avståndet mellan banden. Skriv ditt mått här: Nedre Torso: Från midja och nedåt: Längs sidan på din kropp, mät från midjan till höftbenet. Skriv ditt mått här: Detta mönster är anpassat för ett övre torso mått på 20 cm och ett nedre på 7,5 cm. Om dina mått inte stämmer in (vem vill bara vara medelmåtta?), justera enligt följande: Klipp isär alla mönsterdelar längs förläng/förkorta-linjerna. Om du är längre än normalt : Lägg mönsterdelarna på ett papper. Dra isär bitarna så mycket som behövs. Tejpa ihop bitarna med papperet. Rita mjuka linjer som förbinder mönstrets originallinjer. Klipp ut de nya mönsterdelarna. Om du är kortare än normalt : Låt mönsterdelarna överlappa varandra tillräckligt mycket. Tejpa ihop bitarna. Rita mjuka linjer som förbinder originallinjerna. Ta medelvägen om linjerna inte stämmer exakt. Klipp ut de nya mönsterdelarna. 2) Gör basen till din korsett Börja med fodret: Vik tillbaka det långa raka stycket av mittframstycket efter markeringen och pressa. Gör samma sak med mittbakstycket. Sy ihop korsettdelarna. Alla delar är numrerade i den ordning de sitter på korsetten, med början mittfram och till mittbakstycket. Bokstäverna i de övre hörnen anger sömnummer som ska passa varandra. För C och D-storlekar, sy in kilar: Mellan mittframstycket och det smala framstycket Och mellan framstycket och bystsidstycket.

4 The Mantua-Maker # ) Dags att prova. Tråckla ihop korsetten mittfram vid tygvikningen. Prova korsetten på med benägen hjälp av en vän (eller två) att dra ihop korsetten mitt bak. Dra inte för hårt! Tråcklingen kan spricka upp. Detta är bara ett löst test. Notera: ett gap mitt bak på mellan 10 och 20 cm är att förvänta vid detta test. Kontrollera att de svängda bystdelarna inte är för stora så du förlorar klyftan. Kontrollera att de inte är för små så du får ett besynnerligt överhäng. Lägg till på kilarna eller gör dem mindre. Se till att höftbitarna inte är för vida det behövs åtminstone 7-8 cm gap för att kunna dra ihop över höften för en lång och smal figur. Trimma de svängda kanterna på bakstycket efter vad som krävs. När fodret passar repetera steg 2) för yttertyget. 4) Förbered yttertyget, om det behövs. Överkurs: Denna metod ser fashionablare ut och användes på många silkeskorsetter jag har sett. Du kan dock använda vanliga sömmar om du så vill. Vik in alla långa raka kanter 6 mm och pressa. Nåla de pressade kanterna mot motsvarande svängda kanter. Placera den pressade kanten överst. Och sätt den 6 mm från tygkanten. Se till att midjemarkeringarna stämmer och att bitarna är jämna upp och nertill. Sy en söm så nära kanten som möjligt ca 1,5 mm. Kontrasterande tråd användes ofta som dekorativ effekt. 5) Fastsättning av planschetten Knoppsidan vänster halva av korsetten: Lägg ihop de två lagren, räta mot räta, och sy ihop dem med en söm längs det pressade vecket mitt fram. Vänd ut korsetten, så rätsidan kommer utåt. Pressa så ytterlagret ligger någon eller några millimeter över fodret, så att fodret inte syns från utsidan. Skjut in planschetten mellan yttertyget och dess sömsmån med knopparna upp. OBS att knopparna inte sitter symmetriskt, planschetten ska sitta så att kanten med kortaste avståndet mellan knopp och kant ligger närmast vecket. Se till att planschetten ligger så djupt in i vecket som möjligt och att ligger vertikalt i mitten. Sätt i en nål vid ändarna av planschetten. De håller den inte på plats men fungerar som referenser. Använd en vass syl för att göra ett håll direkt över övre knappen. Var försiktig så hålet inte hamnar i ditt finger. Pressa knappen genom hålet försiktigt men viss bestämdhet. Om hålet inte är tillräckligt stort, använd sylen eller en grov nål (stoppnål) för att hjälpa knappen igenom. Skär inte av trådarna i tyget om du kan undvika det. Att skära av trådar, försvagar tyget och kan få det att spricka vid belastning. Somliga, mycket tätt vävda, tyger måste man dock skära i. Gör snittet vertikalt och så litet som möjligt.

5 The Mantua-Maker # Dra i tyget längs med planschetten så hålen sluter sig. Trä nu igenom nedre knoppen som beskrivits ovan. Trä slutligen igenom resten av knapparna. Sy fast planschetten genom att sy med blixtlåsfot så när det är möjligt. Akta nålen! Ögel-sidan högra halvan av korsetten. Med rätsidorna mot varandra, nåla ihop de två lagren i högra korsetthalvan mitt fram. Lägg vänster halva mot höger halva, se till överkanterna matchar varandra. Lägg planschetthalvan med öglorna längs tygvecket. Positionera planschetten så knopparna i vänsterhalvan ligger mitt för öglorna. Gör en markering för öglorna vid vecket. Sy med dubbla sömmar längs tygvikningen men hoppa över markeringarna för öglorna. Vänd ut korsetten med utsidan utåt. Skjut in planschetten mellan lagren och pilla ut öglorna genom öppningarna. Använd blixtlåsfoten för att sy fast den med en söm tätt så den sitter på plats. 6) Korsettstålen (skenorna) OBS: Metallskenor uppfanns runt 1810 och är idag lättillgängliga för moderna sömmerskor. Bry dig inte om plastskenor de kommer snabbt att anta din kropps originalform, det är slöseri med tid. Valben (barder från valar) stålspiraler och fjäderstål var valiga vid den här tiden. Antalet stål är beroende av hur mycket stöd du vill ha. Jag rekommenderar ett minimum av 22 skenor 1 mitt i varje svängd bystdel, 1 mitt i sidstycket, 1 i varje söm och 2 mittbak som stöd till snörningen. För bästa resultat ska skenorna sitta högst cirka 3,5 cm från varandra i midjan. Storlek 2 till 12, som ovan med totalt 22 skenor. För storlek 14 till 18, sätt en extra skena i mitten av alla svängda bitar, för totalt 32. För storlek 20 till 24, sätt två extra skenor mitt i alla svängda bitar, plus en extra skena i mitten av alla raka bitar; total 48 skenor. Har du större skillnad mellan byst- och midjemått än 25 cm bör sätta dit en extra skena mitt i de fyra främre styckena på varje sida. Storlek 2 till 12 total 30 skenor Storlek 14 till 18 total 40 skenor Storlek 20 till 24 total 56 skenor Varje skena ska vara minst 2,5 cm kortare än bredden på korsetten där skenan ska sitta. Nåla nu ihop alla lager, se till att sömmar och kanter matchar varandra så bra som möjligt utan att lagren veckar sig eller buktar. Tråckla längs över- och nederkanterna. Tråckla längs sömmarna, bara en sidan av sömmen. Att tråckla för hand tar lång tid men är skonsammare mot tycket, speciellt siden, och är snabbare att ta bort. Ett bra arbete med tråcklingen förebygger smärtfulla klumpar och bubblor. (varit där, gjort det, oh min mina ömma revben!). Se till att alla lager ligger så platta på varandra som möjligt. Vänd in mittbakstyckets sömsmån så det matchar fodret. Dra ut tyget några millimetrar så det täcker fodret.

6 The Mantua-Maker # Sy en stickning så nära kanten som möjligt. Sy en stickning en stycke från den första så det går in en skena i kanalen. Bestäm hur mycket utrymme det behövs för öljetterna. Metall öljetter kräver diametern på dem plus minst 6 mm som minsta utrymme. Sy en ny stickning strax utanför öljettraden. Sy till slut en stickning till den sista kanalen. Sy en stickning mitt i varje söm. Denna söm tjänar till att hålla ihop lagren och utgöra ena kanten av kanalerna för skenorna. Sy en stickning som utgör den andra kanten av kanalen. Om skenorna är 6 mm breda, syr du stickningen 9 mm från den första sömmen. Du behöver experimentera lite för att hitta en optimal bredd på kanalerna, eftersom tygets struktur, tjocklek spelar roll, samt om det är en annan bredd på skenorna. Skenorna ska passa så bra i kanalerna att de lått går att skjuta in i kanalerna men inte så lösa att de kan sno sig (och bita dig). Om nödvändigt, trimma korsettens över- och underkanter så det blir en mjuk följsam line. Skjut in alla skenor och centrera dem i kanalerna. Lås skenornas ändar med fjädersöm över dem. 7) Bandning av kanterna.starta i kanten av övre högra mittframstycket. Ta en bit 25 mm snedslåband och vik in kanten 1 cm. Lägg banden runt kanten, med änden av bandet kant i kant med bakstyckets kant. Nåla fast bandet längs korsettens överkant. Se till att den kortare sidan av bandet kommer på utsidan. Var noga med att bandet ligger jämnt, speciellt i svängarna. Sy fast det med en stickning från utsidan. Se till att du stickningen går igenom bandet på insidan också. Se upp så du inte syr i skenorna! Det kommer att bryta av nålen. Handsy fast ändarna av bandet och se till att ta med tyget i stickningen. Not: Ett vanligt 25 mm band kan användas i stället för snedslåband. Använd instruktionerna ovan, men med följande ändringar: Vik bandet på mitten och placera vecket längs korsettkanten. Gör den ena sidan av bandet lite vidare, och placera den smalare sidan på insidan av korsetten. Sy fast bandet med en stickning på insidan. Sy med en fållsöm fast bandet på utsidan av korsetten. 8) Sätt i öljetterna Avståndet mellan öljetterna verkar ha varit ett fritt val (och förtroende för tygets hållfastighet). Jag har sett öljetter sitta så tätt som 15 mm, och sådana med 5 cm mellanrum. Jag skulle rekommendera att sätta dem ca 3 cm från varandra; centrumcentrumavstånd. Om du är inne på tight-lacing, är 2 cm eller mindre ett bra avstånd.

7 The Mantua-Maker # Se till att alla öljetter sitter på jämnt avstånd från varandra och matchar varandra på vardera sidorna. Använd fabrikantens instruktioner hur man sätter dit öljetterna. 9) Snöra korsetten Notera: Även om illustrationen visar korsetten hårt snörd (för att bättre visa hur den snöras), var det inte meningen att korsetten skulle gå ihop i ryggen. Ett gap på 2,5 till 10 cm är att förvänta, beroende på hur mycket du vill plåga dig själv jag menar, hur mycket du vill ändra din siluett. Trä ena änden av snöret genom vänstra korsettens nedre öljett och den andra änden genom högra korsettens nedre öljett. Fortsätt att trä snöret så det blir en rad mönster med X alternerande på insidan och utsidan. Om du använder ett snöre, bryter du X:en vid midjan genom att trä snöret en gång på samma sida. Detta avbrott ger en ögla som ger dig möjlighet att dra åt korsetten själv. Jag har också sett korsetter där snöret kommer ut på utsidan och går in genom öljetterna på insidan. Dessa korsetter hade också ett avbrott i midjan för öglor. Dra försiktigt i öglorna tills korsetten är tillräckligt åtsnörd och knyt sedan ihop öglorna. Om du använder två snören, starta nerifrån med det ena, och från midjan med det andra. Snöra nerifrån och upp, separat för varje snöre. 10) Dekorera din korsett. Överdelen av korsetten var ofta dekorerad med en spetskant med ett satinband. Nederkanten var ibland också dekorerad, men mer sällan. Satinbandet knöts i en korsett mitt fram och hjälpte till att hålla ihop hörnen på korsetten, eftersom planschetten ibland är betydligt kortare än framkanten. Spetsen sträcktes ofta ut (i motsats till rynkad) eftersom många överdragskläder var kroppsnära. En rynkad spets såg därför ut som en valk genom kläderna. Somliga korsetter, speciellt bröllopskorsetter var vackert broderade. Vit silkestråd på vit satin, ofta med orange blommor var populära på bröllopskorsetter. En dyrbar korsett buren under en aftonklänning kunde också vara broderad. Varietédansares korsetter skulle synas och var därför rikt prydda med broderier och pysch. En badkorsett som användes vid havs- eller bassängbad (en kvinna med självaktning visade sig bland folk utan korsett) kunde vara sydd av ett enkelt stadigt material, dekorerad med rostfläckar. Det var ofta en kvinnas äldsta och sämsta korsett, men bättre än ingenting! Sent under denna period kom dock kataloger där speciella badkorsetter fanns till försäljning.