Sveriges kristna råds Rådsmöte Minnesanteckningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges kristna råds Rådsmöte Minnesanteckningar"

Transkript

1 Sveriges kristna råds Rådsmöte Minnesanteckningar Rådsmötet är en mötesplats för SKR:s alla medlemskyrkor för gemenskap och samtal om aktuella frågor. Samtalen kan sedan bli vägledande för eventuella beslut i SKRs styrelse. Tid Plats Deltagare: kl Johannes Paulus II:s Pastoralcentrum Olle Alkholm, Gemensam Framtid Anders Arborelius, Stockholms katolska stift Anders Blåberg, Evangeliska Frikyrkan Magdalena Dahlborg, Stockholms katolska stift Fredrik Emanuelson, Stockholms katolska stift Torbjörn Freij, Vineyard Norden Ieva Graufelde, Lettiska evangelisk- lutherska kyrkan Cristina Grenholm, Svenska kyrkan Stefan Holmström, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen Pelle Hörnmark, Pingströrelsen Kirsten Kas, Stockholms katolska stift Maie Martinson, Estniska evangelisk- lutherska kyrkan Nilous Paulus, Österns Assyriska Kyrka Iréne Pierazzi, Svenska kyrkan (fm) Cajsa Sandgren, Svenska kyrkan Jenny Sjögreen, Svenska kyrkan Bobby Sjölander, Adventistsamfundet Monica Wahlström, Frälsningsarmén Anders Wejryd, Svenska kyrkan Marie Willermark, Frälsningsarmén Maria Wingård, Svenska kyrkan Medverkande: Göran Janzon, Evangeliska frikyrkan (fm) Lennart Molin, Gemensam framtid, fd direktor SKR Gustaf Ödquist, Svenska kyrkan (em) John McCormack, Stockholms katolska stift (em) Stig Öberg, Pingströrelsen (em) Annika Wirén, Svenska kyrkan (em) Personal: Olle Kristenson Björn Cedersjö Karin Wiborn Mikael Stjernberg Gunnel Andréasson Misha Jaksic Susanne Rodmar (em)

2 Sveriges kristna råd Rådsmöte :30 Kaffe och smörgås 10:00 Andakt Andakten leds Magdalena Dahlberg, Fredrik Emanuelsson och Anders Arborelius. Dagen leds av Olle Kristenson och Maria Wingård. Gemensam presentation. Alla får dessutom reagera på ett antal påståenden av typen Ekumenik är som bäst när.. 10:15-12:30 Del 1: Samtal om SKR:s idégrund Introduktion av Karin Wiborn En diskussion uppstod i SKRs årsmöte 2012 kring idéprogrammets uttryck i samspel med andra religioner och erkänna varandras sätt att uttrycka och gestalta evangeliet. Årsmötet beslöt att uppdra åt styrelsen att initiera fortsatta samtal kring detta och lägga ett förslag till årsmötet Förmiddagens samling är ett tillfälle för en sådan överläggning. Göran Janzon och Lennart Molin är inbjudna inledare eftersom de båda var aktiva i samtalet i årsmötet. Inledning av Göran Janzon Tumregel 2 i Tio tumregler för god ekumenik säger att samverkan inte förutsätter att man omfattar allt i varandras traditioner. Ordet erkänna har en karaktär av att godta/acceptera. Formuleringen erkänna kan uppfattas innefatta även oenighetsfrågorna och ordet kan då vara för starkt. Ordet respektera är därför att föredra. Dessutom används ordet respektera i tumregel 2 och 5. Invändningen på den första punkten var att satsen inte är sann (alla kristna i världens inser inte det som sägs) och att ordet samspel inte är bra. När ordet samspel används kan det uppfattas som att ett religionsteologiskt ställningstagande har föregått texten. Men kyrkorna har inte en gemensam syn på frågan om samverkan med andra religioner. Som alternativ skrivning föreslås: En av förändringarna är att även det svenska samhället blir alltmer mångreligiöst. Det kristna vittnesbördet ges därför i ett sammanhang där religionsmöten och religionsdialog i allt större utsträckning är en del av många människors vardag. Därför vill vi ta till oss de riktlinjer för ett gemensamt förhållningssätt som ges av företrädare för en stor del av kristenheten i dokumentet Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld. Är SKR är polycentriskt så att den ömsesidiga respekten gäller likvärdigt mellan olika trosövertygelser och praktiker inom vår gemenskap? Finns det ett kulturellt centrum inom SKR som antas vara norm eller bejakas polycentrism bland oss? Inledning av Lennart Molin Idédokumentet syftar till att tala om vart vi är på väg men börjar i ett försök att beskriva den gemensamma grunden. Ordet erkänna ska ses som ett mål, det används i det avsnitt som talar om viljeinriktning. Synonymer till erkänna är enligt Bonniers lexikon orden medge, tillstå, bekräfta. Det kan även översättas med uttrycket kännas vid någon. Internationellt används två olika ord: acknowledge och recognize. Recognize används när man talar om till exempel att erkänna dop. Acknowledge används mer och mer i ekumeniska dokument. Ekumeniskt finns många överenskommelser. Borgådeklarationen talar om förpliktande gemenskap men en sådan har inte uppnåtts i dialogerna mellan RKK och ortodoxa. I avtalet

3 Sveriges kristna råd Rådsmöte mellan Svenska kyrkan och Metodistkyrkan alt Svenska Missionskyrkan talas om fullt erkännande undertecknade RKK och SMK ett avtal om ömsesidigt doperkännande. Charta Oecumenica använder ordet erkänna vid några tillfällen. I dessa inomkristna sammanhang talas om erkännanden, i mötet med muslimer används dock inte erkännande utan om att muslimska bekännare ska bemötas med respekt. Frågan är till slut: Vad vill vi och vad kan vi? Noteringar från redovisning av gruppsamtal gr1 Samspel. Inte problematiskt. Samspel finns i gudomen och kyrkan har nästan alltid samspelat med världen. Erkänna. Olika åsikter. Man erkänna rätt till övertygelse och praxis snarare än sättet. Ortodoxa kan inte erkänna varandra sätt. Respektera för svagt, erkänna är för starkt. Allt kommer inte från Gud. Hos övriga fanns öppenhet för ordet erkänna. Lära känna varandra genom att inte blockera sig för varandras sätt att tro och gestalta. gr2 Förslag: Ta bort ordet erkänna och istället skriva söka kunskap om varandras traditioner och varandras sätt att uttrycka och gestalta evangeliet. gr3 Erkänna är bättre när vi talar om mål, respekten finns redan. Men vi är inte ense om att erkännandet gäller sätt. Janzons förslag är bra men vi bör hellre tala om tillämpa än ta till oss. Samspel är ok i svensk kontext. gr4 Erkänna viktigt men bestämningen bör ändras. Janzons förslag ok i stort. gr5 Erkänna. Tveksamhet till ordboksstudier som framkomlig väg. Erkänna är ett bra ord i kristen kontext och respekt i interreligiös kontext. Erkänna vedertaget ord i det ekumeniska samtalet. Samspel kan associeras till musik (enhet) eller sport (kampsituation). Olika syn på Janzons förslag. Samspel kan uppfattas som att gå för långt. Avrundning av Karin Wiborn Samtal är ett sätt att erkänna varandra. Men också gemensamma besök kan fördjupa förståelsen när man möter annans praxis. 12:30-13:30 Lunch 13:30-16:00 Del 2: Pastoralteologiska frågeställningar Introduktion av Gustaf Ödquist (ordf i arbetsgruppen) Gruppen har arbetat under en tid nu och haft goda samtal. Syftet är att skriva något som kan vara en vägledning för pastorer/präster och andra intresserade och som underlättar förståelse och reflektion i pastoral praxis i lokala sammanhang. Arbetsgruppen har hittills skrivit texter om dop, nattvard, konfirmation och vigsel. Vad ska titeln vara på dokumentet? Förslag: Att gå varandra till mötes. Tänk efter före.

4 Sveriges kristna råd Rådsmöte Vi presenterar dokumentet idag för att få reaktioner och synpunkter inför arbetet med slutversionen. Målet är att göra klart skriften under våren. Uppgiften för grupperna är nu att läsa texterna och ge synpunkter. Gruppsamtal Fyra grupper fick varsitt tema att läsa och diskutera. Korta noteringar från sammanfattning i plenum gr4 vigsel I dokumentet bör sägas mer om förberedande samtal för äktenskap. Annat som kan diskuteras är sambo, vad som händer i samband med skilsmässa, konflikter, förnyelse av vigsellöften och privatiseringen av äktenskapet. gr3 konfirmation Definiera bättre vad vi menar med konfirmation. Kan man vara medlem i flera kyrkor? Bekräftelse av tron är gemensamt. Vägledning behövs för situation där föräldrarna är oense och inte vill låta barnet bestämma om konfirmationen. gr2 nattvard Det finns skillnader både mellan och inom kyrkorna. Relationen dop- nattvard behöver beskrivas. Kan skillnaderna bli till välsignelse? Gud är alltid större än våra ordningar. Smärtan att inte kunna dela nattvarden bör framhållas. Vad händer i dialogen mellan SvK och RKK i Norden? Det bör framgå att vi i SKR är besjälade av att vilja förstå varandra. gr1 dop Vuxendop i SvK är inte detsamma som i baptistisk tradition. SAM och GF kan inte sättas tillsammans eftersom har delvis olika teologi. Varför detta dokument? Dokumentet och dessa pastoralteologiska konsultationer handlar om ökad kunskap för arbete i mångkulturella miljöer. Vi har ibland handlat ovisligt pga bristande kunskap om varandra. Detta dokument kan ge kunskap om olika traditioners övertygelser. Det kan minska fördomar. Det bör ha formen av lättillgängliga pastorala råd på frågor som uppstår i mångkulturella miljöer, några punkter att tänka på. Det finns en risk att sådana här dokument ibland används som normgivande som ska följas på lokalnivå och att de då blir slagträ i diskussioner. Därför bör de utformas så att det som skrivs uppfattas som underlag för samtal, kanske med studiefrågor? Gruppen tar gärna emot synpunkter och förslag till nästa möte 20 februari (insänt senast 13 februari). 16:00 Avslutning Biskop Arborelius avslutar rådsmötet med bön.

5 Sveriges kristna råd Rådsmöte Bilaga 1 Rapport från gruppsamtal om lydelser i SKR:s idégrund, vid SKR:s Rådsmöte 17 januari 2013 Deltagare: Marie Willermark, Bobby Sjölander, Fredrik Emanuelsson, Anders Wejryd, Ieva Graufelde, Misha Jaksic Gruppen var enig om att ordet samspel kan användas om det kristna vittnesbördet i relation till andra religioner, utan att för den skull göra avkall på den egna tron på Jesus Kristus som korsfäst och uppstånden. Den globaliserade världens mångfald kräver ömsesidig respekt, samspel och samförstånd, såsom kristendomens och de andra religionernas bidrag till ett gemensamt byggande av en fredlig värld. Den kristna trons grund i den Heliga Treenigheten har en teologisk och ontologisk betoning på dialog och dynamiskt samspel mellan de gudomliga Personerna i den ena Gudomen. För människan, Guds avbild, är detta den sanna förebilden till samverkan och samspel med sin nästa. Skillnader i tro eller ideologiska uppfattningar som möts, förutsätter ett samspel för att undvika misstänksamhet och fientliga motsättningar. Därtill består världen av både samhälls- och familjebildningar som går över religionsgränserna och till vilka religionerna gemensamt har att förhålla sig. När det gäller att erkänna varandras sätt att uttrycka och gestalta evangeliet var diskussionen mera livlig. Man kunde spåra en skiljelinje mellan en ortodox uppfattning och de övriga företrädarnas. De senare menar att erkänna behövs för en tydlig markering av den gemensamma viljeinriktningen och vägmarkeringen mot kristen enhet. Respekt blir då ett för svagt ord, och ribban för lågt ställd. Respekt är vad vi redan initialt förväntas ha. Inte minst de gamla kyrkorna, den Ortodoxa och den Romersk-katolska, har en viktig gemensam dåtid. Vill vi som kristenhet även tydligt sträva mot en gemensam framtid, behöver vi erkänna varandras olikheter och mångfalden, inte bara respektera dem, för att tydligt markera ett gemensamt vägval mot enheten. Den ortodoxa uppfattningen gör gällande att respekten för mångfalden förvisso redan initialt behöver vara ett faktum, men att man ingalunda kan erkänna alla uttryck att gestalta evangelium. Vissa är, enligt ortodox uppfattning, ett direkt avsteg ifrån den enhet som fanns innan de stora splittringarna (och som fortfarande finns bevarad inom Ortodoxa kyrkan) och en orsak till den splittring vi nu gemensamt söker överkomma. Detta kommer till uttryck i dokumentet Charta Oecumenica, där det finns en tydlig ambivalens i synen på mångfalden: den uppfattas ömsom som en rikedom, ömsom som splittringens orsak. De ortodoxa framhåller sin betoning på principen lex orandi, lex credendi (lex vivendi), fritt översatt: som vi ber, så tror vi (så lever vi). Man kan som ortodox inte erkänna uttryck och gestaltningar av evangeliet, i vilka man samtidigt inte kan instämma, eller från vilka man t.o.m. tar avstånd. Gruppen är, således, inte överens, men lyckas (hinner) heller inte hitta ett gemensamt alternativt förslag till lydelsen att erkänna varandras sätt att uttrycka och gestalta evangeliet. Gruppens samtal sammanfattad av: Misha Jaksic Rapport från gruppsamtal om Eukaristin, vid SKR:s Rådsmöte 17 januari 2013 (utifrån förslag till text i SKR:s planerade skrift om pastoralteologi) Deltagare: Marie Willermark, Maie Martinson, Fredrik Emanuelson, Anders Wejryd, Lennart Molin, Torbjörn Freij, Misha Jaksic. Samtalsledare: Susanne Rodmar Anteckningar: Misha Jaksic

6 Sveriges kristna råd Rådsmöte Marie Willermark berättar att Frälsningsarmen inte har några ordinerade officianter/förrättare. Man har en pragmatisk hållning. Frälsningssoldatens personliga tro och relation till Gud och efterföljelse av evangelium kommer i förgrunden, inte ritual. Medlemmarna har en personlig frihet. Det finns ett internationellt spänningsfält med påverkan från kulturell kontext. Sakrament praktiseras inte såsom ritual eller i betydelsen av nådemedel. Livet i tro är ett sakrament i sig, där omvändelsen står i fokus. Torbjörn Freij informerar att Vinyard firar nattvard i princip varje söndag. Man står på frikyrklighetens sakramentala kant. Syndabekännelse och instiftelseorden används alltid. En epikles förekommer. Han uppskattar Ortodoxa kyrkans utdelning av antidoron (eg. i stället för gåvorna ), välsignat bröd, som vid liturgins slut kan ges även till icke-ortodoxa. Svenska kyrkans ärkebiskop, Anders Wejryd, menar att vi aldrig kan fånga in Gud. Nattvarden är ett mysterium större än oss själva. Han efterfrågar överenskommelsen från den Luthersk-evangeliska Romersk-katolska dialogen i Sverige och Finland. Svenska kyrkan har ett öppet nattvardsbord för alla döpta, dock avvisar man ingen som kommer fram för att ta emot nattvarden och genom den Kristus. Gemensam Framtid, liksom frikyrkligheten generellt, har ett öppet nattvardsbord för alla döpta kristna. Man avvisar dock i regel inte någon, som genom eukaristin visar en vilja att ta emot Jesus Kristus. Lennart Molin påminner om förekomsten av icke-sakramentala agapemåltider för några decennier sedan, som ett sätt att dela en bordets enhet mellan alla kristna, trots splittring och avsaknad av sakramental eukaristisk gemenskap. Fredrik Emanuelson framhåller att Romersk-katolska kyrkan ser eukaristin som Kyrkans viktigaste, mest värdefulla och gudomliga uttryck. Romersk-katolska kyrkan har ett öppnare nattvardsbord för andra än vad man egentligen tillåter sig. Han menar att möjligheten till dispens behöver maximeras. Det finns en lära, men även ett praxisförfarande. Den ekumeniska gesten är viktig. Fredrik anmärker på att texten är för lång, komplicerad och att den i för en alltför liten grad berör våndan av att kristenheten i sin splittring saknar eukaristisk gemenskap. Misha Jaksic menar att eukaristin i Ortodoxa kyrkan sammanfaller med och förutsätter dopet (och myrrasmörjelsen). Den kan aldrig isoleras från helheten av sitt sammanhang, för att vara ett medel på vägen till enheten, utan är enhetens själva uttryck och manifestation. Att ge eukaristin till en ickeortodox vore att förena vederbörande med helheten av Ortodoxa kyrkans tro, liv och lära, och samtidigt splittra vederbörande från hans/hennes egen kyrka. Att återvinna och uttrycka full trosgemenskap, vilket innefattar eukaristin, ligger på gemenskapens plan, inte individens.

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Avundsjuk på episkopatet

Avundsjuk på episkopatet Ledare SPT nr 15/16 2012 Avundsjuk på episkopatet STUNDOM TALAR MAN i ekumeniska och interreligiösa sammanhang om att det finns en»helig avundsjuka» mellan olika kristna kyrkor eller t.o.m. mellan olika

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II Markus Hagberg: Svensk pastoraltidskrift nr 12 2012»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II Detta är den andra delen av Markus Hagbergs artikel om

Läs mer

Samtal om förutsättningarna för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan.

Samtal om förutsättningarna för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan. Samtal om förutsättningarna för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan. Bakgrund Vid 2001 års kyrkomöte förelåg en motion av Yngve Kalin kring minoriteternas fortsatta ställning i Svenska kyrkan (2001:9)

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

PROTOKOLL FÖRT VID SVERIGES KRISTNA RÅDS ÅRSMÖTE 20 MAJ 2015 i Södertörnkyrkan, Huddinge

PROTOKOLL FÖRT VID SVERIGES KRISTNA RÅDS ÅRSMÖTE 20 MAJ 2015 i Södertörnkyrkan, Huddinge PROTOKOLL FÖRT VID SVERIGES KRISTNA RÅDS ÅRSMÖTE 20 MAJ 2015 i Södertörnkyrkan, Huddinge Sveriges kristna råds årsmöte hölls i Huddinge i enlighet med bifogad föredragningslista, bilaga 1. Närvarande representanter

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordning 1/14 FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordningen beskriver församlingens vision, liv och struktur. Detta dokument beskriver vad Fristadskyrkan är och vad församlingen vill

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II »Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II MARKUS HAGBERG Detta är den andra delen av Markus Hagbergs artikel om de teologiska och pastorala problemen

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Glanshammars församling Svenska Kyrkan i Glanshammar Innehåll sid Inledning... 3 1. Reglerna för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser

Läs mer

Tio tumregler för god ekumenik

Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa

Läs mer

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Världen vi lever i omvärldsbeskrivning Skäggetorps församling utgörs av stadsdelen Skäggetorp och Tornby och ett område norr om järnvägen

Läs mer

S:t Eskils Katolska Församling

S:t Eskils Katolska Församling S:t Eskils Katolska Församling Box 276, 701 45 Örebro www.sankteskil.com Tel. 019-611 1360. Bg 934-2957 Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner /Joh 15:13/ Församlingsbladet Fastan

Läs mer

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och

Läs mer

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

Policy för fred och omställning till en hållbar värld Policy för fred och omställning till en hållbar värld Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. 1 Mos 1:26 Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Rom

Läs mer

Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria (Joh 8:31 32).

Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria (Joh 8:31 32). Inledning Vår Frälsare Jesus Kristus, som skaffat fram en fullkomlig förlåtelse åt hela världen (Rom 5:18) säger: Amen säger jag er: Allt vad ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad

Läs mer

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. INLEDNING Denna församlingsinstruktion har utformats av kyrkoherden, förtroendevalda, anställda samt frivilliga medarbetare. Den skall ge uttryck för församlingens inriktning som sammanfattas i det pastorala

Läs mer

Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling

Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling Församlingens konstitution består av Grundsatser, Församlingsordning samt Församlingsstadgar, antagna av Immanuelskyrkans församling i Stockholm Immanuelskyrkans

Läs mer

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan? Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

SVERIGES KRISTNA RÅD PROTOKOLL 4/12 Styrelsen

SVERIGES KRISTNA RÅD PROTOKOLL 4/12 Styrelsen SVERIGES KRISTNA RÅD PROTOKOLL 4/12 Styrelsen Tid: 2012-09-10 kl 10.00-15.30 Plats: Ekumeniska centret, Gustavslundsvägen 18, Bromma Närvarande I besluten deltagande: Pelle Hörnmark, Pingst ffs, ordförande

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Att vara internationellt ombud

Att vara internationellt ombud Att vara internationellt ombud Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla

Läs mer

EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE

EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE Örebro 2007-11-14 EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE Inledning I ett samhälle med snabb förändring och ökad religiös mångfald finns ett växande behov av att som kristet trossamfund beskriva

Läs mer

AV ANDREAS WEJDERSTAM DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST

AV ANDREAS WEJDERSTAM DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST FÖREDRAG VID STIFTELSEN SANKT ANSGARS 60-ÅRSJUBLIEUM 2009-10-31 AV ANDREAS WEJDERSTAM SÅ FORTSÄTTER DET DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST INLEDNING Stiftelsen Sankt Ansgar firar 60 år. Kyrkan mitt i Studentstaden.

Läs mer

1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48)

1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48) 1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48) Namn på kontaktperson (obligatoriskt) Ingela Sjögren Befattning 2. Kyrkokyrkohandboksförslaget 2016 ska ge möjlighet till lokal gestaltning

Läs mer

Kyrka för folket eller servicekyrka?

Kyrka för folket eller servicekyrka? Ledare SPT nr 5 2012 Kyrka för folket eller servicekyrka?»högt ÖVER SKOGENS TAGGIGA kontur lyfter hon sitt torn. Med sina metertjocka grundmurar står hon massivt murad på jorden. Men hennes spira lyfter

Läs mer

Elev 1 Kristendom. Religions frågor

Elev 1 Kristendom. Religions frågor Elev 1 Kristendom Religions frågor 1. Vilken roll har Jesus i kristen tro? Han var den så kallade messias den smorde som är gud som blir en människa, Jesus han visar sin kärlek som gud genom att offra

Läs mer

Stigssons Begravningsbyrå. För kvinnor kan det innebära mörka kläder och en vit scarf, för män mörka kläder och en vit slips.

Stigssons Begravningsbyrå. För kvinnor kan det innebära mörka kläder och en vit scarf, för män mörka kläder och en vit slips. Begravningen Begravning i enskildhet Som regel bör du alltid försöka gå på begravningar, även när du är avlägsen släkting eller vän till den avlidne, eller den avlidnes familj. Det betyder ändå mycket

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Konformismens intolerans

Konformismens intolerans Ledare SPT nr 2 2012 Konformismens intolerans FÖRFATTAREN LENA ANDERSSON skriver på DN:s ledarsida den 2 januari om»demokrati som mentalitet». Det är en självrannsakande diskussion, med exempel hämtade

Läs mer

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande.

Läs mer

VILL DU LEVA ETT MENINGSFULLT LIV?

VILL DU LEVA ETT MENINGSFULLT LIV? VILL DU LEVA ETT MENINGSFULLT LIV? Vill du ha ett meningsfullt liv? Tänk att få ägna sig på heltid åt det som är meningsfullt och dessutom få lön för det! Om du känner en kallelse till att bli pastor,

Läs mer

Jesus och grundandet av kristendomen

Jesus och grundandet av kristendomen Kristendomen Jesus och grundandet av kristendomen Jesus låter sig döpas av Johannes i floden Jordan. Beger sig ut i öknen där han frestas av djävulen, börjar sedan predika. Jesus såg sig som Messias och

Läs mer

En tidning från Sveriges kristna råd

En tidning från Sveriges kristna råd Detta gör kyrkorna tillsammans: pandlig vård i Kriminalvården psjukhuskyrkan pskolkyrkan puniversitetskyrkan pekumeniska följeslagarprogrammet pkyrka för Fairtrade pkyrkornas globala vecka pböneveckan

Läs mer

"...gör det till minne av mig."

...gör det till minne av mig. Annica Björk Teologiska Högskolan Stockholm Våren 1996 "...gör det till minne av mig." Svensk pingströrelses nattvardssyn Allt sedan den första kristna församlingens födelse har nattvarden haft en naturlig

Läs mer

2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 2 e Trettondedagen Psalmer: 236, L705 (Ps89), 246, 437, L724, 259 Texter: Jes 55:1-4, Upp 22:16-17, Joh 4:5-26 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Låt oss be!

Läs mer

Församlingsinstruktion för Ransbergs församling

Församlingsinstruktion för Ransbergs församling Församlingsinstruktion för Ransbergs församling Vad är vi? Att vara församling är att dela en tro. Vi tror på Gud som skapat världen och att hela skapelsen därför är viktig: natur, miljö, människor och

Läs mer

Avfallet - ett säkert tidstecken

Avfallet - ett säkert tidstecken Avfallet - ett säkert tidstecken Av Christer Åberg Ett säkert tidstecken på att vi idag lever i den sista tiden är den kristna församlingens avfall! Här i denna artikel tar jag upp flera aktuella händelser

Läs mer

Herre, Ge oss större tro!

Herre, Ge oss större tro! Nr 01 [03] /2013 2 Kära församlingsmedlemmar från S:t Botvids församling Herre, Ge oss större tro! Detta är ledorden för Trons År som påven Benedikt XVI utlyste i vår allmänneliga kyrka. När Helige Fadern

Läs mer

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet PRÖVA ANDARNA! Predikotext: 1 Joh. 4:1-6 1 Mina älskade, tro inte alla andar

Läs mer

Salts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision

Salts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision Salts syftesparagraf definitioner, utläggning och vision Inledning Detta häfte har skrivits av Salts generalsekreterare Olof Edsinger på uppdrag av Salts styrelse. Texten är antagen av Salts styrelse vid

Läs mer

Låt allt som lever och andas prisa Gud.

Låt allt som lever och andas prisa Gud. Förslag till Verksamhetsplan 2010 2011 Låt allt som lever och andas prisa Gud. Världsböndagen 2010 har temat Låt allt som lever och andas prisa Gud. Det får också inspirera oss i vår verksamhetsplanering

Läs mer

Möta människor i högtidens glädje och sorg

Möta människor i högtidens glädje och sorg Möta människor i högtidens glädje och sorg Pastorala råd för det mångkulturella lokala sammanhanget Sveriges kristna råds skriftserie Nr 19 Sveriges kristna råds arbetsgrupp i pastoralteologi har bestått

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6:

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

Församlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument

Församlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument Vision Husby församling vill vara en öppen katedral av glädje och helighet. Församlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument Vårt uppdrag, vår mission, är att vara kyrka i vår tid och i vår

Läs mer

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt

Läs mer

Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg

Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg Kyrkan i Enebyberg I originaldokumentet användes det dåvarande samfundsnamnet Svenska Missionskyrkan, men i denna webbversion har detta ersatts med det nya namnet Equmeniakyrkan. På samma sätt användes

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167 14 Bromma 2 INNEHÅLL Ett litet förtydligande... 4 Att använda materialet...

Läs mer

Nämn tre frågor som Svenska kyrkan bör prioritera. Rangordna svaren utifrån vad som är viktigast för er nomineringsgrupp.

Nämn tre frågor som Svenska kyrkan bör prioritera. Rangordna svaren utifrån vad som är viktigast för er nomineringsgrupp. Fråga 1 Nämn tre frågor som Svenska kyrkan bör prioritera. Rangordna svaren utifrån vad som är viktigast för er nomineringsgrupp. Satsa på barnen, ungdomarna och deras föräldrar de är kyrkans nutid och

Läs mer

Församlingsblad. Torestorp, Öxabäck & Älekulla Hösten 2013

Församlingsblad. Torestorp, Öxabäck & Älekulla Hösten 2013 Församlingsblad Torestorp, Öxabäck & Älekulla Hösten 2013 Förtroendeval 2 Alphakurs 2 Gemenskapshelg 3 Församlingskväll 3 Kyrkoval 4-5 På gång 6 Döpta & Kontakt 7 Gudstjänster 8 Förtroendeval Församlingen

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Vinberg-Ljungby församling Innehåll Ramar för församlingens liv 2 Omvärldsbeskrivning 3 Pastoralt program 4 2 Ramar för församlingens liv Vinberg-Ljungby församling är en församling

Läs mer

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppdrag och övergripande vision Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftet har också förvaltande uppgifter 1. Det

Läs mer

Bibelintro: Året var 1553 då den engelska Kungen, Edward den 6 låg dödligt sjuk.

Bibelintro: Året var 1553 då den engelska Kungen, Edward den 6 låg dödligt sjuk. Bibelintro: Året var 1553 då den engelska Kungen, Edward den 6 låg dödligt sjuk. - För att förhindra att hans halvsyster den katolska Maria skulle ta över tronen och där med göra England katolskt så skrevs

Läs mer

Jungfru Maria, trons och hoppets Moder

Jungfru Maria, trons och hoppets Moder Jungfru Maria, trons och hoppets Moder Predikan och föredrag vid vallfärd till Oskarström den 25 maj 2013 Biskop Anders Arborelius ocd Predikan (Predikan är nedskriven efter bandinspelning) Kära bröder

Läs mer

KORSKYRKAN BORÅS. Varför är det viktigt att vara medlem i en församling?

KORSKYRKAN BORÅS. Varför är det viktigt att vara medlem i en församling? KORSKYRKAN BORÅS Eftersom du redan har börjat läsa denna lilla skrift så gissar jag att det finns någon slags motivation hos dig till det. Kanske vill du veta mer om vad Korskyrkan är för slags församling.

Läs mer

PM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012

PM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012 PM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012 1. Inledning: Svenska Missionskyrkans Gendergrupp Svenska Missionskyrkans Gendergrupp bildades, på Kyrkostyrelsens uppdrag, för att vara ett

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har Illustration: En ung munk fick för första gången i ansvar att hålla i morgonandakten.

Läs mer

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag Hej! Du som får det här dokumentet har nyligen träffat en människa som är intresserad av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Den personen vill antingen ha dig som mentor eller er församling som utbildningsplats.

Läs mer

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll.

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll. GEMENSAMMA KURSER (BIBELSKOLA ICHTUS, de första fyra veckorna) BIBELSYN Bibeln är den främsta källan för kunskap i den kristna tron. Vad är det för bok? Vilka olika sätt finns det att se på Bibeln? Hur

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser Titus 3 (Vers 1-11) Påminnelser 1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

Fasta för gott eller av ondo?

Fasta för gott eller av ondo? Fasta för gott eller av ondo? Av Urban Sylvan, teol.stud. Få har väl undgått att fasta åter igen lyfts fram som hälsokur. Olika medier rapporterar om revolutionerande forskning. Vad fastan idag sägs kunna

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Fastställt av: Kyrkorådet 2009-12-10 Församlingsinstruktion Innehåll 1. Inledning 2. Omvärldsanalys 3. Församlingsidé 4. Pastoralt program för gudstjänst, undervisning, mission och diakoni 5. Kyrkliga

Läs mer

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling Göteborgs S:t Pauli församling Församlingsinstruktion 2015 F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N för Göteborgs S:t Pauli församling I församlingen finns tre prästbefattningar: en kyrkoherde och två

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011 116 Svenska kyrkan och Ship to Gaza MARGARETA SANDSTEDT: Fru ordförande, ledamöter och biskopar! Den här frågan om Svenska kyrkans stöd till märkliga utrikesengagemang som Ship to Gaza upphör aldrig att

Läs mer

ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL

ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL 26 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 27 SEPTEMBER 2015 Tidsram: 20-25 minuter (dock något längre om alla moment genomförs) Dagens läsning är Mark 9:38-43, 45, 47-48,

Läs mer

Retreater. andlig vägledning. Vägar till stillhet våren 2013. vandringar bön & meditation

Retreater. andlig vägledning. Vägar till stillhet våren 2013. vandringar bön & meditation & Retreater andlig vägledning vandringar bön & meditation Vägar till stillhet våren 2013 Att låta stillheten få vara en del av våra liv I en tid där tempot ofta är högt, kraven stora och intrycken flödar

Läs mer

Minnesanteckningar från barn- och ungdomskommittémöte 7 april 2016

Minnesanteckningar från barn- och ungdomskommittémöte 7 april 2016 Barn- och ungdomskommittémöte nr 1 Samiska kyrkodagarna 2017 1(5) Minnesanteckningar från barn- och ungdomskommittémöte 7 april 2016 Närvarande: Anders Stenman (AS) Arvidsjaur församling Svenska kyrkan.

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Svenska kyrkans medverkan i Jesusmanifestationen

Svenska kyrkans medverkan i Jesusmanifestationen Kyrkomötet Kyrkomötet Ekumenikutskottets betänkande 2009:4 Svenska kyrkans medverkan i Jesusmanifestationen Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2009:49 av Eva-Maria Munck och Gustaf Bengtsson

Läs mer

Husförsamlingen. Inledning

Husförsamlingen. Inledning Husförsamlingen Inledning Ett viktigt drag i den första församlingens liv är de kristnas samlingar i hemmen för att fira gudstjänst eller på annat sätt dela kristen gemenskap. Den första församlingen har

Läs mer

Samtalsguide till Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Samtalsguide till Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Samtalsguide till Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen Samtalsguiden är framtagen av Sensus studieförbund på

Läs mer

Budskap från Sibiu (2007)

Budskap från Sibiu (2007) Budskap från Sibiu (2007) Sammanfattande budskap från den 3:e europeiska ekumeniska mötet i Sibiu, Rumänien, 4-9 september 2007. Kristi ljus upplyser alla människor. Vi kristna pilgrimer från alla Europas

Läs mer

Sankt Franciskus katolska församling

Sankt Franciskus katolska församling Sankt Franciskus katolska församling Årgång 6 nr 6 1 1 April 2014 2 Kära församlingsmedlemmar! Romersk triptyk, meditationer av Johannes Paulus II Den 27:e april närmar sig Det är helgonförklaringen av

Läs mer

Sommarsamling utflykt

Sommarsamling utflykt 2 Sommarsamling utflykt Onsdagar kl 14.3017.00 3 4 5 Ända sedan julförsäljningen 2013 kan du betala med kort på Kanalkyrkan. Jag har en liten dator och kortläsare som är kopplad till kyrkans bankkonto.

Läs mer

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Den som dricker av det vatten jag

Läs mer

inbjudan till konfirmation i svenska kyrkan sollentuna läsåret 2013 2014 tro hop p& k ä rlek

inbjudan till konfirmation i svenska kyrkan sollentuna läsåret 2013 2014 tro hop p& k ä rlek inbjudan till konfirmation i svenska kyrkan sollentuna läsåret 2013 2014 tro hop p& k ä rlek 1 2 2 vad tror du på? våga prova gud och kyrkan! Vi förutsätter inte att du som anmäler dig till konfirmandundervisningen

Läs mer

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION. för.tre"e.t)or.gs,,,,..,,,,.,.,,,.,.,.,.,,., församling i...skytts. Församlingens webbplats;.tre!.le.borg.sfor?

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION. för.tree.t)or.gs,,,,..,,,,.,.,,,.,.,.,.,,., församling i...skytts. Församlingens webbplats;.tre!.le.borg.sfor? Svenska kyrkan "S* LUNDS STIFT LUNDS STiF7~ Ink. 2015 -)2- ) 7 Domkapitlets diarienr FÖRSAMLINGSINSTRUKTION för.tre"e.t)or.gs,,,,..,,,,.,.,,,.,.,.,.,,., församling i...skytts..kontrakt För förteckning

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

Kapitel 11: Kyrkan. fn:s barnkonvention, artikel 14 Tanke-, samvets- och religionsfrihet 11:1

Kapitel 11: Kyrkan. fn:s barnkonvention, artikel 14 Tanke-, samvets- och religionsfrihet 11:1 Kapitel 11: Kyrkan fn:s barnkonvention, artikel 14 Tanke-, samvets- och religionsfrihet 11:1 11: Kyrkan fn:s barnkonvention, artikel 14 Tanke-, samvets- och religionsfrihet bukala, 6 år, berättar: Jag

Läs mer

Hur blir kyrkan relevant?

Hur blir kyrkan relevant? Mats Lindgren Hur blir kyrkan relevant? RESULTAT FRÅN EN UNDERSÖKNING OM SVENSKARNAS SYN PÅ EN TROVÄRDIG OCH RELEVANT KYRKA 11 MAJ 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Att som organisation vara

Läs mer

Kort introduktion till den latinamerikanska befrielseteologin

Kort introduktion till den latinamerikanska befrielseteologin 1 Kort introduktion till den latinamerikanska befrielseteologin Den latinamerikanska befrielseteologin växte fram under 1960-talet utifrån flera års samtal och överläggningar mellan latinamerikanska teologer,

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig! 1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte

Läs mer

Andlig fördjupning i vardagen

Andlig fördjupning i vardagen En presentation av FTO den helige Franciskus tredje orden inom Svenska kyrkan Andlig fördjupning i vardagen med stöd av klosterlivets erfarenheter Ett klassiskt råd för den andliga vandringen säger: Bevara

Läs mer

Sammanställning av dina svar

Sammanställning av dina svar Sammanställning av dina svar 1. Detta frågeformulär gäller Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Svaret är avgivet av EFS styrelse som utsåg en arbetsgrupp bestående av Mattias Sundqvist, Erik Johansson,

Läs mer

Läronämnden har yttrat sig över motionen i Ln 2010:8y. Yttrandet bifogas som bilaga 1.

Läronämnden har yttrat sig över motionen i Ln 2010:8y. Yttrandet bifogas som bilaga 1. Kyrkomötet Kyrkomötet Ekumenikutskottets betänkande 2010:4 Kyrkan och politiken Sammanfattning Betänkandet behandlar motion 2010:76 av Margareta Sandstedt som föreslår att Kyrkostyrelsen ges i uppdrag

Läs mer