han sitter med gott samvete

Transkript

1 Läs mer på han sitter med gott samvete Joakim Andersson är marknadschef på Hillerstorps Trä. De har valt att sälja trädgårdsmöbler som kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk. Flera aktörer går samma väg och konsumenterna driver på. reportage, sidorna 8 9 reportaget Gunnar ser tillbaka Gunnar Olofsson har under sina år som vd för Sveaskog lett en förvandling av företaget. Här blickar han tillbaka på stormar, affärer och tekniksprång. Sidorna tema föryngring Snabbare tillväxt Sveaskog har under tio år satsat allt mer på skogssådd, förädlade fröer och små täckrotsplantor. Resultatet: en snabbare tillväxt och träd av högre kvalitet. Sidorna en dag på jobbet Rapport från skotern Det ser ut som en lek när de far fram genom vårvintern men Sveaskogs planerare gör ett viktigt jobb före avverkningarna. Sidorna 26 27

2 Nr Kunderna kräver ett hållbart skogsbruk De senaste månaderna har vi fått svaga men ändå positiva signaler om att konjunkturen för trämekanisk industri förbättras i Europa och USA. Samtidigt pressas den svenska träindustrin av en stark krona, ökad konkurrens från Finland och oroligheter på marknaden i Nordafrika. I det här läget är det avgörande att vi skogsägare och träindustrin samarbetar kring ökad effektivitet och värdeskapande i förädlingen av skogsråvaran. Användningen av trä i byggande och andra produkter kommer lång siktigt att öka i takt med högre miljökrav, men vi måste säkra att det är just svenska träprodukter som vinner mark. våra kunder inom massa- och pappersindustrin har en starkare marknad och gör goda resultat. Även om avverkningen i norra Sverige Jockfall känt för sitt fiske. 16 Ett riktigt vårnummer! Visst är det härligt med snö och skidåkning, men det är alltid lika välkommet när våren kommer. Till våren hör förstås trädgårdsmöbler. Allt fler svenskar väljer att njuta av solen i utemöbler som tillverkats av trä från ansvarsfullt skötta skogar. Plantagen återförsäljare av både växter och trädgårdsmöbler säljer i år endast möbler som är FSC -certifierade. Sängjätten Jysk har på tolv år, från 1999 till 2011, gått från noll till 80 procent FSC-certifierade trädgårdsmöbler, mycket tack vare att konsumenterna blivit allt mer medvetna. Det tycker jag är glädjande. Plantering hör också våren till, även om vi i det här numret får lära oss Redaktionen Forum Sveaskog ges ut av Sveaskog fem gånger per år. Chefredaktör: Pernilla Widén, pernilla.widen@sveaskog.se. Ansvarig utgivare: Linda Andersson, linda.andersson@sveaskog.se. Produktion: OTW Publishing, tel: prenumeration Har du synpunkter eller vill prenumerera på Forum Sveaskog, mejla till redaktionen, forum@sveaskog.se, eller ring Sveaskogs kundcenter på tel: Många vinster med nätverk. Gunnar blickar tillbaka. Dags att välja plantor. vinner mark. 30 har kunnat öka sedan kylan släppt sitt grepp, är behovet fortsatt stort av importerad råvara. Det gäller även biobränsle, som blivit en bristvara till följd av den långvariga vintern och begränsade volymer flis och bark från sågverken. Vi har klarat att leverera enligt våra åtaganden till energikunderna och i vissa fall även kunnat erbjuda kompletterande volymer. Vi har visat att vi är en pålitlig partner, inte minst tack vare vår satsning på avancerade logistik- och transportlösningar. En förutsättning för att våra kunders produkter; antingen det gäller juiceförpackningar eller trägolv når framgång på marknaden är att konsumenterna uppfattar dem som hållbara. Därför har Sveaskog reagerat starkt på den rapport som Naturskyddsföreningen lanserat under våren och som syftar till att minska förtroendet för svenskt skogsbruk hos konsumenter i Europa. Vi anser att den svenska skogsbruksmodellen fungerar väl. En styrka är att naturvård och produktion kombineras i olika skalor över hela skogslandskapet. En annan är att staten och skogsägare tar ett gemensamt ansvar. I skogsbruket görs betydande naturvårdsinsatser som samhället inte skulle ha råd att bekosta. Det är framgångsfaktorer som gjort att svenskt skogsbruk vunnit erkännande internationellt och som vi har all anledning att värna. Samtidigt finns förbättringar att göra. Både kring naturhänsyn vid avverkningar och kring skötseln av naturvärden i avsatta reservat och naturvårdsskogar. Den starkaste drivkraften för ständiga förbättringar är kundernas krav på ett ansvarsfullt skogsbruk. Och kunderna kan påverka genom att välja certifierade produkter. Sveaskog stödjer den marknadsdrivna skogscertifieringen FSC (Forest Stewardship Council), som bygger på dialog mellan aktörer med olika intressen. Vi tror på utveckling genom samverkan. Trevlig läsning och ett stort och varmt tack för de här åren! Vi vi måste säkra att det är just svenska träprodukter som Planerar från skotern att skogsplantor som sätts på hösten överlever i lika hög grad som de som sätts på våren. I temat på sidorna tittar vi närmare på ämnet föryngring och reder bland annat ut varför Sveaskog föredrar täckrotsplantor. Och så slutligen till någonting som känns vemodigt: att Sveaskogs vd Gunnar Olofsson efter tio år på företaget nu lämnar oss. I intervjun på sidorna berättar han om sina starkaste minnen och största utmaningar från tiden på företaget. Vi ses igen i juni! annonsering Träiga prylar. Vill du annonsera i Forum Sveaskog, kontakta Adviser AB, tel: , info@adviser.se, Pernilla Widén ansvarig extern information, Sveaskog. Redaktör: Ulrika Nybäck, ulrika.nyback@otw.se. Grafisk form: Sanna Norlin, sanna.norlin@otw.se. Omslagsbild: Patrik Svedberg. Repro: Done. Tryck: Edita, Västerås. ISSN: I TRYGGA HÄNDER PONSSE SERVICE Vi vet att tid är pengar. Varje timme räknas. Lönsamhet för dig innebär lönsamhet för oss. Med vårt rikstäckande servicenät och vår optimerade reservdelslogistik säkerställer vi att du verkligen får den nödvändiga hjälp du behöver utan att behöva vänta. Våra servicetekniker är erfarna och självklart alltid utbildade med den avgörande spetskompetens som krävs för att snabbt kunna sätta dig i arbete igen. Närhet och kompetens trygghet för både dig och oss! Tveka inte - kontakta oss. Din närmaste servicelämnare hittar du på gunnar olofsson, vd för Sveaskog Forest Stewardship Council, FSC, en symbol för ett ansvarfullt skogsbruk. Märket finns på bland annat byggmaterial, möbler och grillkol. A loggers best friend 2 forum sveaskog Ponsse AB Västsura, Lisjövägen 40, Surahammar Tel Fax

3 nyheter Från det ena Bästa vägen direkt Nu testar Sveaskog systemet Krönt vägval. Det beräknar vilken väg som är effektivast för transporter av virke. I dag finns det olika modeller för att hitta rätta vägen, enligt Anders Järlesjö, logistikchef på Sveaskog. Nu behöver föraren inte längre fundera på alternativa vägval och avstånd utan får det automatiskt från databasen, direkt till sin dator, säger han. I framtiden tror Anders Järlesjö att alla företag inom skogsbranschen kommer att införa systemet. I tidigare simuleringar har modellen fått bra betyg. Fungerar systemet lika bra på vägarna kommer det att användas vid alla Sveaskogs lastbilstransporter. foto: Björn Wanhatalo Tiden går fort när man har roligt, heter det som bekant. Kanske har du redan tänkt tanken att du vill göra något annat än att förvalta din skog- och lantbruksfastighet. Du kanske känner för att varva ner och jobba lite mindre. Eller så vill du helt enkelt lämna över hela din verksamhet till någon annan. Någon som får ta vid och börja förbereda sin stora framtida satsning. En nystart med tradition. När du har tänkt den tanken hör av dig till oss. Vi hjälper dig oavsett om det ska ske i morgon eller om några år. 13 Så många procent av Sveaskogs omsättning stod biobränslet för Det är en ökning med två procentenheter jämfört med Vill du veta mer besök ditt lokala kontor eller gå in på henrik jansson, Karlstad med omnejd. ronnie andersson, norra Uppland. så här ser bromslänken ut. Den gör skördaren stadigare vid avverkning och är ett av resultaten från samarbetet i det skogstekniska klustret. Bilden ovan: Maud Olofsson på besök i Vindeln. ann-britt edfast, forskningsoch utvecklingschef på Sveaskog. Möt våra nya virkesköpare! Allt fler vill sälja virke till och få hjälp med skogsbruksplaner av Sveaskog. Henrik Jansson och Ronnie Andersson utökar nu företagets team av virkesköpare. Ronnie Andersson är verksam i köpområdet norra Uppland. Henrik Jansson arbetar i skogsmarkerna som ligger runt Karlstad. Kontaktuppgifter till alla Sveaskogs virkesköpare hittar du på sveaskog.se. Jämn och hög nivå Kraven på dem som fältplanerar och arbetar i skogen ska vara lika oavsett var i landet man bor. Skogsbrukets yrkesnämnd (SYN) har nyligen infört en skogscertifiering för att garantera att alla utbildningar håller samma höga nivå. Nu får vi en enhetlig utbildning över hela landet, säger SYN:s ordförande Bengt Brunberg. Utbildningen riktar sig främst till entreprenörer inom skogsbranschen, och kraven på att de ska vidareutbilda sig höjs i och med certifieringen. Välj smart papper Check Your Paper ska göra miljövänliga pappersköp enklare. Databasen, som nyligen presenterades av WWF, bedömer bland annat skogsråvarans ursprung, återvinning av fibrer och koldioxidutsläpp. Redan idag finns omkring 100 olika miljövänliga papper presenterade på Check Your Papers hemsida. Bromslänken ett resultat från klustret Innovationer som gör skogsbruket effektivare. Det är målet för det kluster av skogstekniska företag i Västerbottens inland, som Sveaskog samarbetar med. Den senaste innovationen är en bromslänk som ger stabilitet under avverkningen. Digital teknik och IT har i grunden förändrat skogsindustrin. Och runt om i Västerbottens inland finns ett stort antal innovativa skogsteknikföretag som med modern teknik blivit världsledande inom sina respektive specialområden. Men för att de ska kunna befästa sin position yterligare krävs kontinuerlig teknikutveckling. Eftersom det handlar om relativt små företag görs det bäst genom samarbete med såväl universitet som skogsbolag och med varandra. Branschledande För skogsmaskinföretaget Vimek i Vindeln utanför Umeå har samarbetet inom ramen för det skogstekniska klustret möjliggjort vidareutveckling av en bromslänk som kunnat anpassas för större maskiner. Vimek är i dag branschledande när det gäller produktion av lätta skogsmaskiner Tio miljoner till teknisk utveckling Sveaskog satsar tio miljoner kronor på utveckling av nya skogsmaskiner i samverkan med skogstekniska klustret. Satsningen ska bidra till att utveckla system och maskiner inom skogsteknik och skogsskötsel. Medlemsföretagen i det Skogstekniska klustret är Indexator, Cranab och Vimek i Vindeln, Olofsfors i Nordmaling, Hultdins i Malå, Bracke Forest i Bräcke, El- Forest i Arnäsvall samt Oryx Simulations och Komatsu i Umeå. för mindre skogsbruk. När maskinerna utrustas med företagets bromslänk minskar de okontrollerade svängningar som kan uppstå när skördaren fäller träd eller förflyttas i skogen. Bromslänken från Vimek leder till en mer kontrollerad rörelse under arbete, med högre effektivitet och mindre skador på kvarvarande skog som följd. Tekniken har tidigare främst använts på Vimeks egna, lite mindre skogsmaskiner. Men när Sveaskog insåg bromslänkens potential för såväl lite större gallringsskördare som slutavverkningsmaskiner valde man att finansiera ett utvecklingsprojekt via det skogstekniska klustret. Nya affärsmöjligheter För Vimeks del har utvecklingen av den nya bromslänken öppnat upp helt nya affärsmöjligheter. Med den här satsningen vill Sveaskog driva på den skogstekniska utvecklingen i branschen. Vimeks bromslänk är ett bra exempel på hur man med enkla medel kan bidra till ökad effektivitet i skogsbruket, säger Sveaskogs forsknings- och utvecklingschef Ann-Britt Edfast. Mats Wigardt Vi erbjuder 12 maskinmodeller och marknadens största serviceorganisation med 34 servicepunkter! JohnDeere.se 4 forum sveaskog SveaskogFORUM.indd

4 marknad Trä viktigt för Japan Trähus från norra Sverige kan hjälpa de jordbävningsdrabbade i Japan. Landet vädjar om enkla, färdiga trähus som snabbt kan ge skydd mot väder och vind. För Martinsons i Bygdsiljum är den japanska marknaden för limträ sedan många år viktig för affärerna. Våra kunder har redan hört av sig och vill förvissa sig om att det finns möjlighet att säkra leveranser av limträ för resten av året. De ser framåt och tänker på återuppbyggnaden av de drabbade regionerna, förklarar Kenneth Wallin, vd för Martinsons Trä. 28 april är det dags för Sveaskogs årsstämma i Stockholms Konserthus. För sjätte året i rad är portarna öppna även för allmänheten. För mer information och anmälan, gå in på sveaskog.se. Färre markskador Skogsteknikföretaget Hultdin System vidareutvecklar lastbäraren ALS-T genom att ge maskinen ny fjädring. Målet är att minimera markskador och öka produktiviteten. Sveaskog är med och finansierar projektet. Den nya och skonsammare fjädringen håller lasten upprätt under körning, även om maskinen lutar. Fjädringen fungerar som en stötdämpare och gynnar maskinen, föraren och marken, säger Lennart Hult, inköps- och teknikansvarig på Sveaskog. Utvecklingen sker på Hultdins i Burträsk. Maskinen får en mjukare gång och förarens arbetsmiljö och komfort förbättras. När föraren ges goda förutsättningar ökar sanno likt maskinens produktivitet, säger Lennart Hult. Den fjädrande lastbäraren väntas komma ut på marknaden före årets slut. krönika marknad Så påverkas vi av Nordafrika och Finland Nordafrika och Mellanöstern har vuxit starkt som importörer av europeiska trävaror och är i dag avsevärt större än marknaderna i till exempel USA och Japan. År 2010 sålde Sverige 2,3 miljoner kubikmeter sågade trävaror till Nordafrika, vilket motsvarar ungefär 20 procent av den totala exporten. Denna export påverkas nu av de oroligheter som pågår i området. Osäkerheten inte bara sänker konsumtionen av trävaror, utan påverkar också distributionssystemen och betalningarna. Situationen har medfört höjda oljepriser, vilket gör sjöfrakten av bland annat trävaror dyrare. Under lugnare förhållanden har Nordafrika en stor efterfrågepotential på grund av en ung och snabbt växande befolkning. Konkurrensen har hårdnat, finländarna har vässat sig och tagit tillbaka marknadsandelar. de tusen sjöarnas land domineras i själva verket av skog. Så mycket som nittio procent av landytan är täckt av skog. Finland är en stor konkurrent till Sverige på den globala marknaden för skogsrelaterade produkter. År 2010 exporterade Sverige kubikmeter virkesråvara till Finland och importerade kubikmeter virkesråvara från samma land. Den finska massa- och pappersindustrin består av stora och effektiva anläggningar. De bättre finska sågverken ligger på en tekniskt hög nivå, men kapaciteten för vidareförädling är lägre än i de svenska. Under finanskrisen, och i kombination med uteblivna ryska virkesleveranser, stängdes en betydande kapacitet ner av massa-, pappers- och trämekaniska industrier. Det var främst mindre och äldre industrier som berördes. Avverkningarna i Finland har genomlevt en period av stora fluktuationer. Importen av skogsråvara förefaller återigen öka. När det egna virket inte räcker till konkurrerar Finland och Sverige om att köpa virke från exempelvis Baltikum och Ryssland. För närvarande är det intressant för Finland att sälja virkesråvara till Sverige, men inte att köpa, på grund av den starka svenska kronan. Ryssland förhandlar just nu med World Trade Organisation (WTO) om att eventuellt släppa på sina exporttullar för sin virkesråvara. Om det händer kommer hela virkesmarknaden i Finland, Sverige och Baltikum att påverkas. Paavo Valonen, importansvarig på Sveaskog. anders dahlqvist, försäljnings chef på Sveaskog. foto: Carl Johan Eriksson i finland domineras ägarbilden av många privata markägare. Industrin måste förlita sig på att de vill sälja sitt virke för att få råvara till massafabriker och sågverk. Den finska staten har under perioder erbjudit skattesubventioner på virkesförsäljningen. Nya tag för finsk skogsindustri Skogsindustrins betydelse för ekonomin är större i Finland än i något annat land i världen. Efter en rejäl svacka i samband med finanskrisen är finsk skogsindustri tillbaka nu med stärkt konkurrenskraft. De tusen sjöarnas land är i själva verket ett land där skogen dominerar landskapsbilden. Närmare 90 procent av landytan är täckt av skog. Enligt statistik från det finska näringsministeriet sysselsätter skogssektorn personer. Och branschen står för en femtedel av landets varuexport. Att två av världens tio största skogsindustriföretag, UPM-Kymmene och Stora Enso, är från Finland är alltså inget som förvånar. Strukturen på det finska näringslivet, som helt domineras av Nokia och skogsindustrin, är smalare än i till exempel Sverige. Det gör dem också mer sårbara. Det konstaterar Lars-Göran Sandberg på konsultföretaget Timwood, som specialiserat sig på träindustrin. Lars-Göran Sandberg på konsultföretaget Timwood. Bertil Stener på branschorganisationen Skogsindustrierna. Svårt för pappersindustrin När finanskrisen härom året slog till med full kraft enbart under 2009 minskade den finska sågverksproduktionen med 24 procent tvingades den finska skogsindustrin att bita ihop och ta sig igenom ett strukturellt stålbad med nedläggningar, sammanslagningar och ny produktinriktning. För den finska pappersindustrin är situationen fortfarande bekymmersam. Där finns en rejäl överkapacitet. Nyligen konstaterades i dagstidningen Hufvudstadsbladet att UPM skulle tjäna mer på att enbart sälja el och inte tillverka papper alls. På sågverkssidan ser det ljusare ut. Svenska sågverk har under några år gynnats av en svag valuta som inneburit att de kunnat ta marknadsandelar från finska sågverk ute i Europa. Nu har situationen förändrats till de finska sågverkens fördel. Konkurrensen har hårdnat, finländarna har vässat sig och Skogsindustrin i Finland och Sverige Finsk skogsindustri domineras helt av bolagen UPM-Kymmene, Stora Enso, Metsäliitto och Myllykoski. Finsk skogsindustri är till skillnad från den svenska en stor leverantör av limträ och plywood. I Finland finns ingen oberoende virkesmätarförening (VMF) som tar fram underlag för ersättning till skogsägarna. Det har Sverige. Det säljs av tradition väldigt lite sågat virke mellan Sverige och Finland. Däremot köper Finland både massaved och rundved från Sverige när avverkningarna i Finland inte räcker till. tagit tillbaka marknadsandelar från oss, konstaterar Bertil Stener på den svenska branschorganisationen Skogsindustrierna. Den finska virkesexporten ökade kraftigt, med cirka 15 procent, under första delen av Och den finska virkesförsäljningen är nästan tillbaka på normala nivåer. Många privata ägare Till skillnad från i Sverige, där skogsbolagen har mycket egen skog, domineras ägarbilden i Finland av många privata markägare. Industrin måste förlita sig på att de vill sälja sitt virke för att få råvara till massafabriker och sågverk. För att stimulera skogsägarna att avverka sin skog, i efterdyningarna av finanskrisen, erbjöd den finska staten under 2010 kraftiga skattesubventioner på virkesförsäljning. Under förra året kunde därför inköpsvolymerna av både massaved och sågtimmer fördubblas, jämfört med året innan. Och priset för massaved ökade med 11 till 15 procent. Nu när subventionerna är borttagna och priserna sjunkit igen har avverkningarna nästan upphört. De som ville sälja gjorde det före årsskiftet. Och på industrierna är lagren med råvara på väg att tömmas. Frågan som alla ställer sig inför 2011 är om priserna på virke kommer att öka eller om industrin tänker dra ner på produktionen igen. En annan viktig fråga är hur den finska skogsindustrin ska lyckas minska den stora och riskfyllda produktionen av tryckpapper, summerar Lars-Göran Sandberg på Timwood. Där har de en stor utmaning. Mats Wigardt skogsnäringen i siffror avverkningsanmälningar helår 2010 Tusen hektar jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec Trävaror februari 2010 Prisindex, basår 2000 = Källa: SCB Exportprisindex för sågade och hyvlade trävaror, gran och tall, sjönk med 3,5 procent under februari 2011 jämfört med februari pappersmassa mars 2011 USD per ton L = 2008 L = 2009 L = mars april maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mars Källa: FOEX. PIX index är varumärkesskyddat. Kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FOEX Indexes AB. Prisutvecklingen i Europa enligt PIX index. L = långfibermassa L = kortfibermassa Källa: Skogsstyrelsen Under 2010 uppgick den anmälda arealen för föryngringsavverkning till hektar, vilket var en ökning med 21 procent jämfört med helåret Skogsägare i norr stod för den största ökningen. I december minskade den anmälda arealen för föryngringsavverkning med nio procent, till hektar, jämfört med motsvarande period Minskningen var störst i Götaland. I Norrland ökade dock anmälningarna. trädbränsle kvartal 4, 2010 SEK per MWh L = Briketter och pellets L = Skogsflis Källa: SCB och Energimyndigheten Värmeverkens genomsnittliga inköpskostnad för briketter och pellets under det fjärde kvartalet 2010 var 291 kronor per MWh. Priset var cirka åtta procent lägre än under det tredje kvartalet Under samma period låg priset på skogsflis till värmeverken oförändrat på 201 kronor per MWh. Energimyndigheten redovisar trädbränslepriser varje kvartal och de baseras på uppgifter från cirka 100 värmeverk. Stora regionala skillnader förekommer. 6 forum sveaskog forum sveaskog 7

5 kund Pionjär. Det är varken svårt eller dyrt att leva upp till kraven som FSC ställer. Det säger Joakim Andersson, marknadschef på Hillerstorps Trä. De var ett av de första företagen i Sverige som blev FSC-certifierade. foto: patrik svedberg tid för njutning. Plantagen, Jysk och Hillerstorps Trä är tre aktörer som satsar stort på utemöbler som är FSC-certifierade. Allt fler konsumenter vet vad FSC står för, konstaterar Jonas Schrøder, ansvarig för CSR-frågor på Jysk. Allt fler vill sitta med gott samvete Efterfrågan på FSC -märkta trädgårdsmöbler ökar stadigt. Och det är konsumenterna som driver på trenden. För oss är det ett sätt att lyfta fram trämaterialet och särskilja det från andra träslag och möbler, säger Joakim Andersson på Hillerstorps Trä. Joakim Andersson är marknadschef på småländska Hillerstorps Trä, Nordens största tillverkare av trädgårdsmöbler i furu. Vi var bland de första möbelproducenterna i Sverige att bli FSC-certifierade. Det var I de möbler som tillverkas på fabriken i Hillerstorp används uteslutande svensk furu. FSCcertifieringen är ytterligare ett sätt att lyfta fram trämaterialet och särskilja det från övriga träslag och möbler på marknaden, säger han. Kontroll en gång per år FSC står för Forest Stewardship Council, se sidan 2 för mer information. Joakim Andersson menar att det som tillverkare varken är svårt eller dyrt att leva upp till kraven som FSC ställer. Företag med ett så kallat spårbarhetscertifikat måste hålla reda på andelen FSCvirke i sina produkter. Minst en gång om året sker kontrollbesök. All tillverkning av trämöbler sker på fabriken i Hillerstorp, så det är i mångt och mycket egenkontroll. Kännedomen om FSC har ökat rejält. Många kunder frågar specifikt efter möbler med den märkningen. Hur är efterfrågan på trädgårdsmöbler i svenskt trä? Den senaste tiden har det helt klart skett ett trendbrott. Efterfrågan på svensktillverkade möbler ökar, speciellt på laserade möbler. Även genom lågkonjunkturen har vi lyckats stärka vår position, framför allt på de skandinaviska marknaderna. Många kunder har en uttrycklig önskan att köpa FSC-certifierade produkter och intresset har ökat en hel del under åren, säger Joakim Andersson. Jysk är en av Europas största återförsäljare av trädgårdsmöbler med butiker i bland annat Sverige, Danmark, Storbritannien och Norge. Företaget inledde sitt samarbete med FSC På den tiden var det inte så känt, men nu ser vi att konsumenterna i allt högre grad vet vad FSC är och vad det står för. De senaste åren har det skett en förändring, säger Jonas Schrøder, ansvarig för CSR-frågor på Jysk. Han menar att Jysk tack vare sin storlek är skyldigt att gå i bräschen för ett bra skogsbruk världen över. Vi måste ta ansvar. Illegalt skogsbruk Sverige ligger långt framme Elva miljoner hektar skogsmark i Sverige är FSC-certifierad, enligt siffror från svenska FSC. Det motsvarar ungefär halva den produktiva skogsarealen. Globalt är bara fem procent av den produktiva skogsmarksarealen FSC-certifierad. FSC ställer krav på ett ansvarsfullt och miljöanpassat skogsbruk som tar hänsyn till lokalbefolkningen. är ett stort problem på många håll, och kan vi hjälpa till att påverka saker och ting i rätt riktning är det bra. År 2010 var 75 procent av utemöblerna som företaget sålde FSC-märkta. Den här säsongen är det 80 procent och det gäller för alla våra länder, våra inköp sker centralt. De resterande 20 procenten är i teak. Andelen FSC-märkta möbler i teak ökar, men de är fortfarande svåra att få tag på. Vårt mål är att inom några år ha 100 procent FSC-möbler, säger Jonas Schrøder. Endast FSC-certifierat En annan av de stora kedjorna, Plantagen, har redan lyckats med det. Alla våra trädgårdsmöbler för våren 2011 är FSC-märkta. Kunderna är medvetna och tittar efter märkningen, så det är absolut viktigt, säger Evelina Sjögren, marknadschef på Plantagen. Ungefär halva den produktiva svenska skogsarealen är FSC-certifierad. Totalt är över 450 svenska företag anslutna till den globala märkningen, som enligt FNorganisationen FAO är det snabbast växande certifieringssystemet i världen just nu. Sverige har varit ett föregångsland när det gäller att certifiera skogarna. För en FSC-certifierad produktion måste man kunna få tag på råvaran, och där har svenskt skogsbruk legat långt framme, säger Tony Ohlsson, marknadschef på Da Core som i fjol köpte det svenska familjeföretaget Harbo Fritid. Harbo finns fortfarande kvar som varumärke inom Da Core och har sin tillverkning av trädgårdsmöbler i furu i skånska Fagerhult. Vi använder enbart certifierat virke i vår tillverkning och köper bara från sågverk som erbjuder certifierad vara. Vi har Trend i rätt riktning Inför starten av årets säsong kommer samtliga trädgårdsmöbler som säljs på Plantagen att vara FSC-certifierade. På Jysk är andelen 80 procent, att jämföra med 75 procent i fjol och noll procent för tolv år sedan. ingen skog själva, säger Tony Ohlsson. Harbo anslöt sig till FSC Vi fick tryck på oss från tyska och engelska kedjor som låg i framkant vad gäller FSC och krävde det ganska tidigt. Kan bli ännu tydligare Tony Ohlsson berättar att efterfrågan på märkta trädgårdsmöbler hela tiden ökar. Kedjorna vill profilera sig och bli FSC-certifierade och i vår införsäljning till dem är det ett viktigt konkurrensmedel. Däremot finns det ingen större kunskap hos slutkonsumenten om vad FSC egentligen är och står för. Jag skulle vilja att marknadsföringen blev ännu bättre så att kunderna förstår vad de köper och inte köper, säger han. Sofia Stridsman 8 forum sveaskog forum sveaskog 9

6 skogsbruk Mässan öppnar för nya kontakter Smart gallring med fler armar En liten revolution inom skogsbruket visar just nu upp sig i skogarna i Hälsingland. Med ett par extra griparmar har gallring i ungskog effektiviserats betydligt. Skogsägaren Per Arne Andersson njuter av att se maskinen arbeta. D en elva meter långa kranarmen letar sig långt in i vårskogen och kapar lugnt och metodiskt det ena klena trädet efter det andra, medan de extra griparmarna på skördarens aggregat samlar ihop dem tills de är så många att det är dags att kvista och kapa dem. Några ögonblick senare ligger en bunt färdigkvistade stammar redo för skotaren (maskinen som kör ut virket till vägen), medan den så kallade flerträdshanteraren redan är i färd med att samla nya stammar för kvistning och kapning. Jag tycker om att testa nyheter och se om jag kan förbättra saker och ting. Och eftersom den här maskinen kan hantera flera träd samtidigt är ju mycket vunnet tidsmässigt, säger skogsägaren Per Arne Andersson som bor i Ramsjö mellan Ånge och Ljusdal. Effektivare gallring Skogen han för dagen befinner sig i ligger fem mil väster om Ramsjö. Per Arne Andersson har alltid velat äga skog och glädjen var stor när han på 1990-talet fick möjlighet att köpa ett skogsskifte. Han vårdar skogen ömt, och oroar sig inte över dagens äventyr. För tvärtemot vad många tror blir det inte fler trädskador bara för att flerträdshanteraren sitter på en stor skördare. Nej, skadorna blir ungefär desamma som vid vanlig gallring med skördare. Skogsägarna blir väldigt positiva när de får se resultatet, säger Urban Nordmark, avverkningschef på Sveaskog. Jag tycker att det mesta blir bättre med den här nya tekniken. Gallringen blir effektivare och den tid jag betalar för en skördare i arbete minskar, säger Per Arne Andersson. Det var Peter Häger, virkesköpare på Sveaskog, som föreslog maskintypen efter flera griparmar samlar träden innan de kapas. Kan användas året om Flerträdshanteraren är en tillsats med extra griparmar som numera är standard på de flesta aggregat som används för gallring hos Sveaskog. Den kan användas året om. Flerträdshanteraren gör det möjligt att samla ihop flera träd i aggregatet innan man kvistar av och kapar dem. På så sätt ökar produktiviteten. Effektiviteten när flerträdshanteraren används ökar med upp till 30 procent och tidsvinsterna är större ju klenare beståndet är. Optimala förutsättningar för flerträdshantering får man vid en klengallring i stamtät barrskog, men effektiviteten är högre även på andra skogsskiften. Samma skördare kan producera timmer, massaved och energisortiment. Tekniken fungerar inte lika bra i lövskog, eftersom kvistningen kan bli för dålig. Tekniken har funnits inom Sveaskog sedan 2007 men nyligen införts på bred front. att ha tittat på beståndet hos Per Arne Andersson. Det är ett yngre bestånd med klena stammar, perfekt för den här tekniken, säger han. Peter Häger är relativt ny på jobbet men har lång erfarenhet av skogsbranschen, bland annat som maskinägare och entreprenör. Södra Norrland är ett helt nytt köpområde för Sveaskog, och Peter Häger är en av dem som bygger upp den nya verksamheten. Kundernas efterfrågan på virke har ökat. Därför satsar Sveaskog på ett nytt köpområde. Det är spännande och en intressant utmaning att ge sig in i ett redan hett område och jag tror på vårt koncept med hög kvalitet, hög kompetens och miljötänkande, säger Peter Häger. Han möter positiva reaktioner från skogsägare när han föreslår flerträdshanteraren för gallring. Tekniken är fortfarande ganska ny, även om den har börjat användas allt mer de senaste åren. För det mesta väcker den nyfikenhet hos skogsägarna. Skogen som upplevelse Per Arne Anderssons hälsingska skog är 140 hektar och består mestadels av tall. Med den här maskinen går jag in flera år tidigare och gör den första gallringen jämfört med vad jag skulle ha gjort annars. Nu får jag tillväxt på de rätta träden tidigt, konstaterar han. För Per Arne Andersson är skogen inte bara ett lönsamt projekt, utan en upplevelse att vandra i och något han förvaltar för kommande generationer. Han planterar därför även lövträd, som masurbjörk och lärk. Jag vill tänka långsiktigt. Min skog sköttes av någon annan för 100 år sedan. När jag lämnar över ska nästa generation också uppskatta den. Jag ogillar stora föryngringsytor. En skog ska vara vacker. PETRA OLANDER Maskinen jobbar betydligt fortare än när man fäller ett träd i taget, säger skogsägaren Per Arne Andersson i Hälsingland (i mitten). Han satsar på flerträdshantering för gallring av sin ungskog. Rådet fick han från virkesköparen Peter Häger på Sveaskog (till höger på bilden). foto: Joakim lagercrantz För tredje gången i rad deltar Sveaskog på den stora mässan Skogs Elmia. I år är satsningen bredare än någonsin och tonvikten ligger på virkesköp. Vi vill skapa nya kontakter bland skogsägare i Götaland och Svealand, säger Per Eriksson, marknadskommunikatör på Sveaskog. I år visar Sveaskog upp sin bredd. Hela företaget är representerat. Besökare på mässan kommer att möta ett Sveaskog som erbjuder både kunskap och tjänster till bland andra skogsägare och företag som arbetar med naturturism. Av Sveaskogs personal på plats kommer många att vara virkesköpare; efterfrågan på massaved och biobränsle är för tillfället stor. Här finns goda möjligheter att skapa affärer. Vi kommer att lyfta fram biobränsle extra mycket, eftersom efterfrågan från biobränslekunder ökar kraftigt, säger Per Eriksson. Etablerad virkesköpare Sveaskog har sedan länge varit väl etablerat som virkesköpare på marknaden i norra Sverige och deltar sedan många år på Noliamässan. Men i Götaland har Sveaskog tidigare inte köpt så mycket virke av privata skogsägare. Elmia-satsningen ökar möjligheten att såväl återknyta gamla kontakter som skapa nya i både Götaland och Svealand. I år breddar SkogsElmia målgruppen och vänder sig även till de skogsägare som är mindre erfarna och behöver hjälp med sitt skogsbruk. För dem erbjuder Sveaskog fullservice. Vi har expertis inom alla områden. Man kan komma till oss med alla typer av frågor som rör skogsbruk, försäkrar Per Eriksson. Samarbete med privata företag Sveaskogs samarbete med privata företagare kring naturturism är ett annat ämne som tas upp i montern. Här finns stora möjligheter för de besökare som vill starta verksamhet inom natur turism. De är en ny målgrupp för SkogsElmia. De kan komma till oss i montern med sina idéer, se exempel på vad som finns i dag och få rådgivning och hjälp att finna mark och vatten att arrendera. Vi kommer också att ha information om våra ekoparker, säger Anna Åkerblom, som arbetar med marknadskommunikation och PR inom Sveaskog. Sveaskogs dotterbolag Svenska Skogsplantor deltar på mässan med en egen monter. SkogsElmia hålls den maj i Jönköping. 10 forum sveaskog forum sveaskog 11 Per Eriksson, marknadskommunikatör. Anna Åkerblom, marknadskommunikatör. Petra Olander

7 jakt & fiske Jakpaket och flugfiske Jockfall Turist och Konferens erbjuder såväl olika fiskearrangemang som jaktpaket och en tvådagars grundutbildning i flugfiske. I restaurangen serveras framför allt lax i olika former. Företaget har bland annat tagit fram en egen maträtt, Jockfallaren, som består av pressad potatis, gravad och stekt lax, hackad lök och skirat smör, allt serverat i hembakat bröd. Se även Vi köper ditt virke och vårdar din skog Är du privat skogsägare och vill göra en lönsam virkesaffär? Sälj då din skog till oss. Vi erbjuder bästa möjliga pris. Vår personal kan mycket om skog, ekologi, marknad och ekonomi. jockfall erbjuder något för alla åldrar. Här en av de yngre gästerna som fått napp. virkesköpare i norra sverige i jockfall vid Kalixälven kan turister fiska och jaga hos familjen Landin som driver Jockfall Turist och Konferens. Laxen här är vida känd för sin storlek och lockar turister från hela världen och en och annan kändis. Här brukade Rolf Lassgård äta under inspelningen av filmen Jägarna 2. storsatsar. En ny restaurang och butik, till ett värde av fem miljoner, byggs i år. Pajala utom Korpilombolo församling Åke Kalla Pajala Harry Niemi Arvidsjaur och Arjeplog Peter Granberg Boden och Jokkmokk Leif Randeblad Gällivare och Överkalix Patrik Fredriksson Kalix och Haparanda Bror Olofsson Luleå Mikael Selberg Piteå och Älvsbyn Leif Risberg Piteå och Älvsbyn Jan-Erik Berglund Övertorneå & Korpilombolo församling Erik Furmark Skellefteå Anders Johnsson Skellefteå Sture Roslund Bygger ut tack vare laxen I tjugo år har Ann-Sofie Landin och hennes familj drivit en kaffestuga och erbjudit fiske vid Kalixälven. Nu har de tagit ett stort språng mot fler aktiviteter och längre säsong. Förutom en ny restaurang arrenderar de mark av Sveaskog och erbjuder jakt på björn, älg och småvilt. Jockfall är en liten by fyra mil norr om Överkalix, världsberömd för sitt fina laxfiske. Här, vid Kalixälvens största fall, fångas varje år laxar på upp till 20 kilogram. Det är en väldigt naturskön plats, försäkrar Ann-Sofie Landin, som i tjugo år serverat mat och tagit emot fiskare i Jockfall. Investerade fem miljoner Men hon och hennes familj hade tills nyligen öppet endast tre månader per år, från juni till augusti. Resten av året jobbade Ann-Sofie inom kommunen, först som fritidspedagog och de sista åren som rektor. Härom året stod familjen vid ett vägskäl. 12 forum sveaskog Vi var tvugna att välja vi kunde inte ta emot fler gäster utan att bygga ut. Omsättningen hade under en längre period ökat med drygt tjugo procent per år, besökarna blev allt fler och de kunde inte ta emot fler gäster utan att bygga ut anläggningen. Att sonen Ronny ville bo kvar i Kalix och arbeta med fisketurism var en viktig orsak till att familjen Landin valde att satsa på en utökad verksamhet i Jockfall. Några tvivel över fisketurismens bärkraft har de aldrig känt. Vi har i en första etapp investerat fem miljoner kronor i en ny restaurang och en fiskebutik, berättar Ann-Sofie Landin som nu bara arbetar halvtid på kommunen. Målet är att kunna leva helt på fisketurismen. Det kan vara slitsamt att klara halvtidsjobbet på kommunen och samtidigt driva anläggningen, i synnerhet under högsäsong. Samtidigt är det en avkoppling att helt släppa det ena jobbet när man är på det andra, konstaterar Ann-Sofie Landin. Satsningen i Jockfall är den största i Överkalix kommun sedan hotellet i Överkalix byggdes Familjen har även planer på att bygga en ny bastu och fler stugor. Nu i april öppnar serveringen, och i början av juni går laxen upp i älven. Samarbetar med turismföretag Ett annat viktigt skäl till att Ann-Sofie och hennes familj vågade sig på en nysatsning är samarbetet med andra turismföretag, som gör det lättare att nå ut till fler kunder. Dessutom arrenderar familjen sedan 2009 ett markområde av Sveaskog där de kan erbjuda sina gäster småviltjakt. I fjol utökades samarbetet med Sveaskog, och företaget arrenderar nu ytterligare ett område för jakt på älg, björn och småvilt. Fisket tar ju slut i augusti och börjar inte förrän i juni. Nu ska vi ha öppet mellan april och oktober till att börja med, avslutar Ann-Sofie. mats wigardt Skellefteå Mats Dahlgren Malå och Sorsele Christine Johansson virkesköpare i södra sverige Uppland Jakob Bäckman Biobränsleköpare Katrineholm Carl Westerberg Västerås Anders Ekeblad Vimmerby Per Svensson Läs mer på Storuman Melker Johansson Hedemora, Säter, Borlänge, och Falun Mikael Hedin Vimmerby Jonny Edvardsson Lycksele Erik Alnersson Avesta och Sala Rikard Fjällman Storfors, Filipstad, Hällefors Emil Fransson Lycksele och Åsele Anna-Maria Eriksson Nora och Lindesberg Martin Bäck Karlstad Henrik Jansson Norsjö kommun Urban Hellgren Skinnskatteberg Håkan Bäcke Norra Uppland Ronnie Andersson Robertsfors, Vindeln och Umeå Linda Burström Kristinehamn Henrik Hammar Robertsfors, Vindeln och Umeå Petter Johansson Karlskoga Tomas Larsson Ni kan även kontakta: NORRA SVERIGE Anders Norén, inköpsledare Norrbotten Staffan Bygdén, inköpsledare Västerbotten Johanna Rovasaari, virkesadministratör Marie-Louise Kaarle, virkesadministratör SÖDRA SVERIGE Helene Carlsson, inköpsledare Gun Carlsson, virkeadministratör e-post: fornamn.efternamn@sveaskog.se Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker Christer Westh Skaraborg Roger Johansson Södra Jämtland, Älvsbyn Ljusdals kommun och Tommy Lundberg Härjedalen Peter Häger Örebro Håkan Andersson Arboga Therese Knutsson Askersund Jonny Carlsson

8 teknik Den packar grot direkt i skogen Kranen är tio meter lång. Längst ut på den sitter armar som samlar ihop de träd som ska avverkas. Vid användningen av Flispac ökar uttaget av skogsråvara. Vid slutavverkning ökar uttaget med cirka 25 procent. Vid tidiga gallringar och röjningar ökar uttaget med mellan 50 och100 procent, beroende på hur skogen ser ut. bilden visar en ritning av hur Flispac kommer att se ut. Flispac är maskinen som hugger, komprimerar och packar grenar och toppar till avlånga paket direkt vid avverkningen. Sveaskog testar prototypen i vår och till sommaren kan en första testserie vara klar. F lispac är en innovation som packar 2,5 meter långa ensilageliknande korvar av grenar och toppar, så kallat grot, direkt på plats i skogen. En första prototyp testas nu av Sveaskog. Utvecklarna hoppas kunna visa en testserie på mässan Skogs- Nolia i juni. Gösta Bruun är innovatören bakom maskinen. I januari presenterade han sin produkt för branschen på BioFuel Region Spectacular, ett seminarium i Umeå. 40 procent av all grot lämnas kvar som spill efter avverkningen. Med min produkt tas groten omhand direkt och blir därmed enklare att hantera för kunderna, förklarar Gösta Bruun. Han har nyligen beviljats patent i EU och i Nordamerika och berättar att intresset för maskinen är stort. Jag har redan fått förfrågningar om tillverkningsrätten i USA. Där är de intresserade av att tillverka maskiner. Gösta Bruun kom redan 1965 i kontakt med Flisa, en maskin som packade grot. När han 41 år senare skulle skriva en text om skogsbruk på 1960-talet återupptäckte han Flisa och började fundera på varför det inte skett någon utveckling på området. Mitt mål är att få se att det fungerar och att hitta någon som kan utveckla produkten vidare, berättar Gösta Bruun. Behöver inga specialgrejer Han räknar upp en rad fördelar där Flispac kan underlätta skogsarbetet. Spillet minskar, avverkning och förpackning sker praktiskt i samma process och uttaget av skogsråvara ökar. Dessutom mäter och väger Flispac ensilagekorvarna, vilket underlättar avslut mellan säljare och köpare. Den största fördelen utöver ekonomin är att vi behöver vara ute med maskinerna färre gånger. Vi använder dessutom traditionella skördare och skotare det behövs inga specialgrejer och föraren gör allt i samband med slutavverkningen, säger Gösta Bruun. så här ser det ut när Flispac används. De finfördelade grenarna och topparna, groten, matas ut direkt från maskinen i avlånga, inplastade paket. Tommy Nilsson, produktionschef på Sveaskog, har följt processen och är positiv. Nu vill vi ut i praktisk drift. Man får räkna med ett halvår för att se att den klarar kostnads- och produktionsmålen, förklarar han. Kan monteras på skördare Flispac är ett patenterat självmatande flisningssystem som ger skogsägare möjlighet att vid avverkning ta tillvara grenar och toppar och paketera dem i vattentäta flisstockar som mäts och vägs vid packningen. De hårdpackade stockarna blir ungefär 50 centimeter Skördar och packar i ett Tommy Nilsson vill också få bekräftat att förarmiljön blir bra och att de kunder som tar emot flisstockarna blir nöjda. Förstod du direkt att det här var en produkt värd att satsa på? Ja, det här är inte en förbättring utan något helt nytt. Nästa stora teknikförbättring inom skogsbruket kan handla om att kombinera olika moment av avverkningen i en och samma maskin. Med Flispac kan man både skörda och packa grot samtidigt och det kan mycket väl bli en milstolpe i utvecklingen, säger Tommy Nilsson. Enligt tillverkaren blir det dessutom lättare att prissätta grot. Tommy Nilsson igen: Det finns ingen allmänt vedertagen modell för hur man mäter och prissätter biobränsle, grot och grotflis. Det vore bra att få ett allmänt handelsmått och det här ett av flera alternativ som diskuteras. i diameter, 2,5 meter långa och väger cirka 300 kilogram. De kan lyftas upp på lastbil för vidare transport. Flispac drivs av en dieselmotor på 150 kilowatt som konstant går på varv per minut. Flispac har en variabel matningshastighet och kan hugga och Flisen från grenarna och topparna komprimeras hårt innan de packas. Anders Boström packa 250 toppar per timme. Maskinen väger cirka fyra ton och kan monteras på skördare och skotare. Bland intressenter och finansiärer finns bland andra Sveaskog, Energimyndigheten och Fortum. Maskinen håller en låg bullernivå på 78 decibel, vilket är ungefär lika starkt ljud som en dammsugare. Bra miljö. När Flispac avverkar bildas så gott som inget spill och heller inget damm. Den buntade flisen som ligger i plastförpackningen är helt vatten- och lufttät. De färdiga buntarna är 2,5 meter långa. Maskinen har en låg bränsleförbrukning: 0,8 till 1 liter diesel per ton flis som avverkas. 14 forum sveaskog forum sveaskog 15

9 TEMA föryngring landpuck system består av sammanpressad torv som innehåller ett enda frö. Pucken planteras några centimeter ner i markberedd mark. När det regnar sväller pucken och fröet gror. Vilken skogsägare vill inte ha plantor som växer snabbt och dessutom ger raka och starka träd? I temat den här gången tittar vi närmare på vilka metoder för föryngring av skogen som Sveaskog satsar på, hur långt utvecklingen kommit och vilka resultat vi kan hoppas på framöver. Så får vi skogen att växa snabbare Sveaskog gör inte som alla andra i skogen. Sveriges största skogsägare har under 2000-talet satsat allt mer på skogssådd och mindre på självföryngring, mer på små täckrotsplantor än på stora täckrotsplantor och barrotsplantor. Plantering är den föryngringsmetod som dominerar på Sveaskog, hela 70 procent av all ny skog planterades år Metoden sådd fungerar bara på vissa marktyper. Under 2010 utgjorde 23 procent av Sveaskogs föryngringsareal sådd. Stefan Mattsson, skogsvårdsansvarig på Sveaskog. Vi hoppas att pucken i framtiden ska kosta cirka 40 öre styck, omkring en tredjedel av vad en planta kostar. Självföryngringen minskar Det har varit vårt mål att minska andelen självföryngring, alltså naturlig föryngring med fröträd. Nu har vi gjort det, från 17 procent 2005 till 6 procent Sådden har ökat i motsvarande omfattning, från 12 till 23 procent, säger Stefan Mattsson, skogsvårdsansvarig på Sveaskog. Förädlade fröer medför en ökad och lönsam tillväxt i skogen. Men de förädlade fröerna räcker inte fullt ut för skogssådd eftersom fröplantagerna är dimensionerade för plantodling. Till sådd används det plantagefrö som blir över sedan plantskolorna har fått sitt. Förädlingsvinsten är ett mått på hur den genetiska förbättringen leder till att träden växer fortare, rakare och bättre. Det tar 15 år att få fram fler fröer om man anlägger nya fröplantager i dag, halva tiden om man satsar på sticklingshäckar och bara ett år om klonade frön blir framtiden. (Läs mer om det på sidorna ) Sveaskog använder sedan många år nästan bara täckrotsplantor, där rötterna är inväxta i en torvklump. De går dubbelt så fort att plantera jämfört med barrotsplantor. Täckrotsplantorna är lättare att plantera rätt. Men många skogsägare i södra Sverige väljer alltjämt barrotsplantor. Vi ser att täckrotsplantorna klarar sig lika bra. De blir billigare och fungerar även på många marker söderut, fortsätter Stefan Mattsson. Smart plantering med puck Sveaskog stödjer utvecklingsarbetet av Landpuck System, en platt puck med ett enda frö som ligger i sammanpressad torv. Den planteras några centimeter ner i markberedd mark och när det regnar sväller den upp och fröet gror. Det är Storumanbon Anders Landströms uppfinning och Skogforsk håller sedan fyra år på med fältförsök på uppdrag av Sveaskog. Stefan Mattson tror mycket på Landpuck System: I år fortsätter vi att lägga ut fältförsök på Sveaskogs marker i norra Sverige. Stefan Mattson hoppas att pucken framöver ska kosta cirka 40 öre styck, omkring en tredjedel av vad en planta kostar. Pia Sjögren liten blir stor. Att förädla frön i fröplantager tar omkring femton år, från sådd till dess att plantorna växer upp och ger kottar som kan vittjas på frön. Med tekniken somatisk embryogenes skulle genetiska vinster, som högre tillväxt och rakare träd, kunna realiseras på bara ett år. Täckrotsplantor har sina rötter inväxta i en torvklump (se bilderna). De går dubbelt så fort att plantera jämfört med barrotsplantor. Med bra plantor ökar värdet På näringsfattiga marker är det svårt att få ekonomi i skogsföryngring. Då är det vanligt att skogsägaren satsar på självföryngring. Men det är i själva verket där det är mest lönsamt i längden med förädlade plantor, enligt Skogforsk. Självföryngring är bättre än oförädlade plantor, men förädlade plantor lönar sig mer än självföryngring, säger Ola Rosvall, forskningschef vid Skogforsk och doktor i skogsgenetik. De förädlade plantorna växer bättre och kan avverkas efter kortare tid. Med vinterhärdade plantor, som klarar frost och kyla bättre, går det också att sätta färre plantor eftersom fler överlever. Skogens värde ökar. Värdet är i dag i storleksordningen 50 procent högre för en ny skog med förädlade plantor. Alltså, man kalkylerar genom att flytta kostnader och intäkter i tiden och med bra plantor ökar nuvärdet markant, förklarar Ola Rosvall. Noggrann föryngring Nu jobbar Skogforsk på Sveaskogs uppdrag med Lönsam tillväxthöjning. Projektet ska vara klart till sommaren och visa vad som är mest lönsamt att satsa på i framtiden: Vi tittar på förädlade plantor, dikning, gödsling, andra träslag som contorta, hybridlärk, sibirisk lärk och hybridasp. Även på förluster i tillväxten på grund av olika ingrepp och skador, säger Ola Rosvall och låter förstå att ett svar är viktigast: Man måste vara noggrann vid föryngring. Det påverkar all skog i all framtid. Man bör markbereda, plantera och välja förädlade plantor snabbt efter slutavverkning. Det gäller att ha hög kvalitet i hela kedjan. Plantorna får inte torka vid transporten och planterarna måste veta vad de gör. Sedan gäller det förstås att sköta skogen: röja, gallra och förhindra skador. Men ska inte marken vila efter markberedning? Nej, det tycker jag inte. Den nya skogen ska ta över efter den gamla utan uppehåll. Väntar man för att hålla undan för snytbaggar måste man vänta så himla länge, tre till fyra år, för att det ska ge tillräcklig effekt, så det är inte relevant, säger Ola Rosvall. Pia Sjögren 16 forum sveaskog forum sveaskog 17

10 tema föryngring Andelen förädlade granplantor har i Sverige ökat med 79 procent från 2002 till Förädlade tallplantor från plantagefrön har ökat med 43 procent under samma period. Frön och plantor blir starkare med ny teknik Skogsägare bryr sig allt mer om skogsföryngring. Allt fler är beredda att betala för plantor som växer fortare och bättre står emot skadedjuret snytbaggen. Och det lönar sig i längden, enligt Svenska Skogsplantor. Sveaskogs dotterbolag säljer 125 miljoner plantor varje år. Det är en tredjedel av alla plantor som säljs i Sverige. Efter stormarna Gudrun och Per ökade efterfrågan. Nu börjar den nå en normal nivå igen, enligt Svenska Skogsplantors marknadschef Hans Thyr: Men vi tror att det kommer att bli högre normalnivåer än före stormarna. Skogsägarna planterar på mer av den avverkade arealen nu jämfört med tidigare. Det är en säkrare metod än självföryngring. Arbetet med att förädla frön och plantor har gett resultat och kommer att märkas ännu mer framöver. Redan nu är de förädlade plantorna jämnare i storlek och ger Förädlade plantor ger procent snabbare tillväxt procent snabbare tillväxt. För att ytterligare öka förädlingsgraden tas frön från utvalda träd som växer stort, rakt och snabbt, med vinkelräta kvistar. Och med ny teknik kan förädlingsgraden höjas ännu mer, till procent. Just nu pågår försök med att ta sticklingar redan på fröstadiet, så kallad somatisk embryogenes. Fröembryot förökas då i laboratorium och utvecklas efter några veckor till en ny planta. På det här sättet kan de allra bästa träden spridas snabbare i större volymer. Det är som att ta en stickling av sin pelargon hemma. Den får också samma genetiska egenskaper som moderplantan, säger Finnvid Prescher, fröchef vid Svenska Skogsplantor. Manuell celldelning Det är fortfarande lite hemlighetsmakeri runt arbetet med somatisk embryogenes, som än så länge bara fungerar på gran och manuellt. Vi behöver automatisera och kommersialisera processen och det kan ta upp till tio år. Nu kostar en planta som är framtagen på det här sättet kronor. Det är Allt fler förädlade plantor säljs Förädlingsgrad innebär hur mycket bättre en skog som anlagts med förädlade frön eller plantor växer jämfört med en skog med oförädlade frön eller plantor. Våren 2011 kommer Svenska Skogsplantor att sälja 12 miljoner plantor behandlade med Conniflex, ett mekaniskt skydd mot snytbagge. Minst 16 miljoner 2012 och mellan miljoner år Snytbaggarna kan orsaka skador för mellan 500 miljoner och 1 miljard kronor i det svenska skogsbruket om skogsplantorna inte skyddas. det ingen som vill betala. Men det blir desto mer spännande senare, om vi klarar att få ner priset, säger Finnvid Prescher. Att som i dag förädla frön i fröplantager tar år, från sådd till dess att plantorna växer upp och ger kottar som kan vittjas på frön. Med tekniken somatisk embryogenes skulle genetiska vinster, som högre tillväxt och rakare träd, kunna realiseras på bara ett år. Vi jobbar nu med att automatisera processen genom att bygga en pilotanläggning där en miljon plantor ska produceras En plantas kalender Hösten Hösten 2011: De flesta beställningar kommer in. Men önskedrömmen för oss är att alla skogsägare beställer plantor ett halvår innan de sås, då vet vi vad vi ska så och hur mycket, säger Finnvid Prescher på Svenska Skogsplantor. Oktober Oktober 2011: Plantorna sätts i kartong och vilar i frys över vintern, till några veckor före plantering. Granplantorna är nu centimeter, något mindre i norr. Tallplantorna är 7 15 centimeter, något mindre i norr Den genetiska variationen säkras genom att 50 olika cellinjer från obesläktade cellfamiljer används. Forskning visar att det ger den genetiska variation som skogen behöver, förklarar Finnvid Prescher. Företaget letar också efter teknik för en effektivare produktion. Målet är att rymma fler plantor på den dyra växthusytan genom att från början odla i mycket små krukor för att sedan flytta över till större krukor på friland. En viss begreppsförvirring uppstår ibland kring microplantor och vad det är. Små plantor som planteras ut i skogen kallar branschen miniplantor. Microplantor är alltså en produktionsmetod i plantskolorna. Bygger ut för Conniflex Svenska Skogsplantor bygger ut så att fler plantskolor kan skydda plantor med Conniflex, ett mekaniskt skydd mot snytbagge Conniflex sitter kvar i två år. Den som väljer kemikalier måste göra om jobbet efter ett år. Februari Februari 2011: Fröet sås i plantskolan. Efter sex till åtta veckor i växthus flyttas det ut på friland, under bar himmel. Februari 2009: Frö sås för att bli barrotsplanta, redo att sättas tre år senare, Egentligen går det lika bra att plantera nu, med plantor som inte frysvilat en vinter. Det är traditionen som gör att så få sätter plantor på sensommaren och hösten, säger Finnvid Prescher, fröchef. Plantor satta i augusti och början av september överlever i lika hög grad som de som sätts på våren. Augusti April April 2012: Plantering påbörjas när våren har kommit. Huvudplanteringsperiod i södra Sverige är april, maj och juni. I norra Sverige är den i maj, juni och augusti. Maj Maj Smidigt att köpa plantan i backen Hallå där Mats Larsson, skogsförvaltare för Malung-Sälens kommun, som ansvarar för att det varje år planteras nya träd i kommunen. Vad hade ni för kriterier när ni valde leverantör av plantor? Hög kvalitet är väldigt viktigt. Den ska omfatta hur plantorna är förpackade när de kommer och att alla plantor lever och är friska. Och sedan ska de överleva vi har som krav att 90 procent av plantorna ska göra det. Hur jobbar ni med plantering? Vi sköter avverkning och markberedning själva. Sedan köper vi plantan i backen av Svenska Skogsplantor, det vill säga vi köper plantor och plantering. Det underlättar förvaltningen av skogen mycket. Hur har ni löst era beställningar? Vi har ett treårsavtal om preliminär volym med Svenska Skogsplantor. Sedan beställer jag plantor i oktober november varje år. Det är ju onödigt att tappa ett helt år för att man inte får tag på material. Vi märker att det är en enorm rusch efter plantor. Vad är viktigt att tänka på när man köper plantor? Att beställa i god tid. Välj en leverantör som håller hög kvalitet och har god överlevnad på plantorna. Om du planterar en större mängd själv är det bra om leverantören har ett utlämningsställe i närheten där du kan hämta plantorna pö om pö. Då behöver du inte ha ett lager för dem. Så gjorde vi fram till Varför planterar ni på våren? För tio år sedan provade vi höstplantering och det gav sämre överlevnad. Men jag har förstått att det hänt mycket sedan dess och att överlevnaden nu är lika hög vid höstplantering. Berätta om skogsmarken i din kommun! Malung-Sälens kommun har cirka hektar produktiv skogsmark. Vår nettovinst från skogen är i år cirka kronor per år och invånare. Det är lite mer än vad kommunens hela kulturförvaltning kostar varje år. 18 forum sveaskog forum sveaskog 19 Augusti 2012: 2012: Plantan sätts på hygget. som är både effektivt och miljövänligt. Med skyddet får täckrotsplantor en skyddsväst av lim och sand som sätter stopp för angrepp från snytbaggar. Conniflex sitter kvar i två år och är därmed effektivare än den kemiska behandling som är alternativet. Den kemiska behandligen måste göras om ett år efter att plantan satts, om man ska vara säker på att skadeinsekterna hålls borta. Det blir billigare att använda plantor behandlade med Conniflex. Dessutom slipper man hålla på med gift och skyddskläder, säger Hans Thyr som spår färre kemikalier i skogen framöver: Nu är insekticiderna tillåtna till Så småningom kommer Kemikalieinspektionen att säga nej till nya tillstånd. Och skogsägare som har certifierat sin skog enligt FSC måste redan i vår söka dispens för att få bespruta med kemiskt skydd. pia sjögren Pia Sjögren Foto: Sören Haga/Dalarnas Tidningar

11 synpunkt pressröster Det skrivs mycket om skogen. Här är ett axplock från svenska medier under de senaste veckorna. Forskning om skogstextiler Det går ut på att förändra modebranschen till att bli mer uthållig. Vi har sett en liknande utveckling på matsidan, men i modebranschen är det en försvinnande del som är uthållig. Det säger forskaren Mats Westin som är projektansvarig på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Institutet får 40 miljoner kronor av Mistra, Stiftelsen inlägget christer nilsson för miljöstrategisk forskning, för att leda ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om hållbart mode. Bland annat ska man utveckla tyger ur träråvara. (Källa: Sveriges Radio Sjuhärad) Vi måste tänka nytt Det behövs flexiblare studier och jägmästare som är bättre på ledarskap och pedagogik om skogsnäringen ska få rätt personer i framtiden. Det anser Erika Olofsson, programansvarig för Skog och Trä på Linnéuniversitetet i Växjö, som tror att branschen vill ha personer som kan tänka nytt och se nya möjligheter. En som delar hennes bedömning är Tomas Lundmark, dekanus vid Skogsfakulteten på SLU. Man måste inte vara Einstein för att räkna ut att konkurrensen om studenterna blir stentuff, men jag tycker att vi som ska rädda världen med nyttor ur skogen borde kunna hålla ett högt söktryck ändå. (Källa: ATL) Nödbostäder till Japan Bransch- och arbetsgivarorganisationen TMF (Trä- och möbelföretagen) har bildat en informationsgrupp som ska undersöka möjligheterna för export av trähus till Japan. Enligt TMF kommer det troligen att röra sig om export av nödbostäder. TMF har dessutom startat ett samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, länsstyrelsen i Västerbotten, SP (Sience Partner) och regeringen. (Källa: Mentoronline.se) intervjun Text: nils sundström Foto: Gunno Rask Dags för för plantering men vilka plantor ska man välja? Vilken planta funkar bäst? Christer Nilsson i Boliden använder bara täckrots plantor. Per-Olov Svensson i Kristinehamn ska i år endast köpa täckrotsplantor skyddade med Conniflex. Här berättar tre skogsägare i olika delar av landet vilka plantor de föredrar att använda och varför. Jag och min familj äger tillsammans cirka hektar skog nordväst om Boliden. Det är ett gammalt familjeskogsbruk som expanderat genom åren. 70 procent består av tall, 20 procent av gran och resten är lövträd. För 20 år sedan skedde föryngringen av vår skog mest genom självföryngring. Det är en billig metod, men det tar för lång tid. Sedan dess har vi allt mer övergått till plantering. Vi använder bara täckrotsplantor. De är ofta kemiskt behandlade mot snytbaggeangrepp, men i år ska vi köpa plantor skyddade med Conniflex, alltså lim och sand som ska stoppa angreppen. Det är en förbättring. Det är mina tonårsbarn som planterar och kan jag undvika kemikalier så vill jag göra det. Vi ska plantera plantor på 15 hektar kring midsommar. Det tar en till två veckor. Men det är inte snytbaggarna som är det stora problemet här. Hyggesvila och bra markberedning gör att insektsfloran minskar. Vi har även provat Vilka plantor du som skogsägare väljer påverkar hur snabbt skogen växer. stubbrytning på några hyggen, vilket ger färre platser för snytbaggarna att föryngra sig på. Sorkarna är ett större problem i våra trakter. De klättrar till och med upp i träden och gnager på barken. Älgarna är också ett stort problem, liksom guldprospekterare som kör sönder träd och rötter och tung snö som fryser fast på träden och drar med sig toppen. Vi drabbas ofta av snöskytte, en svamp som förökar sig under packad snö och angriper tallplantor som sedan dör, och skvattramrost som dödar barren på granen. Törskatesvamp har också börjat dyka upp i planterad ungskog av tall. En stor utmaning är att hinna plantera i rätt tid kring midsommar och att familjen ska tycka att det är värt att offra den tiden. För att hinna började vi med foto: magnus glans harvsådd för tre år sedan. Det är som maskinell självsådd med förädlade frön och görs med en markberedningsharv kopplad till en skogsmaskin i samband med markberedningen. Det är billigt och går fort, men först efter några år visar det sig vilka frön som tagit sig. Resultatet efter vår första harvsådd ser vi i sommar. Vi mäktar med att plantera hektar ny skog varje år, de resterande hektaren sår vi nog med harv. Jag ser fram emot när såddpucken börjar säljas. Det är en intelligent idé. Utvecklingen av plantor har väl inte direkt gått långsamt, men det är först nu det börjar märkas att tillgången på arbetskraft i skogen är begränsad och att man därför måste hitta rationellare återväxtåtgärder. CHRISTER NILSSON är projektledare för Gothia Vind i Skellefteå. Han bor i Boliden och äger tillsammans med sin familj cirka hektar skog. Han står för förvandlingen Han har lett förvandlingen av Sveaskog. Från att ha varit en underleverantör till den egna industrin har företaget blivit en oberoende virkesaktör som är ledande inom skogsbruket. Avgående vd:n Gunnar Olofsson blickar tillbaka på ett decennium av miljardaffärer, stormar och tekniksprång. vad tycker du? PER-OLOV SVENSSON Pensionerad lärare i Kristinehamn. Äger 210 hektar skog, varav 70 procent gran och resten tall- och lövskog på en fastighet som sluttar ner mot Vänern. Självföryngring fungerar inte på mina marker. Hittills har jag köpt kemiskt behandlade täckrotsplantor, men i år ska jag köpa täckrotsplantor skyddade med Conniflex som består av sand och ett slags lim. Jag har läst om det och tycker att man bör undvika kemikalier. År 2006 började jag plantera direkt efter avverkning med mycket gott resultat. De granplantor jag planterade då har vuxit sig en meter höga. I vår är det andra gången jag planterar direkt efter en avverkning. Jag har haft mycket problem med snytbaggar. För tio år sedan åt snytbaggen upp 90 procent av mina lärkplantor och jag fick plantera om alltihop. ANDERS OTTOSSON Fastighetsmäklare i Umeå. Äger tillsammans med sin bror Stefan en skogsfastighet på cirka hektar i Vormsele ovanför Lycksele, bestående av 70 procent tall, 20 procent gran och resten lövskog. Skogen som jag och min bror äger är min pappas livsverk. Jag har satt plantor sedan jag var barn, men då mest på mindre områden. Min pappa föredrog självföryngring. Jag och min bror har 16 mil till vår skogsfastighet och har inte tid att vara där så mycket, så vi anlitar Sveaskog för avverkning, markberedning och gallring, men vi planterar själva. För tre somrar sedan planterade vi med hjälp av min son och tre av hans kompisar täckrotsplantor av tall. Det tog en vecka. De är nu några decimeter höga. Nästa sommar ska vi sätta tallplantor på ett cirka 11 hektar stort område där Sveaskog avverkade åt oss förra vintern. 20 forum sveaskog Med kungen och kronprinsessan i Ekopark Färna år Deltog i Skogs-EM i Östersund Gunnar Olofsson avgår som vd vid årsstämman i april foto: Carl Johan Erikson, Marie Birkl, bengt alm

12 trend JAKt&FISKe Konsumenter i Västeuropa och Nordamerika föredrar lätta och återvinningsbara förpackningar. Kiviks musteri känner av trenden. sidorna 8 9 Likt rasande jordfräsar kan vildsvinen snabbt förstöra stora ytor åker och skogsmark. Men med olika knep går det att hålla de vilda svinen i schack. sidan 12 och säljare får sina pengar snabbare. Skogsägaren Bengt Sjöström är en av dem som ser fördelar med metoden. sidorna intervjun Efter tio år inom Sveaskog lämnar Gunnar Olofsson företaget och posten som vd vid årsstämman i april. Vi har visat att man kan kombinera lönsam skogsproduktion med ett aktivt naturvårdsarbete, säger han. Foto: bengt alm fakta Sveaskogs historia Sveaskog är Sveriges största skogsägare och ägs till hundra procent av svenska staten överfördes cirka 25 procent av börs bolaget Assi- Domäns skogsmark till dotterbolaget Sveaskog, vars aktier togs över av staten lade Sveaskog ett bud på börsbolaget Assi- Domän och löste ut aktie ägarna genom att låna cirka 14 miljarder kronor på kapitalmarknaden. unnar Olofsson är lagledaren som tror på tydliga mål och ett delegerat ledarskap för att få med arbetare och företag att växa. Han började på Sveaskog som marknadsdirektör 2001 och gjorde sig tidigt känd som en chef som känner sina medarbetare vid namn. Som nytillträdd vd 2004 blev det närmare 900 anställda att lära känna. Jo, jag kan fortfarande namnen på merparten av alla anställda. Det är något jag utvecklat under mina 25 år som företagsledare, säger Gunnar. Alla vill bli sedda, resonerar han. Och kanske är det något som kan få alla att prestera utöver det normala. Ökad lönsamhet överallt Effektivisering har varit ett nyckelord i hans ledarskap av Sveaskog. Han såg tidigt en potential att utveckla lönsamheten inom alla områden. Samtidigt skulle företaget genomföra regeringens och riksdagens uppdrag att renodla Sveaskog till ett företag som sköter skogen föredömligt. Det var ingen som tidigare hade haft som primärt att den skogliga driften skulle vara effektiv. I ett företag med både industri och skog mäter man traditionellt resultaten längre fram i värdekedjan, säger Gunnar, som tog beslut om att avveckla en del verksamheter och att säga upp medarbetare. Visst har det funnits stunder då det har varit tufft, men samtidigt vet jag att förändringarna har varit viktiga för att företaget ska kunna utvecklas rätt, säger han. Sveaskog har under åren gjort en resa i både intern kultur och affärsverksamhet. Vi har fått en ökad tydlighet och struktur i vårt arbetssätt som också gör det roligare och mer utvecklande att jobba här. Det märker jag när vi möter våra kunder och leverantörer. Vi är i dag mer respekterade för vårt kunnande, våra affärer och vår roll som en oberoende aktör på virkesmarknaden, säger Gunnar. Ett av de ledande bolagen Mest stolt är han över hur Sveaskogs skogsrörelse har utvecklats från att ha varit en underleverantör till den egna industrin i det tidigare börsbolaget AssiDomän till att bli det ledande skogsbruksföretaget i Sverige, och kanske i Europa. En viktig händelse är utplaceringen av den egna sågverksrörelsen till delägda bolaget Setra, som bildades 2003 tillsammans med Mellanskog och LRF. En annan milstolpe är försäljningen av kartongbruket AssiDomän Cartonboard till Korsnäs år 2006, en affär som samma år resulterade i en extrautdelning till ägaren om cirka två miljarder. Genom att vi sålt av våra industrier har vi kunnat utveckla samarbete med fler kunder. Jag är helt övertygad om att vi skulle ha haft en sämre utveckling om vi kört sågverken vidare i egen regi. Gunnar är också stolt över att Sveaskog är drivande i användningen av skogsråvara för nya produkter, att utveckla nya metoder och stötta teknisk innovation i skogsbruket. Utvecklingen sker i nära samarbete med högskolor, universitet, branschorgan, innovativa entreprenörer och maskintillverkare. Ett exempel är Sveaskogs samarbete med Skogstekniska klustret i Norrland. Vi bidrar till att modern teknik som flerträdshantering och elhybridskotare kan utvecklas och testas, vilket är en förutsättning för att öka skogsbrukets produktivitet, säger han. Gunnar konstaterar att Sveaskog är ett föredöme när det gäller att kombinera en effektiv och lönsam produktion med ambitiösa mål inom naturvård, miljöarbete och viltvård. Det är något som andra skogsägare, både mindre och större, kan ta efter för att vinna framgång. Sveaskog skulle även kunna sälja och exportera den här kunskapen, anser han. Jag är mest stolt över att vi har gått från att vara underleverantör till att bli det ledande skogsbruksföretaget i Sverige Ekoparker, program för naturvårdande skötsel och det mekaniska snytbaggeskyddet Conniflex är exempel på nya metoder och arbetssätt som Sveaskog har utvecklat. Den enskilda händelse Gunnar kommer att minnas bäst efter sina tio år på Sveaskog startade den åttonde januari Då rasade stormen Gudrun i södra Sverige. Att ha fått vara med om den så kallade hundraårsstormen och att vi klarade den utan allvarligare olyckor och lyckades placera virket på ett sätt som gynnade både oss själva och våra kunder det kommer jag alltid att minnas, säger han. Ekonomiskt blev ändå stormen ett avbräck för Sveaskog, liksom för många andra skogsägare. Öppnade för smart logistik Men kriser föder också möjligheter. Efter stormen tog Sveaskog fram innovativa logistiklösningar för att med tåg och båt forsla ut virke från stormområdet. Bara på Sveaskogs mark handlade det om 2,9 miljoner kubikmeter stormfällt virke. De här lösningarna använder vi i dag i våra affärer och de gör att vi kostnadseffektivt och miljöriktigt kan transportera virke över stora avstånd, säger Gunnar. Han tillägger att Sveaskog aldrig skulle ha klarat stormen så bra om inte företaget haft personal med lång erfarenhet. Därför gick det också bra när stormen Per härjade två år efter Gudrun. Jobbet i ett sådant här företag görs inte från koncernkontoret. Alla svarade upp bra mot det delegerade ansvar som mitt ledarskap handlar om, säger Gunnar. gunnar olofsson Aktuell: Avgående vd för Sveaskog. Bakgrund: Civiljägmästare och skoglig hedersdoktor. Innan arbetet på Sveaskog vd inom Persson Invest-koncernen, 15 år med skogsförvaltning, trämekanisk industri och råvaruanskaffning och sedan byrådirektör vid Skogsstyrelsen. Familj: Hustru och tre döttrar. Bor: Villa i Öster sund. Favoritträd: Sälg. Fritid: Utomhusaktiviteter med familjen som skidåkning, ripjakt och resor. Sköta den egna skogen. Vad har varit roligast de senaste elva åren? Jag har fått jobba i ett företag med stor geografisk yta, med skiftande förutsättningar och med många olika människor. Jag är glad över att ha fått vara med och utveckla våra medarbetare, våra kundkontakter och det europeiska skogsbruket genom olika samarbetsprojekt. Jag har dessutom kämpat för den svenska modellen med ett hållbart skogsbruk. Slutligen hur ser du på utvecklingen inom skogsbruket tio år framåt? Skogen kommer att användas mer i byggande i takt med hårdare miljökrav, och mer i nya produkter som till exempel biodrivmedel och insatsvaror för läkemedeloch livsmedelsindustrin. Skogens ekosystemtjänster kommer också att spela en större roll i utvecklingen av det hållbara samhället. Jag är dessutom helt övertygad om att det är fortsatt lönsamt att investera i skog Sveaskog lägger bud på AssiDomän och blir stor skogsägare Sågverksrörelsen från AssiDomän utplaceras i det delägda bolaget Setra Group AB Sveaskog köper hektar mark av Korsnäs Effektiviseringar Sålde Assi- Domän Cartonboard till Korsnäs Stormen Gudrun Inledde ett samarbete med skogstekniska klustret och flera innovatörer kring skogsteknik Stormen Per Finanskrisen slår även mot skogsindustrin. Läs mer på Lanserade Conniflex på marknaden. Stort fokus på ökad effektivitet Biobränsle utvecklas fortsatt starkt. Teknikutveckling i skogsbruket.sveaskog firar 150 år. 5 Sveaskogröster om Gunnar Irene Björklund, produktionsplanerare, Skinnskatteberg. Det har varit väldigt lätt att komma i kontakt med Gunnar. Jag minns särskilt när han valde bort älgjakten i Skinnskatteberg för att besöka oss på kontoret och prata om hur vi tyckte att det fungerade på jobbet. Han har gjort avtryck i organisationen, med högt i tak och ett stort intresse för de anställda. Sture Persson, maskinförare och arbetstagarrepresentant i styrelsen, Osby. Gunnar är en humanist med en mycket god människosyn. Hans sätt att vara har på ett positivt sätt smittat av sig på företaget. Han har lagt grunden för en gemensam kultur i företaget på vår resa mot ett renodlat skogsföretag. Samarbetet med facket har varit bra och det har präglats av stor öppenhet, dialog och konstruktiva diskussioner. Ann Eklund, skogsansvarig, Piteå. Jag tänker på tre områden där Gunnar varit tydlig som vd: Han har betonat att FSC certifieringen är ett viktigt val för oss. Han har också varit engagerad i utvecklingsarbetet; talldieselfabriken i Piteå är ett exempel. Slutligen har han varit tydlig med att både män och kvinnor ska finnas på alla nivåer och i alla delar av verksamheten. Anders Nilsson, chefscontroller, Luleå. Gunnar är en sympatisk person, både privat och professionellt. Jag imponeras av att han känner näst intill alla anställda till namnet. Hans sätt som ledare är verkligen raka motsatsen till management by fear. Dessutom kan han branschen, han har onekligen tagit Sveaskog på en händelserik resa. Kurt Lundgren, processutvecklare vägar, Lycksele. Gunnar är absolut ingen doldis. Han verkar ha ett bra grepp om hur det fungerar ute i landet. Från min horisont har jag ett positivt intryck av honom som vd. Och det ser ju ut som om det gått bra för företaget under hans tid. 22 forum sveaskog forum sveaskog 23 Kartong för miljön Väcker känslor SKogSbruK ny effektivare mätning Virkesmätning med skördare är effektivt 0904fos32-01.indd

13 ARBETSLIV Mer skog för pengarna Pengar är pengar, oavsett om du lånar dem hos Landshypotek eller hos någon annan. Det är vad du gör med pengarna som är intressant. Och vad vi kan göra för att du ska få ut så mycket som möjligt, så billigt som möjligt. Med 175 års specialisering på jord- och skogsfinansiering kan vi dela med oss av värdefull erfarenhet och ett brett kontaktnät. Vi vet hur du får hugg på rätt skog till rätt pris och hur du kan finansiera den på ett klokt sätt. Vill du veta mer, gå in på eller ring för personlig kontakt. karin fällman har varit aktiv i nätverket i två år. Hon tycker att en viktig del är att knyta kontakt med andra kvinnor. foto: bengt alm Jordnära finansieringar träffen har gett mig en bättre inblick i hur Sveaskog fungerar, säger Sara Östh, i mitten, som hittade ett nytt jobb genom det kvinnliga nätverket. Ett av målen med nätverket är att just fler kvinnor ska söka jobb inom Sveaskog. en mingelkurs var ett inslag under den senaste träffen. Problemlösning fanns också på programmet. ROTTNE F13 S MED VAGNSSTYRNING SOM GER UNIKA EGENSKAPER Tack vare nätverket sökte jag nytt jobb * Robust chassi med portalboggi * Kraftfull drivlina * Styrbar vagn minskar vändradien markant * Snabb kran med hög lyftkraft * Hyttdämpningssystemet Comfort Line (extrautr) * Hög servicetillgänglighet * Skotardator och GPS/GIS system (extrautr) Sedan 2003 träffas Sveaskogs kvinnliga skogsmedarbetare regelbundet. Det främsta syftet med nätverket är att göra Sveaskog till en ännu bättre arbets plats. En annan fördel är att man kan bli tipsad om intressanta jobb. Om det inte vore för nätverket så hade jag inte sökt det vikariat som jag har i dag, säger Sara Östh, naturvårdsspecialist i Växjö. Det är strax efter lunch i den legendariska danslokalen Nalen i centrala Stockholm. På den mörka parketten har 32 kvinnor från Sveaskog samlats för att lära sig hur man blir en fena på att mingla. Föreläsaren tipsar om hur man snabbt inleder ett samtal och lika snabbt avslutar det, på ett trevligt sätt. Workshop i problemlösning Nätverket är en samlingsplats för kvinnor med skogliga arbetsuppgifter inom hela Sveaskog. Här möts virkesköpare, logistiker, miljötekniker, fältplanerare och chefer med personalansvar. Vid just den här träffen hålls, förutom en kort mingelkurs, workshops i problemlösning och i hur Sveaskog kan bli en attraktivare arbetsgivare. Nätverket gör på ett konstruktivt sätt Sveaskog till en bättre arbetsplats. Kvinnliga nätverket Finns sedan: Antal medlemmar: Cirka 30. Så blir du medlem: Alla kvinnor med skogliga arbetsuppgifter inom Sveaskog är per automatik välkomna. Sedan bestämmer du själv om du vill delta i träffarna. Antal träffar: En per år. Karin Fällman, FSC -koordinator med bas i Stockholm, har varit aktiv i Sveaskogs kvinnliga nätverk i två år. När hon började på Sveaskog satt hon på ett kontor med enbart män. Då blev nätverket en omväxling och det var energigivande att få umgås med bara kvinnor under två dygn. Det bästa med nätverket är att det i första hand handlar om att på ett konstruktivt sätt göra Sveaskog till en bättre arbetsplats. Exempelvis diskuterade vi hur mycket tid vi förväntas lägga ner på våra jobb och att det är viktigt att cheferna har förståelse för att man inte kan jobba hur mycket som helst. Men det är viktigt att poängtera att nätverket inte går ut på att samla kvinnor för att de ska få klaga. Knyta kontakter Numera jobbar Karin Fällman på ett kontor med fler kvinnor men hon tycker fortfarande att nätverket är bra för att knyta nya kontakter. Sara Östh, vikarierande naturvårdsspecialist i Växjö, instämmer. Träffen på Nalen var hennes första möte med det kvinnliga nätverket. Jag har fått en bättre inblick i hur saker och ting fungerar inom företaget. Om det inte vore för nätverket hade jag kanske inte sökt det vikariat som jag har i dag. Nu fick jag ju träffa tjejen som i vanliga fall har jobbet och som kunde berätta om vad det innebär att vara naturvårdsspecialist, säger Sara Östh som är tjänstledig från Svenska Skogsplantor för att förkovra sig i arbetet på Sveaskog. Det övergripande målet med nätverket är att andelen kvinnor ska öka på Sveaskog. Därför finns en kontaktperson till nätverket med i externa jobbannonser för skogliga befattningar. Nätverka för att ha roligt När Therése Knutsson för två år sedan sökte jobb som logistiker på Sveaskog i Örebro var det någonting som lockade. Det finns inte så många kvinnor på skogliga positioner överlag så det kändes bra att det fanns ett kvinnligt nätverk, säger Therése Knutsson, som sedan ett år tillbaka jobbar som virkesköpare i Bergslagen. Där är hon den enda kvinnan av 17 virkesköpare. Alla tre är rörande överens om att nätverket också handlar om att ha roligt tillsammans. Och tråkigt blir det knappast när dagen avslutas med en utekväll i Stockholm. karin fagerlund forum sveaskog 25

14 arbetsliv en dag på jobbet thomas nilsson och daniel larsson Jobb: Planerare. Ålder: Snart 40 år. Bor: I Malmberget. Familj: Sambo och två barn. Intressen: Jakt, främst älgjakt på hösten och fiske. Favoritårstid: Våren. Det är då det vänder i naturen. Det blir ljust och fint igen. Jobb: Planerare. Ålder: 36 år. Bor: I Gällivare. Familj: Singel. Intressen: Jakt och längre skoterturer på våren. Favoritårstid: Våren. Då börjar solen synas och det piggar upp. Sommaren är också en favorit. foto: mattias forsberg Planerarnas arbetspass är ofta utomhus. På vårvintern bär skotern dem över den gnistrande snön. Och tekniken, den följer med ut. GPS:en har gjort vårt jobb hundra gånger lättare, säger Thomas Nilsson och Daniel Larsson, båda planerare på Sveaskog. Kalla skotercowboys S olen har en bra bit kvar innan den kryper över horisonten, men Daniel Larsson och Thomas Nilsson är redan på jobbet och planerar arbetsdagen. I dag är det gallringsplanering som gäller. Med kaffekoppar i händerna granskar de flygbilder tagna med infraröd kamera. Bilderna ger en god uppfattning om marken och hur området ser ut. Främst tittar vi efter röda områden; ju rödare på kartan, desto större sannolikhet att där finns lövträd och myrmark, säger Thomas Nilsson. Fuktiga områden med mera inslag av lövträd framträder alltså i rött på en IRbild, vilket inte är fallet med ett vanligt fotografi, fyller Daniel Larsson i. När de är nöjda med granskningen skriver de ut en utskrift av kartan som plastas in. Sedan är det dags att lämna det varma kontoret för en betydligt kyligare arbetsmiljö. Vi undviker att åka ut om det är kallare än minus 20 grader. Då är det för stor risk för förfrysningsskador, säger Thomas Nilsson medan skotrarna lastas upp på trailern. Skotern nödvändig Området de ansvarar för planeringsmässigt är stort, cirka hektar. Från Sveaskogs kontor i Gällivare till ytterkanten rör det sig om över tio mils körväg. De tar bil så långt det går och vägarna tillåter. Sedan plockas skotrarna fram. De är ett nödvändigt arbetsredskap. Med de områden vi har att täcka funkar det inte med skidor, säger Daniel Larsson och skrattar. Ett lika nödvändigt arbetsverktyg är GPS från början den amerikanska militärens satellitnavigeringssystem som nu har många civila användningsområden. För planerarnas del handlar det om att veta exakt var de befinner sig och markera ut det på en karta. Det gamla arbetssättet med en pappersskiss fungerade faktiskt ganska bra, men det går inte att komma ifrån att med GPS blev det hundra gånger lättare. För oss är skotrarna viktiga arbetsredskap. Vi rör oss över stora områden. Röda områden på kartan visar lövträd och myrmark. IR-bilderna är nödvändiga på vintern. Det är ett fantastiskt hjälpmedel för oss, säger Thomas Nilsson. Nu är alla arealer rätt från början och vi vet exakt var och hur mycket vi kan avverka, vilket är bra. Och exaktheten i positioneringen är mycket bättre nu än för tio år sedan. Nu handlar det om några meters felmarginal, beskriver Daniel Larsson. Märker ut områden Över den medhavda lunchen diskuteras jakt och andra intressen. Sedan är det dags att ta skotrarna och inspektera området som ska gallras. Daniel Larsson och Thomas Nilsson sätter upp rödgula plastband snitslar runt det område som ska gallras. De märker också noga ut de områden som inte ska gallras. Eftersom de inte är i närheten av varandra hela tiden har de alltid med sig kommunikationsradio som en säkerhetsåtgärd, något som visat sig vara väldigt bra. Det har hänt att kollegor skadat sig och då är det viktigt att kunna vara snabbt på plats och kalla på hjälp vid behov, berättar Thomas Nilsson, men betonar samtidigt att jobbet inte är farligt bara man är försiktig. Njuter av naturen Även om de jobbar i par på vintern det är roligare att vara två också så är det generellt ett enmansjobb att vara planerare, speciellt sommartid och det är något båda trivs med. Möjligheten att få vara ute mycket är fantastisk. Man kommer så nära naturen. Jag har sett björn några gånger, vilket har varit en upplevelse, säger Thomas Nilsson. Solen håller sakta på att gå ner och det är dags att återvända till kontoret. En typisk dag för två av Sveaskogs planerare är på väg att ta slut. Innan vi skiljs åt konstaterar Daniel Larsson: I morgon det är något helt annat som ska göras. Jag uppskattar verkligen omväxlingen i vårt jobb. dag enander planerar dagen. Över en kopp kaffe planerar Thomas Nilsson och Daniel Larsson dagens fältarbete full fart. Planerarna Thomas Nilsson (till vänster) och Daniel Larsson använder skotrar för att nå de områden som ska märkas och senare avverkas. De utgår från Sveaskogs kontor i Gällivare och ansvar för ett område som är hektar. snart dags för gallring. Daniel Larsson mäter tätheten på skogen med ett så kallat relaskop för att fastställa behovet av gallring. På vintern åker planerarna alltid ut två och två, men på sommaren är det ett ensamjobb. smart teknik. GPS:en och flygbilder tagna med infraröd kamera är en stor hjälp för att hitta i vinterlandskapet tät skog. Både de skogsområden som ska avverkas och de områden som ska sparas markeras med plastband. Här hukar Thomas Nilsson i den täta skogen dags för kaffe. Restaurang Knäskålen är alltid öppen, säger Thomas Nilsson med ett skratt. Pauser tar de när tillfälle ges. 26 forum sveaskog forum sveaskog 27

15 annonstorget Lennartsfors förenklar eget skogsbruk VÅR PASSION FÖR SKOG ÄR INBYGGD I TEKNIKEN Arbetsglädje och effektivitet i varje moment, varje dag. Fingertoppskänsla ända ut till stocken, så att du får det rätta tempot och flytet. Sedan 1960 har entreprenörens kunnande och krav på precision varit avgörande när vi har utvecklat ledande system för det mekaniserade skogsbruket. År för år blir Cranabs teknologi allt mer raffinerad. Det är det som händer när passionen för skog byggs in i varje detalj. Cranab ForeStry SyStem skotarkranar skördarkranar gripare Bäste vännen i skogen. Ett Mowi-ekipage är skapat för att fungera under alla förhållanden och i varierande terräng. Mowi-kranen har en överlägsen rörelseförmåga tack vare den unika parallellförda konstruktionen. Mowi kran kallas också för Den enda raka då man kan styra kranen i raka, snabba rörelser som behöver mindre hydraulolja och gör skogsarbete mycket snabbare. Mowi-vagnens kraftiga specialkonstruerade boggie och låga tyngdpunkt gör terrängkörningen enkel och säker. Ramstyrning är en självklarhet liksom kraftig grind och väl tilltagen lastarea. Mowi kan bli din bäste vän i skogen. Pålitlig, tålig och stark när det som bäst behövs. Läs mer om MOWI-produkterna på Din bäste vän i skogen. Bandsågverk den lätthanterliga såglinjen Järnhästen din följeslagare i skogen Närmaste återförsäljare hittar du på vår hemsida eller tel FTG Cranes AB Blästergatan 2, Vänersborg Tfn: Fax: info@ftgforest.com CRAN_106x155.indd bredbandet som täcker hela sverige Net 1 hjälper SCA öka produktiviteten i skogen Kunderna tycker att det är snålt. Konkurrenterna tycker att det är idiotiskt. Vi på Log Max tycker däremot att det är en helt underbar idé att ge våra kunder livstids garanti på all hydraulslang. Visst kan det finnas anledning att tycka att det är snålt då den knappt kommer till användning. Vi ser det som ytterligare ett bevis på att Log Max är det mest driftsäkra aggregatet på marknaden. Log Max passar på alla basmaskiner, oavsett märke. Hör gärna av er så berättar vi mer om alla våra aggregatmodeller och fler fördelar med Log Max. Ring våra säljare på: Lars Strömsund Gunnar Bäck Välkommen till den största mötesplatsen för skogsägare SkogsElmia är helt unik när det gäller bredden av produkter och tjänster som erbjuds skogsägarna på ett och samma ställe! Välkommen till skogarna söder om Jönköping, maj maj 2011 skogsbolaget sca har halva Sverige som arbetsområde. Men endast en mobil bredbandsoperatör klarar bolagets tuffa krav på täckning: Net 1. Det fungerar i skarpt läge, säger Bertil Larsson, it-chef på sca Skog. Dagens skogsmaskiner är mångmiljoninvesteringar. Vi måste ha ständig uppsikt över vilka områden avverkningsmaskinerna, skotare och skördare, rör sig i. Även tjänstemännen rör sig i avverkningens frontlinje och måste stå i ständig kontakt med planeringssystem när de befinner sig på fältet. Vill du också ha en mobil bredbandslösning som verkligen fungerar? Kontakta oss redan idag! Jonas Lindqvist jonas.lindqvist@net1.se Martin Kanka martin.kanka@net1.se Vi måste komma åt överallt. Det kräver flexibilitet. Därför testade vi Net 1 och gick över till full skala under förra året, säger Bertil Larsson. Från början var planen att endast installera Net 1 i skogsmaskinerna. Men när tjänstemännen såg hur bra täckningen var, ville de också ha en installation i sina bärbara datorer. Det blev ett extra användnings område som vi inte räknat med, men som nu expanderat kraftigt. Nu har vi hela tiden information om läget och kan följa hur varje maskin arbetar, i både tid och volym. Net 1 erbjuder mobilt bredband med oslagbar täckning i hela Skandinavien. Idag når vi 90% av Sveriges yta med turbo 3G medan övriga operatörer tillsammans endast når 50% (källa: Post- och Telestyrelsens Bredbandskartläggning 2010). Dessutom sträcker sig vårt nät upp till 6 landmil ut från kusterna. I samarbete med Ericsson har vi under 2010 byggt ut nätet samt ökat kapaciteten ytterligare. Kundservice Företag

16 efter jobbet Vinn över ogräsen Prisbelönta Circlehoe är en patenterad ogräsrensare, som skär av ogräsrötterna och samtidigt luckrar upp jorden där den ligger. Fronten är skarpslipad medan resterande sidor är slöa. Bekvämt handtag i trä. Total längd: 34 cm. Kostar 279 kronor på gardenhome.se. Upptäcktsfärd. Björnmamman är ute på promenad med sina ungar. Nu verkar trillingarna ha tagit en paus i diket. Fotograf: Sofia Lundh, Harads. Ståtliga. Två kvarlämnade tallar tornar upp sig över skogen, och har lyckan att träffas av solens strålar. Fotograf: Håkan Johansson, Norrbotten. Trä för trädgården Sommaren är snart inom räckhåll och det är dags att börja fundera på det som varit gömt i snö. Vad är vackrare i trädgården än trä? Både i levande form, och som praktiska och snygga prylar. Här hittar du allt från ogräsrensare till lekstuga. Sofia Stridsman Vårda dina växter Vackert växthus i kanadensisk röd ceder från Gabriel Ash. Modellen heter The Eight. Växthuset är cirka 2,4 meter brett, men går att förlänga efter önskemål. Pris från kronor, inklusive frakt. Fint för fåglarna Holkar som sätts upp under våren blir inte alltid bebodda första sommaren, men ännu behöver det inte vara för sent för att få gäster att flytta in. Ny för i år är den här handgjorda, färgglada fågelholken. 129 kronor på Dripp dropp. Snön smälter på hundkojans tak. Då är minsann våren på väg. Fotograf: Gunborg Haapasaari, Övertorneå. läsarnas bilder Fotografera händelser vid vatten! Många av Forum Sveaskogs läsare älskar att ta med sig kameran ut i naturen. Det vill vi ta fasta på. Till nästa nummer vill vi att ni mejlar oss era bästa bilder på händelser vid vatten: forum@sveaskog.se. Bland de publicerade bidragen dras en vinnare som belönas med en walkstool. ❶ ❷ ❼ ➑ ❸ ❹ Sommarbilen. Det som göms i snö kommer upp i tö. Efter en riktig vinter kan både det ena och det andra grävas fram ur drivorna. Fotograf: Inger Karlsson, Jörn. ❺ ➏ Ladda upp. På våren är det dags för småfåglarna att boa. Vad passar då bättre än att äta upp sig på kvarhängande vinteräpplen? Fotograf: Ulla Pettersson, Målilla. Se fler läsarbilder på Röd stuga för barnen Charmiga lekhuset Lotta har förstukvist och gott om ljusinsläpp. Är säkerhetsklassat enligt svensk och europeisk standard, levereras komplett och monteras och förankras på plats av montörer. Pris: kronor på Odla i pallkrage Odlingsbäddar och odlingskragar fungerar både på balkongen och på marken. Här är en antikfärgad odlingskrage i gran, laserad med vattenbaserad lasyr. Virket är inte tryckimpregnerat. Du monterar själv ihop byggsatsen. Odlingskragarna går att stapla på varandra till önskad höjd. 120 x 80 centimeter, pris 199 kronor. Plantera mera Varför krypa på knä och plantera när det går att jobba ergonomiskt riktigt? Här är ett vitmålat, FSC -märkt planteringsbord med urtagbar ho i zink. Bordet är 97 centimeter högt och 58 centimeter brett och har en rejäl hylla för krukor, jord och redskap. Kostar kronor på OKÄNSLIGA OKÄNSLIGA OKÄNSLIGA korsord VISS TELEFONI DET ÄR OK I LONDON FORUM KAN MAN KALLA GÖPA-HONA EN ISM FÖRR PÅ BIL FRÅN VISBY HETER ÅN SOM ÄR PÅ BILDEN DATOR- ROLLSPEL ÄR VISSA GUBBAR FRÅN GÖTET RÄDDA BARNEN STADSDEL EN GNAGARE I TRÄD NATURVE- TENSKAPS- PROGRAM LÄSES AV BLINDA SKRIK PERSONLIG TRÄNARE LÄSES AV BARN PUHVÄN HAR NÅTTS TRÖSTEN FÖR LILLE TORSTEN SMIDER PLANER Vad är väl bättre än att krypa upp i soffan och lösa ett korsord? Om du knäcker korsordet kan du dessutom vinna ett fint pris. Nyckelordet bildar du genom att använda bokstäverna i rutorna med de röda stjärnorna. Mejla ordet till forum@sveaskog.se FRANSK REGISSÖR senast den 18 maj. Du kan även posta ett vykort med rätt svar till: Korsordstävling, Forum Sveaskog Sveaskogs kundcenter Nygatan 4, Överkalix Förra numrets vinnare finner du på KADAVER De här priserna kan du vinna. vilt gert klötzke ÄR FD MODE RÖDSKINN DÄMPAR STÄMNING RABALDER SKOJAS www. alinea.nu VIKS UPP I BYXANS TECKNADE KANT YTA SKID- ANITA FEMTIO NERVSJUKA ÄLDRE NAMN F HELGEDOM Gert Klötzke är professor i gastronomi vid Umeå universitet, före detta ledare för kocklandslaget och en av våra mest erfarna och uppskattade kockar. Viltfärsbiff med mozzarella 4 portioner 600 g viltfärs 50 g salami 100 g mozzarella 1 dl riven parmesan 1 tsk torkad oregano salt och peppar toast 2 mogna tomater 4 skivor bondbröd 4 msk olivolja 4 skivor parmaskinka 8 skivor mozzarella 1. Tärna salamin och hälften av mozzarellan, skiva resten och använd till gratineringen. Blanda färsen med salamin, mozzarella och parmesanost. Smaka av med salt, peppar och oregano. 2. Forma fyra biffar och stek dem i några minuter på varje sida. 3. Sätt ugnen på 150 grader. Skiva tomaterna. Pensla brödet med oljan och sätt in i ugnen i några minuter. Höj värmen till 175 grader. Lägg en skiva parmaskinka på varje toast. Lägg på biffen, tomaterna och mozzarellaosten. Sätt in i ugnen igen i cirka fem minuter. HAN MED ARKEN TAXI ORKAR ARTIFICIELL INTELLI- GENS SÅ KAN OKÄND KALLAS GJORDE JÄTTEN NÄR HAN GICK INTE VÄNTAD SNÅLA KALLAS IBLAND MAJROS ETT LAND EN HALVÖ INTENSIV VÅRDS AVDELN. UNDER- HÅLLA HUNDRA NÄRA KVAR EFTER BRASA YOTTA POPGRUPP ANONYMA ÖVERÄTARE SMILA SATSDEL INTE VIN MEN KELVIN ÅTER VÄTE RESISTENS GODKÄND BILJON STRÅ 1:a pris: En ryggsäck med smarta detaljer. 3:e pris: En liten Maglite-ficklampa. 2:a pris: En liten jaktkniv i ek. KOLVÄTE 4 10:e pris: En kompass från Silva. LYNX 30 forum sveaskog GUINEA forum sveaskog 31

17 till sist P0STTIDNING B Returadress: Sveaskogs Kundcenter Nygatan 4, Överkalix så här vackra ådringar har alltså en gran. Här ser vi det färdiga frimärket, orginalet är tre gånger större. foto: stina eldsten Illustratören Kajsa Eldsten har illustrerat Europafrimärket Temat för året är skog. Jag ville kombinera ett klassiskt frimärksmotiv med ett abstrakt mönster från naturen, säger formgivaren Kajsa Eldsten om trädens ådringar som var utgångspunkten för frimärkena. Formgivaren valde att avbilda björk och gran; här är det björk vi ser. Stor skog blir små frimärken FN har utlyst 2011 till Skogens År. Därför har den europeiska postorganisationen Posteurop bestämt att samtliga 48 medlemsländer ska ha skog som tema på årets Europafrimärke. Det väcker förhoppningsvis tankar om skogens betydelse, säger Peter Bergman på Sveaskog. Den svenska skogen har en stor ekonomisk betydelse. Av den svenska industrins sysselsättning, omsättning och förädlingsvärde står skogsindustrin för mer än tio procent. Dessutom har skogen en enorm ekologisk betydelse: omkring hälften av landets djur- och växtarter finns i skogen. Jag hoppas att Skogens År kan få svenskarna att fundera lite mer på skogen och dess sociala betydelse för rekreation och välmående. Frimärkena är ett steg. Jag tycker att det är genialt att ha två av de vanligaste trädslagen på dem. Det kan symbolisera vår unika närhet till skogen, säger Sveaskogs landskapsekolog Peter Bergman. Han förklarar också varför strukturen på de olika träslagen skiljer sig åt. Vedartade träslag består av fibrer. I barrträdens fall är dessa långa medan lövträdens fibrer är korta, säger han. Att träslag ser olika ut beror på skillnaden mellan vår- och sommarved (årsringarna), fiberegenskaper samt färgen på veden. Abstrakt naturmönster Det faktumet är också något som konstnären bakom frimärkena, illustratören Kajsa Eldsten, tagit fasta på. Jag ville kombinera ett klassiskt svenskt frimärksmotiv med ett abstrakt mönster från naturen. Trädens karaktäristiska ådringar var min utgångspunkt. Det svåraste var att arbeta i det lilla formatet. Originalet var tre gånger större än frimärket, men jag var hela tiden tvungen att kontrollera hur det färdiga resultatet skulle se ut, berättar hon. Mer än en femtedel av världens befolkning är direkt beroende av skogen. Därför handlar skog i ett globalt perspektiv bland Alla bör sätta sig mot en trädstam ibland och tänka på hur bra vi har det. Abstrakta mönster på rulle annat om kampen mot fattigdom, utvecklings- och klimatfrågor en förklaring till varför FN utnämnt 2011 till Skogens År. Sverige är EU:s största skogsland och alle mansrätten har bidragit till att de flesta svenskar har ett nära förhållande till skogen. Det tycker Peter Bergman är bra. Alla bör sätta sig mot en trädstam ibland och tänka på hur bra vi har det, att vi har skog så nära oss. Det är dessutom medicinskt bevisat att det är bra mot stress och högt blodtryck att vara i naturen och koppla av. Dag Enander Frimärkena med skogsmotiv formgivna av illustratören Kajsa Eldsten finns att köpa sedan den 24 mars. Valören är 12 kronor och frimärkena finns på rulle. De första svenska frimärkena gavs ut den 1 juli Världens dyraste och mest berömda frimärke är svenskt: gul tre skilling banco från Frimärket är ett feltryck och finns endast i ett känt exemplar såldes det för 15 miljoner kronor.