Om s. k. kristallvatten samt om zeolitmineralens vattenhalt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om s. k. kristallvatten samt om zeolitmineralens vattenhalt."

Transkript

1 Sepam,w Svensk Kemisk Tidskrif N:o 5, Om s. k. krisavaen sam om zeoimineraens vaenha. Af Axe Hamberg. En band mineras och andra fasa kroppars vanigase besåndsdear är, såsom bekan, vaen. Enig Oarke's beräkning ingår dea ämne i omkring 2 J-6 i jordyanr erupiv-bergarer. Ehuru vaenhaen säan uppgår någo hög procena, eqvivaerar den dock på grund af väes ringa aom vig en rä beydande mängd andra ämnen. Vid någorunda hög vaenha bir denna derför svår a införa i den kemiska formen. Dea har vä vari anedningen i den ännu gängse uppfaningen, a vane i e minera kan förekomma på vå oika sä, nämigen des såsom kemisk bunde eer konsiuionsvaen, des som icke kemisk bunde vaen eer krisavaen. Angående de sisnämndas naur och bindningssä har dock någon anagig hypoes adrig fra.msäs, och ej heer har någon iföriig meod angifvis, hvarigenom man skue kunna skija de oika vaen sagen. I amänhe har man nöj sig dermed a, Om vaenhaen var ringa och ämpigen kunde införas i den kemiska formen, anse den såsom konsiuionsvaen, i mosa fa såsom krisavaen. Lika godyckig och beroende på de oika forskarnes förmåga a finna anagiga srukurformer som dea ivägagångssä var, ika godyckig var äfven de af e mycke sor ana använda förfarande a beraka de vaen såsom krisavaen, hvike under (eer annan näriggande emperaur) kunde udrifvas ur minerae, men såsom konsiuionsvaen de, som förs öfver denna emperaur borgick. På senare år hafva emeerid några undersökningar uförs, hvika i hög grad kargöra vanes förekomssä hos de fasa kropparne. Dock måse medgifvas, a redan sedan ång id ibaka daa föreågo, hvika borde hafva vari iräckiga för en rikigare uppfaning af vanes naur. Särskid skue sudierna öfver krisaernas ångension hafva kunna eda i en dyik. Redan Mische'Zich har visa, a s. k. krisavaenhaiga saer hafva beydande ångension. Han införde i e baromeerrör en krisa af gaubersa och fann, a den afgaf vaen. Deas ångryck visade sig vara endas 5/S så sor som de rena vanes. I samband med sina arbeen öfver kaciumkarbonaes dissociaion undersöke Debray på 1860-ae äfven dissociaionen af e vaen-

2 2 haig sa, vanig fosforsyrad naron, Na.HP0 4 12H 2 0. Dea visade sig vid besämd emperaur hafva e besämd ångryck, som var oberoende af den mängd vaen, som redan föroras. Dea konsana ryck varar dock endas, is 5 moekyer vaen borgå, derefer minskas ensionen pösig, men bibehåer sig, om vaen forfarande afägsnas, äfven nu konsan, fas vid e ägre beopp. Debray förkarar dea genom a anaga, a i dea fa en förening med sju moekyer vaen är förhanden, hviken har mindre ångension än den med of. Några år derefer ufördes af G. Wiedemann e sörre ana försök med vaenhaiga sufa, hvarigenom de af Debray på nariumfosfa vunna resuaen fusändig bekräfades. Icke deso mindre besredos dessa af Prech och Krau å ena sidan sam A. Naumann å andra. Dessa forskare påsodo nämigen, a de vaenhaiga saerna ingaunda hade någo konsan dissociaionsryck och a rycke vore beroende af samängden. Wiedemann hade använd så sora samängder, a i hans appara endas omkring en procen af vaenhaen ågick för a åsadkomma maximarycke. Härigenom bef inverkan af vexingar i mängden sa omärkig. Prech och Krau ogo derföre mindre qvanie sa, dessvärre ogo de emeerid så ie, a de ej räcke i, för a åsadkomma maximarycke. Vid användning af sörre eer mindre mängder kom sånnda rycke a närma sig mera eer mindre i maxima rycke, och de var såunda ganska naurig, a de icke kunde finna någon konsan af samängden oafhängig ension. E anna fe begick Naumann. Han använde nämigen ej puveriserad maeria uan hea krisaer, hvika hafva en jemföresevis ien ya. Vaenafgifningen försiggick derför så ångsam, a den konsana maximumensionen förs efer mycke ång id kunde uppnås. Naumann fann derför icke as några konsana ryck. Undersökningar af Pareau, Miier-Erzbach m. f. hafva fusändig vederag Naumann's sam Prech's och Krau's invändningar. Debray's och Wiedemann's susas, a de vaenhaiga saerna för hvarje gifven emperaur hafva e viss ångryck kan derefer anses såsom e säker bevisad fakum. Vidfogade diagram för sae JO SrC 2 6H 2 0 O vå moekyer \ \ enig Pareau's undersökning orde kunna jena såsom en ämpig iusraion i de vaenhaiga saernas ensionsförhåanden. Ordinaorna beeck-. na ångrycke vid a bscissorna moekyer krisavaen. Vi se af kurvan, a ensionen bibehåer sig konsan, ända is 3 moekyer vaen borgå, derefer sjunker den ganska ha o sig, men bibehåer dg, när en i äro qvar, konsan vid e ägre beopp. Dea är yd- igen så a förså, a sroniumkoriden vid den ifrågavarande emperauren bidar vänne oika krisavaenhaiga föreningar 81'01 2 GH 2 0 och Sr01 2.2H 20. Hvar för sig hafva dessa oika maximaensioner, den vaenhaigare högre, den vaenfaigare ägre, men, om de äro bandade med hvarandra, mosvara1- ångrycke den hiigres. Om sae med vå moekyer vaen: är bandad med vaenfri sa, har bandningen de vaenfaiga saes ångryck, under de a de vaenfria naurigen ej har någo ångryck as. Denna omsändighe, a sroniumkoriden afgifver sin vaenha i vänne oika repriser, nämigen förs fyra moekyer, sedan vå, och såunda håer dessa moekva bundna med vänne oika grader af syrka kan man urycka genon;: formen Sr01 2 2H.O. 4H.O. Enig Miier Erzbach afgifver de vaniga nariumfosfae sin vaenha icke, såsom Debray angifvi, i vå uan i re omgångar, svarande mo fotmein Na,HP0 4. 2H 20.5H,O. 5H.O. Några andra af samma förfaare angifna former uppagas här nedan jeme mosvarande»reaiva ångryck» (d. v. s. reaiv i ren vaens ångryck vid samma emperaur) : reaiv ångryck. MgS0 4 H H 2 0. H NiS0 4 H H 2 0. H FeSO. H H H ? 0.30 OuS0 4 H 2 0. H 2 0. H.O. 2H 2 0??? I somiga fa afvika dessa former dock från dem, som på ermokemisk väg erhåis. Liksom vane afgifves under konsan maximaryck, så uppages de äfven under samma konsana ryck. Om vi exempevis hafva afägsna fyra moekyer ur MgS0 4 H.O. 5H.O. H.O, så har dea sa öfvergå i en bandning af MgS0 4.H.O och MgSO. H,O.5H,O, hviken bandning har de sisnämnda saes ension 0.0 reaiv i ren vaens. Om vaen i denna amosfär införes, absorberas de af sae, is ensionen åer sjunker i 0.01, såvida ej aa moekyer redan öfvergå i MgS0 4 H,O. 5H 2 0, då ensionen endas sjunker i De vaenhaiga saernas maximaensioner äro oika för oika emperaurer. För nariumfosfae med 12, resp. 7 mo. H 2 0 varierar den enig Debray på föjande sä: Sa. Na 2 HP0 4 12H 2 0. Temp. Ångryck i mm. Reaiv ångr. Na 2 HPO. 7H 2 0. Ångryck i mm. Reaiv ångr Ångrycke siger såunda ganska snabb med emperauren. Denna abe visar äfven, under hvika förhåanden dea sa virar. Om exempevis emp. är 16.3, så virar de vaenrika sae, om ufens ångryck ir inqre än 9,9 m' men uppnår eer öfversiger de 9. 3

3 4 mm., så kan ingen viring inräda. Å andra sidan, om vaenångans ension i ufen är 9.9 mm. och emp. höjes i någo öfver 16.3, så börjar de vaenrika sae a vira och sae med 7 mo. H 2 0 uppsår. Höjes emp. yerigare i öfver 21, under de vaenångans ension bibehåes konsan, så börjar äfven de vaenfaigare fae a afgifva vaen. Hade vaenångans ryck i säe vari 30 mm., så hade de mosvarande»kriiska emperaurerna» vari ungefär och När den mo en viss fukighesgrad hos ufen svarande kriiska emperauren såunda öfverskrides, inräffar e siesånd i emperawhöjningen af samassan, beroende derpå, a de borgående vane vid sin ösgöring ur sae och sin öfvergång från fas i gasformig aggrega isånd binder värme. De uppsår såunda e fenomen, som svarar emo emperaurens konsans vid frys: och kokpunker. Rinne, som uförig sudera dea förhåande hos några vaenhaiga saer, begagnar äfven för desamma urycken»saernas kokning», deras»kokpunk» ec. De försa uppgiferna angående dea fenomen orde härsamma från Le Ohaeier, hviken vid upphening af gips iakog, a emperaursegringen hos gipsmassan ej var koninuerig uan afbruen af vå sagnaioner. Rinne uförde sina observaioner med ihjep af orkskåp, hvika han hö vid konsan emperaur,. ex. e vid 100, e anna vid 200 ec. Sae, som befann sig i e öppe kär och vid experimenes början hade vanig rumsemperaur, infördes förs i ufbade med den ägsa emp. och sedermera i de andra successive. För hvar 1/2 minu iakogs samassans emp. medes en i densamma befinig ermomeer. Innan vi närmare beraka Rinne's försök med e vaenhaig sa, kunna vi anföra e iknande experimen, som han i jemförese gjorde med sand. e ufbad af 105 iakog han för hvar 1/2 minu föjande emperaurer ( 0) i sanden: 26.0; 32.5; 39.5; 46.1; 52.0; 57.1; 61.6; 65.6; 69.0; 72.3; 75.2; 77.8; 80.0; 82.0; Temperauren seg såunda uan af bro. På samma sä förhö sig äfven sanden i ufbaden med högre emperaur. För sae BaCI 2 2H 2 0 fann han deremo e anna förhåande. Temperaurerna i samassan för hvar 1/2 minu voro: ufbade af 175 : 25.0; 29.5; 40.9; 54.0; 69.0; 84.2; 96.2; 103.5; 104.2; 104.5; 104.5; 104.5; 104.6; 104.8; 104.9; 105.0; 105.0; 104.9; 104.9; 104.9; 105.0; 105.0: 105.0; 105.0; 105.2; 106.5; 108.8; 112.0; I ufbade af 245 0: 121.5; 127.5; 136.5; 145.0; 150.8; 155.0; 157.0; 158.8; 159.9; 160.4; 161.0; 161.1; 161.2; 161.5; 161.8; 162.0; 162.1; 162.4; 162.8; 163.2; 163.8; 164.2; 165.0; 165,8; 166.5; 167.8; 169.1; 171.2i 173.9; 177.3i 182.0; 189.0; 19.5, Vid granskning af dessa siffror finna vi, a emperauren i samassan ingaunda seg koninuerig, uan a siesånd inräffade vå gånger, nämigen des vid omkring 105 under 17 hafva minuer, des äfven vid ungefär 161 under 11 hafva minuer. Genom anays kunde Rinne påvisa, a vid den försa kokpunken n moeky H 20 borgå och den andra moekyen vid den andra kokpunken. Om han varierade experimene, så a han förs bordref en moeky genom upphening i någo öfver 105 och derefer ä sae svana uan a gifva de ifäe a åer uppaga vaen, så öfverskreds vid förnyad upphening den försa kokpunken uan någo uppehå. För CuS0 4. 5H 2 0 fann Rinne på samma sä rmne kokpunker, 105, 117 och 258. Vid de vå försa punkerna gå hvarje gång 2 mo. vaen och den åersående vid den högsa kokpunken. Denmineragrupp, som benämnes zeoigruppen, uppsädes af Oronsed. Karakerisisk för densamma skue vara en jemföresevis ringa hårdhe, ösighe i '1yror, äsmähe m. m. Vid smäningen pösa mineraen af de borgående vane, deraf benämningen zeoi (af (eiv = koka och }'[Jo = sen). Zeoierna äro enig Oronsed»kise-arep, besående hufvudsakigen af kisesyra, erjord och kak. Deri kunna vi ägga förs och främs vaen, dernäs naron, som är en af zeoimineraens vanigase baser, vidare sronium, barium och mangan, dea :sisnämnda endas ingående i några på sisa iden uppäcka minera,.som räknas i zeoifamijen.. De hihörande mineraen förekomma förerädesvis i erupiv berg.frernas sprickor och hårum sam äro ydigen i regen bidade efer dessa bergarers sening, men innan de befvo fusändig afsvanade. De idigase undersökningar af vaenhaen hos zeoiminera orde vara de,.som ufördes af Damour på herschei sam af Maaguioch Durocher på aumoni offeniggjorde Damour e sörre arbee om e fera zeoiers vaenha. Enig Damour afgifva de fesa zeoier med ähe vaen såvä vid upphening som vid vanig emperaur i orr uf men åeraga sin vaenha ika ä i uf af vanig rumsemperaur och fukighe. Endas anacim bidar undanag, y.dea minera afgifver förs vid öfver 200 afsevärda qvanieer vaen, hvika de ej vid åg emperaur åer uppager. Yerigare undersökningar öfver vissa zeoimineras vaenha u :fördes sedermera af W. Fresenius och P. Jannasch. Förfaaren uförde en iknande undersökning på e vid Pajsberg i Vermand funne "ny manganhaig siika, ganofyi, hvike visade sor sägskap med zeoimineraen. Liksom dessa i amänhe afgifver också ganofyien med.sörsa ähe vaen vid uppvärmning eer vid förvaring i orr uf, men åerager de ika ä vid sänkning af emperauren, resp. höjning.af fukighesrycke. Någo konsan ångryck vid konsan emperaur * 5

4 6 ha zeoimineraen ej', uan är ångrycke beroende af den mängd vaen, som finnes qvar i minerae. Såom jag redan i uppsasen om ganofyien framhö - och jag ror ej. a de idigare framhåis af någon - skija sig zeoimineraen i dea afseende från de vaen, haiga saerna. Föjande af Tammann funna värden på ångrycke för chabasi vid oika vaenha orde kunna anföras såsom e god exempe på e zeoimineras ensionsförhåanden : Ångryckvid19 imm Vaenha i gram. mo Ångryckvid19 imm ,' Vaenha i gram, mo Vi se af dessa besämningar, a de ej' kan vara a om någo konsan ångryck för dea minera. Om chabasien, hvikens forme an, gifves vara (Ca,Na,)O,A,O,,4SiO, 6H.O, förhöe sig såsom e van ig vaenhaig sa, så skue, om den angifna formen är rikig, en. sioen bibehåa sig konsan vid ungefär 16 mm. vid 19, så änge ännu någo funnes qvar af föreningen med G mo. H 2 0, d. v. s. åmin. sone ända i en vaenha af 5 mo., men i säe varierar den in0i11 änkbaras vida gränser, nämigen från de rena vanes i nära no. Kurvan för e zeoiermineras ångension bidar såunda en med af agande vaenmängd jem faande kurviinie, såunda af he annan yp än den föru meddeade kurvan för sae SrC,6H Om Tammann hade arbea vid en högre emperaur, skue han. hafva funni högre ensioner för samma vaenhaer hos minerae och värom iksom hos de vaenhaiga saerna. Om man såunda har en zeoi i e baromeerrör och uppvärmer dea, så ökas ensionen successiv och qvicksifvernivån sjunker. På samma sä fö:håer sig också. e vaenhaig sa. Vid konsan fukighesgrad äro deremo förhåandena vid upphe, ning åer oika hos dessa oika sag af vaenhaiga kroppar. Ty om man upphear en zeoi i uf af konsan fukighe, så afgifver den ajem vaen, e vaenhaig sa afgifver deremo ine vaen fön än den mo de konsana fukighesrycke svarande»kriiska emperauren» öfverskridis. Då börjar genas vaen a borgå, hvike forfar, äfven om emperauren ej yerigare segras, ända is hea samassa förora e viss ana hea moekyer. De var dea förhåande som gaf anedning i de s. k. kokpunkerna hos de vaenhaiga saerna. Dea fenomen saknas deremo hos zeoierna. Rinne har upphea såvä heuandi som desmin enig samma förfaringssä, som han an-o vände för BaC,.. 2H,O, någon sagnaion i minerapuvres uppvärmning inräffade emeerid ej, ehuru han forsae uppheningen i nfbad af ända i E vaenhaig sa, som förorar vaen,»virar»; om de förekommer i krisaer, förora dessa sin genomskinighe, bifva opaka eer sönderfaa i och med i puver. Dea beror på a vid viringen de vaenhaiga sae öfvergår i e anna vaenhaig sa, som ha' J ) he andra krisaografiska egenskaper. Om krisaerna vid viringen bibehåa sin yre form, så svarar denna dock ej i innehåe uan ugöra de numera en s. k. pseudomorfos. En zeoikrisa förhåer sig deremo på he anna sä, y förs, när näsan hea vaenmängden borgå, inräder viringsfenomen. Men zeoien kan förora en ganska sor de af sin vaenha och dock bibehåa sin karhe och sin ursprungiga krisaform. Likvä undergå, såsom fere undersökningar hafva visa, dess krisaografiska och opiska egenskaper koninueriga förändringar, i samma mån som vaen afägsnas från eer iföres minerae. Särskid äro Rinne's arbeen öfver de opiska för, håandena hos heuandi (sibi) vid oika vaenha beysande (se fig.) ' j. a 20 c""" --,-' "'? C { a. b '-'1'>".j. e 2,.. 80' ( 3..j , ", I (b ". '1 T. I P T i 1. J 6j. 150.j.j. ' "I j j a7,, \/ -u C h ' ' '' '., ', L e 5. C ( 6...,-A, b T ' P T i 4. r 4 f i j i I 3 j. i/50' * : ,-e /_ :' 1\/ I ' a. I n : -- b P T i 9. 2 O L 1 '20, Vid vanig rumsemperaur, då vaenhaen är ungefär 6 mo. H,O, är heuandien opisk posiiv med den spesiga bisekrix urädande vinkerä mo (010). Vid uppvärmning minskas axe vinken, så a den är o 7

5 8 o vid 80, då vaenhaen är någo mindre än 5 mo., d. v. s. minerae är då opisk enaxig. Vid öfverskridning af denna punk öppnar sig den opiska axen, minerae bir åerigen våaxig, men axepane igger nu vinkerä mo si förra äge. Vid forsa upphening vidgar sig denna axevinke vid c:a öfverskrider vinken 90 och minerae bir nu opisk negaiv, vid 180 är de åer enaxig, men denna gång negaiv enaxig i mosas i vid 80, då de var posiiv enarig. De vidare förändringar, de opiska förhåandena, undergå orde uan vidare förkaring inses af fig. Vid 280 är heuandien för redje gången enaxig. Samidig med dessa förändringar i axevinken och de -opiska easiciesaxarnes inbördes sorfk inräffa äfven förändringar i äge af de vå vinkerä mo (010) beägna symmeripanen hos den -opiskaeasicieseipsoicen. Dessa variaioner orde dock ej vara uesuande en funkion af vaenhaen uan äfven i någon mån af emperauren. Ti sörsa deen orde de dock få iskrifvas vaenhaen, då, såsom Rinne föru ådagaag, äfven afsvanade paor, som icke få ifäe åeraga sin vaenha (genom a de neddoppas i oja) visa ungefär samma opiska egenskaper som de varma paorna. Zeoiernas egenskaper, a icke hafva någo konsan ångryck sam a hafva en vaenha, som under bibehåande af opisk homogenie hos minerae koninuerig kan växa, samidig ineda koninueriga,opiska förändringar ega rum, äro oföreniga med anagande,a vaenhaen ingår i kemisk förening med siikae. Ej heer kan vaenmängden vara yig absorberad såsom CO. och HaN på yan af räko -och djurko, y då skue ej de opiska förhåandena i en krisapaas inre påverkas af vaenhaens växingar. Snarare får vane änkas -I/Jara homogen ös i krisaen i en fas ösning, i hviken krisaen.sjef såunda är ösningsmede och vane de ösa. Någon enke, proporionaie mean anae ösa moekyer och ösningsmedes mo.ekyer behöfver naurigen ika ie ega rum hos zeoierna, om de äro fasa ösningar, som hos fyande. Och ej heer kunna de hafva kon.san ångryck, uan måse dea koninuerig ändra sig, a efersom,denna fasa ösning är mer eer mindre koncenrerad. Tammann och v. Buxhövden hafva funni e konsgjord sa, magnesiumpainacyanur MgPCN, nh.o, som håer de vaen, som 'öfvergår ö mo., bunde på samma sä som zeoimineraen, såunda i en fas ösning. Dea sa var särskid af inresse, emedan de gaf e. mede a besämma den fasa ösningens maximaension. Denna 'var vid 19 ungefär 14.5 mm. Ökades ångensionen någo ie genom jnförande af va,en började krisaerna deiqvescera, minskades den, af ;gåfvo de vaen. Samma ension hade vid samma emperaur kri.saernas mäade ösning. Denna hade en sammansäning MgPCy, 37,2B.0, under de de krisaer, som befunno sig i jemnvig dermed, hade sammansäningen MgPCy, 6,85H 2 0. De är häraf roig, a äfven zeoierna, när de äro mäade med vaen, hafva samma ångension som sin mäade ösning. Men som de naurigen äro mycke svårösiga skue, dea ågryck prakisk age vara idenisk med de rena vanes. Tammann's undersökning visar äfven, a de med vaen mäface cn'saerna af chabasi, desmin och heuandi hafva ungefär de rena vanes ångryck. Såsom Friede och Rinne hafva visa, kunna zeoierna i säe för vaen ösa andra äumen såsom ammoniak, väesvafa, kosyra, eyakoho, vägas, amosfärisk uf, fuorkise, kosvafa m. m. Äfven i dessa fa orde en s. k. fas rösning uppså. I de vaniga vaenhaiga saerna kan deremo vane anses bida kemisk förening med de örriga moekyerna. E enke muipe förhåande råder mean dessas ana och vaenmoekyernas ana. Ångrycke är konsan, och om fere föreningar med oika vaenha sam, idig äro närvarande, svarar de mo föreningens med den örsa vaenhaen, d. v. s. de är denna förenings dissociaionsryck. Dea är för hvarje kemisk förening vid konsan emperaur konsan. Kaciumkarbonaes dissociaionsryck vid vanig rumsemperaur är = O, vid 860 är de redan 85 mm. qvicksifver och vid 1040 är de 520 mm. Vid sisnämnda emperaur dissocieras. kaciumkarbona såunda, ända is kosyrerycke sigi i e beopp af 520 mm. qvicksifver; öfverskrides dea ryck genom iförse af kosyra, så absorberas denna af kaken, is rycke åer nedbringas i 520 mm. Här förhåer sig kosyran såunda på samma sä som vane i de vaenhaiga saerna. Föreningen AgC. 3NH a har vid 21 e dissociaionshyck af 800 mm. Hg, under qe a 2AgC. 3NHa endas har 93 mm. dissociaionsryck vid 20. Anaogien mean dea exempe och föru anförda ångryck för saer af oika vaenha men föröfrig samma aomer är sående. Liksom för den vaenhaigase föreningen ångrycke eer dissociaionsrycke är högre än för den ägre, så är äfven ammoniakrycke för den ammoniakrikare sifverföreningen beydig sörre än för den på ammoniak faigare. Den jemnvig, som vid en viss emperaur eger rum mean ångrycke och e vaenhaig sa, öfverenssämmer med de Gibs'ska fasregena. Ty e sådan sysem besår af vå moekyarer, sa och vaen, men af renne faser: vaenhaig sa, vaen fri (resp. faig) sa och vaenånga. Jemvigen bör såunda för en viss emperaur vara fusändig besämd. E sysem besående af en zeoi och dess ånga kan deremo ej hafva någon besämd jemvig, äfven om emperauren är konsan, y i dea sysem ingå endas vå faser: minera och ånga, såunda n faser och n moekyarer. Äfven i dea fa råder öfverenssämmese med fasregerna. N ågon anedning a idea vane i de vaniga vaenhaiga saerna någon annan ro än de öfriga i dem ingående aomerna föreigger ej, och den hiis använda benämningen?krisavaen» för dessa saers v1enh111 orde så] unda V1ra oämpig eer ren af orikig, sär- 9

6 10 skid om den anses vara en mosas i»konsiuionsvaen». Zeoimineraen hafva deremo uppenbarigen ej»konsiuionsvaen» och för deras vaenha vore en särskid benämning mera behöfig. Dock passar äfven här benämningen»krisavaen» icke bra, emedan förmodigen äfven en he de amorfa kroppar hafva sin vaenha hunden på samma sä. En benäning»ös» eer»diu» vaen eer iknande vore då ämpigare, särdees som den på samma gång anyder vanes förekomssä, såsom ös i krisaen i en fas ösning. Ehuru den gama indeningen af de fasa kroppa'1es vaenha i krisavaen och konsiuionsvaen var oifredssäande och i fin iämpning orikig, måse vi dock medgifva, a vaenhaen kan förekomma bunden på vå oika sä. Och de föreigger redan mede a i hvarje särskid fa kunna afgöra, hvike sag af vaen som är förhanden. Åskiiga föreningar äro redan undersöka i dea afseende, men ännu orde e dryg deajarbee åerså, innan dessa undersökningar uppnå önskvärd omfaning. E. Mischeric: Lehrb. d. Chem. 4e Auf. (1844): 565. A. Naumann: Dissociaion des Kupfervirios. Be'. d. d. chem. Ges. 7 (1874). II: H. Prech & K. Krai: Uber die Dissociaion wasserhaiger Saze. Ann. Chem. 178 (1875): 129. F. Rinne: Chabasi mi Krysawasser, Krysaschwefekohensoff, Krysakohensäure, Krysaakoho u. s. w. N. Jahrb. f. Min. ec H: 28. Beirag zur Kennniss de' Naur des Krysa wassers. N. Jahrb. f. Min ec I: 1.. G. Tammann: Uber die Dampfspa1nung von Hydraen, weche beim Verwie'1 durchsichig beiben. Ann. d. Phys. u. Chem. N. F. 63 (1897): 16. G. Wiedemann: Uber die Dissociaion der whsserhaigen Saze. Pogg. Ann. Jubeb.: Använd ieraur. A. v. Cronsed: Försök i en Mineraogie ec. 1781: 114. Upp1. 2. Shm A. Damour: Anayse de a Herscheie. Ann. Chim. Phys. Ser. 3. XIV: 97. Recherches sur es propriems hygroscopiques des mineraux de a famie des zeoihes. Ann. Chim. Phys. Ser. 3. U 1858: 438. H. Debmy: Recherches Bur a dissociaion Compes rendus G6 (1868): 194. W. Fresenius: Uber den Phiipsi und seine Beziehungen zum Harmoom und Desmin. Zeischrif f. Krys. III: 42. G. Friede.' Sur quequ)s propriees nouvees des zeoihes. Bu. Soc. Franc. de Mineraogie XIX. 1896: 94. A. Hamberg: Min. Sud. 9: Uber den Ganophyi, ein Manganzeoih, von Harsigen. Geo1. Fören. Förh. 12; 1890: 586. P. Jannasch: Uber die Besimmung des aus Mineraien durch Trockenmie abscheidbaren Wassers specie bei Heuandi und Episibi. Neues Jahrb. f. Min II: 206. Le Ohaeier: Sur a cuisson du pare. Compes rendus : 96 (1883): Maagui & Durocher: Recherches sur a Laumonie Ann. d. Mines Se'.. 4. IX: 225. Sockhom, Cenra-Tnckerie, 1900.

Kylvätska, tappa ur och fylla på

Kylvätska, tappa ur och fylla på Kyväska, appa ur och fya på Nödvändiga speciaverkyg, konro- och mäinsrumen sam hjäpmede Adaper för ryckprovare för kysysem -V.A.G 1274/8- Rör för ryckprovare för kysysem -V.A.G 1274/10- Uppsamingskär för

Läs mer

Examensarbete i Matematisk Statistik (20p) Effekter av olika dödlighetsantaganden för premiepensionsutbetalningarna

Examensarbete i Matematisk Statistik (20p) Effekter av olika dödlighetsantaganden för premiepensionsutbetalningarna ! #"$ # %'&*-, /. 21 354768*9 :5?@A,CBDHIE : /E J ;. K./L 6 K /EMB-6 3NE2BAO2,PQA,F

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

BETONGRÖR - EN PRISVÄRD OCH LÅNGSIKTIG LÖSNING

BETONGRÖR - EN PRISVÄRD OCH LÅNGSIKTIG LÖSNING LAGT RÖR LIGGER S: Eriks rörsysem är en både prisvärd och ångsikig ösning och rörsysem i beong är dessuom överägse bäs ur mijösynpunk. Beong besår nämigen huvudsakigen av väkända naurmaeria som kaksen,

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. De flesa av övningarna har, om ine lösningar, så i

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Föreläsning 19: Fria svängningar I

Föreläsning 19: Fria svängningar I 1 KOMIHÅG 18: --------------------------------- Ellipsbanans soraxel och mekaniska energin E = " mgm 2a ------------------------------------------------------ Föreläsning 19: Fria svängningar I Fjäderkrafen

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

OBO:s metallrörsystem

OBO:s metallrörsystem OO:s mearörsysem Sysem informaion Effekiv arbee med precisionsrör Fogar med svesområde, oskrapade Fogar med svesområde, oskrapade Fogar med svesområde, skrapade Fogar med svesområde, skrapade Sörre precision,

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Rörsystem 7. Rörsystem

Rörsystem 7. Rörsystem Rörsysem Rörsysem 82 Rörsysem Rörsysem Rörsyseme ransporerar amm oc maeria från arbespaserna i cenraeneen. Damme är vanigvis siane varför sanarrören är av 1,5 mm så. I samban me rök oc ren uf kan försärka

Läs mer

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1 ösningsförslag ill enamensskrivning i SF1633 Differenialekvaioner I Tisdagen den 7 maj 14, kl 8-13 Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

= (x, y) : x 2 +y 2 4, x 0, y (4r2 +1) 3 2

= (x, y) : x 2 +y 2 4, x 0, y (4r2 +1) 3 2 Tenamensskrivning i Maemaik IV, SF1636(5B11,5B13). Tisdagen den 1 januari 1, kl 14-19. Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook. Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är läa a följa.

Läs mer

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k) TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex A är proporionell mo B A är omvän proporionell mo B Formell beskrivning de finns

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar Uöver Newons andra lag, kraflagen, finns också andra samband som kan användas för a lösa olika problem Bland dessa s.k. härledda lagar finns Arbee Energisamband Impuls Rörelsemängdssamband (Impulsmomen

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex Formell beskrivning A är proporionell mo B de finns e al k så a A=kB A

Läs mer

LAPP PÅ LUCKAN! en enkel guide till dig som arrangerar levande musik

LAPP PÅ LUCKAN! en enkel guide till dig som arrangerar levande musik Texer: Aexandra Nyman och Anneii Backman Grafisk form och foo: Marie Lundgren LAPP PÅ LUCKAN! en enke guide i dig som arrangerar evande musik LAPP PÅ LUCKAN! Fusa hus, ringande köer och susåda bijeer är

Läs mer

Undersökning av energibalansen i ljusbågsugnar

Undersökning av energibalansen i ljusbågsugnar Energisnål dubbel liksrömsljusbågsugn för skro av låg kvalie Den energimässig opimerade dubbla liksrömsljusbågsugnen från ABB erbjuder sålindusrin e smälaggrega som illåer konkurrenskrafig produkion av

Läs mer

Företagen tar täten i klimatarbetet. Nina Ekelund: Michael Anefur: Slutrapporten om hemlöshet klar

Företagen tar täten i klimatarbetet. Nina Ekelund: Michael Anefur: Slutrapporten om hemlöshet klar Ledaren: Rösa bå för a bevara de bäsa ande Michae Anefur: Surapporen o heöshe kar Lars Adakusson, KD, ackar för förroende so ny i EU de krisdeokraiska nyhesagasine orsdag 10 jui 2014 årgång: 36 Nr: 28-29

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm

Läs mer

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t. Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmeledigsekvaioe VÄRMEEDNINGSEKVAIONEN Vi berakar följade PDE u x u x k (, ) (, ), < x (ekv), där k> är e kosa Ekvaioe (ekv) ka bl aa beskriva värmeledige i e u sav

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Ansällningsaval Arbesgivare Arbesagare Arbesagarbegreppe Arbesagarbegreppe Grund rekvisien 1. Aval (frivillighe) 2. Fysisk person 3. Ena paren

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

Differentialekvationssystem

Differentialekvationssystem 3227 Differenialekvaionssysem Behållaren A innehåller 2 lier, behållaren B innehäller 3 lier och behållaren C 4 lier salvaen Vid idpunken är salhalen i behållaren A 4 g, i behållaren B 2 g och i behållaren

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

FAQ. frequently asked questions

FAQ. frequently asked questions FAQ frequenly asked quesions På de följande sidorna har jag samla ihop några av de frågor jag under årens lopp få av sudener när diverse olika problem uppså i arbee med SPSS. De saisiska problemen har

Läs mer

Repetitionsuppgifter

Repetitionsuppgifter MVE5 H6 MATEMATIK Chalmers Repeiionsuppgifer Inegraler och illämpningar av inegraler. (a) Beräkna Avgör om den generaliserade inegralen arcan(x) ( + x) dx. dx x x är konvergen eller divergen. Beräkna den

Läs mer

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex Formell beskrivning A är proporionell mo B de finns e al k så a A=kB A

Läs mer

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 21 april 2001

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 21 april 2001 Lösningar ill enamen i Kärnkemi ak den 21 april 2001 Konsaner och definiioner som gäller hela enan: ev 160217733 10 19 joule kev 1000 ev ev 1000 kev Gy A 60221367 10 23 mole 1 Bq sec 1 Bq 10 6 Bq joule

Läs mer

8.4 De i kärnan ingående partiklarnas massa är

8.4 De i kärnan ingående partiklarnas massa är LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 8 Kärnfysik Aomkärnans sabilie 8. Läa kärnor är sabila om de har samma anal prooner som neuroner. Sörre kärnor kräver fler neuroner än prooner för a sark växelverkan

Läs mer

Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:

Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs: UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson 2001-02-28 v 3.1 ELEKTRONIK Digialeknik Laboraion D158 Sekvenskresar Namn: Daum: Eposadr: Kurs: Sudieprogram: Innehåll

Läs mer

Frågeområde Funktionshinder

Frågeområde Funktionshinder Frågeområde Funktionshinder Nationea fokhäsoenkäten 2018 Gäveborg I avsnittet redovisas andeen som har någon form av funktionsnedsättning i form av nedsatt röreseförmåga, synprobem eer hörseprobem. I änet,

Läs mer

System med variabel massa

System med variabel massa Sysem med variabel massa (YF kap. 8.6) Generella Newon II: ሜF ex = dplj, där p lj = mഥv och ሜF d ex är alla yre krafer som verkar på föremåle. Om kroppens massa ändras genom a vi illför massor dm per idsenhe

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2013 BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN GREVSÅGEN I TROLLHÄTTAN. Organisationsnummer 763000-1415

ÅRSREDOVISNING 2013 BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN GREVSÅGEN I TROLLHÄTTAN. Organisationsnummer 763000-1415 ÅRSREDOVISNING 213 BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN GREVSÅGEN I TROLLHÄTTAN Organisaionsnummer 763-1415 Ordisa AVSKRIVNINGAR: Här redovisas åres kosnad årsredovisningen som i ex förk verksam- för nyjande av föreningens

Läs mer

Funktionen som inte är en funktion

Funktionen som inte är en funktion Funkionen som ine är en funkion Impuls En kraf f som under e viss idsinervall T verkar på en s.k. punkmassa, säer punkmassan i rörelse om den var i vila innan. Och om punkmassan är i rörelse när krafen

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL 8-12. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 9 ekniska högskolan vid Li Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam EAME I PPE08 PROKIOSEKOOMI för M ISAGE E 20 AGSI 203, KL 8-2 Sal: ER Provkod: E2 Anal uppgifer:

Läs mer

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning Version: R 2.1 Ar. r.: 0865 00 Funkion Radio-syrenheen möjliggör en radiosyrd ändning/ släckning och ljusdämpning av en belysning. Inkopplingsljussyrkan kan sparas i apparaen som memory-värde. Bejäning

Läs mer

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande REVISIONSMYNDIGHETEN Konroll av den förvalande myndigheens eferlevnad av arikel 125.4 c rörande bedömning av risken för bedrägerier och effekiva och proporionella besämmelser om bedrägeribekämpning för

Läs mer

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 494 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll och poängsäningar som ges här är ine bindande för sudeneamensnämndens bedömning Censorerna besluar om de krierier

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000 Lekion, Flervariabelanals den 9 januari..6 Finn hasighe, far och acceleraion vid idpunk av en parikel med lägesvekorn Genom a urcka -koordinaen i ser vi a kurvan är funkionsgrafen ill. Beskriv också parikelns

Läs mer

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik. Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

Kvalitativ analys av differentialekvationer

Kvalitativ analys av differentialekvationer Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Kvaliaiv analys av differenialekvaioner Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Kvaliaiv analys av differenialekvaioner 1 (10) Inrodukion De

Läs mer

KONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

KONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic KONTROLLSKRIVNING Version B Kurs: HF Maemaisk saisik Lärare: Armin Halilovic Daum: 7 maj 6 Skrivid: 8:-: Tillåna hjälmedel: Miniräknare av vilken y som hels och formelblad (som delas u i salen) Förbjudna

Läs mer

Radio-persiennaktor, mini Art. Nr.:

Radio-persiennaktor, mini Art. Nr.: Ar. r.: 0425 00 A Funkion Radio-persiennakorn möjliggör radio-fjärrkonroll av persienn- och såljalusimoor. Beroende på hur radiosändaren akiveras juseras lamellerna (kor knappryckning 1 s) eller körs persiennerna

Läs mer

24 april Ett kollektivavtal [ ] är ett avtal [som] uppställer normer på ungefär samma sätt som en lag. är ett avtal. Tolkningsföreträde

24 april Ett kollektivavtal [ ] är ett avtal [som] uppställer normer på ungefär samma sätt som en lag. är ett avtal. Tolkningsföreträde Ingående Innehåll Upphörande LAS E kollekivaval [ ] är e aval [som] uppsäller normer på ungefär samma sä som en lag Kollekivaval Tore Sigeman Räsverkningar (ill exempel): Tolkningsföreräde för kollekivavalsbärande

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

1 Elektromagnetisk induktion

1 Elektromagnetisk induktion 1 Elekromagneisk indukion Elfäl accelererar laddningar och magneiska fäl ändrar laddningars rörelserikning. en elekrisk kres är de baerie som gör arbee på elekronerna som ger upphov ill en sröm i kresen.

Läs mer

Laboration 3: Växelström och komponenter

Laboration 3: Växelström och komponenter TSTE20 Elekronik Laboraion 3: Växelsröm och komponener v0.2 Ken Palmkvis, ISY, LiU Laboraner Namn Personnummer Godkänd 1 Översik I denna labb kommer ni undersöka beeende när växelspänningar av olika frekvens

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE Laboraionsillfälle 4 Numerisk lösning av ODE Målsäning vid labillfälle 4: Klara av laboraionsuppgif 3. Läs förs een om differensmeoder och gör övningarna. Läs avsnie Högre ordningens differenialekvaioner

Läs mer

Tentamensskrivning i Matematik IV, 5B1210.

Tentamensskrivning i Matematik IV, 5B1210. Tenamensskrivning i Maemaik IV, 5B Tisdagen den 4 november 6, kl 4-9 Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är läa a följa Svaren skall ges

Läs mer

Ge bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor.

Ge bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor. [Q159] Förskoeenkät Väkommen ti enkäten! Här kan du svara på frågor om hur du tycker att förskoan fungerar. Kicka på pien för att starta enkäten. Du kan också kicka dig tibaka med piarna om du vi kontroera

Läs mer

7,5 25 Blandade tider. 7,5 25 Blandade tider. 7,5 25 Blandade tider

7,5 25 Blandade tider. 7,5 25 Blandade tider. 7,5 25 Blandade tider REGISTRERINGSINFORMATION Kurserna är lisade i boksavsordning. OBS! WEBBREGISTRERING SKA ALLTID GÖRAS I FÖRSTA HAND! Du som redan är suden på ÖU ska webbregisrera dig via Sudenforum. Du kan ine webbregisrera

Läs mer

Introduktion till Reglertekniken. Styr och Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde

Introduktion till Reglertekniken. Styr och Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde Syr och Reglereknik FR: Syr- och reglereknik H Adam Lagerberg Syr- och reglereknik H Adam Lagerberg Vad är Reglereknik? Behov av syrning Vad är Reglereknik? Läran om Åerkopplade Sysem Blockschema Syr-

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic KONTROLLSKRIVNING Version A Kurs: HF Maemaisk saisik Lärare: Armin Halilovic Daum: 7 maj 6 Skrivid: 8:-: Tillåna hjälmedel: Miniräknare av vilken y som hels och formelblad som delas u i salen) Förbjudna

Läs mer

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2 Föreläsning 8 Kap 7,1 7,2 1 Kap 7: Klassisk komponenuppdelning: Denna meod fungerar bra om idsserien uppvisar e saisk mönser. De är fyra komponener i modellen: Muliplikaiv modell: Addiiv modell: där y

Läs mer

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport Kviors arbesmiljö Tillsysakivie 12 iom regerigsuppdrage om kviors arbesmiljö Delrappor Rappor 12:11 12-5-9 1 (9) Ehee för mäiska och omgivig Chrisia Josso, 8-73 94 18 arbesmiljoverke@av.se Delrappor Tillsysakivie

Läs mer

Föreläsning 9: Beräkning av tröghetsmoment och tröghetsprodukter (kap ) Kinetisk energi för roterande stelt system: T rot

Föreläsning 9: Beräkning av tröghetsmoment och tröghetsprodukter (kap ) Kinetisk energi för roterande stelt system: T rot 1 Föreäsning 9: Beräkning av tröghetsmoment och tröghetsprodukter (kap 3113 Komihåg 8: Tröghetsmoment = r dm = x + y dm m m Kinetisk energi för roterande stet system: T rot = 1 Röresemängdsmomentets zkomponent:

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA APRIL 2016

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA APRIL 2016 Insiuionen för illämpad mekanik, Chalmers ekniska högskola TENTAMEN I HÅFASTHETSÄA F MHA 08 6 AI 06 ösningar Tid och plas: 8.30.30 i M huse. ärare besöker salen 9.30 sam.00 Hjälpmedel:. ärobok i hållfasheslära:

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Demodulering av digitalt modulerade signaler

Demodulering av digitalt modulerade signaler Kompleeringsmaeriel ill TSEI67 Telekommunikaion Demodulering av digial modulerade signaler Mikael Olofsson Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie, 581 83 Linköping Februari 27 No: Denna uppsas

Läs mer

3. Matematisk modellering

3. Matematisk modellering 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3. Maemaisk modellering 3. Modelleringsprinciper 3.. Modellyper För design oc analys av reglersysem beöver man en maemaisk modell, som beskriver sysemes

Läs mer

SLUTLIGA VILLKOR. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ)

SLUTLIGA VILLKOR. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) SLUTLIGA VILLKOR Nedansående mall används för Sluliga Villkor för Värdepapper emierade under Bevisprogramme. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Sluliga Villkor för Värdepapper under Skandinaviska

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Inflation och penningmängd

Inflation och penningmängd EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land

Läs mer