Värdegrundsforum 8 december 2015

Transkript

1 Värdegrundsdelegationen Värdegrundsforum 8 december 2015 Fri åsiktsbildning Yttrandefriheten i ett digitalt medielandskap Finansdepartementet

2 Lena Marcusson ordförande Värdegrundsdelegationen Finansdepartementet

3 Värdegrundsdelegationen Lena Marcusson, professor, förvaltningsrätt, Uppsala universitet, ordförande Erik Amnå, professor, statskunskap, Örebro universitet Tomas Brytting, professor, organisationsetik, Ersta Sköndal högskola Lars Bäckström, landshövding, Västra Götaland Anders Danielsson, generaldirektör, Migrationsverket Mats Ericson, förbundsordförande, Sulf Christina Gellerbrant Hagberg, Rikskronofogde Lennart Koskinen, biskop Britta Lejon, förbundsordförande, ST Anne Ramberg, generalsekreterare, Advokatsamfundet Finansdepartementet

4 Värdegrundsdelegationen Sekretariat: Robert Cloarec, Huvudsekreterare Ingela Thorsson, Ämnessakkunnig, Utbildningsansvarig Tommi Riihonen, Departementsråd Eva Gustafsson, Ämnesråd Stina Svenberg, Ämnessakkunnig Finansdepartementet

5 Värdegrundsdelegationen Uppdraget Genom aktiviteter, skrifter och andra utåtriktade insatser - verka för att respekten och förståelsen för den statliga värdegrunden upprätthålls på alla nivåer i statsförvaltningen Målgruppen är myndighetschefer, fackliga företrädare och anställda vid statliga myndigheter Finansdepartementet

6 Värdegrundsdelegationens skrifter: 1) Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda (2013) 2) Introduktion till Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda (2014) 3) En kultur som motverkar korruption (2014) 4) Att arbeta med den statliga värdegrunden en handledning (2015) Skrifterna 2) och 3) finns även på engelska Finansdepartementet

7 Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda de rättsliga grunderna: Demokrati Legalitet Objektivitet Fri åsiktsbildning Respekt för lika värde, frihet och värdighet Effektivitet och service Finansdepartementet

8 Värdegrundsdelegationen Värdegrundsforum 8 december 2015 Fri åsiktsbildning Yttrandefriheten i ett digitalt medielandskap Finansdepartementet

9 Yttrandefrihetens innebörd och gränser i digitala medier Cecilia Magnusson Sjöberg professor Institutet för rättsinformatik Stockholms universitet Finansdepartementet

10 YTTRANDEFRIHETENS INNEBÖRD OCH GRÄNSER I DIGITALA MILJÖER Hur ser statsansta lldas yttrandefrihet och ansvar ut i nya digitala miljo er som sociala medier, molntja nster, webben o.s.v. Cecilia Magnusson Sjöberg Professor i rättsinformatik Juridiska institutionen Stockholms universitet cecilia.magnussonsjoberg@juridicum.su.se

11 MIN PRESENTATION 1. Att vara statstjänsteman 2. Normerande digitalisering 3. Laglighet och lämplighet

12 statsanställd - dåtid, nutid och framtid 12

13 DAGENS ARBETSMILJÖ - MÅNGFASETTERAD OCH GRÄNSÖVERSKRIDANDE Från bruna tjänstekuvert och gula blyertspennor tillho rande Statsverket till BYOD (Bring Your

14 Computer Sweden Se även Vi digitaliserar det offentliga, Sverige SvD,Brännpunkt, Normerande digitalisering

15 Sociala medier, molntjänster m.m. inte längre något nytt Myndigheter Finns på Facebook, YouTube, Twitter, bloggar Använder sig av Google Apps, Microsoft Azure, icloud Dropbox E-myndigheten som hävstång för yttrandefriheten

16 MYNDIGHETENS TEKNISKA OCH ORGANISATORISKA INFRASTRUKTUR SOM RÄTTSLIG RAM FÖR YTTRANDEFRIHETEN TF OSL URL Regelfloran ArkivLL BrB PuL BBSlagen FL

17 VERKSAMHETSKRITISKA FRÅGOR? Fragmenterad medvetenhet om aktuella rättsfrågor Sociala medier är inte undantagna offentligrättsliga regelverk Avsaknad av samordning med annan informationshantering Behov av en rättsligt förankrad informationsstrategi Utmanande när olika professioner behöver samverka Informatör & kommunikatör Arkivarie Jurist It-specialist Verksamhetsutvecklare, fl.

18 3. LAGLIGHET OCH LÄMPLIGHET De svåra frågorna! Roller Tjänsteman, privatperson, politiker Organisatoriska gränser Inom uppdraget Med särskilt uppdrag att företräda myndigheten Ett inslag i arbetets utförande Utanför uppdraget Egen tillgång till it eller arbetsgivarens digitala miljö Utrustning Konton Vad signalerar ett modernt tilltal? Part, kund, fan, vän

19 DAGS ATT SE ÖVER IT-POLICYN? Ta del av befintliga vägledningar och riktlinjer Egna och andras Anpassa till den egna myndighetens organisation och verksamhet Företräder myndigheten Representerar sig själv Ha beredskap för det oväntade Ex. knapphålskameran Kommunicera it-policyn Internt styrinstrument Extern upplysning

20 BEHOV AV EN NY FÖRVALTNINGSKULTUR? Traditionella förvaltningsmodeller Lagstyrd Folkstyrd Marknadsstyrd New Public Management Digitaliseringen banar vägen för en ny förvaltningsmodell Detta aktualiserar ett behov av en ny förvaltningskultur Rollbesättningen och rollfördelning ser numera fundamentalt annorlunda ut jämfört med tidigare Inkludera den äldre generationen som inte är uppvuxen på internet

21 Frågor & diskussion TACK

22 Arbetsgivarens ansvar för lojalitet och yttrandefrihet Karl Pfeifer chefsjurist Arbetsgivarverket Finansdepartementet

23 Karl Pfeifer, Arbetsgivarverket Yttrandefrihet och lojalitet i statlig anställning

24 Särreglering för den statliga arbetsmarknaden Anställdas yttrandefrihet m.m. RF 2:1 Processbehörigheten, Kaf 9 Kollektivavtalsrätten, Kaf 2 Reglerat tillsättningsförfarande, AF 6-8 Anställningar kan överklagas, AF21 Ej möjligt med sekretess vid rekrytering (dock GD) OSL 39:5b Handlingar i personalärenden m.m. är offentliga, dock urvalstester OSL 39:5a Skiljande från anställningen, noga formaliereglerat, i princip PAN/SAN, se LOA, AF och my. instr 39 LAS, speciella förhållanden i staten Förtroendeskadliga bisysslor förbjudna, ej förhandlingsbart, LOA Drogtester? /periodiska hälsoundersökn RF 2:6, LOA 30

25 Anställdas yttrandefrihet 2 kap. 1 RF. Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Begränsningar sker i lag. 1 kap. 1 3 st. TF. Det står envar fritt att meddela pressen m.m. Begränsningar endast i TF. 3 kap. 4 TF. Myndigheten får inte efterforska vem som Allt detta gäller även den statsanställde Efterforskningsförbudet, 3 kap. 5 TF, böter eller fängelse. Jfr Sv hovr B , B , HD ej PT Sannolikt mister man även anställningen

26 Anställdas yttrandefrihet De offentliganställdas yttrandefrihet kan inte begränsas i avtal (t. ex. anställningsavtal) Yttrandefriheten gäller även den egna verksamheten/ jfr Farbror Blå /AD 2011 nr 74 At anses inte illojal enbart för att denne kritiserar my, dess verksamhet eller dess beslut My får inte säga upp/hota/motarbeta/utöva repressalier mot at som utnyttjar sin yttrandefrihet Ytterlighetssituationer/samarbetsproblem, AD 2011 nr 15, Södertäljefallet, AD 1997 nr 106, Häktesvakten

27 Anställdas yttrandefrihet My får dock bestämma vem som får yttra sig å myndighetens vägnar, My får gå i polemik/bemöta My får kritisera åsikten, men inte att den framförts At kan inte lastas för vad tidningar skriver, rubriksättning, fotomontage m.m., det ansvarar tidningen för, Jfr Häktesvakten, AD 1991 nr 106, Samariten Ambulans, 1997 nr 106 Använda uniformen? Stå framför myndighetens neonskylt?

28 Anställdas yttrandefrihet At ska dock sköta sitt jobb At får i princip inte använda arbetstiden för ovidkommande syften, dock ok att svara på journalisters frågor, kanske t.o.m. ringa upp en journalist om ej orimlig tidsåtgång Samarbetsproblem eller ytterlighetssituationer? At får inte karva in sin åsikt i va ggen Sta ll dig alltid frågan Är det så farligt? AD 2011 nr 74, Farbror Blå AD 2011 nr 15, Södertäljefallet

29 Anställdas yttrandefrihet Har arbetsgivaren ett särskilt ansvar för att alla ska få utnyttja sin yttrandefrihet? Arbetsgivaren ansvarar för ordningen på arbetsplatsen/ jfr AD 2011 nr 15, Södertäljefallet Värdegrundsarbete Ytterst blir det fråga om att överväga om samarbetsproblemen är så allvarliga att de arbetsrättsliga instrumenten som sista utväg ska användas /omplacering, uppsägning

30 Telefon: Besöksadress: Sveavägen 44, Stockholm E-post: Karl Rätts- och Arbetslivsenheten

31 Frågor att diskutera Hur skiljer man mellan privat användning och arbetsrelaterad? Hur tydliggör man gränsen mellan yttrande i tjänsten och privat nyttjande av yttrandefriheten? Vilken policy (till exempel en kommunikationspolicy) finns det inom din myndighet kring sociala/digitala medier? Vilka situationer har särskilt uppmärksammats inom myndigheten? Finansdepartementet

32 Kaffepaus Finansdepartementet

33 Sociala medier plus och minus för myndigheter Anders Hagquist kommunikationschef Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tidigare kommunikationsdirektör vid Rikspolisstyrelsen Finansdepartementet

34 Sociala medier - plus och minus för myndigheter 34

35 Polisen i sociala medier 35

36 Utgångspunkt för närvaro i sociala medier Minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället Minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället National Police Board 36

37 1. Vara synlig och tillgänglig där många är öka trygghet National Police Board 37

38 2. Ge brottsförebyggande information minskad brottslighet National Police Board 38

39 3. Be om tips lösa brott National Police Board 39

40 4. Berätta om Polisens arbete öka trygghet och stärka förtroende National Police Board 40

41 Gemensam handledning Utgå från uppdraget Tydligt syfte och mål Juridik Vilka kanaler uppnår syftet? Hur samverkar sociala medier med övriga kanaler? Myndigheten som avsändare i sociala medier Organisation och resurser Sociala medier i en kris Mäta och utvärdera uppnår vi syfte och mål? National Police Board 41

42 Berättelsen i centrum Intrapolis Sociala medier Svensk Polis Berättelsen i centrum polisen.se Mer? Media National Police Board 42

43 National Police Board 43

44 September 2014 National Police Board 44

45 National Police Board 45

46 National Police Board 46

47 Yttrandefriheten och sociala medier Många aktiva på sin fritid Inlägg kritiserade av allmänhet, i media och av JK Var går gränsen? Hur hantera? National Police Board 47

48 Juridiken i grunden Tydlig information om juridiken - om rättigheter - om skyldigheter National Police Board 48

49 Diplomati i praktiken De flesta förstår vad som är rimligt om sammanhang och konsekvenser förklaras Var därför tydligt och diplomatisk i att förklara Ge stöd och hjälp se det ur den anställdes synvinkel National Police Board 49

50 Officiell närvaro Fyll kommunikationsbehovet med officiell närvaro Lämna inte ett relevant behov till privata eldsjälar National Police Board 50

51 Att informera och skapa dialog med unga i svåra frågor National Police Board 51

52 Utmaningar med att kommunicera med unga Rörliga mönstret för hur unga använder sociala medier skiftar snabbt och är olika för olika grupper Du är inte 18 år längre den egna minnesbilden av ungdomen fungerar inte, ta hjälp av unga i dag Unga ingen homogen grupp skillnaderna i språk, vanor och attityd skiftar stort Komplicerade frågor i snabb och kortfattad kommunikation Kom till berget finn arenor där de unga redan är National Police Board 52

53 På ungas villkor som myndighet Unga har starka åsikter och förväntar sig dialog när man bjuder in till dialog Hur kommunicera med ungdomar som myndighet med trovärdighet? En utmaning för medarbetarna unga förväntar sig raka svar i frågor i värdefrågor National Police Board 53

54 Tydlighet och smidighet Var tydlig med vem som sänder Formulera dialogens villkor och myndighetens roll Riktlinjer till anställda för juridiken Stöd för språket Var konsekvent aldrig jag personligen Smidighet i dialogen National Police Board 54

55 Är de statliga myndigheterna mogna att ta sitt digitala medieansvar? Nils Svartz överdirektör Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Finansdepartementet

56 Är de statliga myndigheterna mogna att ta sitt digitala medieansvar? Utvecklingen och framväxten av sociala medier går fort, och användningsområden utvecklas raskt. Hinner statsförvaltningen med? Vilka risker och falluckor finns?

57 Vad menas med social medier? Olika former av pågående samtal Förväntan att även myndigheter deltar i det samtalet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

58 Öppen, kompetent och drivande Formell närvaro (Facebook, Twitter, YouTube) Dialog med medborgarna Bevakar kommunikationen som en del av MSB:s omvärldsbevakning Kriskommunikation: Användning av sociala medier vid olyckor, kriser och extraordinära händelser för att nå ut snabbt till många målgrupper Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

59 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

60 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

61 Förebyggande Din säkerhet YouTube 18-årsuppdraget Kampanjer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

62 På Facebook Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

63 När det händer något Krisinformation.se CERT.se Omvärldsbevakning 24/7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

64 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

65 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

66 Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning medier på flera språk Mediebild Påverkansanalys Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

67 Får man säga vadsomhelst? Statliga myndigheters värdegrund Myndighetens värdegrund Kommunikationspolicy Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

68 Kommunikationspolicy Vår verksamhet ska så långt som möjligt kommuniceras i öppna former Våra budskap ska vara korrekta, samordnade, sakliga och tydliga. Aktuell och kvalitetssäkrad information ska så snabbt som möjligt finnas tillgänglig för olika målgrupper via relevanta kanaler. Snabbhet är särskilt viktigt vid olyckor, kriser och extraordinära händelser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

69 Medarbetares användande av sociala medier i tjänsten får inte handlägga enskilda ärenden i sociala medier, dessa ska hänvisas till traditionella kontaktvägar ska vara tydlig med vem han/hon är och sin koppling till MSB bör tänka på att hon/han kan uppfattas som företrädare för hela MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

70 Regelverk och sekretess Offentlighetsprincipen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihet och meddelarskyddet. PSI-lagen och Inspiredirektivet Lag om elektroniska anslagstavlor Personuppgiftslagen Offentlighets- och sekretesslagen Lotterilagen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

71 Är de statliga myndigheterna mogna att ta sitt digitala medieansvar? Utvecklingen och framväxten av sociala medier går fort, och användningsområden utvecklas raskt. Hinner statsförvaltningen med? Vilka risker och falluckor finns?

72 91 % använder Internet Internetstatistik.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

73 18-åringar, intervjuer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

74 Möjligheter - fördelar Statliga myndigheter behöver finnas i sociala medier för att Skapa dialog, förståelse och delaktighet Sprida korrekt och koordinerad information där människor förväntar sig finna den Nå andra målgrupper än med traditionella medier/kanaler Erbjuda ökad service/tillgänglighet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

75 Risker - nackdelar Det finns en övertro på sociala medier exemplet 18- årsuppdraget och myndighetspost i brevlådan. I sociala medier sprids information blixtsnabbt - risk för desinformation, ryktesspridning Resurskrävande, främst i form av personal och tid Svårigheter att mäta eller värdera nyttan Svårighet att dra gränser mellan privat och professionellt agerande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

76 Hänger ni med? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

77 Frågor och bordsdiskussioner Hur använder man digitala medier på bästa sätt i arbetet? Hur kan digitala medier användas för att förstärka den statliga gemensamma värdegrunden? Vilka principer i den statliga värdegrunden - utöver Fri åsiktsbildning - har mest betydelse i arbetet med digitala medier? Vad bör staten utveckla kring (statens) värdegrund och digitalisering? Finansdepartementet

78 Värdegrundsforum 8 dec Fri åsiktsbildning Yttrandefriheten i ett digitalt medielandskap Gemensam diskussion Summering Slutsatser Finansdepartementet

79 Nästa Värdegrundsforum: 16 februari 2016 Civilminister Ardalan Shekarabi inleder Finansdepartementet