Äldres konsumtionsmönster och preferenser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldres konsumtionsmönster och preferenser"

Transkript

1 Sven-Olov Daunfeldt, Niklas Gustafsson, Per Hortlund och Erika Rosén AB Handelns Utredningsinstitut (HUI)

2 Sammanfattning Samhällets okunskap om äldre, deras konsumtionsmönster, deras beteendemönster och motivation är slående. Med okunskap följer fördomar om inaktiva, icke sysselsatta och fattiga pensionärer. Dagens äldre utgör ofta i realiteten en skarp kontrast till dessa fördomar. Äldre idag är aktiva och intresserade av vad livet har att erbjuda och dessutom entusiastiska konsumenter av varor och tjänster. Många av dem har också de ekonomiska medel som krävs för omfattande konsumtion. Stora delar av världens befolkning lever längre, är vid betydligt bättre hälsa och är dessutom mer aktiva är vad schablonen gör gällande. Detta faktum är inte minst tydligt i Europa. Även om många företag, entreprenörer och marknadsförare på senare år har börjat förändra sin bild av den äldre generationen finns det betydande luckor i vår förståelse. Detta gäller inte minst vad gäller äldre svenskars konsumtion. Oss veterligen finns ingen tidigare gjord studie som under de senaste åren har kartlagt konsumtionsmönster hos den äldre delen av befolkningen i Sverige. Även utomlands finns betydande luckor i kunskap om och förståelse för äldre människors konsumtionsmönster. Syftet med denna forskningsstudie är att skapa en ökad insikt om äldre svenskars konsumtionsvanor genom en kartläggning av deras konsumtionsmönster som de ser ut idag. Ambitionen har varit att täcka in både de individer som redan dragit sig tillbaka från arbetslivet och de som hör till den äldre delen av befolkningen och fortfarande arbetar. Till den statistiska bearbetningen av svensk data har även fogats en litteraturstudie om internationell forskning kring äldre och deras konsumtion. Resultaten från studien visar bland annat att konsumenter över 55 år, i termer av resurser, utgör det viktigaste ålderssegmentet i ekonomin. De har i jämförelse med andra ålderskategorier högre inkomster, större förmögenheter och tillgångar, men mindre skulder. Under den studerade tidsperioden ( ) har de också blivit en allt viktigare konsumentgrupp. Deras andel av de totala inkomsterna har exempelvis ökat med 8 procent och deras andel av förmögenheterna med 3 procent. Ett av problemen som uppmärksammas i studien är att äldre ofta betraktas som en homogen grupp, medan forskningen inom området tvärtemot visar att de äldre konsumenterna utgör en mycket heterogen kundgrupp. Vidare visar forskningen att de äldre i många aspekter skiljer sig från yngre konsumenter. De tenderar till exempel att vara mer märkeslojala, de söker efter mindre information innan de beslutar om ett köp och de prioriterar i större utsträckning sociala och emotionella mål. Resultat från denna studie indikerar också att konsumtions- och sparandemönstren skiljer sig åt inom gruppen hushåll över 55 år. Konsumtionen som andel av inkomsten minskar exempelvis och är som minst (störst sparande) vid år. Konsumtionens andel ökar sedan vid år, för att sedan återigen minska. För enskilda varugrupper kan man exempelvis se att yngre konsumenter i högre utsträckning prioriterar exempelvis restaurangbesök och konsumtion av kläder och skor, medan äldre i större utsträckning lägger pengar på exempelvis fritidshus och inventarier. Dessa resultat är extra intressanta med tanke på att tidigare studier i Sverige har indikerat att äldre ofta inte känner sig hemma i den handelsmiljö som staden eller butiken erbjuder. Detta implicerar att handeln kan ha missat att utnyttja de ekonomiska möjligheter som finns i en satsning gentemot de äldre konsumenterna. Mer forskning efterlyses därför i syfte att få en mer nyanserad bild av äldres konsumtionsbeteenden. Det är hög tid att de äldre börjar betraktas som det viktiga kundsegment som de faktiskt utgör.

3 Studien är genomförd på uppdrag av Verket för Innovationssystem, VINNOVA. Rapporten är författad av Sven-Olov Daunfeldt, Niklas Gustafssson, Per Hortlund och Erika Rosén. Alla författarna är verksamma vid AB Handelns Utredningsinstitut (HUI). Arbetet har projektletts av Niklas Gustafsson.

4 Innehåll 1. Bakgrund Syfte Avgränsningar Angreppssätt och metod Disposition Litteraturgenomgång Den stereotypa (felaktiga) bilden av äldre konsumenter Hur skiljer sig äldre konsumenter från yngre? Beslutsfattande bland äldre konsumenter Vanor hos de äldre konsumenterna Äldre konsumenters val av varumärken Resultatsammanfattning Hur viktiga är de äldre som konsumentgrupp? De äldre konsumenternas andel av befolkningen Inkomsterna för de äldre konsumenterna De äldre konsumenternas förmögenheter, tillgångar och skulder Resultatsammanfattning Vad konsumerar de äldre? Konsumtionsfördelning hos enmanshushåll Konsumtionsfördelning hos tvåmanshushåll Resultatsammanfattning Avslutande diskussion...35

5 1. Bakgrund Den gamla kvinnan sitter ensam i sin rena, men sparsamt möblerade, lägenhet. Hon tittar på en såpopera på TV. Varje dag tar hon sig i sakta mak mödosamt ut ur sin lägenhet för att gå till närbutiken och handla bröd, mjölk och grönsaker. Hon handlar med omsorg och letar alltid efter det billigaste priset och realisationserbjudanden. Största delen av sin tid spenderar hon sittande i sin gungstol, kontemplerande, sörjande sin bortgångne make och de goda tiderna som flytt. (Salomon et al s. 469, egen översättning) Är detta en bild som stämmer överens med den typiska äldre svenska konsumenten? Det är nog en bild som dyker upp hos många när äldre, deras beteenden och konsumtion kommer på tal. Fram till helt nyligen var det även bilden många marknadsförare, entreprenörer och företag hade av äldre. Den bilden står i stark kontrast till verkligheten, har det visat sig. En mer korrekt bild av dagens äldre är individer som är aktiva, som är intresserade av vad livet har att erbjuda och som dessutom är entusiastiska konsumenter av varor och tjänster. Därtill har de också de ekonomiska medel som krävs för konsumtion. Dessutom lever Europas befolkning längre, är vid betydligt bättre hälsa och mer aktiva är vad schablonen gör gällande Även om många företag, entreprenörer och marknadsförare på senare år har börjat förändra sin bild av den äldre generationen finns det betydande luckor i vår förståelse. Detta gäller inte minst äldre svenskars konsumtion. Några studier av mer kvalitativ karaktär har genomförts i Sverige med avseende på äldres konsumtion de senaste åren. Magnus Tidlund (2006) har i en studie med sociologisk ansats intervjuat personer över 65 år. Han kom fram till att staden för äldre personer inte bara utgjorde en plats att handla på, utan också en plats för möten och nöjen. Han menar vidare att även äldre konsumerar vissa varor och tjänster inte för att de i första hand har ett nyttobehov att tillfredställa, utan för att visa status. De intervjuade ansåg samtidigt att de inte alltid kände sig hemma i den miljö staden erbjöd idag. De ansåg att stadens rum och affärsverksamhet utformats för den yngre generationen. De saknade även den närmare personliga kontakten som ofta fanns förr mellan handlare och konsumenter. Vid Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK), Göteborgs universitet, drevs forskningsprojektet Den mångdimensionella matkonsumenten Värderingar och beteenden hos konsumenter 55+. Projektet resulterade i tre rapporter om äldres syn på mat och matkultur: Vin, växthus och vänskap (Brembeck m.fl. 2005), Maten och det nya landet (Brembeck, m.fl. 2006) samt Fika, fiske och föreningsliv (Brembeck m.fl. 2007). I dessa rapporter finns många intressanta aspekter på synen och förhållandet till mat dokumenterade. Framför allt lyfts matens sociala betydelse och sammanhållande kraft fram. Vidare bekräftas bilden av betydligt mer aktiva seniorer än schablonbilden ger oss. Det framkommer dock mycket lite om allmänna, generaliserbara slutsatser kring svenskars konsumtionsmönster av varor och tjänster. Det kan konstateras att det hittills, oss veterligen, inte finns några publicerade kvantitativa studier ägnade enkom åt just äldre svenskars konsumtionsmönster och preferenser. Detta forskningsarbete är ett första steg mot att skapa en större kunskap om konsumtion hos den äldre delen av den svenska befolkningen. 5

6 1.1 Syfte Syftet med detta forskningsprojekt är att skapa en ökad insikt om äldre svenskars konsumtionsvanor genom en kartläggning av deras konsumtionsmönster och genom en sammanställning av relevant forskningslitteratur inom området. 1.2 Avgränsningar I det statistiska materialet har vi valt att avgränsa oss till att studera konsumtion av varor och tjänster i ålderssegmentet 55 år och uppåt. Vi har också avgränsat oss till att studera huvudsakliga varugrupper. Den bifogade litteraturgenomgången av relevant forskning avgränsar sig huvudsakligen till forskning inom marknadsföring och mer specifikt till området konsumenters beteende. 1.3 Angreppssätt och metod Studien består av två delar, en kvantitativ och en kvalitativ. I den kvantitativa studien kartläggs köpkraft och köpmönster hos individer som är 55 år och över. Det statistiska materialet har inhämtats från Statistiska Centralbyråns (SCB) undersökningar av hushållens ekonomi (HEK), hushållens utgifter (HUT) och förmögenhetsstatistiken. I den kvalitativa delen genomförs en litteraturgenomgång där internationella forskningsresultat från konsumentforskningen om äldre och deras konsumtionsbeteenden presenteras. Denna del bygger på att ett stort antal forskningsdatabaser, innehållande både vetenskapliga artiklar som är under arbete (så kallade working papers ) och redan publicerade vetenskapliga artiklar har genomsökts efter relevant forskningslitteratur inom området. 1.4 Disposition Arbetet är disponerat på följande sätt: I nästkommande avsnitt presenteras resultaten från den kvalitativa studien, det vill säga litteraturgenomgången av forskningen om äldres konsumtionsbeteende. I avsnitt 3 presenteras resultaten från den kvantitativa studien som avser att studera de äldre konsumenternas resursmässiga styrka. De äldre konsumenternas köpbeteenden analyseras i avsnitt 4. Avslutningsvis sammanfattas resultaten från studien och förslag på fortsatta studier inom området ges. 6

7 2. Litteraturgenomgång Nedanstående litteraturgenomgång visar bland annat att åldersrelaterade förändringar i kognitionsmönster, affekt (sinnesrörelser, känslor) och mål interagerar på ett sätt som gör att äldre konsumenters konsumtionsmönster skiljer sig från yngres. Detta medför att de gör andra val av varumärken, uppvisar andra vanor samt har andra typer av processer för att fatta beslut. Vad vet vi om konsumenter som är 55+? Morgondagens äldre, det vill säga de som idag är 55 år och äldre, har generellt sett relativt goda egna resurser. Det gäller såväl hälsa som ekonomi, sociala nätverk och utbildningsnivå (SOU 2003:91). De fyrtiotalister som nu börjar närma sig 65-årsåldern var också de första tonåringarna som växte upp med en särskild ungdomskultur. Vidare växte de upp med en allmänt spridd välfärd. De har i regel vuxna barn, bor i hus som har stigit i värde sedan de köptes och har relativt höga disponibla inkomster. De spenderar gärna pengar på sig själva, sina barn och barnbarn och söker produkter och tjänster som hjälper dem att ta hand om sina åldrande föräldrar (Brembeck m.fl. 2007). Också långt efter pensioneringen lever de ofta aktiva och oberoende liv fyllda med resor, utbildning, rekreation och personlig utveckling. Det är först efter fyllda 80 år som svårigheter med att handla själv och sköta dagliga sysslor brukar visa sig (Roszak, 2002; Gunter, 1998; Dychtwald, 1997). Marknadsförare och företag har, trots detta, traditionellt sett fokuserat mycket energi och resurser på att förstå ungdomar och deras sätt att tänka och konsumera. Även ungdomarnas föräldrar tillägnas uppmärksamhet eftersom de i realiteten ofta står för en stor del av ungdomarnas ekonomiska resurser. Vi vet alltså tämligen mycket om konsumtionsmönster hos yngre och dem som befinner sig mitt i livet med allt vad det innebär i form av stabilare familjebildning, barn och karriär. Det snabbt växande segmentet i den äldre delen av befolkningen, de som är 55 år och uppåt, har traditionellt inte tillägnats stor uppmärksamhet. Därför existerar stereotypa idéer om hur den äldre delen av befolkningen tar beslut avseende konsumtion, hur de prioriterar och hur de faktiskt konsumerar. Forskare inom det tvärvetenskapliga fältet konsumentbeteenden (consumer behavior) ägnade juni 2007 ett symposium åt de val äldre personer gör (Philadelphia, juni 2007). Den litteraturöversikt som finns sammanställd av forskare som arrangerade detta symposium (Cole et al. 2007) utgör den mest omfattande forskningskartläggningen som hittills genomförts om äldre konsumenter och deras beteendemönster. Olika forskare inom området har bidragit med sina respektive expertområden och tillsammans utgör deras alster en övergripande karta över äldres konsumtionsbeteenden. Nedanstående litteraturgenomgång är en sammanfattning av dessa forskares texter, referenser och forskningsresultat. För en ännu mer omfattande genomgång hänvisas till originalet. Kartläggningen omfattar i tur och ordning: stereotypa idéer om äldre, litteratur och analys av hur äldre konsumenter fungerar i förhållande till input i konsumtionsprocessen (kognition, affekt och mål), samt analys av hur äldre konsumenter fungerar i förhållande output (beslut, val av varumärken och vanor). 2.1 Den stereotypa (felaktiga) bilden av äldre konsumenter Flera forskare hur påtalat hur vanligt stereotypa bilder av äldre är. De ses, lite hårddraget, som hjälpsamma, vänliga och varma men samtidigt ineffektiva, mindre kompetenta och hjälplösa (Fisk, Cudy, Glick och Xu 2002). Det har även visat sig att dessa stereotypa idéer inte är nationsbundna eller kulturellt bundna utan är giltiga i flera olika kulturella kontexter (Cuddy, 7

8 Norton och Fiske 2005). Bilden av äldre är likartad både inom media (Vasil och Wass, 1993) och marknadsföring (McConatha, Schnell och McKenna 1999). Äldre tenderar av marknadsförare dessutom att porträtteras som en homogen grupp. Cole et al (2007) pekar på att det är vanligt att marknadsförare grupperar alla över 65 år till ett segment, något som för med sig orimliga antaganden och felaktiga bilder av äldre. Om vi tar med i beräkningen att vi lever betydligt längre idag än tidigare, det är ju inte ovanligt att människor blir en bra bit över nittio år gamla, ger det ett ålderspann i detta segment på cirka 30 år av aktiva konsumenter. En så pass bred segmentering skulle verka orimlig om den legat i ett yngre ålderspann (exempelvis mellan 20 till 50 år gamla). Det finns flera anledningar för marknadsförare och entreprenörer att se upp för stereotypa föreställningar om äldre. Forskning visar exempelvis att äldre konsumenter tenderar att vara mer varumärkeslojala än yngre (Lambert-Pandraud, Laurent och Lapersonne 2005). Hur kan då ett sådant beteende förklaras? Istället för att förfalla till stereotypa förklaringar om att lojaliteten skulle vara en effekt av äldres oförmåga att ta in och bearbeta information om nya varumärken borde marknadsförare sätta sig in mer noggrant i de underliggande orsakerna till ett sådant beteende (Norton 2007). En annan mycket troligare förklaring är nämligen att det istället är frågan om ett skift i prioriteringar där äldre prioriterar annorlunda än yngre (Carstensen Isaacowitz och Charles 1999). Eftersom detta segment växer vore det klokt av entreprenörer, marknadsförare och institutioner att mer noggrant studera de olika behoven som finns hos äldre i olika åldrar. Hur skiljer sig exempelvis 55-åringar från 65-, 75- eller 85-åringar? Att nå bortom det stereotypa och sträva mot en djupare förståelse av äldre som heterogen grupp är absolut nödvändigt. Att ha kunskap är essentiellt för att kunna matcha framtida behov, längtan och önskningar hos denna konsumentgrupp med marknadsförares, entreprenörers och institutioners idéer, utvecklingsprojekt, produkter och strukturer. Forskning har tyvärr visat att det tenderar att vara svårt att genomföra egentliga förändringar i människors stereotypa synsätt i förhållande till äldre (Cuddy et al. 2005). Att förändra synsätt, värderingar, attityder och tillvägagångssätt hos företag, marknadsförare, entreprenörer och institutioner är med andra ord en utmaning. 2.2 Hur skiljer sig äldre konsumenter från yngre? Ebert (2007) menar att det finns starkt stöd för att äldre konsumenter skiljer sig från yngre när det gäller hur de reagerar på både produkter och marknadskommunikation. Det beror på skillnader både i hur de tänker och behandlar information, men även på skillnader i värderingar, motivation samt hur de prioriterar vid beslutunderlag. Vad har då forskningen att säga om detta? När det gäller frågan om hur företag och andra kommunicerar med äldre konsumenter har relevant forskning fokuserat på åldrande konsumenters kognition 1. (För en mer komplett genomgång se Roedder & Cole 1986). Det visar sig exempelvis att äldre konsumenter tenderar att lita mer till schemabaserade kognitionsprocesser än till bearbetning av detaljer. De är också känsligare för det som på engelska kallas truth effect. Med detta avses att äldre anser 1 Termen kognition kommer från latinets cognoscere som betyder att uppfatta och ta in. Det är en psykologisk term som syftar på intellektuella, högre funktioner i hjärnan. Kognitionsforskare är huvudsakligen inriktade på det intellektuella och kunskapsmässiga. De studerar tankeprocesser, hur hjärnan tar emot, bearbetar och förmedlar information. Till exempel: förståelse för och användning av språk, uppmärksamhet, iakttagelseförmåga, koncentration, inlärning och minne, förmåga att planera och utföra aktiviteter samt förmåga att lösa problem. Det är viktigt att känna till att kognition hänger nära samman med andra funktioner som perception och emotion, det vill säga hur vi uppfattar och aktivt tolkar sinnesintryck och känslor. De olika områdena överlappar varandra både funktionellt och teoretiskt. 8

9 att information är mer valid och trovärdig efter upprepad repetition jämfört med yngre konsumenter (Law, Hawkings och Craik 1998). Motivationsfaktorer så som engagemang (se Clary et al. 1994; Petty och Cacioppo 1984) och värderingar (Pollay 1983) påverkar också hur människor utvärderar kommunikationsbudskap. Carstensen med kollegor har i sin socioemotionella teori (1983) lyft fram att när människor ser sin återstående tid som begränsad, prioriteras sociala och emotionellt meningsfulla mål över kunskapsinriktade (se även Fredrickson och Carstensen 1990; Fung, Carstensen och Lutz 1999). Det gör att äldre är mer påverkbara för budskap som hjälper till att uppfylla, för dem, emotionellt meningsfulla mål (Fung och Carstensen 2003) samt för budskap baserade på emotionellt tilltal jämfört med icke emotionellt eller rationellt tilltal (Williams och Drolet 2005). Det finns flera teorier som pekar på hur människors mål sannolikt skiftar när de blir äldre. Exempel på dessa är SOC-modellen (selective optimization with compensation model) av Baltes och Baltes (1990), Livsspannsteorin av Heckhausen och Schultz (1995) (the lifespan theory of control) samt Brandstädter och Renners (1990) teorier om anpassningsstrategier (accommodation and assimilation coping strategies). Dessa teorier föreslår att äldre omfördelar fokus och resurser från utvecklingsmål ( jag vill förbättra min hälsa ) till underhållsmål ( Jag vill förbli frisk ) samt mål som inriktar sig på reglering av förlust ( jag vill inte att min hälsa ska försämras ) (se exempelvis Ebner, Freund och Baltes 2006, eller Ogilvie, Rose och Heppen 2001, Heckhausen 1997). Trots att dessa slutsatser borde vara högst intressanta för konsumentforskare med flera är de dock inte speciellt vanligt förekommande inom konsumentforskningen generellt sett. En närliggande teori som däremot är förekommande är regulatory focus theory (se Avnet och Higgins 2006). Enligt denna är människor antingen inriktade på att sträva mot att nå olika typer av resultat, vinster eller ideal som av olika anledningar anses viktiga. Dessa människor har ett så kallat promotionsfokus. Eller också är individen mer benägen att fokusera på hur man undviker förlust och uppfyller förpliktelser, åtaganden och skyldigheter. Dessa människor har ett så kallat preventionsfokus. Vilket fokus som dominerar varierar både beroende på en persons predisposition och på situationen (Higgins et al.1994). Att kunskap som denna är av betydelse, exempelvis för att förstå produktpreferenser eller när reklam utformas, har påvisats av flera olika forskare (se exempelvis Lee and Aaker 2004; Higgins et al. 2003; Safer 1998). Vad kan då, med ovanstående kunskap i ryggen, utläsas av forskning kring äldre personers syn på mål? Äldre verkar lägga mer vikt på att minimera och reglera förlust (eng. loss regulation) i högre grad än att stimulera utveckling och progression (eng. growth goals), vilket också antyder att äldre skulle ha större preventionsfokus än promotionsfokus. Detta är något som i så fall skiljer äldre från yngre konsumenter åt (Ebert 2007). Eftersom regulatory focus theory också visat att typ av målfokus är beroende av situation och kontext är preventionsfokus sannolikt även högre i de domäner där äldre konsumenter upplever (eller förväntar sig) någon form av kapacitetsförlust när de blir äldre, exempelvis vad gäller allmän hälsa, kondition eller vissa kognitiva funktioner. Studier av Pennington och Roese (2003) har även antytt att ett begränsat tidsperspektiv kan öka den relativa vikten av preventions- över promotionsmål. Zhu och Meyers-Levy (2007) anser dessutom att kognitiva processer sannolikt används mer vid promotionsinriktad aktivitet. Äldre konsumenter har både ett kortare tidsperspektiv och använder färre kognitiva processer än yngre, vilket också skulle kunna förstärka det preventionsinriktade beteendet. 9

10 Vad har vi att lära om äldres kognitiva förmågor? Ett för vårt syfte intressant område är inlärning. Lärande, förmågan att skapa nya beteendekedjor och nya sätt att tänka samt att reflektera över dem, är kopplat till kognitiva och exekutiva funktioner i hjärnan. Förenklat är exekutiva funktioner sådant som svarar på frågan hur eller om en människa utför något. Det finns experimentella beteendestudier, där äldres inlärning jämförs med yngres, som visar att exekutiva funktioner i hjärnan skiljer sig åt beroende på ålder (Musielak, Chasseigne och Mullet 2007). Det har exempelvis visat sig att förmågan att effektivt upprätthålla och koordinera två alternativa uppgifter i arbetsminnet samtidigt istället för en i taget är negativt påverkad av ålder (Kray & Lindenberger 2000). Dessa resultat går väl i linje med tankar av andra forskare (Halford, Wilson & Philips 1998) som föreslagit att begränsningar i människors informationskapacitet inte bör definieras i termer av antalet uppgifter som en människa klarar av utan i termer av komplexiteten i de relationer som kan behandlas parallellt. Det tycks med andra ord som om det är svårare för äldre att hålla flera bollar i luften på en och samma gång. Vilken kunskap finns då om andra typer av förändringar som uppträder med ålder, exempelvis vad gäller motivation och rent neurologiska förändringar? Det är känt att ålderdom för med sig begränsningar i en människas kognitionskapacitet. Äldre utför mentala beräkningar och operationer långsammare. Äldre personer har dessutom sämre arbetsminne och långtidsminne än yngre (se Salthouse 1996; Park et al. 2002; Zacks, Hasher & Li 2000). Något intressant i detta sammanhang är dock att bilder av hjärnaktivitet och hur hjärnan arbetar neurologiskt (neuro imaging data) faktiskt inte alltid överensstämmer med resultaten av dessa beteendemässiga försämringar (Park & Gutchess, 2005). Även om yngre personer vid verksamhet aktiverar delar av hjärnan mer robust än äldre så visar det sig att äldre faktiskt i många fall aktiverar regioner i hjärnan som inte alls är aktiverade hos yngre (mer specifikt se Cabeza 2002; Gutchess et al. 2005). Dessa förändringar i neuroaktivitet hos äldre hjärnor kan fylla kompensatoriska funktioner (se Cabeza 2002; Grady 1994; Reuter-Lorenz & Lustig 2005). Den annorlunda neuroaktiviteten visar också på en flexibilitet i kognitiva och neurala resurser som inte är uppenbara från beteendedata. Nyare beteendeforskning har börjat kartlägga under vilka omständigheter återhållsamhet och flexibilitet uppträder hos äldre och satt dessa i förhållande till hur olika neurologiska operationer sker. Man har kommit fram till att kognitiva begränsningar hos äldre inte alls är absoluta. Motivationen förändras däremot med ålder och det påverkar i sin tur prioriteringar som görs. Äldre är exempelvis mer benägna att bibehålla intima och personliga relationer och är mindre intresserade av att lära sig nya kunskaper än yngre vuxna (Carstensen et al 1999). Vidare verkar socioemotionell information som är relevant för välmående kunna motivera äldre att använda hjärnan på ett mer flexibelt (cognitive resource flexibility) sätt, och också prestera lika väl som yngre (se exempelvis Rahhal, May & Hascher 2002). Information om karaktär (Ibid.) och säkerhet (May, Rahhal, Berry & Leighton, 2005) motiverar också äldre att minnas lika bra som yngre. Dessa resultat antyder alltså att minneskapaciteten hos äldre kan förbättras, beroende på vilka mål och vilken motivation personen har (Gutchess 2007). Andra typer av motivation spelar också roll. Castel (2005) har bland annat visat att äldre och yngre kan minnas realistisk prisinformation för dagligvaror lika effektivt. Det goda minnesresultatet gäller dock inte om priserna är orealistiska eller om de själva måste erinra sig information utan externa signaler antydning av något slag (Craik & McDowd 1987). Det är dock osäkert hur dessa resultat gällande personlig relevans och motivation sammantaget ska tydas. Vissa resultat är också motstridiga. Det verkar med andra ord inte vara så 10

11 enkelt att man bara kan relatera vilken information som helst till personlig relevans för att minnet ska förbättras (Gutchess, Kensinger & Schacter 2007). Viss forskning hävdar att äldres egna stereotyper om ålderdom i sig själva kan påverka deras resultat vid kognitiva minnestester, eftersom de försätts i en miljö då de förväntar sig prestera sämre (Hess, Auman, Colcombe & Rahhal, 2003; Levy 1996). Andra resultat antyder att detta fenomen även gäller på en kulturell nivå då äldre visar mycket lite skillnad i prestation i kulturer som har en positiv inställning till åldrande (Levy & Langer 1994). I denna fråga uppvisar olika studier dock inget enhetligt resultat (Yoon, Hasher, Feinberg, Rahhal & Wincour 2000). Kultur verkar även påverka typen av kognitiv process. Västerlänningar har en tendens att ta in objektinformation ensamt, medan österländska kulturer betraktar objektet i relation till dess kontext (Nisbett, Peng, Choi & Norenzayan 2001). fmri scanning har visat att neural respons till objekt minskar med ålderdom hos asiater medan den är relativt intakt för västerlänningar (Goh et al. 2007). Kultur verkar till och med påverka vår syn på relationen mellan objekt. Västerlänningar tenderar att se till kategorier, struktur och egenheter asiater tenderar istället att se till objektens olika funktionella relationer (Chiu 1972; Ji, Zhang & Nisbett 2004). Liknande resultat har uppvisats vid studier där äldre amerikaner jämfördes med kineser. De äldre amerikanerna organiserade information i sitt minne i betydligt större utsträckning än äldre kineser, medan yngre personer från båda kulturerna organiserade information i kategorier på liknande sätt (Gutchess et al. 2006). Dessa resultat skulle enligt Gutchess (2007, sid 14) kunna innebära att kulturella skillnader i hur data behandlas kognitivt uppkommer först senare i livet. En tanke som stöds av resultat från Park med kollegor (Park & Gutchess 2006; Park, Nisbett & Hedden 1999), som menar att automatiska processer kan ha en tendens att förstärka kulturella skillnader senare i livet bland annat beroende på att absorption av kultur ökar över tid. Neurologiskt är det självklart också intressant om, och på vilket sätt, varumärken (symboler) och objektklasser är representerade hos yngre och äldre. Här visar det sig att objekt och personer/människor representeras som distinkta domäner hos yngre vuxna. Olika delar aktiveras i hjärnan för dessa kategorier (Mitchell, Heatherton & Macrae 2002; Mithell, Macrae & Banaji 2005). fmri scanning visar även att varumärken och människor inte aktiverar samma områden i hjärnan, men att varumärken och objekt aktiverar samma områden (Yoon, Gutchess, Feinberg & Polk 2006). Omdöme om personer frammanar en större respons i hjärnans belöningsområden än vad omdöme om varumärken gör (Yoon, Gutschess & Bettman 2006). Det är osäkert om dessa relationer även gäller för äldre. Det finns en teoretisk möjlighet att skillnaden mellan objekt och människor, och kanske även varumärken, kan vara mindre distinkt hos äldre på grund av förändringar i vissa delar av hjärnan som uppkommer med ålderdom (Gutchess 2007; se även Park et al. 2004). Andra data indikerar att äldre istället aktiverar fler regioner i hjärnan som kompenserar för eventuella bortfall (se Reuter-Lorenz & Lustig 2005; Gutchess 2007). 2.3 Beslutsfattande bland äldre konsumenter Att ständigt fatta olika typer av beslut är nödvändigt i dagens samhälle. Därför är beslutsfattande hos äldre ett för konsumentforskare intressant område. Yngres och äldres sätt att fatta beslut skiljer sig nämligen åt. Eftersom det anses finnas en åldersrelaterad nersättning av kognitiv förmåga, till exempel förmågan att behandla information och siffror, har Peters, Dieckmann et al. (2007) hävdat att principen less is more är lämplig att använda sig av vid 11

12 presentation av numerisk information till äldre. Genom att ge mindre, och bara den viktigaste, informationen minimeras behovet av att kognitivt behandla data i hjärnan hos de individer som stöter på problem när informationen blir för komplex (se även Peters, Hibbard et al. 2007). Andra forskare lyfter fram att äldre personer verkar använda sig av olika metoder för att hjälpa sitt minne på traven i slutet av ett informationssökande, exempelvis genom att spontant summera eller checka information, som om de verifierade glömd information. När detta jämförs med yngre personers beteenden verkar de istället använda sig av samma verktyg i mitten av sökprocessen, så som i planeringssyfte snarare än i minnessyfte (Johnson 1997). Som framgått tidigare av litteraturgenomgången ovan lyfts ofta en med ålder kommande bristande kognitionsförmåga fram som förklaringsmodell för att äldre fattar andra beslut än yngre. Detta är en allt för enkel förklaring menar Peters (2007), som anger tre anledningar till detta. För det första använder sig äldre av ett mer selektivt sätt att resonera, diskutera och tänka igenom sina beslut (Hess et al 2005). För uppgifter de är engagerade i använder de mer kognitiva resurser samt beräknar effekten av mindre relevant information för beslutet i fråga. För det andra kan ackumulerad erfarenhet kompensera för åldersrelaterad försämring. Studier har exempelvis visat att äldre kvinnor beter sig i högre grad som experter vid beslut som måste tas i samband med bröstcancer jämfört med deras yngre gelikar. De äldre kvinnorna söker mindre men relevant information, kommer snabbare till beslut, och tar ändå beslut som är klart jämförbara med de yngre kvinnornas (Meyer, Russo & Talbot 1995). För det tredje tycks ett emotionellt fokus tillta med ökad ålder. Affekt, goda eller dåliga känslor associerade med olika val, styr beslutsprocesser och perception av information. Dessa känslor blir i sig själva en källa till information och mening i beslutsfattandet (Slovic et al. 2002). Detta är viktigt eftersom ett gott beslutsfattande bygger lika mycket på känslan för beslutet och att skapa mening och motivation som på rationellt tänkande. Affektiv/emotionell information kan till och med betyda mer för beslutsfattandet hos äldre (Peters, Hess, Västfjäll & Auman 2007). Vidare tycks det uppstå en positivitetseffekt orsakad av ett motivationsskifte när människor börjar se mot slutet av sitt liv (Carstensen 1993; Löckenhoff & Carstensen 2007). Detta skift medför ett större beaktande av emotionella mål och emotionellt innehåll, speciellt vad gäller positiv information (Carstensen 1993). Vidare verkar positivitetseffekt vara särskilt framstående hos högfunktionella äldre personer (Mather & Knight 2005). Sammanfattningsvis verkar det alltså som om äldre personer behandlar information på ett annorlunda sätt än yngre. Att affektiv/emotionell information väger tyngre i äldre människors beslutsprocesser har betydande implikationer exempelvis för hur information utformas och presenteras. 2.4 Vanor hos de äldre konsumenterna Att studera äldres vanor är ett mycket intressant forskningsområde. De flesta konsumentbeteenden är baserade på rutiner och likartade mönster. Med repetition formas associationer mellan vissa beteenden och de perioder, tider och cykler där de förekommer. Dessa associationer förstärker repetitiva beteenden ytterligare och beteenden blir rutinartade och automatiserade. Drolet (2007) menar att rutiner och automatiserade processer ofta behandlas på en undermedveten nivå i hjärnan, vilket i sin tur gör att behovet av mängden avsiktlig tankeverksamhet som behövs för att agera minskar. När människor blir äldre tenderar relationer 12

13 mellan associationer och stimuli samt mellan associationer och beteenden att förstärkas, vilket gör att de förlitar sig mer på gamla vanor vid beslutsfattande (jämfört med vad yngre gör). Också mängden obekanta och mängden fria associationer minskar medan viljan att repetera ett köpbeteende ökar (Drolet, Suppes & Bondapati, 2007). Dessutom kan eventuell minskad kognitiv förmåga kompenseras genom automatiserade beteenden och rutiner. Även om forskare har visat att det sker vissa begränsningar i kognitiva funktioner med hög ålder visar det sig att detta oftast inte alls påverkar äldres förmåga att verka i olika situationer i den verkliga världen. Det skulle kunna antyda att skapandet av vanor och rutiner kompenserar eventuella nedsättningar på andra områden. Slutsatsen blir alltså att äldre litar mer till kända mönster och vanor, vilket paradoxalt nog gör dem visare och klokare trots mindre kognitivaktiva resurser (se Drolet 2007). På vilket sätt skiljer sig då äldres och yngres vanor åt? Även om det med olika ålder följer olika handlingssätt och värderingar inom flera områden denna litteraturgenomgång visar exempelvis skillnader i kognition och emotion så finns det en samstämmighet mellan äldre och yngre i synen på vad som utgör bra respektive dåliga vanor (Drolet & Suppes 2007). Däremot finns det skillnader i vilken typ av vanor som prioriteras. Dessa skillnader sammanfaller med tidigare rapporterade data om beslutsfattande och informationsinhämtning. Äldre tenderar att lägga mer vikt vid vanor som relaterar till interpersonella relationer, så som vänskapligt beteende (att hjälpa, att ge etc.) och de fokuserar också mer på upplevelser och känslor (LaBouvie-Vief, 1998). 2.5 Äldre konsumenters val av varumärken De flesta större köpbeslut, exempelvis bilköp, innefattar komplexa jämförelser mellan olika produkter. Ofta beskrivs dessa av forskare i teoretiska modeller som omfattar olika steg (exempelvis: need recognition, information search, evaluation of alternatives, purchase decision, purchase evaluation). En sådan omfattande valprocess är dock mindre tydlig hos äldre konsumenter (Lambert-Pandraud & Laurent 2007a). Äldre personer väljer från ett mindre urval än yngre. Det visar ett antal olika studier av olika varugrupper. Exempelvis visar studier om människors bilköp, både av Johnson (1990) och Srinivasan & Ratchford (1991), att äldre konsumenter söker efter en mindre mängd information innan de tar ett beslut jämfört med yngre konsumenter. Andra forskare har påvisat att äldre människor dessutom beaktar färre alternativa bilmärken inför köpet (Maddox et al. 1978). En annan studie (Punj & Cattin 1983) har visat att personer som endast överväger en enda återförsäljare vid bilköp är betydligt äldre än snittköparen, något de menar beror på att utforskandet av flera olika återförsäljare kräver en större psykologisk och tidsmässig investering i sökprocessen. Att äldre, i detta fall över 60 år gamla, använder sig av färre alternativ vid bilköp bekräftas av Lapersonne, Laurent och Le Goff (1995), som också menar att detta beteende i fyra av fem fall leder till återköp (se också Lambert-Pandraud, Laurent och Lapersonne 2005). Liknande resultat har framkommit vid studier av andra produkter som kräver mer komplexa beslutsprocesser. Äldre patienter söker mindre information innan de tar ett medicinskt beslut (Ende et al. 1989), de litar till färre källor vid investeringsbeslut (Lin och Lee 2004), och team 13

14 sammansatta av äldre chefer på mellannivå ber om mindre information i företagssimuleringar än team sammansatta av yngre chefer (Streufert et al. 1990). Är då beteendet detsamma för mindre köpbeslut? Vad gäller varutyper som konsumeras mer regelbundet tycks utkomsten bero något mer på kontexten eller sättet att mäta. Studier i butiksmiljö har påvisat att äldre inte inspekterar fler paket flingor/müsli (cereal), om subjekten inte har ett näringsmässigt eller medicinskt behov som motiverar större noggrannhet. Däremot konfirmeras det mer begränsade sökmönstret för flingor/müsli i datorbaserade experiment genomförda i laboratoriemiljö där försökspersonerna var tvungna att söka efter de flingor som hade bäst näringsvärde (Cole & Balasubramanian 1993). Dessa resultat väcker flera intressanta frågeställningar. Beror det faktum att äldre köpare beaktar färre alternativ och genomför en mindre sökprocess på någon typ av nedsatt kognitiv (se exempelvis Yoon & Cole 2006), neurologisk (se Hedden & Gabrieli 2004) eller minnesmässig (se MacPherson et al. 2002) förmåga? Eller är det helt enkelt så att de med ökad ålder och erfarenhet blivit experter på området (se exempelvis Meyer et al 1995; Lambert-Pandraud et al. 2005)? Har de skapat djupare sociala relationer som motiverar annorlunda köp eller har de helt enkelt bättre ekonomi eller andra mål som motiverar andra inköpsmönster? Äldre personer tycks också i högre utsträckning föredra äldre varumärken. Det tyder bland annat forskningsstudier av bilköp på (Furs, Punj och Stewart 1984; Lapersonne, Laurent & Le Goff 1995). Lambert-Pandraud med kollegor har också fått fram resultat som tyder på att äldre föredrar väl etablerade nationella varumärken framför andra när de väljer bilmärke (Lambert-Pandraud et al. 2005). Detta resultat stämmer väl med andra studier som genomförts av Holbrook och Schindler, vilka visat att äldre människor har klara preferenser för kulturella föremål som de kommit i kontakt med under sina sena tonår eller i sitt tidiga vuxenliv, exempelvis vad gäller: filmstjärnor (Holbrook & Schindler 1994), musik (Holbrook & Schindler 1998), och stil på bilar (Schindler & Holbrook 2003). Olika mekanismer kan potentiellt förklara dessa resultat, exempelvis nostalgi (Holbrook & Schindler 1991, 1994). Holbrook och Schindler spekulerar i om preferenserna möjligtvis blivit så starka beroende på att de utvecklas under en central period i individens utveckling (mellan års ålder) och därefter bibehållits livet ut. Sammanfattningsvis antyder existerande forskning på området att äldre personer gör sina varumärkesval utifrån beaktandet av färre alternativa valmöjligheter, de är mer begränsade i sina sökprocesser, de gör oftare återköp och väljer oftare äldre väl kända varumärken, gärna väl etablerade nationella sådana. Betyder då dessa forskningsresultat att äldre personer beter sig mindre optimalt, rationellt eller logiskt i sina val? Svaret på den frågan är nej det går till och med att vända på argumentationen och i stället hävda att äldre väljer väletablerade pålitliga märken som överlevt länge, som har väl uppbyggda nätverk av återförsäljare och underleverantörer etc., och att dessa val därför kan ses som mer rationella än att scanna alla möjliga produkter och alternativ på en marknad det överensstämmer ju med köparens mål. För att citera Lambert-Pandraud & Laurent (2007, sid. 28) in real life, rationality often has a different meaning than in a laboratory setting, where a problem is to be solved. Goals in daily life may not necessarily lead to an optimal choice but rather to choices coherent with these goals. 14

15 2.6 Resultatsammanfattning Det finns starkt stöd för att äldre konsumenter skiljer sig från yngre. Detta gäller både hur de reagerar på produkter och olika typer av marknadskommunikation. Det finns skillnader i hur äldre tänker och behandlar information, i deras värderingar och motivation samt i hur de prioriterar vid beslut. Äldre litar sannolikt mer till schemata-baserade kognitionsprocesser än till bearbetning av detaljer. Äldre är känsligare för så kallad truth effect, vilket betyder att de anser information mer trovärdig efter upprepning. Ett begränsat tidsperspektiv på livet ger äldre andra prioriteringsgrunder. Äldre prioriterar emotionella och sociala mål över kunskapsinriktade. Äldre är mer mottagliga för emotionellt tilltal, exempelvis i annonser. Äldre är inriktade på att reglera förlust snarare än att stimulera utveckling och progression. Äldre litar mer till kända mönster och vanor. Äldre väljer produkter och varumärken från ett mindre urval än yngre. Äldre föredrar äldre, etablerade, gärna inhemska, varumärken. 15

16 3. Hur viktiga är de äldre som konsumentgrupp? I detta avsnitt presenteras statistik i syfte att belysa äldre svenska konsumenters betydelse och därmed om det finns ekonomiska motiv för företag att inrikta sin försäljning mot detta kundsegment. Resultaten från den statistiska analysen visar att konsumenter över 55 år, i termer av resurser, utgör det viktigaste ålderssegmentet i ekonomin. Konsumenter över 55 år uppgår till en allt större andel av befolkningen och de har i jämförelse med yngre konsumenter i genomsnitt högre inkomster och större förmögenheter och tillgångar, och dessutom mindre skulder. Analysen visar dock också att det finns en fara i att betrakta äldre som en homogen kundgrupp eftersom de resursmässigt skiljer sig åt mellan olika ålderskategorier. I detta avsnitt presenteras statistik i syfte att belysa äldre konsumenters betydelse och därmed om det finns ekonomiska motiv för företag att inrikta sin försäljning mot detta kundsegment. Analysen bygger på data från Statistiska Centralbyrån (SCB). Källorna är SCB:s förmögenhetsstatistik respektive undersökningen Hushållens ekonomi (HEK) De äldre konsumenternas andel av befolkningen Offentlig statistik visar att de äldre utgör en allt större andel av den totala befolkningen och därmed också en allt mer betydande konsumentgrupp i samhället. Statistik från Eurostat visar att år 2020 kommer 20 procent av Europas befolkning att vara över 62 år. Stora ålderskullar i kombination med ökad kunskap om hälsa, en generellt hälsosammare livsstil, framsteg inom medicinska vetenskaper och en bättre sjukvård ger oss inte bara ett större segment av äldre, utan även betydligt friskare personer än tidigare. De senaste 50 åren har livslängden för både män och kvinnor ökat med nästan tio år. På hela den europeiska kontinenten lever kvinnor längre än män var den genomsnittliga livslängden för kvinnor i EU-länderna 81 år. För män var den 75. Det finns uppskattningar som gör gällande att dessa nivåer kommer att ha ökat med ytterligare tre år vardera fram till år 2020 (Eurostat). Även Sverige har under 1900-talet fått en förändrad åldersstruktur, där en allt större andel tillhör den äldre delen av befolkningen. Lägre dödlighet och en minskad fruktsamhet har satt sina spår i åldersfördelningen. I diagram 3.1 illustreras utseendet för den så kallade befolkningspyramiden i Sverige den 31 december I befolkningspyramiden ser man tydligt effekten av det stora antalet födda under 1940-talet, tidigt 1970-tal, slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Vid en jämförelse mellan män och kvinnor finns ett klart mönster i åldersfördelningen. I slutet av 2007 var, liksom tidigare år, männen fler i nästan alla åldersklasser fram till 65 års ålder medan kvinnorna var fler från 65 år och uppåt. Förklaringen till detta är att det föds fler pojkar än flickor samtidigt som kvinnorna lever längre (SCB). Ser vi bara några år framåt i tiden kommer de äldre i Sverige att utgöra nära 23 procent av invånarna år 2030 (över 65 år), jämfört med drygt 17 procent idag (SOU, 2003:91). 2 För mer information om förmögenhetsstatistiken och Hushållens ekonomi (HEK), se asp och asp 16

17 Diagram 3.1 Befolkningen 31 december 2007 efter ålder och kön Källa: SCB 3.2 Inkomsterna för de äldre konsumenterna En faktor som vi vet har en mycket betydande effekt på konsumtionen är individers disponibla inkomst. Statistiken som presenteras nedan är inhämtad från SCB. Den senaste tillgängliga officiella statistiken är från år Statistiken ger information om inkomsternas storlek och utveckling hos befolkningen som helhet och hos den äldre delen av befolkningen. Diagram 3.2 Disponibel inkomst år 2006 för olika åldersintervall Disponibel inkomst tkr, median, år Källa: SCB Diagrammet ovan visar medianinkomsten för Sveriges befolkning under år 2006, uppdelat på olika ålderskategorier. Medianen är det tal i en mängd tal som storleksmässigt ligger så att det finns lika många tal som är större än och mindre än medianen. Medianen kan i vissa fall ge en 17

18 bättre bild av vad som är normalt än vad ett medelvärde kan, speciellt om man har ett fåtal mätvärden som kraftigt avviker från de andra. Inkomstmåttet som används är disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Detta innebär att hänsyn tagits till hushållets sammansättning när individens konsumtionsutrymme beräknats. Högst medianvärde på disponibel inkomst finns inom ålderskategorin år. Inom denna kategori är den årliga medianinkomsten kronor. Detta illustrerar att denna ålderskategori, ur ett resursmässigt perspektiv, utgör ett mycket viktigt kundsegment och resultaten illustreras också hur betydelsefulla de äldre är som konsumentgrupp. I samband med pensionering faller de disponibla inkomsterna per individ, vilket också illustreras av diagram 3.2. Ålderskategorin år har en medianinkomst på kronor, vilket dock är marginellt mindre än de individer som är år ( kronor) respektive år ( kronor). Det är dessutom mer än vad de yngre individerna (under 25 år) har i medianinkomst, vilket är intressant med tanke på att marknadsförare och företagsledningar ofta uppmärksammar denna åldersgrupp. Lägst medianvärde på disponibla inkomster finns inom ålderskategorin 75 år och uppåt. Dessa individer har i genomsnitt en årlig medianinkomst på kronor, vilket illustrerar att de äldre resursmässigt inte är en homogen konsumentgrupp. Detta tyder på att de schablonmässiga uppfattningarna av de äldre, där de betraktas som en homogen kundgrupp vars möjligheter och preferenser skiljer sig från de yngre konsumenternas (se till exempel McConatha et al, 1999), tenderar att vara felaktiga. I termer av köpkraft är de äldre en stark kundgrupp, men det finns också betydande variation mellan olika ålderssegment. Detta innebär att konsumentbeteendet hos 60-åringar exempelvis kan skilja sig från 80-åringarnas beteende. För att ytterligare studera denna fråga illustreras i diagram 3.3 medianinkomsterna i mer finfördelade ålderskategorier för de individer som är 50 år eller över. Mer specifikt delas ålderskategorierna in i femårsintervall i syfte att få fram en rimligare segmenteringsbas. I jämförande syfte presenteras också medianinkomsten för åldersintervallet år. Diagram 3.3 Median disponibel inkomst 2006 för olika ålderintervall för äldre konsumenter Disponibel inkomst tkr, median, år Källa: SCB 18

19 Den högsta årliga medianinkomsten återfinns inom ålderskategorin år, som år 2006 hade ett medianvärde för årlig disponibel inkomst på kronor. Lägst medianvärde, kronor, återfinns inom ålderskategorin 75+. Det framgår tydligt av diagram 3.3 att det finns relativt stora skillnader i medianinkomster mellan olika ålderskategorier, vilket implicerar att de äldre resursmässigt inte utgör en homogen konsumentgrupp. I jämförelse med de resultat som presenteras i diagram 3.2 kan det också noteras att när individerna mellan 65 och 74 år delas in i två olika ålderskategorier (istället för en) visar det sig att det förekommer relativt stora skillnader mellan dessa ålderskategorier. Individer mellan 65 och 69 år har relativt höga årliga medianinkomster, medan de faller med kronor för individer över 70 år. Detta resultat illustrerar återigen vikten av att inte betrakta äldre utifrån en schablonbild. De äldre konsumenterna utgör, ur ett resursmässigt perspektiv, en mycket heterogen kundgrupp. I diagram 3.4 presenteras, istället för de årliga medianinkomsterna, de totala disponibla inkomsterna för olika åldersintervall. I likhet med studiet av medianen (i diagrammet 3.3) indikerar resultaten att ålderskategorin är den resursmässigt starkaste. Individerna i denna kategori förfogade under år 2006 tillsammans över drygt 160 miljarder kronor. Den totala disponibla inkomsten inom olika ålderskategorier under år 2006 ger också en annan bild än studierna av medianinkomsterna. Till skillnad mot tidigare förfogar nu ålderskategorin år över de lägsta sammanlagda disponibla inkomsterna, knappt 62 miljarder kronor. Skälet till detta är att fler individer återfinns inom det bredare åldersintervallet 75+, vilket också medför att de totala disponibla inkomsterna ökar för denna kategori, även om den genomsnittliga konsumenten i detta åldersintervall har en relativt låg disponibel inkomst. Diagram 3.4 Total disponibel inkomst 2006 för olika ålderskategorier äldre konsumenter Total disponibel inkomst 2006, miljoner kr Källa: SCB Det är dock av vikt att notera att de resultat som har presenteras i diagram 3.2, 3.3 och 3.4 utgör en statisk bild av hur viktiga de äldre är som konsumentgrupp. Det finns skäl att misstänka att denna grupp kommer att bli än mer viktig framöver. Inom kort kommer till exempel den stora gruppen av individer som är född under 1940-talet att gå i pension. Denna nya åldersgrupp av pensionärer har ofta en mycket god finansiell situation (vilket analysen ovan också indikerar) och en god hälsa. Forskning har också visat att äldre individer ofta är aktiva och entusiastiska konsumenter av varor och tjänster (Salomon m fl, 2006). Även långt efter pensioneringen lever de ofta aktiva liv fyllda med resor, utbildning, rekreation och personlig utveckling (Dychtwald, 1997; Gunter, 1998; Roszak, 2002). 19

20 I syfte att få en mer dynamisk bild av inkomsternas utveckling för de äldre analyserar vi nedan utvecklingen av den disponibla inkomsten för ålderskategorin 55+ i förhållande till de totala disponibla inkomsterna i Sverige. Diagram 3.5 Andel av total disponibel inkomst för individer över 55 år Andel av total disponibel inkomst 100% 80% 60% 40% % 0% Källa: SCB Diagram 3.5 visar hur stor andel av den totala disponibla inkomsten som fanns inom ålderskategorierna respektive 55+ under tidsperioden År 1995 fanns 36 procent av den totala disponibla inkomsten inom ålderskategorin 55+. År 2006 hade denna siffra växt till 44 procent. Resultaten som presenteras i diagram 3.3 illustrerar därmed att de totala disponibla inkomsterna för konsumenter över 55 år nästan uppgår till hälften av de totala disponibla inkomsterna i samhället, vilket återigen illustrerar hur relativt stor andel av inkomsterna som denna konsumentgrupp förfogar över. Resultaten visar också att denna ålderskategoris andel av de totala disponibla inkomsterna har vuxit betydligt under de senaste åren. 3.3 De äldre konsumenternas förmögenheter, tillgångar och skulder Förmögenhet, tillgångar och skulder är andra viktiga variabler att studera när betydelsen av de äldre som konsumentgrupp ska analyseras. Om en viss konsumentgrupp har en låg medianinkomst kan deras konsumtionsbetydelse underskattas om de istället har en stor förmögenhet. Detta innebär att denna konsumtionsgrupp troligen har bytt bort ett historiskt konsumtionsutrymme mot konsumtion i framtiden. För att studera detta presenteras i diagram 3.6 andelen av befolkningen i olika åldersintervall som har en samlad nettoförmögenhet. Nettoförmögenhet är tillgångar minus skulder. Begreppet nettoförmögenhet beräknas utifrån sammanlagda tillgångar minus sammanlagda skulder. Inom ålderskategorin år är andelen som har en nettoförmögenhet störst där har hela 98 procent av individerna en nettoförmögenhet. Andelen är också stor i ålderskategorierna och 75 och uppåt. Lägst andel med nettoförmögenhet återfinns i ålderskategorin Dessa resultat indikerar återigen att de äldre resursmässigt utgör en viktig konsumentgrupp i samhället. 20

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

NÄR DU VILL VETA VILKA DINA KUNDER ÄR

NÄR DU VILL VETA VILKA DINA KUNDER ÄR U R B A N I S E R I N G VA R B O R M A N? NÄR DU VILL VETA VILKA DINA KUNDER ÄR Consumer classification PA R 1 PAR ingår i Bisnodekoncernen Bisnode är en av Europas största leverantörer av digital affärsinformation.

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Konsumentbeteende ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Sven Bergvall Doktorand Indek Kulturellt varumärkesperspektiv Sony Ericsson som case Dagens föreläsning Kund vs. Konsument Vad är konsumentbeteende?

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Sammanfattning. Orsaker

Sammanfattning. Orsaker Sammanfattning Mellan åren 1980 och 2005 ökade kroppsvikten hos befolkningen i åldrarna 35 till 44 år i genomsnitt med tio procent. Ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen är överviktig eller

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes

Läs mer

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper Så skapar du Personas och fångar din läsare White paper Så skapar du Personas och fångar din målgrupp Att verkligen förstå din målgrupps situation är avgörande för att nå fram med ditt budskap. De flesta

Läs mer

Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS?

Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS? Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS? Esmail Salehi-Sangari Åsa Wallström Avdelningen för industriell marknadsföring, e- handel och logistik Bakgrund Vi har en hög mognadsgrad av internetanvändning

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Den effektiva föreläsningen form och innehåll

Den effektiva föreläsningen form och innehåll Den effektiva föreläsningen form och innehåll Ulf Ekelund, Inst f Kliniska Vetenskaper, Lund Abstract I föreliggande arbete beskrivs kortfattat följande fördelar med föreläsningen som undervisningsform:

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Svenskarnas bloggläsande

Svenskarnas bloggläsande Svenskarnas bloggläsande Läs- och konsumtionsvanor bland bloggläsare i Sverige LINDA HÖRNFELDT Better Bloggers www.betterbloggers.se 2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012. En rapport om räntespararen hos SBAB Bank..

Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012. En rapport om räntespararen hos SBAB Bank.. Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012 En rapport om räntespararen hos SBAB Bank.. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 3 6 JULI 2012 Vem är kontospararen? Tre miljarder kronor. Så mycket

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Brandingstrategi Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Marketing lovar branding håller Ordet brand ska inte förväxlas med det svenska

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK HUR MÄN OCH KVINNORS ANVÄNDANDE AV SOCIALA MEDIER SKILJER SIG OCH VAD DE EFTERFRÅGAR AV VARUMÄRKEN ONLINE. 6 SEPTEMBER 2012 Den här presentationen handlar

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi!

Dina pengar och din ekonomi! Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!

Läs mer

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Denna undersökning är gjord av Silentium 1 7 mars

Läs mer

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström, Docent Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet CLIP www.psy.gu.se/clip 1 Barnet i rättsprocessen

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041 GruppB1steg3 Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson Handledare: Joakim Johansson 2011-02-16 Innehåll 3.1 Kundinteraktion...

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10 Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Vi vill att alla ska ha möjlighet att hitta fakta och slå hål på myter med hjälp av vår statistik.

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får.

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Livskvalitet-100 Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Du får en poäng för varje påstående som stämmer. Poäng: 1. Familj / Relationer Jag är nöjd och belåten

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer