Markus Wilhelmsson, marknadsansvarig på Telias privatsegment i Sverige, vill visa att Telia inte är dyrt. Oförändrad mediekassa för billigare Telia

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Markus Wilhelmsson, marknadsansvarig på Telias privatsegment i Sverige, vill visa att Telia inte är dyrt. Oförändrad mediekassa för billigare Telia"

Transkript

1 DAGENS MEDIA AFFÄRSTIDNINGEN OM MARKNADSFÖRING OCH MEDIEVAL NR 9 / 14 MAJ 2003 / PRIS 65 KR INKLUSIVE MOMS 14 MAJ TV SID 4 MTV öppnar fönster för blågula annonsörer Svenska tv-tittare slipper den finska och danska reklamen när musikkanalen MTV öppnar ett svenskt reklamfönster i augusti. Med en investering på tio miljoner hoppas MTV locka annonsörer som enbart vill synas i Sverige. PRESS SID 5 DN får ännu tydligare stockholmsprägel Chefredaktör Jan Wifstrands mål är att göra DN till det självklara valet för stockholmarna. Vi ska redigera stockholmsmaterialet kraftfullare på första sidan och profilera det i reklam och sponsring, berättar han och säger samtidigt att SvDs stockholmsbevakning fallit samman. UTLAND SID 10 Svensk tv-kanal fjärde störst i Ryssland Den svenska, MTG-ägda tv-kanalen CTC har gått från att vara doldis till fjärde störst i Ryssland. Hemligheten bakom framgången är ett programutbud som lockar köpbenägna tittare i åldern år, enligt rådgivare Natalia Sereschnikova på den ryska mediebyrån Mediaplanning. AFFÄRER SID 32 Platsannonser fortsätter sänka storstadsdrakar Sydsvenska Dagbladet och GP upplever minskade annonsintäkter under årets första tre månader. För DN står det stilla. Det är bara SvD som ökar sina annonsintäkter. Platsannonserna fortsätter att minska medan detaljistannonseringen ökar något. AKTUELLA SIFFROR FÖRSTA KVARTALET 2003/Medieinvesteringar i icke-traditionella medier. Dr ökar mest Internet Oadresserad dr Adresserad dr Gratistidningar Annonsblad Miljoner kronor Källa: IRM Reklamavbrott ger TV4 miljoner Kanal 5 och TV3 ser rött: Konkurrensen är snedvriden De omdiskuterade reklamavbrotten i TV4 har visat sig bli en mycket bra affär för kanalen. Trots att TV4 tappat tittare har kanalens reklamintäkter ökat med mer än 60 miljoner kronor första året med de nya reglerna, jämfört med året Markus Wilhelmsson, marknadsansvarig på Telias privatsegment i Sverige, vill visa att Telia inte är dyrt. Oförändrad mediekassa för billigare Telia Efter arbetet med fusionen med Sonera vill Telia ta tillbaka tappade marknadsandelar. De två första åtgärderna är ett nytt kärnvärde och ny reklam. Prisvärdhet läggs till kärnvärdena bredd och trovärdighet. Reklamen ska tala om att Telia är billigt. Kunderna upplever Telias tjänster som dyrare innan. Utvecklingen upprör konkurrenterna. Det är åt helvete att TV4 kan göra en sämre produkt och samtidigt ta andelar, dundrar Kanal 5s vd Manfred Aronsson. TV3 och Kanal 5 kräver att TV4 inte får fler lättnader i koncessionen. sid 4 och budskapet i kampanjen visar att vi tänker göra något åt det, säger Markus Wilhelmsson, marknadsansvarig på Telia Soneras privatsegment i Sverige. Men trots ökade marknadsföringsinsatser är mediebudgeten oförändrad från förra året, cirka 290 miljoner kronor brutto. sid 24 FOTO ANNA RUT HÖGLUND Varumärke Spendrups tar andelar trots förlorad TT-affär sid Kartläggning Olika vägar till rätt slogan för Vodafone och Coca-Cola sid Vattenspecial Vichy Noveau, Bon Aqua och Loka vattenkrigar i tv sid INNEHÅLL Debatt 3 Tv 4 Press 5 Interaktiva medier 6 Byrå/utomhus 8 Utland 10 Vattenspecial Kartläggning Varumärkesspecial Strategi Medieval Kampanj 31 Affärer Professionellt 41 JAG OCH MITT MEDIUM ELISABETH STRÖM Palmpiloterna var riktiga kamikaze-typer som kapsejsade i fel ögonblick varpå mitt liv försvann i ett nafs sid 44

2 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ ÅSIKT LEDARE Har ambulansjägarna kommit till pr-branschen? EN AMBULANSJÄGARE är en sorts skrupelfria, mänskliga rovdjur som jagar företag med finansiella problem eller olycksoffer. Deras livsnäring består i att suga ut eventuella kvarvarande tillgångar ur företagen eller se om det finns offer som kanske vill stämma någon. Sedan tar de hutlösa summor för att hjälpa till. Den senaste affären, med Westander Publicitet & Påverkan, Body Shop och pr-branschföreningen Precis i huvudrollerna, för tankarna till ambulansjägare. Storyn, som publicerades på dagensmedia.se den 29 april, går så här: Ett gräl blossade upp sedan Westander försökt få Body Shop som kund genom att erbjuda information Rebecka Lindberg chefredaktör rebecka@dagensmedia.se om en rapport från Naturskyddsföreningen i vilken Body Shop skulle pekas ut som miljöbov. Body Shop uppskattade inte sättet att ragga kunder på och vände sig därför till Precis. Westander anklagade sedan Body Shop för lögnaktighet. Bråket var ett faktum. DET ÄR VIKTIGT ATT TÄNKA på att pr-byråerna drabbats hårt av konjunkturnedgången och att 30 av landets tongivande byråer tappade tio procent i byråintäkt förra året. Många är helt beroende av sina mycket få nyckelpersoner för att skaffa kunder. Risken är då att okonventionella metoder blir en utväg. Det är till exempel inte ovanligt att byråerna försöker skapa publicitet kring den egna byrån, paradoxalt nog. Jag har svårt att tro att Westander Publicitet & Påverkan skulle vara mer eller mindre etiska än andra pr-byråer. De förordar öppenhet i branschen (och har hedervärt nog lagt ut all korrespondens kring Body Shop-historien på sin sajt). Även branschföreningen Precis förordar öppenhet. Det är bra. Men kärnfrågan kvarstår: Vad är okej och inte okej när det gäller att närma sig kunder? Det måste redas ut om pr-byråerna ska behålla sin trovärdighet hos annonsörerna. p 5 Debatt: Kundklubb ett effektivt verktyg att öka försäljning och minska marknadsföringskostnad Anna Steiber, marknadschef på managementkonsultbolaget Digiscope, håller inte med om kundklubbarnas tveksamma nytta (se artikel i Dagens Media nummer 8/2003). an Isaksson diskuterar Jvärdet av kundklubbar i sin artikel Tveksam nytta med kundklubbarna i Dagens Media nummer 8/2003. I artikeln ignoreras dock kundklubbens verkliga syfte och värde att öka försäljningen och minska marknadsföringskostnaderna. Först gäller det att reda ut begreppet lojalitet. I debatten framhävs ofta att en kundklubb inte gör medlemmarna lojala. Syftet med en kundklubb är inte att göra medlemmarna livegna utan att öka försäljningen och minska kostnaderna för marknadsföring genom att använda kunskap om kunderna. Det handlar om att skapa möjligheter för företagen att ge rätt erbjudande till rätt kund. Den ökade försäljningen som följer av detta förklaras ofta med en ökad lojalitet hos medlemmarna, men mer korrekt är att benämna det ökad träffsäkerhet. undklubben i sig skapar Kinte långsiktig lojalitet. De parametrar som främst påverkar kundens beteende är pris, produktutbud, affärsläge, service, varumärke och kommunikation. Genom den ökade kundkännedom kundklubbarna bidrar med kan ovan nämnda parametrar bli mer anpassade till företagets kunder. Boots The Chemist, en detaljhandelsaktör aktör i UK med en framgångsrik kundklubb, hävdar att de skulle vara blinda utan sitt Advantage card. Ett viktigt syfte med klubben är att stödja Boots affärsverksamhet och ge personal på Boots information för att kunna utveckla och förbättra verksamheten. n av framgångsfaktorerna Eär förmågan att förvandla stora kvantiteter data till användbar information, få ut denna data i organisationen, analysera den och utifrån detta kontinuerligt utveckla företaget. Genom att ha kännedom om kundernas preferenser kan träffsäkerheten i kommunika- tionen, erbjudandet och prissättningen öka, vilket i sin tur ökar försäljningen. Man ska emellertid inte tro att alla kundklubbar är framgångsrika, det största problemet idag är att de flesta företag inte vet huruvida programmen är lönsamma. Det finns en rad fallgropar på vägen. Som med alla andra initiativ i ett företag gäller det att se till att kundklubben byggs för att förstärka övergripande affärsmål. Utan strategisk ansats blir det omöjligt att utvärdera resultatet. Men under förutsättning att initiativet är väl utformat och förankrat är kundklubben en konkurrensfaktor som erbjuder företaget och medlemmarna en rad fördelar. ebatten bör framöver Dfokuseras på följande frågeställningar: p Har företag verkligen råd att låta bli att lära mer kring kundernas preferenser och beteenden? Utan att känna kunden är det svårt att skapa effektiva strategier för att öka kundvärdet. p Har företagen råd att spendera pengar på massmarknadsföring mot befintliga kunder? Genom riktad marknadsföring kan företa- gen öka träffsäkerheten till lägre kostnad. p Kommer konsumenterna att acceptera irrelevant kommunikation i framtiden? PÅ AGENDAN MARGARETHA SJÖBERG generalsekreterare och vd på Sveriges Informationsförening Relevans är ett nyckelord i dagens informationsöverflöd. Annika Steiber marknadschef på managementkonsultbolaget Digiscope Vilken är den viktigaste branschfrågan på din agenda just nu? Den ena frågan är att utveckla vårt ledarskapsprogram Communication executives program som vi arrangerar tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm sedan fem år tillbaka. Här arbetar vi nu för att införa en certifieringsnivå för att säkra kompetensen hos informationschefer i ledningsfunktion. Den andra frågan som är viktig är att bygga upp ett femårigt forskningsprogram med inriktning på information och kommunikation för affärsskapande och organisationsutveckling tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm. Just nu ägnar jag mig åt att samla in medel för finansieringen som uppgår till cirka åtta miljoner kronor. Vi önskar en bred uppslutning i informationsbranschen bakom detta program. Varför är dessa frågor så viktiga för dig? För att de här satsningarna kommer att ge ny kunskap till vår bransch. Information och kommunikation handlar inte längre om att bevaka en viss fråga utan om att se till att alla beslut blir så kloka som möjligt, det vill säga om att vara en del av den totala verksamheten. Informatörer måste därmed bli mer affärs-och verksamhetsorienterade så att information och kommunikation inte uppfattas som självändamål. Brev till chefredaktören: Dagens Media, Rebecka Lindberg, Västmannagatan 15, Stockholm, fax , e-post: rebecka@dagensmedia.se. Vi publicerar bara signerade inlägg som dessutom ska förses med telefonnummer dagtid. Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texter. DAGENS MEDIA AFFÄRSTIDNINGEN OM MARKNADSFÖRING OCH MEDIEVAL Dagens Media är en oberoende medietidning som ges ut av privatägda Dagens Media Sverige AB, utan anknytning till andra medieaktörer eller förlag. Startår Dagens Media ges ut varannan onsdag i pappersutgåva (21 utgåvor 2003), varje tisdag som elektroniskt nyhetsbrev och varje dag på dagensmedia.se. Vi vänder oss till personer med stort intresse för medier i sitt yrke såsom marknadschefer, reklamchefer, mediechefer, medierådgivare och konsulter inom pr, event och sponsring. chefredaktör och ansvarig utgivare Rebecka Lindberg, telefon , e-post rebecka@dagensmedia.se reportrar Rolf van den Brink, telefon , e-post rolf@dagensmedia.se Hanna Dunér, telefon , e-post hanna@dagensmedia.se Klas Granström, telefon , e-post klas@dagensmedia.se Virve Hedenborg, telefon , e-post virve@dagensmedia.se Björn Hedensjö, telefon , e-post bjorn@dagensmedia.se layout Per-Emil Arvidsson, telefon e-post peppe@dagensmedia.se medarbetare i det här numret Anna Rut Höglund (fotograf) Johan Janrell (praktiserande reporter) Stefan Melesko (krönikör) Staffan Ringskog (skribent) Peggy Sands (korrekturläsare) Hans Sydow (krönikör) Eva Wisten (skribent) verkställande direktör Henrik Meerburg, telefon e-post henrik@dagensmedia.se repro och tryck AB Upsala Nya Tidnings Tryckeri, unttryck.se annonsavdelningen Mathias Kallio, telefon e-post mathias@dagensmedia.se Susanne Persson, telefon e-post susanne@dagensmedia.se prenumerationsansvarig Ida Andersson, telefon nummer kostar kronor + moms lösnummerförsäljning Dagens Media finns att köpa i Presstops butiker samt i andra välsorterade presskiosker adress Dagens Media Sverige AB Västmannagatan 15B Stockholm Telefon (växel): Fax: E-post: fornamn@dagensmedia.se På vår sajt kan du läsa och debattera färska medienyheter dygnet runt, året runt. Tipsa oss gärna om nyheter på red@dagensmedia.se TS-upplaga helår 2002: exemplar

3 4 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ 2003 NYHETER TV TV4 ökar trots tapp Kanal 5s vd Manfred Aronsson: Det är åt helvete! av Björn Hedensjö DE OMTVISTADE reklamavbrotten i TV4 har visat sig vara guld värda. Trots vikande tittartal har TV4 ökat reklamintäkterna med över 60 miljoner kronor sedan kanalen för ett år sedan fick tillstånd att avbryta program för reklam. Men konkurrenterna ser rött. Det är åt helvete att TV4 kan utveckla en allt sämre produkt och samtidigt ta marknadsandelar. Det borde innebära att de inte får fler lättnader på koncessionsavgiften. När de nya reglerna kom påpekade jag att konkurrensen skulle snedvridas ytterligare och nu ser vi beviset, säger Kanal 5s vd Manfred Aronsson. ANALYS AV TV-TITTANDET JANUARI TILL APRIL 2003: Tittarras för SVT-kanalerna första tertialet Trots att den riktiga våren precis anlänt går tv-säsongen mot sitt slut. Det är nu hög tid att sammanfatta det första tertialet, det vill säga månaderna januari till och med april Analysen är inriktad på åringarna, eftersom denna grupp ofta beskrivs som huvudmålgrupp för kommersiell tv. När det första tertialet 2003 analyseras kan det konstateras att tittandet på SVT-kanalerna minskat med cirka tio procent jämfört med samma period 2002 naturligtvis till förmån för övriga, kommersiella kanaler. En bidragande orsak till SVTs styrka förra året var vinter-os, ett evenemang som inte haft någon motsvarighet i år. Även TV4 minskar, om än marginellt (minus tre procent). Vinnare sett över hela perioden är TV3 och Kanal 5 som båda vunnit mark jämfört med TV3 ökar med cirka sex procent och Kanal 5 med cirka nio procent. Men intressant är också att tittandet på övriga kanaler fortsätter öka; med nio procent i gruppen år under tertialet. (Tittandet på övriga kanaler definieras här som tittande på alla andra kanaler än SVT1, SVT2, TV3, TV4 och Kanal 5.) Det har varit ganska stora tittarfluktuationer under årets första 18 veckor, vilket framgår av veckoanalysen (andelar). Kampen om FAKTA/ REKLAMAVBROTTEN Regeringen lade den 17 januari förra året fram förslaget om att tillåta reklamavbrott i TV4, en förändring som en bred politisk majoritet ställde sig bakom. De nya reglerna trädde i kraft den första april Men det finns program som TV4 inte får bryta för reklam, exempelvis spelfilmer som är högst 45 minuter långa. TV3S VICE VD Michael Porseryd instämmer i att TV4s nya möjligheter att sända reklam påverkar konkurrensen och därmed förutsättningarna för TV4s koncessionsavtal. Koncessionen ska balansera TV4s dominerande position i förhållande till satellitkanalerna. Nu mjukas förutsättningarna som har gällt och borde gälla för koncessionen upp rejält. Allt vet vilken fördel det har varit för satellitkanalerna att ha avbrott. Dagens Media har bett mediebyrån Carat ta fram statistik för det år som gått sedan kanalen införde reklamavbrott i program, och jämfört med året innan. Under perioden (kvartal två till fyra 2002 samt första kvartalet i år) har tittandet i kanalen minskat. I målgruppen 12 till 59 år har tittarandelen minskat med 6 procent. Utvecklingen hos kommersiellt viktigare målgrupper, till exempel år, har varit ännu sämre. TV4 har under perioden haft 1,9 procent mer reklamtid än året innan lagändringen, och i snitt sänt reklamspotar av i stort sett samma längd. Samtidigt har reklamintäkterna i moderkanalen ökat med 4 procent. EN VIKTIG FÖRKLARING till att reklamintäkterna ökat trots att kanalen tappat tittare är det faktum att långt fler tittare än tidigare tittar på reklamen. TRP, som är ett mått som anger räckvidd för reklam i en specifik målgrupp, har i målgruppen år ökat med hela 5 procent. förstaplatsen vanns oftare av SVT1 än av TV4 under årets inledning men under de senare vårveckorna har TV4 tagit igen med råge och publikströmmen har vänt åter. Samtidigt har SVT1 tappat rejält i andelar något som förstärker bilden av det nollsummespel som svenskt tvtittande är. SVTs tapp på mer än tio procentenheter under slutet av perioden kan utan överdrift kallas för ras. Men också TV3 har ökat sina andelar under de senaste veckorna och vi kan se ett uppsving som till stor del beror på tittarframgångarna under hockey-vm. Kanal 5 har varit fortsatt konkurrenskraftigt under våren och vid flera tillfällen har kanalens tittartidsandelar legat över TV3s i målgruppen år. TITTARTIDSANDELAR REKLAM-TV, ÅR (2002 INOM PARENTES) TV4 56% (59 %) Kanal 5 19% (18 %) TV3 25% (23 %) TV4S TRP, ÅR RATING, ÅR (PROCENTUELL ANDEL AV MÅLGRUPPEN) procent TITTARTIDSANDELAR, ÅR (PROCENTUELL ANDEL AV TOTALTITTANDET) Vecka 1 april mars 2002 SVT1 1 april mars 2003 jan-april 2002 jan-april Räckvidd i tusental i målgruppen år, under ett år Tidigare har TV4 tappat mycket på grund av att tittare som föredrar en viss typ av program gått till andra kanaler så fort programmet de tittat på tagit slut. Reklamavbrotten har gett kanalen väsentligt högre kommersiell rating, säger Henrik Ström, tv-rådgivare på Carat. Michael Grimborg, försäljningschef på TV4, vill tona ned betydelsen av reklamavbrott för kanalens försäljningsframgångar. Visst är det positivt och möjliggör ett mer effektivt utnyttjande av vårt reklamlager. Men huvudförklaringen till att vi ökar är att det finns en positiv känsla på marknaden. Vi har färre kunder än tidigare men de lägger också mer pengar än förut. Om TV3 ska driva frågan i pågående koncessionsförhandlingar kan Michael Porseryd inte svara på. Det är en fråga för MTG snarare än TV3. p TV4S TITTARTIDSANDEL, ÅR 1 april mars april mars 2003 Källa: Carat (båda graferna) SVT1 SVT2 TV3 TV4 Kanal 5 övriga SVT2 TV3 TV4 Kanal ,5 2,0 1,5 1,0 0, procent Källa analys och grafer: Mediavision, MMS, 9 maj procent FAKTA/ KONCESSIONSUTREDNINGEN TV4 betalar koncessionsavgift för ensamrätten att sända reklam-tv i hela landet i det analoga nätet. Koncessionsavgiften består av en fast och en rörlig del, den rörliga beräknas bland annat på reklamintäkter. TV4 hävdar att ensamrätten att sända reklam-tv försvinner i och med en övergång till digitala sändningar. Koncessionsutredningen har haft i uppgift att: 1) Se hur utvecklingen sett ut från början av 90-talet, då koncessionsavgifterna infördes, fram tills nu och om det skett någon förändring som föranleder att koncessionsavgifterna förändras. 2) Föreställa sig hur situationen ser ut när de analoga sändningarna upphör helt och om, och i så fall hur mycket, TV4 då ska betala i koncessionsavgifter. Utredningen leds av Marianne Eliasson och ska lämnas över till kulturminister Marita Ulvskog fredagen den 16 maj. År 2002 betalade TV4 414,5 miljoner kronor i koncessionsavgift. av Virve Hedenborg MTV öppnar svenskt fönster av Rolf van den Brink rolf@dagensmedia.se DEN 15 AUGUSTI ÖPPNAR MTV ett reklamutrymme för svenska annonsörer. Sedan tidigare har MTV haft ett fönster för annonsörer som vill visa sin reklam i hela Norden. Men något utrymme för annonsörer som bara vill synas i Sverige har hittills inte funnits att köpa. På det här sättet dubblerar vi reklamsignalen. Annonsörer kan nå ut i hela Norden som tidigare, men de kan också välja att bara synas i Sverige, säger Jonas Chrigström, nordisk försäljningschef på MTV. ANNONSÖRER SOM vill annonsera endast i Sverige, erbjuds samma kontaktkostnader som tidigare, 254 kronor för tusen kontakter i målgruppen år. Jonas Chrigström hoppas nu att locka annonsörer som tidigare har valt bort MTV. En del annonsörer vill inte annonsera utanför Sveriges gränser. Det kan vara en dagligvaruleverantör som har olika utbud i de nordiska länderna eller kanske mobiltelefontillverkare som har modeller som inte finns i något annat land. MTV vill också frigöra mer reklamutrymme för svenska annonsörer när inhemska danska, finska och norska annonsörer ligger avskiljt i den nordiska signalen. Det blir även bättre för tittarna som slipper irrelevant reklam från andra länder, säger Jonas Chrigström. MTV INVESTERAR RUNT tio miljoner kronor för att kunna sända ytterligare en reklamsignal. MTV räknar med att betala investeringen redan i år. Vi ser en marknad som vänder lite uppåt. Det ska vi klara, säger Jonas Chrigström. MTV räknar sedan med att öka intäkterna med hjälp av den svenska signalen. Det ska ske framförallt från 2004 och framåt. År 2006 ska vi ha mer än fördubblat intäkterna. Tittandet på MTV mäts av branschens undersökningsföretag MMS. I övriga nordiska länder mäts inte tittandet. Först 2004 ska MTV börja köpa tittardata i de andra länderna. p Jonas Chrigström, nordisk försäljningschef på MTV.

4 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ NYHETER PRESS DNs stockholmsprofil ska bli tydligare Chefredaktör Jan Wifstrand: Svenskans stockholmsbevakning har fallit samman FOTO ANNA RUT HÖGLUND Jan Wifstrand har varit chefredaktör i drygt hundra dagar. Han anser att DN är överlägsen på stockholmsbevakningen och att detta nu måste profileras. av Virve Hedenborg virve@dagensmedia.se GENOM EN NY budskapsplattform och tydligare redigering av stockholmsmaterialet ska chefredaktör Jan Wifstrand öka Dagens Nyheters hushållstäckning i Stockholm rejält om tre år. Av företrädaren Hans Bergström ärvde Jan Wifstrand en helt ny nyhetsorganisation, effekterna av ett historiskt stort besparingspaket och en tidning som just hade genomgått en tabloidomgörning. I tre månaders tid har han nu haft möten med avdelningschefer och lärt sig hur organisationen fungerar. DN har sin starkaste marknad i Stockholm. Men Jan Wifstrand vill göra DN ännu mer till stockholmarnas egen tidning. Vi ska lyfta fram allt det stockholmsmaterial vi faktiskt har. Vi ska profilera det i reklamen. Det ska synas i den sponsring vi jobbar med men också i lansering på första sidan och i kraftfullare redigering, säger han. ENLIGT JAN WIFSTRAND utklassar DN de båda gratistidningarna Stockholms City och Metro både i omfång och kvalitet när det gäller stockholmsbevakningen. Vem som helst som tittar noga ser ju att DN har ett otroligt mycket större och bredare utbud. Det går inte att jämföra. Det finns de läsare som nöjer sig med City och Metro, men många av dem får aptit på bättre och mer journalistik. Då är DN det självklara valet. Svenska Dagbladet, som också har sin starka marknad i Stockholm, ser Jan Wifstrand inte som någon verklig konkurrent. Svenskans stockholmsbevakning har fallit samman. Det är bara när de bestämmer sig för att göra ett projekt, som nu med SLavslöjandet, som de slår till med en bra stockholmsnyhet. Det finns dagar då det inte finns en enda renodlad stockholmsnyhet i tidningen. Jämför DNs På stan på fredagarna och SvDs nöjesbevakning. Det är en enorm skillnad i ambition och kvalitet. MEN OM DN REDAN är bäst på stockholmsbevakningen, varför är hushållstäckningen då så pass låg? Enligt Jan Wifstrand beror det på att DN varit dåliga på att berätta vad de är bra på. DN har haft ambitionen att ha en tydlig stockholmsprofil tidigare, men inte lyckats. Han tycker att DNs profil hittills varit för spretig. Just nu pågår en omfattande omvärdering av varumärkesplattformen. Ett arbete som antagligen blir klart i augusti, september. Om det leder till ett byråbyte från Lowe Brindfors, som gjort DNs reklam i ett par år, är oklart. Vi omprövar hela strategin när det gäller byråer. Vi letar efter den kraft som behövs, det kanske inte behövs någon byrå alls. Man kan jobba på ett helt annat sätt, säger Jan Wifstrand. Parallellt med DNs utvärdering av sin budskapsplattform arbetar dock Lowe Brindfors med en kampanj som ska gå i augusti, september. Den 15 maj offentliggör Jan Wifstrand med stor sannolikhet sin nya redaktionsledning. p 13 frågor till Jan Wifstrand efter 103 dagar Du får beröm för att du tar tag i tryckeriproblemet. Men handen på hjärtat, är inte det en vd-fråga egentligen? Jo, men när prenumeranter ringer och är förbannade ringer de mig, inte till vdn. Hur tycker du att den nya nyhetsorganisationen fungerar? En del reportrar tycker att den är väldigt otydlig. Den har inte satt sig helt. Nyhetsavdelningen drabbades av det sparpaket som genomfördes innan jag kom. Men den är långt bättre än den tidigare projektorganisationen, som var otydlig. Har DN ett fungerande nyhetsarbete idag? Vi är överlägsna på stockholmsbevakningen. Vi har blivit bättre på ekonominyheter, men kan bli ännu bättre. Vi kan bli bättre på delar av den vanliga samhällsbevakningen, som bevakningen av vårdfrågor. Min kompis (han jobbar inte med medier) säger att i DN läser man sånt som har hänt i andra tidningar. Vad beror det på tror du? Han har fel. Om jag kryssar allt i ett nummer som inte finns i någon annan tidning blir det ett femtiotal kryss, fast vi är dåliga på att lyfta fram det. Några säger att du syns för lite ute på redaktionen? Jag är på nyhetsmötet varje morgon, idag var jag nere på centralredaktionen sex till sju gånger. Jag koncentrerar mig på avdelningscheferna, jag ska inspirera dem som i sin tur kan inspirera medarbetarna. Du höll inte med tidigare, när jag sa att det som synts mest utåt är ditt bråk med tryckeriet. Vad tycker du mer att du har gjort som har synts utåt? Ekonomidelen är tillbaka på söndagar, sedan är det många små saker, som att vi har blivit mycket bättre på löpsedlar. Jag jobbar inte på det sättet att jag ska bevisa vad jag åstadkommit på tre månader för Dagens Media eller någon annan. Det är en väldigt naiv syn att tro att man går in och förändrar en tidning på tre månader. Blir det fler sparpaket? Nej, inte i form av att vi säger upp si och så. Men vi vardagssparar överallt. Bland mediebyråer är den vanligaste kritiken mot DN att ni är stela vid annonsförhandlingar. Vad kan du locka annonsörer med? Vi prisförhandlar inte, men det beror på att vi ger mest för pengarna. Vi har bäst genomslag. Hur ska du ska jaga intäkter? Jag tror på nya intäktskällor via nätet. Även vi måste ha specialtjänster som vi kan ta betalt för. LILLA CLINCHEN/ BÅTTIDNINGAR MATS GÖTHLIN chefredaktör på Båtnytt Hur tror du att Båtliv vill positionera sig? Som en medlemstidning. De porträtterar klubbmänniskor och informerar om klubbar. Vilken är den största skillnaden mellan tidningarna? Utseendet skiljer sig markant från varandra. Båtliv är en ganska tunn tidning. Den ges ut sex gånger per år och vi en gång i månaden. Ge konstruktiv kritik till Båtliv! De borde förnya sig och lägga ned porträtteringen av alla gubbar och lyfta fram fler unga människor. Redaktionen behöver bli mer självständig. Vilka annonsörer har Båtliv som du skulle vilja ha? Inga. Hur mycket ökar er annonsförsäljning under sommarhalvåret? På våren ökar vi med 15 helsidor. En helsida kostar kronor. Hur ser DN ut om tre år? En tydligare stockholmsprofil, fler tunga avslöjanden i nyheterna, en närmare ton med läsarna. Vi har väsentligt fler besökare på DN.se. Hur ser upplagan och prenumerantstocken ut? Det ska vara en stabil ökning, mer konkret är jag inte. Hur ser räckvidden ut om tre år? Vi tittar på Orvesto där vi har en stabil men svag ökning. Räckvidden bör öka, men jag har inte något kvantifierbart mål. Både räckvidd och upplaga kan öka mycket, mycket mer. Hur kommer målgruppen för DN att se ut om tre år? Vi ska stärka oss speciellt bland yngre, högutbildade. Det gör vi genom att profilera det material vi har som är viktigt för dem. Vi har det redan, men vi måste lyfta fram det. Unga läsare är till exempel folk som har sitt första egna boende, år. p Fotnot: DN har i upplaga med en betalningsgrad på 81 procent, enligt TS läser DN på vardagar, enligt Orvesto LARS-ÅKE REDÉEN chefredaktör på Båtliv Hur tror du att Båtnytt vill positionera sig? De är nischade mot folk som vill köpa en ny produkt. Vilken är den största skillnaden mellan tidningarna? De skriver för båtintresserade och vi skriver för båtägare. Vi skriver om båtpolitiska frågor och det är vi nästan ensamma om. Ge konstruktiv kritik till Båtnytt! De borde fokusera mer på den enskilde båtägaren, skriva om enklare produkter och inte alltid så stora båtar. De borde ha färre notiser som bygger på pressreleaser och tips från företag. Vilka annonsörer har Båtnytt som du skulle vilja ha? Nybåtsannonsörer och båtmäklare. Hur mycket ökar er annonsförsäljning under sommarhalvåret? Med det dubbla. En helsida kostar kronor. av Hanna Dunér

5 6 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ 2003 NYHETER INTERAKTIVA MEDIER Ab.se i topp som mest populära domännamn ansökte om domännamn efter regeländring av Hanna Dunér hanna@dagensmedia.se SEDAN I APRIL GÄLLER nya regler för registrering av domännamn under.se. Nu kan vilken privatperson som helst förteckna ett ledigt namn utan att behöva ha någon företagsregistrering, vilket tidigare var ett måste. I samband med övergången från de gamla, striktare reglerna, till de nya, strömmade ansökningarna in. Siffran slutade på drygt sökande till över namn. Enligt uppgifter från företaget Nic.se, som tillhandahåller registreringar av domännamn under toppdomänen.se, var ab.se det mest åtråvärda namnet och gick till företaget Aktiebolagstjänst. Efter det kom domannamn.se, som gick till Forestad grus. AB. SE VAR ETT AV de namn som inte gick att använda enligt de gamla reglerna, då ab inte gick att registrera hos Patent och registreringsverket (PRV). Vi skickade in 126 ansökningar i olika företagsnamn, så vi hade flest lotter i lottdragningen. Det var nog därför namnet gick till oss, säger Leif Malmborg, vd på Aktiebolagstjänst. Vad hade ni som andrahandsval om ni inte fått ab.se? Då hade vi fått nöja oss med det namnet vi har idag, säger han. Enligt Per-Olof Josefsson, vd på Nic.se lottades namnen ut genom slumpvis dragning, så det handlade mycket om tur. Han förklarar att med det nya systemet ska det vara först till kvarn som gäller, men att det var en omöjlighet att koordinera under övergångsperioden. Varför ändras reglerna? Det blev en drive under 1998 och 1999 då vissa registrerade namn och sålde dem dyrt, då behövde vi ha ett strängt regelverk. Men det är fem år sedan nu och företag som ännu inte har ansökt får nästan skylla sig själva. Regeländringen gjordes för DE TIO POPULÄRASTE DOMÄNNAMNEN Domännamn Sökande Antal sökande ab.se Aktiebolagstjänst* 211 mail.se Johan Dahlberg 165 konsult.se Forestad Grus 142 pc.se Pontus Runvik 108 domannamn.se Forestad Grus 97 webmail.se Maximum 93 doman.se Kerstin Jacobsson 92 registrera.se Björn Jensen 86 europa.se Liv Fjellander 79 inredning.se Ernst Åström Möbler 79 *Tidigare Startskottet att man ska kunna ansöka om privatnamn och kampanjnamn. Finns det några faror med att släppa på reglerna? Argumentet tidigare var ju att kunna bibehålla en seriös domän och det har vi ju tummat på nu. Men fördelarna med detta väger tyngre än nackdelarna, säger Per-Olof Josefsson. p Lås in dina TV-planners. David Hoath är i stan.

6 8 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ 2003 NYHETER BYRÅ/UTOMHUS Tydligt säljfokus lockar kunder Reklambyrån Falck & Co lovar merförsäljning trots sämre tider av Klas Granström TRADITIONELLA reklambyråer saknar tydligt erbjudande. Därför får de få nya kunder och branschen backar. Det säger Christian Falck, vd för sälj- och marknadsföringskonsulten Falck & Co, som lockar kunder med ett rakt löfte om ökad försäljning. När en reklambyrå presenterar sig för en uppdragsgivare visar byrån sina senaste reklamfilmer. De lever på att göra uppmärksammade kampanjer. Vi presenterar oss genom att beskriva vårt arbetssätt, där kunden alltid är en del av arbetsgruppen, och genom att vi anser att försäljning och marknadskommunikation ska hänga ihop, säger Christian Falck. FALCK & CO STARTADES Förra året hade bolaget en byråintäkt på 24 miljoner kronor och en omsättning på närmare 40 miljoner kronor. Omsättningen ökade med närmare 20 procent jämfört med året innan och företaget fick sju nya kunder netto under Däribland märks Stjärnurmakarna, Smålandsvillan och Britannia Ticket. Christian Falck säger att ökningen bland annat kommer av Stockholmsmässan fick 61 procents obsvärde med hjälp av Clear Channels bussbakar. av Hanna Dunér UTOMHUSBOLAGET Clear Channel lanserade den nya bussbaksidan XL i januari. Mellan vecka 6 och 18 har hittills har tio annonsörer nappat på formatet, vilket motsvarar 70 procents beläggning. Försäljningen har gått bättre än väntat, säger Kent Jacobsson, försäljningschef för trafik på Clear Channel. Med sina 175 gånger 85 centimeter ska XL vara ett mindre kostsamt alternativ till det största formatet Superback. Produkten kan bokas på de elva orter där Clear Channel opererar i Sverige och den räknas som en av företagets större nätverksprodukter. Den kan köpas som helkampanj, där annonsören exempelvis får samtliga 400 bussbaksidor i Stockholms innerstad Christian Falck, vd för Falck & Co. att fler marknads- och försäljningschefer får upp ögonen för en kommunikationskonsult som utlovar försäljning när det råder lågkonjunktur. Falck & Co lockar uppdragsgivarna i första hand med tre saker: p En planningenhet som funnits i bolaget sedan Enligt Christian Falck säkerställer den att Falck & Cos organisation hela tiden lyssnar av marknaden och konsumenten. p En arbetsmodell som enligt Christian Falck kvalitetssäkrar arbetet. I modellen ingår att Falck & Co tillsammans med kunden tar fram en brief utifrån den budget och de mål som finns uppsatta. Dessutom ingår förtester av de åtgärder som Falck & Co föreslår samt uppföljning av det som bolaget genomför. p En syn på uppdragsgivarens affär och varumärke som innebär att extern och intern kommunikation ska fungera ihop. Den externa kommunikationen består av alla de åtgärder som görs i externa medier. Arbetet med intern kommunikation består framförallt av att få försäljnings- och marknadsorganisation att arbeta ihop. Reklambyråer har för vana att släppa kunderna när annonserna är klara. Vi följer upp och mäter men vi arbetar också vidare med kunden genom att till exempel hjälpa kundens säljkår att träffa rätt personer. Eller så beskriver vi hur säljkåren ska använda det nya marknadsföringsmaterial som de fått, säger han. BOLAGET HAR OCKSÅ egna försäljnings- och marknadschefer. Dessa arbetar också som projektledare. Det krävs andra kompetenser för att leverera det vi lovar. Vi har planners som har den teoretiska kunskapen om varför något Tio annonsörer väljer bussbaksidor under två veckors tid. Alternativt kan kunden plocka ihop ett eget paket bestående av utvalda städer, eller beställa samtliga orter. Enligt Kent Jacobsson är XL en lämplig produkt att komplettera en hel annonskampanj med, särskilt om annonsören vill stärka sig på enskilda orter. Den här produkten är bra om kunden vill ha ett starkt genomslag på kort tid. Den skapar snabb kampanjeffekt och det är stor prisskillnad mellan XL och Superback, säger Kent Jacobsson. XL VÄNDER SIG TILL annonsörer som vill nå beslutsfattare eftersom Clear Channel dragit slutsatsen att många beslutsfattare kör bil. På sidan av bussarna syns mer allmängiltiga budskap eftersom de även vänder sig till fotgängare. Hittills har annonsörer som bland andra Amfa Finans, Sandrews, Stockholmsmässan och AK Finans synts på bussbaksidorna. Det tar alltid lite tid att lansera en ny produkt då de flesta köper annonsplats av gammal säljer. Vi har vår säljchef Michael Lerner som har arbetat på Best Western Hotells med att ta fram marknadsplaner med ett försäljningsperspektiv. Och vi har marknadschefen Daniel Sköld som varit marknadschef på det extremt säljfokuserade MTG, säger Christian Falck. Säljfokuset övertygade Kinnarps dåvarande marknadschef Marcus Bagstevold. Kinnarps investerade förra året i en kampanj som gick under namnet En bra dag på jobbet. Jag valde ett samarbete med Falck & Co av två skäl. Dels för att de hade erfarenhet av att få återförsäljare att samarbeta i processen kring en marknadsföringsinsats. Dels på grund av deras planningmetod där de intervjuar kunder, återförsäljare och potentiella kunder för att få ett material att utgå ifrån när reklamen ska skapas, säger Marcus Bagstevold. Falck & Co byter nu tagline från analys och kreativitet i samverkan till försäljning och marknadskommunikation för att ytterligare förklara för potentiella kunder att bolaget har ökad försäljning som mål med marknadskommunikationen. Allt vi gör ska sälja något och det ska framgå, säger Christian Falck.p Stockholmsmässan är nöjda med sitt observationsvärde på 61 procent. vana. Men det har gått betydligt snabbare för XL att slå än vad det gjorde för Superback, och det är väl bokat framöver, säger Kent Jacobsson. STOCKHOLMSMÄSSAN FICK ett observationsvärde på 61 procent efter att ha annonserat i XL-formatet under två veckor. Det innebär att av 178 tillfrågade hade 116 personer observerat annonserna. Vi känner även att de spontana kommentarer vi fått från när och fjärran har varit positiva. Vi har fått en ännu större tydlighet än tidigare och vårt budskap har gått fram bättre. Det känns inspirerande att gå vidare med detta format. Det roliga är att vi diskuterade internt innan vi visste att XL hade lanserats, att vi skulle vilja ha precis den här typen av produkt, säger Erik Rådström, projektledare för Båtmässan. p FOTO CLEAR CHANNEL VECKA 19 KORTFATTAT från dagensmedia.se AMF LÄMNAR PUBLICIS AMF Pension avslutar sitt samarbete med reklambyrån Publicis Stockholm. Samarbetet har pågått i sju år men när AMF Pension nu byter fokus från att övertala stora mängder pensionssparare till att bearbeta individer vill bolaget ha en ny konsult. Publicis tappar sju miljoner kronor i byråintäkter. AUDUMBLA BYTER VD Kommunikationskoncernen Audumbla, där bland annat Garbergs, Poolcat och Bizkit ingår, byter vd. Den nuvarande vdn Nils Tunebjer blir ny styrelseordförande i Audumbla efter Conny Karlsson, som varit tillförordnad efter Björn Örås, som slutade i höstas. Nils Tunebjer vill inte berätta vem som blir ny vd. Vem det blir får ni veta inom kort. Jag vill inte gå ut med det än med hänsyn till de inblandade personerna, säger han. SANDBERG STARCOM NYANSTÄLLER Mediebyrån Sandberg Starcoms Stockholmskontor utökar personalstyrkan med mediestrategen Helen Landberg och medieplaneraren Fredrik Svensson. Helen Landberg kommer närmast från Starcom i Danmark och Fredrik Svensson från Marknadsakademin vid Stockholms universitet. ZENITH SÄGER UPP FYRA Mediebyrån Zenith Optimedia inleder ett samarbete med Starcom Mediataktik och varslar därmed fyra personer som blivit övertaliga. Kvar på byrån blir tre personer. Samarbetet gäller i första hand Sverige, där Starcom Mediataktik alltså tar över hanteringen av medieköpen. Enligt uppgift till Dagens Media tittar Zenith även på samordning i andra nordiska länder. A-COMGRUNDARE KÖPER UT MARCOM HOUSE A-com har i det tysta sålt sin femtioprocentiga andel av dotterbolaget Marcom House till vdn Thomas Hvid, tillika grundare av A- com samt styrelseledamot. Affären kommunicerades inte vid senaste rapporttillfället. Enligt vd Fredrik Sandelin blev affären klar i februari och inföll därför inte under rapportperioden för det tredje kvartalet 2002/2003 (1 nov-31 januari). JAN STENBECK VINNER ANNONSÖRPRIS Annonsörföreningens utmärkelse Stora annonsörpriset utdelas i år postumt till Jan Stenbeck. Motiveringen är att Stenbeck skapat nya möjligheter på mediemarknaden. Stora annonsörpriset återkom i år efter att ha legat i malpåse de senaste tio åren. Priset delas ut till en person som gjort en behjärtansvärd insats för annonsörerna.

7 10 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ 2003 NYHETER UTLAND MTGs ryska tvkanal i medvind Ungdomliga CTC klättrar från tv-doldis till fjärde största kanalen av Staffan Ringskog mb.bureko@delta.telenordia.se KANALEN SOM MODERN Times Group styr i Ryssland är landets mest framgångsrika. Framgången lär också fortsätta under Nyckeln till succén är att CTC, som kanalen heter, lyckats bli det unga Rysslands givna tv-val. Samtidigt visar kanalen god lönsamhet i ett land där reklammarknaden fortsätter att växa starkt. Goda ekonomiska tider präglar Ryssland just nu. Under 2002 omsatte reklamen i landet 25 miljarder kronor en siffra som tros öka starkt även En aktör med stor framgång är svenska tv-bolaget CTC. Kanalen, där stenbeckska Modern Times Group är största ägare, räknas som mest lönsam inom rysk tv. Diana Ederal och Natalia Sereschnikova är medieplanerare på Rysslands främsta mediebyrå Mediaplanning. Ett företag som trots sitt engelska namn är ett helägt ryskt företag och som lotsar annonsörer rätt bland Rysslands 25 största tv-stationer. CTC var länge en ganska anonym tv-kanal i Ryssland, berättar Diana Ederal. Plötsligt är CTC landets fjärde största kanal. Att klättra från tv-doldis till en av våra hetaste kanaler är naturligtvis en anmärkningsvärd prestation. VAD ÄR DÅ HEMLIGHETEN bakom MTGs framgångssaga i Ryssland? Diana Ederal säger att uppkomlingen CTC varit särskilt skicklig på att nå åldersgruppen år. För annonsörer är detta kanske den viktigaste målgruppen, eftersom åringar anses vara familjens makthavare vad gäller konsumtion. Det är åringarna som är mest köpbenägna och bestämmer mycket av vad föräldrarna ska köpa in, påpekar Natalia Sereschnikova. Jämfört med sina konkurrenter ligger CTC i topp i denna åldersgrupp. Det mesta i CTCs programutbud präglas av att man vill nå just denna tittarskara. CTC har satsat mest på att köpa in produktion från USA. Företaget styrs av ett hårt lönsamhetstänkande. Företaget har inte investerat stora summor på dyrbar egen produktion, såsom exempelvis egna nyhetssändningar och dokumentärer. SERGEJ PETROV ÄR tv-kanalens marknadschef. Han tillhör med sina 35 år det unga gardet på CTC. Överst: Diana Ederal och Natalia Sereschnikova, medieplanerare på ryska mediebyrån Mediaplanning. Nedan till vänster: Victor Katjova, marknadschef på CTC-annonsören Dandy (Stimorol och Dirol). Nedan till höger: Robert Clark, chef på Story First det holdingbolag där CTC ingår. Vi känner stark medvind just nu. Orsaken är att vi stärker vår position ytterligare i år som det unga Rysslands val, säger Petrov. Vår strategi har hela tiden varit att vara starka i det yngre ålderssegmentet. Under 2002 sålde vi reklam för 600 miljoner kronor. Sedan ryska finanskraschen 1998 har vi ökat med drygt 100 procent varje år i reklamintäkter. Vi tror att vi kan fördubbla intäkterna för Något som knappast våra konkurrenter kommer att klara av. CTC LÄMNAR INTE UT exakta siffror på vinstmarginalen. Vinsten för 2002 bedöms dock till minst 60 miljoner kronor. Tv i Ryssland är det mest populära medievalet bland landets annonsörer. 76 procent av all reklam går i tv. CTCs största annonsörer är Procter & Gamble, Unilever, Coca-Cola, Pepsico, Mars och Nestlé. En stor annonsör är också företaget Dandy med produkter som Stimorol och Dirol. CTC är förmodligen Rysslands bästa tv-kanal om du vill nå barn och ungdom, berättar Victor Katjova, Dandys marknadschef i Ryssland. Ett av våra varumärken heter Dirol Kids, som vi hårdlanserat med framgång genom CTC. Robert Clark är chef för Story First, det holdingbolag där CTC ingår. Clark anses ha störst inflytande på CTCs programinköp. Han har varit i Ryssland i fem år, och var dessförinnan verksam i Philadelphia och Dallas i USA. Hur ser framtiden ut för CTC? Vi fortsätter att köpa in mycket made in Hollywood, berättar Clark. Vi kommer dock ha fler egna produktioner, några av Rysslands bästa underhållare har därför knutits till oss. Vårt mål är att bli tredje största tv-kanalen, men en kanal med fortsatt god lönsamhet. Inom tre år hoppas vi ha nått vårt mål. p FOTO STAFFAN RINGSKOG RYSSLANDS STÖRSTA KOMMERSIELLA TV-BOLAG 1. ORT Antal tittare 39 miljoner Spotpris Cirka kronor per grp (enhet i Ryssland, kombination av bästa sändningstid och längden på det reklamfinansierade budskapet) Ägare Huvudägare ryska staten, dominerades tidigare av ryske finansmannen Boris Berisovsky 2. RTR Antal tittare 36 miljoner Spotpris Cirka kronor per grp Ägare Ryska staten 3. NTV Antal tittare 31 miljoner Spotpris Cirka kronor per grp Ägare Ryska Gazprom världens största gasbolag, företaget ägdes tidigare av ryske finansmannen Vladimir Gusinsky 4. CTC Antal tittare 22 miljoner Spotpris Cirka kronor per grp Ägare Svenska Modern Times Group (36,5 procent), ryska Alfagruppen (25 procent) en finansgrupp som domineras av finansmannen Michail Fridman 5. RENTV Antal tittare 21 miljoner Spotpris Cirka kronor per grp Ägare Ryska nationella elbolaget Raojes, där den tidigare biträdande premiärministern Anatoli Chubais är generaldirektör, Chubais antas ha stort inflytande i RenTV 6. TVS Antal tittare 18 miljoner Spotpris Cirka kronor Ägare Det ryska industriförbundet 7. TNT Antal tittare 17 miljoner Spotpris Cirka kronor Ägare En rad privata mindre ryska finansgrupper, den tidigare nämnde Vladimir Gusinsky ägde också denna kanal för några år sedan 8. TVCENTER Antal tittare 12 miljoner Spotpris Cirka kronor Ägare Moskva stad. Borgmästaren i Moskva Juri Luschkov anses bestämma det mesta av vikt inom TVCenter 9. KULTURA Antal tittare Elva miljoner Reklamfri kanal med kulturprogram Ägare Ryska staten 10. TV3 Antal tittare 8 miljoner Spotpris Cirka kronor Ägare En rad privata mindre ryska finansgrupper Apples musikaffär redan störst av Eva Wisten eva.wisten@home.se DET KANSKE BLIR APPLE som sätter standarden för hur musikindustrin kommer att se ut i efterverkningarna av Napster och dess gelikar. En miljon låtar såldes första veckan när Apple lanserade sin digitala musikaffär itunes Music. Enbart dag ett sålde Apple lika många låtar som legalt laddades Steve Jobs, vd på Apple. ner från konkurrerande tjänster under sex månader förra året. Vi har byggt det första kompletta ekosystemet för den digitala musikåldern, sa Apples vd Steve Jobs när han presenterade itunes Music Store. Vi har nu ett sätt att köpa musik online, ett sätt att hantera musik via itunes Jukebox och lyssna på den var du än är via ipod. MUSIKAFFÄREN HAR idag låtar efter avtal med skivbolagen BMG Entertainment, EMI Recorded Music, the Universal Music Group, Warner Music Group och Sony Music. Låtarna kostar 99 cent (drygt åtta kronor) styck. Fördelen gentemot alla illegala musiksajter är att sajten är lättanvänd, snabb och icke att förringa tillgänglig för Mac-användare som inte haft tillgång till lika många fungerande fildelningssystem som pc-surfarna. MASSIV MEDIEUPPMÄRKSAMHET ska följas upp av en tv-kampanj som marknadsför både itunes Music Store och Apples mp3-spelare ipod. Reklamfilmerna visar ipod-lyssnande människor som sjunger med utan att tittarna hör musiken. ITunes Music Store finns hittills bara i USA. En Windows-plattform kommer först till årsskiftet. När och hur musikbutiken ska lanseras i Sverige är inte klart. Vi tittar just nu över de juridiska aspekterna för att kunna lansera även i Europa, säger Jannike Forslund, marknadskommunikationsansvarig på Apple Norden. p Apples nya musikaffär på nätet sålde en miljon låtar första veckan.

8 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ VATTENSPECIAL Våren är vattenkrigets tid. Med snarlika medieval blir det trångt i tvrutan när Bon Aqua, Vichy Noveau och Loka kämpar om marknadsandelarna. Av: Hanna Dunér Richard Sjöberg, informationschef på Coca-Cola, Carina Harler, marknadschef för vatten och läsk på Spendrups, och Eva Strömbom, marknadschef på Carlsberg. FOTO COCA-COLA OCH ANNA RUT HÖGLUND VATTENFAJT I TV-RUTAN BREDA MEDIER MED tyngdpunkt i tv är det som gäller för de ledande vattenvarumärkena som förra året köpte medieutrymme för drygt 60 miljoner kronor brutto. Under våren har det börjat röra på sig inom vattensegmentet. Både Carlsbergs Vichy Noveau och Spendrups Loka har kommit med nya smaker: magno/papaya respektive tranbär. Spendrups har även introducerat smaksatt stillvatten i form av det nygamla mineralvattnet Linné. Tv är fortfarande det överägande mediet i samtliga spelares mediemixar. I alla fall för Loka och Vichy Noveau. Bon Aqua, som produceras av Coca-Cola är en av de mindre aktörerna, men även för dem är tv huvudmedium i kampen om marknadsandelarna. Trots stenhård konkurrens där kommunikationen av varumärket är avgörande för konsumentens val, är det ändå ingen av huvudaktörerna som vågar sticka ut i sina medieval. Producenterna är emellertid också förtegna och vaksamma mot nyfiket sneglande konkurrenter. märke tagit det betydligt försiktigare och nöjt sig med tv- och bioannonsering. Både Loka och Bon Aqua har än så länge bara hållit sig till populärpress och bio utöver det självklara tv-mediet. Ingen av marknadscheferna för de olika producenterna tycks se något problem med att använda snarlika mediestrategier. ALLA VILL HA STARK närvaro och tv är ju för tillfället det bästa sättet att uppnå det, därför använder alla samma medier. Att ligga top of mind är viktigt för oss och med en sådan produkt som vatten är det svårt att nischa in sig på en smal målgrupp. Vi vill ju att så många som möjligt ska köpa produkten, säger Carina Harler, marknadschef för vatten och läsk på Spendrups. Eva Strömbom, marknadschef på Carlsberg, håller inte med om att mediestrategierna är så lika och vill poängtera att hon inte tycker att mediet i sig är det viktigaste. Det viktigaste i vår kommunikation är att hela tiden finnas i vattenkonsumenternas medvetande. Sedan anser vi att det är viktigare att nå fram med vad det är vi vill säga än att hänga upp sig på ett speciellt medium. Det är fel att använ- VICHY NOVEAU VAR 2002 det enda av de tre varumärkena som investerade brett i de flesta traditionella medier. Men under första kvartalet 2003 har samma varuda ovanliga medier bara för sakens skull, säger Eva Strömbom. Coca-Colas informationschef Richard Sjöberg är mycket förtegen vad gäller planerna för Bon Aqua och säger att han i princip inte kan avslöja någonting. Men trots det vill han bestämt understryka att det kan vara farligt att vara för kreativ i sina medieval. OM JAG BARA SATSAR på att vara kreativ finns det stor risk att jag missar målet. Jag tror att det är väldigt viktigt att man är konkret i sina medieval med vad man vill uppnå och väljer medier därefter. Vill man nå ut brett måste man ha en klar kommunikativ uppgift och då gäller det bara att se till att nå de människor man vill nå, säger han. Av konkurrensskäl vill ingen av de tillfrågade beskriva närmare hur deras mediestrategier är uppbyggda, men samtliga vill ändå markera att konsumenterna väljer det vatten som talar till dem och vars varumärke de kan identifiera sig med. Budskap och differentiering är två parametrar som väger lika tungt som medievalet när det gäller att fånga Artikeln fortsätter på sidan 15 3

9 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ VATTENSPECIAL Att ligga top of mind är väldigt viktigt för oss och med en sådan produkt som vatten är det svårt att nischa in sig på en smal målgrupp. CARINA HARLER, MARKNADSCHEF FÖR VATTEN OCH LÄSK PÅ SPENDRUPS Det är fel att använda ovanliga medier bara för sakens skull EVA STRÖMBOM, MARKNADSCHEF PÅ CARLSBERG Du kan ha design, förpackning och tung marknadsföring, men smakar inte vattnet gott, kan du inte behålla dina konsumenter RICHARD SJÖBERG, INFORMATIONSCHEF PÅ COCA-COLA 3 konsumenternas uppmärksamhet. Konsumenten ska välja Bon Aqua för att det är ett väldigt gott vatten som är renat i sex olika steg där vi har tillsatt kolsyra och mineraler. I blindtester vi gjorde innan vattnet lanserades visade det sig att vi slog marknadens huvudaktörer vad gäller smak. I kommunikationen talar vi också om vikten av vätskebalans. Du kan ha design, förpackning och tung marknadsföring, men smakar inte produkten gott, kan du inte behålla dina konsumenter, säger Richard Sjöberg. Ursprunget i Bergslagen är den devis som följt med Loka ända från början. Tillsammans med smaker som speglar ett vitalt varumärke ska den differentiera Loka i förhållande till konkurrenterna. Ursprunget i Bergslagen är viktigt för oss. Det äkta ursprunget utgör också en unik kombination tillsammans med ett brett utbud av smaker. Varken Vichy Noveau eller Bon Aqua har sitt ursprung i någon naturlig källa, säger Carina Harler. Liksom Loka vill Vichy Noveau sticka ut med hjälp av brett smakregister. Vi har alltid jobbat med smaksatt vatten. Vi vill upplevas som ett innovativt MER OM DE LEDANDE VATTENAKTÖRERNA Målgrupp Mediebudget Marknadsandel Mediemix första kvartalet 2003 Reklambyrå Mediebyrå Butiksbyrå Designbyrå Vichy Noveau VATTENMÄRKENAS MEDIEINVESTERINGAR I TV UNDER TRE ÅR/ Källa Research International År Miljoner kronor Bon Aqua Loka Vichy Noveau varumärke som provar nya saker. Även om Loka också har många smaker så tycker jag inte alls att de är lika. De kommer från olika källor och erbjuder dessutom olika smaker, säger Eva Strömbom. ATT PRODUKTERNA I konsumentens ögon kan verka lika, är ett påstående som de andra tillfrågade inte heller håller med om. Varje varumärke talar sitt språk och Alla som dricker vatten och vill ha variation i sitt drickande, nyfikna och nyhetssökande Vill ej uppge, cirka 11,2 miljoner kronor brutto, enligt Research International (exklusive butiksreklam och dr) Cirka 24 procent, enligt Eva Strömbom Tv (90 procent); bio (10 procent) enligt Research International ANR BBDO Brand connection Ingen Sandell Sandberg Loka 20 plus Vill ej uppge, cirka 22 miljoner kronor brutto, enligt Research International (exklusive butiksreklam och dr) Cirka 26 procent, enligt Carina Harler Tv (96 procent); bio (4 procent) enligt Research International Paradiset Sandberg Starcom Spinn M-brink väljer sitt sätt genom vilket man vill kommunicera, fortsätter Eva Strömbom. Oavsett likartat medieval, så verkar det hos varje aktör finnas ett tydligt uppdrag att genomföra. För Loka, som för första gången i år har gått om den förra marknadsledaren Ramlösa, gäller det att behålla den platsen. Genom att ha varit tungt närvarande i print och tv, genom sin sponsring av tv-serien Vänner i Kanal 5, och genom bra synlighet i hyllan, har Loka kammat hem 26,2 procent i andelar (enligt AC Nielsen, januari 2003, reds anm). Vichy Noveau ser en hög potential i fortsatt utveckling av smaker och ska oavsett medieval använda den strategi som ger största möjliga effekt per insatt krona, enligt Eva Strömbom. Bon Aquas mål är att behålla en sund tillväxt. Man ska ha stor respekt för en så pass etablerad marknad och man måste vara försiktig som mindre spelare. Tillsammans har Loka, Ramlösa och Vichy Noveau cirka 80 procent av marknadsandelarna inom segmentet vatten. Men så länge vi ser att vår tillväxttrend går åt rätt håll, så tycker vi att det är bra, säger Richard Sjöberg. p Bon Aqua Vill ej uppge Vill ej uppge, cirka 27,5 miljoner kronor brutto, enligt Research International (exklusive butiksreklam och dr) Cirka 4 procent, enligt Richard Sjöberg Tv (98 procent); populärpress (2 procent) enligt Research International Forsman & Bodenfors Initiative Universal Ingen Ingen Varumärkesexperten: Organisationen viktigare än smaken Aktörerna fokuserar alltför mycket på vattnets egenskaper. Det säger Tomas Conradi på Differ. av Hanna Dunér hanna@dagensmedia.se TOMAS CONRADI, VARUMÄRKESSTRATEG på strategikonsulten Differ, har tittat på de Loka, Vichy Noveau och Bon Aquas kommunikation och konstaterar att alla tre varumärkena fokuserar för mycket på produktegenskaper och abstrakta löften snarare än att ge själ åt organisationen bakom varumärkena. Tomas Conradi på Differ. Jag tycker att man i stort kan säga att Loka och Vichy Noveau är ganska välpositionerade. Vichy Noveau som det trendiga vattnet för dem som vill unna sig något. Loka som ett äkta, ursprungligt alternativ som inte är snobbigt utan istället lite kul. Lokas framgång kan nog också till viss del tillskrivas ett något lägre pris. Bon Aqua däremot känns inte färdig med sin positionering och företagets allmänna budskap om vatten är inte speciellt unikt. Men man ska komma ihåg att det är ett ganska nytt varumärke. Vilket är Bon Aquas allmänna budskap? De har ju ett allmänt budskap om att vatten är bra för kroppen, men de verkar inte ha tänkt igenom sin position. De behöver kanske inte göra det heller då de har en stark distribution med Coca-Cola i ryggen. Men Bon Aqua vill ligga någonstans mellan smart, hälsosamt och sportigt, men vara lite mindre trendigt än Vichy Noveau. Vilket är ditt råd till Bon Aqua för att sticka ut som varumärke? De måste identifiera sin fråga. Ett litet varumärke borde vara spetsigare och ringa in sin målgrupp lite mer. Det finns positioner att ta. Det saknas till exempel både ett sportigt och ett riktigt lyxigt svenskt vatten på marknaden. Kan man genom kommunikationen se hur de vill positionera sig? Alla tre har ett problem de tänker bara differentiering på produktnivå. Det är svårt att långsiktigt hävda produktargument som att man är godare, har andra smaker än andra, är renare eller mer törstsläckande. Istället borde de bygga sin unikhet kring sin organisation. Och på ett tydligare sätt lyfta fram vad organisationen står för visa vad som är kärnkompetensen. Fler och fler konsumenter frågar sig vem som står bakom en produkt. Både Procter & Gamble och Unilever har börjat inse vikten av att skapa en historia där man beskriver personer bakom produkten. Ramlösa är de enda som lyckas ganska bra med det. Loka skulle kunna bli bättre genom att lägga till en dimension i kommunikationen och berätta lite mer om sig själva och sin källa. Vidare tror jag inte att medievalet som sådant är något man kan bygga ett varumärke på. Men man måste komma ihåg att i marknader med låg differentiering är alla möjligheter till att uppfattas annorlunda viktiga. Här tycker jag att vattenvarumärkena är lite väl traditionella i sin marknadsföring. Om Loka ska vara lite kul varför berättar de bara om det på tv? Hur kul är det egentligen? p

10 16 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ 2003 KARTLÄGGNING TA T LUGNT TA EN SLOGAN En slogan kan kosta från ett par hundra tusen upp till flera miljoner kronor att ta fram. Somliga företag behöver den, andra inte Av: Virve Hedenborg och Klas Granström Illustration: Ingela Peterson Arrhenius HENNES & MAURITZ HAR INGEN, Vodafone har en enda och Coca-Cola byter regelbundet. Tre av Sveriges största medieköpare och världens starkaste varumärken jobbar på helt skilda sätt med slogans, men de verkar lyckas ändå. Alla tre företagen både rapporterar framgångar i försäljning och får uppmärksamhet för sin reklam. Vi har använt slogans när vi gjort reklamfilm riktad till ungdomar. Exempelvis It s only fashion. Men då som en del av den kreativa utformningen. Vi behöver ingen slogan kopplad till varumärket. Vår kommunikation, i form av bildval och prisinformation, för hela tiden fram vad vi står för: mode till bästa pris, säger Jörgen Andersson, global marknadsdirektör för Hennes & Mauritz. HAN TROR ATT DET ÄR svårt för ett företag som Hennes & Mauritz att hitta en slogan som verkligen tillför något. När vi diskuterat copytext för vår annonsering har vi kommit fram till att det är svårt att hitta någon som fungerar och förstås av många. Många förlitar sig på engelska när de använder en slogan eller liknande men det fungerar inte på alla marknader, säger Jörgen Andersson. Lena Eklund, ansvarig för varumärkeskommunikation på Vodafone Sverige, tycker tvärtom, trots att teleoperatören liksom H&M finns i många länder. Enligt henne är det viktigt för Vodafone, just i sin roll som globalt företag, att på ett effektivt sätt förklara att Vodafone trots sin storlek är intresserade av alla sina kunders behov. Vodafones slogan How are you? ska övertyga kunderna om att Vodafone bryr sig om dem. Jag tror det skulle vara näst intill omöjligt att nå fram med vårt tänk utan tagline. Det svåra är att vara uthållig. Att företag byter beror ofta på att personalen tröttnar. Men min uppfattning är att ett sådant här koncept bör hålla i upp till fem år om det är bra, säger Lena Eklund. Coca-Colas syn på hur länge en slogan ska användas skiljer sig från Lena

11 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ KARTLÄGGNING SKYDDA DIN SLOGAN Du kan skydda din slogan hos Patent och registreringsverket (PRV). Då hamnar den i deras varumärkesregister kronor är grundavgiften för att skydda varumärket (ordet, 200 kronor tillkommer för logotypen) för en klass, till exempel kläder. Det finns 45 olika klasser, och för varje extra klass du vill skydda ordet/logotypen i tillkommer 500 kronor. Skyddet gäller i tio år och kan förnyas i princip hur många gånger som helst. För att kunna registreras krävs att ordet/orden/logotypen klassas som ett varumärke enligt varumärkeslagen, bland annat att det är särskiljande. Det går inte att se hur många slogans som finns registrerade, men en försiktig gissning av PRV är att det handlar om mycket låga procentantal. KÄRT BARN Slogan, tagline, strapline, payoff, positioneringsfras, devis, paroll, motto, brandline, konceptmening, varumärkeskod kärt barn har många namn. Så här lyder författarnas till boken Svenska slogans definition: En mening som är formulerad och behandlad för att bli ihågkommen och kopplad till ett visst varumärke, företag, organisation eller företeelse. Thomas Sjöberg, vd på reklambyrån Essen som specialiserat sig på att arbeta med varumärkesidentiteter, lägger till en tidsaspekt i definitionen: En slogan/tagline är kopplad till specifika kampanjer och används utåt. De ska leva i ett till tre år. En brandline är mer långlivad, och kopplad till företagets affärsidé. Ska leva i 5-20 år. Eklunds. Läskkoncernen bytte ut sin slogan Always, som visserligen levt i åtta år, till Enjoy, och den användes bara i drygt ett år. Men det är inget konstigt med det, enligt Richard Sjöberg, informationschef på Coca-Cola Sverige. Byte av slogan sker när det är naturligt. När du känner att du vill använda något annat byter du. Vi hade ett skifte i kommunikationen under 2001 och i samband med det bytte vi till Life tastes good. FORSKNINGEN KRING varumärken har kommit långt. När ett företag köper ett annat kan analytikerna räkna på hur mycket olika varumärken är värda. Vilken del av värdet står en slogan för och går det att mäta? Nja, svarar Fredrik Lange, doktorand på Handelshögskolan i Stockholm och som lägger fram sin avhandling Brand Choice in Goal-derived categories vid Centrum för konsumentmarknadsföring i mitten av maj. Det är svårt att särskilja en slogan från reklamen som helhet, säger han. Men han ser en särskild poäng i att formulera en stark och bra slogan. En bra slogan har sitt eget marknadsföringsvärde eftersom det stimulerar människor att prata om varumärket. Undersökningar visar att det är lätt för publiken att hänga upp en reklamhistoria på texter. Bilder är direktkommunicerande, men kan uppfattas olika beroende på texterna som omger dem. Texten är viktig för att styra tanken. Det gäller inte bara slogans, utan copytexten som helhet. Fredrik Lange säger att olika medier passar olika bra att använda slogans i. Utomhus- och printmedier fungerar bra, medan man ska använda slogans försiktigt i tv. Särskilt när det gäller produkter kunderna måste gilla för att köpa, till skillnad från nyttoprodukter, som tvättmedel. Fredrik Lange refererar till effektmätningar av reklam gjorda av MMS (mediemätningar i Skandinavien) där publiken har betygsatt filmerna samtidigt som de tittat på dem. Under själva filmen är betygen generellt höga, men så fort varumärket och slogan zoomas in sjunker siffran. Reklamen måste självklart ha en tydlig avsändare, men irritationsmomentet är högt. Företagen ska försöka jobba med slogans som relaterar till varumärket utan att vara påträngande. Publikens acceptans för påträngande slogans är högre när det handlar om nyttoprodukter, säger Fredrik Lange. ETT SÄTT ATT VÄRDERA SLOGANS är att räkna baklänges. Hur lång tid tog den att ta fram och hur mycket arbete lades ned? Thomas Sjöberg är vd på reklambyrån Essen som arbetar med varumärkesidentiteter. I uppdragen ingår ofta att utforma det Thomas Sjöberg kallar varumärkeskod. Han förklarar det som att översätta affärsstrategin till ett kommunicerbart uttryck. Det är inte alltid varumärkeskoden används utåt, men all annan kommunikation ska utgå från den. Det är en kostsam process. Det kan kosta allt från ett par hundratusen till flera miljoner kronor, säger Thomas Sjöberg. Kortfattat ska varumärkeskoden kärnfullt beskriva varför ett företag existerar. En slogan är mer kampanjbetonad. Han nämnde kunden Vattenfall som exempel. Där har vi tagit fram varumärkeskoden Generating power transmitting possibilites. Medan Audumbla har tagit fram en slogan utifrån denna, Lita på kraften. Ett vanligt uppdrag går ut på att rensa bland de uttryck företaget använder sig av. Många har en vildvuxen flora och behöver bestämma vilket budskap man ska fokusera på. Svenska företag är ändå ganska duktiga på att vara uthålliga och välja budskap, jämfört med amerikanska företag Fredrik Lange på Handelshögskolan, Thomas Sjöberg på Essen, och Carl Anders Svensson på konsultbyrån för marknadsrätt. som jag upplever som väldigt säljinriktade och som har få slogans som överlever. DET GÅR ATT REGISTRE- RA en slogan (se ruta).men det är inte så vanligt bland svenska företag, enligt Carl Anders Svensson, advokat på Konsultbyrån för marknadsrätt. Men även om du glömt registrera din slogan kan den vara skyddad från intrång. Är en slogan inarbetad är den att betrakta som skyddad. För att undersöka om en slogan är inarbetad kan man göra ett slags kännedomsundersökning. Om det blir en tvist mellan två företag om en slogan, vilket inte är så vanligt, gäller både Varumärkeslagen och Marknadsföringslagen. Det gör att man kan välja om tvisten ska avgöras i tingsrätten (med möjlighet att överklaga) eller i marknadsdomstolen (ingen möjlighet att överklaga). Processen går oftast snabbare i marknadsdomstolen. Carl Anders Svensson tycker att företag alltid bör skydda sina slogans för att vara på den säkra sidan. p Martin Preis (ovan) har en ovanlig hobby. Tillsammans med My Monzôn Preis samlar han slogans. Svenska slogans fyra år och 450 sidor SEDAN 2001 HAR COPYWRITER Martin Preis och journalisten My Monzôn Preis på Achtung Reklam i Visby samlat svenska slogans. Nästa höst presenteras resultatet, en uppslagsbok på 450 sidor som behandlar slogans från 1970 och framåt. Boken ges ut av Norstedts. Det började som en fråga på bilsemestern: Varför skriver man A som i Arboga. Varför väljs vissa ord för att profilera städer, företag, organisationer? Alla har en relation till slogans, men det finns ingen sammanställning, säger Martin Preis. Han ser projektet som folkbildning. Slogans säger något om samtiden. Förr var en slogan uppmanande. Gör si, gör så. Idag när individualismen hyllas, är det inte order uppifrån. Nu vill företagen bry sig om sina kunder. How are you? (Vodafone, reds anm). Nu har duon samlat slogans i tidningsklipp, arkiv och böcker i tre år. Urvalet är branscher som den svenske medborgaren möter under livet. Från välling till Fonus, som Martin Preis uttrycker det. NU KOMMER DEN TUNGA fasen att ta reda på hur och varför en slogan kom till. I sommar skickar Martin Preis och My Monzôn Preis ut en enkät till flera hundra företag för att be dem svara på hur, när och varför en viss textformulering uppstod. Det blir svårt, oftast sitter idéerna i människorna. Och de kanske inte finns kvar längre, konstaterar Martin Preis, som nu uppmanar branschen och allmänheten att skicka in exempel på slogans till hans företag i Visby. Martin Preis rabblar slogans som ett rinnande vatten, även om han inte prickar in alla avsändare på stört. En sak han märkt i arbetet är hur lika slogans ofta är. Samt att svenska företag verkar använda allt fler engelska uttryck. Några klick på datorn och han visar fem företag med orden play och life i sina slogans. Boken är tänkt att köpas av såväl studerande som yrkesverksamma inom marknadsföring och reklam, men även av vanliga svenskar såsom uppslagsverk och underhållande läsning. Sloganförteckningar varvas med analyser, till exempel om slogantrender genom tiderna samt hur företagen värdesätter sina slogans. p BILSLOGANS Martin Preis har plockat fram bilslogans som använts på den svenska marknaden sedan Han tycker att effekten blir tydlig när man radar upp alla slogans bredvid varandra. Alla utom Audi och Renault arbetar med förmänskligande. Bilarna försöker koppla sig till mänskliga känslor som trygghet, passion, drömmar, individualitet och så vidare. Bilarna liknas på sätt och vis vid oss människor. Tillsammans blir effekten nästan desperat emotionell, säger han. Den egna favoriten är Maseratis formulering: Kan man bli pojkkaxigare än så? Ett enda bilmärke har bytt slogan under perioden: Jeep bytte från There s only one till Only in a Jeep i år. Saab berättade i förra numret av Dagens Media att deras nya slogan blir Move your mind. Alfa Romeo Amore Sportivo Audi Försprång genom teknik BMW När du älskar att köra Chrysler (Voyager) Familjens bästa vän Ford A better way to arrive Honda The power of dreams Hyundai Ett smartare val Jaguar The art of performance Jeep Only in a Jeep KIA The car that cares Koenigsegg CC Performance, passion and attitude Land Rover The Land Rover experience Lexus Diskret perfektion Maserati Sportscars have Italian names Mazda Zoom-zoom MG Life s too short not to Nissan SHIFT expectations Opel Fresh thinking better cars Peugeot (Partner) I en klass för sig Renault (Megane) Mer än bara design Renault Kreativa lösningar Rover A class of its own Seat Auto emoción Skoda För nuftiga människor Toyota (Avensis) Saker och ting är inte alltid som man tror Toyota (RAV 4) Ett säkert val! Volkswagen Vem annars? Volvo For life Fotnot Varumärken som publicerat slogans Andra varumärken kan ha en slogan, men valt att inte publicera den under perioden. Inom parentes anges slogans som är kopplade till en speciell modell. FOTO ANNA RUT HÖGLUND

12 18 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ 2003 VARUMÄRKE Carlsberg blev för stort och tvingades sälja ölmärket TT. Lilla Galatea tog hem affären, men Carlsberg fortsätter att brygga TT, med Konkurrensverkets goda minne. Spendrups förlorade affären men vinner marknadsandelar. Av: Rolf van den Brink EN STUDIE I GRÖNT NÄR CARLSBERG köpte och fusionerade Pripps med Falcon var det tänkt att konkurrensen på den svenska marknaden inte skulle försvagas. Svenska Carlsberg skulle minska sin andel av den totala ölmarknaden och en del av den danskägda koncernens varumärken avyttras. Två år efter fusionen brygger fortfarande Carlsberg TT och koncernens dominerande ställning har knappast minskat. Det var Carlsberg som självt fick komma med ett förslag på åtaganden som skulle göra att koncernen inte fick en allt för stark ställning på den svenska marknaden. Åtagandena var klara i december Carlsberg fick avsäga sig sitt ägande i svenska Coca-Cola och sluta distribuera läskedrycken. PÅ ÖLSIDAN GICK CARLSBERG med på att göra sig av med ölmärkena TT, Arboga, Eagle, Fat och Bayerbräu samt Falconvarumärkena Starkbock och Sailor. En läsning av åtagandet visar att Carlsberg skulle bibehålla sina medieutgifter för varumärkena tills de var avyttrade. Totalt gav ölvarumärkena nettointäkter på 262 miljoner kronor under Vi förvånades över att Carlsberg behövde göra sig av med så få varumärken. Det var egentligen bara TT och Arboga som vara starka varumärken och en del av varumärkena hade avyttrat sig själva i alla fall, säger Mats Wester marknadsdirektör på Spendrups. Carlsberg satt efter fusionen med tre gröna öl: Tuborg, Carlsberg och TT. Det stod mellan TT och Tuborg. Det kändes som att skrota en baby, säger Thomas Silbersky, dåvarande marknadschef på Pripps. TT hade Pripps väckt till liv med kampanjer för åtskilliga miljonbelopp efter att märket hade dött då mellanölsförbudet infördes Ölet föddes 1955 och uppkallades efter de tre städer där det bryggdes: Stockholm, Göteborg och Malmö. TT blev som mellanöl det största ölet 1965 och hade en glansperiod som ungdomsöl under 70-talet. Så sent som 1999 genererade TT en nettointäkt på 96 miljoner kronor. Konkurrensverket ansåg att fusionen fusionen mellan Pripps och Falcon var så viktig att Carlsberg skulle utse en förvaltare som skulle granska att åtagandena följdes, vilket var första gången det skedde i Sverige. Från ungdomligt 60-talsöl till trendöl för unga killar. Pripps investerade åtskilliga miljoner i att väcka liv i TT som dog när mellanölet förbjöds. CARLSBERG FICK ALLTSÅ INTE bara föreslå vilka varumärken som skulle avyttras utan även vilken person som skulle granska att processen gick rätt till. Läget verkar lätt förvirrat. I februari 2001 frågar förvaltaren, Ormonde Goldie, när Carlsbergs tillträde till Pripps förväntas ske. Sex dagar senare svarar Carlsberg att tillträdet redan skett. Den 12 april meddelar Carlsberg att det finns sex intressenter och att förhandlingar inletts med två. Affären går otippat till lilla Galatea Spirits som i maj 2001 skriver en avsiktsförklaring med Carlsberg om att köpa varumärkesportföljen. Med tanke på att vi befann oss i budgivningen blev vi förvånade att höra att Galatea hade fått affären, säger Mats Wester på Spendrups. Det kändes inte som om vi fick lämna ett slutbud. Galatea levererar alkohol till restauranger, ägs av fem privatpersoner och omsätter under 2001 under 34 miljoner kronor och gör ett resultat på kronor. Galatea tar inte över varumärkena förrän i september 2001, men Carlsberg stryper marknadsföringen av TT i juli och försäljningsvolymerna minskar snabbt. Exempelvis minskar TT volymen med 25 procent under perioden januari till juni 2002 samtidigt som ölmarknaden i sin helhet går ner med 11 procent. Carlsberg fortsätter att brygga ölet åt Galatea. Det börjar spekuleras om att affären är en skenmanöver som ger Carlsberg möjlighet att styra volymen för TT samtidigt som lilla Galatea skulle ha sämre möjligheter att utmana Carlsberg än tyngre aktörer som Åbro och Spendrups. Carlsberg äger även 25 procent av Harboe-bryggeriet som distribuerar sina produkter via Galatea. MICHAEL HELLBERG, DÅVARANDE vd på Pripps, förklarar varför affären gick till lilla Galatea. Det var inget speciellt stort intresse för portföljen. Vi blev inte nerringda. Galatea förklarade sig intresserade av hela portföljen. De betalade bäst. Det spekuleras också om att Galateas köpeskilling skulle satts lägre än för de Från v till h: Jens Spendrups, vd på Spendrup, Michael Hellberg, tidigare vd på Pripps (nu vd på Wasabröd) och Thomas Silbersky, tidigare marknadschef på Pripps (nu sverigechef på McCann Erickson. andra intressenterna och att den istället skulle vara baserad på framtida provisioner på försäljningen. Priset gick att diskutera. Jag känner inte till något provisionsavtal, säger Michael Hellberg. Han tycker att åtagandena är uppfyllda, trots att varumärkena, framförallt TT, har tappat det mesta av sin konkurrenskraft. Carlsbergs andel minskade och konkurrensen i dagligvaruhandeln är stenhård i alla fall. Spendrups var också med på slutet. Men de ville inte betala priset. Vi gjorde en affär med Galatea där de betalar efter en betalningsplan., säger Søren Ask Nielsen, som skötte förhandlingarna åt Carlsberg. Priset var gott och väl ett tvåsiffrigt miljonbelopp, enligt Søren Ask Nielsen. Med oss pratades det om priser kring hundra miljoner kronor, säger Mats Wester. GALATEA HAR PÅ PAPPRET små resurser att ge Carlsberg en match. Det är klart att Carlsberg tyckte det var bättre att vi tog affären än Spendrups, säger Thomas Eriksson, vd på Galatea. Han bedyrar att affären inte är kopplad till Carlsbergs legotillverkning av TT. Det är två helt skilda kontrakt. När vi valde Carlsberg för tillverkningen hade vi också kontaktat Åbro och Spendrups, men de var inte speciellt intresserade, säger Thomas Eriksson.

13 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ VARUMÄRKE Bättre förr? Three Towns, TT hade sin storhetstid under 60- och 70-talet. JAN ELIASSON, PROJEKTLEDARE PÅ Konkurrensverket, tycker inte upplägget är det bästa. Det är naturligtvis ett dilemma att Carlsberg brygger TT. Carlsberg får behålla produktionsvolymen, men det kanske var det enda sättet för Galatea att finansiera affären. Jan Eliasson vill inte berätta i detalj om hur affären mellan Galatea och Carlsberg genomfördes. Galatea betalar en summa för varumärkena. Sedan finns ett upplägg för finansieringen som sker över tid. Finansieringen av affären förutsätter inte att Carlsberg sköter legotillverkningen, säger Jan Eliasson. Spendrups tycker att Konkurrensverket hade bra intentioner. Men: De tänker inte på att ölmarknaden är så fragmentiserad att vissa produkter är lätt utbytbara. Carlsberg försöker stärka sin position och har till exempel tagit in Finlands mest framgångsrika öl Karhu i portföljen. Som motmedel till fusionen Pripps- Falcon tog Spendrups in ett eget gröna öl, Heineken, som trumpetas ut duktigt med tv-reklam. Och den gröna jätten Carlsberg har fått känna på motstånd. Mellan 2001 och 2002 tappade Carlsberg tappat marknadsandelar med två till sex procent beroende på ölklass. Spendrups har ökat med åtta till tolv procent. Kanske är det vinnaren Spendrups som drog det kortaste strået i affären.p Farfar väcker liv i ungdomsöl av Rolf van den Brink rolf@dagensmedia.se DET BLIR INGA GRÖNA TRÖJOR och bilbanor när TT relanseras. Galatea vill hitta nya uttryck. Öldistributören har legat lågt med marknadsföring av det svenska ölvarumärket sedan det köptes av Carlsberg i september Så har också försäljningsvolymen minskat kraftigt. Marknaden är tuff och marknadsför man sig inte, försvinner man. Så är det bara. Hittills har vi gjort konstgjord andning, men nu måste vi vårda varumärket, säger Thomas Eriksson, vd på Galatea. Det blir webbyrån Farfar som får huvudansvaret när TT relanseras. Farfar ska fungera som huvudbyrå i ett nätverk av flera byråer. För Farfar, som hittills fungerat som webbyrå, kan relanseringen vara ett steg i utvecklingen mot en mer fullfjädrad reklambyrå. I vart fall vill Farfar överhudtaget inte kommentera uppdraget. Galatea hoppas på att göra ett ordentligt avtryck på den svenska ölkartan. Det är vår förhoppning. Men vi ska göra det på ett annat sätt eftersom vi inte har samma resurser som konkurrenterna. Vi ska hitta andra vägar. Farfar jobbar normalt med internet som kanal. Troligen hamnar även en del Mattias Palm-Jensen, vd på webbyrån Farfar, vill inte kommentera det nya storuppdraget. av den nya reklamen för TT på nätet. Ja, vi hoppas på det, säger Thomas Eriksson. PRIPPS MARKNADSFÖRDE TT som ett öl riktat till unga manliga trendsättare under perioden Nu breddar Galatea målgruppen. Vi ser också att det finns retrostatus i varumärket, så TT har också en äldre målgrupp. Vi hoppas kunna nå båda. Ännu är relanseringen av TT på planeringsstadiet. Vi drar upp riktlinjerna. Reklamen kommer inte att synas förrän till senhösten. Den här gången blir det ingen massiv tv-reklam med gröna tröjor och grabbar med bilbanor. Vi ska hitta andra vägar som stämmer överens med verkligheten. Vi ska profilera TT på ett nytt sätt. Det finns en historia kring TT som är intressant att lyfta fram. Galatea funderar också på att chocka världen med en ny förpackning av TT. Det skulle vara intressant att byta form. Det flesta ölsorter som säljs är på 50-centilitersburkar. p

14 20 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ 2003 STRATEGI Panasonic krymper organisationen Hemelektronikföretaget skapar modellkontor i Stockholm av Björn Hedensjö bjorn@dagensmedia.se HEMELEKTRONIKBOLAGET Panasonic har nyligen krympt sin nordiska marknadsorganisation rejält, och samtidigt flyttat huvudansvaret för all nordisk kommunikation till Stockholm. Målet är att skapa den effektivaste Panasonic-organisationen i världen. Det som är spännande är att Norden blivit ett testområde för en snabbare och tätare organisation. Kort sagt går det ut på att vi ska skapa den högsta omsättningen per Panasonic-anställd i världen, säger marknadschef Bo Langaas. PANASONICS NORDISKA marknadsavdelning går i och med omorganisationen från att vara mellan åtta och tolv personer i varje skandinaviskt land, till att vara elva personer i Sverige, två i Danmark och två i Norge. Bakgrunden till omorganisationen är att företaget alltmer upplevde att kunderna, det vill säga elektronikåterförsäljarna, började operera på nordisk nivå. Och med återförsäljarna verksamma på alla nordiska marknader, visade det sig att Panasonic i de skandinaviska länderna konkurrerade med varandra om samma kunder. Dessutom är det för dyrt att ta fram kreativa lösningar för varje enskilt land, även om det är en fördel för marknadsförarna att verkligen känna den lokala marknaden. Att placera huvudkontoret i Stockholm istället för Köpenhamn eller Oslo var inget svårt val. Våra största kunder finns i Stockholm. Dessutom har vi störst tillväxtpotential i Sverige, och det finns också skattemässiga fördelar med att ha kontoret här. Bo Langaas, som ursprungligen kommer från Panasonic i Norge, leder den nya nordiska Bo Langaas på Panasonic. marknadsorganisationen. Hans titel är marknadschef för att få kallas direktör krävs en genomgången kurs i koncernens hemland Japan och samtliga anställda inom den nordiska marknadsorganisationen rapporterar direkt till honom. TOTALT HAR FÖRETAGET fem produktchefer med ansvar för olika produktgrupper, varav fyra jobbar i Sverige och en i Norge. Två kommunikatörer baserade i Stockholm sköter pr-arbetet och andra marknadsaktiviteter. Fyra personer, även de på Stockholmskontoret, hanterar produktkontroll det vill säga tar fram efterfråge- och priskalkyler samt jobbar med annat sifferarbete. De två anställda i Danmark och ytterligare en person i Norge är hybrider som enligt Bo Langaas är ansvariga för alla möjliga typer av marknadsföringsrelaterade uppgifter. Det vi har försökt göra med organisationen är att skapa starka band mellan marknadsföring och försäljning. Konkret innebär det att vi prioriterar aktiviteter som snabbt ger resultat i försäljningen. ORGANISATIONSSTRUKTUR/ Panasonics marknadsorganisation består av tio medarbetare på Stockholmskontoret, två i Norge och två i Danmark. Samliga rapporterar till marknadschefen Bo Langaas som också är stationerad i Stockholm. Jarle Ruud produktchef Michael Felix försäljningsassistent Katja Erikstrup marknad Danmark Jonas Eriksson produktchef Jeffrey Liu marknadscontroller Jenny Nilzon marknadskoordinator Birgitte Mader marknad Danmark Anders Jonsson produktchef Mats Sandahl logistik Christer Ericsson marknadskoordinator Helge Rose marknad Norge I PRAKTIKEN BETYDER det att marknadsorganisationen ska bygga nära relationer till återförsäljarna och skapa lojalitet hos dem, berättar Bo Langaas. Att implementera webblösningar inom logistik och försäljning, crm, är en nyckeluppgift för den nya marknadsorganisationen. Märkeslojaliteten bland våra kunder är tyvärr låg. Det spelar inte så stor roll för dem om de köper Sony, Philips eller Panasonic. Därför kommer vi inte att köra femårskampanjer där vi profilerar varumärket för att nå fem procent högre kännedom. Vi bryr oss om direktkontakten med de butiksanställda. p MER OM PANASONIC Reklambyrå Leo Burnett Mediebyrå Brand Connection Mediebudget 17 miljoner kronor brutto 2002, enligt Research International (exklusive butiksreklam och dr) Bo Langaas marknadschef Martin Eriksson produktchef Fredrik Jonsson logistik Ann-Louise Haga marknad Norge TYCKERIET Hans Sydow: En slogan kan du ha eller mista det är varumärkeslöftet som är viktigt SOM REKLAMARE DRÖMMER DU ibland om att skapa ett uttryck som alla minns. Du får din kick när någon säger du har ju hela helgen på dig, med ful grimas, eller när någon flinande frågar behöver du hjälp? när du fumlar med en dörr (och svarar ring Poolia ). Som kund önskar du ibland att hela ditt företags idé, hela varumärket, hela löftet till marknaden, skulle kunna formuleras i några väl avvägda ord som alltid ska finnas med i kommunikationen och påminna. Det är då jakten på en perfekt slogan börjar. Här är exempel på några olika sorters slogan. Löftet: När du vill vara dig själv för en stund för Norrlands Guld. Den lovar dig tillträde till en egen värld, en värld som gång på gång beskrivs. Kommersiellt framgångsrik, med lång livslängd. Den blir ett fundament som kampanjerna vilar på, och det blir lätt att göra reklam med den som avslutare. Poolias Behöver du hjälp? är av samma sort, men har hamnat i malpåse. Den beskrivande: Den intelligenta värktabletten som beskriver Iprens egenskaper, skulle vara gediget tråkig om den inte omgavs av stollig och oväntad reklam, som ger den själ och mening. Ingen slogan alls, som H&M: De har mig veterligen Hans Sydow är reklamstrateg på Garbergs och Audumbla aldrig haft någon slogan, men vi skulle alla kunna skriva den. Den skulle handla om hög modegrad, lågt pris, och kvalitet inlagt som en knorr. Men det behövs ingen slogan, reklamen är enkel och begriplig. Självsäkert! Den interna kravställaren (som samtidigt är ett externt löfte): Lita på kraften säger Vattenfall nu, och alla i företaget får fråga sig vad just de kan göra för att kunderna ska kunna lita på kraften från Vattenfall. DEN MAN GJORT SIG FÖRTJÄNT AV: Inte för de rika, men för de kloka. Vad jag vet tog det många år innan Leon Nordin la de orden i Ikeas mun, sloganen kom först när vi som kunder tillät att Ikea sa så. Den påtvingade (och dessutom storvulna): Volvo for life. Denna slogan känns som om någon högst upp i en stor organisation bestämt att så ska vi alltid säga, och sen får lokala reklambyråer kämpa med att placera orden i något hörn av annonsen. Visst, Volvo har fått oss att tro att de gör de säkraste bilarna, men är någon bil, eller bilismen överhuvudtaget, för livet? Klassikern: Tag det rätta, tag Cloetta! som nostalgiskt finns med i dagens reklam. Jag önskar att Marabou hade samma mod och återupplivade skäm bort dig och ha det bra, med mmmmmm Marabou mjölkchoklad. En annan klassiker som välförtjänt dykt upp igen är Wasabröds Du blir vad du äter, som Jan Cederquist och Lars Hall myntade för sådär 25 år sedan. Man ska tänka sig för innan man introducerar en slogan. Det kan kännas som om den ska hålla for life när man startar, men redan efter ett år känns den som rena döden. Jag tror på flexibilitet och frihet när det gäller slogans. Hjälper den kommunikationen ta med den. Krockar den med idén i kampanjen ta bort den! Sitter den i vägen för sajtadressen som måste vara med under logotypen var god dröj! Kommer ni på någon bättre slogan byt! En del stora internationella företag verkar tro att allt hänger på en smart slogan, som man byter ut efter en tid eftersom den inte ledde till något språng i marknaden. Coke is it. Coca-Cola Cola Real. Coca-Cola Passion. Coca-Cola For Life. Vilken gäller idag? I min värld är varumärkeslöftet heligt och djupt som man aldrig ska rucka på, och sloganen något man kan ha eller mista, eller byta ut, från kampanj till kampanj. p

15 24 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ 2003 STRATEGI Reklamen ska rädda Telia Nyvaken marknadsavdelning letar tappade marknadsandelar av Klas Granström TELIA HAR TAPPAT marknadsandelar och hoppas få tillbaka dem med hjälp av reklam. Telia gör just nu sin första stora kampanj sedan bolaget slogs samman med finska teleoperatören Sonera och för att få tillbaka kunderna ska Telia Markus Wilhelmsson, ansvarig för svenska privatsegmentet på Telia Sonera. fylla varumärket med ytterligare ett kärnvärde: Prisvärdhet. Kampanjen som de senaste veckorna har synts på stan och i tv är startskottet på presentationen av det nya Telia enligt Markus Wilhelmsson, marknadsansvarig för Telia Soneras privatsegment i Sverige. Det nya Telia är ett bolag som bättre än tidigare förstår sina kunders behov. Behov som uppenbarligen är lägre priser. Sedan tidigare är Telia laddat med värden såsom bredd och trovärdighet. Nu måste vi lägga till prisvärdhet. Kunderna upplever att Telias tjänster är dyrare än de verkligen är och budskapen i den pågående kampanjen är de första exemplen på hur vi tänker göra något åt det, säger Markus Wilhelmsson. I KAMPANJEN SYNS bland annat budskap som Bättre än Telia, Generösare än Telia och de mer konkreta ÅterbäRing! Samla poäng på din kommunikation och Tråkavgift 0 :- Bredband utan anslutningavgift. Efter sammanslagningen med Sonera omorganiserades Telia i Sverige, ett arbete som blev klart vid årsskiftet. Bland annat bildades ett privatsegment med ansvar för erbjudanden om fast och mobil telefoni samt internet till privatpersoner. Vid sammanslagningen tog organisatoriskt arbete all kraft och Telias reklam tystnade nästan helt. Konkurrenterna tog tillfället i akt och intensifierade sin marknadskommunikation och resultatet blev att Telia tappade marknadsandelar. Telias vd Anders Igel skriver i sin kommentar till resultatet för första kvartalet 2003 att Telia nu vidtar åtgärder för att ta tillbaka de förlorade marknadsandelarna. Det handlar om åtgärder som påverkar Telias rörelseresultat negativt och kostar mycket pengar. DEN NYA KAMPANJEN är den första åtgärden på listan och Indra Åsander, chef för Telia Soneras privatsegment i Sverige, lägger liksom Anders Igel stort ansvar för att Telia ska utvecklas positivt på reklamen. Telia har haft en för låg profil det senaste året. Nu måste marknadsföringen skapa en tydligare bild av Telia som den bästa leverantören av alla typer av tjänster, säger hon till Dagens Media. Enligt Markus Wilhelmsson finns det 2,5 miljoner hushåll som har både fast och mobil telefoni och någon form av internetuppkoppling. Cirka 20 procent av dessa hushåll köper alla sina tjänster från Telia och Markus Wilhelmsson är väl införstådd med att Telias ledning vill öka den siffran. Det finns en enorm tillväxtpotential i vad vi kallar helkundsbeteendet. Vi ska få kunderna att köpa alla Telias tjänster genom att premiera dem mer ju fler tjänster de köper av oss, säger han. TELIA INVESTERADE FÖRRA året cirka 290 miljoner kronor brutto i medier, enligt Research International. Det gör bolaget till Sveriges femte största annonsör. Enligt Markus Wilhelmsson är både mediebudget och total marknadsföringsbudget oförändrad från förra året, trots att vd aviserar ökade marknadsföringsinvesteringar och att Telia under stora delar av förra året var passivt i sin marknadsföring. Kunderna upplever att Telias tjänster är dyrare än de verkligen är och budskapen i den pågående kampanjen är de första exemplen på hur vi tänker göra något åt det, säger Markus Wilhelmsson på Telia. Sonera försöker att inte förändra sin självbild. Bolaget bygger vidare på befintliga relationer. av Klas Granström klas@dagensmedia.se TELIA SONERA ARBETAR vidare med Telia som avsändare av reklam och erbjudanden i Sverige och med Sonera i Finland. Enligt Hannu Krook, som är ansvarig för privatsegmentet i Finland, är det ett måste. Vi vet inte vad som händer de närmaste åren med ytterligare fusioner och uppköp, och därför Bland konsultsamarbetena sker dock en del förändringar. Telias privatsegment jobbar vidare med reklambyråerna ANR BBDO och Grey Momentum men uppdragen för dessa förändras. ANR BBDO har tidigare framförallt gjort Telias butiksreklam och Grey har haft ansvaret för produkt- och varumärkeskommunikation. Markus Wilhelmsson tror att Grey fortsatt kommer att fakturera mest men det ska inte finnas någon uppdelning av uppdragets olika delar mellan byråerna. Varför fortsätter Telia arbeta med två reklambyråer? Telia är ett stort konto och det finns fördelar både för oss och byråerna med att dela upp uppdraget. Om vi skulle lämna en reklambyrå som har hela vårt uppdrag skulle det innebära att de plötsligt stod med en stor övertalighet. Om en konkurrent startar ett samarbete med ett inter- är det ingen idé att göra några stora insatser för att etablera namnet Telia Sonera. Och vi kan i alla fall inte göra allt samtidigt. Först måste vi Hannu Krook, genomföra ansvarig för finska fusionen privatmarknaden praktiskt, på Telia Sonera. säger han. I Sverige vill Telia framstå som ett mer förstående bolag efter fusionen och omstruktureringen. Hur märker Soneras kunder att MER OM TELIAS PRIVATSEGMENT Mediebudget Oförändrad från 2002 då Telias medieinvesteringar uppgick till 286 miljoner kronor brutto, exklusive butiks- och direktreklam, enligt Research International Mediebyrå Mediaedge CIA Reklambyrå ANR BBDO och Grey Momentum Mediemix Oförändrad från 2002 då cirka 30 procent brutto investerades i tv och morgonpress och 25 procent brutto investerades i landsortspress, enligt Research International. nationellt byrånätverk där någon av våra byråer ingår slipper vi stå helt utan konsulter om vår byrå väljer det uppdraget framför oss, säger Markus Wilhelmsson. MEDIEFÖRMEDLINGEN SKÖTS av Mediaedge CIA och där planeras inga förändringar. Ännu. Det finns anledning att misstänka att det finns kostnadsreduceringar i en pannordiskt samordnad medierådgivning. Men pannordiska samordningar sköts av koncernledningen och inga sådana diskussioner pågår just nu. Men min hypotes borde stämma och ett sådant beslut lär komma, säger Markus Wilhelmsson. p Sonera bygger relationer bolaget delvis ägs av Telia? Här märker inte konsumenterna av fusionen och jag tror inte att så många bryr sig om den. SONERA HAR NYLIGEN ändrat ton och tilltal i sin reklam till att innehålla mer människa och mindre teknik än tidigare. Nu gör Sonera ytterligare förändringar och investerar stora summor i relationsbyggande marknadsföring. Från och med i sommar kan kunder ta med sig sina nummer till vilken operatör de vill och därför måste vi stärka banden till våra befintliga kunder så att de stannar hos oss, säger Hannu Krook. p MARKNADSORGANISATIONEN/ Marknadsavdelningen för Telia Soneras privatsegment i Sverige är uppdelad på tre enheter: marknad, marknadskommunikation och erbjudande. De två första är indelade efter målgrupper medan erbjudande har en traditionell indelning efter tjänster som säljs. Marknadschef privat Maud Frisk Marknad Markus Wilhelmsson Marknadskommunikation Markus Wilhelmsson Erbjudande Marknadsanalys Ove Wiktor Ungdomar Petra Bengelsdorf Hushåll med barn Petra Bengelsdorf Hushåll utan barn Christina Cartmark Seniorer Christina Cartmark Ungdomar Håkan Rossberg Hushåll med barn Håkan Rossberg Hushåll utan barn Åsa Turesson Seniorer Åsa Turesson Fast telefoni Mobiltelefoni Internet

16 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ MEDIEVAL STOCKHOLM RECORDS Tv breddar popgrupp Bingolotto inget för Cardigans Cardigans album ska passa både inbitna och den breda massan. Tv gör susen. av Per-Emil Arvidsson 24 MARS SLÄPPTE popgruppen Cardigans sitt nya album Long gone before daylight. Väl ute i butiken tvingades skivbolaget Stockholm Records gå balansgång mellan: att dels lansera Cardigans för de trogna fansen och dels för den breda massan. Så här såg lanseringen ut: p Prepromotion p Tidnings- och återförsäljarannonsering vid releasen p Tv-reklam efter releasen I ett första skede lägger Stockholm Records inga pengar på tvannonsering. Peo Berghagen, marknadschef på Stockholm Records, förklarar varför: Många av Cardigans fans som ska köpa skivan vill känna att de själva hittat den och inte blivit pådyvlade någonting. Tvreklam använder vi för att bredda skivan och för att locka fler till affären. Troligtvis använder vi tvreklam för nästa singel. Av samma orsak väljs vissa tvprogram bort när det gäller spelningar och intervjuer. Bingolotto är (ännu) inget för Cardigans. Nej, det passar inte. Man kan inte göra dem breda med en gång. Det var fyra år sedan senaste skivan kom och vi vill främst ha tillbaka de gamla lyssnarna, säger Peo Berghagen. LÅT OSS GÅ TILLBAKA lite i tiden. Närmare bestämt till december förra året då marknadsföringen och prepromotion av det nya albumet påbörjades. Vi började i god tid, främst för att musik- och branschpress ofta har lång pressläggning. Vi ville bygga upp förväntningarna och sätta datumet för när albumet skulle släppas. I januari presenterades första singeln för radiostationer. Samtidigt började en del av tidningarna skriva om skivan. I februari började den första singelns video sändas i MTV, ZTV och SVT. MER OM STOCKHOLM RECORDS Reklambyrå Sköts internt Mediebyrå Media Broker Pr-byrå Sköts internt INGA FÖRHANDSEXEMPLAR av albumet skickades på grund av risken för piratkopiering. Istället anordnades bland annat en exklusiv lyssning för säljare och i slutet av februari hölls ett stort launchparty på Berns för inbjuden press och andra medier, skivbutiker samt utländska skivbolag. Cardigans spelade sex låtar från den kommande skivan. I nära anslutning till releasen gjordes annonsering i musiktidningarna La Musik, Groove och Sonic. Även så kallad återförsäljarannonsering användes flitigt. Vi koncentrerade oss på annonsering tillsammans med återförsäljarna. Vi gick bland annat i tunnelbanan i Stockholm tillsammans med Åhléns. Den här typen av annonsering ger en köpimpuls och det förstärks med att butikerna skyltar mycket. Prislappen för en lansering varierar. Enligt Peo Berghagen hamnar den oftast kring en halv till en miljon kronor. Idag har skivan funnits i butik i ungefär en och en halv månad. Peo Berghagen är nöjd. Albumet har legat på hitlistan sedan det släpptes och legat etta i tre veckor. p

17 26 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ 2003 MEDIEVAL Fiat längtar till tv FOTO ANNA RUT HÖGLUND Har tvingats slopa rikstäckande imageannonsering av Björn Hedensjö EKONOMISKT HÅRT prövade Italienska Bil har beslutat att skippa rikstäckande imageannonsering för Fiat och Alfa Romeo under årets första sex månader. Istället har marknadsföringspengarna lagts på utbudsannonsering genom återförsäljarna. Hittills säger sig marknadschef Daniel Fritzdorf inte ha märkt av några negativa effekter, men på sikt krävs en återgång till strategiska medieinsatser. Visst måste vi så småningom börja jobba med en långsiktig strategi, men nu finns inte de pengarna. Det är ingen idé att lägga två miljoner kronor på imageannonsering i tv och nöja sig med det, säger Daniel Fritzdorf. FIAT, MED EN marknadsandel på runt 30 procent i hemlandet Italien, hör inte till jättarna i Sverige. Förra året såldes inte mer än drygt Fiat- och Alfa Romeobilar, och Italienska Bil såg sig nödgade att dra ner på marknadsföringskostnaderna under första halvåret i år. MEDIEINSATSERNA HAR under perioden begränsat sig till rena utbudsannonser i lokalpress och blygsamma reklaminvesteringar i radio och TV4s lokalstationer på de 40 orter där Italienska Bil är representerat. Italienska Bil ger återförsäljarnas marknadsföring finansiell uppbackning och tillhandahåller annonsmaterial genom ett intranät, detta för att den grafiska profilen ska vara densamma hos alla återförsäljare. Byråerna Sandberg Starcom och Leo Burnett har inte haft mycket att göra för bolaget de senaste månaderna. I övrigt har sponsring och evenemang varit de enda marknadsföringsinsatserna. Italienska Bil sponsrar bland andra Leif Andreasson, europamästare i dragracing, Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Skansen. Men i regel är det inga pengar inblandade utan det handlar om att de får bilar eller får låna bilar, säger pr-chefen Cecilia Gustafsson. Men viktigast är evenemangen, enligt Daniel Fritzdorf. Det viktigaste är att vara på plats där folk finns. Jag är själv på väg ut till Farsta centrum där det pågår en italiensk vecka. Pr-chef Cecilia Gustafsson och marknadschef Daniel Fritzdorf på Fiat lägger för tillfället marknadsföringspengarna på utbudsannonsering. MER OM FIAT Reklambyrå Leo Burnett Mediebyrå Sandberg Starcom Mediemix totalt Print (i huvudsak dagspress): 70 procent, lokal-tv/radio: 5 procent, dm (inklusive dr och mässor): 25 procent IBLAND GENOMFÖRS projekten tillsammans med andra, exempelvis lottade nyligen kaffemaskinstillverkaren Gerby Produkter ut en Fiat Stilo i en tävling. Pr-biten hanteras av Cecilia Gustafsson som leder produktionen av kundtidningen Fiat Famiglia och sköter kontakten med landets motorjournalister vid tidpunkten för Dagens Medias besök håller hon på att köra in en bil som TV4s Håkan Matson ska testa några dagar senare. Den redaktionella bevakningen är det viktigaste kommunikationsmedlet. Folk litar verkligen på vad journalisterna skriver och de är i regel positiva. Trots att både Cecilia Gustafsson och Daniel Fritzdorf säger att försäljningen inte påverkats negativt av den indragna riksannonseringen är båda medvetna om att arbete med varumärket kräver en annan typ av marknadsföring. Att det behövs arbete med varumärket är de eniga om Fiat dras med fördomar om kvalitetsbrister som enligt dem hängt med sedan 70-talet. Men att tro att man kan påverka attityder med några få miljoner är fel, säger Daniel Fritzdorf som passar på att utmana tvkanalerna: Finns det någon kanal som kan ge oss ett avtal där vi betalar i förhållande till försäljningen kanske vi går i tv redan i höst. p

18 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ av Klas Granström BARA FYRA PROCENT AV svenska folket har någon spontan kännedom om varumärket Sveaskog. I en top of mind-mätning når Sveaskog-varumärket endast till enprocentsnivån. Det statligt ägda skogsbolaget är således helt okänt och den månadslånga kampanj som nu syns i dagspressen försöker få upp svenskarnas ögon för det jätteföretag som de själva faktiskt äger. Sveaskog ägs av staten och bildades ur en del av Assi Domän för att förvalta och slå mynt av den del av Sveriges produktiva skogsmark som bolaget äger. Bolaget bildades vid årsskiftet 2001/2002 och när resultatet för 2003s tre första månader offentliggjordes presenterade Sveaskog ett resultat före skatt på 275 miljoner kronor. Rörelseresultatet hamnade på 412 miljoner kronor och omsättningen på 2,2 miljarder kronor. LÖNSAMHETEN ÄR DET således inget fel på och när Sveaskogs första större reklamkampanj drar igång är uppdraget att få ut budskapet om att bolaget finns och vad det gör. Efter drygt ett år av arbete med att etablera bilden av Sveaskog som en ansvarstagande skogsbrukare internt i företaget är Sveaskog nu förberett för att presenteras för allmänheten. Kampanjen är en mjukstart i presentationen av Sveaskog. Vi vill synliggöra balansen mellan skogsproduktion och miljötänkande, men för att på ett tydligt sätt presentera företaget handlar kampanjen om skog och träd. Det är det vi arbetar med och därför börjar vi med att tala om det, säger Leif Öster, informationschef på Sveaskog. KAMPANJEN BESTÅR AV sex annonser och totalt 200 införanden i 50 titlar under en månad. Medievalet består uteslutande av morgonpress där både storstad- och landsortstidningar i form av Riksmedia och FLT finns med. Morgonpress valdes för att nå målgruppen, som är alla svenskar i alla åldrar. Nu ska vi beskriva Sveaskog och då är hela svenska folket målgrupp. I höst ska vi tala MEDIEVAL Träden ska göra jobbet åt Sveaskog Okänt skogsbolag testar morgonpress Leif Öster på Sveaskog. Sveaskog vill lyfta fram träd som inte bara ser ut som sallad. MER OM SVEASKOG Mediebudget Vill inte uppge Mediebyrå Elisabeth Warrby, som har enskild firma Reklambyrå Ehrenstråhle & Co Medieval Print: morgonpress (100 procent) mer specifikt om vad vi gör för andra målgrupper, såsom privata skogsägare och skogsindustrin, och då blir vi mer riktade i våra medieval, säger Leif Öster. Varför har ni valt bort tv när ni vill nå den breda målgruppen? I tv får vi inte utrymme att föra fram historien. Vi har en del att berätta och tidningsannonser ger oss det utrymmet på ett sätt som tv inte gör. Annonserna i kampanjen visar dramatiska bilder på träd. Bilderna är tagna på kvällen med en ljussättning som gör att trädens former och färger framträder tydligt. Vi vill få bort den där salladskänslan som ofta kommer fram när man tar naturbilder. Målet är att lyfta fram träden och på detta sätt blir det tydligt, säger Leif Öster. HUR MYCKET SVEASKOG HAR investerat i medieköp vill Leif Öster inte berätta. Kampanjen innebär en måttlig investering eftersom du får rejäla rabatter just nu. Kampanjen är skapad av reklambyrån Ehrenstråhle, som tidigare arbetat med det Sveaskog-ägda kartongbruket Frövi. I juni genomförs en effektmätning för att se hur kampanjen påverkat kännedommen om varumärket. Sveaskogs höstkampanj, riktad till de kundgrupper bolaget har, startar efter EMU-valet. p siffrorna är baserade på hut summan inköp i regionen omräknat till annonspaketets räckvidd (84%) Förra året köpte våra läsare kläder för ca 1,1 miljarder kronor* :- I år funderar dom på att köpa nya. Jönköpings län är en av Sveriges starkaste tillväxtregioner. Hallpressannonsen når hela 84% av invånarna 240 ooo läsare. Inget annat media kommer i närheten! Annonsbokning JÖNKÖPINGS-POSTEN SMÅLANDS-TIDNINGEN VETLANDA-POSTEN TRANÅS TIDNING VÄRNAMO NYHETER

19 28 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ 2003 MEDIEVAL Tv ska sälja sommarresor SAS utlovar tidningar och mat när konkurrenterna sänker priset av Klas Granström DE FLESTA FLYGBOLAG lockar biljettköpare med enkla resor och låga priser. SAS vill vara annorlunda. Flygbolaget utlovar upplevelser och SAS hoppas att det ta ska tilltala fler än dem som bara väljer resa efter pris. Målgruppen är alla som vill resa på sommarsemester och är beredda att Magdalena Rohdin- Hurtig på SAS. betala för service och möjligheten att resa till andra destinationer än de vanligaste charterorterna. Dessa nås bäst i tv tror SAS. Tv har tidigare år visat sig ge bra genomslagskraft för sommarkampanjen. Där når vi den breda målgruppen, säger Magdalena Rohdin-Hurtig, marknadschef på SAS Sverige. Kampanjen pågår mellan den 6 maj och 8 augusti. Några mål vill Magdalena Rohdin-Hurtig inte specificera men kampanjen är en av fyra riktigt stora integrerade kampanjer under året. Därmed räknar det ekonomiskt pressade bolaget rimligen med ett utfall i form av ökat privatresande med SAS plan under sommaren. SAS MINSKADE SIN marknadsföringsbudget förra året och fortsätter att minska den i år. Investeringarna i sommarkampanjen är hemliga, men tv står för en fjärdedel av kampanjens totalbudget. Resten fördelas på print, radio, internet och dr. Mediemixen är traditionell enligt SAS-mått och vanligt förekommande i SAS större kampanjer. I print används företrädesvis morgonpress för att få räckvidd, men annonser syns även i magasin. Tv står för lanseringsfasen av kampanjen. Sedan ska mottagarna förhoppningsvis känna igen sig i de andra medierna. Först vill vi skapa nyfikenhet och trigga MER OM SAS Mediebudget Vill inte uppge, 86 miljoner kronor brutto förra året, exklusive dr och butik, enligt Research International, mediebudgeten är mindre i år Mediebyrå Mediacom Reklambyrå Lowe Brindfors Mediemix för kampanjen 25 procent av investeringarna görs i tv (Kanal 5 och TV3); print, radio, internet och dm delar på resterande reslusten. Sedan fyller vi på med mer informativa insatser. LÅGPRISFÖRETAGEN bombarderar potentiella sommarsemesterreseköpare med erbjudanden om billiga och enkla resor. SAS sommarkampanj ska dock sälja resor som till skillnad från lågprisbolagen erbjuder en viss service, såsom tidningar och mat ombord, samt möjligheten att flyga till centrala flygplatser i storstäder och andra destinationer i SAS reguljära utbud. Många avgångar att välja på samt priser som inkluderar både skatter och avgifter är andra fördelar SAS gärna lyfter fram. I filmerna, tre till antalet, ska SAS sätta fart på reslusten och filmerna har varsitt tema: shopping i storstad, familje- och matupplevelser. På så sätt hoppas SAS även på att reklamens kreativa utformning ska ge effekt. Tv-reklam ska skapa reslust. DET ÄR NATURLIGT ATT ifrågasätta varför SAS investerar i både det så kallade Pleasure-konceptet, som står bakom SAS privatresor och också är avsändare av den aktuella kampanjen, och lågpriskonceptet Snowflake. Snowflake riktar sig i allra högsta grad till privatpersoner. Magdalena Rohdin-Hurtig anser dock att det finns målgrupper för båda koncepten. Hon vill skilja erbjudandena i sommarkampanjen från Snowflakes erbjudanden på samma sätt som hon vill skilja dem från det som konkurrerande bolag erbjuder. Snowflake flyger mycket på sol- och baddestinationer och är det enklaste och billigaste alternativet. Sommarkampanjen erbjuder service genom hela resekedjan och innehåller helt andra komponenter såsom tidning och mat ombord och möjlighet att samla Eurobonus-poäng. p

20 DAGENS MEDIA NUMMER 9. ONSDAG 14 MAJ MEDIEVAL FOTO ANNA RUT HÖGLUND Ulrika Almerfors, produktschef på SSL Healthcare i Sverige, ska göra fotvård mer attraktivt. Scholl på unga fötter Firar hundra år med föryngrad målgrupp av Johan Janrell johan@dagensmedia.se VID 70 ÅRS ÅLDER HAR den genomsnittliga människan vandrat en sträcka som motsvarar fyra varv runt jorden. Då kan det vara dags att ta hand om sina fötter. Enligt Scholl är det aldrig för tidigt att börja. De ser helst att vi använder skor och fotvårdsprodukter redan efter första varvet. Nästa år fyller Scholl hundra. Nu vill moderföretaget SSL International föryngra Scholl och samtidigt behålla de äldre kunderna. Den traditionella marknadsföringen av Schollprodukter fortsätter som vanligt i print, butiksreklam, dr, event och i de speciella Schollbutikerna. Med hjälp av pr och print vill man göra varumärket trendigare genom att synas i rätt sammanhang. SCHOLL SER KVINNOR i åldrarna år som sin primära målgrupp. Kärnvärdena är välmående och välbefinnande. Marknadsföringen har länge fokuserat på de äldre kvinnorna, men nu försöker bolaget att bredda sig inom målgruppen, det vill säga fånga in de yngre konsumenterna. Problemet är att associationer till hålfotsinlägg, liktornsplåster och fotriktiga skor knappast gör varumärket attraktivt för folk som inte har besvär med fötterna. Scholls produkter ses som problemlösande. Men vi vill att man ska använda våra skor inte bara om man har ont i fötterna, utan också för att de är snygga. Och fotvårdsprodukterna ska inte bara betraktas som medicinska utan kan även användas förebyggande och i kosmetiska syften. Därför jobbar vi på att ta fram produkter på ett mer modemässigt sätt, berättar Ulrika Almerfors, produktchef på SSL Healthcare i Sverige och ansvarig för varumärket Scholl i Norden. UNDER 2001 OCH 2002 använde Scholl främst tv för att nå ut till sin målgrupp. Reklamen låg i anslutning till långfilmer på TV3 och TV4. MER OM SCHOLL Total mediebudget Vill ej uppge, 9,4 miljoner kronor brutto 2002, enligt Research International (exklusive butiksreklam och dr) Mediebyrå Sandberg Starcom Reklambyrå CR Studio, McCann i England Pr-byrå Foresee Mediemix Print (30 procent); pr (20 procent); dr (10 procent), event (10 procent), övrigt 30 procent I år går man ifrån tv och väljer istället att lägga lejonparten av budgeten på print och pr. Med annonser i damtidningar som ELLE, Damernas och amelia vill man synas i modesammanhang. För några veckor sedan tog Scholl emot pris av Cosmopolitans läsare för bästa spa-produkt. Bland de övriga pristagarna fanns varumärken som L Oreal, Estée Lauder och Gucci. De senaste åren har Scholl arbetat mer med pr, vilket har gett resultat i form av ökat redaktionellt utrymme. Ulrika Almerfors tycker att satsningen på pr fallit väl ut och att Scholl lättare kan planera för kompletterande annonser. I år medverkar Scholl vid Stockholm Fashion Week, som ett led i föryngringen. Enligt Ulrika Almerfors är det ett bra exempel på miljöer där man vill vara ett självklart inslag. Det har skett en tydlig förändring. Vi är på samma sida som trendiga modeskor. TROTS ATT SCHOLL FOOTWEAR närmar sig den moderiktiga marknaden ses de mer ergonomiska skomärkena Ecco, Birkenstock och Clarks fortfarande som största konkurrenterna. Scholl Footcare har ingen egentlig motståndare, utan bara konkurrenter inom de olika segmenten. Varumärket Scholl ägs av SSL International med huvudkontor i Manchester. Företagets nordiska gren heter SSL Healthcare Sverige. Allt reklammaterial arbetas fram i England och används sedan över hela världen. I Sverige anpassas materialet av reklambyrån CR Studio. Största delen av Scholls mediebudget investeras under våren och sommaren. p

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen!

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Hur gör dem som lyckas stärka sina positioner under lågkonjunkturen? Vad och hur gör de för att ta marknadsandelar, stärka varumärket, öka försäljningen?

Läs mer

Om annonsering i fackpress generellt

Om annonsering i fackpress generellt Om annonsering i fackpress generellt och i Dagens Samhälle specifikt 1 Vilken effekt vill man ha? Ökad kännedom Ökad lojalitet Ökat antal leads Försäljning Fler? 2 Mest önskad effekt är Att sälja sina

Läs mer

Svenskt Marknadsföringsindex

Svenskt Marknadsföringsindex Svenskt Marknadsföringsindex Fakta om undersökningen Sveriges Marknadsföringsindex har som mål att årligen att sammanställa vad marknadschefer i Sverige tror om framtiden, vilka utmaningar de ser och hur

Läs mer

Dina kunders brevvanor 2013. En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera.

Dina kunders brevvanor 2013. En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera. Dina kunders brevvanor 13 En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera. Om rapporten Brevvanerapporten som Posten genomför årligen ger en bra bild av privatpersoners attityder

Läs mer

Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring.

Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring. Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring. Bakgrund 1. Macro Under hela 1900-talet har vår ekonomi byggt på att nå massorna. Massproduktion > massdistribution > massmedia > mass..a köpare! (Mass)mediaföretagens

Läs mer

Anders Ericson, vd. Sveriges Annonsörer. Marknadschefens bästa vän

Anders Ericson, vd. Sveriges Annonsörer. Marknadschefens bästa vän Anders Ericson, vd Sveriges Annonsörer Marknadschefens bästa vän I HUVUDET PÅ EN ANNONSÖR 1. Vad är en annonsör? De störta annonsörerna i Sverige medieinvesteringar brutto i miljoner kronor 2015 1.

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Kundernas framtida behov av trycksaker och attityder till tryckeribranschen

Kundernas framtida behov av trycksaker och attityder till tryckeribranschen Kundernas framtida behov av trycksaker och attityder till tryckeribranschen Dagens agenda Kontext: Medieinvesteringarnas utveckling Om studien Prognos: Förväntad tillväxt för trycksaker Marknadschefens

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Så står du emot rabatt-trycket

Så står du emot rabatt-trycket Så står du emot rabatt-trycket 1 Thomas Juréhn IDG - Research SIFO - Medieundersökningar/Orvesto SvD - Marknadscenter/Analys MEC - Printchef Mediateket/smart company Analys smart company Uthyrning Undersök

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

C O P Y S Y S T E M E T 2. 0 I N N E H Å L L. 9 stora misstag du antagligen gör. med din marknadsföring. (Och hur du fixar dem) All rights reserved

C O P Y S Y S T E M E T 2. 0 I N N E H Å L L. 9 stora misstag du antagligen gör. med din marknadsföring. (Och hur du fixar dem) All rights reserved C O P Y S Y S T E M E T 2. 0 I N N E H Å L L 9 stora misstag du antagligen gör med din marknadsföring (Och hur du fixar dem) All rights reserved 02 av 16 B O N U S C O P Y S Y S T E M E T 2. 0 9 s t o

Läs mer

Vi når mediebranschens beslutsfattare!

Vi når mediebranschens beslutsfattare! "Det närmaste DN Debatt man kommer för mediebranschen" Mikael Marklund Axel Andén Lisa Bjurwald Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen Vi når mediebranschens beslutsfattare! n Medievärlden bevakar affärerna

Läs mer

I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K

I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K > < I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K I N L E DN I N G U p p drage t Vi vill mer. Vi vågar satsa. Vi ger resultat. 6 7 Erbj u dan de t Visa vad våra färger går för. 8 9 Drivk rafte rna 1 0 1

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning

PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning Mars 2004 Hur omvärldsbevakar PR-konsulterna? En av Agent25:s viktigaste och kräsnaste kundmålgrupper är PR-konsulter. För dem är omvärldsbevakning en mycket viktig

Läs mer

Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare

Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare MEDIAPLAN 2014 Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare - Ökar med 14 % Tidning Sajt Mobil Event FAKTA OM TIDNINGEN Småföretagare 0-10 anställda Når beslutsfattare och VD Utgåvor per år:

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Presentation 2015-12-01 Frågor om content marketing

Presentation 2015-12-01 Frågor om content marketing Presentation 2015-12-01 Frågor om content marketing Elisabeth Thörnsten Novuskontakt: Gun Pettersson 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Swedish Content Agencies räkning genomfört ett undersökning

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Vad du ska tänka på innan jag köper hemsida?

Vad du ska tänka på innan jag köper hemsida? Vad du ska tänka på innan jag köper hemsida? Vi går igenom allt du bör tänka på innan köp. Råd som du tjänar på längre fram. sförteckning et i denna bok ser du till höger. Vill du gå direkt till något

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar

Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper Så skapar du Personas och fångar din läsare White paper Så skapar du Personas och fångar din målgrupp Att verkligen förstå din målgrupps situation är avgörande för att nå fram med ditt budskap. De flesta

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna Du som företagare skapar jobben SMÅFÖRETAGEN Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna SMÅFÖRETAG SKAPAR STOR TILLVÄXT Det är lätt att tro att alla jobb skapas av de stora och multinationella företagen.

Läs mer

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev Att skriva en vinnande ansökan Agenda Meritförteckning / CV Personligt brev Checklista för din ansökan Intervjutips och vanliga intervjufrågor Vilka bedömningskriterier utvärderas du på? Var och hur hittar

Läs mer

Kan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg

Kan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Kapitel MDK A Tv-reklam Fördelar Nackdelar Påverkar flera sinnen Dyrt Når nästan alla Kan väljas bort (zappa) Hög impact Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Når inte alla grupper

Läs mer

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun 1 Att bygga ett starkt varumärke Att bygga ett starkt varumärke kräver inte enbart en bra produkt eller tjänst. Att bygga ett starkt varumärke kräver

Läs mer

FEBER BRÖLLOPS ÄR BRÖLLOP EN DEL AV DIN AFFÄRSVERKSAMHET? Stockholm Malmö Göteborg. Då bör du ställa ut på våra mässor! stad!

FEBER BRÖLLOPS ÄR BRÖLLOP EN DEL AV DIN AFFÄRSVERKSAMHET? Stockholm Malmö Göteborg. Då bör du ställa ut på våra mässor! stad! ÄR BRÖLLOP EN DEL AV DIN AFFÄRSVERKSAMHET? Då bör du ställa ut på våra mässor! Bröllopsfeber i din stad! Stockholm Malmö Göteborg Våra bröllopsmässor i Stockholm, Malmö och Göteborg har på några års tid

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé Affärsplan 12/13 Innehållsförteckning 2 Affärsidé 3 Vara och Produktion Ledstjärnor 4 Kunder Marknadsföring 5 Marknad konkurrenter 6 Mission & Vision 7 Framtid 8 SWOT Vi på SmartLens UF erbjuder Smartphoneanvändaren

Läs mer

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa.

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa. 7 steg för att skapa en Hashtag- strategi för B2B- företag Marketinghouse (källor: Google, Hubspot, Twitter, Instagram och olika bloggar) Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag

Läs mer

Framtidens serier. hur ser de ut?

Framtidens serier. hur ser de ut? Framtidens serier hur ser de ut? Jag heter Yvette Gustafsson, och är serietecknare. Jag började teckna serier när jag studerade på Serie- och bildberättarprogrammet i Hofors 2004-2006. Under tiden där

Läs mer

FEBER BRÖLLOPS ÄR BRÖLLOP EN DEL AV DIN AFFÄRSVERKSAMHET? Stockholm Malmö Göteborg. Då bör du ställa ut på våra mässor! stad!

FEBER BRÖLLOPS ÄR BRÖLLOP EN DEL AV DIN AFFÄRSVERKSAMHET? Stockholm Malmö Göteborg. Då bör du ställa ut på våra mässor! stad! ÄR BRÖLLOP EN DEL AV DIN AFFÄRSVERKSAMHET? Då bör du ställa ut på våra mässor! Bröllopsfeber i din stad! Stockholm Malmö Göteborg Våra bröllopsmässor i Stockholm, Malmö och Göteborg har på några års tid

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under mars 2000

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under mars 2000 MMS Månadsrapport TV-tittandet under mars 2000 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under mars 2000. Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder och

Läs mer

Varannan svensk är nära sitt drömjobb

Varannan svensk är nära sitt drömjobb Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Direktkanal till Sveriges småföretagare & entreprenörer! www.driva-eget.se. 1O SIDOR Chefa som Åsa och gör ett klipp DIN START SNABBTESTA

Direktkanal till Sveriges småföretagare & entreprenörer! www.driva-eget.se. 1O SIDOR Chefa som Åsa och gör ett klipp DIN START SNABBTESTA >> Frisören som vågar anställa Tillväxt verkets gratisfälla CAMILLA Gå inte i Direktkanal till Sveriges småföretagare & entreprenörer! www.driva-eget.se Nr 4 2012 79 kr EXTRA bok med 400 RÅD! FÖRETAGARE

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

En okänd kändis. Varumärkesplattform för Uppsala kommun Vård & bildning

En okänd kändis. Varumärkesplattform för Uppsala kommun Vård & bildning En okänd kändis. Varumärkesplattform för Uppsala kommun Vård & bildning Ulla 90 år Luthagen Alice 1,5 år Storvreta Hur ska Vård & bildning se ut i framtiden? Och hur kan vi möta den allt större konkurrensen

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Resultatmätning Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Att mäta resultat av marknadsinvesteringarna Att följa upp och mäta resultaten

Läs mer

Välkommen till Kollektiva

Välkommen till Kollektiva Välkommen till Kollektiva Vi är ett företag som hjälper vanliga människor att ta makten över sina egna pengar. Vi gör det tillsammans som ett kollektiv med hjälp av enkla och smarta mobila tjänster. Vi

Läs mer

Goda råd för reklamköpare

Goda råd för reklamköpare Goda råd för reklamköpare Innehåll > Kommunicera din position > Gör fler flugor på smällen > Följ din målgrupp, inte konkurrenterna > Var lite wild & crazy > Våga vara ledande eller Stureplanseffekten

Läs mer

2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser.

2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser. ett år senare! 2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser. 2011 "Av säljaren accepterat pris - en frivillig överenskommelse mellan fastighetsmäklarna i Stockholms

Läs mer

Profilera dig på LinkedIn. 10 steg till en lyckad profil

Profilera dig på LinkedIn. 10 steg till en lyckad profil Profilera dig på LinkedIn 10 steg till en lyckad profil Profilera dig på LinkedIn Med över 300 miljoner användare är LinkedIn världens största professionella nätverk och två miljoner svenskar är medlemmar.

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Kampen om eleverna Marknadsföringens konsekvenser för gymnasievalet

Kampen om eleverna Marknadsföringens konsekvenser för gymnasievalet Kampen om eleverna Marknadsföringens konsekvenser för gymnasievalet Nu i vår skall ca 120 000 ungdomar i Sverige söka gymnasieutbildning inför hösten. Idag finns det över 1700 olika ingångar att välja

Läs mer

Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft

Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft Robin Åkerman är en entreprenör som drivs av att syssla med det han älskar, att skapa unika evenemang och möten mellan människor. Genom sin passion har

Läs mer

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi

Läs mer

Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer

Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Actionkoder 3. Kanalerna 4. Statistik 5. 7 tips 6. Sammanfattning

Läs mer

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring En undersökning bland livsmedelstillverkare om deras känsla för ansvar Juli 2005 1. Bakgrund Reklam påverkar vårt beteende och får oss att agera,

Läs mer

Tidningen NSD och papperstidningens framtid

Tidningen NSD och papperstidningens framtid Stephanie Marklund, Maja Kuoppala och Graça Barata 13 januari 2016 Tidningen NSD och papperstidningens framtid Tidningen NSD håller till i Mediahuset tillsammans med bland annat Kuriren och 24 Norrbotten.

Läs mer

Dialog bygger relationer

Dialog bygger relationer Tema Social Media Newsroom: Som många säkert har sett, lanserade MyNewsdesk för några veckor sedan en ny design på social media newsroom. Men vad innebär det för dig och ditt företag, vilka fördelar ger

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Intern impelmentering

Intern impelmentering Intern impelmentering sid 1 Hur kliver vi vinnande in i morgondagen? Vi tror det kan vara en framkomlig väg att tänka basutbud som grundefundament och istället för att diskutera en mängd mindre produkter

Läs mer

Tjänster och Service Tertial 3 2013

Tjänster och Service Tertial 3 2013 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN / EJ BRÅDSKANDE HÖG STRATEGISK PÅVERKAN / BRÅDSKANDE S T R A T E G I S K P Å V E R K A N Städ och serviceentreprenadbranschens utveckling år 2013 Risken för ohälsan tenderar att

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO PeriScoop 1 /6 Ann Catrin tänker på dig För att ge våra kunder en möjlighet att lära känna oss på Perido lite bättre

Läs mer

Pressguide - mötet med pressen

Pressguide - mötet med pressen Pressguide - mötet med pressen Varför PR? Att arbeta med PR är både kostnads- och tidseffektivt. När PR fungerar som bäst inspirerar den människor att börja prata med varandra på ett positivt sätt om oss.

Läs mer

Med en drivkraft att skapa revolution

Med en drivkraft att skapa revolution Med en drivkraft att skapa revolution Malte Andreasson är nöjd med den upprättade studion. Fotograf: Andreas Svensson Malte Andreasson har genom sin drivförmåga inom mediebranschen skakat om och utvecklat

Läs mer

En okänd kändis. Varumärkesplattform för Uppsala kommun Vård & bildning

En okänd kändis. Varumärkesplattform för Uppsala kommun Vård & bildning Alice 1,5 år Storvreta En okänd kändis. Varumärkesplattform för Uppsala kommun Vård & bildning Hur ska Vård & bildning se ut i framtiden? Och hur kan vi möta den allt större konkurrensen från andra alternativ?

Läs mer

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 + 15 % e-barometern Q4 2009 Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 Försäljningen över internet satte återigen full fart under fjärde kvartalet 2009. Lågkonjunkturen lämnade under de tre första kvartalen

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

Svenskt Marknadsföringsindex 2016

Svenskt Marknadsföringsindex 2016 Svenskt Marknadsföringsindex 2016 Ett verktyg för marknadschefer 2015 startade vi upp Sveriges Marknadsföringsindex för att sammanställa vad marknadschefer och andra marknadsföringsansvariga i Sverige

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Gör det roliga först! Det tråkiga är mindre tråkigt när inget roligt väntar.

Gör det roliga först! Det tråkiga är mindre tråkigt när inget roligt väntar. NYHETSBREV FRÅN GÖRAN ADLÉN tankar om TRENDER juli 2010 Gör det roliga först! Det tråkiga är mindre tråkigt när inget roligt väntar. När du gör saker, se till att göra det så lustfyllt som det bara går!

Läs mer

Aspiro AB (publ( publ) Delårsrapport januari-september 2006

Aspiro AB (publ( publ) Delårsrapport januari-september 2006 Aspiro AB (publ( publ) Delårsrapport januari-september 2006 1 Aspiro i korthet Marknadsledare i Norden inom mobila innehållstjänster Omsättning januari-september 2006: 341,3 MSEK 132 anställda Huvudkontor

Läs mer

Med kunden i fokus Kurshäfte 2011

Med kunden i fokus Kurshäfte 2011 Med kunden i fokus Kurshäfte 2011 Skylttextning Sälj mer med service! Praktisk butiksekonomi Skapa en egen hemsida Mera - sälj mer med service! Utveckla din befintliga hemsida Marknadsföring & marknadsplanering

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

.DQDOÃ. gyuljd 697. gyuljd

.DQDOÃ. gyuljd 697. gyuljd MMS Månadsrapport TV-tittandet under maj 2001 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under maj 2001 Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder och som

Läs mer

SkövdeNät Nöjd Kund Analys

SkövdeNät Nöjd Kund Analys SkövdeNät Nöjd Kund Analys Kvartal 1-2015 med jämförande index 2006, 2008, 2010, 2012 Välkommen till en spännande värld av marknadsutveckling! Mätningens uppbyggnad Bas: Antal intervjuer: 303 N=Mätningens

Läs mer

Sponsring 2013 Publicerad 30 April 2014

Sponsring 2013 Publicerad 30 April 2014 Sponsring 2013 Publicerad 30 April 2014 i samarbete med: Observera! Rapporten har tagits fram för IRM:s intressenter och får inte publiceras, kopieras eller på annat sätt mångfaldigas utan IRM:s tillstånd.

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

Vi tror på unga människor och vi vill att de ska tro på sin egenföretagsamhet.

Vi tror på unga människor och vi vill att de ska tro på sin egenföretagsamhet. STIPENDIet Presenteras i samarbete med: Vi tror på unga människor och vi vill att de ska tro på sin egenföretagsamhet. Genom startkapital, mentorskap och kontorsplatser ger stipendiet en unik möjlighet

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Val av form Vår affärsplan ska vara 30x30 i måtten och se ut som vår servett.

Val av form Vår affärsplan ska vara 30x30 i måtten och se ut som vår servett. Val av form Vår affärsplan ska vara 30x30 i måtten och se ut som vår servett. Bestäm hur den ska se ut i fysisk form I ena hörnet ska vi placera en knapp som håller ihop själva affärsplanen. Nere i ett

Läs mer

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1 6 personal&ledarskap #1 2012 Från chefskontroll till självkontroll Folksam lyckades på fyra månader med att få de sämst presterande i kundtjänsten att lyfta sig till toppsäljarnas nivå. För att nå dit

Läs mer