Detaljplan för DEL AV BRANÄS 4:22 M FL (Branäsdalen Centrum)

Transkript

1 Datum Antal sidor Diarienummer MBR Detaljplan för DEL AV BRANÄS 4:22 M FL (Branäsdalen Centrum) Torsby kommun Värmlands län Rapport om risk för översvämning i Branäsdalen Jon Wiggh planarkitekt Miljö och byggkontoret direkt mobil jon.wiggh@torsby.se

2 Innehållsförteckning Planområdet...3 Kartläggning...3 Erfarenheter från 1995 års översvämningar...3 Räddningsverkets översiktliga översvämningskartering från Projektet Beredskapsplanering Klarälven...4 Översvämningsrisk...5 Hälsa och säkerhet...6 Slutsatser och rekommendationer...7 Bilaga Bilaga 2. Områden hotade av höga...13 Bilaga 3. Områden hotade av höga flöden vid 100 årsflöde...14 Bilaga 4. Vattendjup vid högsta dimensionerande flöde...15 Bilaga 5. Vattendjup vid 100 årsflöde redovisat per halvmeter

3 Planområdet Inom 100 talet meter öster om planområdet flyter Klarälven som är kraftigt reglerad och morfologiskt påverkad. Risk finns för fluvial översvämning, framförallt under vår och höst. Delar av det nya planområdet är sedan tidigare planlagt för centrumfunktioner och bostäder. Flera byggnader finns inom planområdet däribland liftstation, restaurang, och skiduthyrning och i norr och söder om området finns ytterligare bebyggelse för fritidsboende, stugor och lägenheter för uthyrning. Kartläggning Källmaterialet för att utreda risk för översvämning i Branäsdalens centrumområde har hämtats på tre olika håll, erfarenheter från 1995 års översvämningar, räddningsverkets översiktliga översvämningskartering från 2001 samt material från det pågående projektet Beredskapsplanering Klarälven. Erfarenheter från 1995 års översvämningar År 1995 drabbades klarälvdalen av höga flöden som påverkade Branäsdalen. Räddningstjänsten i Torsby markerade på kartor de insatser som gjordes under översvämningen. Räddningstjänsten insatser redovisas på karta med röda punkter. Se kartutdrag figur 1. Figur 1. Röda prickar visar att insatser gjorts av räddningstjänsten under vårfloden 1995 I Branäs förorsakade översvämningen framförallt materiella skador men i liten omfattning och då i de södra delarna av området. 3

4 Ett vid översvämningstillfället befintligt bostadshus för permanentboende fick sitt lösöre förstört och trossbotten skadades. Huset har senare lösts in för att rivas och här finns nu liftar och barnbacke. Gondolliftens källare tömdes på föremål (skotrar m.m.) och området söder om planområdet, kvarteret Bävern, utrymdes. Vid Flottcentrum öster om planområdet räddades egendom genom flyttning av i och för sig vattenfyllda två förråd, dass, stuga, kontor och timmerupplag. Branäsdalens centrum påverkades i övrigt inte nämnvärt. Efter inrådan från räddningstjänsten har flödena från 1995 års översvämning och den då uppmätta nivån använts som utgångspunkt vid planering och bygglovsgranskning. Lägsta byggbar nivå med en säkerhetsmarginal på en meter därefter satts till +150,5 i höjdsystem RH70 vilket motsvarar +150,725 i höjdsystem RH2000. Vid en enkel analys av situationen i Branäsdalen vid 1995 års översvämning kan konstateras att väg 957 ligger förhöjd med en vägbank på nivån som lägst +150,6 i räknat i höjdsystem RH2000. Med endast 15 cm högre nivå hade vägens funktion som vall mot vatten från älven upphört och centrumområdets skulle ha drabbats av översvämningen på ett helt annat sätt än som blev fallet års nivå var dock inget 100 årsflöde. Det uppmätta flödet var då 900 m³/s medan det beräknade 100 årsflödet är m³/s vilket är 26 % mer än vad som gällde Räddningsverkets översiktliga översvämningskartering från 2001 Räddningsverket arbetade 2001 fram en översiktlig översvämningskartering för klarälvdalen. I utredningen anges nivåer och utbredning för 100 årsflöden och högsta dimensionerande flöden. I stort sett hela det nu aktuella planområdet hotas av det beräknade 100 årsflöde och högsta dimensionerande flöde. Översvämningskarteringen är dock mycket översiktlig. Den bygger på en äldre höjdmodell än den som är tillgänglig i dag. Vid detaljplanering ska rekommendationer och planbestämmelser sättas som reglerar markens användning och hur och vad man bygger. Då översvämningskartan är mycket översiktlig är kartan är inte tillräcklig som underlag i planering och myndighetsutövning. Projektet Beredskapsplanering Klarälven Inom det pågående projektet Beredskapsplanering Klarälven har hela Klarälvdalen laserskannats och flygfotograferats. Skanning och flygfoton har gett underlag för en ny höjdmodell som nu tagits fram med betydligt högre detaljeringsgrad än den som användes i räddningsverkets utredning. Utbredningen av en eventuell översvämning har än så länge bara beräknats för ett 100 årsflöde. Projektet pågår för närvarande och gör så till årsskiftet 2012/

5 Svenska Kraftnät, Fortum och Torsby kommun m.fl. samarbetar om detta projekt. För att närmare utreda översvämningsriskerna i just Branäsdalen har kommunen tagit del av för området aktuellt förhandsmaterial. Kommunen har inför upprättandet av denna rapport anlitat en konsult att ta fram underlag. Konsultens uppdrag var att göra de beräkningar som var nödvändiga för att mer i detalj se vattnet utbredning och förväntade djup i planområdet. Mer om detta i bifogat PM, Bilaga 1 Underlag till riskanalys för översvämning från Klarälven vid Branäs. Översvämningsrisk Utbredningen av vatten vid översvämning vid 100 årsflöde respektive vid högsta dimensionerande flöde visas på två djupkartor. Befarad vattennivå vid respektive översvämningstillfälle har matchats mot nivåer enligt den nya höjdmodellen och ger därmed en bild av hur djupt vattnet kan bli för olika platser inom planområdet. Resultatet visar att redan vid 100 årsflöden kommer stora områden inom plangränsen att påverkas med vattennivåer på upp till två meter över marknivån. I tabellen nedan visas de högsta flödena för de olika karteringarna. De värden som används i den här analysen är markerade med grönt. För högsta dimensionerande flöde används vattennivån som beräknats i räddningsverkets rapport från 2001 då inga nyare beräkningar finns att tillgå års översvämning +150,4 Beräknad vattennivå (RH 2000) Uppmätt nivå Hundraårsflöde (Q100) Klass I flöde (QDIM) 2. Räddningsverket (2001) GIS data 3. Beredskapsplanering Klarälven (2012) +151, , ,3 till +151,5 UPPGIFT SAKNAS På karta Bilaga 2. visas de olika flödenas utbredning i området. På kartorna Bilaga 3. och Bilaga 4. redovisas det förväntade vattendjupet vid respektive flöde. Bilagan 5. redovisar en detaljerad djupkarta över planområdet. 5

6 Hälsa och säkerhet Risk för översvämning är stor främst under vår och höst. Detta sammanfaller med att anläggningen i stort sett står tom under vår och höst. Skidsäsongen pågår normalt mellan 22 december till och med påskhelgen i mån av tillgång på snö. Området är planerat för enbart fritidsboende. Inga permanent boende finns inom planområdet. Sedan år 2003 har centrumfunktionerna också varit stängda utanför vintersäsong. Vid 100 årsflöden kan vägarna i området förväntas översvämmas. Även väg 62 på östra sidan om Klarälven blir då oframkomlig vilket försvårar evakuering och räddningsinsatser. Vägen som går norrut från Branäsdalens centrum och sedan upp på Branäsberget förblir framkomlig och kan användas för att ta sig till området vid 100 årsflöden. Se karta: Vid högsta dimensionerande flöde översvämmas alla tillfartsvägar till området. Evakuering måste då ske uppför Branäsberget eller med båt. Under översvämning förutsätts planområdet överges. Detta låter sig relativt lätt göras eftersom endast fritidsboende förekommer och detta knappast kan bedömas vara en samhällsviktig funktion. Det finns inom planområdet inga samhällsviktiga funktioner i övrigt som måste fungera i planområdet. På grund av risken för att vägar översvämmas måste utrymning ske redan när vattnet börjar stiga, god marginal bör kunna ges med prognoser och mätningar uppströms. Inga hastigt påkommande översvämningar förväntas. 6

7 Slutsatser och rekommendationer Den här rapporten visar att detaljplanen innan den antas måste kompletteras med krav och bestämmelser som följer av risken för översvämning. Detta gäller lämpligheten av vald markanvändning, konstruktioner för både byggnader och anläggningar såsom elförsörjning, VA etc. I kommande planering bör nivån +151,4 RH2000 användas som utgångspunkt för 100 årsflöde och +152,51 för högsta dimensionerande flöde. Översatt till RH70 blir motsvarande höjder +151,175 och +152,285. Tre olika höjdsystem (RH00, RH70 och RH2000) används i de olika utredningarna varför det i kommande planering är extra viktigt att det tydlig framgår vilket som avses när en höjd anges. Risken att fara för liv uppkommer vid översvämning bedöms som liten eftersom området inte har permanentboende eller samhällsviktiga funktioner som måste upprätthållas. Med moderna prognosmetoder finns dessutom gott om tid för utrymning av området av både människor och lösöre. Framtida ny, om och utbyggnad av infrastruktur (t.ex. el och VA) både inom och utanför planområdet förutsätts i framtiden utföras med tekniska lösningar som tar hänsyn till risk för översvämning. 7

8 Bilaga 1: pm Underlag till riskanalys för översvämning från Klarälven UPPDRAG vid Branäs Översvämningskartering Branäs UPPDRAGSLEDARE Bengt Djuvfeldt DATUM UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV Jan-Olov Moberg I arbetet med detaljplanen Branäsdalen Centrum i Torsby kommun har Branäs Fritidscenter AB beställt underlag gällande Klarälvens vattenutbredning och vattendjup vid hundraårsflöde samt vid Klass I flöde. Detta för att man i planarbetet avser att göra en riskanalys för översvämningar från Klarälven vid Branäs. Metodik Beräknade vattennivåer (RH 2000) har erhållits från det pågående projektet Beredskapsplanering Klarälven genom Jon Wiggh, Torsby kommun (se rad 4 i tabell 1). Eftersom endast hundraårsflödet är färdigt används för klass I flöde, värden från Räddningsverkets översiktliga översvämningskartering från 2001 (närmaste tvärsektion visas i figur 1). Figur 1: Data från Räddningsverkets översiktliga översvämningskartering av Klarälven 2001 (från MSB:s webbtjänst). Observera att höjdangivelserna troligen är felaktiga se vidare kommentarer i denna PM. 1 (5) pm03s Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Jan-Olov Moberg Mobil jan-olov.moberg@sweco.se Uppdrag xxxx; jomg u:\miljö och bygg\samhällsplanering\pågående dpl\branäs 4_22 m fl (branäsdalen centrum)\översvämning\pm överrisk.docx

9 Erhållna nivåer från MSB:s webbtjänst visas på rad 1 i tabell 1. Dessa nivåer har omräknats till RH 2000 med sambandet: RH ,225 m = RH I rapporten tillhörande den översiktliga översvämningskarteringen för Klarälven står dock att vattennivån i Branäs beräknats till +150,8 RH 00. Detta pekar på att de nivåer som erhålls från MSB:s webbtjänst kan vara fel eftersom RH 70 enligt rapporten ligger två till tre decimeter över RH 00 för den aktuella älvsträckan. Denna nivå finns på rad 2 i tabell 1 och har omräknats till RH 2000 med sambandet: RH ,38 m + 0,225 m = RH ,605 m = RH Erik Bern på MSB har vidtalats om att det finns någon felaktighet i materialet. Han skickade GIS-data för karteringens tvärsektioner där uppgifterna enligt rapporten ska vara beräknade i RH 00. Dessa nivåer finns på rad 3 i tabell 1 och har omräknats till RH 2000 med sambandet: RH ,605 m = RH Det har ej varit möjligt att inom ramen för detta uppdrag gå till botten med var felet ligger. Vi väljer att lita mest på nivåerna från den GIS-data som kommer direkt från beräkningarna som ska vara gjorda i RH 00 (rad 3 i tabell 1). Tabell 1: Vattennivåer i Branäs. Hundraårsflödet i Branäs beräknades 2001 till 1135 m 3 /s. Vad hundraårsflödet i Branäs har beräknats till 2012 är ej känt. Beräknat Klass I flöde 2001 var nedström Höljes 1597 m 3 /s och vid Edsforsen 2097 m 3 /s. Beräknad vattennivå (RH 2000) Hundraårsflöde (Q 100) Klass I flöde (Q DIM) 1. Räddningsverket (2001) Webbtjänst +150, ,03 2. Räddningsverket (2001) Rapport +151,41 UPPGIFT SAKNAS 3. Räddningsverket (2001) GIS-data +151, ,51 4. Beredskapsplanering Klarälven (2012) +151,3 till +151,5 UPPGIFT SAKNAS Angreppssättet är rent topografiskt. Inga hydrodynamiska beräkningar utförs. Området är litet och vattenytan betraktas som plan. Som hundraårsflödet används +151,4 (RH 2000) som är medelvärdet av nivån i uppströms och nedströms tvärsektion markerat med grön färg i tabell 1. Som klass I flöde används +152,51 (RH 2000) hämtat från närliggande tvärsektion markerat med grön färg i tabell 1. Karteringen görs utifrån höjddata från den laserskanning som Svenska Kraftnät låtit göra inom projekt Beredskapsplanering Klarälven, och har erhållits från Jon Wiggh vid Torsby kommun. Modellen är i höjdsystem RH 2000 och har en upplösning i plan på 5 x 5 meter. Noggrannheten i höjd är ej känd. 2 (5) pm03s ÖVERSVÄMNINGSKARTERING BRANÄS Uppdrag xxxx; jomg u:\miljö och bygg\samhällsplanering\pågående dpl\branäs 4_22 m fl (branäsdalen centrum)\översvämning\pm överrisk.docx

10 Vald vattennivå minus höjdmodellen ger vattendjupet. Denna rasterdata klassas sedan i decimeterintervall och konverteras till vektordata. Framtaget underlag leverans Levererad data innehåller två SHP-filer: DJUP_151_40: Vattendjup och vattenutbredning vid vattennivån +151,40 RH DJUP_152_51: Vattendjup och vattenutbredning vid vattennivån +152,51 RH Vattendjupet kan avläsas som attributdata i fältet DJUP och är klassat i decimeterintervall. Värdet 0,1 anger att beräknat vattendjup ligger i intervallet 0,01 m till och med 0,10 m, värdet 0,2 anger att beräknat vattendjup ligger i intervallet 0,11 till och med 0,20 m, osv. Allmänt om återkomsttid För att kunna göra en riskanalys behövs information om hur ofta vissa flöden i Klarälven inträffar. Begreppet återkomsttid beskriver med vilken frekvens de förväntas återkomma. Exempelvis betyder 100 års återkomsttid (även kallat 100-årsflöde, 100-årsnivå eller 100- årsvärde) att det i genomsnitt inträffar en gång på 100 år att vattnet uppnår eller överskrider en viss nivå. Sannolikheten för att det ska inträffa är en på 100 för varje enskilt år, men eftersom hotet finns under flera år blir den samlade sannolikheten under en tidsperiod större. I Tabell 2 visas sannolikheterna för att händelser med några olika återkomsttider ska inträffa under en viss tidsperiod. Exempelvis kan det i tabellen utläsas att sannolikheten att råka ut för ett 25-årsflöde under en period av tio år är 34 %. Tabell 2: Sannolikhet för att ett flöde med viss återkomsttid ska inträffa under en bestämd tidsperiod. Återkomsttid (år) Sannolikhet under en tidsperiod (%) 1 år 10 år 50 år 100 år , , , ,01 0,1 0,5 1 3 (5) pm03s ÖVERSVÄMNINGSKARTERING BRANÄS Uppdrag xxxx; jomg u:\miljö och bygg\samhällsplanering\pågående dpl\branäs 4_22 m fl (branäsdalen centrum)\översvämning\pm överrisk.docx

11 Det förekommer att begreppet 100-årsflöde missuppfattas som exempelvis det inträffar bara en gång vart hundrade år. Därför är det viktigt att betona att händelserna är oberoende. Förenklat kan det uttryckas som att sannolikheten att med en tärning slå en sexa är en på sex oavsett om ett tidigare tärningsslag varit en sexa eller ej. Ett annat begrepp som används är högsta dimensionerande flöde/nivå (även kallat dimensionerande klass 1-flöde) som beräknas enligt särskilda riktlinjer för dammdimensionering. Beräkningen av detta bygger på en systematisk kombination av alla kritiska faktorer (regn, snösmältning, hög markfuktighet och magasinsfyllning) som bidrar till ett flöde. Någon statistisk återkomsttid kan inte ges för detta extrema flöde men brukar ibland anges till mer än år. Ibland förekommer också beteckningen BHF (beräknat högsta flöde) eller HBF (högsta beräknat flöde). För att uppskatta hur stort (i kubikmeter per sekund) ett flöde med en viss återkomsttid är, genomförs frekvensanalys på mätserier från exempelvis ett vattenkraftverk. Längre dataserier ger bättre analyser. Det finns olika sätt att göra beräkningarna och när ny data (längre tidsserier med eventuellt nya höga flöden) tillkommer ändras beräkningsresultaten återkomsttiden. Återkomsttiden säger inget om vilka vattennivåer och konsekvenser flödet för med sig. För att beräkna vilka vattennivåer som ett visst flöde resulterar i behövs en hydrodynamisk modell som beskriver vattendragets hydrauliska egenskaper. Allmänt om konsekvenser En viktig del i det översvämningsförebyggande arbetet är skaffa kunskap om konsekvenserna inom olika samhällssektorer. En översvämning skapar konsekvenser innan vatten kan ses på marken. Många sårbara installationer och värdefull egendom finns i källare. Under mark finns även VA-system. Grundvattennivån inom området påverkas i hög grad av vattennivån i Klarälven. Skador till följd av en översvämning uppstår som direkta skador i de områden som översvämmas (ex skador på byggnader), men översvämningar kan även ge spridningseffekter till andra områden indirekta skador. Exempelvis kan en utslagen nätstation i ett översvämmat område ge strömavbrott i ett område som ligger i ett torrt läge. Ett annat exempel på indirekt skada (kostnad) är att om en väg inte kan hållas öppen, kan det leda till förseningar för transporter långt utanför det översvämmade området. Förutom vattnets utbredning och vattendjup spelar också översvämningens varaktighet och flödeshastigheten roll för skadeutfall samt möjligheterna att bygga och upprätthålla temporära barriärer. 4 (5) pm03s ÖVERSVÄMNINGSKARTERING BRANÄS Uppdrag xxxx; jomg u:\miljö och bygg\samhällsplanering\pågående dpl\branäs 4_22 m fl (branäsdalen centrum)\översvämning\pm överrisk.docx

12 Rekommendationer till fortsatt arbete Beroende på ambitionsnivå och krav/behov kan flera av nedanstående rekommendationer vara av intresse i det fortsatta arbetet med hantering av översvämningsrisker i Branäs (men även allmänt i Torsby kommun). Branäs utgör en liten del av exponerad yta för översvämningsrisker inom Torsby kommun. Allmänt rekommenderas att fokus ska ligga på att studera påverkan på samhällsviktig verksamhet och områden med större andel permanent boende. Fördjupade studier för i första hand tätorterna rekommenderas. Inventering och kartläggning av vid vilka vattennivåer som konsekvenser av olika grad för berörda objekt/funktioner/sektorer inträffar samt till vilken nivå som deras funktion kan upprätthållas (exempelvis VA-försörjning, elförsörjning, framkomlighet, beräknade skadekostnader för byggnader och infrastruktur). En riskanalys där hot (sannolikheter) och sårbarheter (potentiella konsekvenser) för olika scenarier sammanställs som risker. En riskbedömning där risker vägs och om samhället uppfattar att riskerna inte kan tolereras bör riskreducerande åtgärder föreslås. Systematisk sammanställa historiska nivåer och konsekvenser för området för att visa vad som tidigare inträffat hur högt har vattnet tidigare nått vid exempelvis vårfloden 1995, höstfloden 1987, vårfloden 1959 och höstfloden 1957? Även uppgifter som visar på vattennivåer från den beryktade översvämningen i samband med vårfloden 1916 kan ge perspektiv på vad som kan inträffa. Vad skulle dessa vattennivåer innebära idag? Det är inte självklart att förändrade nederbördsmönster som följer av jordens uppvärmning ökar översvämningsrisken från Klarälven. Minskade snömagasin kan leda till mindre vårflod men samtidigt kan högre flöden inträffa under höst och vinter. Det är av intresse att med dagens kunskap försöka peka på hur storleken av det framtida 100- årsflödet väntas att se ut samt hur frekvensen av dagens 100-årsflöde väntas att se ut i framtiden. För att bättre matcha Länsstyrelsens rekommendationer i Stigande vatten kan ett scenario för återkomsttiden 200 år vara av intresse. Att också ha tillgång till en kortare återkomsttid (såsom översvämningsdirektivet förordar) bedöms vara av värde i riskanalysen förslagsvis 25 år. Nya nationella höjdmodellen har en upplösning i plan på 2 x 2 meter och bedöms vara ett mycket viktigt verktyg i det fortsatta arbetet (den nu använda modellen har en upplösning i plan på 5 x 5 meter). 5 (5) pm03s ÖVERSVÄMNINGSKARTERING BRANÄS Uppdrag xxxx; jomg u:\miljö och bygg\samhällsplanering\pågående dpl\branäs 4_22 m fl (branäsdalen centrum)\översvämning\pm överrisk.docx

13 Bilaga 3. Områden hotade av höga flöden vid 100-årsflöde 14

14 Bilaga 4. Vattendjup vid högsta dimensionerande flöde 15

15 Bilaga 5. Vattendjup vid 100-årsflöde redovisat per halvmeter Djup i 0,5 m intervall 16