Utredning om principåtgärder för att förhindra översvämningar i centrala Uddevalla. - Lokal klimatanpassning genom skyddsförebyggande åtgärdsplanering

Transkript

1 Uddevalla kommun Översvämningsutredning Uppdragsnummer Utredning om principåtgärder för att förhindra översvämningar i centrala Uddevalla - Lokal klimatanpassning genom skyddsförebyggande åtgärdsplanering Göteborg Sweco Environment AB Vattensystem Mats Andréasson Andreas Karlsson Jonas Persson Elisabet Sterner 1 (24) Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

2 2 (24)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Inför framtida planering 4 2 Översvämningsrisk Hög vattennivå i Byfjorden och högt flöde i Bäveån Extrem nederbörd Sannolikhet för översvämning 7 3 Konsekvenser av en översvämning Hög vattennivå i Byfjorden och högt flöde i Bäveån 8 4 Anpassningsåtgärder för begränsning av konsekvenserna vid en översvämning Åtgärder mot hög nivå i Byfjorden och högt flöde i Bäveån Anpassade inströmning-/ översvämningsskydd längs med Bäveån Skyddsbarriär mot Byfjorden vid Bäveåns utlopp Åtgärder för hantering av extrem nederbörd 18 5 Kostnadsbedömning för investering 19 6 Samhällsekonomisk bedömning av skyddsåtgärder 24 Bilaga 1 Hydrologiskt dimensioneringsunderlag för Bäveån 3 (24)

4 1 Inledning Bakgrund Västra Götaland är mer utsatt för klimatrisker än många andra områden i Sverige. Detta uppmärksammades speciellt av den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen Till detta kommer riskerna från ett stigande hav och för en ökande frekvens av skyfall i ett varmare klimat. Landhöjningen är inte tillräcklig för att kompensera för de höjningar av havsnivån som forskarna numera bedömer som möjliga. I Uddevalla är översvämningar ett känt faktum redan idag. Orsakerna till de höga vattennivåerna är flera. Vattenmassorna som trycks in från västerhavet vid ogynnsamma vindar och lufttyck, vatten från det stora avrinningsområdet som via Bäveån och kulvertar når Bäveåns mynning. Tidvatten som också påverkar i negativ riktning. Kraftig dagvattenavrinning och därmed begränsad avledning i ledningssystemen vid större regn medför en ökad risk för marköversvämningar. Även sättningar i centrum medför att konsekvenserna av översvämningar kan bli allt större i framtiden Inför framtida planering Centrala Uddevalla har vid flera tillfällen drabbats av marköversvämningar på grund av förhöjd havsnivå. Statistik från SMHI visar på att momentana extrema nivåökningar i västerhavet är relativt kortvariga (i regel 3-5 timmars varaktighet). En annan faktor att beakta är frekvensen av höga vattennivåer. I Uddevalla kommuns översiktsplan har industri- och hamnområdet mellan Västerbron och Byfjorden ansetts som ett lämpligt område för en fortsatt stadsförnyelse. Nya planer finns bl. a. för en ny simhall, utbyggd marina och nya bostäder. Ny och befintlig verksamhet och bebyggelse kan skyddas mot framtida översvämningar, enligt de principförslag som lämnas i denna rapport. I området råder sättningsproblematik, vilket emellertid kräver särskilt beaktande i samband med projekteringsförfarandet. 4 (24)

5 2 Översvämningsrisk En översvämning kan inträffa av olika orsaker. Genomförd studie analyserar främst två orsaker till översvämning i centrala Uddevalla, hög vattennivå i Byfjorden i kombination med högt flöde i Bäveån eller översvämningar inom instängda områden vid högintensiv nederbörd (skyfall). De två riskerna och respektive analysmetoder beskrivs utförligare nedan. En digital laserskannad höjdmodell har upprättats från höjdkurvor som tillhandahållits av Uddevalla kommun. Denna höjdmodell har använts som underlag i båda analyserna. 2.1 Hög vattennivå i Byfjorden och högt flöde i Bäveån Risken för att centrala Uddevalla skall översvämmas via Bäveån har analyserats med en hydraulisk modell av vattendraget. Modellen har upprättats i MIKE11, som är ett verktyg för endimensionell vattenmodellering. Modellen beskriver Bäveån mellan vattenkraftverket Strömberget och mynningen i Byfjorden. Med hjälp av den hydrauliska modellen har samverkan mellan högt vattenstånd i Byfjorden och högt flöde från Bäveån analyserats. De högvatten som studerats i denna utredning utgår från den hittills högsta kända havsnivå som inträffat i centrala Uddevalla. Till denna nivå har en säkerhetsmarginal på ca 25 cm inklusive klimatfaktor baserat på aktuell klimatforskning lagts till. Nivåerna anges i höjdsystem RH70 och redovisas i Tabell 1 nedan. Tabell 1 - Vattennivå i Byfjorden Vattennivå i Byfjorden (RH70) Beskrivning av extremnivån +2,0 m Högsta högvatten inkl. säkerhetsmarginal +2,5 m Högsta högvatten med antagen klimatfaktor 5 (24)

6 I Tabell 2 nedan ges de karaktäristiska flödena med vilka hög vattennivå från Tabell 1 ovan har kombinerats. Tabell 2 Karaktäristiska flöden i Bäveån Flöde (m 3 /s) Beskrivning av extremflödet årsflöde årsflöde De karaktäristiska flödena ovan har beräknats av SMHI (bilaga 1) och beskriver vattendragets oreglerade flöden. Uddevalla Energi, som bl. a. äger Strömbergets kraftverk, har möjlighet att reglera flödet i Bäveån. Flödet nedströms Strömberget kan emellertid trots regleringen bli mycket högt. Enligt data som levererat av Uddevalla Energi 1 var flödet genom Strömberget ca 53 m 3 /s den 20 november I Figur 1 nedan visas en översiktsbild av den hydrauliska beräkningsmodellen. Figur 1 - Översikt av den hydrauliska beräkningsmodellen (nedre delen av Bäveån) Vattendragets form beskrivs av tvärsektioner, som visas med markerade streck i figuren ovan. De fem broarna, som korsar Bäveån är markerade mellan tvärsektionerna. Indata för beskrivning av broar och sektioner 1 K. Hillefors, Uddevalla Energi, (24)

7 kommer från broritningar och inmätningar, som levererats av Uddevalla kommun. 2.2 Extrem nederbörd Konsekvenserna av ett kortvarig, intensivt regn, ca 100 mm under kort tid redovisas i rapporten med kritiska lägen för instängda områden. Dessutom visas den huvudsakliga ytvattenströmningen med avledningsvägar för regnvattnet. Vid ett extremt högintensivt regn bedöms avledningen genom dagvattensystemet ha ringa möjlighet till att avleda allt ytvatten. Dagvattenledningarna är inte dimensionerade för denna typ av extrem händelse. I regel är dagvattensystemet dimensionerat för att klara ett 2-års regn, med ett 10-års regn som dimensioneringskrav för uppdämning till markyta. Samtliga ledningar för avledning av regnvatten betraktas därför i denna utredning som helt fyllda eller maximalt utnyttjade i analysen. 2.3 Sannolikhet för översvämning Effekterna av ett regn på 100 mm uppstår i genomsnitt ca en gång per sekel. Även en mindre nederbördsmängd, exempelvis vid ett intensivt 50- årsregn kan orsaka betydande översvämningar i de instängda områden som redovisas i föreliggande rapport. Sannolikheten för extrema väderhändelser redovisas i Tabell 3 nedan. Tabell 3 Samband mellan återkomsttid och sannolikhet för höga flöden enligt SMHI. Återkomsttid Sannolikhet under 50 år (%) 100 år år 5 9, år 0,5 1 Sannolikhet under 100 år (%) 7 (24)

8 3 Konsekvenser av en översvämning 3.1 Hög vattennivå i Byfjorden och högt flöde i Bäveån Området kring Byfjorden påverkas främst av vattennivån i fjorden. I Figur 2 nedan visas utbredningen vid olika vattennivåer i Byfjorden. Figur 2 Översvämningsutbredning vid högvatten i Byfjorden I centrala Uddevalla påverkas vattennivån emellertid även av högt flöde i Bäveån. Kombinationen av hög vattennivå i Byfjorden och högt flöde i Bäveån har därför simulerats i den hydrauliska beräkningsmodellen. Vid högt flöde i Bäveån begränsar broarna över Bäveån vattendragets avledningskapacitet. Underkanten och ovansidan på Hasselbacksbron, som ligger längst uppströms i beräkningsmodellen, har nivån +1,35 m respektive +1,85 m. Bron översvämmas även vi låga flöden om vatten- 8 (24)

9 nivån i Byfjorden stiger till högsta uppmätta nivå (HHW) ca +1,75 m. Dock ligger omkringliggande mark betydligt högre, vilket eliminerar risken för marköversvämning i anslutning till bron. Bäveån påverkar emellertid centrumbebyggelsen nedströms Järnbron, där kanalkanterna ligger på ca +1,4 m. Högsta uppmätta nivån i kombination med ett 100-årsflöde i Bäveån ger en beräknad vattennivå på ca +1,85 m, strax nedströms Järnbron. Figur 3 - Översvämningsutbredning vid nivån +1,75 m i Byfjorden vid medelflöde (blått) eller med 100-årsflöde (rött) i Bäveån De röda områdena visar hur utbredningen påverkas då vattennivån i området ökar från ca +1,75 m till ca +1,85 m, som är skillnaden mellan ett medelflöde och ett 100-års flöde i Bäveån. Bilden visar att stora områden i centrala Uddevalla översvämmas vid +1,75 m. Dock tycks översvämningsutbredningen (nivåutvecklingen) inte nämnvärt påverkas av ett kraftig ökat flöde i Bäveån. 9 (24)

10 Konsekvenserna av ett tillfälle med extrem nederbörd, s.k. skyfall kan innebära risk för flera lokala översvämningar inom instängda områden inom undersökningsområdet. I centrum är det främst Söder nedanför Håljuteberget som kan drabbas. Det finns risk att vissa delar av Kaparegatan, Packhusgatan och Asplundsgatan m.fl. kan hamna under vatten vid högintensiva och kraftiga regn, se Figur 4 och 5 nedan. Figur 4 Områden i Söder som kommer att utsättas för översvämningsrisk i samband med extrem nederbörd 10 (24)

11 Figur 5 - Områden i Söder som kommer att utsättas för översvämningsrisk i samband med extrem nederbörd Industri-/ och stadsutvecklingsområdena vid hamnen kommer också att bli utsatta för översvämningsrisk vid extrem nederbörd. Järnvägen kommer att bli utsatt fram till och med och strax nedströms Brattåsmotet. Det finns även risk för att vatten kan bli stående på och utmed motorvägen, (44:an) söder om sjukhuset. Både motorväg och järnväg kan dessutom drabbas av kraftiga ytvattenflöden från avrinningen, som kan ske norrifrån, på vägen ner till Bäveån och Byfjorden. Beräkningsresultaten visar även på en risk för kraftiga ytvattenflöden i och omkring Kampenhofsområdet. Terrängens plana karaktär kan emellertid till viss del kompensera för de höga ytvattenflödena. Ytvattnet från nordost rör sig i huvudsak västerut längs Kilbäcksgatan och ansluter sedan till Kampenhof. 11 (24)

12 4 Anpassningsåtgärder för begränsning av konsekvenserna vid en översvämning 4.1 Åtgärder mot hög nivå i Byfjorden och högt flöde i Bäveån Nedan presenteras två åtgärdsalternativ för att hantera hög vattennivå i Byfjorden samt högt flöde i Bäveån Anpassade inströmning-/ översvämningsskydd längs med Bäveån I Figur 2 i avsnitt 3.1 visas vilken konsekvens olika vattennivåer i Byfjorden och Bäveån får för översvämningsutbredningen. Bilden visar att översvämningsutbredningen i centrala Uddevalla i första hand påverkas av vattennivåutvecklingen i Byfjorden. Det mest riskutsatta området ligger relativt lågt och drabbas tidigt vid en hög vattennivå i Byfjorden. Genom att höja marken längs med nedre delen av Bäveån och ansluta till högre liggande partier i terrängen kan stora delar av de riskutsatta områdena skyddas mot översvämning. I Figur 6 nedan visas en möjlig sträckning för inströmnings-/ översvämningsskydd utmed Bäveån. 12 (24)

13 Figur 6 - Anpassade inströmnings-/ översvämningsskydd utmed Bäveån vid en vald skyddsnivå på ca +2,0 meter 13 (24)

14 Figur 7 Anpassade inströmnings-/ översämningsskydd vid en vald skyddsnivå på ca +2,5 meter Inströmnings-/ övervämningsskyddens höjd, relativt befintlig marknivå, är beroende av vilken vattennivå som bebyggelsen skall skyddas mot och kommer därför att variera i höjd utmed sträckan. Utformningen av skydden kan lämpligtvis utformas och anpassas till attraktiva promenad-/ och cykelstråk utmed vattnet. Vid en skyddsinvallning av aktuella områden måste emellertid dag-/ och spillvattensystemet förberedas för lämpliga uppsamlingsledningar och säkras mot bakvatteninströmning. Detta för att systemen även skall fungera vid höga vattennivåer i Byfjorden. I dagsläget har ett stort antal dagvattenledningar sina utlopp i Bäveån, se Figur 8 nedan. 14 (24)

15 Figur 8 - Översiktlig bild av sträckning för inströmnings-/ översvämningsskydd samt dagvattenutlopp i Bäveån (grönmarkerade) Inströmningsskyddet ger emellertid inget säkert översvämningsskydd om vatten tillåts bakvattenströmma genom dagvattenutloppen in i ledningssystemet för vidare transport in i området via rännstensbrunnar eller spygatter. Det bör emellertid finnas stora möjligheter att genom lämpliga åtgärder kunna reducera antalet dagvattenutlopp och föra samman utloppsledningarna till en ny avskärande uppsamlingsledning för dagvatten. De nya dagvattenutloppen ansluts lämpligtvis till ett antal nya dagvattenpumpstationer. Pumpstationerna utrustas med bakvattenstopp, som aktiveras om vattennivån i Byfjorden överskrider en kritisk förutbestämd vattennivå. 15 (24)

16 Med föreslagen sträckning av skyddsvall tillåts det yttre hamnområdet att översvämmas vid hög nivå i Byfjorden. Via ett antal ledningar, som genomkorsar vallens sträckning, kan det skyddade området översvämmas. För att undvika detta bör dessa ledningar dras om och avledas direkt mot Byfjorden alternativt utrustas med bakvattenstopp och överpumpning vid höga vattennivåer Skyddsbarriär mot Byfjorden vid Bäveåns utlopp Alternativet med att anlägga en barriär vid Bäveåns utlopp kräver att tillräcklig pumpkapacitet finns tillgänglig för att pumpa ut flödet från Bäveån vid hög vattennivå i Byfjorden. Framräknade 50 och 100 års flöden i Bäveån är i storleksordningen m3/s. Sannolikheten för höga flöden i Bäveån och höga vattennivåer i Byfjorden bör därför tas fram innan val av detta åtgärdsalternativ genomförs. En eventuell skyddsbarriär i Bäveåns mynning måste dessutom kompletteras med en skyddsvall längs med strandbrynet. Åtgärden får anses som betydligt mer komplex än ovanstående föreslagna skyddsåtgärd med inströmnings-/ översvämningsskydd utmed Bäveån. 16 (24)

17 Figur 9 - Skyddsbarriär och slussport mot Byfjorden vid vald skyddsnivå +2,0 meter 17 (24)

18 Figur 10 - Skyddsbarriär och slussport mot Byfjorden vid vald skyddsnivå +2,5 meter 4.2 Åtgärder för hantering av extrem nederbörd Ett första steg i den fortsatta processen är att utreda riskerna för de på kartan markerade instängda områdena. En tänkbar lösning är att skapa s.k. prioriterade avrinnings-/ eller avledningsstråk, där ytvatten tillåts avledas. Detta bör även inkluderas i den fortsatta planprocessen, för stadsutvecklingsområdena utanför Västerbron. Härvid måste också påverkan från inströmnings-/ översvämningsskydden, som skyddar mot höga vattennivåer i Byfjorden beaktas. Detta eftersom betydande vattenmängder vid intensiva regn annars riskerar att bli stående innanför skyddsvallarna och därmed orsaka risk för marköversvämning. En samordning bör därför ske med föreslagen avskärande ny uppsamlingsledning och dagvattenpumpning, som föreslås under kapitel ovan. 18 (24)

19 5 Kostnadsbedömning för investering Målsättningen har varit att finna de mest kostnadseffektiva lösningarna som medför ett säkert översvämningsskydd och som samtidigt är acceptabelt sett ur ett estetiskt och stadsplanemässigt perspektiv. Alternativ A skyddsbarriär Skyddsbarriären föreslås utgöras av en stålspont, som anläggs tillsammans med en gång och cykelväg utmed föreslagen sträckning enligt nedan. Figur 11 Anpassade inströmnings-/ översämningsskydd vid en vald skyddsnivå på ca +2,5 meter Det är viktigt att skyddsbarriären smälter in i landskapet och att den inte påverkar tillgängligheten till vattnet eller Bäveån. 19 (24)

20 Den totala barriärsträckningen är ca 2200 m vid en skyddsnivå på +2,0 m och 2900 m vid skyddsnivån + 2,5 m. På ett antal ställen utmed barriären kan det bli nödvändigt att anordna säkra passager eller genomgångar ner mot vattenbrynet. Slutliga lösningar för detta ändamål tas fram i samband med detaljprojektering. När det gäller det befintliga ledningssystemet för omhändertagande av dagvattnet bakom invallningen eller barriären, så kommer detta i huvudsak att fungera som idag, med avledning via självfall. Då vattennivån i Byfjorden och Bäveån överstiger acceptabla vatten-/ och grundvattennivåer inom det invallade området kommer dagvattenutloppen att behöva stängas och den lokala nederbörden inom det invallade området att behöva pumpas ut. Detta skall ske med hjälp av anläggande av en ny avskärande dagvattenledning, som anläggs parallellt utmed barriären. Den nya dagvattenledningen ansluts till lämpligt antal dagvattenpumpstationer, som förses med bakvattenluckor. För att minska kapacitetsbehovet för avledning av dagvatten vid höga nivåer i Byfjorden bör utjämningsmagasin anordnas innanför invallningen. Kapaciteten för omhändertagandet av dagvattnet innanför barriären är avhängigt ledningssystemets avledningskapacitet vid självfallstömning och normal vattennivå i Bäveån. När vattennivån är oacceptabel eller överskrider kritisk nivå i Bäveån styrs avledningen av tillgänglig pumpkapacitet, magasineringskapacitet i ledningar och tillgängliga utjämningsmagasin på ledningsnätet. Bedömningen är att befintliga ledningssystem för dagvatten är av underordnad betydelse eftersom det ytvatten som inte inryms i ledningarna kommer att avrinna och nå lågpunkterna innanför barriären, då största delen innanför det invallade området utgörs av hårdgjorda ytor. Översvämningsskyddet (pumparna) för dagvatten kommer emellertid till en övervägande del av tiden att vara overksamt, då sannolikheten för extrema regn (skyfall) är som störst under sommaren och höga nivåer i Byfjorden och höga flöden i Bäveån uppträder under höst, vinter och vår. Detta innebär att man sannolikt behöver en större avledningskapacitet för transport av dagvattnet via självfall i jämförelse med avledningen via pumpning, dvs pumparnas nominella flödeskapacitet. Dimensioneringsbehovet för avledning av ytvattnet innanför barriären styrs av vilken översvämningsrisk som kan accepteras vid lokaliserade lågpunkter. Helt avgörande blir den totala investeringskostnaden satt i relation till de regresskrav för källaröversvämningar, som kan uppkomma 20 (24)

21 samt överskridande av kritiska risknivåer för samhällsviktiga objekt eller funktioner inom invallningsområdet. Vid anpassning av spillvattensystemet eller det kombinerade systemet inom invallningsområdet kan lämpligt antal bakvattenluckor och bräddpumpar behöva installeras. Dricksvattenförsörjningen bedöms emellertid inte påverkas av installationen av inströmnings-/ översvämningsskydden. Bedömd investeringskostnad: En preliminär kostnadsberäkning har genomförts. Kostnaden har bedömts för genomförandet av ett komplett inströmnings-/ översvämningsskydd samt för omhändertagande av dagvatten inom aktuellt område. Kostnaderna utgörs av kostnader för barriär, dagvattenhantering med utjämningsmagasin, ledningar och pumpstationer. Anpassningsåtgärder för det kombinerade avloppssystemet samt landskapsanpassning mm. Den totala kostnaden för alternativet med skyddsbarriären beräknas uppgå till ca 110 Mkr, där de största osäkerheterna i kalkylen består i mängden spont som åtgår samt dimensioneringen av dagvattenhanteringen inom invallningsområdet. För att minska osäkerheterna i kalkylen bör de geologiska förhållandena längs den tänkta sträckningen klarläggas och en mera detaljerad modellanalys av kapacitetsbehovet för dagvattenhanteringen utföras. Alternativ B skyddsbarriär med slussport i Bäveån Skyddsbarriär med slussport föreslås genomföras enligt nedanstående figur. Genom detta förfarande finns det möjlighet att skydda centrala Uddevalla genom att tillfälligt stänga av där Bäveåns utlopp möter Byfjorden. 21 (24)

22 Figur 12 - Skyddsbarriär och slussport mot Byfjorden vid vald skyddsnivå +2,5 meter Utloppet från Bäveån mot Byfjorden är ca 80 meter brett där barriären och slussporten föreslås placeras. Barriären som föreslås placeras tvärs över Bäveån utförs förslagsvis av betongfundament med en öppningsbar slussport alternativt sättare i inloppsöppningen. En pumpstation för avledning av vatten från Bäveån till Byfjorden vid stängd slussport föreslås placeras som en integrerad del i barriären. Pumpstationen dimensioneras för en avledningskapacitet motsvarande allt det vatten som tillrinner till Bäveån, då en kritisk hög nivå förekommer i Byfjorden. För hantering av dagvattenavledningen från de låglänta områden föreslås samma lösning, som för alternativ A ovan, vilket inkluderas i nedanstående kostnad. Den totala barrärsträckningen är ca 600 m vid en skyddsnivå på +2,0 m och 1000 m vid skyddsnivån + 2,5 m. 22 (24)

23 Bedömd investeringskostnad: Huvuddelen av kostnaden för anläggningen består i byggnadsarbeten, pumpar och tillhörande utrustning samt inströmnings-/ och översvämningsskydd. Den totala kostnaden för alternativet med skyddsbarriär och slussport i Bäveån beräknas uppgå till ca 120 Mkr, där de största osäkerheterna i kalkylen består i anläggandet av skyddsbarriären för inströmning från Byfjorden mot Bäveån med tillhörande slussport. Dessutom fastställande av nödvändig flödeskapacitet för dimensionering och utpumpning av tillrinningen från Bäveån vid hög vattennivå i Byfjorden. För att minska osäkerheterna i kalkylen bör de geologiska förhållandena längs den tänkta sträckningen för inströmningsskydd klarläggas och en mera detaljerad modellanalys av kapacitetsbehovet för avledning av Bäveån samt dagvattenhanteringen innanför invallningen utföras. Ovanstående redovisade kostnader bygger på erfarenhetsvärden från liknande planerade och genomförda projekt. Bedömd projektkostnad Den totala projektkostnaden beräknas uppgå till mellan Mkr, beroende på vilket åtgärdsalternativ som väljs (A eller B). Investeringen bör ligga inom ramen för statsbidrag som kan sökas för förebyggande åtgärder mot naturolyckor och översvämningar i befintlig bebyggelse. För bebyggda områden där risken är särskilt stor beviljas 43 Mkr per år för förebyggande åtgärder. Bidrag lämnas generellt med 60 % av totalkostnaden till kommuner. 23 (24)

24 6 Samhällsekonomisk bedömning av skyddsåtgärder Behovet av åtgärder mot översvämningar är omfattande medan samhällets resurser är begränsade, vilket innebär att prioriteringar av åtgärder måste göras. Samhällsekonomiska bedömningar av potentiella åtgärder ger ett viktigt underlag för prioritering. Syftet är då att undersöka om en viss insats är samhällsekonomiskt lönsam och helst även att analysera vilka insatser som är mer lönsamma än andra. Samhällsekonomiska bedömningar kan göras genom kostnadsnyttoanalys (KNA). Som underlag för val av framtida strategier för skydd mot översvämningar i Uddevalla har två i huvudsak potentiella storskaliga skyddsåtgärder identifierats och skall jämföras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Eftersom översvämningar inträffar oregelbundet går det inte att med säkerhet förutsäga om, och i så fall när, en översvämning kommer att inträffa och vilka skador den medför. Däremot är det möjligt att bedöma riskerna för skador till följd av översvämning. En riskuppskattning innebär en sammanvägning av sannolikheten för översvämning och dess negativa konsekvenser (skador). Den huvudsakliga samhällsekonomiska nyttan med en översvämningsåtgärd är minskade risker för skador på människor, miljö, byggnader och verksamheter. Samhällskritiska funktioner som är nödvändiga för att upprätthålla centrala samhällsfunktioner som hälsa, säkerhet och trygghet och samhällsviktiga funktioner, såsom el-/ vattenförsörjning och transportsystem ska beaktas. För att möjliggöra en samhällsekonomisk analys av ovanstående redovisade storskaliga skyddsåtgärder kommer en kostnads-/ nyttoanalys att genomföras. 24 (24)

25 Datum: Bilaga 1 Hydrologiskt dimensioneringsunderlag - för dimensionering, i vattenmål eller under byggplanering Objekt / ändamål: Vattendrag: Bäveån Huvudavrinningsområde: 109-Bäveån Kartblad: 8BNV Beräkningspunktens x y-koordinater (RAK): Lägesbeskrivning: Bäveån strax uppströms järnvägsbro i Uddevalla Avrinningsområdets storlek (km 2 ): 291 Sjöandel: 5,5 Beräkningsunderlag/arbetsmoment: MQ bestäms m.h.a. areell avrinningskarta för perioden och stationsuppgifter från jämförbara områden fram t.o.m HHQ, MHQ, MLQ och LLQ bestäms mha medelvärdesberäkningar och statistisk analys av tidsserier från Arödån och Gunnarsbo för åren resp Information från platser med jämförbar flödesdynamik och områdets sjöandel mm vägs in i slutresultatet. Uppgifterna nedan gäller för: x Oreglerade framrinningsförhållanden Flöden (dygnsmedelvärden i m 3 /s) Vattenstånd (möh) Vattenhastigheter (m/s) HHQ-100 år 62 HHW-100 år... V(max) 100 år... HHQ-50 år 56 HHW-50 år... V(max) 50 år... MHQ 30 MHW... V(medel hög)... MQ 4,6 MW... V(medel)... MLQ 0,4 MLW... V(medel låg)... LLQ-50 år 0,1 LLW-50 år... V(min) 50 år... Faktor för momentanflöde, HHQ: 1,0 Höjdsystem:... Kommentarer och eventuella begränsningar / reservationer i beräkningarna: För förklaringar till ovanstående definitioner (HHQ, MHQ, MQ etc.) hänvisas till vår hemsida under adressen angiven i följebrevet. Flöden i tabellen ovan är dygnsmedelvärden. Momentant kan det under dygnet förekomma ännu högre flöden. HHQ- 100 år resp. HHQ-50 år räknas upp med ovan angiven Faktor för momentanflöde. Med HHQ-100år resp. 50 år avses det flöde som över en oändligt lång tidsperiod har en genomsnittlig återkomsttid på 100 resp 50 år. Flödet kan således inträffa flera gånger under en 100- resp. 50-årsperiod. Motsvarande definition gäller för vattenstånd och hastigheter. OBS! För en anläggning som står i 100 år är sannolikheten 63% att minst ett 100-årsflöde inträffar under dessa 100 år. Kontaktperson: Katarina Losjö Telefonnummer direkt Epost : katarina.losjo@smhi.se Norrköping Växel samtliga kontor , Fax SMHI Stockholm SMHI Göteborg SMHI Malmö SMHI Sundsvall Box 40 Sven Källfelts Gata 15 Hans Michelsensgatan 9 Universitetsallén 32 SE STOCKHOLM-ARLANDA SE VÄSTRA FRÖLUNDA SE MALMÖ SE SUNDSVALL