Väktarna som tryggar matchen 12 15

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Väktarna som tryggar matchen 12 15"

Transkript

1 Björn Eriksson: Ta diskussionen om polisens framtida uppgifter 6 7 Vuxenutbildning ger välutbildade väktare 10 Brist på ordningsvakter när polisen inte utbildar 8 & Samhället 2013 Väktarna som tryggar matchen 12 15

2 Ledare Framtiden är här På restaurang beställer jag aldrig mat. Jag ber att få titta i menyn och beställer en särskilt tillagat komposition som kräver kunskap och omsorg att tillaga. Efteråt betalar jag med stor förtjusning, trots vetskapen om att såväl maten som drycken går att köpa till en mycket lägre kostnad i butiken. Varje gång glömmer jag att tacka kocken. När du beställer bevakning finns det en fråga att ha i bakhuvudet: Vågar jag lämna ut min hemnyckel till den här personen eller det här företaget? För vem törs egentligen lämna nyckeln till vem som helst? Lyckligtvis är en utbildad och väktare anställd i ett auktoriserat bevakningsföretag inte vem som helst. Väktaryrket är ett hantverk som ställer stora krav på att rätt personer rekryteras och utbildas. Dygnet runt, året om, får landets drygt väktare förtroendet att gå in i låsta utrymmen med hjälp av koder och nycklar som de fått av dig som vill ha bevakning av hem, hus, skolor och företag. Höga krav ställs på såväl bevakningsföretagen som på väktarna för att vårda det förtroendet. Utöver myndigheternas krav och regler, måste vi som bransch förhålla oss till det kunderna vill ha. Det skiftar och förändras över tid och det är vår uppgift att erbjuda den trygghet som efterfrågas. "Vågar jag lämna ut min hemnyckel till den här personen eller det här företaget? För vem törs egentligen lämna hemnyckeln till vem som helst?" Vad betyder säkerhet i dag? Jag vet i alla fall vad säkerhet betyder för mig. Jag vill ha en noggrant rekryterad och motiverad väktare som fått utbildning i att identifiera säkerhetsriskerna och som jobbar förebyggande för att öka säkerheten. Men väktaren kan inte vara på alla ställen samtidigt. Därför kompletterar jag väktaren med teknik. Med tekniken som samarbetspartner kan väktaren vidta tusentals åtgärder varje dygn. Får jag dessutom åtgärderna systematiskt dokumenterade, känner jag mig så pass nöjd att jag gladeligen betalar, trots att det kanske går att köpa delar av detta till billigare styckpris någon annanstans. Teknik i all ära, men vi får inte glömma bort väktaren i ekvationen. Ett driftlarm, ett inbrottslarm eller en kamera stoppar inte en stöld eller räddar den som har ett hjärtstopp. Det är väktare och teknik som i kombination ger säkerheten. I det här numret är det mycket tal om framtidens väktare. Jag vill hävda att de redan är här. Med teknikens hjälp uträttar de stordåd redan i dag eller så sitter de i skolbänken och är snart redo för arbetslivet. Branschen förändras och förnyar sig. Apropå att förnya sig. Nästa gång du går in på en restaurang kan du prova att bara beställa mat. Sen lämnar du nyckeln till vem som helst för att se om ditt hus när du åker på semester. Väktaren & Samhället 2013 utges av BYA, Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd. I BYA ingår Almega, och Svenska Transportarbetareförbundet. Syftet är att belysa verkligheten för Sveriges alla väktare utifrån branschens synvinkel. Materialet får gärna åter användas, kopieras och citeras under förutsättning att innehållet inte förvanskas. För frågor och synpunkter: Kontakta BYA, eller Utgivare: BYA (Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd) Redaktör: Jim Persson, BYA Textproduktion och form: Svensk Information, svenskinformation.se Omslagsfoto: Sören Andersson/Scanpix Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås 2013 Jim Persson 2 Väktaren & Samhället

3 Framtidens väktare Foto: Johan Paulin Människa och teknik i förening det är lösningen även för säkerhetsbranschen. Och det krävs hög kompetens av framtidens väktare! Thomas Lundin, VD för G4S och ordförande för BYA, gav en liten inblick i det utvecklingsarbete som drivs inom BYA om framtidens väktare när han talade på BYAs Arbetsmiljödag. Projektet heter Framtidens kompetensbehov, och det beskrivs i en artikel på nästa sida där Bodil Henrikson intervjuas. Thomas Lundin tog upp några frågor och krav som han tror att branschen kommer att ställas inför. Förståelse för kundens behov Det blir allt viktigare att skapa ett mervärde som bidrar till kundens lönsamhet. Det räcker inte att bara erbjuda säkerhet, menade Thomas Lundin. För att lyckas med att erbjuda mer krävs en bättre förståelse för kundens behov, och ett nytänkande kring hur vi arbetar. Branschen måste också bli bättre att kommunicera vilket värde som man skapar för kunderna, framhöll han. Det leder också till ett krav på att gå från att ta betalt per timme till att kunna ta betalt för det värde man skapar Kombinera människa och teknik Den tekniska kompetensen är eftersatt, och det kommer att ställas allt större krav på medarbetarna när det gäller kompetens överhuvudtaget, enligt Thomas Lundin. Vi måste bli duktiga på att kombinera människan och tekniken i våra uppdrag, det skapar effektiva lösningar. Men vi ska också vara medvetna om att en kamera inte kan ersätta ett öga. Thomas Lundin framhöll också att det är viktigt att matcha rätt kompetens och personal med rätt uppdrag, och att var och en i ett företag förstår sitt uppdrag i förhållande till helheten. Thomas Lundin menade att mycket har hänt när det gäller statusen för väktaryrket, men att mycket återstår för att göra yrket attraktivt. Vi måste visa att vi kan erbjuda utvecklingsmöjligheter och stimulerande arbetsuppgifter. Den snabba tekniska utvecklingen i branschen bidrar till det. Men han lyfte även fram betydelsen av en bra arbetsmiljö och att man kan känna sig trygg på jobbet. Att vi kan erbjuda en god arbetsmiljö bidrar till att locka rätt personer till yrket. De nya generationer som nu är på väg in på arbetsmarknaden ställer också helt nya krav. De är uppvuxna med internet och sociala medier och den öppenhet det för med sig, och de vill kunna arbeta i realtid. De som är födda på 90-talet ser mer till hur företagen agerar i samhället i stort. De kommer att ställa krav på att företagen också visar ett socialt samhällsansvar, framhöll Thomas Lundin som var optimistisk när det gäller att locka framtidens väktare till branschen. Men vi kanske inte ska räkna med att alla kommer att vara trogna samma arbetsplats hela livet. Det kommer att vara en annan rörlighet och färre som vi belönar efter 25 år på samma arbetsplats, trodde Thomas Lundin. Slutsatserna från projektet "Framtidens kompetensbehov" ska presenteras i en rapport i slutet av n Väktaren & Samhället 3

4 Framtidens väktare I framtidens säkerhets Foto: Jörgen Reimer Bevakningsbranschen är dålig på att tala om vad den gör och bör ta bättre betalt. En kompetent partner som erbjuder anpassade tjänster och produkter inom allt som rör säkerhet. Så ser kundernas krav ut på de företag i säkerhetsbranschen som vill lyckas i framtiden. Det är inte antalet timmar som räknas utan vilket värde som kunden upplever. Analysen bygger på den kundundersökning som projektet Framtidens kompetensbehov låtit göra. Undersökningen bygger på intervjuer med en lång rad stora kunder till bevakningsbranschen. Det kan sammanfattas med att kunderna efterfrågar trygghet och inte bara bevakning, säger Bodil Henrikson, enhetschef för Säkerhetsgymnasiet och den som leder projektet för BYA:s räkning. Framtidens kompetensbehov handlar om vilket kompetensbehov som säkerhetsbranschen har på sikt. Projektet genomförs av BYA på uppdrag av ägarna. Det ska resultera i en rapport som ska definiera vad som krävs av medarbetarna i bevakningsbranschen framtidens väktare! samt hur kompetensbehovet ska tillgodoses. Branschen måste ställa sig frågan hur man lever upp till dessa krav och arbeta mer pro-aktivt för att möta kundens behov, framhåller Bodil Henrikson. Projektet har tagit hjälp av bland annat Kairos Future som har genomfört en omvärldsanalys. Snabb teknisk utveckling Den lyfter fram den snabba utvecklingen när det gäller tekniska hjälpmedel och att det kommer att påverka bevakningsbranschen allt mer. Framtidens bevakningsbransch kommer att bestå av en kombination av mänskliga resurser och säkerhetsteknik. Det blir viktigt att erbjuda helhetslösningar som omfattar såväl väktare på plats som avancerade tekniska system, menar Bodil Henrikson. I omvärldsanalysen konstateras, som så många gånger tidigare, att efterfrågan på säkerhet kommer att öka. Det gör det möjligt för säkerhetsbranschen i stort att fortsätta att växa, samtidigt som det lockar allt fler nya företag att ge sig in och erbjuda säkerhetstjänster. Bevakningsbranschen har inte riktigt hängt med i den här snabba utvecklingen och lämnar därmed över affärsmöjligheter till andra aktörer, säger Bodil Henrikson, som tror att det delvis kan bero på att det saknas en tydlig definition av vad bevakningsuppdraget faktiskt innebär och vilket mervärde man skapar. Branschen behöver dessutom bli mer lyhörd för kundens behov. Säkerhetsfrågorna har hamnat högre på agendan, och kunderna vill gärna ha helhetslösningar där bevakningsföretaget blir en viktig samarbetspartner och inte bara en leverantör. Det är önskvärt att man kan tillhandahålla rådgivning och konsultation samt stöd för samordning och översyn av företags säkerhet och bevakning. För att öka verksamheten behöver personalen, tekniken och processerna bättre anpassas till de olika kundernas förutsättningar. Projektet Framtidens kompetensbehov tar även upp förhållandet och gränsdragningen mellan polis och väktare. Polisens resurser räcker allt mer sällan till för att svara emot det ökade behovet av trygghet hos medborgarna. Det pågår just nu en debatt om hur bevakningsföretagen i framtiden i större omfattning kan utgöra ett komplement till polisen. Den är en frågeställning som blir fortsatt viktig, säger Bodil Henrikson. Redan idag svarar väktare och ordningsvakter för ordningshållningen på många plaster där polisen inte längre visar sig. Politiska beslut kommer att påverka väktarens roll och arbetsuppgifter även i framtiden. Arbetet med att analysera omvärldsanalysen och kundundersökningen 4 Väktaren & Samhället

5 företag pågår. En första slutsats är dock att det är viktigt att bevakningsbranschen blir bättre på att svara mot kundens behov. Transportarbetareförbundet har deltagit i projektet kring Framtidens kompetensbehov, och delar visionen till stora delar. Men Gabriel Dahlander på Transport framhåller att väktarnas utbildning måste förbättras. Det sker inte av sig själv och det krävs långsiktig planering. BYA kan vara ett verktyg för att nå det målet. Vidare måste rågången mellan polis och bevakning respekteras, enligt Transport. Att ta över så kallade enkla sysslor från polisen, som transporter är fel väg att gå. Det är inte enkla sysslor som utvecklar branschen, säger Gabriel Dahlander. Och om samhället retirerar kan det uppstå stora ojämlikheter. Rika kommuner har råd att betala för skydd och säkerhet, fattiga har det inte. Branschen bör satsa på mer avancerade tjänster och helhetslösningar som ger mervärde. Larmteknik är ett sådant område. Ronderande väktare kan också ta ett serviceansvar genom att exempelvis laga skrivare och kopiatorer, menar Gabriel Dahlander. Det sker redan i dag, men vi måste bli bättre på att ta betalt för det vi utför. n Kundundersökningar visar att kunderna efterfrågar: En kompetent säkerhetspartner som kan erbjuda tjänster och produkter som är anpassade efter det egna företagets behov. Värde i leveransen, dvs bästa pris inte lägsta pris. Det viktiga blir att hjälpa kunden att hitta rätt lösningar. Färre leverantörer, som kan svara för såväl traditionell bevakning som tekniska lösningar. Samma leverantör ska erbjuda mer. Smart teknik utvecklar yrket Securitas värmekamera upptäcker inkräktaren direkt. En varning skickas ut i väntan på att väktare når platsen. Väktaryrket blir allt mer tekniskt avancerat. Securitas visar flera spännande tekniktjänster på Youtube. En tjänst innefattar en intelligent värmekamera, som direkt avslöjar när någon person sätter foten på ett bevakat område. Genom högtalarna kan väktare sedan be de oönskade personerna att avlägsna sig. Tjänster som denna påverkar behovet av ronderande och stationära väktare, men Anders Geeber, chef för tekniska verksamheten på Securitas, betonar att den framförallt är ett komplement. Utan en åtgärd knuten till sig är tjänsten inte mycket värd. Om personen vägrar avlägsna sig måste det finnas väktare som är beredda att agera. Ett annat yrke om tio år En annan populär tjänst är så kallade teknikväktare som kontrollerar larmsystem på kvällstid. Fördelen är att väktaren kan utföra noggrannare tester av rörelsedetektorer och larmsignaler utan att störa vare sig personal eller verksamhet. Och när väktare genomför tjänster som tidigare utfördes av tekniker, blir både kontrollen och priset bättre för kunden. Mer tekniskt krävande uppgifter ställer högre krav på väktarna. Securitas utbildar dem internt genom e-learning och praktik. I framtiden kommer teknikkraven på väktaryrket höjas det kommer vara ett helt annat yrke om tio år. Det är positivt att Säkerhetsgymnasiets elever redan har med sig mycket av detta i bagaget. Tekniken inget självändamål Efterfrågan på Securitas tekniskt avancerade tjänster ökar hela tiden, konstaterar Anders Geeber, som betonar att det är helt rätt att satsa på tekniska tjänster, såväl för Securitas som för branschen i övrigt. För att ha ett berättigande i framtiden måste vi anamma den tekniska utvecklingen och erbjuda kostnadseffektiva tjänster, konstaterar Anders Geeber. Samtidigt anser han att tekniken i sig inte är ett självändamål, och är inte mycket värd utan väktarna och kunderna som brukar den dagligdags. n Väktaren & Samhället 5

6 Björn Eriksson om privat och offentlig säkerhet Foto: Tomas Oneborg/SvD/SCANPIX Dags att diskutera polisens uppgifter! En växande bransch som måste hitta sin roll, politiker som undviker att ta debatten om vem som ska svara för säkerheten och en polis som snart kommer att kommunaliseras. Björn Eriksson, intresseorganisationen SäkerhetsBranschens förste ordförande, ser stora utmaningar för säkerhetsbranschen och en delvis ny spelplan när det gäller ansvaret för säkerheten. Diskussionerna om offentliga eller privata lösningar när det gäller trygghet och säkerhet för olika delar av samhället rullar vidare. Björn Eriksson är troligen bättre lämpad än de flesta att kliva in i debatten. Diskutera gränsdragningen När han nu tar på sig uppgiften som ordförande för säkerhetsbranschens nya intresseorganisation är han noga med att betona att organisationens 170 medlemmar måste få tid att diskutera och prioritera vilka frågor som är viktigast att driva. Men samtidigt sticker han inte under stol med att det finns stora utmaningar som han tycker är viktiga att ta tag i, bland annat när det gäller hur branschen ska växa. Men låt oss börja i förhållandet mellan polis och de privata säkerhetsalternativen. Lite förenklat kan man säga att det privata alternativet har glidit fram i det tysta, säger Björn Eriksson. Polisen har accepterat skiftet och de privata företagen har undvikit att definiera vad man egentligen ska göra. Björn Eriksson menar att politikerna fullständigt medvetet har undvikit att definiera de här frågorna. De förstår frågan fullt ut, men i definitionen ligger också räkningen. Därför tycker många politiker att det är praktiskt att låta det vara som det är Han tror dock att vi är på väg i ett läge när politikerna måste börja diskutera gränsdragningen mellan offentlig och privat säkerhet, som till exempel arbetsfördelningen mellan poliser och väktare. Orsaken till att man inte kan blunda längre är att säkerhetsbranschen vuxit sig så stor. Kommunaliserad polis Det finns medarbetare i de 170 företag som ingår i den nya branschorganisationen SäkerhetsBranschen, vilket ska jämföras med knappt poliser vid senaste årsskiftet Till slut blir det svårt för polisen att anpassa sig till en så stor verksamhet, tror Björn Eriksson, som är kritisk till att det inte förs någon debatt om polisens arbetsuppgifter, inte ens i de utredningar som har till uppgift att se över polisen. Det är fascinerande att läsa Polisorganisationsutredningen; det finns inte en rad som handlar om väktare eller ordningsvakter vilket borde vara en jättestor fråga när den strukturen är större än polisen! Det leder in på frågan om hur polisen kommer att organiseras i framtiden. Jag tror sedan länge inte på en statlig polis som den ser ut i dag. Jag är SäkerhetsBranschen SäkerhetsBranschen grundades under året och samlar bevakningsoch teknikföretagen under samma paraply. Målet är att arbeta för kvalitet, kunskap och ansvarstagande. Branschorganisationen har 170 medlemsföretag med sammanlagt cirka medarbetare. övertygad om att vi får en kommunaliserad ordningspolis och en statlig polis med mer övergripande och specialiserade uppgifter. Björn Erikssons övertygelse bygger på att det han kallar vakuum kring trygghet och säkerhet på kommunal nivå. Medborgarna upplever att den statliga polisen inte kan leverera det man förväntar sig. Många kommuner tar därför säkerheten i egna händer och fyller vakuumet med väktare och ordningsvakter. Jag tror det på sikt kommer att leda till att kommunerna får ta över ansvaret för ordningspolisen. Kvar i en statligt organiserad polis blir, enligt Björn Eriksson, funktioner som kräver centralisering, som exempelvis trafikpolis, avancerad brottsutredning, säkerhetspolis och livvaktsskydd. Ett resultat av en kommunalisering är dessutom att medborgarna kan utkräva ett ansvar i ett val, det kan de inte göra i den polisstruktur vi har idag. Fördel det privata Den här utvecklingen kommer att ställa krav på säkerhetsbranschen, både att delta i utformandet av en framtida struktur för trygghet och säkerhet och att utveckla sin egen roll, tror han. Bollen har än så länge rullat till de privata alternativens fördel. Men när branschen är så stor att man är större än den offentliga ordningsstrukturen kommer man att tvingas föra en diskussion. Björn Eriksson anser att den snabba tekniska utvecklingen kommer att få stor betydelse, och här har de privata alternativen stora fördelar framför polisen. Tillgången till avancerad teknik och hög kompetens kommer att bli allt 6 Väktaren & Samhället

7 viktigare och efterfrågas av kunderna. Han ser också hur säkerhetsbranschen håller på att byta skepnad, och att branschbegreppet håller på att luckras upp. Det reser också frågan om vad man ska tjäna pengar på i framtiden. Kan kärnverksamheten kompletteras med att man tar hand om annat? Ska väktaren på sin rond också byta glödlampor? I en levande marknad förändras omständigheterna ständigt. Den som kan anpassa sig till förändrade förutsättningar har en fördel. Det är viktigt att det finns en spelplan med vissa regler men den behöver inte alltid se likadan ut. Hur ska då branschen förhålla sig till polisen? Ska ambitionen vara att ta över allt fler arbetsuppgifter som polisen inte längre vill utföra? Kontrollera pass, svara för fångtransporter och bevaka häktade? Det är en svår fråga. På ett sätt är svaret ja; för renodlingen av polisyrket, och det offentligas brist på pengar, kommer självklart att göra att polisen släpper uppgifter av lägre värde. Men det kan också vara dumt av branschen att koncentrera sig för mycket på den typen av uppgifter. Då blir vi som en hund som stirrar på vilka smulor som ramlar ner från middagsbordet. Även om det kan ramla ner köttbitar ibland Bli kundens partner Björn Eriksson tycker det är viktigt att även titta på den efterfrågan på säkerhet som i dag inte är täckt. Det handlar till exempel om att kommunerna i allt större utsträckning vill ha hjälp med säkerhet och ordning. Det kan inte nog betonas vikten av att lyfta fram vad det är man själv anser sig kunna utveckla, snarare än att man ska ha det från någon annan. Inte bara marknaden förändras, även Björn Eriksson Sedan i våras ordförande för Säkerhets- Branschen. Inledde karriären efter examen på Handelshögskolan på Finansdepartementet. Generaltulldirektör och chef för Tullverket och Kustbevakningen ( ) samt rikspolischef ( ). Han var i samband med det president i Interpol. Vidare landshövding i Östergötlands län ( ) och han är i dag, bland mycket annat, ledamot i Riksidrottsförbundets styrelse och Kampsportsdelegationen. På senare år har Björn Eriksson även blivit känd som regeringens huliganutredare och han presenterade i våras sin slutrapport (mer om det på sidan 16). hur säkerhetstjänster köps. Från att säkerhet var något som sköttes på relativ låg nivå i ett företag eller kommun är det ofta en ledningsfråga. Du möter helt andra krav som leverantör i dag. Branschen måste bli mer av en partner och ta fram unika och skräddarsydda lösningar som kombinerar bevakning och teknik, och som på ett positivt sätt bidrar till kundens egen affär i stället för att ses som ytterligare en kostnadspost. Det leder till en branschutveckling som ytterst styrs av kunden. Det är ju till kunden vi ska sälja vår produkt. Och är det ingen som vill köpa så kan vi vara hur utvecklade och förfinade som helst, säger Björn Eriksson avslutningsvis. n Väktaren & Samhället 7

8 Ge tillbaka BYA rätten att utbilda ordningsvakter Polisen genomför inte tillräckligt många utbildningar. BYA har ansökt om tillfälligt tillstånd att återigen få utföra ordningsvaktsutbildningar i Stockholms län, men har fått avslag från RPS. Det saknas cirka 200 utbildningsplatser för ordningsvakter bara i Stockholms län. Det ser ut på samma sätt över hela landet, säger Martin Bjurhem, VD för BYA och chef för Väktarskolan. Allmänheten märker det varje dag på innetorg och andra platser där det ska finnas ordningsvakter. BYA blev av med rätten att utbilda ordningsvakter den 1 januari Det skedde av formella skäl i samband med att BYA bröt sig loss från TYA, transportbranschens motsvarighet inom arbetsmiljö och utbildning. Sedan dess har bevakningsbranschen haft problem med att få fram utbildade ordningsvakter i den utsträckning som krävs. BYA lämnade under våren in en ny ansökan om att utbilda ordningsvakter, men RPS gav avslag. Polismyndigheten i Stockholms län anser att det finns tillräckligt med ordningsvakter i länet, och RPS har valt att gå på polismyndighetens linje. Ifrågasätter polisens beslutsmetod Martin Bjurhem ifrågasätter starkt polisens bedömningsmetod. Branschen har inte tillfrågats om sitt behov av ordningsvakter, och polisen verkar enbart ha räknat antalet förordnanden utan att ta hänsyn till att många ordningsvakter arbetar deltid. Det enda rimligt ur ett samhällsoch rättssäkerhetsperspektiv är att vi återigen får rätten att utbilda ordningsvakter. Det här hör inte till polisens kärnverksamhet och ska de göra det måste de ha en organisation som kan utföra uppdraget. Martin Bjurhem efterlyser en enhetlig syn från myndigheterna när det gäller utbildning av personal inom bevakningsbranschen. Vi utbildar till exempel skyddsvakter. Det är väktare som har en mycket känsligare ställning och uppdrag. När de väl är utbildade prövar myndigheterna lämplighet och godkänner för ett förordnande. På samma sätt är det med flygplatskontrollanter, som vi också utbildar. Så vad är det som hindrar att vi också utbildar ordningsvakter? Det är inget som skiljer jämfört med utbildningar vi redan har. n Utbildning av ordningsvakter har inte bara varit polisens uppgift För att bli förordnad som ordningsvakt krävs godkänd utbildning. I dag är det bara polismyndigheten i respektive län som svarar för utbildningen. Men så har det inte alltid varit. I ordningsvaktsförordningen från 1980 anges att utbildning av ordningsvakter ska bedrivas av polismyndigheterna. Men Väktarskolan ansökte om dispens och fick rätt att utbilda på grundnivå enligt ett regeringsbeslut i mars 1999 där regeringen avslog Rikspolisstyrelsens överklagande. Mellan 1999 och 2003 fick majoriteten av ordningsvakterna sin utbildning på BYA:s Väktarskolan. Den 1 januari 2004 blev BYA av med rätten av formella skäl då organisationen bröt sig loss från TYA. Strax innan Väktarskolan förlorade rätten att utbilda ordningsvakter utredde Justitiedepartementet den fortsatta utbildningen. I den skrivelse som lämnades av departementet 2003 fanns det inga krav på att frånta Väktarskolan rätten att bedriva grundutbildning. Tvärtom slogs det fast att: För att ändra tillbaka till en ordning så att polisen får monopol på utbildning av ordningsvakter bör krävas att det finns anledning att rikta kritik mot den av Väktarskolan bedrivna utbildningen. Det har emellertid inte framkommit något som ger anledning att ifrågasätta att Väktarskolans utbildning av ordningsvakter genomförs på ett kompetent sätt och håller hög kvalitet. (Ds ) Det enda förslag som lades fram var att fortbildningen av ordningsvakter även i fortsättningen skulle bedrivas av polismyndigheterna. Men BYA blev alltså av med rätten att bedriva grundutbildning av ordningsvakter kort efter Justitiedepartementets skrivelse. Så blir du ordningsvakt Det är polismyndigheten i länet där du jobbar som ska stå för utbildningen. Enligt RPS föreskrifter ska grundutbildningen vara 80 timmar och täcka konflikthantering och de regler som styr befogenheterna. För att bli förordnad på nytt ska du sedan gå en fortbildningskurs var tredje år. Vill du arbeta under högriskmatcher behöver du komplettera med arenautbildningen. Den som vill arbeta vid säkerhetskontroll i domstol och offentliga sammanträden behöver utöver grundutbildningen en utbildning i säkerhetskontroll. 8 Väktaren & Samhället

9 Från dansbana till T-bana Foto: Bonniers Många förknippar ordningsvakterna med de gamla dansbanorna. För att få anordna offentlig dans krävdes förr tillstånd och då ingick egna ordningsvakter. När polisen var kommunal, före 1965, kunde gränsen mellan den som utsetts till ordningsvakt och den egentliga polispersonalen vara oklar. Det var först när polisen förstatligades som gränsdragningen blev tydligare. Enligt 1964 års polisinstruktion kunde polismyndigheten förordna personer som inte var anställda inom polisväsendet att utföra polisbevakning (ordningsvakter). Samma regel fanns också fram till den 1 januari 1981 i 1972 års polisinstruktion. Polisen förordnas I dag finns bestämmelser om ordningsvakter i lagen (1980:578) om ordningsvakter och i ordningsvaktsförordningen (1980:589). Därutöver har Rikspolisstyrelsen utfärdat föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter (RPS FAP 692-1). Det är polisens huvuduppgift att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Enligt 1 lagen om ordningsvakter är en ordningsvakts uppgift att medverka till att upprätthålla allmän ordning. Genom orden medverka till understryks att ordningsvakternas ansvar inte ska jämställas med polisens. Ordningsvakter utbildas och förordnas av polismyndigheten i respektive län, som också sköter tillsynen. Ska upprätthålla ordningen Ordningsvakter har alltså begränsade polisiära befogenheter och får omhänderta personer som är berusade eller uppträder störande på allmän plats. Det som skiljer en ordningsvakt från en väktare är att väktaren bara får ingripa på samma sätt som vem som helst i samhället, så kallat envarsgripande. Det innebär att väktaren får gripa den som har begått brott, som kan straffas med fängelse, och påträffas på bar gärning eller flyende fot. Ordningsvakter ska däremot uttryckligen medverka till att upprätthålla den allmänna ordningen. Om ordningsvakter tidigare främst förordnades för att hålla ordning på offentliga tillställningar så har uppgifterna idag förändrats. Ordningsvakter spelar fortfarande en stor roll vid bevakning av offentliga tillställningar, som fotbollsmatcher och konserter, men det är idag vanligare att möta ordningsvakter på inomhustorg, utanför restauranger eller platser där man tidigare mötte poliser, som i Stockholms tunnelbana. Bevakningsbranschen har ett växande behov av väktare som är utbildade till ordningsvakter, och många kommuner anlitar i dag bevakningsföretagens ordningsvakter. Extra poliser i andra länder Ordningsvakter enligt den modell som vi har, som förordnas av polisen, finns inte i så många andra länder. Bara i Finland och, i en enklare variant, Norge finns det ordningsvakter som tjänstgör vid offentliga tillställningar. I många länder använder man sig istället av extrapoliser, vilket kan jämföras med de beredskapspoliser som tidigare fanns i Sverige men som avvecklades n Väktaren & Samhället 9

10 Ny satsning inom gymnasieutbildningen för väktare Foto: Pontus Fall Martin Bjurhem, BYA:s VD, talade på invigningen av MoA Lärcentrums nya väktarutbildning i Stockholm. I bakgrunden ägarna Jens Porsgaard och Roger Psajd. Vi vill arbeta med MoA för att vi bedömer att vi tillsammans kan hitta rätt personer till den yrkesutbildningen, så att våra medlemsföretag kan anställa dem som färdiga, duktiga och välutbildade väktare. Det är därför vi går in med viss stöttning för att nå målet, sa Martin Bjurhem. Vuxenutbildade väktare Det är fantastiskt bra för branschen att ha möjligheten att rekrytera så välutbildade och motiverade väktare. Det säger Daniel Grubb, samordnare för BYA:s skolprojekt och verksamhet på gymnasieskolorna, om de elever som deltar i den ny vuxenutbildning till väktare. långt, både vad det gäller elevernas prestationer och hur undervisningen genomförs. Det beror inte minst på MoA Lärcentrum som sett till att det är väldigt bra kvalitet på eleverna, tycker han. Det är utbildningsföretaget MoA Lärcentrum som i samarbete med BYA startat en väktarutbildning på gymnasienivå som vänder sig till vuxna. MoA Lärcentrum har funnits sedan 1997 och har bedrivit vuxenutbildning sedan dess. Väktarutbildningen drog de igång i början av året i Linköping och Norrköping. 25 elever togs in efter att bevakningsbranschen i Östergötland bedömt behovet, samt hur många praktikanter som företagen kan ta in, i samarbete med Daniel Grubb från BYA. Tanken är att eleverna ska kunna gå vidare från praktik till jobb, men de kan inte räkna med att det är på samma företag eller samma ort, framhåller Daniel Grubb. Det är inte någon jobbgaranti som på Säkerhetsgymnasiet. Daniel Grubb har varit med om att planera utbildningen och han är mycket nöjd av det han sett så här Tre terminer helfart Utbildningen bygger på samma barnoch fritidsprogram som är grunden i den väktarutbildning som knappt 20 gymnasieskolor erbjuder. Men utbildningen komprimeras till tre terminer på helfart. Björn Eriksson klippte bandet när MoA Lärcentrum invigde sin utbildning i Stockholm. 10 Väktaren & Samhället

11 Den är skräddarsydd i den bemärkelsen att innehållet i kurserna har case från väktarbranschen. Vi har också valt ut de kurser inom Barn- och fritidsprogrammet som är viktigast i arbetet som väktare, berättar Nina Appelqvist, verksamhetschef på MOA Lärcentrum i Norrköping och Linköping. Utbildningen är på gymnasiepoäng och BYA svarar för väktarutbildningarna VU1 och VU2 och den obligatoriska praktiken. Stort intresse Skolan är ansvarig för eleverna och skolans lärare sätter även betyg i alla ämnen. Vi kompletterar varandra, menar Daniel Grubb. MoA Lärcentrum är inte auktoriserad att utbilda väktare, men de är med och sätter betyg enligt det nya betygssystemet, på kursen där väktargrundutbildningen ingår. Väktarutbildningen kommer nu även att ges på andra orter. En utbildning med 12 elever har redan under våren påbörjats i Jönköping. I höst startade Röster om MoA MoA Lärcentrum en utbildning för 75 elever i centrala Stockholm, tillsammans med åtta kommuner i Stockholms län (se bilderna på sidan 10). I höst tas också nya elever in i Norrköping och Linköping. De som går utbildningen är berättigade till CSN. Intresset för väktarutbildningen är stort från andra kommuner i landet, berättar Nina Appelqvist. Bevakningsbranschen har behov av att rekrytera runt väktare varje år. Allt fler kommer nu in i yrket med en yrkesutbildning på gymnasienivå. De elever som går igenom vuxenutbildningen har dessutom fördelen av både en lång och kvalificerad utbildning och erfarenhet från livet. Branschen behöver ta in medarbetare med olika bakgrund och i olika ålder, säger Daniel Grubb. Med den här vuxenutbildningen får vi in välutbildade väktare som visat en vilja att satsa på yrket. Den här typen av utbildningar bidrar till att förändra hela branschen. n Johan Petersson, säkerhetschef Nokas Jag tycker att det här nya konceptet är intressant, att man kan höja kvaliteten i utbildningen till väktaryrket. Det går ju att anställa en väktare efter tre veckors grundutbildning det ger ju ett körkort och behörighet till yrket, men det är inte säkert att bolagen bedömer personen som lämplig. Tidigare har bolagen även sett till utbildning på eftergymnasial nivå. Här får vi det serverat, en helhet och en skräddarsydd utbildning. Det är ett koncept som jag tror fungerar för branschen. Linda Folke, verksamhetsutvecklare på Botkyrka vägledningscentrum All våra gymnasiala vuxenutbildningen har upphandlat MoA lärcentrum, så jag är här på invigningen för att följa upp och se de utbildningsanordnare som vi rekommenderar till våra deltagare. Det här sprider en mångfald kring vilka möjligheter det finns till utbildning. Björn Ericsson, säkerhetschef G4S Det är en väldigt intressant ny inriktning, som inte främst riktar sig till ungdomar utan till vuxna. Jag vet inte varför vi har hamnat i en situation där det finns en bild av att vi bara är intresserade av ungdomar. Hos oss liksom i övriga bolag finns det en synergi i att ha en blandad arbetsstyrka. Lika angeläget som det är att ha personer från olika kulturella bakgrunder är det att ha personer i olika åldrar. Det gäller hela vägen upp till pensionsålder och vi borde få in fler som är över 50 år. Varför har du valt MoA? Staffan Lundgren, lärare MoA Stockholm, tidigare polis. Det här är ett väldigt bra sätt att ge väktarutbildning. Väktaryrket har ökat i komplexitet och innehåller nya krav och arbetsuppgifter. Det utvecklas ständigt och utbildningen behöver hänga med. Här erbjuder vi en längre utbildning och kan ge mjuka kunskaper psykologi, sociologi och kommunikation inte bara fokusera på juridik och självskydd. Sofia Svensson, lärare MoA Norrköping Jag tror att våra elever kommer ut i väktaryrket med en mer omfattande utbildning. Dels för att de läser de praktiska kurserna, dels för att de får en bredare kunskap om människan en förståelse för hur det kommer sig att vi är olika. Annelie Björkered, elev Stockholm Det var det enda alternativet att bli väktare på vuxnivå, och det tilltalade mig att utbildningen var på tre terminer. Det är inte bara en snabbkurs, utan en bred utbildning. Jag började i augusti och det har varit jättebra. Rikard Dalin, elev Norrköping Jag ville ha en väktarutbildning och MoA kunde erbjuda den. Bra lärare, bra klasskamrater och det känns att jag valt rätt. Nu har jag även jobb på gång på Svensk Bevakningstjänst, så det flyter verkligen på. Josif Trajkovic, elev Linköping Jag har jobbat med säkerhet på festivaler och stortrivts med det. Jag har alltid tyckt det varit intressant att jobba som väktare, men har varken haft lust eller pengar att betala en privat skola. Att få företaget att betala när man inte har kontakter i branschen är ju också svårt. Så när den här utbildningen dök upp var det guld värt. Väktaren & Samhället 11

12 Uppdrag: Friends När Friends Arena bjuder på underhållning från Bruce Springsteen, AIK eller en landskamp är det G4S om står för mycket av säkerheten. Väktaren & Samhället följde G4S i fotspåren under en vanlig matchdag på nationalarenan. Klockan är halv elva och om fyra och en halv timme ska AIK ta emot Kalmar. Det är knappast en högriskmatch, men när tusentals supportrar väller in samtidigt vill det till att det finns en plan som fungerar. We don t make mistakes. We make Foto: Pontus Fall 12 Väktaren & Samhället

13 Säkerheten bygger på samverkan Friends Arena bär det yttersta ansvaret för utrymningssäkerheten på arenan, och för hela säkerheten när de själva står som arrangör, exempelvis matchen mellan Manchester United och AIK. Då ansvarar vi för arbetsfördelning kring hela säkerhetsarbetet, medan G4S är utförare, säger Friends Arenas säkerhetschef Magnus Persson. Och vi bär alltid det yttersta ansvaret för insläpp och eventuella utrymningar. G4S är vår huvudpartner, och de gör ett kanonjobb. Hela säkerhetsarbetet bygger på samverkan mellan oss, AIK, Fotbollförbundet och G4S, och vi blir ständigt bättre. Arenan är utrustad med toppmodern utrustning, vilket innebär att personalen kan göra det de ska medan vi i ledningshytten har full översikt. Vi har bara drabbats av ett fåtal incidenter, trots att vi haft över en miljon besökare det senaste året. Arena variations, står det uppfordrande på väggen i platschefen Mattias Gustafssons prydliga kontor. Det är han som är ytterst ansvarig för G4S arbete vid arenan. Men Mattias är knappast orolig. Planeringen är gjord sedan länge. I handen har han ett körschema som på Platschef Mattias Gustafsson några timmar före avspark.4 minuten visar vad som ska inträffa under dagens program. Och en karta visar precis var värdar och ordningsvakter ska befinna sig om några timmar. Nationalarenan kan ta besökare vid en match, och vid en konsert. Inuti är det en enorm byggnad Forts nästa sida Väktaren & Samhället 13

14 ja, faktiskt så stor att vissa av G4S:s väktare använder sig av segways för att vinna tid. Logistiken är minst sagt avancerad när mängder av personal och varor ska komma in i god tid före matchdags. Arenan har ingått ett femårigt avtal med G4S. G4S är arenans samarbetspartner, men arenans säkerhetschef bär det yttersta ansvaret för insläpp och eventuella utrymningar. Det är inga som arbetat på den här skalan i Sverige tidigare. Vi gjorde ett bra jobb redan från början, men är ännu bättre nu. Det säger Mattias Gustafsson, platschef för G4S, och understryker att de nya tekniska lösningarna på arenan underlättar arbetet: dörrarna kan fjärrstyras och grindarna släpper in mycket folk på kort tid. Även brandlarm och inbrottslarm är toppmoderna. och polisen i rummet. Två operatörer håller ögonen på skärmarna för att se vad som sker inuti och utanför arenan. Det är här i sambandscentralen som de viktiga besluten fattas. Samarbetet med AIK liknar lösningen med stewarts som Björn Eriksson rekommenderar i huliganutredningen. Förenklat kan man säga att vi ansvarar för den yttre säkerheten, vi ser till att skalskyddet är intakt, säger Mattias Gustafsson. AIK ansvarar framförallt för ordningen på läktarna och ordningen utanför vid matcher. Samarbetet med AIK fungerar väl. Vi vet vem som gör vad. Kontaktvägarna är tydliga och samarbetet är prestigelöst. Han uppskattar även input från AIK:s Supporter Liasion Officer, den person som har som särskilt uppgift att lyssna till AIK-supportrarnas önskemål. Det är väldigt mycket känslor i fotboll. Och då är det bra för oss att Prestigelöst samarbete Mattias Gustafsson öppnar dörren till sambandscentralen, ett kontrollrum högt upp i arenan med imponerande utsikt över planen och resten av arenan. I rummet finns skärmar som visar kamerorna och på väggen finns en stor karta där prickar visar var ordningsvakterna och värdarna är utplacerade. När matchen väl närmar sig sitter representanter från G4S, AIK, Arenan En sista avstämning med teamledarna innan värdarna intar sina platser. "Utveckla steward-systemet" Anders Sigurdsson, Säkerhetschef Svenska Fotbollförbundet Hur ska man, på längre sikt, komma till bukt med våld och skadegörelse på landets arenor? Det är ett samhällsproblem som drabbar arenaidrotten, speciellt fotboll och ishockey. De stora problemet är inte inne på arenorna, utan på stan eller vid arenorna. Antalet incidenter inne på våra arenor är inte speciellt många och vår ambition är att vi ska klara av dem själva med egna resurser. Det som sker utanför arenan är svårare för oss att hantera och här kan vi bara försöka vara polisen behjälpliga. Vårt ansvar enligt ordningslagen är att sköta ordning och säkerhet inne på arenan samt i köerna till densamma. Finns det ett ökat behov av bättre tekniska lösningar på arenan? Tekniska lösningar är naturligtvis bra för att kunna identifiera och lagföra folk som begår lagbrott. Framtiden kommer troligen att innehålla betydligt mer sofistikerade tekniska lösningar med ansiktsigenkännande kameror och fingeravtryckssystem för biljetter. En del av dem finns idag men är väldigt dyra och den vanliga idrottsklubben har inga möjligheter att skaffa dem. I Björn Erikssons så kallade huliganutredning förordas en stewardmodell där klubbarna själva ansvarar för säkerheten med minimal inblandning av polisen. Hur ser ni på den modellen? Steward-modellen har vi princip redan idag. Vi har ett system med publikvärdar som ska ha en viss utbildning. Kompletterat med ordningsvakter så är arrangören nästan självförsörjande och polisen behöver bara ingripa inne på arenan vid större och mer komplexa situationer. Vår ambition är att utveckla steward-systemet. Den så kallade polisnotan slopas nästa år. Vad har ni för kommentar till det? Det har slagit väldigt ojämnt på klubbarna. Ur rättviseperspektiv är det bra att lagen ändras. De pengar som man fått sätta av för poliskostnader kan nu i stället satsas på bättre arrangemang och högres grad av service och säkerhet. 14 Väktaren & Samhället

15 få reda på om det är något som vi ska tänka på med våra värdar. Om de exempelvis inte kan svara på vissa frågor, då behöver vi skicka mer information. Mattias har det övergripande ansvaret och leder ordningsvakterna vid restaurangerna och barerna. Supervisorn är hans högra hand. Det är den person som ansvarar för alla G4S:s värdar. Idag, liksom många andra dagar, är det Günther Rohr som axlar den rollen. Arbetet som supervisor är egentligen ett extrajobb. Till vardags arbetar han som regionschef för bageriföretaget Pågen. Vissa kopplar av genom att vara lediga. För mig är avkoppling att jobba, säger han. Det var atmosfären vid fotbollsmatcherna som lockade honom till jobbet som läktarbas på Råsunda för flera år sedan. Skillnaden mellan arbetet vid de två arenorna är stor. Här finns ett helt annat fokus på trygghet och säkerhet det märks att vi arbetar för ett säkerhetsföretag. Klockan närmar sig ett och efter att ha fått några korta instruktioner från Mattias, ska Günther snart ha ett möte med teamledarna, som i sin tur ska leda olika lag av värdar. Det är okej att ta in paraplyer, instruerar Günther. Entré B och rökrutan är stängda. Går över en mil Teamledarna hämtar ut en låda med material som underlättar arbetsdagen. Där finns tidsschema och karta som visar var värdarna ska stå utplacerade. Annan utrustning är personräknare, walki-talkies och är scanners för att läsa av skrynkliga biljetter. Halv två en och en halv timme före avspark står drygt 65 värdar och ett halvt dussin teamledare på bottenvåningen och väntar på att bege sig till sina positioner. Värdarna tar ansvar för hela Frienda Arena, med undantag för läktarna som tillhör AIK:s domäner; de bemannar hissarna, entréerna och pressrummet. Logistikvärdarna ser till att personal och varor kommer in till kioskerna och restaurangerna. Alkoholvärdar står i pubarna för att kontrollera att de inte släpper in för många gäster eller AIK: Slopa polisnotan retroaktivt Thomas Edselius, vd AIK Fotboll Den så kallade polisnotan slopas nästa år. Vad har ni för kommentar till det? Vi är glada över att detta beslut har fattats till sist och hoppas att regeringen har tagit intryck av de argument vi har framfört. Detta gör att vi nu kan konkurrera på samma villkor som alla allsvenska klubbar och föreningar. Vi kan nu också bättre budgetera för de säkerhetskostnaderna vi har för varje match och planera utifrån det. Det är smolk i bägaren att slopandet gäller enbart framåt och inte för de två år som polisnotorna har funnits. Detta kommer vi att fortsätta att kämpa för att förändra eftersom det rör sig om kostnader på drygt 9 miljoner kronor för AIK Fotboll för denna period. Efter matchen kontrollerar värdarna att ingen skadegörelse har skett. att alkoholen försvinner på villovägar ( Alkoholvärdarna ska inte förväxlas med entrévakter på krogen det här är inga vakter eller ordningsvakter, understryker Mattias Gustafsson). Den så kallade insatsstyrkans främsta uppgift är att se till att personer med funktionsnedsättning smidigt ska komma ut och in till arenan. Och utrymningsvärdarna kontrollerar att utrymningsvägarna hela tiden är framkomliga. I Björn Erikssons s k huliganutredning ( Mer glädje för pengarna ) förordas en stewardmodell där klubbarna själva ansvarar för säkerheten med minimal inblandning av polisen. Hur ser ni på den modellen? Detta är något vi arbetat efter i flera år långt innan utredningen startades. Dock anser vi att polisen alltid ska vara ett naturligt inslag i samhället och fotbollen är en del i samhället. Friends kan ha åskådare en lördag lika mycket människor som i en mellanstor stad i Sverige. Då måste polisen finnas med på ett naturligt sett. Från AIK Fotbolls sida kommer vi alltid att sträva efter att genomföra trygga och säkra evenemang där alla känner sig välkomna att njuta av bra fotboll. Min roll i dag, när det förhoppningsvis bara flyter, är att gå runt och se glad ut och hålla alla på gott humör. Och lösa problem när de dyker upp. Günther beskrivning av sin ledarstil stämmer väl. Med jämna mellanrum får han ett samtal till sin headset, men det mesta löser han med samtal ansikte mot ansikte. För att det ska fungera är han i ständig rörelse. En vanlig dag på Friends går han 1,2 mil. Ifrågasätter du den siffran visar Günther stegräknaren! Avspark. Inför drygt personer på läktarna dominerar AIK bollinnehavet, men har svårt att komma till avslut. Kalmar är närmast att göra mål med ett skott i kryssribban, men matchen slutar 0-0. Spridda burop hörs vid slutsignalen. AIK tappar mark i guldstriden. När läktarna tömts samlar Günther ett tjugotal värdar för den så kallade avvikelserapporten. De går genom bänkrad efter bänkrad för att kontrollera att ingen av stolarna har förstörts. Det var nästan för lite att göra i dag, sammanfattar Günther Rohr. Det var inte som under Bruce Springsteen. Då stod man på golvet i tolv timmar tre dagar i rad. Det är då det är riktigt kul! n Väktaren & Samhället 15

16 Fler ordningsvakter och färre poliser på arenorna Foto: Gunnar Lundmark/Scanpix Med inspiration från bland annat Englands steward-system ska svenska idrottsföreningar ta ett större ansvar för säkerhet och ordning på sina matcher. Det förslår Björn Eriksson i den så kallade huliganutredningen. För bevakningsbranschen kan det innebära en större efterfrågan på professionella tjänster. Björn Eriksson, styrelseordförande för säkerhetsföretagens nya intresseorganisation SäkerhetsBranschen, har fått stor uppmärksamhet som regeringens samordnare och utredare när det gäller idrottsrelaterat våld. Uppdraget som samordnare och utredare av det som brukar kallas huliganer har engagerat Björn Eriksson de senaste två åren mer eller mindre på heltid. Det är många hundra studiebesök i Sverige och andra länder på arenor, och kontakter med myndigheter och berörda organisationer som ligger bakom den omfattande utredningen. För bevakningsbranschen finns det många intressanta förslag i utredningen. Om mitt förslag går igenom kommer det att bli en helt annan marknad för de seriösa företag som kan erbjuda ordningsvakter, framhåller Björn Eriksson. En säkerhetschef för till exempel en fotbollsklubb kommer då att upphandla det antal ordningsvakter som krävs för säkerheten på arenan. Rätt att slopa polisnotan Förslaget med i princip polisfria arenor innebär att arrangören gör en bedömning om det krävs någon polis inne på arenan. Utgångsläget är, något förenklat, att arrangören själv svarar för säkerheten inne på arenan och polisen för säkerheten utanför. I dag är det polisen som själv bestämmer om det ska finnas polis på plats, såväl inne som utanför arenan. Björn Eriksson är imponerad av den kompetens som han mötte i både England och Tyskland. I dessa länder ligger huvudansvaret hos arrangören på ett helt annat sätt än i Sverige. Det stewardsystem som klubbarna har fungerar utmärkt. Det är en form av privatisering av säkerhetsarbetet. I England finns en utbildning i sju steg när det gäller stewards, där det sista steget är på universitetsnivå. Om och när förslagen från utredningen förverkligas är ännu oklart. Björn Eriksson är hoppfull och han har stöd av många tunga aktörer, inklusive hela idrotts-sverige. Arrangörer av publika event kommer att få ta ett större ansvar och hyra in egen säkerhetspersonal. För bevakningsbranschen innebär det nya möjligheter och en ny marknad. Björn Eriksson har kritiserat den ersättningsskyldighet för polisinsatser som infördes för bland annat klubbar som är idrottsaktiebolag och kulturevenemang med vinstsyfte. I september 2013 meddelade regeringen att den föreslår att detta ska tas bort från kommande årsskifte. I stället tillför regeringen i höstbudgeten 20 miljoner kronor mer till polisen från årsskiftet. Det är en klok reträtt, tycker Björn Eriksson. n 16 Väktaren & Samhället

17 Väktare och ordningsvakter i bevakningsföretag Foto: Björn Lindgren/TT En väktare anställd i bevakningsföretag Grundkrav: Laglydighet, behärska svenska språket, 18 år, ordnad privatekonomi, drogfri, fullgjord gymnasieutbildning, språkkunskaper, god hälsa och fysik 1, psykisk stabilitet 2 Obligatorisk utbildning: Grundutbildning, 300 timmar Fortbildning, 30 timmar Individuell vidareutbildning Arbetar: Arbetar med områdesbevakning, i receptioner och med rondering i t ex industriområden. Befogenheter: Samma rättigheter, skyldigheter och befogenheter som alla medborgare. Väktare har dock ett förstärkt rättsskydd, och viss rapporteringsskyldighet samt rätt att använda handfängsel och batong. 1 Styrks genom tester och läkarintyg 2 Styrks genom referensförfrågan och tester Övriga ordningsvakter En ordningsvakt anställd i ett bevakningsföretag Grundkrav: Väktare i bevakningsföretag + Tillkommande krav: Erfarenhet från väktararbete och bedömd lämplig + Obligatorisk utbildning: Som för väktare + Tillkommande utbildning: Ordningsvaktsutbildning, 80 timmar Fortbildning, 20 timmar Vissa: Arenautbildning och/eller Säkerhetskontroll Arbetar: Kan arbeta inom kollektivtrafiken, på sjukhus, innetorg och affär. Befogenheter: En ordningsvakt medverkar till att upprätthålla allmän ordning inom sitt arbetsområde. Det kan vara restauranger, idrottstävlingar, domstolar, innecentra m m. Inom sitt arbetsområde har ordningsvakten begränsade polisiära befogenheter som ger rätt att t ex avvisa, avlägsna och i vissa fall omhänderta ordningsstörande personer. Som hjälpmedel och skydd får ordningsvakt använda handbojor. Ordningsvakten har ett förstärkt rättsskydd. Övriga inom säkerhet Ordningsvakt som inte är anställd, utan frilansar Grundkrav: Laglydighet, behärska svenska språket, 20 år Obligatorisk utbildning: Polisens ordningsvaktsutbildning, 80 timmar Fortbildning, 20 timmar Vissa: Arenautbildning och/eller Säkerhetskontroll Arbetar: Arbetar utanför krogar och restauranger, folkparker, idrottstävlingar och liknande. Övriga som arbetar med säkerhet Grundkrav: Inga Obligatorisk utbildning: Ingen Arbetar: Ofta är dessa personer anställda direkt av en arbetsgivare, som kan vara en krog eller en nöjeslokal. Befogenheter: Det som som i stort skiljer denna ordningsvakt mot ordningsvakten i bevakningsföretag är: - Avlönas ibland direkt av exempelvis krögaren. - Arbetsmiljöansvaret varierar beroende på anställning. - Antalet tjänstgöringsområden är ofta begränsat. Befogenheter: Inga utöver dem som alla medborgare har. Tågvärd, security, krogvärd/entrévärd, publikvärd, torgvärd eller bara vakt. Dessa är några av namnen på andra som uppger att de arbetar med säkerhet. Här finns inga krav på utbildning, förordnande eller godkännande. Dessa personer kan lätt förväxlas med väktare eller ordningsvakter vilket leder till förvirring bland allmänhet och media. Väktaren & Samhället 17

18 Säkerhetsgymnasiet fyller 10 år Ökat intresse för Säkerhetsgymnasiet Allt fler gymnasieskolor erbjuder väktarutbildning. Trots det ökade utbudet har branschens egen skola Säkerhetsgymnasiet ett fortsatt söktryck. Skolans tekniska inriktning är fortfarande unik, och helt i linje med hur yrket utvecklas. I höst firar utbildningen tio år. Det var 2003 som Säkerhetsgymnasiet startade med en särskild variant av elprogrammet med inriktning bevakning och säkerhet. Från och med gymnasiereformen 2011 bedriver Säkerhetsgymnasiet utbildningen inom ramen för el- och energiprogrammet, men inriktningen mot bevakning och säkerhet består. Till i höst har vi haft knappt 140 sökande, varav 65 sökte oss i första hand, så vi startade två klasser även i år, berättar Bodil Henrikson som är enhetschef för skolan. Intresset för Säkerhetsgymnasiets utbildning är fortsatt stort, trots att närmare 20 gymnasieskolor runt om i landet numera också erbjuder väktarutbildning. Det är roligt att se att det finns ett så stort intresse för väktaryrket, säger Bodil Henrikson. Vi ser inte de andra skolorna som våra konkurrenter utan snarare som samarbetspartners. Vi är dessutom ensamma om att erbjuda utbildningen inom el- och energiprogrammet vilket gör oss till ett attraktivt val. Övriga gymnasieskolor som erbjuder väktarutbildning gör det inom barnoch fritidsprogrammet. Efterfrågade elever Säkerhetsgymnasiet har ett upplägg där undervisningen i bevakning och säkerhet sker genom lektioner fördelade över alla de tre åren, samt integreras med andra ämnen. Dessutom ingår ett antal andra säkerhetsrelaterade kurser som till exempel larm-, övervaknings- och säkerhetssystem, service och bemötande och självklart utbildning i dator- och elteknik. Med tanke hur bevaknings- och säkerhetsbranschen utvecklas mot allt mer teknik är våra elever med sin kompetens mycket intressanta för företagen, framhåller Bodil Henrikson. Att eleverna är efterfrågade och har lätt att få jobb visar också den jobbgaranti inom säkerhetsbranschen som skolan utlovar. Den som går ut från Säkerhetsgymnasiet med godkänt resultat och vill ha ett jobb får det, konstaterar Bodil Henrikson. De goda utsikterna till jobb spelar dessutom stor roll för både elever och föräldrar när de i dagens tuffa arbetsmarknad väljer mellan olika utbildningar. Jobbgarantin är ett resultat av det nära samarbetet med branschen. Skolans styrelse består av representanter för såväl Svenska Transportarbetareförbundet som bevakningsföretagen. Branschen månar om skolans elever på många sätt. De elever som flyttar hit från annan ort för att gå utbildningen erbjuds från i höst kronor i månaden som bidrag till bostad, och alla studenter som kompletterar studierna så att de når högskolebehörighet premieras av branschen med kronor. Tio år med Säkerhetsgymnasiet. Bodil Henrikson delar ut jubileumstårta till elever och lärare. Allt fler från gymnasierna I och med att väktarutbildningen nu också finns på många andra gymnasieskolor kommer fler väktare i framtiden att rekryteras via dessa skolor. Under 2013 är det cirka 540 elever som påbörjar utbildningen, vilket motsvarar nära en tredjedel av det rekryteringsbehov som branschen normalt har under ett år. Men Bodil Henrikson är inte orolig för Säkerhetsgymnasiets framtid. Rekryteringsbehovet är fortsatt stort i branschen och företagen slåss om våra elever. n 18 Väktaren & Samhället

19 GOS GOd Sed i bevakningsbranschen (GOS) grundades 2005 och drivs med överskjutande medel från företagens utbildningsavsättningar. Foto: Eddie Granlund Målet är att verka för att lagar och regler följs samt att höja branschens status. Kvalitet måste få kosta Lär företagen att värdesätta kvalitet framför pris. Och förbättra den psykosociala arbetsmiljön i bevakningsföretagen. Det är två stora frågor som arbetsmiljöprojektet GOS drivit det senaste året. Rose-Marie Settergren, som ansvarar för GOS-projektet på Transport, uppmärksammade den psykosociala arbetsmiljön redan för fyra år sedan. Det senaste året har hon medlat i låsta arbetsgrupper flera gånger i månaden. Ofta är det brist på kommunikation som slår in en kil mellan ledning och personal. Sådant som är litet som ett gruskorn växer och blir berg ryktesvägen när kommunikationen är otillräcklig. Arbetsledningen har inte alltid tid, men de måste åtminstone återkoppla att de har sett väktarnas avvikelse-, arbetsmiljö- och olycksfallsrapporter. Fokuset ligger för ensidigt på ekonomi, tycker Rose-Mari Settergren. Man fokuserar på ekonomi och det måste man göra. Men man ska även behandla de mjuka frågorna. Om kunderna upplever att väktarna mår dåligt färgar det synen på hela företaget. Till viss del är detta också en fråga om priser och ekonomiskt utrymme. Vissa företag saknar resurser och det är angeläget för branschen att kunna ta mer betalt. De senaste tio åren har timpriserna legat stilla, medan allt annat blivit dyrare. Under året bjöds GOS in att föreläsa inför de 40 största koncernerna i Sverige, bland andra IKEA, ICA, Coop och Hemtex. Företagens representanter visade stort intresse för att lära sig hur de kan kontrollera vilka bevakningsföretag som är auktoriserade. Säkerhet måste få kosta Inställningen var att säkerhet är viktig och att den också får kosta. Rose-Marie Settergren använde sig av Mikael Johanssons bok Upphandling pågår som underlag till föreläsningen, och tror att prissättningen till viss del är en pedagogisk fråga. Betalningsviljan ökar i takt med kunskapen om kvalitet och arbetsmiljö. GOS startade 2005 som ett svar på de alla säkerhetsföretag som grundades i kölvattnet av terrorattacken den 11 september Många jagade snabba pengar och bara hälften av företagen hade tecknat kollektivavtal. Ett år efter starten var den andelen 92 procent, och i dag är den hela 97 procent. Mest dramatisk har förbättringen varit i ordningsvaktsföretagen. Det betyder att fler får korrekta löner och täcks av arbetsplatsförsäkringar. GOS påtalar brister Parallellt har GOS lagt mycket krut på auktorisationen. Sedan 2009 ställer RPS via FAP:en (föreskrifter) allt högre krav på auktorisation för varje enskilt tjänsteområde. Men många företag saluför tjänster som de saknar auktorisation för. Rose-Mari Settergren brukar kontakta både företagen och länsstyrelsen för att påtala bristen. En fråga som kommit upp till ytan är hur man ska lösa problem med radioskugga på bevakningsobjekten, vilket innebär att väktarna inte kan använda sina larm. En del företag, men långt ifrån alla, installerar så kallade slavsändare som ger bättre täckning. Det här är en fråga som måste lösas och vi hoppas på vägledning från Arbetsmiljöverket. n Väktaren & Samhället 19

20 BYA Väktarskolan ett kunskapscenter för branschen! En kurs på Väktarskolan ska ge en bättre kompetens, och vara en utbildning med högre kvalitet, än vad andra kan erbjuda. Det framhöll Mikael Granquist, utvecklingsoch kvalitetsansvarig på Väktarskolan, när han inledde årets Arbetsmiljödag och berättade om det utvecklingsarbete som genomförs av BYA. Han berättade att utveckling av själva väktarutbildningen är en ganska ny företeelse. Först efter 2006, då det kom nya föreskrifter om väktarutbildningen från RPS och den byggdes ut, började BYA också titta på hur utbildningen kunde förbättras. Diskussionen om hur yrket utförs kom igång, och därmed föddes Grundförfarande för väktare. Det var då som vi på ett strukturerat sätt kunde lära ut praktiskt arbetsmiljötänkande utanför ämnet Arbetsmiljö, som ingår i kurserna. Nu ingår arbetsmiljötänkande som en integrerad del av alla grundförfaranden, enligt Mikael Granquist. Grundförfarandet utvecklas Det var också startskottet till att påverka utbildningarnas utformning. Skyddsvaktsutbildningen förlängdes till exempel till fyra dagar genom att praktiska övningar kom med. Nu pågår utveckling av en arrestvaktsutbildning, vilket är en helt ny utbildning, och BYA arbetar med att utveckla grund- förfarande för värdetransportörer och grundförfarande för tillsyn. Beredskap finns för att också ta fram eventuell ny utbildning för ordningsvakter och hamnskyddskontrollanter om myndigheterna skulle välja att låta oss genomföra dessa. Vi har förbättrat våra arbetsmetoder och kan i dag säkerställa en hög kvalitet i alla våra utbildningar, och vi har blivit bra på att se till att de uppdaterar och håller kurserna aktuella, berättade Mikael Granquist. Han hoppas att det skulle bli möjligt att erbjuda e-learning som en fortsättning på kurserna, och att branschens kunder vill lära sig mer om hur BYA arbetar med utbildningarna. Vi vill vara ett kunskapscenter för branschen, konstaterade Mikael Granquist avslutningsvis. n Hur vi jobbar för kundens säkerhet BYAs utbildning av väktare har påverkat hela branschens sätt att arbeta. Nu tas nästa steg från att väktaren har varit i centrum ska nu fokus också vara på kundens säkerhet. utbildningen som BYA har tagit fram och som lyfter fram hur arbetet utförs. Genom att vi tematiserat utbildningen blir det en effektivare väg att nå yrkeskompetens. Vi ville utmana FAP:en och vissa att det gick att bygga en utbildning som inte bara bestod av en lång rad ämnen. Bygga en vedbod Han beskrev hur man på BYA bestämde sig för att se alla de ämnen som beskrivs i Rikspolisstyrelsens föreskrif- Dan Johansson, projektledare på Väktarskolan, berättade på BYA:s Arbetsmiljödag om arbetet med att utveckla version 2.0 av Grundförfarande för väktare. Det är ett koncept för väktarter som en helhet. För att bygga en vedbod krävs kunskap i många olika ämnen; allt från matematik, språk och slöjd till kemi och fysik. Men om du bara tar varje ämne för sig blir det ingen vedbod. Du lär dig grunderna men inte hur du får ihop helheten. Erfarenhet från yrkesverksamma Dan Johansson berättade att det var utgångspunkten, och att man till det sedan har lagt den erfarenhet som yrkesverksamma väktare har från hur yrkets utförs. Tidigare fanns bara ett vad i väktarutbildningen. Det slogs fast att du ska vara försiktig när du söker igenom ett utrymme men inte hur det skulle gå till. Grundförfarande för väktare är en sammanställning av framgångsfaktorer som leder till säkra och effektiva 20 Väktaren & Samhället

Remissvar på Ds 2013:24 Ersättning för polisbevakning

Remissvar på Ds 2013:24 Ersättning för polisbevakning Solna, 2013-06- 18 Regeringskansliet Justietiedepartementet Remissvar på Ds 2013:24 Ersättning för polisbevakning Inledning AIK Fotboll får härmed avge följande remissvar på rubricerad utredning. AIK Fotboll

Läs mer

Framtidens säkerhet 1

Framtidens säkerhet 1 Framtidens säkerhet 1 Innehåll Sammanfattning 3 Förord 4 En bransch i förändring 6 Att möta framtidens efterfrågan 9 Viktiga affärsområden för bevakningsbranschen i framtiden 13 Nya förutsättningar kräver

Läs mer

nr 10 Nu prioriterar kommunerna trygghet de är garanterade jobb efter Skolan Väktaren & Samhället öppnar för samarbete

nr 10 Nu prioriterar kommunerna trygghet de är garanterade jobb efter Skolan Väktaren & Samhället öppnar för samarbete arbetsmiljö Så blir arbetsmiljön bättre! 20 22 bengt SVenSSon öppnar för samarbete 3 4 Väktaren & Samhället nr 10 en översyn av bevakningslagen är på gång 5 6 de är garanterade jobb efter Skolan 16 18

Läs mer

Nr 780 3817 INNEHÅLLET I UTBILDNINGEN AV TILLFÄLLIGA VÄKTARE

Nr 780 3817 INNEHÅLLET I UTBILDNINGEN AV TILLFÄLLIGA VÄKTARE Nr 780 3817 Bilaga INNEHÅLLET I UTBILDNINGEN AV TILLFÄLLIGA VÄKTARE Ämne och timmar Innehåll i undervisningen 1. Administrering av kursen/2 h 2. Säkerhetslagstiftningen och utbildningen/3 h 2.1 Lagstiftning

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

Rektor har ordet. Bodil Henrikson. Stolt rektor för Säkerhetsgymnasiet

Rektor har ordet. Bodil Henrikson. Stolt rektor för Säkerhetsgymnasiet Rektor har ordet Säkerhetsgymnasiet har som målsättning att erbjuda Sveriges bästa yrkesutbildning! Skolan ägs av Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (BYA), vars medlemmar består av ALMEGA

Läs mer

Vi är SäkerhetsBranschen!

Vi är SäkerhetsBranschen! Vi är SäkerhetsBranschen! SäkerhetsBranschens årsmöte 24 april 2015 Årsmöte Workshops Seminarier Mingel Underhållning Middag Foto: Rebecca Martyn Träffa våra utställare Studiebesök Barhäng Relax Djurönäset

Läs mer

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område.

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område. Saepmie Welcomes! 1. Inledning I juni 2014 genomförs den internationella fotbollsturneringen Conifa World Football Cup i Östersund/Staare med deltagare från hela världen. I samband med turneringen vill

Läs mer

En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017

En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017 En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017 Förord Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet, som leds av Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Larminstallatör. Larmoperatör. Säkerhetsanalytiker. Flygplatskontrollant. Ordningsvakt Ronderande väktare

ÅRSREDOVISNING. Larminstallatör. Larmoperatör. Säkerhetsanalytiker. Flygplatskontrollant. Ordningsvakt Ronderande väktare ÅRSREDOVISNING 2011 Larmoperatör Larminstallatör Säkerhetsanalytiker Flygplatskontrollant Ordningsvakt Ronderande väktare Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 4 Resultaträkning 6 Balansräkning 7 Noter

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Fakta och praktisk info Plats: Tid: Pris 1: Pris 2: I priset ingår: InneBAndyKonvenT 2010 16 1 7 april Boende Anmälan och betalning

Fakta och praktisk info Plats: Tid: Pris 1: Pris 2: I priset ingår: InneBAndyKonvenT 2010 16 1 7 april Boende Anmälan och betalning innebandykonvent 2010 16 17 april Bäst även utanför plan bli en attraktiv samarbetspartner Svenska Innebandyförbundet har glädjen att traditionsenligt bjuda in till vårt konvent i samband med SM-finalerna

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

YRKESKVALIFIKATIONSDIREKTIVET ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

YRKESKVALIFIKATIONSDIREKTIVET ett samlat genomförande (SOU 2014:19) YTTRANDE 1 (7) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm YRKESKVALIFIKATIONSDIREKTIVET ett samlat genomförande (SOU 2014:19) U2014/2885/UH Länsstyrelsen i Stockholms län ser i grunden

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND AUGUSTI 215 FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

PÅ GÅNG I MARS. Information från den gymnasiala yrkesutbildningen för vuxna Nr 1. februari 2011. Trevlig läsning! Tina Arekvist Lundell, rektor

PÅ GÅNG I MARS. Information från den gymnasiala yrkesutbildningen för vuxna Nr 1. februari 2011. Trevlig läsning! Tina Arekvist Lundell, rektor Yrkesvux - en gymnasial yrkesutbildning för vuxna Välkommen till Yrkesvux digitala nyhetsbrev! I detta nummer kan du läsa om till vem Yrkesvux riktar sig och vad utbildningsnämndens ordförande tycker om

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Remissvar 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning 2014-05-15 U2014/2885/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Riktlinjer för kameraövervakning i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2009-10-28, 145 1 Bakgrund och syfte Olika former av skadegörelse orsakar årligen kommunen stora kostnader. Förutom att

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2012/487 Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Hot och våld Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Mål 3 4 Personsäkerhet 4 4.1 Hot och våld i arbetsmiljön 4 4.2 Arbetsgivaransvaret

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable.

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable. våra värderingar we are reliable Vi kan produktion, vi agerar långsiktigt och vi satsar helhjärtat för att leva upp till kundernas förväntningar i fråga om kvalitet, leveransprecision och service. AQs

Läs mer

Copyright 2013 Digital Solutions AB - Mikael Eriksson SYSTEMET förklarat:

Copyright 2013 Digital Solutions AB - Mikael Eriksson SYSTEMET förklarat: Copyright 2013 Digital Solutions AB - Mikael Eriksson Inga delar av detta material får kopieras i någon form utan speciellt tillstånd från ansvarig utgivare. Detta material är skyddat av upphovsrättslagen.

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

DIN MEST KOMPLETTA LEVERANTÖR.

DIN MEST KOMPLETTA LEVERANTÖR. DIN MEST KOMPLETTA LEVERANTÖR. VÄLKOMMEN TILL VÅR VÄRLD Att delta på mässor är en investering, och som med alla investeringar ska den naturligtvis ge resultat. Vi på L-Konsult Exhibition är specialister

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum earkiv Kalmar län 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum Anki Heimonen Projektledare 1 Bakgrund I uppdraget för projekt e-arkiv Kalmar län

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Svårt att hitta folk som kan utföra jobbet

Svårt att hitta folk som kan utföra jobbet Nybakat med Caroline och BYA på säkerhetsmässan SKYDD 20 BYA:s utbildningar bygger kunskap för hela branschen 10 Försvaret vill locka väktare att bli deltidssoldater 12 & Samhället 2014 Brist på ordningsvakter

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK RÄTTSTOLKARNA c/o Lotta Hellstrand Apelsingatan 105 426 54 Västra Frölunda rattstolkar@gmail.com www.rattstolkarna.se 2012-11-15 YTTRANDE Justitiedepartementet

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder Professionellt bemötande av aggressivt beteende Juridiska och etiska grunder När riskerar man som arbetstagare att utsättas för våld eller hot om våld? Handhar värden Makt eller myndighet Möter människor

Läs mer

En strategi mot våldet inom fotboll och ishockey

En strategi mot våldet inom fotboll och ishockey En strategi mot våldet inom fotboll och ishockey 1 2 En strategi mot våldet inom fotboll och ishockey BAKGRUND Våldet kring fotbollen och ishockeyn är ett problem både för idrotten och för samhället i

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet

Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet Ett mindre antal gymnasieskolor har startat försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning med målsättning att utbilda yrkesförare

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis.

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis. Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg Louise Bergman Sara Reis Augusti 2004 Rapport 4 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Ledarskap Nya BF är en bred utbildning som både kan leda till jobb direkt efter gymnasiet och göra dig rustad för högskola och universitet.

Ledarskap Nya BF är en bred utbildning som både kan leda till jobb direkt efter gymnasiet och göra dig rustad för högskola och universitet. LEDARSKAP NYA BF Ledarskap Nya BF är programmet för dig som vill arbeta med människor i alla åldrar. Programmet ger dig möjlighet att ta yrkesexamen, vilket innebär att du har de kunskaper som behövs för

Läs mer

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se E-legitimationer Jonas Wiman LKDATA Linköpings Kommun jonas.wiman@linkoping.se 1 Många funktioner i samhället bygger på möjligheten att identifiera personer För att: Ingå avtal Köpa saker, beställningar

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Innehåll Den nya arbetslinjen: Bemanningsbranschen skapar jobb 3 Den hjälpande handen har en nyckelroll 3 Bra och fasta jobb där de behövs 4 Bemanningsbranschens

Läs mer

Välkommen in. www.blekingelas.se

Välkommen in. www.blekingelas.se Välkommen in. Välkommen in i vår butik Strömmanvägen 1, Karlshamn Blekinge Lås & Larmteknik AB Strömmavägen 1 374 32 KARLSHAMN Telefon 0454-311 66 Orderfax 0454-841 91 E-post: order@blekingelas.se www.blekingelas.se

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Licens för tävlande med skyddshundar

Licens för tävlande med skyddshundar Licens för tävlande med skyddshundar Bakgrund SBK:s kongress 2001 tog efter förslag från Förbundsstyrelsen beslut om krav på licens för tävlande med skyddshundar från och med år 2002. Detta krav införs

Läs mer

Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26: Hur kan vi utveckla yrkesvux?

Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26: Hur kan vi utveckla yrkesvux? ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Niemelä Tuomo Hellstrand Eva Datum 2015-04-13 Rev. 2015-05-12 Diarienummer AMN-2015-0158 Arbetsmarknadsnämnden Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26:

Läs mer

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning

MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror på rättvisemärkning MÅNGFALD» 7 av 10 inom hr tror p Sju av tio hr-medarbetare tror på idén om en rättvisemärkning av rekryteringsprocesser. Fem av tio anser att det bästa alternativet vore att rättvisemärka hela arbetsplatsen.

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER

SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER MER ELLER MINDRE? EN JÄMFÖRELSE MELLAN ÅR 2009 OCH 2011 2011 Simon Brouwers SAMMANFATTNING År 2009 genomförde Volante en undersökning med syftet att kartlägga scenkonstens

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

ANSÖKAN om tillstånd enligt ordningslagen och lokala föreskrifter

ANSÖKAN om tillstånd enligt ordningslagen och lokala föreskrifter Ansökan/anmälan avser Sida 1 (4) offentlig tillställning idrottsarrangemang allmän sammankomst begagnande av offentlig plats Anordnare (Sökande) Person-/Org.nummer 1 Sökande (för fysisk person anges fullständigt

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet i

Tillgänglighet och delaktighet i Socialdemokraterna i Värmdö Värmdö 2010 Tillgänglighet och delaktighet i Värmdö Socialdemokraternas program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning i Värmdö 2010-2014 2

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu. Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.se Upplägg 1. Karriärcentrum LiU 2. Självinventering 2. Var hittar

Läs mer

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef!

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1 Kärt barn har många namn heter det. I så fall är Sveriges chefer sannerligen populära! En chefs främsta uppgift är att skapa resultat i den verksamhet han eller hon

Läs mer

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsförsörjningSPROGRAM mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter Polisens uppdrag är att minska brottslig heten och öka tryggheten. Genom vårt brotts före byggande arbete ska vi medverka

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

VI TÄNKER PÅ HELHETEN

VI TÄNKER PÅ HELHETEN UTBILDNINGAR2015 VI TÄNKER PÅ HELHETEN SSF har 40 års erfarenhet av att genomföra säkerhetsutbildningar. Att skapa en trygg och säker arbetsplats handlar mycket om sunt förnuft och genom SSFs utbildningar

Läs mer

Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena

Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena Juli December 2012 Arenastaden med Friends Arena i Solna är ett av Sveriges största stadsutvecklingsprojekt. De tre bolag som utvecklar stadsdelen Arenabolaget

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

VVS Akademin Lyft dig själv och ditt företag till nya nivåer!

VVS Akademin Lyft dig själv och ditt företag till nya nivåer! PREMIÄR! Ny ledarskapsutbildning för dig inom VVS-branschen! VVS Akademin Lyft dig själv och ditt företag till nya nivåer! 1 Utmanande tider VVS-branschen utmanas och förändras. Det ställs allt högre krav

Läs mer