BARNHÄLSOVÅRD I HALLAND 2014

Transkript

1 BARNHÄLSOVÅRD I HALLAND 2014 Barnrapport

2 Omslagsbild: Hallands första barnavårdscentral? Mjölkdroppen i Halmstad 1913, Smittska huset. Denna rapport 1 är en sammanfattning av verksamheten vid Hallands barnavårdscentraler under Vår förhoppning är att rapporten, som ges ut årligen, ska ge en fortlöpande bild av verksamhet och verksamhetsutveckling inom barnhälsovården i Region Halland. Den ska även ge underlag till en utvärdering av verksamheterna. På detta sätt kan den bidra till att uppfylla barnhälsovårdens vision: Alla förskolebarn i Halland ska erbjudas en över länet likformig, evidensbaserad barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet. Verksamheten vid barnavårdscentralerna är inget utan det hängivna arbete som alla BVC-sjuksköterskor lägger ner, både i sitt arbete med barnen och insamlandet av denna statistik, och vi vill därför rikta ett stort: TACK till alla BVC sjuksköterskor i Halland! Kungsbacka den Bernt Alm Barnhälsovårdsöverläkare Gerd Almquist-Tangen barnhälsovårdsutvecklare Mona Källqvist Andersson Barnhälsovårdsassistent 1 Använd gärna uppgifter från denna rapport, men kom alltid ihåg att ange källan (Barnhälsovård i Halland 2014, Barnhälsovårdsenheten Region Halland). 1

3 Innehåll Sammanfattning... 3 Barnavårdscentralerna i Halland... 4 Rapportens syfte... 4 Barnhälsovårdsenheten... 5 Bakgrund... 5 Barnhälsovårdsenhetens roll idag... 5 Framtidens utmaningar... 7 Nationella uppgifter... 8 Amning, vaccination och föräldrars rökvanor... 8 Lokala uppgifter... 9 Verksamhets och kvalitetsdata på BVC... 9 Halland Lokala uppgifter Födelsetal i Halland Barn inskrivna på BVC i Halland Föräldrastöd på BVC Hembesök hos nyfödda Föräldragrupper Nedstämdhet efter förlossningen Besök på förskolor Hörselscreening Tal och språkbedömning vid 3 år årskontrollen Undersökningar Remisser Skolförberedande undersökning Nationella uppgifter Amning Rökvanor hos föräldrar Vaccinationer Personalresurser Läkare och sjuksköterska Utbildning Mödra barnhälsovårdspsykologer Tillgång till barnhälsovårdspsykolog Vårdtyngd Utbildningar Tabellbilaga

4 Sammanfattning Fler barn i Halland I december 2014 fanns i Region Halland inskrivna förskolebarn. Detta innebär en ökning med 557 barn, motsvarande 2,2 % jämfört med år Under året skrevs 3443 barn in på barnhälsovården i Halland. Idag finns det 50 barnavårdscentraler i länet, vilket är lika många som förra året. På dessa tjänstgör 104 sjuksköterskor och 92 läkare. Sjunkande förekomst av övervikt Vi har i år för första gången kunnat sammanställa data på BMI hos Hallands fyraåringar. Vi kan då med glädje konstatera att förekomsten av övervikt har sjunkit sedan Tillväxtprojektets pilotstudie år Även förekomsten av fetma hos pojkar har minskat, men tyvärr ökat något bland flickor. Övervikt och fetma är betydligt vanligare i länets södra delar. För lite sjukskötersketid Fortfarande finns det för mycket barn relaterat till sjukskötersketiden på 16 av de 51 centralerna. Nyckeltalet är 65 nyfödda per 40 timmar sjukskötersketid. 13 centraler ligger över 70 och några till och med över 100, vilket innebär en alldeles för stor arbetsbelastning för sjuksköterskorna. Ökad barnkompetens Vi ser en successiv och glädjande ökning av barnkompetensen, mätt i hur många nyfödda en sjuksköterska har ansvar för. Under 2014 hade endast 8 centraler färre än 25 nyfödda per sjuksköterska. Tillräcklig barnkompetens, tillräckligt med tid för barnen och tillräckligt med läkartid är det fortfarande endast 20 enheter i Halland som har. Detta är en indikation på att barnpengen inte kommer barnen tillgodo i sin helhet, utan tycks subventionera vuxenvården. Bra vaccinationstäckning, färre som röker Halland ligger som tidigare väl till jämfört med nationell BVC-statistik, men spridningen är stor mellan kommunerna. Sedan många år ser vi att rökning i barns hemmiljö minskar något och totalt sett är i nivå med siffrorna för riket. Vaccinationstäckningen är bättre i Halland än i riket. Vi ser en liten nedgång i andelen barn som ammas vid fyra månaders ålder, men även detta ses i riket som helhet. Det föräldrastöd som erbjuds på BVC i form av form av föräldragrupper fungerar väl och har de senaste åren förbättrats väsentligt, men den del som består av kontakter med förskola kan ökas. Statistiken för hembesök visar att alla kommuner nu ligger över målet i modellbeskrivningen efter införandet av vite för brister i måluppfyllelsen. Tal och språkscreening vid 3 år, fyraårsundersökningen och den skolförberedande undersökningen vid 5 år är alla väl fungerande. 3

5 Barnavårdscentralerna i Halland Alla förskolebarn i Sverige har rätt till en kostnadsfri hälsovård. Denna bedrivs på landets barnavårdscentraler och följer ett av Socialstyrelsen fastställt nationellt program, det s.k. Vägledningsdokumentet 1. I detta program ingår bl. a. vaccinationer, undervisning i hälsovård såväl individuellt som i grupp, samt hälsokontroller och utvecklingsbedömningar vid specificerade åldrar. Vägledningsdokumentet, som utformats i samarbete mellan Socialstyrelsen och barnhälsovårdens professioner, är infört från och med 2015 med de barn som är födda efter halvårsskiftet Detaljerade metodbeskrivningar finns på Rikshandboken Barnhälsovård 2. Vid årsskiftet 2014/2015 var barn inskrivna på Hallands barnavårdscentraler. Detta är en ökning med 557 barn sedan 2013/2014. Procentuellt motsvarar detta en ökning med 2,2 %. Antalet mantalsskrivna var den 31 december , vilket innebär att ungefär 98,9 % av barnen var inskrivna på någon barnavårdscentral. Under året föddes 3443 barn (se figur 1). Svårigheten med en exakt beräkning av antalet barn beror på att barn mantalsskrivna i Halland kan vara inskrivna på BVC i en annan kranskommun och tvärtom. Även barn till asylsökande kan vara svårberäknade eftersom de kan vara inskrivna på en BVC utan att vara mantalsskrivna i kommunen. Riktlinjer för BVC-verksamheten finns från och med den 17 december 2007 i skriften Barnhälsovården i Landstinget Halland Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring. Dessa riktlinjer har utarbetats av Barnhälsovårdsenheten och fastställts av landstingsstyrelsen. Även i modellbeskrivningen för Vårdval Halland 2015 finns huvuddragen av dessa beskrivna. Rapportens syfte Rapporten ska spegla det hälsofrämjande arbete som bedrivs på barnavårdscentralerna i Halland. Genom att en sådan rapportering har skett under en lång rad av år kan också förändringar, till exempel av vaccinationstäckning, rökning i barnets närhet och amningsfrekvens, följas över tid. Rapporten utgör därför ett underlag för det kvalitetsarbete och utvecklingsarbete som ständigt utförs inom barnhälsovården. Rapporten kan användas vid analys och tolkning av hälsodata samt vid förändringsarbete inom barnhälsovården, men också som utgångsläge för nya studier och utvecklingsarbete. I Vårdval Halland kommer rapporten att vara till stöd vid uppföljningen av barnavårdscentralernas resultat. Rapporten är ett medel för att uppnå barnhälsovårdens vision: att alla barn i Halland ska erbjudas samma evidensbaserade barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet. 1 Socialstyrelsen. Vägledning för barnhälsovården. Stockholm: Socialstyrelsen; Stockholm

6 Barnhälsovårdsenheten Bakgrund I Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring för Barnhälsovården i Landstinget Halland, fastställda av landstingsstyrelsen den 17 december 2007 slås fast att dessa ska ligga till grund för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring av barnhälsovården i Halland. I modellbeskrivningen för Vårdval Halland preciseras att vårdenheten skall Bedriva barnhälsovård enligt gällande riktlinjer och utifrån barnets och familjens behov. Detta konkretiseras i Barnhälsovården i Hallands vision att alla förskolebarn i Halland skall erbjudas en över länet likformig, evidensbaserad barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet. Barnhälsovårdsenheten har funnits i landstinget Halland sedan januari Den består av barnhälsovårdsöverläkare och barnhälsovårdsutvecklare på vardera 50 % samt barnhälsovårdsassistent på 90 %. Enheten skall arbeta länsövergripande. Barnhälsovårdsenhetens roll idag Att samla in, analysera och bearbeta hälsodata och prestationsbeskrivningar från BVC Barnhälsovårdsenheten samlar årligen in statistik som skall förse verksamhetschefer och politiker med en detaljerad bild av verksamheten och dess resultat, samt behovet av barnhälsovård. Dessa data presenteras varje år i skriften Barnhälsovård i Halland ( Barnrapporten ). Att i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner utarbeta riktlinjer och metoder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på BVC. Under åren som gått har barnhälsovårdsenheten regelbundet försett BVC-personalen med utbildningsinsatser. Syftet med dessa har varit att försöka få den verksamhet som bedrivs vid barnavårdscentralerna att vara så likformig över länet som möjligt, byggd på den senaste kunskapen och i möjligaste mån evidensbaserad. Grundkurs: Årligen erbjuds en grundkurs i barnhälsovård som är öppen för alla personalkategorier som arbetar på BVC (sjuksköterska, läkare och psykolog). Vi har även försökt att stödja teamarbetet mellan dessa genom att periodvis ha företräde för de team som söker tillsammans. Det har varit ett stort tryck från läkare under ST-utbildning att få gå dessa kurser. Omfattningen har varit tre dagar och ambitionen har varit att täcka alla aspekter på BVC-verksamheten. Som föreläsare har anlitats specialister från regionen, men även externa föreläsare har kunnat erbjudas. Idag har cirka 90 % av sjuksköterskorna och 80 % av läkarna på Hallands barnavårdscentraler gått denna (eller liknande) kurs (fig. 24) Amningskurs: Vi ser sedan ett antal år en sjunkande amningsfrekvens i riket. Sedan Hallands Tillväxtprojekt påvisat betydelsen av amningsproblem för tidig nedläggning av amning, har enheten sedan våren 2012 erbjudit en tredagars kurs i amningens alla aspekter, med särskild tonvikt på hur man hanterar amningsproblem hade ca 70 % av Hallands BVC-sjuksköterskor gått denna kurs och enligt preliminära beräkningar kommer siffran efter vårens kurs att bli ca 85 %. Barnhälsovårdsdagar: Varje år erbjuder vi en heldagsutbildning för alla personalkategorier. Dessa har givits i två pass för att alla skall ha möjlighet att gå

7 gavs en föreläsning om fetma av Staffan Mårild, överläkare vid Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus, Göteborg. Vägledningsdokumentet för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd introducerades av professor Göran Wennergren, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg och barnhälsovårdens nya program av Antonia Reuter, psykolog vid Centrala barnhälsovården i Göteborg och medlem av Rikshandbokens redaktionsgrupp. Områdesträffar: Både vår och höst arrangerar BHV-enheten kollegiala träffar för BVCsjuksköterskorna kommunvis. Ämnen för dessa brukar vara senaste nytt, statistik och forum för frågor och diskussion. Att vara en förmedlande länk mellan landstingens och kommunens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för förskolebarnen (0-5 år) I Region Hallands riktlinjer för barnhälsovård (se ovan) anges att det ska finnas utarbetade rutiner för samverkan med övriga aktörer, t.ex. mödrahälsovården, BB, skolhälsovården, habiliteringen, logopedin, socialförvaltningar och förskolor; dels länsövergripande och dels på varje enskild barnavårdscentral. För att tillgodose detta krav på samverkan har barnhälsovårdsenheten samarbetsmöten med företrädare för dessa verksamheter 1-2 gånger per år. Att ansvara för att stimulera och förmedla aktuell forskning och vägleda personal på BVC Två stora länsövergripande projekt som engagerar barnhälsovården är Språkkedjan och Tillväxprojektet (TP). Fördelarna som barnhälsovården får av dessa är både kort- och långsiktiga. Kortsiktiga genom att projekten bekostar en inte obetydlig del av BHV-personalens utbildning; under åren har flera föreläsningsdagar om barns språkutveckling och tillväxt kunnat erbjudas utanför barnhälsovårdsenhetens ordinarie utbud. Långsiktiga genom att projektens resultat kommer att komma barnhälsovården tillgodo i form av bättre metoder och tidigare upptäckt eller till och med prevention av språkstörning och tillväxtstörningar. Språkavvikelse hos ett litet barn innebär att barnet har svårigheter med språklig kommunikation, både i förståelse- och uttrycksförmåga. För många av dessa barn leder detta till problem med vuxna, i familjen, på förskola och skola och med jämnåriga. Sex procent av de barn som screenas vid 2.5 års ålder hade en avvikande språkutveckling och av dessa kan så mycket som 70 % ha andra betydande svårigheter såsom generella inlärningssvårigheter, ADHD eller autismspektrumstörning vid 7 års ålder. Det är därför av mycket stor betydelse att alla barn screenas för tal- och språkavvikelser och att de barn som faller ut får en remiss till logoped, audionom och mödra-barnhälsovårdspsykolog. Språkkedjan är ett regionövergripande projekt som har pågått sen Projektet har utvecklats ur ett samarbete mellan barnavårdcentraler, bibliotek, och logopedmottagningar. Syftet med projektet har varit att förbättra utvecklingsmöjligheterna för de barn som har särskilda problem när det gäller tal- och språkutveckling och att erbjuda ett lättåtkomligt material för föräldrar vars barn har en språkstörning eller språkavvikelse. Ett barns tillväxt utgör ett integrerat mått på barnets såväl fysiska som psykiska välbefinnande. Under de senaste tjugo åren har andelen feta och överviktiga barn ökat betydligt världen över. Hallands Tillväxtprojekt är ett samarbete mellan barnhälsovården, barnkliniken och Göteborgs Universitet och har som målsättning att öka förståelsen för begreppet barns hälsa och tillväxt. Detta kommer att belysas både utifrån ett föräldraperspektiv som klargör föräldrarnas behov och ett medicinskt/socialt perspektiv där vi kommer att söka efter riskfaktorer för tillväxtrubbningar, 6

8 fetma och det metabola syndromet. Barnhälsovårdsutvecklaren har tillsammans med dr. Josefine Roswall vid barnkliniken initierat detta projekt. I januari 2014 försvarade dr. Roswall sin avhandling Fetma och övervikt i barndomen - tidig identifiering av riskfaktorer och i mars Gerd Almquist-Tangen sin Health, nutrition and growth in infancy - a child health care perspective vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet. Att bevaka internationell och nationell forskning samt metodutveckling inom barnhälsovård BHV-enheten deltar regelbundet i olika nationella sammankomster, såsom Barnveckan (riksnätverk för barnläkare och barnsjuksköterskor) och Barnhälsovårdsdagarna (riksnätverk för all personal på landets barnhälsovårdsenheter). BHV-enheten har även samverkansmöten med barnhälsovårdsenheterna både i Västra Götalandsregionen och Södra sjukvårdsregionen. Hösten 2012 arrangerade enheten årets Barnhälsovårdsdagar i Tylösand. Barnhälsovårdsöverläkaren ingår i Socialstyrelsens expertgrupp avseende plötslig spädbarnsdöd (SIDS) och har deltagit i framtagandet av vägledningsdokument Minska risken för plötslig spädbarnsdöd (2014). Gruppen arbetar nu med att utarbeta ett beslutsstöd med rutiner vid omhändertagandet av plötslig död av spädbarn. Barnhälsovårdsutvecklaren ingår i nationella referensgrupper vid Livsmedelsverket avseende amningsfrågor, samt i den nationella översynen av hembesök. Barnhälsovårdsutvecklaren ingår även i den Nationella sakkunniggruppen avseende små barns språkutveckling, som avser att lansera Bokstart, en nationell satsning för att stödja små barns språkutveckling. Framtidens utmaningar Att uppnå visionen att alla förskolebarn i Halland ska få en likformig, evidensbaserad barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet För att detta ska bli verklighet, krävs att alla enheter når upp till de krav som ställs i Hallands riktlinjer för barnhälsovård. Det viktigaste målet har varit att barnkompetensen skulle höjas genom att tjänstgöringsgraden för hela teamet vid BVC (läkare, sjuksköterskor och psykologer) uppnår målen i Riktlinjerna. Även om vi ser en successiv ökning av barnkompetensen, har vi tyvärr ännu inte uppnått detta mål. Att även barnhälsovården får en datoriserad journal Under 2011 genomfördes ett projekt med syftet att undersöka om det var möjligt att införa en datoriserad barnhälsovårdsjournal i befintligt VAS. Vi kunde konstatera att en sådan inte höll måttet för användning i Halland och därför avslutades projektet. Under 2013 fick regionen möjlighet att delta med option på en upphandling av barnhälsovårdsjournalen med Örebro, Blekinge, Sörmland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Denna upphandling avslutades i februari 2014 och vi hade goda förhoppningar om att Halland skulle förbereda ett inköp av journalsystemet PMO. Tyvärr har dessa förhoppningar inte infriats, utan frågan om en barnhälsovårdsjournal i VAS har återigen rests, vilket tillsammans med ekonomiska överväganden ytterligare har försenat införandet. Att minska förekomsten av övervikt och fetma hos förskolebarn 7

9 År 2005 startades Hallands tillväxtprojekt och 2006 gjordes en tvärsnittsstudie för att bedöma förekomsten av övervikt och fetma i Halland. Vi fann då att 14,4 % av flickorna och 11,6 % av pojkarna var överviktiga eller feta (iso-bmi > 25) vid fyra års ålder. Tillväxtprojektets barn, födda , har nu fyllt fyra år och vi kan för första gången se hur det aktuella läget för övervikt och fetma ser ut i Halland (se nedan). Vi kommer även i fortsättningen att följa utvecklingen årligen, vilket redan sker i många landsting och regioner i riket. Att skapa en gemensam amningspolicy för hela Halland Bröstmjölk är det lilla barnets absolut bästa näringskälla. För att på bästa sätt kunna stödja och uppmuntra till amning måste det finnas en samsyn baserad på bästa tillgängliga evidens. Under har vi arbetat med att ta fram en regionövergripande amningspolicy. En nationell strategisk plan för samordning av amningsfrågor, som kommer att gälla , är framtagen (april 2013) av den Nationella amningskommittén och godkänd av Konsumentverket, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och Statens Folkhälsoinstitut. I planen framhålls vikten av att den information som föräldrar får är aktuell och vetenskapligt grundad. Enligt dessa fyra myndigheter krävs enhetligt budskap, respekt och samarbete mellan olika vårdgivare och föräldrar för att öka amningsfrekvensen. Vårdrutiner som påverkar amning ska baseras på gemensam sakkunskap, värderingar och lagstiftning. Målet är att Region Halland skall ha en miljö som främjar amning men samtidigt tar hänsyn till föräldrarnas val. Vi har erbjudit föreläsningar om amning i olika kulturer och om flaskmatning för BVCpersonalen. Vi har även erbjudit nutritionsföreläsningar med dietister och med barnläkare med specialitet i tillväxt, endokrinologi och fetma. Vi erbjuder kontinuerlig information om olika modersmjölkersättningar. Målsättningen har varit att få alla BVC-sjuksköterskor att betrakta pediatrisk nutrition och tillväxt i en ständigt pågående process. Vi har även erbjudit en amningskurs 2+1 dag med mycket fokus på amningsproblem. Nationella uppgifter Amning, vaccination och föräldrars rökvanor Det förebyggande arbetet på BVC har en mycket lång tradition. Från början var barnhälsovårdsarbetet inriktat mot ohälsa på grund av näringsbrist och infektionssjukdomar. Tidigt insåg man vikten av att spädbarnen ammades, och föregångaren till vår tids barnavårdscentraler, Föreningen Mjölkdroppen, hade som sin viktigaste uppgift att förse barnen med god näring. Idag vet vi att nutritionen inte bara är viktig för det växande barnet utan också kan ha långtgående verkningar i vuxen ålder (övervikt, hjärt-kärlsjukdomar m.m.). Allt eftersom nya vacciner har utvecklats har barnhälsovården fått en allt viktigare roll vid bekämpandet av infektionssjukdomarna. Det kostnadsfria vaccinationsprogrammet ger alla barn rätt till vaccination på BVC. Detta generella vaccinationsprogram står ständigt under utveckling och förändring. Immunitetsläget i befolkningen följs med jämna mellanrum, och förändringar kan ge anledning till att förändra antalet vaccinationer mot en sjukdom, eller att förändra intervallen mellan injektionerna. Under de senaste åren har det skett en kraftig ökning av antalet sjukdomar som det finns vaccin tillgängligt mot. Som exempel kan nämnas rotavirus (diarrésjukdom), vattenkoppor, hepatit A och B (leverinflammation) samt humant papillomvirus (livmoderhalscancer). Det pågår en ständig diskussion om huruvida dessa skall erbjudas alla barn eller enbart riskgrupper, eller om det är något som föräldrarna får bekosta själva. Det som idag vaccineras kostnadsfritt emot på 8

10 Sveriges barnavårdscentraler är difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ B (kan ge hjärnhinneinflammation), mässling, påssjuka och röda hund samt pneumokockinfektioner (hjärnhinneinflammation och lunginflammation). Barn med ökad risk vaccineras även mot hepatit B (leverinflammation, gulsot) och tuberkulos. Amning och vaccinationstäckning har följts lokalt och nationellt under decennier. Under senare år har allergiproblem bland barn ökat och en riskfaktor är föräldrars rökvanor. Sedan 1996 registreras föräldrars rökvanor och genom att följa dessa data erhålls en bild över utvecklingen. För socialstyrelsens nationella dokumentation insamlas följande uppgifter: Amningsmönster upp till 12 månaders ålder Rökvanor i barnens omedelbara närhet vid 1 och 8 månaders ålder Vaccinationsuppgifter Lokala uppgifter Verksamhets och kvalitetsdata på BVC Barnets första levnadsår är det mest resurskrävande och familjen gör då många besök hos sjuksköterskan. Det finns beräkningar som visar att det läggs ner cirka 60 % av barnhälsovårdsresurserna för ett barn under dess första levnadsår, och cirka 10 % under det andra. Under de senaste åren har även kraven på fler insatser för de lite större barnen ökat. Ett test för tal, språk, och kommunikation vid 3 års ålder har införts förutom det som redan genomförs vid 4 års ålder och en skolförberedande undersökning görs när barnet är 5 år. Därför är det viktigt att veta barnens åldersfördelning när arbetet på den egna barnavårdscentralen ska planeras. Av erfarenhet vet man att ovana föräldrar behöver extra stöd. Bland de nyfödda barnen är det viktigt att se hur många som är familjens första barn. Enligt barnhälsovårdens kvalitetsdokument bör hembesöksverksamhet och föräldragrupper prioriteras. 9

11 Lokala uppgifter av intresse är: Födelsetal och barn inskrivna på BVC Hembesök Föräldragruppsdeltagande Screening för nedstämdhet efter förlossning Förskolor som har besökts Hörselscreenade vid 3 5, 8 10, 18 månaders ålder Tal och språkbedömning vid tre år Fyraårskontrollen (syn, hörsel och utveckling samt remitterade) BMI vid fyra års ålder Skolförberedande undersökning Personalresurser (läkare, sjuksköterska och psykolog) Vårdtyngd 10

12 Halland 2013 Region Halland är indelad i sex kommuner, och fanns totalt 50 barnavårdscentraler. Vårdenhetens nummer inom parentes. KUNGSBACKA: Onsala (71), Särö (72), Kungsbacka (73), Kolla (703), Fjärås (75), Åsa (76), Husläkarna Centrum (77), Husläkarna Vallda (78), Säröledens familjeläkare (701) och Stenblomman (702). VARBERG: Västra Vall Centrum, N2 (31), Västra Vall Centrum. N1 (31), Västra Vall Centrum, S3 (31), Hälsans Hus, Breared (31), Västra Vall Centrum. S1 (31), Håsten (33), Bua (34), Kungsäter (34), Veddige (34), Tvååker/Rolfstorp (35), Neptunuskliniken (36), Läjeskliniken (37) och Husläkarna Varmbadhuset (39). FALKENBERG: Skogstorp (61), Falkenberg (61), Vessigebro (63), Ullared-Ätran (64), Familjeläkarna Centrum (65), Laurentiuskliniken (66) och Familjeläkarna Skrea (68). HALMSTAD: Hertig Knut (201), Kärleken (201), Vallås (203), Amadeuskliniken Humlan (204), Bäckagård (205), Nyhem (206), Oskarström/Åled (207), Getinge/Harplinge/Slöinge (208), Viktoriakliniken Kungsgatan (209), Andersberg (210), Amadeuskliniken Grodan (211), Viktoriakliniken Eldsberga (212), Tudorkliniken (216) och Capio Citykliniken (217). LAHOLM: Familjecentralen (41), Hälsoringen Knäred (42), Familjeläkarna vid Torget (45) och Hälsoringen Glänninge (47). HYLTE: Hyltebruk/Unnaryd (51) och Torup (53). 11

13 12

14 Lokala uppgifter Födelsetal i Halland Antalet födda i Halland har sedan 1968 fluktuerat i ungefärliga 20-årsperioder, beroende på när en ålderskohort uppnår barnalstrande ålder. Toppar har setts runt 1973, 1993 och Barnafödandet har ökat sen år 2000 både i Halland och i riket. Figur 1. Levande födda i Hallands län och riket mellan Observera att skalan är olika för riket och Halland. Barn inskrivna på BVC i Halland Uppgifterna gäller för de barn som var inskrivna på respektive BVC den 31 december respektive år. Figur 2 visar antalet barn i de sex kommunerna. Vi ser en ökande trend i framförallt Halmstad, men även Varberg. I Kungsbacka tycks en ökande trend ha brutits omkring år 2000 och efterföljts av en platå.. En svag ökning kan skönjas i Falkenberg, medan Laholm och Hylte ligger på stabila nivåer. Ökningen av förskolebarn under 2014 var 557 barn, dvs. 2,2 %. Av speciellt intresse är antalet barn födda under det senaste året (nyfödda, 0-åringar). De här barnen är de som har den tätaste kontakten både med sjuksköterskan och med läkaren på BVC och som därför kommer att konsumera den största delen av barnpengen. Man har beräknat att ca 60 % av allt arbete som läggs ned på ett förskolebarn under hela BVC-tiden görs under dess första år på barnavårdscentralen. 13

15 Figur 2. Antal inskrivna barn på BVC i Halland Figur 3 visar andelen nyfödda i kommunerna. Förändringarna är mycket små, och för Halland som helhet är andelen ganska konstant runt 14 %. Figur 3. Nyfödda i procent av antalet inskrivna vid Hallands barnavårdscentraler per kommun och i Halland som helhet (RH). 14

16 Föräldrastöd på BVC Hembesök hos nyfödda Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök så snart som möjligt. Helst skall detta göras inom ett par dagar, men om detta inte går kan den första kontakten vara på BVC och hembesök ske vid annat tillfälle inom barnets första levnadsmånad (Rikshandboken). Hembesöket är en väl inarbetad arbetsmetod som används när barnet blivit inskrivet vid barnhälsovården och kan därmed betraktas som en förlängning av vårdkedjan från sjukhus till hem. Hembesök skall även erbjudas till föräldrar med adoptivbarn, fosterbarn och nyinflyttade barn samt familjer med särskilda behov. Besöket kan handla om information, kontaktskapande, stöd, bedömning av samspel, och familjeförhållanden samt en undersökning av barnet. Hembesök har visat sig ha positiva effekter på amning och har även visat en blygsam men ihållande effekt vad gäller barnsäkerhet. Att hembesöken är få är inte bara ett fenomen som förekommer i Halland, utan en tendens som ses på flera håll i riket. Det beror på att verksamheten av olika skäl nedprioriteras. Sedan 2008 har ett arbete pågått i barnhälsovårdsutvecklarnätverket för att utreda vad som bör göras i denna fråga. Eftersom hembesöken anses vara en så viktig del av barnhälsovårdens föräldrastöd, kommer sannolikt utförda hembesök att ingå i den nationella statistiken, och därmed även i det planerade kvalitetsregistret för barnhälsovård, tillsammans med amning, rökning och vaccinationer. Sedan 2013 har ett avdrag i barnpengen för förskolebarn gjorts för de vårdenheter som inte kommit upp till stipulerade 95 % till förstföderskor eller 80 % till omföderskor. Avdragets storlek är 2 % vid 15 % avvikelse eller mer, 1 % vid 5-14 % avvikelse och 0,5 % vid 1-4 % avvikelse. Som vi ser av figurerna har efter detta de tidigare stora skillnaderna mellan kommunerna redan nu försvunnit både för förstföderskor och för omföderskor. Figur 4. Andel förstföderskor som har fått hembesök under , per kommun. Den streckade linjen anger minsta godtagbara nivå enligt Region Hallands riktlinjer (se även tabellbilaga). RH = Region Halland. 15

17 Figur 5. Omföderskor som har fått hembesök under , per kommun. Den streckade linjen anger minsta godtagbara nivå enligt Region Hallands riktlinjer (se även tabellbilaga). RH = Region Halland. Föräldragrupper Föräldrastöd definieras som en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk. Som en del av föräldrastödsverksamheten på BVC, erbjuds alla nyblivna föräldrar att delta i föräldragruppsverksamhet (Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla. Regeringskansliet, 2013). Föräldrar som tidigare har barn och vill delta, bör således också i mån av plats få vara med i föräldragrupp. BVC-sjuksköterskan är gruppledare och den som planerar grupperna och delar ut information och broschyrer. Den nationella normen är att 70 % av förstagångsföräldrarna skall delta i föräldrautbildning. De senaste åren har fler kommuner närmat sig måltalet och Region Halland har under en lång rad av år legat över detta. Dock har de södra delarna av länet haft svårare att uppnå målet. Föräldrautbildningen är en viktig del av BVC:s arbete. I första hand åsyftas föräldrautbildning i grupp, men även individuell sådan kan förekomma, bland annat för familjer med särskilda behov. 16

18 Figur 6. Andel förstföderskor som har deltagit i föräldragrupp mer än 3 gånger, per kommun. Den streckade linjen anger minsta godtagbara nivå enligt Region Hallands riktlinjer (se även tabellbilaga). RH = Region Halland. Nedstämdhet efter förlossningen Liksom i resten av landet, erbjuds stöd till mödrar med risk att utveckla depression under barnets första levnadsmånader. Risken bedöms med den s.k. EPDS-skalan ( Edinburgh Postnatal Depression Scale 1 ) vid 6-8 veckor efter förlossningen. Under 2014 tackade över 90 % av mödrarna ja till att delta i denna screening. Besök på förskolor 1978 övergick det formella ansvaret för hälsovården i förskolan från kommunerna till landstingens barnhälsovård. Detta ansvar finns inte längre i någon författning eller föreskrift, men trots detta är samarbete mellan förskolan och hälso- och sjukvården lika viktigt som tidigare. Med tilltagande arbetsbelastning (ökat antal förskolor) har de besök som tidigare gjordes på de till barnavårdscentralen tillhörande förskolorna successivt minskat. I Socialstyrelsens kunskapsöversikt Smitta i förskolan (2001), sägs endast att Regelbunden kontakt med kontinuitet mellan förskolan och hälso- och sjukvården, inklusive besök på förskolan bör eftersträvas. I riktlinjer för Halland rekommenderas att sjuksköterskan gör årliga besök på förskolan, samt att andelen förskolor som besökts åtminstone en gång bör vara minst 70 % enligt Hallands riktlinjer för BVC och Rikshandboken. Denna täckning varierar påtagligt år från år och någon trend kan inte urskiljas. Huvudintrycket är dock att kontakten mellan barnavårdscentralen och förskoleverksamheten inte är optimal, vilket är olyckligt då adekvat information om basal hälsovård på förskolor kan förebygga många besök i sjukvården, och då även bidra till att förbrukning av sjukvård i allmänhet och antibiotika i synnerhet minskar. Även denna faktor är beroende av barnavårdscentralernas resurser, men även på antalet förskolor som tillhör respektive barnavårdscentral. Detta varierar kraftigt i Halland, och är sannolikt en bidragande orsak till att täckningsgraden varierar mellan 0 och 100 % besökta förskolor/avdelningar. Tyvärr har förskolornas intresse för kontakten också varit svagt på många ställen. Helhetsbilden är dock att Halland som helhet har god täckning och nästan klarat målet 70 %, dock med stora skillnader mellan barnavårdscentraler och även mellan kommuner. 1 Hwang P och Wickberg B. Föräldrastöd och barnets psykiska hälsa. Folkhälsoinstitutet 2001:37, Stockholm

19 Figur 7. Andel förskolor som har besökts av BVC i respektive område. Den streckade linjen anger minsta godtagbara nivå enligt Region Hallands riktlinjer (se även tabellbilaga). RH = Region Halland. Hörselscreening Under 2007 infördes generell screening av nyföddas hörsel med OAE (otoakustisk emission) i Halland. Denna kommer förhoppningsvis att medföra att fler hörselskadade barn får adekvata insatser tidigt, men kommer inte att ersätta den hörselscreening vid 3-5, 8-10 och 18 månaders ålder som sker genom ett formulär med riktade frågor till föräldrarna (Figur 8 a-c). Hörseltest i form av audiogram görs på barnen när de är fyra år. 18

20 Figur 8 a c. Andel barn som hörselscreenats vid 3 5, 8 10 respektive 18 månaders ålder i Halland 2014 per kommun (barn födda 2013 resp. 2012). RH = Region Halland. Resultatmålet är vid denna undersökning 100 % enligt riktlinjer. Vi har under en lång rad av år påpekat detta, och ser nu att resultaten successivt förbättrats. Orsaken till de låga talen har förhoppningsvis berott på bristande journalföring och barn som flyttat in från andra län. Detta skulle kunna undvikas i framtiden om en datoriserad barnhälsovårdsjournal med basalt beslutsstöd infördes. Det är viktigt att tänka på att dessa undersökningar är nödvändiga även efter införandet av neonatal hörselscreening (OAE) på BB. Alla hörselnedsättningar är inte medfödda, utan kan förvärvas under de första levnadsåren. 19

21 20

22 Tal och språkbedömning vid 3 år Språkutvecklingen börjar redan innan födseln och pågår hela livet, men med den snabbaste utvecklingen mellan 2-4 års ålder. Språket är genom sin vidareutveckling i skrift, i datorer, själva grunden för att kunna kommunicera. En bedömning av barnets språkutveckling erbjuds i Halland vid 3 års ålder för att man skall kunna upptäcka tidiga språkstörningar, och därmed ha en möjlighet att komma in tidigt med adekvat behandling. Tidiga språkstörningar hos barn har även visats vara starkt korrelerade med beteendeproblem senare under barndomen. Här bör 100 % vara undersökta. Även om man inte kommer upp till denna siffra, är avvikelsen relativt liten i de flesta kommuner. Den kraftiga avvikelsen i Hylte kommun kan bero på att man där tagit emot ett drygt hundratal flyktingar/asylsökande barn förra året. Figur 9. Andel barn som undersökts avseende tal och språk vid 3 års ålder i Halland per kommun (barn födda 2010). RH = Region Halland. 4 årskontrollen Vid 4 års ålder erbjuds alla barn en kontroll som innefattar syn, hörsel och utveckling. Täckningsgraden är god vid samtliga undersökningar. Den dominerande remissmottagaren vid utvecklingsbedömningen är logopedmottagningarna med ca 8 % av undersökta. 2 % avgår till mödra-barnhälsovårdspsykolog och ca 1 % till barnmottagning. Endast enstaka remisser avgår till barn- och ungdomspsykiatrin. En anledning till de avvikande resultaten i Hylte är att några asylsökande barn flyttat in och därför inte fått denna undersökning i rätt tid. Eftersom det är få barn i nämnaren, ger detta ett relativt stort utslag procentuellt. 21

23 Undersökningar Figur 10. Andel barn som synundersökts vid 4 års ålder i Halland per kommun (barn födda 2009). RH = Region Halland. Figur 1. Andel barn som hörselundersökts vid 4 års ålder i Halland per kommun (barn födda 2009). RH = Region Halland. 22

24 Figur 12. Andel barn som utvecklingsbedömts vid 4 års ålder i Halland per kommun (barn födda 2009). RH = Region Halland. Remisser 23

25 24

26 Figur 13 a d Andel barn som remitterats till barnhälsovårdspsykolog, logoped, barnmottagning respektive barn och ungdomspsykiatri vid 4 årskontrollen i Halland , per kommun (barn födda 2009). RH = Region Halland. BMI vid fyra års ålder Övervikt och fetma hos barn är ett stort folkhälsoproblem som kommer att ge konsekvenser upp i vuxen ålder. Den övervikt som anläggs under förskoletiden har en stark tendens att kvarstå när barnen blir äldre och senare öka risken för diabetes, hjärtsjukdom och belastningsbesvär i rörelseapparaten. Tidigare har man ansett att övervikt och fetma i barndomen har varit godartad och åtgärder inte nödvändiga, men idag vet vi att tidiga insatser är av största vikt för framgång. Detta är anledningen till att Hallands Tillväxtprojekt startade. Sedan 2000-talets början har flera landsting kunnat redovisa utvecklingen av BMI på fyraåringar med hjälp av data från elektronisk journal. Tyvärr har Halland varit sent med implementering av datorjournal på barnavårdscentralerna, men 2010 infördes en elektronisk viktkurva. De barn som föddes 2010 fyllde fyra år under 2014, och vi har därför kunnat ta fram data på dessa för att redovisa och jämföra med övriga landsting. En sammanställning av data från landstingen i Sverige har redovisats i Läkartidningen Längd- och viktdata samt ålder vid vägningen på alla barn födda i Halland 2010 har tagits fram, totalt 3291 barn. Av dessa var 2406, dvs. 73 % 4 år ± 3 månader vid vägningstillfället. De data som presenteras här utgår från dessa 2406 barn. De BMI-gränser för övervikt och fetma som använts är enligt Cole2. Vi ser att förekomsten av övervikt har sjunkit både hos flickor och hos pojkar sen Tillväxtprojektets pilotundersökning 2007, vilket delvis är en del i en trend över landet, men delvis säkert även beroende på det fokus barnhälsovården tack vare Tillväxtprojektet haft på dessa frågor. Enheten har dessutom givit flera utbildningar, inte bara om övervikt och fetma utan 1 Bråbäck L, Bågenholm G, Ekholm L. Fetmautvecklingen bland svenska 4-åringar tycks ha stannat av - men stora regionala skillnader visar socioekonomins betydelse. Läkartidningen 2009;106: Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ. 2000;320:

27 även om tillväxt och nutrition i allmänhet. Även amningskursen och grundkursen som snart all personal har deltagit i har bidragit till resultaten. Vi ser att 9,9 % av barnen födda i Halland 2010 är överviktiga och 1,7 % feta. Uppdelat på kön, är 11,6 % av flickorna överviktiga och 2,1 % feta. Pojkar är överviktiga i 8,1 % och feta i 1,4 %. Således är flickorna något mer överviktiga och feta än pojkarna. Vi ser också en nord-sydlig gradient, där Falkenberg, Hylte och Laholm har fler feta och/eller överviktiga än Kungsbacka och Varberg. I diagrammet finns även en jämförelse med den tvärsnittsstudie som föregick datainsamlingen i Hallands Tillväxtprojekt. Det är svårt att jämföra dessa studier då de gjordes på lite olika sätt, men vi ser en glädjande minskning av antalet överviktiga, både pojkar och flickor, samt pojkar med fetma. Däremot har antalet flickor med fetma ökat. Skolförberedande undersökning För att avsluta BVC-tiden och sammanfatta vad som hänt barnet under denna, samt för att upptäcka problem som behöver åtgärdas innan skolstart (sängvätning, läs- och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter m.m.) erbjuds en sista undersökning på BVC vid 5 års ålder. Denna består av en sjuksköterskedel med inriktning på social mognad, motoriska och perceptuella avvikelser som kan ha betydelse inför skolstarten, samt en läkarundersökning. En sammanfattning av barnets tid inom barnhälsovården görs, och barnet vaccineras mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio. Målet är att 98 % skall undersökas. Vi har under de senaste åren sett en tydlig trend mot förbättring. 26

28 Figur 14. Andel barn som undersökts vid 5 års ålder i Halland per kommun. RH = Region Halland. 27

29 Nationella uppgifter Amning Rapporten gäller barn födda under Uppgifterna har samlats in från enskilda barns journaler. Antal genomgångna journaler redovisas samt hur många som inte kan bedömas. Amning helt eller delvis registreras vid 1 vecka, 2, 4, 6, 9 och 12 månaders ålder. Definitioner Enbart ammade: Barn som fått enbart bröstmjölk samt vitaminer eller läkemedel (t ex ADvitamin). Delvis ammade: Barn som förutom bröstmjölk även fått modersmjölksersättning, välling eller annan kost. Ej ammade: Barn som inte har fått bröstmjölk överhuvudtaget. De riktlinjer som WHO anger och som finns angivna i SOSFS 2008:33 ska skydda, stödja och främja amning och har som målsättning att 80 % av barnen enbart ska ha bröstmjölk under de fyra första månaderna. Figur 15a visar helamningsfrekvensen vid 4 månaders ålder i de olika kommunerna. I Halland ligger siffran för barn som enbart ammas vid 4 månaders ålder nu på ca 55 % och vi har dessutom sett en sjunkande tendens, vilken dock är lika stor i riket som helhet. Det finns en ökande andel barn som överhuvudtaget inte ammas vid fyra månader (se fig. 15b) och denna kan tänkas bero på att allt fler mödrar nu går hem från BB mycket tidigt och då inte hinner komma igång med amningen med stöd från BB-personal. Andelen barn som lämnar BB tidigt har ökat de senaste åren. De flesta mödrar lämnar BB efter två till tre dygn men vissa går hem så tidigt som efter sex timmar. Vid tidig hemgång har amningen oftast inte kommit igång. När mor och barn lämnar BB övergår ansvaret till barnhälsovården för information och stöd i samband med amning. För ett mer optimalt omhändertagande förutsätter detta att BVC fått information muntligen och/eller skriftligen så tidigt som möjligt/utan dröjsmål från BB för att kunna kontakta familjen. BVC-sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja föräldrarna samt att upprätthålla och förbättra den nuvarande amningsfrekvensen i Sverige. 28

30 Figur 15a. Barn födda , enbart ammade vid 4 månaders ålder, per kommun. RH = Region Halland. I fig. 15a ses en nedgång av antalet helt ammade barn från 2004 i Halland. Dock kan man skönja en avplaning av kurvan sedan ca 2009 och frekvensen helt ammade barn vid 4 månaders ålder tycks inte minska ytterligare under 50 %. Synen på amning under de senare åren har blivit alltmer polariserad mellan dem som önskar en så lång period av helamning som möjligt och dem som förespråkar en mer tillåtande attityd till tillskottsnäring under den senare delen av första levnadshalvåret. I epidemiologiska studier ses ännu lägre frekvenser av helamning än de som framkommer i statistiken från barnavårdscentraler, vilket sannolikt avspeglar det sanna förhållandet. I figur 15b nedan har hel- och delamning slagits ihop och jämförts med icke-amning och även andelen icke ammade både på regional och på nationell nivå visas. Vi ser här att andelen icke ammade stiger både i Halland och riket, men att Halland har en lägre andel mammor som inte ammar alls. Figur 15b. Barn födda , ammade helt eller delvis samt icke ammade vid 4 månaders ålder, per kommun. RH = Region Halland. 29

31 Rökvanor hos föräldrar Föreliggande statistik gäller för barn födda BVC-sjuksköterskan registrerar föräldrarnas rökvanor vid sex tillfällen under barnets första levnadsår. I registreringen ingår också uppgifter om någon i familjen röker. Dessa uppgifter ger information om barnet ifråga lever i rökfri eller rökig miljö. Definitioner: Med rökare menas att man regelbundet röker cigarett/cigarr/pipa. Även rökning som sker utomhus gör att man räknas som rökare. Feströkare som röker någon enstaka gång räknas inte som rökare. Figur 16. Andel barn där mor röker i hemmet vid 0 1 månaders ålder, per kommun, födda , samt i riket RH = Region Halland. 30

32 Figur 17. Andel barn där far röker i hemmet vid 0 1 månads ålder, per kommun, födda samt i riket RH = Region Halland. Figur 16 och 17 visar att närmare 95 % av mödrarna i Halland är rökfria, medan fäderna röker i något högre grad. Både för mödrar och fäder tycker vi oss dock se en nedåtgående tendens. Den högsta andelen rökfria mödrar finner vi i Kungsbacka (98 %) och den högsta andelen rökande mödrar i Hylte (8 %). Halland ligger ungefär på samma nivåer som riket i sin helhet, men variationerna inom regionen är som så ofta ganska stora. Vaccinationer De vaccinationer som redovisas här är DTP-Polio-HiB (difteri, stelkramp, polio, kikhosta, Haemophilus influenzae typ B (orsak till svår hjärnhinneinflammation hos spädbarn)), MPR (mässling, påssjuka och röda hund) och BCG (tuberkulos). BCG-vaccinationen relateras till om barnet är s.k. riskbarn avseende tuberkulos eller ej (se faktaruta). Fyra variabler anges; riskbarn som vaccinerats, riskbarn som inte vaccinerats, ej riskbarn som vaccinerats och ej riskbarn som inte vaccinerats. Definition av riskbarn: Tidigare tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt. Aktuell tuberkulos hos en nära anhörig eller hushållskontakt (samråd med den behandlande läkaren när det gäller eventuell kemoterapi och tidpunkten för BCG). Den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från ett land med ökad tuberkulosförekomst ( 25 fall per invånare och år). Planerad vistelse i ett land eller område med hög tuberkulosförekomst ( 100 fall per invånare och år) om barnet kommer i nära kontakt med lokalbefolkningen. Grundvaccinering består av tre vaccinationer med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och sjukdomar orsakade av bakterien Haemophilus influenzae typ B. I separat spruta ges pneumokockvaccin. Antalet vaccinationer noteras dvs. om barnet fått en, två eller tre vaccinationer eller inte vaccinerats alls. Vid vaccination mot BCG och mässling, påssjuka och röda hund behöver barnet endast en vaccination under småbarnstiden. 31

33 Figur 18. Fullständig vaccination mot DTP Polio HIB (difteri, stelkramp, kikhosta, polio och H. influenzae typ B). Den streckade linjen anger hur många som bör vara vaccinerade. RH = Region Halland. Figur 19. MPR (mässling, påssjuka, röda hund), per kommun. Den streckade linjen anger hur många som bör vara vaccinerade. RH = Region Halland. Vaccinationstäckningen med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och H. influenzae typ B är mycket god. Det uppsatta målet överskrids av flera kommuner. Det är viktigt att notera att diagrammet endast visar en liten övre del av stapeln, varför skillnaden mellan kommunerna endast är enstaka procentenheter. När det gäller vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund, så är även här täckningen mycket god. Den ligger i alla kommuner över den rekommenderade nivån och väl över den nivå på 90 % som krävs för s.k. flockimmunitet ( herd immunity ) och som anses vara nödvändig för att förhindra utbrott. 32

34 Orsaken till den tidigare något knappa måluppfyllnaden var motstånd mot MPR-vaccinet sedan det bedrevs en kampanj i media för ca år sedan. Vaccinet anklagades för att ge upphov till autism. Denna misstanke är nu sedan flera år vederlagd och de samband med autism som uppges har antagligen ett tidssamband det är vanligt att man upptäcker en försenad talutveckling (som ofta är ett första tecken på autism) under fjärde levnadshalvåret, dvs. halvåret efter vaccinationen mot MPR vid 18 månader och inte ett orsakssamband. Den ovan beskrivna rädslan för vaccinationer håller nu på att avta och genom att många nya vaccinationer har introducerats på senare år ser vi nu en mer positiv attityd från föräldrar till vaccination och vacciner. Trots uppmärksamheten på narkolepsi som biverkan till vaccination mot pandemisk influensa 2010 är trenden positiv, såväl i riket som i Halland. Figur 20. Andel riskbarn per kommun födda som har BCG vaccinerats. RH = Region Halland. Andelen BCG-vaccinerade barn i Halland uppvisar inga större fluktuationer, utan ligger i stort sett parallellt med riket. I de enskilda kommunerna kan ses både ökningar och minskningar. Det är sannolikt att dessa fluktuationer beror på variationer i migration av asylsökande och flyktingar. Personalresurser Läkare och sjuksköterska Arbetet på BVC beskrivs i Socialstyrelsens Vägledningsdokument 1 och i Rikshandboken, i den senare framför allt i dokumenten om sjuksköterske-, läkar- och psykologtjänstgöring på barnavårdscentral. Dessa kommer från och med 2015 att ligga till grund för regionens modellbeskrivning för barnhälsovård. Vägledningsdokumentet ger en översikt över arbetet, medan Rikshandboken ger utförligare anvisningar. Bland annat finns rekommendationer om hur mycket sjuksköterske- och läkartimmar som krävs för ett visst antal barn. I de äldre riktlinjer som framtagits för landstinget anges nyckeltalet för bemanning vara en heltids sjukskötersketjänst på 65 nyfödda per år. Läkarkonsult behövs då i 3 veckotimmar. Ju fler nyfödda en BVC-sjuksköterska har att ta hand om, desto mindre tid kan ägnas åt det enskilda barnet, vilket leder till att sjuksköterskan får svårt att fullfölja det av Socialstyrelsen fastställda 1 Socialstyrelsen. Vägledning för barnhälsovården. Stockholm: Socialstyrelsen; Stockholm

35 basprogrammet för barnhälsovård. Från och med 2015, kommer dessa nyckeltal att ändras till ca 60 nyfödda per år och heltids sjukskötersketjänst respektive 4 timmar per vecka för läkare. Det finns även en undre gräns för hur många nyfödda en sjuksköterska bör ha, och den anses vara 25 nyfödda per enskild sjuksköterska (ej per tjänst). Får man färre barn än så, riskerar man att barnkompetensen sjunker. Figur 21. Antal nyfödda per sjukskötersketjänst (40 vt) i Halland, per kommun. RH = Region Halland. Figur 22. Antal nyfödda per BVC sjuksköterska i Halland, per kommun. RH = Region Halland. 34

36 Figur 23. Antal BVC läkartimmar per 65 nyfödda i Halland, per kommun. RH = Region Halland. Vi kan se att det har skett en resursförstärkning av barnhälsovården under de år som gått sedan introduktionen av Vårdval Halland. Ur figur 21 framgår att genomsnittet nyfödda per 40 timmar sjuksköterska nu ligger under 60, vilket ligger väl under kravet på 65 och till och med på samma nivå som rekommenderas till barnhälsovårdens kvalitetsregister. Detta är en mycket glädjande förändring, men tyvärr är det endast ett genomsnitt och liksom tidigare år har en fjärdedel av barnavårdscentralerna alltför lite personal till barnens förfogande, vilket knappast är förenligt med en god barnhälsovård. Att ha så mycket som över 100 nyfödda per heltid innebär mycket stora risker för att alla moment som specificeras i regionens modellbeskrivning inte hinns med. Om man å andra sidan har alltför många sjuksköterskor som delar på ett mindre antal nyfödda, kommer man att få bekymmer med att BVC-sjuksköterskorna inte klarar av att upprätthålla sin barnkompetens när de måste lägga långt mer än halva sin arbetstid på vuxenpatienter. Antalet centraler med för splittrad tjänstgöring för sjuksköterskorna i år är endast 8, jämfört med 13 förra året, således en klar tendens till förbättring. Trots denna skenbara förbättring är det ungefär 25 % av sjuksköterskorna vid Hallands barnavårdscentraler som kan ha för låg barnkompetens. De läkartimmar som läggs till en heltids sjuksköterska (mål > 3 vt) ligger över målet. Detta hindrar dock inte att nästan en av fyra barnavårdscentraler brister i detta avseende. Totalintrycket av personalsituationen på Hallands barnavårdscentraler är att det är anmärkningsvärt att, trots flera år med vårdavtal och däri ingående riktlinjer för barnhälsovården, det fortfarande finns många centraler som inte uppfyller minimikraven. Av de 50 centraler som finns, uppfyller endast 20 alla krav på personaltäthet och barnkompetens. Vi finner det ytterst angeläget att detta missförhållande rättas till genom att avvikelser från vårdavtalen påtalas och att sanktioner införs för de vårdenheter som inte uppfyller kraven. Utbildning Av figur 24 framgår att över 80 % av läkarna och sjuksköterskorna på Hallands barnavårdscentraler nu genomgått den grundkurs som ges av barnhälsovårdsenheten och på några ställen upp emot 100 %. Den sedan våren 2012 erbjudna kursen i amning och amningsproblematik har även den rönt stort intresse och drygt 70 % av sjuksköterskorna har genomgått den. Enligt preliminära beräkningar kommer siffran efter vårens kurs att bli ca 85 %. 35