FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 Europaparlamentet Budgetkontrollutskottet 2015/0803(NLE) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om nomineringen av Michelle Jakobsen till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C8-0122/ /0803(NLE)) Budgetkontrollutskottet Föredragande: Igor Šoltes PR\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 PR_NLE_MembersECA INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT... 3 BILAGA I: BETTINA MICHELLE JAKOBSENS MERITFÖRTECKNING... 4 BILAGA II: BETTINA MICHELLE JAKOBSENS AR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA. 10 PE v /18 PR\ doc

3 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT om nomineringen av Michelle Jakobsen till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C8-0122/ /0803(NLE)) (Samråd) Europaparlamentet fattar detta beslut med beaktande av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0122/2015), med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen, och av följande skäl, med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0000/2015), och av följande skäl: A. Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. B. Vid sitt sammanträde den 17 juni 2015 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till uppdraget som ledamot av revisionsrätten. 1. Europaparlamentet tillstyrker/avstyrker rådets förslag till utnämning av Michelle Jakobsen till ledamot av revisionsrätten. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan. PR\ doc 3/18 PE v01-00

4 BILAGA I: BETTINA MICHELLE JAKOBSENS MERITFÖRTECKNING Utbildning Masterexamen i offentlig förvaltning, Köpenhamns universitet och Copenhagen Business School (CBS), 2012 Olika Djøf-certifierade kurser i förvaltning (Djøf danska jurist- och ekonomförbundet) KIOL kurs i offentlig förvaltning, Diplom i företagsekonomi moduler, Copenhagen Business School, Universitetsexamen i juridik, Köpenhamns universitet, 1990 Högskolebehörighet specialisering i moderna språk, Espergærde Amtsgymnasium, 1982 Sysselsättning Biträdande riksrevisor (lönegrad 39) vid Danmarks nationella revisionsmyndighet, från och med den 1 oktober 2009 Biträdande riksrevisor (lönegrad 38) vid Danmarks nationella revisionsmyndighet, från och med den 17 maj 2005 Direktör (lönegrad 37) vid Danmarks nationella revisionsmyndigheten, från och med den 1 juni 2002 Revisor, Natos internationella revisorskollegium, Natos högkvarter i Bryssel, Belgien, Särskild rådgivare vid Danmarks nationella revisionsmyndighet, 1996 Avdelningschef vid Danmarks nationella revisionsmyndighet, 1 maj 1990 Handläggare, Köpenhamns stadsfullmäktige, februari maj 1990 Under studietiden: Studentassistent, sekretariatet vid Köpenhamns stadsfullmäktige Frivilligarbetare, polischefens kontor, Frederikssund Studentassistent, advokatbyrån Advokaterne Bredgade 3, Köpenhamn PE v /18 PR\ doc

5 Yrkeserfarenhet Sedan 2013 Biträdande riksrevisor och chef för medborgardepartementet, som ansvarar för att genomföra granskningar på viktiga medborgarrelaterade områden, dvs. ministeriet för sysselsättning, ministeriet för barnrelaterade frågor, jämställdhet, integration och sociala frågor, ministeriet för ekonomi och inrikes frågor, ministeriet för hälsa och sjukvård, ministeriet för kyrkliga frågor och kulturministeriet. Finansiell revision, regelefterlevnadsrevision och effektivitetsrevision vid sex ministerier, statens återbetalningar till kommunerna och granskning av regionernas resultat. Chef för fyra direktörer och ungefär 50 anställda. Medlem av ledningsgruppen för Danmarks nationella revisionsmyndighet (styrelsen). I egenskap av biträdande riksrevisor ansvarade jag bland annat för olika medborgarrelaterade rapporter till finansutskottet, om bl. a. följande: kvinnojourer, åtgärder för att hjälpa hemlösa, handläggningstider vid statliga administrativa organ, felaktiga utbetalningar från socialförsäkringen, integrationsåtgärder, övervakning av mental hälsa på arbetsplatsen och forskningsresurser på sjukhus. I egenskap av biträdande riksrevisor ansvarade jag för att utarbeta rapporter till finansutskottet om granskningen av statens räkenskaper för 2013 och Biträdande riksrevisor för sektion A (sektionen för rapporter) med ansvar för genomförandet av viktiga undersökningar vid ministeriet för handel och tillväxt, ministeriet för sysselsättning, ministeriet för livsmedel, jordbruk och fiskeri, ministeriet för stads-, bostads- och landsbygdsfrågor, ministeriet för sociala frågor och integration, ministeriet för hälsa och sjukvård, transportministeriet, ministeriet för klimat-, energi- och byggnadsfrågor och ministeriet för miljöfrågor, samt effektivitetsrevision i de fem nationella regionerna. Chef för fyra direktörer och ungefär 40 anställda. Medlem av ledningsgruppen för Danmarks nationella revisionsmyndighet (styrelsen). I egenskap av biträdande riksrevisor ansvarade jag bland annat för olika rapporter till finansutskottet, om bl. a. följande: Mål, resultat och uppföljning när det gäller behandling av cancer, statens skydd av grundvatten från bekämpningsmedel, byggande av sjukhus, beviljande av en enskild statlig garanti till Amagerbanken och konsekvenserna av att sysselsätta sådana mottagare av socialt stöd som inte är redo att komma ut på arbetsmarknaden. PR\ doc 5/18 PE v01-00

6 Biträdande riksrevisor för sektion C (sektionen för årliga revisioner) med ansvar för finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av premiärministerns kansli, utrikesministeriet, finansministeriet, ministeriet för ekonomi och handel, ministeriet för vetenskap, teknik och innovation, transportministeriet, ministeriet för klimat-, energi- och byggnadsfrågor samt landsomfattande lönegranskningar som genomfördes av Danmarks nationella revisionsmyndighet. Chef för fyra eller fem direktörer och ungefär 55 anställda. Medlem av ledningsgruppen för Danmarks nationella revisionsmyndighet (styrelsen). I egenskap av biträdande riksrevisor ansvarade jag för att utarbeta rapporter till finansutskottet om granskningen av statens räkenskaper för 2004, 2005, 2006, 2007 och I egenskap av biträdande riksrevisor ansvarade jag för kontakterna med finansministeriet, vilket krävde övergripande kunskaper om utvecklingen inom ekonomisk förvaltning, administration och likviditetsförvaltning I egenskap av direktör för enhet C3 vid Danmarks nationella revisionsmyndighet, ansvarade jag för finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av utrikesministeriet, ministeriet för transport och energi, ministeriet för ekonomi och handel och halva ministeriet för vetenskapliga frågor. Jag var direkt ansvarig för 17 anställda Revisor vid Natos internationella revisorskollegium i Bryssel. Jag var den första danska medborgaren på 27 år som hade haft en sådan befattning och den första kvinnan någonsin som arbetat som revisor för Nato. Arbetet omfattade finansiell revision, regelefterlevnadsrevision och effektivitetsrevision av Natos olika organisationer och projekt. Arbetet omfattade också revisioner av infrastrukturen för Natos NSIP-program, vilket innebar många resor i olika Nato-länder. Goda kunskaper i internationella redovisnings- och revisionsstandarder och användning av engelska och franska som arbetsspråk. Betydande praktisk och yrkesmässig erfarenhet i en internationell organisation Finansiell revision, regelefterlevnadsrevision och effektivitetsrevision av utbildningsministeriet och ministeriet för vetenskapliga frågor. PE v /18 PR\ doc

7 Sektionschef, Danmarks nationella revisionsmyndighet. Finansiell revision, regelefterlevnadsrevision och effektivitetsrevision för kulturministeriet och Nordiska rådets institutioner. Deltagande i nordiskt samarbete mellan nationella revisionsmyndigheter. Februari maj 1990: Handläggare vid Köpenhamns kommun. Rättsliga ärenden, inbegripet registrering av krediter och lån. Internationell erfarenhet : Europeiska investeringsbanken (EIB) utsåg mig till ledamot av Europeiska investeringsfondens (EIF) revisionskommitté i Luxemburg. EIF hade en total balansräkning på över 2 miljarder EUR för 2014 och finansierar små och medelstora företag i Europa genom garantier och riskkapital. Revisionskommittén ansvarar bland annat för att kontrollera att fondens verksamhet organiseras och granskas på ett korrekt sätt. Revisionskommittén samarbetar med Europeiska revisionsrätten för revisioner av olika projekt, m.m. För ytterligare information, se HYPERLINK " Maj 2013: Huvudtalare vid Världsbankens och Afrikanska utvecklingsbanksgruppens konferens i Abu Dhabi om utvecklingen av de offentliga finansernas förvaltning i arabvärlden : Riksrevisorn utnämnde mig till ordförande för Intosais kommitté (Professional Standards Committee (PSC)), som utarbetar offentliga revisionsstandarder som är tillämpliga på nationella revisionsorgan i hela världen. Utöver mina uppgifter som vice ordförande för kommittén ligger fokus på att utveckla en hållbar organisation för att garantera att Intosai (Internationella organisationen för högre revisionsorgan) har en professionell och ordentlig struktur för att kunna utveckla offentliga revisionsstandarder. Kommitténs arbete förklaras mer detaljerat i meddelandet från Danmarks nationella revisionsmyndighet till Danmarks finansutskott från november 2012 (bifogas). PR\ doc 7/18 PE v01-00

8 : Ministern för ekonomi och handel utsåg mig till dansk ledamot av Europeiska investeringsbankens (EIB) revisionskommitté i Luxemburg. EIB är Europeiska unionens bank, med en total balansräkning på över 542 miljarder EUR för Revisionskommittén utövar en styrningsfunktion och ansvarar för att bland annat kontrollera att EIB:s verksamhet utövas på ett transparent och korrekt sätt, att banken har lämpliga riskhanteringsåtgärder och de interna kontroller som krävs, samt att den följer bästa bankpraxis. Revisionskommittén samarbetar med Europeiska revisionsrätten för revisioner av projekt, m.m. För ytterligare information, se HYPERLINK " : Dansk medlem och ordförande i den nyligen inrättade revisionskommittén vid Europarådet i Strasbourg, som är en organisation vars behörighet omfattar Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg. Arbetsuppgifterna omfattade rådgivning till Europarådet och generalsekretariatet om revisionsrelaterade ärenden, för att säkerställa en effektiv och korrekt förvaltning och ekonomisk styrning och underlätta samordningen mellan interna och externa revisioner : Vice ordförande för PSC. För chefsrevisorns räkning agerade jag ordförande för de årliga mötena i PSC:s styrkommitté i Bahrain (2007), Brasilien (2009), Köpenhamn (2010), Nya Zeeland (2011), Stockholm (2012), Peking (2013) och Bahrain (2014). Arbetsuppgifterna omfattade att leda möten med internationella delegater, fastställa PSC:s strategi och utveckling och utveckla internationella standarder (ISSAI), normer och principer för revision i den offentliga sektorn. 2007: Presentatör vid Världsbankens övergångsseminarium för utvecklingsländer i Washington, med fokus på transparens inom redovisning och sund förvaltning av offentliga medel. 2006: Presentatör vid 2006 Ifacs världskongress i Istanbul. Presentation om Intosais arbete om offentliga revisionsstandarder : Jag företrädde Intosai inom ramen för utvecklingen av internationella revisionsstandarder i samarbete med Ifac (Internationella revisorsförbundet), med särskild fokus på standarder för redovisningar (till exempel ISA 700). PE v /18 PR\ doc

9 Annan erfarenhet: : Jag ledde en gemensam arbetsgrupp med FSR danske revisorer (organisation för godkända revisorer i Danmark) och Danmarks nationella revisionsmyndighet, med uppgift att utarbeta gemensamma riktlinjer för förvaltning och revision av statsstöd och ett förfarande för godkännande av standarder för projektbidrag och 2011: Jag organiserade och stod värd för de två nationella konferenser om offentlig revision som anordnades av Danmarks nationella revisionsmyndighet under 2009 och Konferensen 2011 fokuserade på nyttan med revision i den offentliga sektorn och syftade till att visa hur revision ytterligare kan främja utveckling och innovation inom denna sektor Ledamot av Danmarks redovisningsråd, vars uppgift bland annat är att agera bollplank åt finansministeriet i frågor som rör utvecklingen av nationella redovisningsstandarder. Jag har många års erfarenhet som förvaltningsmentor i Djøfs mentorskapsprogram, vilket innebär att jag delar mina erfarenheter och kunskaper med olika adepter, vanligtvis nya chefer. Flytande engelska, goda kunskaper i franska, rimlig nivå i tyska. Tidigare aktiv fallskärmshoppare nu åskådare, opera, litteratur och trädgårdsarbete. Referenser Lone Strøm, riksrevisor. Jørgen Mohr, före detta chefsrevisor och före detta ledamot av Europeiska revisionsrätten. PR\ doc 9/18 PE v01-00

10 BILAGA II: BETTINA MICHELLE JAKOBSENS AR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA Yrkeserfarenhet 1. Skulle du vilja redogöra för de viktigaste aspekterna av din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, företagsledning eller förvaltningsrevision? Jag började arbeta vid Danmarks nationella revisionsmyndighet 1990, och jag har över 25 års erfarenhet av revision i den offentliga sektorn. Jag har med åren fått betydande kunskaper i finansiell revision, regelefterlevnadsrevision och effektivitetsrevision, vilka är de tre huvudsakliga typerna av revision i den offentliga sektorn. Jag har i flera år ansvarat för årsrapporten om finansiell revision av den danska statens räkenskaper till det danska folketingets finansutskott. Rapporterna innehåller iakttagelser och rekommendationer avseende ekonomisk förvaltning, intern kontroll och riskhantering i den offentliga sektorn. Dessutom ansvarar jag för många rapporter om regelefterlevnadsrevision och effektivitetsrevision till finansutskottet. Rapporterna täcker ett brett område och återspeglar vad Danmarks nationella revisionsmyndighet anser vara viktigt för att man ska bidra till en sund ekonomisk förvaltning av offentliga medel och främja en effektiv offentlig förvaltning. Vissa särskilda rapporter avser speciella verksamhetsområden inom ett enskilt ministerium medan andra är av övergripande natur. Ärendena avser allt från hälso- och sjukvårdstjänster (till exempel sjukhusens effektivitet, inköp av läkemedel och behandling av cancer), tjänster till medborgarna (till exempel hemlösa, invandrare och användning av öronmärkta bidrag till olika medborgarinriktade projekt), miljörelaterade frågor och rapporter om tillsyn av banker mot bakgrund av finanskrisen. Min yrkesbakgrund omfattar två masterexamina en i juridik från Köpenhamns universitet och en i offentlig förvaltning från Köpenhamns universitet och Copenhagen Business School. Jag har dessutom betydande förvaltningserfarenhet eftersom jag är biträdande riksrevisor sedan tio år började jag arbeta vid Natos internationella revisorskollegium i Bryssel. Jag var den första kvinnliga revisorn någonsin vid kollegiet. Under min karriär har jag vid flera tillfällen varit den enda kvinnliga medarbetare, till exempel i revisionskommittéer, och jag är därför van vid att arbeta i en mansdominerad miljö. Under min tid vid Nato blev jag intresserad av att arbeta med revisioner inom den offentliga sektorn på internationell nivå. Jag har därför deltagit i olika internationella revisionssamarbeten, från att fastställa revisionsstandarder för den privata och offentliga sektorn till att vara medlem i flera internationella revisionskommittéer. Jag har i många år företrätt Intosai (Internationella organisationen för högre revisionsorgan) inom ramen för samarbetet med Ifac (Internationella revisorsförbundet) för att utveckla de internationella revisionsstandarderna ISA. Jag är för närvarande ordförande för PE v /18 PR\ doc

11 Intosais kommitté (Professional Standards Committee (PSC)) och jag ansvarar för att utveckla internationella standarder för högre revisionsorgan (ISSAI) med syftet att främja oberoende och effektiv revision från de högre revisionsorganens sida. Jag har också varit medlem i tre olika internationella revisionskommittéer, som är oberoende organ med en styrningsfunktion. En av dessa var revisionskommittén vid Europarådet i Strasbourg, för vilken jag var ordförande i tre år. Tills nyligen var jag också medlem i Europeiska investeringsfondens (EIF) revisionskommitté och medlem i Europeiska investeringsbankens (EIB) revisionskommitté i Luxemburg. Jag anser att min stora erfarenhet av revision inom den offentliga sektorn och min erfarenhet inom förvaltning och internationell revision skulle vara till nytta för Europeiska revisionsrättens arbete. 2. Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv? Revision inom den offentliga sektorn är enligt min åsikt nödvändig, eftersom den förser rättsliga organ, tillsynsorgan, styrningsorgan och allmänheten med oberoende och objektiva bedömningar av hur regeringens politik, program och åtgärder hanteras och vilka resultat de får. Under min yrkesverksamhet har jag alltid försökt använda min erfarenhet av revision inom den offentliga sektorn till att öka ansvarsskyldighet och transparens, i syfte att främja fortsatt förbättring och se till att aktörerna fortsätter att lita på att offentliga medel och tillgångar används på lämpligt sätt och att den offentliga förvaltningen fungerar på ett korrekt sätt. Alla de tre exempel som jag har valt avser revision inom den offentliga sektorn. 1) Göra skillnad i medborgarnas liv Revision inom den offentliga sektorn är en viktig aspekt för att göra skillnad i medborgarnas liv (se resolution A/66/209 från FN:s generalförsamling). Som en del av högsta ledningen för Danmarks nationella revisionsmyndighet deltar jag i beslutsfattandet om ett antal strategiska beslut, till exempel fastställandet av den årliga strategiska arbetsplanen. För några år sedan beslutade Danmarks nationella revisionsmyndighet att i högre grad prioritera effektivitetsrevisioner av ärenden som verkligen påverkar medborgarnas liv. Till följd av detta beslut har jag ansvarat för att inleda och ta fram en rad rapporter avseende medborgarinriktade effektivitetsrevisioner, med fokus på ärenden såsom kvinnojourer, integrationsåtgärder, felaktiga utbetalningar från socialförsäkringen, tjänster till hemlösa, förebyggande av sjukdomar bland befolkningen samt mål, resultat och uppföljning när det gäller behandling av cancer. Många av rapporterna har sedan de offentliggjordes lett till politiska åtgärder, eftersom aktörer och medborgare kan ställa de personer som förvaltar offentliga medel till svars. Den särskilda rapporten om kvinnojourer har till exempel lett till att de myndigheter som är ansvariga för jourerna i högre grad fokuserar på att se till att kvinnor får det stöd som de har rätt till, dvs. familjerådgivning och psykologisk hjälp för barn. Mot bakgrund av det stora antalet rapporter och de politiska uppföljningsinitiativ som tagits anser jag att jag har gjort skillnad i medborgarnas liv genom revision inom den offentliga sektorn. 2) Förbättra trovärdigheten, kvaliteten och professionalismen när det gäller PR\ doc 11/18 PE v01-00

12 revision inom den offentliga sektorn Sedan min tid vid Nato har jag varit mycket intresserad av att arbeta med revisioner inom den offentliga sektorn på internationell nivå. Mellan 2007 och 2012 var jag vice ordförande och sedan 2012 ordförande för Intosais Professional Standards Committee (PSC). PSC utvecklar och upprätthåller internationella standarder för högre revisionsorgan (ISSAI) och Intosais vägledning för god förvaltning (INTOSAI GOV). ISSAI är de yrkesmässiga standarder som gäller för revision inom den offentliga sektorn i hela världen och INTOSAI GOV tillhandahåller vägledning för offentliga myndigheter. Upprätthållandet av yrkesmässiga standarder och riktlinjer av hög kvalitet är nödvändigt för att garantera trovärdighet och professionalism inom ramen för revision inom den offentliga sektorn. Sedan jag blev ordförande för PSC har jag därför fokuserat på att främja verksamhet som förbättrar kunskaperna om och användningen av ISSAI:s ram för yrkesmässiga standarder, från Limaförklaringen som grundprincip till de allmänna riktlinjerna för revision. Över 70 högre revisionsorgan inbegripet revisionsrätten - är inblandade i PSC. I egenskap av ordförande har jag haft nöjet att samarbeta med ett stort antal högre revisionsorgan, vilka ibland har haft mycket olika perspektiv och prioriteringar. Jag har därför fått stor erfarenhet av att förhandla med andra internationella parter och lärt mig konsten att kompromissa i situationer när så krävs för att uppnå resultat. Jag har också arbetat för en bättre kompetensbas för Intosais standardisering och under min tid som ordförande har ett stort antal betydande standarder för revision inom den offentliga sektorn lagts till ramen, till exempel de nya grundläggande revisionsprinciperna (ISSAI ). ISSAI 100 fastställer de grundläggande principer som är tillämpliga på alla revisionsuppdrag inom den offentliga sektorn, oavsett deras form eller sammanhang. ISSAI 200, 300 och 400 bygger på och vidareutvecklar de principer som ska tillämpas inom ramen för finansiell revision, regelefterlevnadsrevision respektive effektivitetsrevision. Jag anser att jag på ett värdefullt sätt har bidragit till att över hela världen stärka trovärdigheten, kvaliteten och professionalismen när det gäller revision inom den offentliga sektorn. 3) Säkerställa aktörernas fortsatta förtroende när det gäller användningen av öronmärkta medel ledde jag en gemensam arbetsgrupp med uppgift att utarbeta gemensamma riktlinjer för förvaltning och revision av statsstöd och ett förfarande för godkännande av standarder för projektbidrag. Detta omfattar projekt med en rad olika mål, dimensioner och komplexitet, och på vissa områden utförs granskning av revisionsbyråer inom den privata sektorn. I egenskap av ordförande för arbetsgruppen betonade jag särskilt vikten av att tillhandahålla särskild vägledning för följande: Tydliga och operativa mål och strategier för bidrag och subventioner. Utgifternas laglighet. Ett transparent urvalsförfarande för att välja kandidater. Transparent rapportering och offentliggörande av de resultat som uppnåtts. Erhålla valuta för pengarna. Att leda arbetsgruppen innebar även att jag såg till att alla deltagare till fullo engagerade sig, PE v /18 PR\ doc

13 fastställde en tydlig riktning för det arbete som skulle göras och utformade tydliga slutsatser och rekommendationer. Arbetsgruppen utarbetade sin rapport i april Den innehåller riktlinjer för en noggrann och korrekt förvaltning av öronmärkta bidrag och subventioner och betonar kraven och särdragen hos revision inom den offentliga sektorn. Arbetsgruppen bjöd in personal från alla ministerier att delta i ett seminarium för att presentera rapporten och stärka kunskapsdelning avseende förvaltning av bidrag och subventioner. Över 130 personer från ministerierna deltog i seminariet. Under samma period inledde jag också och utarbetade ett antal rapporter om finansiell revision och effektivitetsrevision avseende användningen av öronmärkta bidrag och subventioner, till exempel en särskild rapport om externa forskningsfonder vid danska sjukhus. Jag tror att dessa verksamheter och min betydande roll i dessa har bidragit till större transparens och inneburit att aktörerna fortsatt litar på att öronmärkta subventioner och bidrag används på ett korrekt sätt i den offentliga förvaltningen. Oavhängighet 3. Enligt fördraget ska revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter? Oavhängigheten för revisionsrättens ledamöter är ett nödvändigt villkor för att institutionen ska kunna fungera. För mina kommande arbetsuppgifter som ledamot av revisionsrätten skulle jag fortsätta att följa samma etiska normer som jag för närvarande följer vid Danmarks nationella revisionsmyndighet. I enlighet med Limaförklaringen (ISSAI 1) är de högre revisionsorganens oavhängighet helt och hållet kopplad till medlemmarnas oavhängighet. Vid utövandet av sin yrkesverksamhet får de högre revisionsorganens revisionspersonal inte påverkas av de granskade organisationerna och de får inte vara beroende av sådana organisationer. ISSAI 20 (transparens och ansvarsskyldighet för högre revisionsorgan) kräver också att högre revisionsorgan tillämpar höga standarder för integritet och etik för personal på alla nivåer. Transparency International har i sin bedömningsrapport om National Integrity System nyligen framhållit att Danmarks nationella revisionsmyndighet är en mycket stark pelare i det danska integritetssystemet. Jag skulle fortsätta att utföra mina uppdrag med alla möjliga garantier för objektivitet, neutralitet och opartiskhet. Jag skulle därför inte ta emot instruktioner från regeringar eller andra parter för utförandet av mina kommande uppgifter. I en situation där en fråga skulle kunna ge upphov till minsta misstanke om intressekonflikt skulle jag omedelbart rådfråga revisionsrättens ordförande. Om frågan skulle kunna leda till en potentiell eller faktisk intressekonflikt skulle jag be att ordföranden tar ifrån mig uppgiften och att den tas över av en annan ledamot av revisionsrätten. 4. Har du beviljats ansvarsfrihet för ditt tidigare företagsledande arbete, om ett sådant förfarande är tillämpligt? PR\ doc 13/18 PE v01-00

14 Ett sådant förfarande tillämpas inte i Danmark. 5. Har du något företag eller några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter? Är du beredd att redogöra för dina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem? Om du är involverad i en pågående rättsprocess, skulle du vilja lämna upplysningar om denna? Jag har inte något företag eller några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med mina kommande arbetsuppgifter. Jag lämnade nyligen in min avskedsansökan som medlem i Europeiska investeringsbankens revisionskommitté och Europeiska investeringsfondens revisionskommitté. I enlighet med uppförandekodexen för revisionsrättens ledamöter är jag naturligtvis beredd att redogöra för alla mina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och offentliggöra dem. Jag är för närvarande inte inblandad i någon rättsprocess. 6. Är du beredd att avgå från alla ämbeten till vilka du är vald eller frånträda varje aktiv post som innebär ansvar inom ett politiskt parti efter att du blivit utnämnd till ledamot av revisionsrätten? Jag har inte något uppdrag som jag blivit vald till och har heller inget aktivt uppdrag med ansvar inom något politisk parti. Jag är inte medlem i något politiskt parti. 7. Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat? Vid revision inom den offentliga sektorn bör man som revisor alltid tillämpa yrkesmässig skepsis och göra en yrkesmässig bedömning under hela revisionen, och medge att oegentligheter eller bedrägerier kan förekomma, oavsett om revisorns tidigare erfarenheter visat att enhetens ledning eller personerna med ansvar för styrningen har varit hederliga och haft integritet. Enligt artikel i EUF-fördraget ska revisionsrätten pröva om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. Revisionsrätten rapporterar eventuella fall med oegentligheter. Jag förordrar personligen principen om nolltolerans när det gäller bedrägerier och korruption. Revisionsrätten måste samarbeta med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) för sina undersökningar för att bekämpa bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som skadar unionens ekonomiska intressen. Oavsett den person eller medlemsstat det gäller skulle jag se till att alla misstänkta fall av bedrägerier eller korruption som upptäcks under en revision som jag ansvarar för rapporteras till Olaf utan dröjsmål. Fullgörande av arbetsuppgifter PE v /18 PR\ doc

15 8. Vilka bör vara de viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning? En nyckelaspekt i en sund ekonomisk förvaltningskultur är att regeringar och andra enheter inom den offentliga sektorn tar ansvar för användningen av resurser som härrör från skatter och andra källor inom ramen för tillhandahållandet av tjänster till medborgare och andra mottagare. Offentliga enheter är ansvarsskyldiga för sin förvaltning och sina resultat, både inför dem som tillhandahåller resurserna och dem som är beroende av tjänsterna. Enligt min åsikt är en sund ekonomisk förvaltningskultur ett nödvändigt villkor för att kunna förse medborgarna med de tjänster som behövs och för att tillsynen över aktörerna ska vara så effektiv som möjligt. Enligt mina erfarenheter av revision inom den offentliga sektorn bör en sund ekonomisk förvaltningskultur för alla offentliga tjänster omfatta minst följande: Tydliga och operativa mål och strategier. Information till och utbildning av arbetstagare. Tydligt definierade områden för behörighet och ansvar. Fokus på utgifternas laglighet. Ett effektivt internt kontrollsystem. Ett effektivt informations- och rapporteringssystem vad avser förvaltningen. Transparent rapportering och offentliggörande av de resultat som uppnåtts. En sund och etisk förvaltningskultur. Fokus på att erhålla valuta för pengarna. För att se till att dessa nyckelaspekter gäller och tillämpas på ett enhetligt sätt måste det finnas stabila mekanismer för revision. En effektiv extern revisor bör granska transaktioner, rekommendera hur transaktionerna kan förbättras och hitta rätt balans mellan riskerna och kostnaderna för kontroller samt följa upp det effektiva genomförandet av revisionsrekommendationerna. 9. Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du vilja beskriva ditt ansvar när det gäller att rapportera till Europaparlamentet och i synnerhet till budgetkontrollutskottet? Revisionsrättens mandat, enligt vad som fastställs i fördraget, tillhandahåller ramen för revisionsrättens utövande av sin roll som oberoende extern revisor för EU:s budget. Även om revisionsrätten enligt mandatet har stor flexibilitet att avgöra hur den bäst ska utöva sin roll och uppnå bästa möjliga effekt anser jag att det är viktigt att medge att mervärdet till följd av revisionsrättens rapporter är avhängigt av aktörernas användning av dessa rapporter. Det är enligt min åsikt viktigt att ha en bra och konstruktiv kontakt med revisionsrättens politiska aktörer, såsom parlamentet och särskilt budgetkontrollutskottet, för att se till att revisionsrättens revisionsrapporter uppfyller aktörernas behov. Ett villkor för att kunna uppnå bästa möjliga effekt är att mottagarna anser att rapporterna kommer i tid och är relevanta. Revisionsrapporternas effekt kan förbättras genom en effektiv kommunikationspolitik och PR\ doc 15/18 PE v01-00

16 genom att föra en dialog med aktörer om slutsatserna och rekommendationerna i rapporterna. Jag tror att revisionsrätten har insett att den behöver förbättra de särskilda rapporternas relevans och punktlighet och att den försöker hitta sätt för att tillföra mervärde i sin årsapport, utöver felkvoten. Vid Danmarks nationella revisionsmyndighet harmoniserade vi nyligen processerna för effektivitetsrevision och vi kan nu tillhandahålla rapporter om effektivitetsrevisioner till finansutskottet inom 12 månader (inbegripet planeringsfasen). Inom ramen för mina kommande arbetsuppgifter skulle jag försöka använda mina erfarenheter från harmoniseringen av förfarandena vid Danmarks nationella revisionsmyndighet till nytta för revisionsrätten och parlamentet. Inom ramen för mina kommande arbetsuppgifter skulle jag därför försöka bidra till den kontinuerliga förbättringen av revisionsrättens rapporter, och inom ramen för denna process skulle jag uppmuntra regelbundna diskussioner med budgetkontrollutskottet för att beakta dess feedback om de betydande ändringar som gjorts. Jag avser att så gott jag kan främja och stödja ett effektivt och hållbart samarbete mellan revisionsrätten och Europaparlamentet, särskilt budgetkontrollutskottet. Jag skulle därför i högsta grad vara villig att redogöra för och förklara revisionsrättens olika rapporter och revisionsiakttagelser inför parlamentets organ, och bidra till utfrågningar m.m. för att parlamentets tillsyn över EU:s medel ska bli så effektiv som möjligt. 10. Viket mervärde anser du att en effektivitetsrevision har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen? Effektivitetsrevisioner är oavhängiga, objektiva och tillförlitliga undersökningar av huruvida regeringarnas eller EU:s åtgärder, system, transaktioner, program eller verksamheter fungerar enligt principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet och huruvida det finns utrymme för förbättringar. Jag anser att nyckelaspekten av effektivitetsrevision är att garantera att man fått valuta för pengarna för godkända anslag och att de avsedda resultaten eller effekterna fullt ut uppnåtts. När det gäller revision inom den offentliga sektorn definieras principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet enligt följande: 1) Principen om sparsamhet betyder att man bör minimera kostnaderna för resurser, med vederbörlig hänsyn till kvaliteten. De resurser som används måste tillhandahållas i tid och i lämplig kvantitet samt vara av god kvalitet till bästa pris. 2) Principen om effektivitet betyder att man bör få ut så mycket som möjligt av de tillgängliga resurserna. Här beaktar man förhållandet mellan de resurser som används och det resultat uppnås i termer av kvantitet, kvalitet och punktlighet. 3) Principen om ändamålsenlighet avser hur väl fastställda mål och förväntade resultat uppnås. Effektivitetsrevisionerna går enligt min mening ut på att man försöker tillhandahålla nya uppgifter, analyser eller insikter, och vid behov rekommendationer till förbättringar. Vid en effektivitetsrevision granskar revisorn effektiviteten för ett särskilt ärende mot bakgrund av PE v /18 PR\ doc

17 lämpliga kriterier, och analyserar orsakerna till avvikelser från dessa kriterier eller andra fastställda problem. Syftet är att tillhandahålla svar på avgörande frågor avseende revisionen och förse ledningen med rekommendationer om förbättringar. Effektivitetsrevisioner är också kända som revisioner av huruvida man erhållit valuta för pengarna, och bidrar till god styrning, ansvarsskyldighet och transparens. En korrekt användning av EU:s medel är en viktig fråga för alla EU-medborgare och revisionsrätten spelar en betydande roll när det gäller att tillhandahålla relevanta rapporter om effektivitetsrevisioner. Mot bakgrund av den finansiella krisen skulle effektivitetsrevisioner kunna vara ett särskilt effektivt sätt för ge EU-medborgare och aktörer svar avseende genomförandet av EU-program och EU-politik, för att garantera att begränsade offentliga medel används för att uppnå största möjliga effekt. Jag anser att revisionsrättens rapporter om effektivitetsrevisioner bör ge Europaparlamentet och budgetkontrollutskottet en stabil grund för att parlamentet ska kunna fatta beslut om användningen av EU:s medel och för att kommissionen ska kunna ställas till svars. Rapporter om effektivitetsrevisioner bör ge aktörer relevant information i tid om användningen av EU:s medel samt om genomförandet och tillämpningen av program och projekt både inom kommissionen och medlemsstaterna. Rapporterna bör även innehålla tydliga och klara revisionsrekommendationer till ledningen om hur man ska förbättra program och projekt särskilt i syfte att främja bästa praxis och valuta för pengarna. Ledningen har ansvar för att åtgärda de brister som fastställs vid revisionen. Det är därför viktigt med en tydlig fördelning av ansvar inom ledningen så att man vet vad som ska göras, av vem och när. En intern revisionstjänst skulle dessutom kunna spela en viktig roll för att stärka dessa aspekter. Enligt min erfarenhet har effektivitetsrevisioner vanligtvis en retroaktiv karaktär, men rekommendationerna i en revisionsrapport innehåller mycket expertis som kan användas för att blicka framåt. 11. Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget? I samband med revision i medlemsstaterna ska enligt artikel i EUF-fördraget revisionsrätten och de nationella revisionsorganen samarbeta i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende. 80 procent av EU:s budget förvaltas gemensamt av kommissionen och medlemsstaterna, vilket gör samarbetet mellan revisionsrätten och högre revisionsorgan oundgängligt. Kontaktkommittén för de europeiska högre revisionsorganen utgör enligt min åsikt en bra plattform för sådant samarbete. Det pågår till exempel diskussioner om revisionssamarbete inom ramen för Europa 2020-strategin. Liksom i många andra revisionskontakter bör man emellertid uppmuntra en kontinuerlig förbättring av förbindelserna mellan revisionsrätten, de nationella revisionsorganen och Europaparlamentet när det gäller granskningen av EU:s budget. PR\ doc 17/18 PE v01-00

18 Enligt min åsikt skulle ett större samarbete mellan revisionsrätten och de högre revisionsorganen kunna vara till nytta, till exempel för att dela kunskaper om revisionsplanering samt erfarenheter och resultat av revision. Ett annan område för samarbete skulle kunna vara utbyte av erfarenheter om harmoniseringen av processerna för effektivitetsrevisioner, så att de särskilda rapporterna till parlamentet kan tillhandahållas fortare. Att lära av varandras erfarenheter skulle vara till stor nytta för att kunna ge aktörerna relevant information i tid. Vid Danmarks nationella revisionsmyndighet har vi utökat vårt revisionsarbete avseende EUmedel. Som ett av få högre revisionsorganen offentliggör vi ett revisionsyttrande om huruvida EU-medel i Danmark är lagliga och korrekta, utifrån det revisionsarbete som utförts. Vi har också överlämnat flera särskilda rapporter till finansutskottet om revision av EU-medel i Danmark, senast två rapporter under Jag har i många år aktivt förespråkat samarbete mellan högre revisionsorgan, antingen det handlar om att fastställa revisionsstandarder, dela kunskap och erfarenheter eller att genomföra gemensamma eller parallella revisioner. Inom ramen för mina kommande arbetsuppgifter skulle jag fortsätta att eftersträva en förstärkt och konstruktiv dialog och stödja ett effektivt samarbete mellan revisionsrätten, de nationella revisionsorganen och Europaparlamentet för att stärka ansvarsskyldigheten när det gäller EU-medel. Övriga frågor Skulle du dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten? Jag är fast besluten att bli en ledamot av revisionsrätten och att tjäna den så gott jag kan samt samarbeta nära med parlamentet och dess budgetkontrollutskott. Jag hoppas att Europaparlamentets ledamöter kommer att vara nöjda med mitt skriftliga och muntliga vittnesmål. I fördraget krävs särskilt att revisionsrättens ledamöter är oberoende och professionella. Om parlamentet skulle tvivla på min oavhängighet och min yrkesmässiga kapacitet, och på grund av detta avge ett negativt utlåtande rörande min nominering, skulle jag dra tillbaka min kandidatur. PE v /18 PR\ doc