signalen Investerings Innehåll

Transkript

1 1 Investerings signalen Innehåll Mars 13 Om Investeringssignalen 2 Sammanfattning 3 Utvecklingen för arkitekt- och teknikkonsultföretagen 8 Utvecklingen för industrikonsulterna 14 Sysselsättningsläget 18 Kommande rapporter Kontakt

2 2 OM INVESTERINGSSIGNALEN Investeringssignalen är Svenska Teknik&Designföretagens återkommande marknadsundersökning bland arkitektföretag, konsultföretag med bygg- och anläggningsverksamhet samt industrikonsulter. Den redovisar aktuell information om beläggning samt förväntningar på framtida orderläge och personalbehov. Företagen arbetar tidigt i investeringscykeln. I genomsnitt sker deras utrednings- och projekteringsinsats 18 månader före byggstart eller en industriell investering. Konsultföretagens unika position i investeringsprocessen innebär att marknadsundersökningen ger en tidig och tillförlitlig signal om förändringar i investeringsvolymen för t ex bostäder, infrastruktur samt industrins maskiner och processer. Investeringssignalen mäter regelbundet branschens marknadssituation och publiceras tre gånger per år. Undersökningen baseras på ett representativt urval av branschföretag merparten är STD-företagens medlemsföretag. Publikationen syftar till att öka kunskapen om branschen och att informera om dess marknadssituation och därmed ge såväl branschföretag som övriga intressenter bättre beredskap inför marknadsförändringar. Verksamhet Branschen delas in i arkitekt-, teknikkonsult- och industrikonsultföretag. De två förstnämnda kategorierna utreder, projekterar och projektleder byggrelaterade investeringar i vid bemärkelse. Industrikonsultföretagen eller något mer tydligt industriteknikkonsultföretagen utreder och projekterar industrins tillverkningsprocesser och utvecklar industrins produkter. Arkitektoch teknikkonsultföretagen som projekterar alla slags byggnader och anläggningar, är de som projekterar fabriksbyggnaden medan industrikonsulten däremot tar sig an tillverkningsprocessen och/eller utvecklar de produkter som ska tillverkas. Om branschen Arkitekt-, teknikkonsult- och industrikonsultbranschen utreder, projekterar och deltar i utvecklingen av fasta investeringar och produkter för ca 3 miljarder kronor i år. Sektorn påverkar därmed utvecklingen av omkring 1 % av BNP, som under blev ca miljarder kronor. Branschens företag är i väsentlig omfattning verksamma i inledningen av investeringscykeln. Branschens utveckling och förväntningar om framtida marknadsläge ger därför en tidig och tillförlitlig signal om hur en betydande del av BNP kommer att utvecklas under det kommande året. Om diagrammen Orderstocksindex räknas fram genom en vägning mellan inneliggande orderstock per anställd och beläggningsgraden om 2, 3, 6 och månader. Konfidenskurvorna visar skillnaden mellan procentandelen av företagen som angivit en positiv förväntan på orderstockens utveckling och de som angivit en negativ förväntan. Om, exempelvis, % förväntar sig en förbättrad utveckling och % förväntar sig en försämrad utveckling (och övriga % förväntar sig en oförändrad bild) blir nettotalet +4. Diagrammen över prisbildens utveckling och förväntan på personalstyrkans utveckling redovisar också nettotal och beräknas på samma sätt som konfidenstalen. Om denna undersökning Mätdatumet för denna undersökning är den 1 januari medlemsföretag, med sammanlagt ca anställda i Sverige, har deltagit i marknadsundersökningen. Svaren har samlats in under januari och februari. 1 medlemsföretag anställda i Sverige

3 3 Sammanfattning Fortsatt avmattning i byggbranschen och industrin Lågkonjunkturen i svensk ekonomi bidrar till en negativ utveckling för byggindustrin i år. Bostadsinvesteringarna minskar i år på grund av förra årets låga nyproduktionstakt men de väntas öka igen nästa år. I omvänd riktning går lokalinvesteringarna. Efter att uppdrag avseende andra lokaler ökat i några år bromsas utvecklingen upp i år och övergår i en avtagande investeringstakt nästa år. Infrastruktur- och anläggningsuppdragen har en fortsatt positiv utveckling, framförallt mot offentliga beställare. Däremot minskar uppdragen inom kraft- och energisektorn. Tillverkningsindustrins svaga konjunktur har spillt över på industrikonsulterna och utvecklingen har mattats av sedan i höstas. Trots viss fortsatt optimism bland industrikonsultföretagen ser den negativa trenden ut att fortsätta åtminstone under första halvan av året. En uppgång kommer att följa i takt med att tillverkningsindustrins exportefterfrågan ökar igen. Detta följer i sin tur givetvis världsekonomins utveckling och konjunkturen på Sveriges största exportmarknader. Indikationerna är att världsekonomin förstärks. USA och Kina, tillsammans med andra industrialiserade länder i Asien, blir drivande i förbättringen när EU fortfarande vacklar på grund av skuldkrisen i Euroområdet. Det finns givetvis fortfarande osäkerhetsfaktorer som kan förändra riktningen nedåt igen. Inte minst den politiska oförmågan i USA att komma överens om budgetnedskärningar och skattehöjningar kan bidra till att den påföljande sequester, eller den kompromissbestraffning som beslutats om, åter kyler ned utvecklingen av den amerikanska ekonomin. I EU-zonen verkar också skuldkrisen något mer kontrollerad för tillfället och frågan om Eurons överlevnad känns mindre aktuell. Även här finns det dock givetvis mycket som kan gå snett fortfarande. Utgången av Italiens val och vilken riktning EU:s tredje största ekonomi tar beror på vem som vinner, om de klarar att bilda regering och hur de ställer sig till trojkans krav. Spanien och Portugal är också osäkra marknader med stor arbetslöshet och upprörda känslor bland sparkravströtta befolkningar. Men, om världsekonomin rör sig i rätt riktning och osäkerheten minskar på exportmarknaderna finns det mycket som talar för att en vändning för Sveriges exportindustri kan komma vid årsskiftet. Det finns, som sagt, positiva signaler. Investeringarna i byggsektorn ökade under, preliminärt med omkring 3 %. Prognoserna säger att de bromsas upp och minskar med någon procent under 13 för att plana ut igen och kanske öka svagt under 14. Även industrins investeringar i maskiner, lokaler och utrustning ökade under. Totalt ökade de med ca 11 %. I år kommer de att minska, med uppåt 4-5 %. Prispressen har tilltagit på samtliga delsektorer, men framförallt mot offentliga beställare. Debiteringsgraderna sjunker sedan i höstas och fortsätter troligtvis så under våren. I kombination med avtagande orderingång och mindre orderstockar kommer lönsamheten att försämras under 13. Undersökningen visar att lönsamheten började försämras redan tredje tertialet. En annan faktor som tyder på en bransch i avmattning och ökad osäkerhet är rekryteringsbehovet. Signalerna där är tydliga, rekryteringsbehovet är lägre än på något år. Så sammantaget är signalerna i denna marknadsundersökning bland STD-företagens medlemmar att avmattningen fortsätter, orderläget är svagare, prispressen tilltar och lönsamheten försämras. Det finns dock signaler som tyder på att en vändning kan komma redan under 14, även om det inte väntas bli någon drastisk förändring.

4 4 Investeringar inom sektorn Tabellen nedan visar investeringarna inom sektorn under 1 och 11 samt prognoser för investeringsutvecklingen under, 13 och 14. Bygginvesteringarna ökade med nära 1 % under 11, till knappt 3 miljarder kronor i fasta priser. Det var framförallt investeringarna på bostäder som ökade, men även investeringarna på lokaler och industribyggnader ökade. Bostadsinvesteringarna motsvarade 13,2 miljarder kronor, varav 64,2 miljarder kronor var nybyggnation. Även investeringarna i lokaler ökade, till sammanlagt ca 97 miljarder kronor varav ca 5,8 miljarder kom från industribyggnader. Däremot avtog investeringarna på infrastruktur och anläggningar, med 1 % till omkring 72 miljarder kronor. Bostadsbyggandet avtog under, preliminärt med ca 9 %, samtidigt som investeringarna i övriga lokaler fortsatte att öka. Även infrastrukturinvesteringarna ökade under. Sammantaget uppskattas de byggrelaterade investeringarna ha ökat med omkring 3 % under. Utvecklingen bromsades upp under hösten. För 13 väntas bygginvesteringarna minska med 1-2 %. Bostadsinvesteringarna fortsätter att avta och infrastrukturinvesteringarna bromsas upp under året och avtar sedan en aning under 14. 1) Industrins investeringar i maskiner och utrustning ökade med 8 % under 11 till 45 miljarder kronor och fortsatte att öka även under början av. En klar avmattning märktes dock av i början av hösten. De sammanlagda investeringarna väntas ändå ha ökat med lite drygt 1 %. Den avmattning som inleddes under hösten fortsätter även under 13 och investeringarna i maskiner och utrustning väntas minska med ca 4 %. För 14 är det mer osäkert hur investeringarna kommer att utveckla sig. Det hänger mycket på exportindustrins orderutveckling. Investeringar i Sverige p 14p miljarder kr miljarder kr % % % % Bostäder 113,7 13, Lokaler 82, 91, Industribyggnader 5,1 5, Infrastruktur och övriga anläggningar 73,1 72, Bygginvesteringar totalt 273,9 299, Industrins investeringar i maskiner och utrustning enligt SCB och STD-företagen 41,9 45, Bygg- och industriinvesteringar 11 samt prognos till och 13 (fasta priser). Källa SCB och BI. Utfallet av investeringarna under kommer att redovisas i nästa nummer av Investeringssignalen, som publiceras i juni. 1) SCB Nationalräkenskaperna och BI Byggkonjunkturen Nr 3,.

5 5 Orderstocksindex och konfidensserie I diagrammet nedan visas utvecklingen av orderstocksindex för arkitekt-, teknikkonsult- och industrikonsultföretagen. Orderstocksindex är framräknat genom en vägning mellan inneliggande orderstock per anställd och beläggningsgraden om 2, 3, 6 och månader. Teknikkonsulternas orderstocksindex backade till 98 från 1 i september. Den inneliggande orderstocken per anställd minskade. För industrikonsult- och arki Utveckling orderstockindex orderstocksindex tektföretagen ökade orderstocksindex marginellt. För arkitekterna upp till 88 från 87 senast. Industrikonsulternas orderstocksindex ökade till 19 från 18. I princip oförändrat läge jämfört med i september alltså. För alla tre verksamhetsfälten har beläggningen på kort sikt försämrats, företagen har sämre beläggning under våren. Situationen skiljer sig mellan företagen, för de flesta har orderläget ändå blivit sämre medan några har ett något bättre orderläge nu än i höstas. 13 Arkitektföretagen Teknikkonsultföretagen Industrikonsultföretagen Q T1 13 Orderstocksutveckling för arkitekt-, teknikkonsult- och industrikonsultföretag. I diagrammet nedan, som jämför orderstocksindexet med motsvarande period föregående år syns det att orderläget är inne i en negativ trend. Läget är sämre nu än det var motsvarande period förra året. Även om orderböckerna överlag inte försämrats nämnvärt sedan i maj eller september så har orderingången avtagit. Orderstocken mätt i beläggning signalerar att orderstockarna blir kortare, med inneliggande order har man sämre beläggning om två, tre, sex och/eller tolv månader. Procentuell utveckling av orderstockindex jämfört med med samma samma period året innan % Arkitekt- och teknikkonsultföretagen Industrikonsultföretagen jan 6 maj 6 sep 6 jan 7 maj 7 sep 7 jan 8 maj 8 sep 8 jan 9 maj 9 sep 9 jan 1 maj 1 sep 1 jan 11 maj 11 sep 11 jan maj sep jan 13 Orderstocksutveckling för arkitekt- och teknikkonsultföretag respektive industrikonsultföretag. Avser förändring av orderstocksindex i procent jämfört med samma period förra året.

6 6 Konfidenskurvorna, som illustrerar företagens förväntningar på utvecklingen av orderläget över tiden, signalerar fortsatt avmattning. Punkterna på kurvan motsvarar nettotalet mellan andelen företag som tror på ett förbättrat orderläge minus de som tror på försämrat orderläge. Alla punkter över noll motsvarar alltså att fler är positiva än negativa. Generellt är företagen positiva i sina förväntningar på framtiden. Det är sällan som fler företag är negativa än de som är positiva, vilket gör att kurvorna sällan dyker under nollstrecket. Konfidensserie orderläget om om 6 6 månader Arkitektföretagen Teknikkonsultföretagen Industrikonsultföretagen Q T1 13 Konfidensserie, förväntningar på orderläget om 6 månader. Industrikonsulternas konfidenskurva svänger brant nedåt. Det är många fler som ser pessimistiskt på orderutvecklingen under våren samtidigt som färre är positiva. 46 % tror på förbättrat orderläge i juli jämfört med i januari och 17 % tror på försämrat orderläge, vilket ger nettotalet 29. I september var nettotalet 51, och dessförinnan 64. Så det är en klart mer dämpad stämning nu. Orderläget har också försämrats ordentligt sedan förra mätningen. Att det ändå är fler som är positiva än de som är negativa tolkas som att avmattningen väntas bli kort, eller att förhoppningarna styr mer när osäkerheten tilltar. En uppgång för industrikonsulternas orderläge är sammankopplad med utvecklingen för efterfrågan på industrins produkter, främst exportefterfrågan. Världsekonomin ser ut att stabiliseras och en vändning kan ske senare under året. Frågetecknen finns dock kvar fortfarande. USAs oförmåga att komma överens kring budgeten med den s.k. sequester och påtvingade nedskärningar i militär-, välfärds-, och sjukvårdsutgifterna riskerar att vända den positiva utvecklingen av den amerikanska ekonomin. Detta spiller då troligtvis över även på övriga världen. Arkitekternas konfidenskurva ligger och nosar på nollstrecket, där lika många är positiva som negativa. I den här mätningen trodde 27 % av arkitektföretagen på ett bättre orderläge i juli jämfört med i januari, och 26 % trodde på en försämring. Nettotalet blir 1 (27-26). Ungefär hälften tror på oförändrat orderläge. I september var nettotalet -1 och i maj 8. De har haft rätt dämpade förväntningar under det senaste året. Teknikkonsulternas nettotal var % trodde på en förbättring och 1 % på en försämring under våren. I september var nettotalet 8 och i maj 19. För ett år sen var det 3. De är i en nedåtgående trend för att orderläget har försämrats på grund av en svag byggsektor och en vikande infrastruktur- och anläggningssektor.

7 7 Prisbildens utveckling IPrispressen tilltog i bygg- och anläggningssektorn under. Arkitekterna och teknikkonsulterna redovisade ett nettotal på -18 för. 22 % uppgav att de kunde höja snittpriserna under året medan 4 % sade att de tvingats sänka priserna. Prispressen tilltog framförallt under det sista tertialet, då endast 6 % uppgav att de kunnat höja sina priser samtidigt som 41 % uppgav att de sänkt arvodena. Detta ger ett nettotal på -35 för sista tertialet. Störst upplevs prispressen vara på infrastruktursektorn, där konkurrensen stadigt ökar. För industrikonsulterna började positivt och de kunde höja sina priser. Under hösten svängde konjunkturen och orderläget försämrades hastigt. Då pressades också priserna ned. Sammantaget upplevde dock industrikonsulterna att de kunnat höja priserna under året, en trend som inleddes under 11 efter några år med en negativ prisutveckling. Nettotalet för helåret var % rapporterade att de kunnat höja sina genomsnittliga arvoden under året medan 21 % uppgav att de tvingats sänka arvodena. Under det sista tertialet svängde det och nettotalet blev -11. Endast 17 % av företagen sade sig ha kunnat höja sina priser under perioden medan 28 % sänkt priserna. Som det ser ut kommer prispressen att fortsätta under året, framförallt när det kommer till offentliga beställare. Detta är oroande då de senaste årens fina lönsamhetsutveckling i branschen huvudsakligen kommit från ökade debiteringsgrader. Med vikande orderingång, sjunkande debiteringsgrader och lägre arvoden kommer lönsamheten att påverkas negativt. Företagen har svårt att följa löneutvecklingen i sin prissättning, därför har debiteringsgraden och produktiviteten blivit de viktigaste faktorerna i jakten på lönsamhet de senaste åren. När dessutom konkurrensen ökar från internationella aktörer är det bara ytterligare en faktor som bidrar till att pressa priserna. Det är viktigt för branschens utveckling framöver att man lyckas använda sig av andra affärs- och prismodeller. Kvalitet, innovation och livscykelkostnader får större vikt och inte enbart lägsta pris. Det kräver andra kriterier i upphandlingar, kunniga upphandlare och större risktagande från konsulternas sida. Prisbildens utveckling nettotal Prisbildens utveckling nettotal Arkitekt- och teknikkonsultföretagen Industrikonsultföretagen T1 13 Prisbildens utveckling sedan senaste mätningen. Anger nettotal.

8 8 Utveckling för arkitekt- och Teknikkonsultföretagen Bostadsinvesteringarna har avtagit de senaste åren. Nyinvesteringarna i bostäder började försvagas under första halvåret, totalt minskade de med 17 %. Antalet påbörjade bostäder väntas dock öka under 13 och 14. Antalet påbörjade lägenheter under 1 var 26 9, och 25 under 11. beräknas de ha landat på 5, vilket är väsentligt lägre än man trodde i början av året. Bolånetaket antas ha varit en extra bidragande negativ effekt på antalet påbörjade lägenheter under 11 och. I år väntas antalet påbörjade lägenheter långsamt öka igen. Något som talar för detta är differensen mellan godkända bygglov och påbörjade lägenheter, det finns en stor reserv av bygglov som snabbt kan sättas igång. Samtidigt har prisutvecklingen stått stilla och behovet av bostäder är, som bekant, stort. Det är framförallt byggandet av flerbostadshus som väntas öka, medan småhusbyggandet väntas plana ut. För 13 är prognosen 16 5 påbörjade flerbostadshus och 6 småhus (preliminärt 15 5 respektive 5 under ) vilket blir omkring 22 5 påbörjade lägenheter. För 14 är prognosen 18 flerbostadshus och 7 småhus, sammanlagt 25 lägenheter. Lokalinvesteringarna steg relativt kraftigt ifjol. Det privata lokalbyggandet kommer dock att utvecklas betydligt svagare under Sammantaget beräknas de privata lokalinvesteringarna ha ökat med % under. I år tros de avta på grund av osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen. Projekt skjuts på fram tiden. Gruvindustrin har varit drivande i investeringsökningarna men deras behov är nu mättade. Även hotellsektorn har investerat i ökad kapacitet de senaste åren. Även där bedöms behoven mättas under den närmaste tiden och få nya investeringar väntas inledas under kommande år. Antalet beviljade bygglov för hotell och restauranger föll också kraftigt under slutet av. Handelns investeringar i lokaler minskar också sedan slutet av 11. Kontorsinvesteringarna avtar också under lågkonjunkturen och många projekt skjuts på framtiden. Industrin har kraftigt ökat investeringarna i lokaler de senaste åren, främst inom gruvindustrin. Behoven för nya lokaler närmar sig mättnadsgränsen och den svaga industrikonjunkturen gör att de privata investeringarna på området minskar under de kommande åren. De offentliga lokalinvesteringarna ökade med 5 % under. Bedömningar säger att de offentliga aktörerna fortsätter att satsa på lokalinvesteringar, men i avtagande tillväxttakt. Uppskattningsvis ökar de med 2 % under 13 men minskar sedan med ett par procent under 14. Anläggningsinvesteringarna uppvisade en relativt god tillväxt ifjol tack vare ett ökat byggande inom den privata energisektorn. Den offentliga sektorn bidrog också till uppgången, främst genom stigande väginvesteringar. I år minskar offentliga men privata fortsätter på samma nivå. Nästa år stiger de offentliga anläggningsinvesteringarna igen tack vare att infrastrukturbyggandet ökar igen. 2) Tabellen på nästa sida visar arkitekt- och teknikkonsultföretagens samlade förväntningar på orderlägets utveckling per delsektor fram till sommaren. De allra flesta väntar sig ett oförändrat orderläge. Förväntningarna tenderar att vara lite mer positiva än vad utvecklingen verkligen blir. Orderläget har försämrats sedan mätningen i september och det är troligt att det fortsätter att försämras en aning innan det långsamt vänder upp igen. Det som håller upp uppdragsvolymerna till stor del fortfarande är anläggningssektorn. Även om antalet nya projekt minskat under det senaste året har teknikkonsulterna en hel del kommande projekt att planera. 2 ) BI Byggkonjunkturen nr 1, 13. Statistiken och prognoserna kommer från Byggkonjunkturen 1, 13

9 9 Anläggningsinvesteringarna som väntas öka under 14 igen projekteras nu av teknikkonsulterna. Arkitekter & teknikkonsulter januari 13 Förväntningar (%) Andel volym (%) Delsektorer Ökad Oförändrad Minskad 11 Bostäder Övriga hus Industribyggnader Infrastruktur Övriga anläggningar Miljö/utredningar Stadsplanering Totalt vägt 25 (32) 64 (58) 11 (1) % Förväntningar på orderstockens utveckling om 6 månader, fördelat på delsektorer. I diagrammet intill syns orderstocksindex för arkitekter och teknikkonsulter som fortsätter att falla i januari. Det är framförallt på längre sikt som orderstocken uttryckt i beläggning minskar. Konfidenskurvan, som visar förväntningarna på orderstockens utveckling fortsätter att krypa nedåt men börjar plana ut. Konfidenskurvan brukar visa var utvecklingen är på väg. Ska man tro den så fortsätter orderläget att försämras fram till sommaren och kan sedan långsamt vända uppåt igen. Orderstock vs förväntningar på orderläget Orderstockindex vänster axel Konfidens höger axel T1 13 Orderstock vs konfidens (förväntningar på orderläget om 6 månader). Uppdragen avseende industribyggnader avtar igen efter ett par år av ökade investeringar. Dels har man täckt det lokalbehov som fanns och dels är exportindustrins konjunktur svag och eventuella planerade projekt skjuts på framtiden. 13 % av de svarande företagen uppger att de tror uppdragen avseende industrilokaler kommer att öka medan 26 % tror att de kommer minska. Nettotalet är -13 (13-26). Totalprognos uppdrag avseende industribyggnader industribyggnader Arkitekternas och teknikkonsulternas sammantagna förväntningar på uppdrag avseende industribyggnader om 6 månader. T1 13

10 1 Arkitektföretagen Orderstocksindex i januari var mer eller mindre oförändrat jämfört med i september, det ökade till 88 från 87. Inneliggande orderstockar var ungefär lika stora som i september men sett till beläggningen över tiden var det något högre på kort sikt men mindre på längre sikt. Orderingången verkar avta och uppdragsvolymen ser ut att bli mindre senare under året. Den avtagande trenden på orderstocksindex har pågått sedan slutet av 11. Det är troligt att ingen större förbättring sker åtminstone fram till sommaren. Det är möjligt att förväntningar svänger uppåt under sommaren och kanske att orderläget börjat förbättras framåt slutet av året eller början av nästa år. Konfidenskurvan var också mer eller mindre oförändrad i denna undersökning. Nettotalet ökade från -1 till % av arkitekterna trodde på ett förbättrat orderläge i juli och 26 % trodde på ett sämre orderläge. Motsvarande siffror i september var 21 respektive 22. Skillnaden är i princip obetydlig. Signalerna tyder på fortsatt avmattning. Lokalinvesteringarna, som representerar 5 % av arkitektföretagens omsättning, har hållit igång branschen de senaste åren. När de väntas börja avta under slutet av året eller nästa år kan uppdragen avseende bostäder långsamt börja öka igen. Detta är viktigt för arkitektföretagen då bostadsuppdragen representerar 21 % av omsättningen. Orderläget för bostadsuppdrag i januari var helt oförändrat jämfört med i september. 26 % av de tillfrågade sade att volymen ökat och 26 % sade att den minskat. När det kommer till övriga hus (lokaler) var det i princip oförändrat för kontorslokaler (23 % rapporterade om en ökning och 26 % om en minskning) och upplevelseindustrin (5-9). De flesta rapporterade om oförändrade ordervolymer för dessa lokaltyper. För uppdrag inom handeln var det 9 % som rapporterade om fler uppdrag och 17 % som rapporterade om färre uppdrag, vilket indikerar en nettominskning på ordervolymen på området. För offentliga lokaler var det dock omvänd tendens. 41 % rapporterade om ökad ordervolym på området och endast 5 % om minskad ordervolym. Nedan redovisas arkitektföretagens förväntningar på orderlägets utveckling, fördelat på delsektorer samt delsektorernas respektive andel av omsättningen under 11 och. Arkitekter januari 13 Förväntningar (%) Andel volym (%) Delsektorer Ökad Oförändrad Minskad 11 Bostäder Övriga hus Industribyggnader Infrastruktur Övriga anläggningar Miljö/utredningar Stadsplanering Totalt vägt 25 (24) 62 (61) 13 (15) % Arkitekternas förväntningar på orderstockens utveckling om 6 månader, fördelat på delsektorer. Respektive delsektors andel av ordervolymen under är relativt oförändrad jämfört med under 11. Bostadsuppdragen representerade 21 % båda åren. Övriga hus representerade 5 % under och 48 % under 11. Industribyggnader stod för 6 % båda åren och infrastruktur 6 % och 5 % 11. Övriga anläggningar (kraft- och energianläggningar) minskade till 3 % under mot 6 % under 11. Miljöutredningar ökade till 4 % från 3 % året innan och stadsplanering minskade till 1 % från 11 % året innan. Väger man förväntningarna för respektive delsektor så representerar de som tror ökning 25 % av företagen och de som tror på en minskning 13 %. Av någon anledning tenderar förväntningarna att vara mer positiva när man frågar per delsektor än när man frågar om orderläget generellt. Det är dock uppenbart att de allra flesta tror på oförändrat orderläge.

11 11 I diagrammet nedan illustreras konfidenskurvan för bostadsprojektering. Trenden är avtagande. 28 % trodde på ökad ordervolym medan 11 % trodde på en försämring, vilket ger nettotalet 17. Motsvarande siffror i september var 36 % ökning och 14 minskning, och nettotalet 22 %. Arkitektföretag prognos avseende bostadsprojektering, nettotal T1 13 Arkitekternas förväntningar avseende bostadsprojektering om 6 månader. Inom området övriga hus är arkitektföretagen något mer positiva nu. 25 % tror på ett bättre orderläge i juli och 18 % tror på en försämring, vilket ger nettotalet 7. I september var det 14 % som hade positiva förväntningar och 18 % som hade negativa förväntningar (lika många som nu). Nettotalet var då -4. Arkitektföretagen redovisade en debiteringsgrad på 77,8 % för helåret, vilket är något lägre än de nivåer de redovisat för de två första tertialen. Då låg de genomsnittliga debiteringsgraderna 79,8 % för första tertialet och 79,4 % för det andra. En ordentlig minskning av debiteringsgraden redovisades för det tredje tertialet; 77,4 % vilket drog ned årsgenomsnittet. Till frågan om vad de tror om debiteringsgradens utveckling fram till i juli var det ganska jämnt fördelat mellan positiva och negativa förväntningar. % trodde på en ökad debiteringsgrad och 17 % på en fortsatt minskande debiteringsgrad. De flesta, 63 %, tror följaktligen på en oförändrad debiteringsgrad. Lönsamheten verkar ha fortsatt att förbättras även under. Hälften (5 %) av arkitektföretagen svarade att rörelseresultatet var bättre än under föregående år och vart tredje (33 %) rapporterade att det var sämre. Nettotalet var alltså 17 (5-33). Men rörelseresultatet under sista tertialet var det jämnare. 27 % sade att det var bättre än under föregående period medan 28 % sade att det var sämre än under perioden innan. Detta tyder på en försämring av lönsamheten under slutet av året, vilket går i linje med lägre debiteringsgrad och arvoden. Det verkar också Arkitektföretag prognos avseende Arkitektföretag prognos avseende övriga hus, nettotal övriga hus, nettotal Arkitekternas förväntningar avseende övriga hus (kontor, handel, upplevelse och offentliga lokaler) om 6 månader. T1 13 som lönsamheten fortsätter att försämras under 13. På frågan om hur de trodde att rörelseresultat för 13 skulle utveckla sig jämfört med trodde endast % att det skulle förbättras och 4 % att det skulle försämras, vilket ger ett nettotal på -. Kortfattat kan man konstatera att de flesta signaler pekar på en fortsatt avmattning för arkitektföretagen under 13 med sämre beläggning, arvoden och lönsamhet. En vändning uppåt igen kan dock ske redan under slutet av året eller början av 14.

12 Teknikkonsultföretagen (bygg- och anläggningsorienterade konsultföretag) Teknikkonsulternas orderstocksindex fortsatte att falla även i denna undersökning, vilket förstärker bilden av en bransch i avmattning. Orderstocksindex landade på 98 i januari, jämfört med 1 i september och 14 i maj. Orderläget är helt enkelt sämre nu än i förra mätningen. Förväntningarna kring orderlägets utveckling är ungefär som i september. Nettotalet är 1 (27-17) mot 8 i september (26-18). Byggsektorn fortsätter att gå dåligt och en avmattning på anläggningssektorn märks också nu. Allt fler tror på oförändrat orderläge för infrastrukturprojekt; 31 % tror på förbättring och 4 % på försämring, vilket ger ett nettotal på 27. I september var det 4 (45-5). Framförallt är det dock för övriga anläggningar (kraft- och energianläggningar) som utsikterna försämrats. Nettotalet över förväntningarna för den delsektorn är (26-26), mot i september (-). Det finns alltså fortfarande mycket uppdrag på infrastruktursidan men inom kraft- och energisektorn börjar volymen avta. Nedan redovisas teknikkonsultföretagens förväntningar på orderlägets utveckling, fördelat på delsektorer, samt delsektorernas respektive andel av omsättningen under 11 och. Teknikkonsulter januari 13 Förväntningar (%) Andel volym (%) Delsektorer Ökad Oförändrad Minskad 11 Bostäder Övriga hus Industribyggnader Infrastruktur Övriga anläggningar Miljö/utredningar Stadsplanering Totalt vägt 25 (32) 63 (59) (9) % Teknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling om 6 månader, fördelat på delsektorer. De olika delsektorernas andel av omsättningen listas till höger i tabellen ovan. Bostadsuppdragen representerade 8 % av omsättningen under, mot 6 % året innan. Övriga hus representerade 25 % mot 23 % året innan. Industribyggnaderna representerade 8 % mot 1 % under 11. Infrastrukturinvesteringarnas andel av omsättningen ökade ordentligt. De motsvarade 41 % av omsättningen under mot 32 % under 11. Övriga anläggningar representerade 7 % mot 15 % året innan, en kraftig minskning. Miljöutredningar representerade 9 % mot 7 % året innan och stadsplaneringsuppdrag representerade 2 % av omsättningen, mot 7 % under 11. En del delsektorers andel förändrades alltså kraftigt mellan 11 och. Inte minst tar infrastruktur en allt större omfattning av teknikkonsulternas verksamhet. Skillnaderna visar på tendenser och förändringar. En del av differenserna kan dock bero på vilka företag som svarat på undersökningarna, underlaget kan skilja sig en aning mellan varje mätning. Normalt representerar de medverkande ca halva branschens kapacitet, så underlaget är representativt även om vissa skillnader ändå kan förekomma beroende på vilka företag som svarat. Teknikkonsulternas uppdragsvolym på bostadsområdet var sämre i januari än i september. 6 % av de svarande sade att orderläget var bättre medan % sade att det var sämre, vilket ger nettotalet -14. Tre av fyra företag uppger dock att orderläget för bostadsuppdrag var oförändrat. För uppdrag avseende övriga hus hade det försämrats för kontorsuppdrag (13-19 = ett nettotal på -6), handeln (15-39 = -24) och upplevelseindustrin (19-23 = 4). För offentliga lokaler hade dock uppdragsvolymen förbättrats enligt 24 % och försämrats enligt 7 % av de svarande, vilket ger nettotalet 17 (24-7).

13 13 I diagrammet till höger illustreras förväntningarna på infrastruktursektorn över tiden. Inte sedan millenniumskiftet har de legat på negativa nettotalsnivåer. Infrastruktur är den enskilt viktigaste delsektorn för teknikkonsulterna och nettotalen har legat på höga nivåer under hela -talet. Framtidsutsikterna är positiva även om tillväxten börjat mattas av. Nettotalet för förväntningarna på infrastrukturuppdragens utveckling var 27 (31-4) mot 4 (45-5) förra mätningen. Infrastrukturinvesteringarna väntas tillfälligt avta de närmaste två åren då pågående projekt avslutas och nya ska projekteras. Regeringen har dessutom i sin senaste infrastrukturproposition föreslagit investeringar på över 5 miljarder kronor för perioden för att förbättra Sveriges transportsystem. Så det finns en stor marknad även framöver på infrastrukturområdet. Detta är också något som är känt utomlands. Sverige har varit en rätt skyddad marknad, med relativt få utländska aktörer. De senaste åren har vi sett de stora danska koncernerna stärka sina positioner i Sverige. Nu märks också större intresse från icke-nordiska företag. Konkurrensen på den svenska teknikkonsultmarknaden kommer att öka då fler internationella organisationer etablerar sig i Sverige och Norge. Inte minst inom infrastruktur- och anläggningsmarknaderna kommer konkurrensen att öka. Både Sverige och Norge har stora infrastrukturinvesteringar på gång. De upplevs som stabila länder med trygga ekonomier och lönsamheten för teknikkonsulter är god i ett internationellt perspektiv. Den ökade konkurrensen kommer troligtvis dra ned lönsamheten en aning, men det är alltjämt attraktiva marknader för många internationella koncerner. Teknikkonsulterna redovisade en debiteringsgrad på 76,3 % för helåret, vilket också var debiteringsgraden för det sista tertialet. Det är en liten ökning jämfört med 11 då debiteringsgraden för helåret var 76,1 %. Drygt två av tre (67 %) teknikkonsultföretag tror att debiteringsgraden förblir oförändrad fram till sommaren. % tror att den förbättras och 17 % tror att den försämras. Så det är ganska jämnt fördelat, netto talet är 3 (-17). Lönsamheten förbättrades under, åtminstone för majoriteten av de medverkande företagen. 56 % av de svarande rapporterade att rörelseresultatet förbättrats och 22 % sade att det försämrats, vilket ger nettotalet 34 (56-22). Nettotalet för sista tertialet var dock lägre; % av de svarande sade att rörelseresultatet Teknikföretagen prognos avseende Teknikföretagen prognos avseende infrastruktur, infrastruktur, nettotal nettotal T1 13 Teknikkonsulternas förväntningar avseende infrastruktur om 6 månader. förbättrats jämfört med föregående period, medan 19 % sade att det försämrats (32-19). Så positiva trenden börja mattas av framåt slutet av året. Det är dock fler företag som tror att lönsamheten fram till sommaren förbättras än de som tror att den fortsätter att försämras. Hela 43 % av de svarande uppgav att de trodde rörelseresultatet skulle förbättras medan 22 % trodde det skulle försämras fram till i juli, vilket ger nettotalet 21 (43-22). Teknikkonsultföretagen sänder lite olika signaler. Dels har orderläget försämrats och avmattningen väntas fortsätta. Dels tror de på förbättrade debiteringsgrader och lönsamhet under första halvåret 13. Det är lite motstridiga uppgifter. Men ska man tolka helheten så kommer avmattningen fortsätta åtminstone under första halvåret. Orderläget har försämrats och det finns egentligen inga signaler som tyder på att det kommer förbättras under våren. Osäkerheten på marknaden märks också av företagens rekryteringsplaner. Andelen företag som tror personalstyrkan växer fram till sommaren är mycket lägre än normalt. De flesta företagen uttrycker sig försiktigt kring nyrekryteringar, detta brukar vara en bra signal på hur stämningen i branschen verkligen är. Inte minst med tanke på den stora kompetensbristen. Detta är ett strukturellt problem som gör att nettotalet över rekryteringsbehovet konstant är positivt eftersom många positioner inte fylls.

14 14 Utvecklingen för industrikonsulterna Industrikonsulternas goda utvecklingstrend bröts i början av hösten förra året. Orderstocksindex har fallit sedan slutet av 11 men lönsamheten fortsatte att förbättras även under första halvan av, tack vare att man successivt kunde höja arvodena efter flera år av prispress. Samtidigt har debiteringsgraden legat på mycket höga nivåer, vilket inneburit att kapacitetsutnyttjandet i princip legat nära max. I denna mätning ökade visserligen orderstocksindex marginellt, från 18 till 19. Men på orderläget är i princip oförändrat. Orderstocken per anställd har ökat en aning samtidigt som orderstocken mätt i beläggning minskat på kort sikt. I praktiken har orderläget försämrats sedan senaste mätningen, i september. Samtidigt har framtidsutsikterna försämrats. Konfidensindikatorn har avtagit. Nettotalet var 29 då 46 % trodde på förbättrat orderläge till sommaren och 17 % trodde på försämrat orderläge (46-17). I september var nettotalet 51 (54-3) och i maj 64 (68-4). Industrikonsulterna följer tillverknings- och exportindustrins utveckling i stor utsträckning. Under det senaste årets konjunkturförsämring fortsatte industrikonsulterna gå på högvarv konjunkturläget till trots, tack vare välfyllda orderböcker och att industrin fortsatte att investera i maskiner, utrustning och produktutveckling. En stor del av detta kom från gruvindustrin som investerat mycket de senaste åren, och även från energisektorn. Under hösten förra året började tillverkningsindustrin dra ned på även de här investeringarna och läget förändrades även för industrikonsulterna. Framförallt minskade orderingången och orderböckerna fylldes inte längre på i samma takt med en försämrad beläggning som följd. Först på längre sikt men nu även på kortare sikt. Som det ser ut fortsätter avmattningen under åtminstone första halvan av året. En uppgång kommer att följa på en förbättrad internationell ekonomi och ökad exportefterfrågan för tillverkningsindustrin. Som det ser ut kan svackan för industrikonsulterna ändå bli relativt kortvarig. Signalerna säger att världsekonomin blir stabilare. Mycket kan givetvis fortfarande hända, inte minst i USA som brottas med politisk oförmåga att komma överens om budgetnedskärningar och skattehöjningar. Kasten mel lan hopp och förtvivlan är snabba. Men ljusglimtarna finns ändå. USAs och Kinas ekonomier tros ändå kunna leda utvecklingen i rätt riktning. Europas skuldproblem kvarstår men även där börjar läget bli mer stabilt. I Konjunkturinstitutets februarirapport rapporteras också om ett ljusnande läge. Tillverkningsindustrin och de privata tjänstenäringarnas orderingång har slutat att falla och hushållens syn på Sveriges ekonomi hade också förstärkts vilket medförde att barometerindikatorn steg jämfört med i januari. 3) I diagrammet nedan visas orderstocksindex utveckling tillsammans med konfidenskurvans utveckling. Den röda kurvan visar orderstocksindex utveckling över tiden. En svag förbättring syns i diagrammet, då orderstocksindex ökade från 18 till 19. Samtidigt fortsatte den blå konfidenskurvan att falla, vilket indikerar att avmattningen fortsätter åtminstone under det första halvåret. Orderstockindex vs konfidens om orderläget om 6 månader Orderstockindex vänster axel Konfidens höger axel T1 4 3) Konjunkturbarometern, februari 13. Industrikonsulterna, orderstock vs konfidens (förväntningar på orderläget om 6 månader)

15 15 I diagrammet intill visas återigen orderstocksindex tillsammans med beläggningsgraderna om 2, 3 och 6 månader. Som diagrammet till höger visar har orderstocksindex ökat svagt i januari jämfört med i september. Men tittar man till beläggningen om 2 och 3 månader har den snarare minskat. Orderböckerna är mindre välfyllda nu och utvecklingen är snarare negativ än positiv. Så orderstocksindexets marginella förbättring bör tas med en nypa salt. Läget är snarare omvänt, något sämre jämfört med i september. I tabellen nedan illustreras företagens förväntningar på orderlägets utveckling för de olika delsektorerna. Sammantaget ser bilden relativt ljus ut, när man ser på förväntningarna på orderutvecklingen inom respektive delsektor. Konfidenskurvan över det allmänna orderlägets utveckling sjunker fortfarande. Det är också uppfattningen över hur utvecklingen kommer se ut under våren. Räknar man däremot samman förväntningarna över de olika delsektorerna och väger dem med delsektorernas andel av omsättningen ger det en mer positiv bild än i september. Marknadsutsikterna ser knappast bättre ut i nuläget än de gjorde i september. Det är möjligt att förväntningarna som illustreras i tabellen nedan ändå illustrerar att avmattningen blir kortvarig och att framtidsutsikterna, på längre sikt, trots allt är positiva. Orderstockindex och beläggning Orderstockindex industrikonsultföretagen och beläggning industrikonsultföretagen Orderstockindex 2 mån beläggning 3 mån beläggning 6 mån beläggning T1 13 Industriteknikkonsulterna, orderstock och beläggning (2, 3 & 6 månader) Industriteknikkonsulter januari 13 Förväntningar (%) Andel volym (%) Delsektorer Ökad Oförändrad Minskad 11 Produktions-/processutveckling Produktutveckling Teknisk IT Information/utbildning Annat Totalt vägt 46 (34) 43 (56) 11 (1) % Industriteknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling om 6 månader, fördelat på delsektorer. De olika delsektorernas andel av medlemsföretagens omsättning redovisas till höger i tabellen. Det har skett en del förändringar sedan 11. Produktions- och processutvecklingsuppdragens andel har ökat från % till 35 %. Produktutveckling har minskat till 32 % från 37 % året innan. Teknisk IT representerade 13 % av uppdragsvolymen under, mot 17 % under 11. Uppdragen inom information och utbildning representerade 1 %, mot 11 % året innan. Övriga uppdrag representerade också 1 % mot 23 % året innan. En del av förändringarna beror troligtvis till stor del på förändringar i underlaget, vilka som svarat. Produktions- och processutvecklingsuppdragens andel ligger nog närmare den riktiga nivån för hela branschen i års siffror än de gjorde i 11 års siffror. Andelen av uppdragsvolymen som andra typer av uppdrag (annat) representerar känns också mer rimligt kring 1 % snarare än 23 %.

16 16 I tabellen nedan redovisas förväntningarna fördelat på de olika kundsegmenten. Även här har osäkerheten ökat och nettotalen minskat. Nettotalen är dock alltjämt positiva för alla kundsegment förutom el/optik/ telekomtillverkning samt fordonstillverkning. De olika kundsegmentens andel av omsättningen har inte förändrats så mycket mellan 11 och. Gruvindustrin har ökat till 5 % från 3 % året innan. Trä- och pappersmassaindustrin ligger oförändrat på 5 %. Läkemedels- och kemisk industri representerade 8 % mot 5 % under 11. Livsmedelsindustrin ligger kvar på 2 %. Metallindustrin ökade till 5 % från 1 %. Maskinindustrin ökade till 6 % från 2 % och verkstadsindustrin minskade till 17 % från 26 % året innan. Tillverkning av el-/optik- och telekomprodukter var kvar på 4 % av omsättningen. Fordons- och transportindustrins andel av omsättningen var 24 % under, mot 28 % under 11. Kraft- och energisektorn representerade % under mot 16 % året innan. Slutligen representerade övriga kundsegment % av omsättningsvolymen under mot 8 % innan. Industriteknikkonsulter januari 13 Förväntningar (%) Andel volym (%) Kundsegment Ökad Oförändrad Minskad 11 Gruvindustrin Trä/massa/pappers ind Läkemedels/kemiska ind Livsmedelsindustrin Metall/maskinindustrin Metallindustri Maskinindustri Verkstadsindustri Tillv el/optik/telekom prod Tillv fordon/transp medel Energi/kraft Andra kundsegment Totalt vägt 39 (23) 5 (62) 11 (15) % Industriteknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling om 6 månader, fördelat på kundsegment. Uppdrag avseende produktions-/processutveckling Uppdrag avseende produktions-/processutveckling Nedan visas diagram över utvecklingen på konfidenskurvorna för de olika delsektorerna. Trenden är negativ för uppdrag avseende produktions- och processutveckling men positiv för övriga delsektorer. Uppdrag avseende produktiutveckling Uppdrag avseende produktutveckling Industriteknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling för uppdrag avseende produktions- och processutveckling. Nettotal. T T1 13 Industriteknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling för uppdrag avseende produktutveckling. Nettotal.

17 17 Uppdrag avseende teknisk IT Uppdrag avseende teknisk IT Uppdrag avseende teknisk Uppdrag information/utbildning avseende teknisk information/utbildning Industriteknikkonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling för uppdrag avseende teknisk IT. Nettotal. T T1 13 Industrikonsulternas förväntningar på orderstockens utveckling för uppdrag avseende teknisk information/utbildning. Nettotal. Industrikonsultföretagen redovisade en debiteringsgrad på 76,5 % för, vilket är en sänkning jämfört med 11 då den var 78, %. Debiteringsgraden föll under året och landade på 76, % för sista tertialet. Detta är en tydlig indikation på försämrat orderläge och beläggning. Förväntningarna kring debiteringsgradens utveckling under 13 är dock positiva. 38 % av de svarande tror debiteringsgraden för 13 blir bättre än för. Endast 7 % tror att den blir sämre. Skillnaden mellan positiva och negativa ger nettotalet 31 (38-7). Lönsamheten fortsatte att förbättras även under. 49 % rapporterade att rörelseresultatet var bättre under än under 11 och 33 % sade att det försämrats. För sista tertialet var det 34 % som sade att rörelseresultatet förbättrats jämfört med föregående period och 31 % som sade att det försämrats vilket ger en svagare utveckling mot slutet av året. En stor del i att lönsamheten vänder nedåt igen är givetvis den sjunkande debiteringsgraden, men också en negativ prisutveckling. Industrikonsulterna uppgav att de kunnat höja arvodena överlag under jämfört med % sade att de kunnat höja sina priser medan 21 % sade att de tvingats sänka dem, vilket ger nettotalet 17 (38-21). Men under sista tertialet såg bilden annorlunda ut. Endast 17 % sade att de kunnat höja arvodena jämfört med föregående period och 28 % uppgav att de sänkt priserna, vilket ger nettotalet -11 (17-28). Så, efter ett drygt år av återhämtning av prisnivåerna återupptogs prispressen i slutet av.

18 18 Sysselsättningsläget Rekryteringsbehovet bland medlemsföretagen har fortsatt att minska över årsskiftet. Det är fortfarande fler som anser att personalstyrkan kommer att växa än de som tror att den kommer att minska fram till sommaren. För arkitekterna och teknikkonsulterna gemensamt är nettotalet % tror på ökning och 13 % på minskning (44-13). I senaste mätningen, september, var nettotalet 49 och de mätperioderna innan respektive 62. Industrikonsulternas nettotal var 36 (52-16) i januari. Motsvarande siffra i september var 61 och dessförinnan 92 respektive 66. Alltså, i princip uttryckte rekryteringsbehov. Detta är ett tydligt tecken på osäkerhet kring orderlägets utveckling. Med tanke på det strukturella problemet kring bristen på tillgänglig kompetens är det naturligt att det fortfarande finns en hel del företag som har positioner att fylla. Problemet är att de inte lyckas fylla alla positionerna. Det är också en av förklaringarna kring varför så få tror personalstyrkan minskar trots avmattningen på marknaden. Man vill behålla den personal man har så långt det är möjligt eftersom det är svårt att återrekrytera de kompetenserna när marknaden vänder upp igen. I diagrammet intill illustreras rekryteringsbehovets utveckling över tiden. Arkitekt- och teknikkonsultföretagen presenteras gemensamt. Förväntningar på på personalstyrkans utveckling utveckling om 6 mån nettotal T2-3 7 Arkitektföretagen Teknikkonsultföretagen Industrikonsultföretagen Förväntningar på personalstyrkans utveckling om 6 månader. Teknikkonsulter och arkitekter tillsammans vs industriteknikkonsulter. T1 13

19 19 Diagrammet intill visar kurvorna för arkitekter och teknikkonsulter separat, samt för industriteknikkonsulter. Där kan man utläsa att arkitekterna har de lägsta nettotalen. Det beror givetvis en hel del på byggsektorns kräftgång det senaste året. Samtidigt är kompetensbristen för arkitekter inte lika stor som för ingenjörer. Det råder en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på arkitekter än det gör för ingenjörer. Nettotalet för arkitekter var 26 (45-19). I september var nettotalet 32. Teknikkonsulternas nettotal var 35 i den här mätningen (43-8). I september var nettotalet och i maj 78. Det är tydligt att teknikkonsulternas orderläge mattats av under hösten då andelen företag som behöver rekrytera minskat så mycket. Personalomsättningen är stor i branschen. De medverkande företagen hade tillsammans.38 årsanställda under. Tillsammans anställde de 351 personer under året, vilket ger en personalomsättning började 4) på 18 %. Sammanlagt var det 2251 personer som lämnade företagen under året, vilket ger en personalomsättning slutade 5) på 11 %. Störst var personalomsättningen bland industrikonsulterna; % personalomsättning började och 15 % personalomsättning slutade. För teknikkonsulterna var det 17 % personalomsättning började och 1 % personalomsättning slutade. För arkitekterna var det 13 % personalomsättning började och 6 % personalomsättning slutade. Sammanlagt började eller slutade 3 av 1 anställda på medlemsföretagen en anställning under året. Konkurrensen om den tillgängliga, och otillgängliga, personalen i branschen är stor. Detta leder till att det i huvudsak rekryterar från varandra. I en undersökning bland medlemsföretag som genomfördes under 11 visade det sig att 53 % av de personer som de rekryterat under året kommit från konkurrenter. Förväntningar Förväntningar på på personalstyrkans personalstyrkans utveckling utveckling om om 6 mån nettotal 4 - Arkitekt- och teknikkonsultföretagen Industrikonsultföretagen T1 13 Förväntningar på personalstyrkans utveckling om 6 månader. Teknikkonsulter, arkitekter var för sig samt industriteknikkonsulter. 4) Personalomsättning började motsvarar andelen personer som börjat en anställning under perioden delat med genomsnittligt antal anställda. 5) Personalomsättning slutade motsvarar andelen personer som avslutat en anställning under perioden delat med genomsnittligt antal anställda.

20 Kommande rapporter Under 13 publiceras Investeringssignalen: Mätdatum 1 maj 13: marknadsundersökningen genomförs under maj och juni. Rapporten publiceras i juni. Mätdatum 1 september 13: marknadsundersökningen genomförs under september och oktober. Rapporten publiceras i oktober. Under 13 publiceras även: Branschkommunikén, augusti Branschöversikten/Sector Review, december Kontakt Information om STD-företagens verksamhet lämnas av: Lena Wästfelt, vd Tel/mobil: E-post: lena.wastfelt@std.se Branschinformation och frågor om Investeringssignalen och andra marknadsrapporter lämnas av: David Cramér, marknadsanalytiker Tel/mobil: E-post: david.cramer@std.se Branschöversikter, Branschkommunikéer, analyser och tidigare upplagor av Investeringssignalen återfinns på Omslag Gravitationsdestilleriet i Mackmyra Whiskyby, blev en av fyra nominerade objekt till Stora Samhällsbyggarpriset. Bild från Mackmyra Svensk Whisky