Den mångdimensionella musikläraren

Transkript

1 Ämneslärarutbildningen i musik Musikhögskolan i Malmö KURSPLAN 1 (3) UVK 1 Den mångdimensionella musikläraren Den mångdimensionella musikläraren Kurskod: Nivå: Beslutad av: Ändrad av: Högskolepoäng: Fördjupning i förhållande till examensförordningarna: Ämnen: Språk: LAMA13 G 9 hp Utbildningsnämnden vid ML, Utbildningsnämnden vid ML, Kursen ingår i ämneslärarexamen i musik med inriktning mot grundskola gymnasieskola Kursen ges termin 1 inom huvudämnet för ämneslärarutbildningen i musik VFU-introduktion Svenska Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna redogöra för olika perspektiv på undervisning och lärande kunna beskriva hur olika musiklärartraditioner vuxit fram och hur de kommer till uttryck i undervisningssituationer kunna diskutera hur förändringar i samhället som i musiken kan påverka musikundervis- ningen ha goda kunskaper om hur musikläraren organiserar undervisningen, dels på en övergri- pande nivå i skolan, dels i de arbetsformer och arbetssätt som väljs i undervisningssituat- ionen redogöra för hur språket kan användas som pedagogiskt redskap och problematisera och analysera vilka konsekvenser användningen av språket får på elevernas lärande och för lä- rarnas lärande av varandra i kollegiet. visa hur systematisk dokumentation och analys av undervisningen, samt reflektion över hur erfarenheter kan öka lärares handlingsutrymme och ge möjlighet till utveckling av verksamheten. kunna redogöra för läroplanernas och kursplanernas bakgrund och deras betydelse för elevers möjlighet till inflytande.

2 2 (3) utifrån styrdokument kunna redogöra för innebörder i skolans demokratiuppdrag samt genom exempel från verksamhet/undervisning kunna problematisera etiska dilemman i läraryrket. kunna observera och granska sitt kommande yrkesfält kunna urskilja och uttrycka samband mellan den egna lärandesituationen och den framtida yrkesrollen Kursinnehåll Olika perspektiv på undervisning och lärande Lärarens samhällsuppdrag enligt läroplaner Organisation av musikundervisning och arbetet i skolan Språket som pedagogiskt redskap Etik ur ett musiklärarperspektiv, lärarrollen i värdegrundsfrågor Introduktion till verksamhetsförlagd utbildning Kursplaners funktion och betydelse i samverkan och för elevers möjlighet till inflytande VFU- intropraktik Undervisning och examination Kursen den mångdimensionella musikläraren behandlas ur historisk synvinkel varvid studen- terna också reflekterar över den egna erfarenheten. I det sammanhanget tolkas styrdokument, med särskild inriktning mot skolans demokratiuppdrag. Pedagogiska och etiska innebörder och dilemman som förekommer i lärares arbete diskuteras och problematiseras utifrån konkreta exempel från musikundervisning. I kursen förekommer olika arbetsformer för att bearbeta kur- sens mål och innehåll så som individuellt, par- och grupparbete, seminarier, föreläsningar, bas- grupper mm. Kursens innehåll bearbetas genom reflektionsuppgifter, diskussioner, presentat- ioner, artikelskrivande som publiceras på lärarutbildningens webbtidning men också i skapande och gestaltande uppgifter. Examinationen sker löpande genom skriftliga, muntliga, musikaliska och praktiska redovisningar och uppgifter individuellt och i grupp. Varje kurstillfälle innehåller en obligatorisk uppgift vars innehåll och form är kopplad till målen för kursen. Kursen examineras slutligen genom att stu- denterna skriver vars två artiklar som publiceras på lärarutbildningens webbtidning. I det sam- manhanget ska studenterna granska och kommentera varandras artiklar. Betyg Godkänt eller Underkänt Förkunskapskrav Litteratur Carlgren, I. & Marton, F. (2000). Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundets förlag.(s ) Elmeroth, E., Eek- Karlsson, L., Olsson, R., & Valve, L- O. (2006). Från Kronos till Kairos mot en målstyrd skola. Lund: Studentlitteratur. (s ) Fjällström, R. (2006). Lärares yrkesetik. Lund: Studentlitteratur. (s ) Ämneslärarutbildningen i musik UVK 1 Den mångdimensionella musikläraren

3 3 (3) Gunner, G. & Namli, E. (red.) (2005). Allas värde och lika rätt. Perspektiv på mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur. (s.17-21, 35-55) Kupferberg, F. (2008). Läraryrkets kreativa uppdrag. I: Läraren i blickpunkten olika perspektiv på lärares liv och arbete. Pedagogiska magasinets skriftserie nr 7. Lärarförbundet. (s ) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket. Gymnasieskola Stockholm: Skolverket. Rostvall, A- L. & Selander, S. (2009). Design för lärande. Stockolm: Natur och Kultur. (s ) Rostvall, A- L. & West, T. (1998). Handlingsutrymme. Praktiskt utvecklingsarbete. Stockholm: KMH- Förlaget (s , ) Kursvärdering Kursen utvärderas formativt och/eller till vissa delar summativt vid kursens slut. Övergripande frågor kring mål, kursinnehåll, samarbets- och undervisningsformer bör vara centrala. Protokoll/minnesanteckningar från utvärderingen ska komma utbildningsledningen tillhanda. Utvärderingen skall vara offentligt tillgänglig och undertecknad av ansvariga lärare samt förtroendevalda studenter. Erfarenheter och synpunkter från utvärderingen ska beaktas och följas upp i nästa års kurs. Ämneslärarutbildningen i musik UVK 1 Den mångdimensionella musikläraren

4 Ämneslärarutbildningen i musik Musikhögskolan i Malmö KURSPLAN 1 (3) UVK 2 Lärande och ledarskap i skolan Lärande och ledarskap i skolan Kurskod: Nivå: Beslutad av: Ändrad av: Högskolepoäng: Fördjupning i förhållande till examensförordningarna: LAMA23 G 7,5 hp Utbildningsnämnden vid ML, Utbildningsnämnden vid ML, Kursen ingår i ämneslärarexamen i musik med inriktning mot grundskola och gymnasieskola Kursen ges termin 2 inom huvudämnet för ämneslärarutbildningen i musik Ämnen: Språk: Svenska Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna resonera kring planering och genomförande av musikundervisning utifrån olika di- daktiska teorier och teorier om handlingsutrymme kunna resonera kring olika sätt att se på sambandet mellan undervisning och lärande i mu- sik kunna diskutera skolans och lärarens uppdrag med utgångspunkt i styrdokument och VFU- erfarenheter visa kunskaper om de fysiska, psykiska och sociala faktorerna som bidrar till ungdomars lärande, utveckling och socialisation i dagens skola och samhälle, särskilt utifrån genus-, klass-, och etnicitetsperspektiv ha utvecklat ett kreativt förhållningssätt till undervisning samt sin förmåga att leda och in- spirera ungdomar inom sitt verksamhetsområde ha kunskap om musikaliska aktiviteter som sker i klassrummet i grundskola, gymnasie- skola och kulturskola observerat pedagogisk verksamhet och med hjälp av utbildningsvetenskapliga teorier kunna beskriva och exemplifiera hur barn och ungdomar tillägnar sig och kommunicerar värden, attityder, kunskaper och färdigheter

5 2 (3) kunna redogöra för och värdera olika teorier om pedagogiskt ledarskap samt diskutera dess innebörder för pedagogisk praxis ha goda kunskaper om gruppsykologiska mekanismer, om ledarskapets betydelse för pe- dagogisk verksamhet och om hur ett konstruktivt samarbete kan utformas på alla nivåer. ha tillägnat sig olika redskap för att utveckla sitt ledarskap och samspel med ungdomar utvecklat förståelse för vikten av en väl fungerande kommunikation mellan människor bl a ur aspekterna genus, etnicitet och klass samt fördjupat sin kompetens i att samarbeta. Kursinnehåll Kursen behandlar läroplansteori och musikdidaktik i ett läraryrkesperspektiv. Utformningen av läro- och kursplaner och musikämnet i dem beskrivs och relateras till samhällsbehov och ideolo- giska strömningar såväl historiskt som i ett nutidsperspektiv. Kursen innehåller också utveckl- ingspsykologi, olika teoretiska perspektiv på kreativitet, socialt samspel mellan människor i olika sammanhang. Vidare bearbetas grupprocesser både teoretiskt och genom gruppsykologiska övningar. I kursen diskuteras och praktiseras även ledarskap och grupprocesser i lärandesituat- ioner och projektledning. Undervisning och examination Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare. Undervisningen i kursen bedrivs i form av seminarier, workshops, övningar och arbete både individuellt och i grupp. En del av kursen sker i form av ordinarie lekt- ionstillfällen och en del i form av en projektvecka. Projektveckan innehåller obligatoriska mo- ment och det sker löpande examination i förhållande till kursens lärandemål. Kursen examineras i övrigt i två delar. Den första examinationen utgörs av en rapport (ca 3000 ord) som ska beskriva hur handlingsutrymme kan identifieras och utvecklas på skolan där den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs. Uppgiften genomförs individuellt och lämnas in inför projektveckan. Den andra examinationen utgörs av att studenterna utvecklar, leder och koordinerar ett projekt mot en målgrupp inom den inriktning som studenterna går. De studerande ska kunna fungera som aktiva och konstruktiva projektledare och tränas i att kunna samarbeta i och leda projekt- grupper. Studenterna lämnar avslutningsvis in en projektplan i slutet på kursen. Uppgiften ge- nomförs i grupp. Betyg Godkänt eller Underkänt Förkunskapskrav Litteratur och övriga läromedel Bamford, A. (2006). The Wow- factor. Münster: Waxmann Houmann, A. (2010). Musiklärares handlingsutrymme. Malmö: Musikhögskolan. (s.11-49) Illeris, K. (2007). Lärande. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. (s ). Imsen, G (2006). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi (4e upplagan). (s , ) Ämneslärarutbildningen i musik UVK Lärande och ledarskap i skolan

6 3 (3) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket Lööf, M. (2001). Att leda och arbeta i projekt. Stockholm: Liber Gymnasieskola Stockholm: Skolverket Rostvall, A- L., & West, T. (1998). Handlingsutrymme. Stockholm: KMH förlag. (s ) Sæther, E. (2006). Hybriditet och gränsöverskridande musiklärare. I H. Lorentz & Bergstedt, B. (red:er), Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer (s ). Lund: Studentlitteratur. Strandberg, L. (2009). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts förlag. (s ) Svedberg, L. (2003). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Student litteratur. (s.13-65) Thornberg, R. (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. (s ) Wahlström, K. (2003). Flickor och pojkar och pedagoger. Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB (s. 3-36) Kursvärdering Kursen utvärderas formativt och/eller till vissa delar summativt vid kursens slut. Övergripande frågor kring mål, kursinnehåll, samarbets- och undervisningsformer bör vara centrala. Protokoll/minnesanteckningar från utvärderingen ska komma utbildningsledningen tillhanda. Utvärderingen skall vara offentligt tillgänglig och undertecknad av ansvariga lärare samt förtroendevalda studenter. Erfarenheter och synpunkter från utvärderingen ska beaktas och följas upp i nästa års kurs. Ämneslärarutbildningen i musik UVK Lärande och ledarskap i skolan

7 Ämneslärarutbildningen i musik 7-9 Musikhögskolan i Malmö KURSPLAN 1 (5) UVK Forskning och utvärdering i skolans vardag Forskning och utvärdering i skolans vardag Kurskod: Nivå: Beslutad av: Ändrad av: Högskolepoäng: Fördjupning i förhållande till examensförordningarna: LAMA34 G 9,5 hp Utbildningsnämnden vid ML, Utbildningsnämnden vid ML, Kursen ingår i ämneslärarexamen i musik med inriktning mot grundskola Kursen ges termin 3 inom huvudämnet för ämneslärarutbildningen i musik Ämnen: Språk: Svenska Mål Efter avslutad kurs skall den studerande Visa översiktliga kunskaper om ett urval kvalitativa och kvantitativa forsknings- metoder inom utbildningsvetenskap, däribland forskningsintervjuer, observation, enkätmetodik, portföljmetod och appreciative inquiry. Kunna redogöra deskriptivt för kvantitativa data samt göra enkla statistiska undersökningar och kunna analysera och kritiskt bedöma statistiska samband. Utifrån teoretiska perspektiv på kunskap, lärande och utveckling kunna formulera frågeställningar för forskningsprojekt med fokus på pedagogisk praxis där goda och kreativa miljöer för lärande kan etableras. Visa kunskaper om de fysiska, psykiska och sociala faktorerna som påverkar ung- domars lärande, utveckling och socialisation i dagens skola och samhälle, särskilt ut- ifrån genus-, klass-, och etnicitetsperspektiv. Med stöd i litteratur diskutera hur ungas utveckling och lärande påverkas av de skilda villkor de lever under och de varierade utbildningssituationer de verkar i, samt redovisa och värdera källorna. Kunna med konkreta exempel illustrera olika sätt att organisera arbetet i en skola.

8 2 (5) Kunna redogöra för och diskutera olika tolkningar av hur skolans pedagogiska ut- vecklingsarbete påverkas av omgivningsfaktorer, regelverk och lokala förutsätt- ningar samt hur dessa påverkar eleverna. Kunna definiera kvaliteter i utvecklingsarbete och kunna analysera lokala utveckl- ingsarbeten om lärande och undervisning med utgångspunkt i styrdokument, såväl i egen verksamhet som i nationella och internationella sammanhang. Visa förmåga att upprätta utvecklingsplaner. Kursinnehåll Grundläggande kvantitativa forskningsmetoder Enkätkonstruktion och bearbetning Portföljmetod Appreciative Inquiry Intervju och observation Intersektionalitet Utvecklingspsykologi Pedagogik, pedagogiskt arbete och didaktik Olika modeller för skol- och organisationsutveckling Skolkulturanalys Utvecklingsplaner Intern respektive extern utvärdering Undervisning och examination Kursen innehåller kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder med relevans för mu- sikpedagogik. Vidare innehåller kursen perspektiv på utveckling och lärande utifrån teorier om ungdomar och identitet. Kursens två perspektiv kopplas samman och funge- rar som en igångsättare och förberedelse för det första självständiga arbetet som skrivs inom ramen för musiklärarutbildningen. Undervisningen bedrivs i form av seminarier, litteraturstudier grupparbeten och workshops. I kursen utvecklar deltagarna kunskaper i hur man systematiskt samlar in data och be- arbetar dessa med hjälp av statistiska färdigheter. Enkätmetodik och datorprogrammet Excel tillämpas på data knuten till praxis. I de kursdelar som behandlar perspektiv på utveckling och lärande utvecklas kunskaper kring teorier om ungdomar och identitets- bildning. De teoretiska kunskaperna tillämpas genom en pilotstudie som kopplas till det själv- ständiga arbetet som är knutet till studenternas erfarenheter av skola och undervisning. Pilotstudien är kvantitativ. I reflektionsarbetet utnyttjas kursen hemsida som ett forum för kollaborativt lärande. Ämneslärarutbildningen i musik 7-9 UVK Forskning och utvärdering i skolans vardag

9 3 (5) Kursen behandlar också pedagogiskt utvecklingsarbete i ett vidare sammanhang för att placera in och ge perspektiv på vad som påverkar det lokala skolutvecklingsarbetet. Frågeställningar som behandlas och kritiskt granskas är bl a vad det är för faktorer som påverkar svensk skola och vilka möjligheter och utmaningar som dessa ger upphov till. Examination sker både muntligt och skriftligt i form av olika uppgifter. Litteraturen ex- amineras löpande genom skriftliga och muntliga uppgifter som utförs enskilt eller i grupp. Kursen examineras slutligen i tre delar. Den första delen sker i form av samman- ställandet av en enkät, samt statistisk bearbetning av enkätens resultat och en muntlig redovisning i grupp. Kursen examineras i del två genom att studenterna enskilt lämnar in en plan för det självständiga arbetet. Denna plan ska ta sin utgångspunkt i de resultat som framkommit i de kvantitativt inriktade pilotstudierna som genomförts i kursen, kunskaperna i utveckling och lärande samt erfarenheter gjorda i skola och undervis- ning. Den tredje delen examineras i form av att studenterna gör en skolkulturanalys av sin VFU- placering och presenterar den vid ett seminarium. Betyg Kursen betygsätts med Godkänd eller Underkänd. Förkunskapskrav Godkänt i kursen UVK 2. Litteratur Arbetslivsinstitutet. (2004). Nära gränsen? Perspektiv på skolan arbetsliv. Resultat från nio skolforskningsprojekt vid Arbetslivsinstitutet i Malmö. Arbetslivsinstitutets Förlag: Malmö Arbetsmaterial kring Excel från Humanistlabbet, Lunds Universitet Ambjörnsson, F. (2003). I en klass för sig: Genus, klass och sexualitet bland gymnasietje- jer. Stockholm: Ordfront förlag. Berg, G. (1999). Skolkultur nyckeln till skolans utveckling. Stockholm: Gleerups förlag. Berg, G. & Scherp, H- Å (red) (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Claesdotter, A. (2011). Vill utmana ungas världar. Fotnoten 2/2011. Ämneslärarutbildningen i musik 7-9 UVK Forskning och utvärdering i skolans vardag

10 4 (5) Dzedina, A. (2011). Ett sätt att uttrycka sig. Fotnoten 2/2011. Eljertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlit- teratur. Elkind, D. (1981/1984). Det hetsade barnet att stressas in i vuxenvärlden. Stockholm: Natur och Kultur. Fangen, K., & Sellerberg, A- M. (2011). Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur. Frisén, A. & Hwang, P. (red.) (2006). Ungdomar och Identitet. Stockholm: Natur och Kul- tur. Heiling, G. (1995). Bedömnings- och utvärderingsfrågor i musikutbildningar. Musikhög- skolan i Malmö. Rapportserie nr 1995: 1. Larsson, P., & Löwstedt, J. (2010). Strategier och förändringsmyter ett organisations- perspektiv på skolutveckling och lärares arbete. Lund: Studentlitteratur. Lumholdt, H. (2011). Identitet i orkesterform. Fotnoten 2/2011. Rostvall, A- L. & West, T. (1998). Handlingsutrymme. Praktiskt utvecklingsarbete. Stock- holm: KMH- förlaget Sanderoth, I., Werner, M., & Båth, S. (2009). Plats identitet lärande. Närområdesstudier i skolan. Lund: Studentlitteratur. Fördjupningslitteratur: Becevic, Z. (2009) Svenhammeds journaler. Stockholm: Alfabeta Bokförlag AB Bjørndal, C. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber Claesson, S. (2007). Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Claesson, S. (2009). Lärares hållning. Lund: Studentlitteratur. Cooperrider, D. L., Whitney, D., & Stavros. J.M. (2011). The Appreciative Inquiry Hand- book. For Leaders of Change. Richmond: ReadHowYouWant.com Ltd. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlit- teratur. Ämneslärarutbildningen i musik 7-9 UVK Forskning och utvärdering i skolans vardag

11 5 (5) Lindström, L. (1994). Portföljmetodik i estetiska ämnen. Paper framlagt vid Nordisk för- ening för pedagogisk forskning. Naumann, C. (2009) Kulor i hjärtat. Stockholm: Pocketförlaget. Nordin, S. (2009). Natthimmel. Stockholm: Rabén & Sjögren. Wiklund, U. (1996). Portföljen: en modell för utveckling av musikutbildning. Stockholm: KMH förlaget. (80 s) Kursvärdering Kursen utvärderas formativt och/eller till vissa delar summativt vid kursens slut. Övergripande frågor kring mål, kursinnehåll, samarbets- och undervisningsformer bör vara centrala. Protokoll/minnesanteckningar från utvärderingen ska komma utbildningsledningen tillhanda. Utvärderingen skall vara offentligt tillgänglig och undertecknad av ansvariga lärare samt förtroendevalda studenter. Erfarenheter och synpunkter från utvärderingen ska beaktas och följas upp i nästa års kurs. Ämneslärarutbildningen i musik 7-9 UVK Forskning och utvärdering i skolans vardag

12 Ämneslärarutbildningen i musik 7-9 Musikhögskolan i Malmö KURSPLAN 1 (5) UVK 4: Barn och ungdomars lärande och samspel i grupp. Ideologi och handlingsutrymme Barn och ungdomars lärande och samspel i grupp. Ideologi och handlingsutrymme Kurskod: Nivå: Högskolepoäng: LAMA43 G 12,5 hp Beslutad av: Utbildningsnämnden vid ML, Ändrad av: Utbildningsnämnden vid ML, Fördjupning i förhållande till examensfordringarna: Ämnen: Språk: Kursen ingår i lärarexamen i musik med inriktning mot grundskola Kursen ges termin 4 inom huvudämnet för ämneslärarutbildning i musik. Ämnen som ingår i kursen Svenska Mål Efter avslutad kurs skall den studerande visa kunskaper om de fysiska, psykiska och sociala faktorerna som bidrar till ung- domars lärande, utveckling och socialisation i dagens skola och samhälle, särskilt ut- ifrån genus-, klass-, och etnicitetsperspektiv. utifrån teoretiska perspektiv på kunskap, lärande och utveckling kunna formulera en egen pedagogisk praxis för hur goda och kreativa miljöer för lärande kan etable- ras. visa förmåga att utifrån förståelse för det mångkulturella samhället och interkultu- rell pedagogik resonera kring attityder och förhållningssätt i konkret lärararbete. ha kunskap om musikaliska aktiviteter som sker i grundskola och gymnasieskola och kulturskola. med stöd i teori kunna analysera kommunikationsprocesser i verksam- het/undervisning och dra slutsatser av hur man som lärare kan bygga förtroende- fulla relationer med elever och föräldrar/vårdnadshavare. med hjälp av olika teoretiska perspektiv kunna problematisera och analysera kon- flikt- och mobbningssituationer i en heterogen skola samt i dialog med andra ge för- slag på hur dessa situationer kan hanteras.

13 2 (5) ha kunskap om olika modeller och synsätt i arbete med elevinflytande samt ha ut- vecklat sitt förhållningssätt till att hantera konflikter. ha utvecklat kunskaper i målformulerat arbete kopplat till ledarrollen och förhåll- ningssätt som coaching och mentorskap kunna redogöra för sambandet mellan skolans läroplaner och rådande samhällspoli- tiska och ideologiska förhållanden vid olika tider och beskriva skolsystemets orga- nisation i nutid och regelverket bakom. kunna redogöra för hur musikundervisningen roll i skolan förändrats sedan folksko- lans införande visa en förmåga att kritiskt värdera läroplanernas och didaktikens roll som refe- rensramar i det vardagliga musiklärararbetet. Kursinnehåll Utvecklingspsykologi Interkulturell pedagogik Ledarskap i klassrummet och classroom management Interaktion, kommunikation och sociala relationer Konflikthantering och handlingsplaner för mobbning och kränkning Grupprocesser och gruppsykologiska övningar Utvecklings- och målsamtal Coaching och mentorskap Läroplansteori och musikdidaktik i ett läraryrkesperspektiv Undervisningens mål, organisation, innehåll och metoder i musik och allmänt Pedagogik och ideologi Undervisning och examination Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, workshops, övningar och arbete både individuellt och i grupp. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Examination sker både muntligt och skriftligt i form av olika uppgifter; litteraturredo- visningar, coachinguppgift, presentationsuppgift och idealskoleuppgift. Litteraturen examineras löpande genom skriftliga och muntliga uppgifter som utförs enskilt eller i grupp. Examination av coaching- uppgiften innebär att coacha någon annan och att utöva coaching vid fem tillfällen. Efter varje coachingtillfälle ska de studerande föra loggbok över hur de upplevde samtalet, vad de lärde sig och vad de vill utveckla vid nästa till- fälle. De mål som utövaren sätter upp ska utvärderas vid det sista coachingmötet. Logg- böckerna och utvärdering av processen lämnas in i slutet av kursen och examineras. Presentations- uppgiften examineras genom att studenterna i grupp redovisar litteratur för varandra med hjälp av ett digitalt verktyg, leder gruppdiskussioner samt letar, sam- lar och sammanställer bevis på att de kan finna de teoretiska begrepp som litteraturen Ämneslärarutbildningen i musik 7-9- UVK Barn och ungdomars lärande och samspel i grupp. Ideologi och handlingsutrymme

14 3 (5) beskriver, inom varje tema i kursen, i deras samtid i form av bilder, filmer, inspelningar, observationer etc. Presentationerna, diskussionsfrågorna och bevisen dvs visualisering- arna/audiseringarna samlas i en digital portfölj/hemsida och ska avslutningsvis i sin helhet examineras. Av portföljen/hemsidan ska studenternas lärande utifrån kursens ingående olika teman framgå med hjälp av bild, ljud och text. Idealskoleuppgiften examineras i form av en integrerad skriftlig gruppuppgift Vår ide- alskola, där studenterna i grupp beskriver en skola där de skulle vilja arbeta. Beskriv- ningen ska innehålla en lokal arbetsplan med mål och syfte, där inriktningen (männi- skosyn, kunskapssyn, syn på skolans uppgift, etc) klargörs; lokal kursplan för mu- sik/instrument/ensemble med mål och innehåll; skolarbetets organisation; hur man handskas med den psykosociala arbetsmiljön med handlingsplaner t.ex. för hur man handskas med mobbning och konflikter; en jämställdhetsplan med speciell tonvikt på genusperspektiv och etnicitet samt en översikt över hur lärares och elevers inflytande och ansvar ser ut på skolan. Samtliga förslag ska motiveras och knytas till kurslitteratur och andra källor. Beskrivningen och avrapporteringen sker i form av en webbsida som sedan utgör underlag för gruppvis opposition och diskussion vid ett seminarium. Betyg Vid bedömning används något av betygen Godkänd eller Underkänd. För betyget God- känd på kursen ska den studerande ha uppnått målen för varje lärandemål. Förkunskapskrav Godkänt i kurserna UVK 2 och UVK 3 Litteratur Ardoris, I. (2009). Målmedvetet ledarskap. Malmö: Epago/Gleerups Utbildning AB. Arfwedsson, G & G. (2002). Didaktik för lärare. En bok om lärare i teori och praktik. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Becker, M. (1995). Till dig som arbetar med instrumentalundervisning. (Berättelsen om Teo) I: Sundin, B. Barns musikaliska utveckling. Stockholm: Liber Utbildning Broberg, M., Hagström, B., & Broderberg, A. (2012). Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur och Kultur. Brottsförebyggande rådet. (2009). Effekter av anti-mobbningsprogram - vad säger forskningen? Brynholf, M. (m fl). (2009). Läraryrkets många ansikten. Stockholm: Liber Elkind, D. (1981). Det hetsade barnet - att stressas in i vuxenvärlden. Stockholm: Natur och Kultur. Entropia K. (2004). Främjartekniker. Ett verktyg för bättre möten. Forsell, A. (2011). Boken om pedagogerna. Malmö: Liber Gannerud, E. (2001). Lärares liv och arbete i ett genusperspektiv. Malmö: Liber Granström, K. (2000). Dynamik i arbetsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Ämneslärarutbildningen i musik 7-9- UVK Barn och ungdomars lärande och samspel i grupp. Ideologi och handlingsutrymme

15 4 (5) Gymnasieskola Stockholm: Skolverket Linde, G. (2006). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. 2 uppl. Lund: Student litteratur. Lgr- 11. Stockholm: Skolverket Lundgren, M. & Lökholm, K. (2006). Motivationshöjande samtal i skolan. Lund: Studentlit teratur Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering - en introduktion. Lund: Stu- dentlit teratur. Molloy, G. (2004). "Den onda dagen" I: M. Hildefors. Den onda dagen: Om kränkningar i skolan. Stockholm: Bromberg. Skolverket. (2011). Utvärdering av metoder av mobbning. Rapport 353. Stockholm: Skol- ver ket. Stensaasen, S., & Sletta, O. (2000). Grupprocesser. Stockholm: Natur och Kultur. Stensmo, C. (2008). Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Steinberg, J. (2002). Ledarskap i klassrummet. Stockholm: Liber Stone- Zander, R. & Zander, B. (2000). Konsten att finna möjligheten. Stockholm: Svenska Förlaget Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stock- holm: Norstedts Akademiska Förlag. Svaleryd, K. 2005/2001. Genuspedagogik. Malmö: Liber Svedberg, L. (2003). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Thornberg, R (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber Utas Carlsson, K. (2007). Lära leva samman. KSA, Konfliklösning i skola och arbete. Wiklund, U. (2001). Den lydiga kreativiteten - om barn, estetik och lärande. Stockholm: Utbildningsradion UR Förlag. Wikström, C. (2004). Vinnande mentorskap. Stockholm: Ekerlinds förlag. Öhrn, E. (2002). "Jämställdhet som en del av skolans värdegrund. Om kön, klass och etnicitet i skolvardagen." I: D. Kallos, & G. M. Frånberg, (red.). Demokrati i skolans vardag: Fem nordiska forskare rapporterar: Umeå: Umeå universitet, Värdegrundscentrum. Tillkommer litteratur utifrån den valda idealskolans ideologiska inriktning. Ämneslärarutbildningen i musik 7-9- UVK Barn och ungdomars lärande och samspel i grupp. Ideologi och handlingsutrymme

16 5 (5) Kursvärdering Kursen utvärderas formativt och till vissa delar summativt vid kursens slut. Övergripande frågor kring mål, kursinnehåll, samarbets- och undervisningsformer bör vara centrala. Protokoll/minnesanteckningar från utvärderingen ska komma ut- bildningsledningen tillhanda. Utvärderingen skall vara offentligt tillgänglig och under- tecknad av ansvariga lärare samt förtroendevalda studenter. Erfarenheter och syn- punkter från utvärderingen ska beaktas och följas upp i nästa års kurs. Ämneslärarutbildningen i musik 7-9- UVK Barn och ungdomars lärande och samspel i grupp. Ideologi och handlingsutrymme