EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. om tillämpningen av bilaga X till tjänsteföreskrifterna

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2001) 497 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om tillämpningen av bilaga X till tjänsteföreskrifterna (rådets förordning nr 3019/87 av den 5 oktober 1987) år 2000

2 INLEDNING Enligt artikel 101a i tjänsteföreskrifterna fastställs i bilaga X, utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i tjänsteföreskrifterna, de särskilda undantagsbestämmelser som skall gälla för tjänstemän som tjänstgör i tredje land. Enligt artikel 14 i bilaga X skall kommissionen "till rådet överlämna en årlig rapport om tillämpningen av denna bilaga och särskilt om fastställandet av tillägget för levnadsvillkor enligt artikel 10". Kommissionen har sedan den 1 januari 1988 upprättat tio rapporter. De täcker perioden oktober 1987-december 1988 samt åren 1989, , 1992, 1993, 1994, 1995, 1996, och I överensstämmelse med rådets önskemål präglades 2000 av en fortsatt strävan till omdisponering av personalresurserna och, vad beträffar korrigeringskoefficienterna som tillämpas på lönen till tjänstemän som är anställda utanför unionen, att företaget Airinc valdes ut efter den anbudsinfordran som offentliggjordes under Med anledning av Balkankrisen präglades år 2000 också av en överföring av befogenheter från arbetsgruppen för Kosovos återuppbyggnad till Europeiska byrån för återuppbyggnad. KAPITEL 1: ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ARTIKEL 1: REKRYTERING Antalet tjänster vid Tjänsten för yttre representation som den 31 december 1999 var 693 (inbegripet fem floaters ) ändrades inte under budgetåret Per den 31 december 2000 uppgick antalet besatta tjänster vid Tjänsten för yttre representation till 628, vartill kommer fem "floaters" vilka avdelats för tjänstgöring vid huvudkontoret. Med anledning av huvudkontorets icke-fullgjorda skyldighet att överföra ett stort antal tjänster till Tjänsten för yttre representation, som beror på tjänstemobiliteten (rotationsprincipen), har 25 tjänster inte kunnat tillsättas vid delegationerna eftersom de var besatta vid huvudkontoret, medan 35 tjänster verkligen var obesatta vid Tjänsten för yttre representation. Under 2000 anställdes 12 personer utifrån, vilka genomgått olika allmänna uttagningsprov. 2

3 ARTIKEL 2: MOBILITET Mobilitetsförfarandet (rotationsprincipen) Under 2000 berörde mobilitetsförfarandet 175 tjänstemän från mobilitetsförteckningen (jämfört med 159 under 1999) på följande sätt: 64 tjänstemän förflyttades mellan delegationer (63 under 1999) 62 tjänstemän förflyttades från en delegation till huvudkontoret (49 under 1999) 12 tjänstemän slutade sin anställning (12 under 1999) 37 tjänstemän behöll samma tjänst (35 under 1999). Principen om alternerande tjänstgöring vid delegation respektive huvudkontoret har fortsatt att tillämpas, enligt följande: 62 tjänstemän förflyttades från en delegation till huvudkontoret (49 under 1999) 67 tjänstemän förflyttades från huvudkontoret till en delegation (56 under 1999). Totalt ägde alltså 205 förflyttningar rum 2000 inom ramen för mobilitetsförfarandet (jämfört med 180 under 1999). Antalet förflyttningar som faktiskt genomfördes under 2000 uppgår till 260. Omdisponering av tjänster Inom ramen för omfördelningen av de anställda vid delegationerna och regionaliseringen av nätverket beslutade kommissionen den 18 juli 2000 att disponera om 31 tjänster, närmare bestämt 26 stycken i kategori A, tre i kategori B och två i kategori C. Omdisponeringen skulle ske från följande delegationer: Kategori A: Angola, Kamerun, Kap Verde, Centralafrikanska republiken, Republiken Kongo, Elfenbenskusten, Egypten, Ghana, Guinea, Indien, Kenya, Mali, Mauritius (två tjänster i kategori A), Mauretanien, Namibia, Nigeria, Somalia, Sudan, Swaziland, Tchad, Togo, Trinidad och Tobago, Tunisien, Uruguay, Zambia och Zimbabwe. Kategori B: Costa Rica, Swaziland och Togo. Kategori C: Etiopien och Tanzania. Åtgärden syftar främst till att skapa en jämn fördelning av resurser och att förstärka de delegationer som har störst behov av offentliga insatser. Var dessa förstärkningar kommer att sättas in kommer att beslutas utifrån en analys av delegationernas arbetsbörda. Omdisponeringen bör sträcka sig över budgetåren Fyra specifika omdisponeringar (Tchad Mali, Norge Demokratiska republiken Kongo, Generaldirektoratet för bistånd Togo och Demokratiska republiken Kongo Kroatien) har också gjorts för att bättre kunna hantera arbetsbördan vid de delegationer som mottar tjänster. 3

4 ARTIKEL 3: FORTBILDNING Under 2000 berörde besluten om fortbildning 53 tjänstemän vid Tjänsten för yttre representation vilka i enlighet med principen om alternerande anställningsort som ett led i mobilitetspolitiken förflyttats till huvudkontoret, till något av generaldirektoraten för yttre förbindelser. KAPITEL 2: SKYLDIGHETER ARTIKEL 4: TJÄNSTGÖRING VID ANSTÄLLNINGSORTEN Denna artikel föranleder inga kommentarer. ARTIKEL 5: BOSTAD Generaldirektoratet för yttre förbindelser fortsatte under 2000 att tillhandahålla möblerade bostäder till tjänstemän som tjänstgör i tredje land. Referensvärden för bostadsyta, antal rum och kostnad per kvadratmeter har fastställts för respektive land. KAPITEL 3: ARBETSVILLKOR ARTIKLARNA 6, 7 OCH 9: ÅRLIG SEMESTER Under 2000 gjordes ytterligare framsteg mot en normalisering, dels i fråga om beräkningen av semesterrättigheterna som sedan 1998 görs på grundval av arbetsdagar istället för kalenderdagar, dels i fråga om överföring av semesterdagar från ett år till nästa. De tjänstemän som är stationerade i tredje land har i enlighet med huvudkontorets rekommendationer bemödat sig om att utnyttja sina semesterrättigheter och därmed undvikit att föra över alltför många semesterdagar. Av tabellen nedan framgår att antalet överföringar på mer än 14 dagar, och i synnerhet de på mellan 36 och 70 dagar, har minskat avsevärt mellan 1994/95 och 1999/2000. År Antal berörda tjänstemän överförda semesterdagar överförda semesterdagar överförda semesterdagar Mer än 70 överförda semesterdagar 1994/ / ARTIKLARNA 8 OCH 9.2: BEVILJANDE AV VILOSEMESTER I UNDANTAGSFALL Kommissionen beslutade den 24 februari 2000 inom ramen för det normala årliga förfarandet att bevilja vilosemester i undantagsfall endast för de anställningsorter där levnadsvillkoren bedöms vara "särskilt svåra", på grundval av de parametrar som används för att årligen fastställa tilläggen för levnadsvillkor, samt för områden som betecknas som krishärdar. 4

5 Den fortsatt strikta tillämpningen av villkoren i artikel 8 i bilaga X innebar att vilosemester liksom under 1999 beviljades för 30 anställningsorter under 2000 (se vidare bilaga I). För krisområdena beräknas semesterrättigheterna utifrån krisens verkliga längd. KAPITEL 4: LÖNEFÖRMÅNER OCH SOCIALA FÖRMÅNER AVSNITT 1: LÖNEFÖRMÅNER OCH FAMILJETILLÄGG ARTIKEL 10.1: TILLÄGG FÖR LEVNADSVILLKOR Kommissionen fastställde den 21 december 1999 tilläggen för levnadsvillkor för budgetåret 2000 på det sätt som framgår av tabellen i bilaga II. ARTIKEL 10.2: EXTRA TILLÄGG Kommissionen beslutade att ett extra tillägg skulle utgå 2000 till tjänstemän som tjänstgör i nedan angivna länder: Land Tillämpningstid från och med Krisnivå och slut Albanien mars % juni % 7 Algeriet november % december % maj % 3 Burundi januari % 1 Eritrea juni % juli % april 2000 slut 3 Jugoslavien juli 1999 Pristina (arbetsgruppen för januari 2001 Kosovos återuppbyggnad) Sierra Leone juli 1997 augusti 1998 december 1998 november 1999 maj 2000 oktober % slut Antal berörda tjänstemän % 5% 10 % 5% 10 % 5% 3 Noteras bör att den arbetsgrupp som inrättades i Pristina i juli 1999 successivt har fullgjort sin uppgift under 2000 i och med att en styrka på ett fyrtiotal personer inrättats inom ramen för byrån för Kosovos återuppbyggnad. Byrån har sitt huvudkontor i Thessaloniki i Grekland och ett operativt centrum i Pristina. 5

6 ARTIKLARNA 11 OCH 12: SÄTTET FÖR UTBETALNING FÖR LÖN OCH TILLÄGG Vad gäller den valuta som lönen utbetalades i under 2000 var fördelningen inom den grupp tjänstemän som tjänstgör utanför unionen följande: 73 % valde att få lönen utbetald i euro i enlighet med artikel 11 i bilaga X till tjänsteföreskrifterna. 22 % begärde utbetalning av en del av sin lön i lokal valuta. Av dessa begärde 55 % de maximibelopp som föreskrivs i de interna riktlinjerna till artikel 12 i bilaga X till tjänsteföreskrifterna (80 %), medan resten begärde mellan 11 och 76 % av lönen i lokal valuta. För Japan gällde även under 2000 maximibeloppet 90 % i enlighet med artikel 1.2 i de interna riktlinjerna till artikel 12 i bilaga X till tjänsteföreskrifterna. Slutligen begärde 5 %, i enlighet med artikel 12 andra stycket i bilaga X och med stöd av nödvändiga styrkande handlingar, att få en del av lönen i en annan valuta än den som används på anställningsorten (Ryssland, Ukraina och Kazakstan). ARTIKEL 13: KORRIGERINGSKOEFFICIENTER Den 15 september 2000 antog rådet förordning (EG, EKSG, Euratom) nr 1967/ om fastställande av de korrigeringskoefficienter som skall tillämpas från och med den 1 januari 2000, och den 15 januari 2001 antogs förordning (EG, EKSG, Euratom) nr 106/ om fastställande av de korrigeringskoefficienter som skall tillämpas från och med den 1 juli Den 28 december 2000 respektive den 16 maj 2001 antog kommissionen beslut nr 2001/44/EG, EKSG 3 och beslut nr 2001/407/EG 4 rörande de "preliminära" korrigeringskoefficienter som skall tillämpas på löner till tjänstemän inom Europeiska gemenskaperna som är placerade i tredje länder, när det gäller det första beslutet från och med den 1 februari, 1 mars, 1 april, 1 maj och 1 juni, och när det gäller det andra beslutet från och med den 1 augusti, 1 september, 1 oktober, 1 november och 1 december. Ansträngningarna inom kommissionen under de senaste åren att minska kostnaderna för det statistiska arbetet ledde till att det privata företaget Airinc valdes ut. Tack vare de nya arbetsrutiner som fastställts blev det möjligt att sänka de tidigare kostnaderna på ungefär 2 miljoner euro till dagens euro per år, samtidigt som kvaliteten bibehålls. Under 2000 har Eurostat dessutom haft tillgång till en begränsad klassificering med 84 grundläggande poster, jämfört med 173 under 1999, och detta utan att resultatet har påverkats nämnvärt. I Eurostats rapport (bilaga III) som är en uppdatering av 1994 års rapport ges riktlinjerna för den metod som för närvarande används för att beräkna korrigeringskoefficienter samt en utvärdering av tillämpningen i praktiken EGT L 235, , s. 1. EGT L 19, , s. 1. EGT L 11, , s. 50. EGT L 144, , s

7 ARTIKEL 15: UTBILDNINGSTILLÄGG Totalt utbetalades euro i utbildningstillägg för läsåret 1999/2000. Systemet med utbetalning i förskott av utbildningstillägg bibehölls för de tjänstemän som betalar särskilt höga skolavgifter. Alla beviljade förskott för läsåret 1999/2000 reglerades inom föreskriven tid. Liksom tidigare år har den japanska yenen haft en hög växelkurs. Kommissionen tillät därför att det årliga maximibeloppet för ersättning av skolavgifter under läsåret 1999/2000 överskreds för de tjänstemän som tjänstgör i Japan och som har barn i internationell skola där. Den allmänna höjningen av skolavgifterna och eurons ofördelaktiga växelkurs i förhållande till dollarn har gjort att kommissionen tillåtit att maximibeloppet överskrids också på andra anställningsorter. Att beloppet överskrids har emellertid endast godkänts i enstaka fall för barn som på anställningsorten går i en internationell skola som utfärdar europeiska eller internationella examina, t.ex. Lycée français, British School, Deutsche Schule eller den amerikanska/internationella skolan. Anledningen till att barnet är inskrivet på skolan i fråga skall dessutom vara att man vill skapa kontinuitet i skolgången. Mot bakgrund av denna princip om kontinuitet i studierna har även två tjänstemän som genomgått fortbildning fått tillåtelse att överskrida maximibeloppet under läsåret 1999/2000. Det totala belopp som överskrider maximibeloppet uppgick under läsåret 1999/2000 (inbegripet Japan) till euro. ARTIKEL 16: BOSÄTTNINGS- OCH FLYTTNINGSBIDRAG Under 2000 betalades följande belopp ut: 155 bosättningsbidrag till nytillsatta tjänstemän vid en delegation, varav 144 betalades ut i euro till ett bankkonto i Belgien och 11 i den lokala valutan på anställningsorten. 22 flyttningsbidrag till tjänstemän som definitivt lämnade sin tjänst, varav tre i euro till ett bankkonto i Belgien och 19 i valutan i den medlemsstat dit tjänstemannen flyttade. Det totala beloppet uppgick till ,47 euro som fördelades på följande sätt: ,70 euro för utbetalningar inom Belgien ,77 euro för utbetalningar i lokal valuta med tillämpning av korrigeringskoefficienten. 7

8 AVSNITT 2: REGLER OM ERSÄTTNING FÖR UTLÄGG ARTIKEL 17: ERSÄTTNING FÖR UTGIFTER I SAMBAND MED FLYTTNING AV BOHAG OCH FÖR FAKTISKA BOSÄTTNINGSUTGIFTER FÖR EN TJÄNSTEMAN SOM INTE HAR FÖRSETTS MED MÖBLERAD BOSTAD AV INSTITUTIONEN OCH SOM AV ORSAKER HAN INTE RÅDER ÖVER TVINGAS BYTA BOSTAD PÅ ANSTÄLLNINGSORTEN Denna artikel har inte behövt tillämpas under ARTIKEL 18: TILLFÄLLIG BOSTAD 195 beslut om godkännande av tillfällig bostad fattades under 2000 (166 under 1997, 187 under 1998 och 163 under 1999). ARTIKEL 19: TJÄNSTEBIL/KILOMETERERSÄTTNING Sedan juni 1996 gäller reglerna för utnyttjande av tjänstebil och för användning av egen bil i tjänsten. Bestämmelserna sågs över i slutet av 1998 och resultatet delgavs berörda i början av Den kilometerersättning som avses i artikel 19 har fastställts enligt praxis i flera medlemsstater med utgångspunkt i en genomsnittlig kostnad. Ersättningen är för närvarande 0,26 euro/km (0,36 euro för fyrhjulsdrivna fordon). ARTIKEL 20: UTLÄGG FÖR RESOR I SAMBAND MED VILOSEMESTER Utlägg för resor i samband med vilosemester ersätts alltid för resan mellan anställningsorten och den av kommissionen godkända semesterorten. Om tjänstemannen åker till annan ort, är ersättningen likväl begränsad till detta belopp. Kostnaderna uppgick till euro ARTIKEL 21: ERSÄTTNING FÖR TRANSPORT AV PERSONLIGA ÄGODELAR, FÖR FLYTTNING OCH FÖR FÖRVARING Under 2000 ägde 276 flyttningar rum (247 under 1997, 266 under 1998 och 237 under 1999). En översyn av reglerna för flyttning av personliga ägodelar gjordes under 1997 och de nya reglerna trädde i kraft i början av År 1997 gjordes en anbudsinfordran för försäkringskontraktet för transport av sådana ägodelar och kontraktet godkändes av Rådgivande kommittén för upphandling och avtal och undertecknades i slutet av februari ARTIKEL 23: ERSÄTTNING FÖR HYRA NÄR TJÄNSTEMANNEN INTE FÅR EN BOSTAD TILL SITT FÖRFOGANDE AV INSTITUTIONEN Artikel 23 tillämpas för närvarande i åtta fall (jämfört med tio fall under 1999). Erfarenheten visar att artikel 23, såväl för hyresvärdens rättsliga säkerhet (hyresvärden ingår ett avtal med Europeiska kommissionen och inte med den enskilda diplomaten) som av fastighetspolitiska skäl (upprätthållande av ett fastighetsbestånd av hög kvalitet på lång och medellång sikt), endast bör tillämpas i de länder där marknadsförhållandena och rättsordningen medger det (till exempel i Genève och Washington). 8

9 AVSNITT 3: SOCIALFÖRSÄKRING ARTIKEL 24 TREDJE STYCKET: REPATRIERING AV HÄLSOSKÄL I AKUTA ELLER SÄRSKILT AKUTA FALL Under 2000 godkände läkartjänsten tjugo fall av repatriering av hälsoskäl (ett särskilt akut fall och nitton akuta fall). Av dessa tjugo ärenden reglerades tre år 2000 till ett belopp av euro. Sju ärenden från 1999 och tre ärenden från 1998 reglerades likaledes år 2000 till ett sammanlagt belopp av euro. För övrigt uppgick det årliga bidraget till SOS Air Ambulance till euro för år ARTIKEL 25: OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING FÖR TJÄNSTEMÄNNENS UNDERHÅLLSBERÄTTIGADE ANHÖRIGA Under år 2000 inkom inget ärende inom ramen för olycksfallsförsäkringen för tjänstemännens underhållsberättigade anhöriga. KAPITEL 6: ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER ARTIKEL 27: ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER RÖRANDE LÖN Denna artikel är obsolet sedan oktober

10 BILAGA I RÄTT TILL VILOSEMESTER (artikel 8 i bilaga X) Med verkan från 1 januari 2000 LAND VARAKTIGHET PLATS Albanien Algeriet Angola Bangladesh Burundi Kamerun Centralafrikanska rep. Komorerna Kongo Dem. rep. Kongo Eritrea Etiopien Georgien Guinea-Bissau Guinea (Conakry) Ekvatorialguinea Kazakstan Liberia Mauretanien Niger Nigeria (Abuja) Nigeria (Lagos) Papua Nya Guinea Rwanda Sierra Leone Sudan Tchad Togo Vietnam Förbundsrepubliken Jugoslavien (Belgrad) 3x5dagar 3x5dagar 2x5dagar 3x5dagar 1x5dagar 1x5dagar 3x5dagar 2x5dagar 3x5dagar 2x5dagar 3x5dagar 1x5dagar 2x5dagar 3x5dagar 2x5dagar 2x5dagar 1x5dagar 3x5dagar 2x5dagar 2x5dagar 1x5dagar 2x5dagar 3x5dagar 1x5dagar 3x5dagar 3x5dagar 3x5dagar 1x5dagar 1x5dagar 2x5dagar Rom (Italien) Paris (Frankrike) Windhoek (Namibia) Phuket (Thailand) Mombasa (Kenya) Libreville (Gabon) Libreville (Gabon) Antananarivo (Madagaskar) Libreville (Gabon) Libreville (Gabon) Mombasa (Kenya) Mombasa (Kenya) Wien (Österrike) Dakar (Senegal) Dakar (Senegal) Libreville (Gabon) Frankfurt (Tyskland) Dakar (Senegal) Casablanca (Marocko) Libreville (Gabon) Libreville (Gabon) Libreville (Gabon) Darwin (Australien) Mombasa (Kenya) Dakar (Senegal) Mombasa (Kenya) Dakar (Senegal) Libreville (Gabon) Phuket (Thailand) Bryssel (Belgien) 10

11 BILAGA II FÖRTECKNING ÖVER ANSTÄLLNINGSORTER OCH TILLÄGGEN FÖR LEVNADSVILLKOR (artikel 10 i bilaga X) Med verkan från och med den 1 januari 2000 (vad gäller Pristina fr.o.m. den 1 juli 1999 och Indonesien fr.o.m. den 1 januari 1999) 35 % 25 % 20 % 15 % 10 % 0 % ALBANIEN ALGERIET ANGOLA BANGLADESH BURKINA FASO BURUNDI KAMERUN CENTRALAFR. REP. KOMORERNA KONGO DEM. REP. KONGO DJIBOUTI ETIOPIEN GEORGIEN GUINEA GUINEA-BISSAU EKVAT.-GUINEA GUYANA HAITI INDONESIEN KAZAKSTAN LIBERIA MALI MAURETANIEN MOÇAMBIQUE NIGER NIGERIA (ABUJA) NIGERIA (LAGOS) UGANDA PAPUA NYA GUINEA RWANDA SÃO TOMÉ OCH PRÍNCIPE SIERRA LEONE SUDAN TANZANIA TCHAD TOGO VIETNAM FÖRBUNDSREP. JUGOSLAVIEN (Pristina) BELIZE BENIN BOSNIEN OCH HERCEGOVINA KAP VERDE KINA VÄSTBANKEN/GAZA COLOMBIA ELFENBENSKUSTEN EGYPTEN ERITREA GAMBIA GHANA GUATEMALA INDIEN KENYA MADAGASKAR MALAWI NICARAGUA PAKISTAN PERU FILIPPINERNA RYSSLAND SALOMONÖARNA SRI LANKA SURINAM TONGA UKRAINA VENEZUELA ZAMBIA F.D. JUGOSLAVISKA REP. MAKEDONIEN BOLIVIA BULGARIEN FIJI GABON JAPAN (NAKA) LESOTHO MEXIKO RUMÄNIEN SWAZILAND THAILAND VANUATU JUGOSLAVIEN (Belgrad) SYDAFRIKA BOTSWANA CHILE SYDKOREA COSTA RICA HONGKONG ISRAEL (TEL AVIV) JAMAICA JAPAN (TOKYO) JORDANIEN LIBANON NYA KALEDONIEN SENEGAL SYRIEN TURKIET NEDERLÄNDSKA ANTILLERNA ARGENTINA AUSTRALIEN BARBADOS BRASILIEN KROATIEN DOM. REPUBLIKEN ESTLAND UNGERN LETTLAND LITAUEN MAROCKO MAURITIUS NAMIBIA POLEN SLOVAKIEN SLOVENIEN TJECKIEN TRINIDAD OCH TOBAGO TUNISIEN URUGUAY ZIMBABWE KANADA CYPERN MALTA NORGE SCHWEIZ USA NEW YORK USA WASHINGTON 11

12 BILAGA III RAPPORT TILL RÅDET (version mars 2001) SYSTEM FÖR BERÄKNING AV KORRIGERINGSKOEFFICIENTER SOM SKALL TILLÄMPAS PÅ LÖNER FÖR LÄNDER UTANFÖR EUROPEISKA UNIONEN Upprättat av Eurostat 12

13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Rättslig ram Historisk tillbakablick Från subventioner till öppen marknad ÖVERBLICK ÖVER DAGENS SYSTEM Allmänt Periodiska undersökningar om familjernas budget i Bryssel Periodiska undersökningar om familjernas budget på anställningsorterna Periodiska undersökningar om priserna i Bryssel Periodiska undersökningar om priserna på anställningsorterna (fältstudier) Kontinuerlig övervakning av priserna i Bryssel Kontinuerlig övervakning av priserna på anställningsorterna (sporadiska undersökningar) GD Yttre förbindelser/eurostat/avtalsparten/delegationerna parternas olika roller NYLIGEN GENOMFÖRDA ELLER PLANERADE FÖRBÄTTRINGAR Ny klassificering grundad på COICOP och minskat antal grundläggande poster Prisundersökningar i Bryssel och på anställningsorterna Undersökningar om familjernas budget på anställningsorterna Kontinuerlig övervakning av priserna i Bryssel och på anställningsorterna Tidsram för undersökningsresultaten Det fortsatta arbetet TILLÄMPNING AV KORRIGERINGSKOEFFICIENTERNA PÅ LÖNERNA Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Översikt över beräkningsmetoden Exempel på produktdefinitioner Klassificering i 84 grundläggande poster Förteckning över anställningsorter 13

14 1. INLEDNING Syftet med denna rapport är att ge några anvisningar om den metod som för närvarande används för att beräkna de korrigeringskoefficienter som skall tillämpas på lönerna till de tjänstemän som tjänstgör i länder utanför Europeiska unionen. Ett annat syfte är att utvärdera tillämpningen av denna metod i praktiken Rättslig ram Med förbehåll för andra eventuella bestämmelser innehåller bilaga X till tjänsteföreskrifterna (som fastställts genom rådets förordning (Euratom, EKSG, EEG) nr 3019/87 av den 5 oktober 1987) regler som särskilt berör tjänstemän som tjänstgör utanför Europeiska unionen. I artikel 11 i bilaga X fastställs att dessa tjänstemäns löner i regel skall betalas ut i euro i Belgien och att de skall korrigeras med den koefficient som tillämpas på lönen till tjänstemän som är anställda i Belgien. Enligt artikel 12 i bilaga X kan tillsättningsmyndigheten på tjänstemannens begäran besluta att betala ut lönen i det lands valuta där tjänstemannen tjänstgör (eller i undantagsfall i en annan valuta) upp till maximalt 80 % i enlighet med de interna bestämmelser som fastställts av kommissionen. I sådana fall skall den korrigeringskoefficient som gäller för anställningsorten tillämpas på lönen, och denna omräknas på grundval av den aktuella valutakursen. I artikel 13 första stycket i bilaga X anges att rådet var sjätte månad skall fastställa korrigeringskoefficienterna på förslag av kommissionen för att i möjligaste mån säkerställa att tjänstemän har samma köpkraft oavsett anställningsort. I artikel 13 andra stycket i bilaga X konstateras att om förändringen i levnadskostnaderna för ett visst land, beräknad på grundval av korrigeringskoefficienten och den aktuella valutakursen, visar sig ha varit större än 5 % sedan den senaste anpassningen, skall kommissionen besluta om interimistiska åtgärder för anpassning av denna koefficient. Korrigeringskoefficienterna för lönerna skall följaktligen beräknas för varje anställningsort utanför Europeiska unionen (dvs. för drygt 120 olika orter vid sammanställningen av denna rapport), oberoende av om korrigeringskoefficienterna verkligen tillämpas på lönerna till tjänstemännen på dessa orter eller ej. Efterlevnaden av denna föreskrift är oundvikligen mycket kostsam (ca euro per år) Historisk tillbakablick I maj 1988 började Eurostat att tillämpa det aktuella beräkningssystemet för korrigeringskoefficienterna för länder utanför unionen. Vad som kännetecknar detta system är att Eurostat använder sina egna statistikkällor som tar hänsyn till de särskilda levnadsvillkoren för Europeiska gemenskapernas personal på de olika anställningsorterna. Dessförinnan beräknade Eurostat korrigeringskoefficienterna utifrån statistik från FN. 14

15 Man har dock insett att dessa uppgifter inte var direkt tillämpliga på situationen för Europeiska kommissionens tjänstemän. Mot bakgrund av den kritik som riktats mot det system som tillämpats i FN:s studier samt med anledning av Eurostats ökade statistiska befogenheter beslutades att man skulle be om rådets godkännande att skapa ett nytt system. Detta skedde Sedan 1989 har insamlingen av statistiska data skötts av en för ändamålet upprättad ideell förening EuroCost och subventionerats av Eurostat Från subventioner till öppen marknad Att följa denna föreskrift har kostat stora summor (ca 2 miljoner euro om året) och rådet har begärt att kostnaderna skall sänkas. Det beslutades därför att man skulle upphöra med subventionerna till EuroCost efter arbetsprogrammet 1999/2000. En anbudsinfordran offentliggjordes under 1999 för att genomföra en offentlig upphandling. Till följd av denna anbudsinfordran valdes det privata företaget Airinc ut. Företaget har sitt säte i USA. Kontraktet gäller för ett år i taget och kan förnyas. Det undertecknades i början av 2000 och har inneburit att kostnaderna sjunkit avsevärt. I själva verket är kostnaderna nu endast ca euro per år. Som förklaring till den avsevärda kostnadsminskningen kan följande ges: Ett företag som gör undersökningar i hela världen för andra kunder än Eurostat är mer lönsamt än en förening som nästan uteslutande gör undersökningar för Eurostats räkning. Tack vare en lång erfarenhet av att jämföra data från länder utanför EU kan man nu mer effektivt planera var och hur dessa undersökningar skall genomföras. Antalet fältstudier var mycket stort i början eftersom EuroCost var en ny organisation och därmed så snabbt som möjligt måste skaffa sig riktvärden för samtliga anställningsorter. Så snart en korrigeringskoefficient fastställts för det stora flertalet anställningsorter blev det möjligt att minska antalet kompletta undersökningar per år (från 39 under 1991/1992 till 9 under 2000/2001) och istället genomföra mindre och billigare undersökningar (18 under 2000/2001). EuroCost skötte även några mindre uppgifter när det gäller korrigeringskoefficienterna inom Europeiska unionens gränser. Dessa uppgifter har nu lagts över på Eurostat. 2. ÖVERBLICK ÖVER DAGENS SYSTEM 2.1. Allmänt Grundprinciperna för systemet är desamma som för den beräkningsmetod för korrigeringskoefficienter som tillämpas på lönerna till de tjänstemän som tjänstgör inom Europeiska unionen. 15

16 Det nuvarande systemet för datainsamling (se bilaga 1) består av följande olika delar: Periodiska undersökningar om familjernas budget i Bryssel. Periodiska undersökningar om familjernas budget på anställningsorterna. Periodiska undersökningar om priserna i Bryssel. Periodiska undersökningar om priserna på anställningsorterna. Kontinuerlig övervakning av priserna i Bryssel. Kontinuerlig övervakning av priserna på anställningsorterna Periodiska undersökningar om familjernas budget i Bryssel Syftet med dessa undersökningar är att kartlägga vilka utgifter Europeiska unionens tjänstemän har. Upplysningarna härrör från undersökningar om familjernas budget som gjorts för att beräkna korrigeringskoefficienterna såväl för tjänstemän som är bosatta inom Europeiska unionen som de som är bosatta utanför. Den senaste undersökningen av detta slag gjordes under 2000 och uppgifterna inhämtades från ca 700 hushåll. Denna undersökning görs vart femte år. Hushållens utgifter för varor och tjänster är fördelade på 84 grundläggande poster (samma som de som används för de periodiska prisundersökningarna se samt bilaga 3) som utgår från COICOP Periodiska undersökningar om familjernas budget på anställningsorterna Den grundprincip som för närvarande används för att beräkna de korrigeringskoefficienter som skall tillämpas på lönerna till de tjänstemän som tjänstgör i länder utanför Europeiska unionen är att det är rimligt att förvänta sig att de tjänstemän som tjänstgör i utlandet i viss mån anpassar sig efter lokala marknadsförhållanden, utan att för den skull helt lägga om sina konsumtionsvanor. Med andra ord kan man säga att de till viss del behåller samma utgiftsmönster som i Bryssel. I praktiken innebär denna princip att man beräknar den ekonomiska pariteten utifrån prisskillnaderna mellan Bryssel och anställningsorten (se och bilaga 1). Den beräknas i första hand genom vägningstalen för utgifter i Bryssel (Laspeyres-index), därefter genom anställningsorternas vägningstal (Paasche-index) och i ett tredje skede fastställs genomsnittet mellan dessa två resultat (Fisher-index). Detta förfaringssätt är det vanliga för jämförelser mellan olika länder. Man måste följaktligen beräkna såväl de lokala konsumtionsnivåerna som vägningstalen för utgifter i Bryssel. Undersökningarna om familjernas budget görs vart femte år på samtliga anställningsorter utanför EU. 5 COICOP = Ändamålsklassificering av individuell konsumtion (Classification Of Individual Consumption by Purpose). 16

17 Periodiska undersökningar om priserna i Bryssel Syftet med dessa undersökningar är att fastställa vilka priser som gäller för en i förväg upprättad typförteckning över produkter. Tidigare gjordes dessa prisundersökningar i Bryssel av det belgiska nationella statistikkontoret som är underställt det belgiska ekonomiministeriet, samt av EuroCosts personal som kompletterade förteckningarna över priserna i Bryssel. Den gällande typförteckningen består av närmare 600 olika definitioner av varor och tjänster (se bilaga 2 som innehåller några exempel) för vilka man i regel tagit fram fem priser i Bryssel. Vissa utgiftskategorier finns inte med i typförteckningen eftersom de tjänstemän som tjänstgör utanför Europeiska unionen får ersättning för dessa direkt (t.ex. vissa boendekostnader samt kostnader för sjukvård och utbildning), till skillnad från det system som används för att beräkna de korrigeringskoefficienter som skall tillämpas på löner till tjänstemän som tjänstgör inom EU. Att vissa andra kategorier saknas kan bero på att det i allmänhet rör sådant som inte är så lätt att få tag på i Bryssel. Förteckningen skulle kunna göras oändlig men av praktiska och ekonomiska skäl har man varit tvungen att begränsa antalet varor. Varorna tas endast upp i förteckningen om de bedöms vara representativa för den grupp av basvaror som de tillhör. Alla de olika varor och tjänster som finns upptagna i typförteckningen är uppdelade på 84 grundläggande poster som är desamma som de som används för utgifterna (se och bilaga 3). De motsvarar dessutom den ordning varigenom man beräknar korrigeringskoefficienterna för de tjänstemän som tjänstgör inom EU. Priserna uppdateras med jämna mellanrum och den nya avtalsparten (Airinc) genomför en kompletterande undersökning för att upprätta en ny och uppdaterad typförteckning. Jämförelsepriserna för Bryssel som motsvarar de nya definitionerna har kontrollerats noga. Airinc kommer att inhämta nya Bryssel-priser för varje ny definition som fastställs för anställningsorterna utanför EU. Om det skulle fattas några priser tar avtalsparten fram ytterligare priser i Bryssel Periodiska undersökningar om priserna på anställningsorterna (fältstudier) Nästa steg innebär att man jämför situationen i Bryssel med den i anställningsorterna. Man använder samma typförteckning över varor som för Bryssel och gör en undersökning på en anställningsort. Man bör hålla i minnet att även om man använder samma förteckning, kan undersökningar som genomförs vid olika tidpunkter ge olika resultat (man kanske besöker olika affärer, de varor som finns att tillgå kan skilja sig åt och det kan vara olika priser som efterfrågas). Detta är oundvikligt när systemet bygger på stickprovsundersökningar av detta slag. Insamlingen av prisuppgifter på en anställningsort görs i de affärer som angivits vid tidigare undersökningar och i dem som anges i den aktuella undersökningen. Den slutgiltiga förteckningen över affärer upprättas alltid i samarbete med delegationen. Prisuppgifter inhämtas endast för de varor och tjänster som motsvarar de definitioner som ges i typförteckningen och vars kvalitet är jämförbar med kvaliteten på de varor och tjänster som beskrivits vid den senaste periodiska prisundersökningen i Bryssel. Priser för sådana varor och tjänster som direktimporterats av tjänstemännen på en anställningsort tas inte med. Däremot beaktas i regel priser för andra importerade varor och tjänster som finns att tillgå på anställningsorten. Alla varor och tjänster som finns i Bryssel går givetvis inte att få tag på i samtliga länder. Detta behöver dock inte inverka på beräkningen av korrigeringskoefficienten eftersom prisjämförelser endast görs för sådana produkter som faktiskt finns att tillgå. 17

18 Varje år fastställer kommissionen dessutom ett tillägg för levnadsvillkor (artikel 10 i bilaga X till tjänsteföreskrifterna) utifrån fem parametrar, nämligen hälso- och sjukhusförhållanden, säkerhet, klimat, grad av isolering och andra lokala förhållanden (t.ex. kulturell särprägel och graden av ekonomisk utveckling). De faktorer som beaktas inom ramen för den sistnämnda parametern kan i hög grad påverka varors och tjänsters tillgänglighet och verkliga priser på en viss plats. Jämförbarheten är mer problematisk och det händer ibland att definitionerna blir vidare och omfattar produkter som är likvärdiga snarare än identiska. Resultaten från avtalspartens undersökningar kontrolleras av Eurostats tjänstemän som om nödvändigt begär korrigeringar eller ytterligare upplysningar. Hur ofta fältstudierna görs beror på olika faktorer. Om en undersökning skall göras ett visst år beror t.ex. på vilken nivå korrigeringskoefficienten har för anställningsorten, hur lång tid som gått sedan den senaste undersökningen på anställningsorten, vilka särskilda problem som finns i området, om en ny metod börjat tillämpas, samt om det geografiskt går att kombinera besök på jämförbara orter. Det årliga arbetsprogrammet fastställs av Eurostat i samarbete med GD Yttre förbindelser. Avtalsparten ansvarar för undersökningen. Huruvida Eurostat deltar beror på vilka särskilda omständigheter som föreligger. Insamling, analys och kontroll som görs inom ramen för undersökningar av detta slag kan ta lång tid och det är viktligt att kontroller och granskningar görs enligt reglerna. Resultaten måste alltid kontrolleras av Eurostats tjänstemän. Antalet fältstudier som genomförts varje år (från april till mars) är följande: 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02** * 8+13* * Utöver de nio undersökningar som gjordes under 2000/01 och de åtta som genomfördes 2001/02 kan tilläggas 18 respektive 13 undersökningar med dubbla syften. Undersökningarna med dubbla syften, vilka kan upptas i systemet som fältstudier eller sporadiska undersökningar, kan ses som en mindre fältstudie för att kontrollera nivån på levnadskostnaderna utan att någon komplett fältstudie genomförts. ** Föreslagna undersökningar. De priser som registrerats för de 84 grundläggande posterna under en undersökning av detta slag på en anställningsort jämförs med de priser som registrerats vid den senaste undersökningen i Bryssel, vilka omräknats med hjälp av detaljerade prisindex för att fastställa den ekonomiska referenspariteten. Denna kan sedan uppdateras med jämna mellanrum (se och 2.1.6). Enligt praxis vid statistiska jämförelser mellan länder tar man först fram pariteten med hjälp av vägningstalen för utgifter för Bryssel (Laspeyres-index), därefter genom anställningsorternas vägningstal (Paasche-index) och i ett tredje skede genom att fastställa det geometriska medelvärdet för dessa två beräkningssätt (Fisher-index). Detta tillvägagångssätt är logiskt med tanke på att man kan förvänta sig att tjänstemännen i viss mån anpassar sig efter lokala marknadsförhållanden utan att för den skull helt lägga om sina konsumtionsvanor (se och bilaga 1). 18

19 Kontinuerlig övervakning av priserna i Bryssel När man väl fastställt en grundläggande prisnivå inom ramen för den periodiska prisundersökningen i Bryssel måste man övervaka de fluktuationer som dessa priser utsätts för över tid. För detta används uppgifter för prisutvecklingen som varje månad tillhandahålls av det belgiska ekonomiministeriet. Dessa uppgifter räknas om för de 84 grundläggande posterna och används för att räkna fram ett övergripande index Kontinuerlig övervakning av priserna på anställningsorterna (sporadiska undersökningar) I vissa utvecklade länder där det finns detaljerade och tillförlitliga konsumentprisindex kan de baspriser som fastställts vid den senaste prisundersökningen på anställningsorten uppdateras med hjälp av nationella konsumentprisindex, på motsvarande sätt som i Bryssel. Tyvärr är detta omöjligt i många andra länder och man måste då finna en alternativ lösning. Den lösning som valts innebär att man ofta genomför sporadiska undersökningar för att uppdatera upp priserna i dessa länder. Hur ofta dessa undersökningar genomförs varierar mellan de olika anställningsorterna, från två till tolv gånger per år. För vissa anställningsorter används data från FN. För närvarande tillhandahålls upplysningar för 25 länder från de nationella statistikkontoren och för 27 länder används upplysningar från FN. Avtalsparten är i färd med att genomföra sporadiska undersökningar i 73 länder. De periodiska uppgifter som inkommit för varje anställningsort (oavsett källa) omvandlas enligt modellen med de 84 grundläggande posterna. Dessa detaljerade index för varje grundläggande post jämförs med resultaten för motsvarande index för Bryssel och används för att justera den paritet som beräknats vid den senaste prisundersökningen på anställningsorten (se och bilaga 1). Denna övergripande ekonomiska paritet divideras sedan med den officiella gällande växelkursen enligt de officiella siffror som kommissionen offentliggjort (och som används för budgeten) för att beräkna den korrigeringskoefficient som skall tillämpas GD Yttre förbindelser/eurostat/avtalsparten/delegationerna parternas olika roller Delegationerna deltar i hög grad i de periodiska undersökningarna om familjernas budget och i de periodiska prisundersökningarna. Avtalsparten sköter på uppdrag av Eurostat större delen av arbetet på fältet och databehandlingen. Eurostat ansvarar för att fastställa det årliga arbetsprogrammet tillsammans med GD Yttre förbindelser, fastställa metodiken i samråd med arbetsgruppen om artikel 64 i tjänsteföreskrifterna (med företrädare för medlemsstaterna) samt för att tillhandahålla slutgiltiga resultat. Eurostat gör dagligen de kontroller som anses nödvändiga för att övervaka den professionella kvaliteten hos de resultat som avtalsparten tillhandahåller. GD Yttre förbindelser får slutresultaten (förslag till de korrigeringskoefficienter som skall tillämpas på lönerna) från Eurostat var sjätte månad och ansvarar för att varje halvår lägga fram dessa för rådet för ett godkännande. GD Yttre förbindelser upprätthåller dessutom korrespondens och kontakt med delegationerna. Alla dessa grupper för givetvis ett nära samarbete, vilket garanterar att resultatet blir det bästa möjliga. 19

20 3. NYLIGEN GENOMFÖRDA ELLER PLANERADE FÖRBÄTTRINGAR De metoder och den praxis som används för att beräkna de korrigeringskoefficienter som skall tillämpas på löner till tjänstemän som tjänstgör vid delegationer i länder utanför EU ses regelbundet över och förbättras, dels mot bakgrund av en önskan att förbättra resultaten, dels mot bakgrund av yttre faktorer. Viktiga förslag om de metoder som tillämpas behandlas alltid först vid sammanträdena i arbetsgruppen om artikel 64 i tjänsteföreskrifterna, och det krävs att man är enig innan några ändringar kan göras. Eurostat är övertygat om att de resultat man erhåller genom denna ordning är av hög kvalitet och de bäst lämpade för att fastställa tillförlitliga korrigeringskoefficienter för länder utanför EU. I det följande beskrivs några förbättringar som nyligen genomförts eller som skulle kunna genomföras i framtiden Ny klassificering grundad på COICOP och minskat antal grundläggande poster Vid sitt sammanträde i juni 1999 godkände arbetsgruppen om artikel 64 i tjänsteföreskrifterna en klassificering som grundar sig på COICOP med 84 grundläggande poster och som skulle tillämpas under De grundläggande posterna är varugrupper med likvärdiga egenskaper. De utgör den lägsta nivån för vilken man har tillgång till vägningstal för utgifter, och kan inordnas i större grupper på högre nivåer. Den klassificering som användes 1999 innehöll 173 grundläggande poster. Försök har visat att resultaten inte skilde sig åt i någon större utsträckning om man använde den ena eller den andra klassificeringen. En minskning av antalet grundläggande poster ger emellertid mer tillförlitliga detaljerade resultat, eftersom varorna i varje grundläggande post är mer representativa. Dessutom gör ett mindre antal grundläggande poster att man kan göra ett mer effektivt urval av produkter (se förteckningen under 3.2.1). Betonas bör att alla de stora internationella organisationerna numera för sina prisindex och levnadskostnadsjämförelser använder klassificeringar som grundar sig på COICOP. Bruket av denna nya klassificering har således ökat informationsutbytet med FN, OECD, nationella statistikkontor m.fl. Den fullständiga förteckningen över grundläggande poster finns i bilaga Prisundersökningar i Bryssel och på anställningsorterna Eurostat har nyligen (februari 2001) sett över förteckningen med produktdefinitioner. Den tidigare förteckningen utgick ifrån den som låg till grund för beräkningen av de korrigeringskoefficienter som skulle tillämpas på tjänstemän som tjänstgör inom Europeiska unionen. Den fungerade emellertid inte alltid för de marknader som skilde sig mycket från de europeiska. Den innehöll över definitioner, men på de flesta anställningsorter var det svårt att hitta produkter som motsvarade över 500 av definitionerna. Den nya förteckningen innehåller 600 definitioner som lämpar sig bättre för jämförelser med länder utanför EU (se bilaga 2 som innehåller några exempel). Detta möjliggör såväl mer effektiva prisundersökningar som mer tillförlitliga resultat. Genom denna ordning säkras dessutom bättre sammanhållning mellan de olika slags prisundersökningarna. 20

21 En kompletterande undersökning kommer att göras i Bryssel för att samla in prisuppgifter för produkter som inte finns med i den harmoniserade förteckningen, detta främst för att möjliggöra jämförelser mellan priser för varor och tjänster som i regel finns att tillgå i länderna utanför Europeiska unionens gränser Svårigheterna med att jämföra varor och tjänster kartlagda i Bryssel med de som finns att tillgå i mindre utvecklade länder studeras fortlöpande. Förslag utarbetas för närvarande om hur man skall gå till väga i de fall där varans eller tjänstens beskaffenhet och kvalitet, eller de affärer som tillhandahåller varan eller tjänsten i fråga, inte är direkt jämförbara. Vanliga exempel är bl.a. hushållstjänster, telefon, elektricitet, vatten och andra avgifter De periodiska prisundersökningarna görs nu mindre ofta på vissa anställningsorter. Dessa anställningsorter har valts ut mot bakgrund av vissa kriterier, som till exempel att endast ett fåtal tjänstemän tjänstgör där samt att de befintliga korrigeringskoefficienterna är stabila och låga Undersökningar om familjernas budget på anställningsorterna Eftersom endast ett litet antal tjänstemän i regel tjänstgör på varje anställningsort utanför Europeiska unionen gjorde Eurostat i november 1999 en allmän undersökning om familjernas budget på samtliga anställningsorter utanför Europeiska unionen, detta för att kunna upprätta en konsumtionsstruktur som är giltig för all personal som tjänstgör på dessa platser. Vid sitt sammanträde i Luxemburg den 21 februari 2000 godkände arbetsgruppen om artikel 64 i tjänsteföreskrifterna en gemensam ordning för vägningstalen för samtliga anställningsorter utanför EU:s gränser. Det beslutades också att man skulle göra ett undantag för länderna i det europeiska jämförelseprogrammet 6 för vilka vägningstalen skulle grunda sig på gemenskapens genomsnitt för de stora utgiftsgrupperna i den mån detaljerade vägningstal för det harmoniserade konsumentprisindexet finns tillgängliga för enstaka poster. Särskilda vägningstal för det europeiska jämförelseprogrammet har tagits fram för Tjeckiska republiken, Rumänien, Norge, Schweiz, Ungern, Polen, Cypern, Litauen, Estland, Lettland, Slovenien och Turkiet. Snart kommer även sådana vägningstal att finnas för Malta Kontinuerlig övervakning av priserna i Bryssel och på anställningsorterna Tidigare justerades den övergripande pariteten för en viss anställningsort genom att man över lag använde resultaten från den kontinuerliga övervakningen av priserna i Bryssel och på anställningsorterna. Sedan april 2000 görs en separat omvandling för var och en av de 84 grundläggande posterna. Denna metod är mer exakt och minskar risken för statistiska felberäkningar. I framtiden kommer man att genomföra fler sporadiska undersökningar. Det kommer att ge resultat som är ännu mer exakta. 6 Det europeiska jämförelseprogrammet omfattar EU:s 15 medlemsstater, EFTA-länderna samt kandidatländerna. 21

22 3.5. Tidsram för undersökningsresultaten Hur användbara upplysningarna är beror främst på hur relevanta och tillförlitliga de är samt hur snabbt de tillhandahålls. Under systemets första år fick man ibland vänta närmare tre år för att resultaten från vissa av prisundersökningarna och familjebudgeterna skulle räknas om till månatliga korrigeringskoefficienter (även om de flesta resultat togs fram inom tolv månader). Dessa förseningar har reducerats avsevärt. Avtalsparten skall tillhandahålla resultat inom åtta veckor från det datum undersökningen gjorts och därefter behöver Eurostat endast ytterligare några veckor för att göra sin bedömning Det fortsatta arbetet Enligt föreskrifterna skall korrigeringskoefficienter beräknas för lönerna på samtliga anställningsorter utanför Europeiska unionen (över 120 stycken), vilket oundvikligen medför vissa kostnader. Några anvisningar har inte givits om att man bör upphöra med att beräkna korrigeringskoefficienten för de anställningsorter där den är under 100, men det kan tyckas rimligt att istället rikta in resurserna på de anställningsorter där korrigeringskoefficienten är över 100. Så har man gjort de senaste åren. Tidigare gjordes fältstudierna på anställningsorterna vart tredje till vart tionde år, beroende på en rad olika faktorer, såsom korrigeringskoefficientens storlek (hög- respektive lågkostnadsländer). Nu tenderar dessa studier att göras allt mer sällan. Ett nära samarbete med FN och de utvecklade ländernas nationella statistikkontor planeras. FN:s och Eurostats sätt att organisera sina prisundersökningar liknar numera varandra och det finns därför anledning att beakta möjligheten att göra gemensamma undersökningar samt att utnyttja vissa av FN:s data. I vissa fall kan man till och med undvika nya prisundersökningar genom att använda de uppgifter som Eurostat redan förfogar över inom ramen för det europeiska jämförelseprogrammet. I detta genomförs regelbundet fältstudier för en grupp på 29 länder (EU:s 15 medlemsstater och 14 andra länder i Europa). Bland de sistnämnda finns två högkostnadsländer, nämligen Norge och Schweiz. För att oftare kunna testa prisnivåerna på anställningsorterna görs ibland undersökningar med dubbla syften (dvs. mindre referensundersökningar). Dessa gör det möjligt att samla in uppgifter för en undergrupp produkter som används för att göra alla beräkningar kopplade till en vanlig sporadisk undersökning, ge en tillräckligt omfattande grund för att beräkningarna inom fältstudierna skall bli rimliga. 22

23 4. TILLÄMPNING AV KORRIGERINGSKOEFFICIENTERNA PÅ LÖNERNA När denna rapport sammanställdes tjänstgjorde omkring 700 tjänstemän vid delegationer utanför Europeiska unionen. Lönerna anges för närvarande i euro och det är upp till tjänstemännen att begära att få sin lön utbetald i lokal valuta (och därmed att de lokala korrigeringskoefficienterna skall tillämpas på deras lön). Hur många tjänstemän som begär att korrigeringskoefficienten skall tillämpas på deras lön är till stor del beroende av på vilken nivå denna korrigeringskoefficient ligger samt hur stabil den lokala valutan är. I dagsläget berörs ca 100 tjänstemän. Enligt särskilda övergångsbestämmelser kan lönen i undantagsfall betalas ut i en annan valuta, vilket har skett i några fall (till exempel utbetalningar i US-dollar i länderna i f.d. Sovjetunionen). 23

24 Bilaga 1 Översikt över beräkningsmetoden för de korrigeringskoefficienter som skall tillämpas på löner till tjänstemän som tjänstgör vid delegationer i länder utanför Europeiska unionen. Deolikaetappernförberäkninavkorrigeringskoefficie för enanställnings Anställningsort 84 vägningstal (familjebudg.) Laspeyresparitet Anställningsort 84 vägningstal Ursprunglig Fisher-paritet Bryssel 84 vägningstal (familjebudg.) pris (från fältstudien) Bryssel pris (från fältstudien) Paascheparitet Ursprunglig korrigeringskoefficient Växelkurs 24

25 De olika etapperna för justering av korrigeringskoefficienten Urspunglig Fisherparitet Reviderad Fisherparitet Anställningsort 84 index från den sporadiska under_ sökningen) 84 index Bryssel 84 index från den sporadiska undersökningen) Reviderad korrigeringskoefficient Växelkurs 25

26 Bilaga 2 Några exempel på produktdefinitioner i den typförteckning som används för de periodiska undersökningar om priserna på anställningsorterna utanför Europeiska unionen. Produkt Produkttyp Märke Mjöl Kärnvetemjöl, utom mjöl innehållande jäsningsmedel, grahamsmjöl Gold Medal, Pillsbury, Heckers Ris Biff Kostym Långkornigt Basmati, vitt och polerat, ingen särskild behandling Filé, benfri, tagen från filén och fransyskan, färsk (om det ej finns: pris på djupfryst kött, specificera) Tvådelad vinterkostym, 100 % ull, märkesplagg från de stora modehusen Filet Mignon Boss, Calvin Klein, Ralph Lauren, Pierre Cardin, Hechter Sportskor Allroundskor, joggingskor Nike, Reebok, Adidas Kaffebryggare Elektrisk kaffebryggare, kapacitet: 1 1,25 l (10 12 koppar), effekt: ca 850 W Dammsugare Cylindermodell, med engångspapperspåsar, effekt: ca W, färg: standard, tillbehör: standard Kylskåp Kombinerad kyl/frys, kapacitet: ca l (totalt), automatisk avfrostning, färg: standard, 4-stjärnig, utan någon integrerad automatisk ismaskin eller vattenbehållare Tvättmaskin Tvättmaskin, utan torktumlare, frontmatad, kapacitet: ca 5 kg, olika centrifugeringshastigheter: max varv/min, färg: standard Mr Coffee, Krups, Braun, Philips, Melitta, Moulinex Philips,Rowenta,AEG,Hoover GE, Westinghouse, Thompson, Whirlpool, Zanussi Candy, Bauknecht, Electrolux, Siemens, Zanussi, GE, Westinghouse, Whirpool, Thompson Golvmattor Timlön för: mattläggning i ett rum på 4 x 5 m, inget golvarbete, 1 dörr, syntetmatta Däck 16 tum, 225/60 VR-16, kända märken, radialdäck med stålbälte, slanglöst, slitbana för alla väglag, exkl. montering och inbyte Michelin, Goodyear, Dunlop, Pirelli, Uniroyal 26