Företagsekonomiska institutionen Handledare: Christina Hultbom

Transkript

1 Att lyckas med CSR En fallstudie av Electrolux arbete med Corporate Social Responsibility med fokus på förändring/utveckling av arbetet mellan åren 2003 och 2008 Kandidatuppsats Uppsala Universitet vt -09 Företagsekonomiska institutionen Handledare: Christina Hultbom Författare: Stina Levisson Filip Torp

2 Abstract During the last years, the moral and ethics in companies has been a growing subject in media. Large multinational companies are to a bigger extent using workforce in developing countries and the working conditions at the workplaces in those countries, are more or less controlled. Even if a company carefully controls its own business, it can be using subcontractors that for instance use child labour or forced labour, or in some other way makes human rights abuses. When the world gets more globalized and the market where the companies act gets bigger, there will be new issues for companies to handle. The companies have to satisfy not only the interests of the costumers and the shareholders, but also the environment around it, containing many different stakeholders. Many companies do this by implementing Codes of Conduct and by working with what is often named Corporate Social Responsibility (CSR). The purpose of this thesis is to interrogate how a company can adapt its work with CSR towards its stakeholders. The company chosen is Electrolux, since they have been praised by Globe Forum for their work with CSR in the category Business Operation and Reporting. To evaluate the performance of Electrolux, we have used the ten principles of the UN Global Compact. The ten principles states what can be done by companies in four different areas: human rights; working conditions; environment and anticorruption. To do the evaluation we have been studying theories that explain a company s relations to its stakeholders (stakeholder theory) as well as a theory of CSR (Carrols four step pyramid). The data collection has been made mainly from reports from Electrolux, but also other documents and newspaper articles have been used. The results indicate that Electrolux have managed to do such a successful job with CSR because they listen to all of its stakeholders and also shows them that they actually implement specific operations to take responsibility.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Electrolux Problematisering Syfte Frågeställning Avgränsning Teoretisk bakgrund Corporate Social Responsibility Etiskt ansvar Filantropiskt ansvar Intressentmodellen FN Global Compacts tio principer Mänskliga rättigheter Arbetsförhållanden Miljö Antikorruption Kritik mot de tio principerna Analysmodell Metod Metoddiskussion Kritisk hållning till val av metod Electrolux arbete med CSR Hållbarhetsrapport Omstrukturering Miljöhänsyn Ansvarstagande längs leverantörskedjan Produkterna Säkerställning av hållbarhetsarbetet Frivilliga engagemang Globalisering Hållbarhetsrapport Omstrukturering Miljöhänsyn Ansvarstagande längs leverantörskedjan Produkterna Säkerställning av hållbarhetsarbetet Frivilliga engagemang Globalisering Analys Mänskliga rättigheter Arbetsförhållanden Miljö Antikorruption Slutsatser Referenser... 40

4 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under senare år har stark kritik många gånger riktats mot företag på grund av händelser som lyft fram sociala och etiska problem. Enron-skandalen 1 är ett av många exempel på detta. När kritiken uppstår ställs ofta frågan huruvida företagen har uppträtt socialt och etiskt ansvarsfullt gentemot det samhälle de agerar i. Att tala om relationen mellan företag och samhälle är svårt då frågan om vad samhället spelar för roll för företaget, och vice versa, har blivit alltmer komplex. En utveckling har skett i och med att relationerna till olika aktörer och samarbetspartners blivit fler på en större och mer globaliserad marknad. Företag är en viktig del av samhällets uppbyggnad varför de också granskas och ständigt utsätts för kritik. När granskningen ökat och kritiken blivit starkare har fler företag svarat med att arbeta aktivt med socialt ansvarstagande, ofta benämnt Corporate Social Responsibility (CSR). (Carrol & Buchholtz 2006, s. 3-5) Qviberg (2006) debatterar för att etik är en modefluga och att det idag finns ett tryck på företag att acceptera den nya ideologin kring CSR. Han menar att alltför många företagsledare sysslar med etik och att det är högst oklart vad etikpratet faktiskt tjänar till. Qviberg menar att det sällan ger någon vägledning för dem som vill omsätta tankarna till praktisk handling och att det istället i praktiken handlar om lobbying. Han menar att etikpratet bidrar till en otydligare ansvarsfördelning, vilket i sin tur leder till att alltfler företagsledare själva får välja hur de vill presentera sin verksamhet. Vidare anser han att detta kommer att leda till fler skandaler av Enron-typ, jämfört med om företag istället fokuserade på det de är bäst på, vilket enligt Qviberg är, att ta ett ekonomiskt ansvar. Ekman (2006) svarar på Qvibergs uttalande om att etik inte behöver finnas hos företagen. Enligt Ekman har CSR bidragit till förbättringar inom många områden såsom barnarbete, miljö och jämställdhet. Ekman menar vidare att företagens etik och moral har blivit viktigt för allmänheten och samhället genom att företagen och kapitalet får större makt i en mer 1 Enron-skandalen inträffade 2001 då det uppdagades att den högsta ledningen på det amerikanska energibolaget Enron förvrängt rapporter och handlat för sin egen vinnings skull. Deras handlande försatte tillslut bolaget i konkurs. (DI 2006) 2

5 globaliserad värld där lagar och värdesystem inte alltid når ut. Ekman menar också att förtroende är grundbulten för effektiv maktutövning och att företagen utan samhällets förtroende får mindre handlingsutrymme. Han säger vidare att Företag och marknad är samhällets medel för att skapa ekonomiska värden. Denna process måste ske på hela samhällets villkor. Den renodlade aktieägarmodellen som enbart ser till ägarnas och dealmakers intressen kan aldrig fungera. Ekman avslutar sin artikel med att påpeka att processen med att formulera företagsetik bör ske genom att företags handlingar placeras i det alltmer globaliserade samhällets värderingssystem. Han menar att FN:s Global Compact på ett bra sätt visar hur detta kan genomföras, genom de riktlinjer organisationen ställer upp. Denna diskussion mellan Qviberg och Ekman är ett exempel på hur företags sociala och etiska ansvar debatterats de senaste åren. Ett viktigt avstamp för utvecklingen av företags sociala ansvar skedde under Global Compacts toppmöte i New York den 24 juni 2004 (Regeringskansliet 2004). Global Compact är en organisation inrättad av FN i syfte att stödja företag i arbete med socialt ansvarstagande. Organisationen ställer upp riktlinjer för hur företag bör arbeta med socialt ansvarstagande genom att sätta upp principer inom områdena: mänskliga rättigheter; arbetsförhållanden; miljö och antikorruption. (FN Global Compact 2008) År 2008 utsågs Electrolux till bästa svenska företag att arbeta med CSR inom områdena Business Operation och Reporting (Globe Award 2008). Utmärkelsen de fick var Globe Award som idag är en internationellt övergripande utmärkelse för företag, individer och samhällen som aktivt arbetar för hållbar utveckling, och är ett initiativ av organisationen Globe Forum. Globe Forum är en organisation som vuxit fram för att belysa frågor gällande socialt ansvarstagande samt att uppmuntra företag att arbeta aktivt med CSR. Organisationen jobbar bland annat med att matcha innovatörer, entreprenörer, investerare, företag, offentliga sektorer och stater. I organisationens regi anordnas konferenser och evenemang med fokus på innovation och hållbarhet på snabbt växande marknader. Globe Forum fungerar som ett nätverk för företag som är intresserade av frågor gällande hållbar utveckling. Dagens Industri, Sida och Öhrlings PriceWaterhouseCoopers är några av de företag som Globe Forum arbetar med under 2009 (Globe Forum 2009). Man kan bli 3

6 medlem i organisationen genom att gå med i deras nätverk eller kontakta den person som är kommunikationsansvarig. Samarbetspartner kan alla bli, både företag och individer på företag, genom personliga möten som leder till avtal mellan individen eller företaget och Globe Forum. (Nee 2009) När Electrolux år 2008 utsågs till bästa företag att integrera CSR i sin organisation utgick juryn i Globe Forum i sina bedömningar ifrån Global Compacts ovan nämnda principer (Globe Award 2008) Electrolux Electrolux grundades 1919 i Sverige och är idag ett multinationellt vitvaruföretag. Företaget säljer mer än 40 miljoner produkter till kunder på mer än 150 marknader varje år. Produkterna är kyl och frys, diskmaskiner, tvättmaskiner, dammsugare och spisar. Företaget har en rad olika varumärken utöver Electrolux såsom AEG-Electrolux, Eureka, Zanussi och Frigidaire hade företaget en försäljning på 105 miljarder SEK och antalet anställda uppgick till (Electrolux 2009) Electrolux har under 2008 produktion på 50 olika platser runt om i världen och tillverkningen består huvudsakligen av montering av komponenter och bearbetning av råmaterial från olika utomstående leverantörer. Electrolux verksamhet har två inriktningar; varor mot privatkund och professionella produkter. Varor som säljs till privatkunder är hushållsapparater såsom kyl, frys, spisar, tvättmaskiner, diskmaskiner och dammsugare. Professionella produkter är större hushållsmaskiner och säljs framförallt till hotell och restauranger. (Datamonitor 2008) 1.3. Problematisering Jenkins (2005) menar att det i och med en alltmer globaliserad och växande marknad ställs nya krav på företags ansvarstagande. Det handlar om att ansvara även för andra aspekter än enbart kvalitet och leveranser av produkter i rätt tid. Det kan exempelvis gälla arbetsförhållanden för de anställda och miljörelaterade påverkansfaktorer. Med ökad globalisering och utvecklad teknologi ökar också uppmärksamheten kring varumärkesbyggande, och särskilt stora, ledande företag blir sårbara för dålig publicitet. (Jenkins 2005, s. 527) Thinking of you, är Electrolux slogan och marknadsförs starkt för att bygga upp ett förtroende hos kunderna. Företagets verksamhet är global och försäljning sker runtom i världen. Produkterna företaget tillhandahåller är vitvaror, vilka är energikrävande, 4

7 framförallt under själva användandet men även under sin produktion. Utöver en stor energikonsumtion kan även andra miljömässiga aspekter läggas på verksamheten, exempelvis användandet av så kallade freoner. En debatt har förts under de senaste 20 åren, främst kring användandet av freoner i kylar och frysar träffades en internationell överenskommelse, Montrealprotokollet, med syfte att begränsa användandet av freoner i produktion och användning, då freonanvändningen utgör en bidragande faktor till växthuseffekten (Nationalencyklopedin 2009). Electrolux, som stor tillverkare av kylar och frysar, har naturligtvis berörts av såväl debatten som de förordningar som instiftats i området. Som tidigare nämnt består Electrolux verksamhet huvudsakligen av montering av komponenter samt bearbetning av råmaterial från olika leverantörer. Leverantörskedjan är stor för Electrolux och företaget hade under 2008 cirka leverantörer runtom i världen. (Swedwatch 2008) Att Electrolux verksamhet till stor del är uppbyggd kring olika leverantörer innebär att omgivningen inte enbart ställer krav på ansvarstagande inom kärnverksamheten, utan även längs leverantörskedjan, något som gör rollen som ansvarstagande företag än mer komplicerad. Globaliseringen bidrar till att gränserna mellan olika organisationer suddas ut och företagsrelationer blir till diffusa och komplexa nätverk. Ett sätt för företagen att hantera dessa nätverk är att bygga relationer, inte bara med andra företag utan även med andra organisationer eller grupper som har ett intresse i företaget. Kraven på socialt och etiskt ansvarstagande hos företag har vidare lett till att alltfler företag börjar integrera arbete med CSR i sin strategi. (Kotler & Lee 2005, s. 7) Det finns ingen enhetlig definition av CSR och betydelsen av begreppet är föränderlig över tid. Hur begreppet tolkas av ett företag och vilka områden som ansvarstagandet fokuseras på är också beroende av vilken bransch företaget är verksamt inom. Den svenska översättningen av begreppet Corporate Social Responsibility kan sägas vara företags sociala ansvarstagande. Vikten av CSR har ökat i samhället, men om det nu inte finns någon konkret definition av vad CSR innebär och begreppet har olika betydelser för olika företag och branscher, vad är det då som gör ett företags arbete med CSR lyckat eller inte? Ett svar på denna frågeställning kan finnas genom att studera ett företag som av en oberoende organisation fått utmärkelse för sitt goda CSR-arbete. Ett 5

8 sådant exempel är som tidigare nämnt Electrolux, varför en fördjupning i detta specifika företags arbete med CSR kommer att göras i studien Syfte Syftet med studien är att ta reda på hur Electrolux etiska och filantropiska ansvarstagande förändrats och utvecklats över tid, samt hur företaget hanterat sina intressentrelationer. Utifrån en analys av detta ska faktorer som bidragit till att Electrolux, av Globe Forum, utsetts till Sveriges bästa företag att arbeta med CSR tas fram Frågeställning För att uppfylla syftet har vi valt att formulera frågeställningen: På vilket sätt har Electrolux anpassat sitt arbete med CSR efter sina intressenter, för att 2008 utses till bästa svenska företag inom området CSR 2? 1.6. Avgränsning Studien baseras på en jämförelse av Electrolux hållbarhetsrapporter från 2003 och Anledningen till att dessa rapporter valts som studieobjekt är att de utgör den första respektive den senaste hållbarhetsrapporten som utgivits och studien ämnar undersöka förändring och utveckling över tid. På grund av studiens omfattning och tidsaspekt har inte rapporterna som utgivits åren däremellan studerats. 2 Enligt Globe Forum. (Globe Forum 2008) 6

9 2. Teoretisk bakgrund Carrols fyr-stegsmodell har använts som definition av CSR eftersom denna beskriver företags ansvar gentemot sin omgivning utifrån olika nivåer, närmare bestämt ett ekonomiskt, juridiskt, etiskt och filantropiskt perspektiv. I denna studie har fokus lagts vid det etiska och filantropiska ansvaret, detta för att studien syftar till att utreda vad företag presterar mot sin omgivning utöver de mer självklara ansvarsområdena. Eftersom CSR gäller företags ansvarstagande gentemot olika delar av sin omgivning har intressentmodellen använts för att beskriva företagets position i just den omgivningen. Globe Forum använder FN Global Compacts tio principer i sin bedömning av hur lyckat ett företag är i sitt arbete med CSR. Dessa tio principer används därför som grund för den egna analysmodell som kommer att användas vid analys av resultaten utifrån de ovan nämnda teorierna Corporate Social Responsibility Carrol (2006) beskriver CSR genom en pyramid bestående av olika nivåer av socialt ansvar som företag kan sägas ha. Som grund för pyramiden ligger företagets ekonomiska ansvar. Företaget är en institution som skapar arbetstillfällen och fungerar som en inkomstkälla för staten i och med att företaget skapar produkter som kan säljas i samhället och genom de skattepengar som genereras. Företaget har också ett ekonomiskt ansvar gentemot sina investerare. Efter det ekonomiska ansvaret följer det juridiska ansvaret. Företaget måste svara upp mot de lagar som skapats av samhället och ansvara för att de handlingar som utförs är legalt godtagbara. Efter juridiskt ansvar följer i nämnd ordning det etiska och det filantropiska ansvaret. Dessa två nivåer av pyramiden utgör fokus i studien, varför de presenteras mer utförligt nedan. Då modellen visar på att företag har ansvarsroller som även täcker etiska och filantropiska aspekter, fungerar den som en motvikt till de åsikter som framförs av kritiker som menar att ett företags ansvar enbart är av rent ekonomisk och juridisk karaktär. Pyramidens fyra nivåer syftar till att ge en helhetsbild av hur företag kan arbeta med CSR för att hantera de förväntningar som samhället har på dess verksamhet. Beroende på vilken av dessa fyra nivåer som studeras finns olika intressenter som har förväntningar, och därmed kan Carrols fyr-stegsdefinition sägas representera en intressentmodell. 7

10 Figur 1. Carrols modell av CSR (Carrol 2006) Etiskt ansvar Carrol (2006) menar att lagar är ett sätt att uppbringa ordning, men att dessa trotsallt inte kan täcka alla områden och problem som företag ställs inför. Det etiska ansvaret fungerar som ett komplement som täcker de etiska och moraliska förväntningar som också finns på företag. Etiskt ansvar innebär att ett företag måste förhålla sig till normer, värderingar och standardprocedurer, något som krävs för att upprätthålla en god relation till sina intressenter. Då etiskt ansvar är föränderligt över tid och ständigt debatteras, är det svårt att definiera vad det verkligen innefattar. Det kan därigenom också vara svårt för företag att agera efter dessa förväntningar Filantropiskt ansvar Filantropi kan beskrivas som att göra gott. Detta ansvar utgör toppen av Carrols pyramid och beskrivs som företags frivilliga ansvar. Det är frivilligt eftersom det inte är något som måste följas enligt lag och kan istället ses som en möjlighet för företag att engagera sig socialt. Skillnaden mellan etiskt ansvar och filantropiskt ansvar är att det senare inte är grundat i en etisk eller moralisk aspekt. Företaget gör därmed inget moraliskt fel om det inte tar ett filantropiskt ansvar Intressentmodellen Intressentmodellen, även kallad stakeholder-teorin, är studerandet av organisationers relationer till olika intressentgrupper. Betydelsen av dessa relationer både för företag och de olika intressentgrupperna har ökat, vilket berett väg för utvecklandet av denna teori. Intressentmodellen beskriver att det finns ett antal grupper av intressenter som ett företag har ansvar gentemot. Freeman beskriver i sin definition från 1984 att dessa grupper är:...any group or individual who can affect or is affected by the achievement of the 8

11 organisations objectives (Freeman citerad i Friedman & Miles 2006, s. 1). Teorin utvecklar bilden av organisationen från att endast innefatta företaget till att även innefatta dess intressenter. De mest uppenbara intressentgrupperna enligt ovan nämnda definition kan sägas vara aktieägare, kunder, anställda, leverantörer och distributörer samt samhället där företaget verkar. (Friedman & Miles 2006) Med ett bredare synsätt kan även andra grupper inkluderas, såsom konkurrenter, stater, finansiärer, media, intresseorganisationer, politiska organisationer, branschorganisationer och konsulter (Freeman refererad i Grafström et al., 2008). Syftet med organisationen blir med intressentmodellen som synsätt enligt Friedman & Miles (2006) att hantera och tillfredsställa alla de intressen som finns inom organisationen, som med detta synsätt alltså innefattar både företaget och dess intressenter. Andriof et al. (2002) beskriver att företag behöver ett engagemang som är bredare än att endast innefatta ägare. Han menar vidare att det pågår ett maktspel mellan de olika aktörerna och att dessa aktörer har ett ömsesidigt intresse i varandra. Ett beroendeförhållande uppstår med andra ord och detta förhållande är något som måste underhållas kontinuerligt. Teorin sammanfogar företagets ansvar gentemot de olika intressenterna med företagets övergripande mål och menar att de konflikter som kan uppstå mellan dessa potentiellt olika intressen ständigt måste hanteras. Friedman & Miles (2006) refererar till Freeman som utvecklar stakeholder-konceptet till att innefatta två dimensioner. Den första kallar Freeman The Principle of Corporate Legitimacy och innebär att ett företag ska drivas på ett sådant sätt att intressentgruppernas intressen uppfylls. Gruppernas rättigheter måste tas hänsyn till och de ska kunna påverka frågor som berör dem. Den andra kallas för The Stakeholder Fiduciary Principle och med den menas att ledningen för ett företag både ska agera som de respektive intressenternas agent 3 och samtidigt måste agera i företagets eget intresse och för dess överlevnad. Ledarens uppgift kan därmed sägas vara att fatta beslut som gagnar överlevnaden av hela den organisation som alltså innefattar både företaget och dess intressentgrupper. (Friedman & Miles 2006, s. 1) 3 Agent syftar på en aktör som ska fatta beslut som gynnar sin principal, det vill säga sin uppdragsgivare. (Mansfield & Yohe 2004) 9

12 Freeman & Reed (1983) beskriver två definitioner av intressenter. Den första kallar de The Wide Sense of Stakeholders och denna innefattar alla identifierbara grupper eller individer som kan påverka ett företags mål eller som blir påverkade av företagets mål. Som exempel på dessa kan nämnas intresseorganisationer, protestgrupper, stater, handelsorganisationer, konkurrenter och fackföreningar likväl som kunder, anställda och aktieägare. Den andra gruppen kallar de The Narrow Sense of Stakeholders, och menar då alla identifierbara grupper eller individer som företaget är beroende av för sin överlevnad. Exempel på dessa grupper är anställda, kundsegment, speciella leverantörer, vissa viktiga statliga organisationer och aktieägare. Genom att analysera omvärlden i det bredare perspektivet får man en överblick av företagets position och de beroendeförhållanden som finns till de olika intressentgrupperna. Författarna menar därför att företag, genom att använda sig av den bredare synen på intressenter, kan implementera en företagsstrategi som bättre hanterar den turbulenta miljö som stora företag ofta befinner sig i. Grafström et al. (2008) menar att media är en av de intressenter som bidragit till mobiliseringen av socialt ansvarstagande hos företag. Detta sker till stor del genom den uppmärksamhet media skapar kring frågor i området och att nyhetsintresse finns i företags verksamheter. I och med detta bör media ses som en viktig intressent för företag. Media fungerar även som intermediär, genom vilken andra intressenter utövar sina intressen. Författarna beskriver också att medias uppgift har utvecklats från att enbart bevaka och rapportera till omgivningen, till att dessutom granska de makthavare som finns i samhället, varför de också fungerar som en tredje stadsmakt. (Grafström et al., 2008 s ) 10

13 2.3. FN Global Compacts tio principer Figur 2. Intressentmodellen (Freeman & Reed 1983) FN Global Compacts tio principer för socialt ansvarstagande hos företag används som kriterier av Globe Forum vid bedömningen av hur väl företag integrerat CSR i sin organisation (Globe Forum 2009). Dessa principer delas som nämnt upp i fyra områden: mänskliga rättigheter; arbetsförhållanden; miljö och antikorruption. Principerna är hämtade från FN Global Compact (2008; 2009) och beskrivs nedan Mänskliga rättigheter Princip 1: Verksamheten ska stödja och respektera beskyddandet av internationellt befästa mänskliga rättigheter Minimikravet gällande den här principen är att företaget opererar enligt de lagar och regler som finns i det land man är verksam. Det ses även som positivt om ett multinationellt företag, med ursprung i ett land där mänskliga rättigheter är starka, tar med sig hemlandets principer till de länder man är verksam i, om lagarna gällande mänskliga rättigheter i dessa länder inte är lika utvecklade. Även valet av leverantörer har betydelse då möjlighet finns att gynna de som arbetar enligt goda principer. Övriga punkter som bidrar till positiv bedömning gällande mänskliga rättigheter är att företaget: utvecklar hälso- och säkerhetssystem; utbildar personalen i mänskliga rättigheter; arbetar med förbättringar i arbetsmiljön; arbetar mot diskriminering bland personalen samt ser till så ingen arbetskraft är tvingad till sitt arbete eller att barnarbetare används. 11

14 Princip 2: Verksamheten ska försäkra sig om att den inte bidrar till att brott mot de mänskliga rättigheterna begås Den här principen handlar om att företaget inte får vara delaktigt i brott mot de mänskliga rättigheterna. Detta kan vara fallet genom en direkt delaktighet men också genom att företaget tjänar på att någon annan utför något som inskränker på de mänskliga rättigheterna. Det talas i denna princip även om ett tyst deltagande, något som kan ske då ett företag accepterar diskriminering av exempelvis vissa etniska grupper eller personer av ett visst kön Arbetsförhållanden Princip 3: Verksamheten ska upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektivt förhandlande Föreningsfrihet och rätten till kollektivt förhandlande betonas då detta minskar gapet mellan arbetare och ledning. Rätten att uttrycka sin åsikt är central och målet är att anställda ska kunna påverka sina arbetsförhållanden. Det kollektiva förhandlandet ska också kunna leda till att kollektivavtal sluts. Företagen bör se till att de anställda kan bilda föreningar utan rädsla för repressalier, att inte försöka påverka representanter och därigenom utöva indirekt kontroll, att erkänna organisationerna för kollektivt förhandlande, att lyssna på åsikter gällande arbetsförhållanden, utbildningsbehov och disciplinära regler etcetera och att tillhandahålla information som är relevant vid kollektiv förhandling. Princip 4: Verksamheten ska sträva efter att eliminera av alla former av tvingat arbete Principen beskriver tvingat arbete som arbete som utförs under hot, exempelvis om något slags straff eller då den anställde är bunden till arbetet genom en manipulerad skuld som måste avbetalas. Företag bör vidta åtgärder som att inrätta en tydlig policy mot tvingad arbetskraft, upprätta en förståelse bland arbetsledare vad tvingad arbetskraft är och tydliggöra friheten för den anställde att lämna arbetet i anställningskontraktet. Företaget bör också kontrollera att ingen del av produktionskedjan, inklusive underleverantörer, innehåller tvingad arbetskraft. 12

15 Princip 5: Verksamheten ska sträva efter att bekämpa barnarbete Att upptäcka och utrota barnarbete kan vara mycket svårt, och särskilda organisationer kan behöva anlitas i detta ärende. Att utesluta ett barn från sitt arbete kan ha en god intention men kan i vissa fall leda till att barnet tvingas till än värre alternativ som exempelvis prostitution. I vissa fall kan barnet dessutom vara en hel familjs enda inkomstkälla, och att utesluta barnet från arbetsplatsen kan vara förödande för familjen. Företag som verkar i sammanhang där barnarbete kan förekomma bör vidta vissa åtgärder. Företaget bör inte anställa barn med en ålder under den nationella gräns som är satt i det land där företaget anställer, alternativt, om dessa standarder inte är tillräckliga, använda sig av internationella standarder. Företaget bör även förflytta barn som hittas arbeta, och erbjuda dem alternativ samt att skapa incitament för leverantörer att arbeta mot barnarbete. Företaget kan även bidra till minskning av barnarbete i de samhällen det verkar i genom att erbjuda utbildningsprogram för barnarbetare samt erbjuda arbetsträning för föräldrar som är försörjda av sina arbetande barn. Princip 6: Verksamheten ska sträva efter att eliminera diskriminering med avseende på anställning och anställda Global Compact delar in diskriminering 4 i direkt och indirekt. Direkt diskriminering är exempelvis då ett företag uttryckligen ställer upp regler som ger personer med olika bakgrund olika möjligheter. Vanligare är dock indirekt diskriminering som tar sig uttryck i informella attityder och praxis som skapas inom organisationen. Åtgärder företaget kan vidta för att förebygga och motarbeta diskriminering är att skapa tydliga policys som säger att anställning, utbildning och uppgradering sker på grunder som kvalificering, kapacitet och erfarenhet, att kontrollera så att inte anställningsprocessen konsekvent utesluter vissa grupper av människor, att ha ett transparent system gällande möjligheter att avancera inom organisationen, att uppföra system för hur uppmärksammade diskrimineringsfall ska hanteras samt att anpassa arbetsplatsmiljön även för personer med funktionshinder. 4 Lagen om diskriminering har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (Rättsnätet 2008) 13

16 Miljö Princip 7: Verksamheten ska ha en förebyggande attityd mot miljömässiga utmaningar Då misstanke om att risk för skador på miljö eller hälsa föreligger ett beslut ska beslutsfattarna på företaget använda försiktighetsprincipen. Även om en vetenskaplig undersökning gjorts gällande riskerna med exempelvis ett visst projekt måste hänsyn tas till att skadan kan bli värre än vad som förutsagts. Företag bör upprätta en uppförandekod som visar på hänsyn till hälsa och miljö, se över försiktighetsåtgärder i särskilt riskutsatta områden, ha en öppen diskussion med intressenter om vilka risker som föreligger inom olika områden som angår de olika parterna, investera i forskning kring de olika riskområden som finns i företagets verksamhet samt samarbeta med andra företag inom samma bransch för att lära sig och dela med sig av egna upptäckter som kan minska skaderisker. Princip 8: Verksamheten ska ta initiativ för ett större miljömässigt ansvar Principen säger att företag ska göra val som är långsiktigt hållbara för miljön. Detta kan göras genom att: se till så företagets vision och policys inbegriper även hållbar utveckling på ett ekonomisk, miljömässigt och socialt plan; ha en hållbar produktion och konsumtion; ställa krav på leverantörer; följa upp och mäta förbättring som skett genom hållbarhetsarbetet samt ha en transparent dialog med sina intressenter gällande hållbara arbetsprocesser. Princip 9: Verksamheten ska uppmuntra utveckling och spridning av miljömässiga teknologier Denna princip säger att företag bör använda tekniker i sin produktion som förorenar mindre, återanvänder mer, konsumerar mindre, lämnar mindre avfall och hanterar avfallet på ett bättre sätt. Detta kan gälla direkt produktion men också processer, och kan åstadkommas exempelvis genom: upprättande av en policy att använda miljövänliga tekniker; att informera intressenter om den egna miljömedvetenheten och dess positiva effekter; hänsynstagande till hållbarhet i Forskning & Utvecklingsverksamheter; att använda leverantörer som tillämpar miljömässiga metoder och att samarbeta med andra organisationer inom samma bransch för att se till så alla företag använder den mest 14

17 miljövänliga tekniken. Tillämpning av bedömningsstandarder som Life Cycle Assesment (LCA) 5 och Employing Environmentaly Technology Assesment (EnTA) 6 är också positivt Antikorruption Princip 10: Verksamheten ska arbeta mot korruption i alla dess former, inklusive utpressning och mutning Den sista principen går dels ut på att företag själva inte ska syssla med korruption som exempelvis mutor och utpressning, men också att de öppet ska ta ställning mot förekomsten av dessa aktiviteter. Intentionen är att skapa en mer transparent global ekonomi. Global Compact föreslår här tre åtgärder: att införa en antikorruptionspolicy i det egna företaget; att kontinuerligt rapportera om arbetet mot korruption samt att förena sig i synen på dessa frågor med andra företag inom samma bransch och sina intressentgrupper Kritik mot de tio principerna Global Compact Critics är ett informellt nätverk av organisationer och individer där åsikter och information angående FN Global Compacts arbete med hållbarhet samlas. Nätverket fungerar därmed som granskare och kritiker av Global Compact. Några av medlemsföretagen i nätverket är Amnesty International UK, EarthRights International, Greenpeace International, OECD Watch samt den svenska organisationen Swedwatch. Kritik som ofta riktas mot Global Compact är att organisationen inte kan kontrollera företagens ansvarstagande på ett tillräckligt effektivt sätt. Det finns även kritiker som menar att de företag som använder sig av Global Compacts riktlinjer kan missbruka sitt medlemskap genom att främst se det som ett instrument för marknadsföring och inte som ett val att faktiskt arbeta med hållbarhet. (Global Compact Critics 2009) 2.5 Analysmodell En jämförelse av företagets hållbarhetsrapporter från 2003 och 2008 har gjorts för att ta reda på hur Electrolux konkret har arbetat med socialt ansvarstagande över tid, vilka förändringar som gjorts i arbetet och vilken utveckling som skett inom olika ansvarsområden. De prestationer och arbetssätt inom CSR som funnits analyseras sedan 5 LCA är ett verktyg som används i organisationer för att mäta och utvärdera miljömässiga effekter av en produkt, process eller tjänst från utveckling till avveckling. (Royal Society of Chemistry 2009) 6 EnTA är ett verktyg som används i organisationer för att utvärdera den tekniska utvecklingen i verksamhetens alla processer och säkerställa hållbarhet i teknologin. (United Nations Environment Program 2009) 15

18 med utgångspunkt i Global Compacts tio principer utifrån Carrols nivåer av CSR och de intressentrelationer som företaget har. Detta leder vidare till ett antal faktorer som anses ligga till grund för Electrolux arbete med CSR. Analysen sker på en organisatorisk nivå, då undersökningen ämnar besvara hur Electrolux arbete med CSR, mellan åren 2003 och 2008, har anpassats och förändrats beroende på de krav som företagets intressenter ställt. 16

19 3. Metod En fallstudie har gjorts av ett företag som utmärker sig genom sin framgång i sitt CSR-arbete, ett så kallat atypiskt fall. Urvalet har baserats på Globe Forums lista över de svenska företag de anser vara bäst på arbete med CSR. Det svenska företag som av Globe Forum utsågs till Sveriges bästa företag inom området CSR år 2008 är Electrolux, varför just detta företag valts som studieobjekt. Globe Forums utnämning anses vara en bra utgångspunkt i denna studie då bedömningskriterierna utgår ifrån FN Global Compacts tio principer om hållbarhet i företags verksamheter. Trots att viss kritik kan riktas mot medlemskapet i Global Compact är principerna grundade av FN och bedöms därmed ha relevans. Att principerna fungerar som riktlinjer ger studien ett verktyg då utvärderingen av Electrolux arbete med CSR sker utifrån dessa principer. Litteraturstudier har genomförts i syfte att ge en bild av vilka teorier som bäst kan tillämpas. Electrolux egna hållbarhetsrapporter har använts som primärdata då dessa utförligt beskriver hur företaget arbetar med CSR. Rapporterna publiceras årligen med syfte att beskriva detta arbete för intressenterna. Electrolux senaste hållbarhetsrapport har bidragit med information om hur Electrolux just nu arbetar med sitt ansvarstagande. Även den äldsta hållbarhetsrapporten med dagens utformning har studerats, vilket gjort en jämförelse möjlig. Jämförelsen har gjort att slutsatser kunnat dras kring vilken utveckling som skett på olika områden. Studerandet av två rapporter från olika årtal har också bidragit med information kring om, och i så fall hur, fokus har förändrats i rapporteringen av arbetet med CSR. Anledningen till att denna jämförelse mellan de två rapporterna är intressant är utgångspunkten att Electrolux måste ha utvecklat sitt arbete med CSR under ett antal år för att kunna uppnå en tillräckligt hög nivå för att få den utnämning företaget fått. Även annan information ifrån företagets hemsida har använts, samt sekundärdata ifrån andra källor som givit en mer objektiv bild av företagets arbete med CSR Metoddiskussion Valet att göra en sekundär studie har grundats i att undersökningen är uppbyggd kring en jämförelse mellan två olika år. I det fall att intervjuer hade genomförts, hade risken funnits att de frågor som ställts till respondenterna besvarats felaktigt eller förvrängts, då det handlar om vad som skett i företaget under tidigare år. Materialet som insamlats kan analyseras på många olika sätt, och då studien är av sekundär karaktär är materialet till viss del redan analyserat. (Bryman & Bell 2007) Denna studie kan med den egna infallsvinkeln av 17

20 teori leda till att materialet analyseras på ett nytt sätt. I studien har resultatet analyserats med utgångspunkt i hur skillnaderna ser ut i Electrolux arbete med CSR mellan de två studerade åren, samt hur fokus har ändrats, där så är fallet. Då denna studie grundar sig till stor del på publika dokument och rapporter, är det viktigt att ha i åtanke att möjligheten finns att icke-publika dokument hade gett en annan bild av det som studerats (Bryman & Bell 2007). I det fall det skulle framkomma något motsägande till det som Electrolux presenterat i sina rapporter i det som funnits hos andra källor, måste hänsyn tas till om framförande av detta kan skada företaget. Slutligen är det viktigt att vara uppmärksam på att det i denna studie inte går att dra några generella slutsatser i och med att studien är uppbyggd på en jämförelse av ett specifikt företags arbete med CSR under två olika år Kritisk hållning till val av metod Vid en studie som bygger på sekundär data finns risk för att kvaliteten i materialet är bristfällig. Det är därför viktigt att vara medveten om vem som skapat dokumenten, i vilket syfte de skapats samt om den eller de som formulerat dokumenten är i rätt position för att kunna göra detta på ett tillförlitligt sätt. (Bryman & Bell 2007) En stor del av den sekundärdata som använts i studien är information från Electrolux hemsida samt företagets egna rapporter kring arbetet med hållbarhet. Då dessa rapporter är producerade av företaget självt och det naturligtvis ligger i företagets intresse att visa upp en positiv bild av sin verksamhet utåt, är det viktigt att ha en kritisk hållning gentemot det som presenteras. Då ämnet är CSR är det sannolikt att företaget, även om det inte förvränger data, ändå väljer ut vilket material det vill presentera i rapporterna och på hemsidan. Det kan exempelvis handla om att extra stort fokus läggs på delar där en positiv utveckling har skett genom CSRarbetet, eller att enstaka exempel tas upp på detta. Inställningen till dessa exempel måste vara kritisk då det i själva verket kan handla om undantag snarare än regel. Detta är också en av anledningarna till valet att studera rapporter från olika årtal, då det blir tydligt om något som lagts stort fokus på för ett antal år sedan, nu av företaget valts att inte tas upp. 18

21 4. Electrolux arbete med CSR På Electrolux hemsida beskrivs en medvetenhet kring att företagets roll i samhället ständigt förändras och utvecklas, och att detta är en viktig anledning till varför företaget aktivt arbetar med CSR och strävar efter att ta ansvar gentemot sina intressenter. De intressenter som nämns är kunder, anställda, aktieägare och andra som påverkas av deras arbete. Varje företagsenhet på respektive marknad har ansvar för att bygga upp och upprätthålla en dialog med representanter från relevanta intressentgrupper. Den dialog med intressenter som sker på organisationsnivå handlar framförallt om ledningens kommunikation med, och relation till, lagstiftare, kund- och handelsorganisationer, multinationella stater och ickestatliga organisationer samt aktieägare och investerare. Enheten Environmental and Sustainability Affairs har ansvar för dialogen med övriga intressenter gällande frågor om hållbarhet. (Electrolux 2009) Nedan presenteras Electrolux arbete med CSR under de två studerade åren. Arbetet och utvecklingen som skett har strukturerats upp under rubriker som funnits passande för informationen i de båda hållbarhetsrapporterna. Att samma rubriker valts vid presentationen av företagets arbete de två olika åren har även för avsikt att förenkla jämförelsen mellan åren Hållbarhetsrapport 2003 Electrolux hållbarhetsrapport (2003) var den första hållbarhetsrapport som togs fram och var en utveckling av företagets tidigare årliga miljörapporter, vilka har producerats sedan Denna rapport beskriver verksamheten år 2002 och början av verksamhetsåret Följande uppgifter om företagets arbete med CSR är, om inte annat angivet, hämtat från denna rapport Omstrukturering I hållbarhetsrapporten från 2003 beskrivs hur antalet anställda inom företaget minskat från år 2002, till år Anledningen till att antalet anställda minskat beror enligt Electrolux på nedskärningar inom företaget samt strukturella förändringar. Antalet anställda i Sverige år 2003 är När det gäller anställning har Electrolux ett program kallat The Electrolux People Process. Detta är ett initiativ som syftar till att maximera nyttan av en 19

22 anställning, både för den anställde och för företaget. Programmet ämnar försäkra om positiva resultat under hela tiden från anställningsprocessen, via själva anställningen, till avslutandet av anställningen Miljöhänsyn Electrolux miljöpolicy lyfter fram hur företaget ska minimera påverkan på miljön genom sina produkter och i tillverkningsprocesserna. I rapporten från 2003 lyfts en långsiktig plan kring hållbara produkter fram. Electrolux menar att företaget måste ta ansvar från produkternas råmaterial vidare till tillverkning, transport, kundanvändande och slutligen möjligheten till återbruk av gamla produkter. Vätskor som efter användning i produktionen blir farliga och måste tas omhand används av Electrolux i följande utsträckning: klorbaserade vätskor 7 : 44 ton, flyktiga organiska föreningar 8 : 239 ton och olja: ton. Vid studerandet av energikonsumtionen i proportion till adderat värde i tillverkningen 9, kan konstateras att den år 2003 ligger på cirka 90 kwh/ksek. Vattnet som används i produktionen ligger under samma år på 0,2 m3/ksek. Koldioxidutsläppen under 2003 är cirka 33 kg/ksek Ansvarstagande längs leverantörskedjan Electrolux granskar och utvärderar, utöver det egna företaget, också sina leverantörer. Electrolux har under 2003 initierat ett program för att integrera företagets Code of Conduct även hos leverantörerna. I denna uppmanas också de anställda att rapportera upptäckter av brott mot de mänskliga rättigheterna och särskilda tjänstemän har som uppdrag att tillvarata denna information. Gällande transporten anser Electrolux att den mest miljövänliga tekniken är tåg och detta transportalternativ används i en utsträckning av 52 % från en produkts tillverkningsplats till distributionsplatsen. 7 Klor förångas lätt och bidrar till att bryta ner ozonskiktet. (Naturvårdsverket 2007) 8 Flyktiga organiska ämnen uppstår när man använder organiska lösningsmedel och kan påverka både människors hälsa och miljön på ett negativt sätt. (Naturvårdsverket 2007) 9 Denna mätmetod används för att energiförbrukningen ska vara jämförbar mellan år med olika stor tillverkning. (Electrolux 2003) 20

23 Produkterna I december 2002 kom EU med direktiv gällande produktionsansvar, kallat Waste Electrical & Electronic Equipment (WEEE). Direktivet innebär att varje tillverkare och importör måste finansiera återvinningen av de elektroniska produkter som sätts i bruk på marknaden, vilket innebär att Electrolux blivit tvunget att ta ansvar för återvinningen av de produkter man tillverkar. Green Range är ett verktyg som Electrolux använder för att mäta den relativa omsättningen och vinsten av företagets mest miljövänliga produkter i respektive produktkategori. Under 2003 visar detta mätverktyg att de mest miljövänliga produkterna står för 13 % av den totala försäljningen och 18,4 % av företagets bruttoresultat. Electrolux arbetar med produktsäkerhet genom att samla in information kring säkerhetsrelaterade incidenter som inträffat i samband med användande av produkterna, för att sedan analysera denna information. Vid analysen gör man en teknisk utvärdering av problemet för att sedan ta reda på hur det uppkommit, hur det kan åtgärdas, vilka produkter det kan gälla, hur många sådana produkter som producerats och sålts samt hur stor sannolikheten är att problemet innebär en risk för kunderna. Electrolux arbetar även med säkerhetsaspekter utifrån att produkterna används i miljöer där barn vistas. Som exempel på barnsäkerhetsåtgärder har företaget utvecklat trippelglas på ugnar, horisontella diskmaskiner samt tvättmaskiner som kan öppnas från insidan Säkerställning av hållbarhetsarbetet Företaget arbetar efter den Code of Conduct som antogs Även Electrolux egna redskap ALFA som står för Awareness, Learning, Feedback och Assessment, används inom alla sektorer och 96 % av fabrikerna har blivit betygssatta enligt detta system vid årets slut. I rapporten från 2003 säger Electrolux att företaget har som mål att alla fabriker och enheter med fler än 50 anställda ska certifieras enligt ISO År 2003 är 89 % av Electrolux enheter certifierade enligt ISO ISO14001 specificerar en kontrollmall för Environmental Management System genom vilket en organisation kan certifieras av en tredje part. (Environmental Management Guide 2002) 21

24 Granskning av fabrikerna Säkerheten på arbetsplatsen är viktig och på exempelvis enheten Electrolux Home Products i Nordamerika lyckades man under 2003 minska antalet skador som kräver behandlig med 43 % till 8,1 per 100 anställda. Antalet gånger som enheten gjorde en tidsförlust på grund av skada minskade med 47 % till 3,4 per 100 anställda. En av förklaringarna till den positiva utvecklingen var programmet Safety Training Observation Program (STOP) som ger chefer verktyg för att uppmärksamma och känna igen vilka processer som kan medföra säkerhetsrisker. 58 % av de fall som orsakade tidsförlust i produktionen under året berodde på ergonomiska problem. Träning och information användes för att minska dessa problem. I Kina har Electrolux under 2003 påbörjat vad de kallar Electrolux China Ethical and Fair Business Practices Program. Detta program syftar till att ge anställda i fabrikerna möjlighet att rapportera om de upptäcker något oetiskt i arbetsprocesserna, och handlar delvis om att information kring affärsetik och företagets policys sprids Frivilliga engagemang Frivilliga engagemang antogs under 2003 genom att det så kallade WE-CARE-programmet startades i Filipinerna. Initiativet syftar till att hjälpa hushåll i utsatta områden och Electrolux gör detta genom att skänka produkter och bidrag till organisationer som stöttar dessa grupper. Ett annat initiativ som tagits är att hjälpa utsatta ungdomar i Litauen, något företaget gör genom att skänka bidrag till fonden Livslust, som bland annat Drottning Silvia står bakom. Electrolux arbetar år 2003 också efter FN Global Compacts, på den här tiden, nio principer Globalisering År 2002 skrev Karin Bradley, på uppdrag av Swedwatch 11, ett examensarbete vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm i ämnet Företag och Globalt ansvar. Detta arbete uppmärksammade Electrolux fortsatta användning av freoner i kylskåp i Indien trots att kylskåpen i USA och Europa då hade varit fria från freoner i nästan tio år. Electrolux dåvarande miljöchef Henrik Sundström försvarade sig mot denna kritik genom att säga att Ingen är beredd att ta på sig extra kostnader som man inte får någon credit för. Vidare uttryckte också Sundström att Indierna inte bryr sig om ozonhålet och att de indiska 11 Swedwatch är en förening med syfte att granska och publicera rapporter för att bidra till att svenskrelaterade företag tar hänsyn till både miljö och människor i sin verksamhet i utvecklingsländer. (Swedwatch 2009) 22

25 konsumenterna därför inte var villiga att betala mer för ett freonfritt kylskåp. Swedwatch hade senare kontakt med Indiska miljö- och konsumentorganisationen Consumer Unity & Trust Society (CUTS). Denna organisation uppgav då att de sedan flera år tillbaka demonstrerat och försökt få Electrolux att sluta använda freoner i sin produktion i Indien. Tillslut gav kritiken resultat, och Electrolux lovade att ersätta freonerna i samtliga fabriker i Indien under oktober månad samma år. (Swedwatch 2009) 4.2. Hållbarhetsrapport 2008 Electrolux hållbarhetsrapport (2008) är den senast utgivna och beskriver verksamheten år 2007 och början av verksamhetsåret Även händelser från vissa tidigare år tas upp. Nedan följande uppgifter är, om inte annat anges, hämtade från denna rapport Omstrukturering Electrolux har år % av sin produktion i vad företaget kallar lågkostnadsländer, det vill säga länder med låga produktionskostnader, och har som mål att 60 % av företagets produktionsenheter ska vara placerade i lågkostnadsländer år Siffror över antalet anställda visar att det skett en minskning mellan 2007 och 2008 från totalt till personer. Antalet anställda i Sverige år 2008 är (Electrolux 2009). Under 2007 påverkades 650 anställda av företagets omstruktureringar. Som ett exempel på hur Electrolux hanterar omstruktureringar kan nämnas stängningen av produktionsenheten i Västervik under Vid denna stängning startade Electrolux upp ett projekt som sträckte sig över två år i syfte att underlätta för de 511 anställda som förlorade sina arbeten. En utvärdering av projektet visade att 367 av dessa före detta anställda i maj 2007 hade fått nya jobb eller börjat studera. 71 var fortfarande arbetslösa och de resterande 73 hade gått i pension eller engagerat sig i program för jobbstöd. Vid en nedläggning av en arbetsplats anser Electrolux att en hög transparens är viktig, och att den anställde får information om processen i god tid. Man konsulterar och informerar också fackliga representanter, politiker och stat. När det gäller uppstartandet av nya fabriker i lågkostnadsländer finns vissa riktlinjer. Exempelvis vid uppstartandet av en ny fabrik i Polen 2007 fick alla nya anställda utbildning i företagets Code of Conduct. I denna uppmuntras bland annat till medlemskap i en fackförening och det finns tydligt beskrivet att inga hot eller trakasserier får förekomma mot 23