Utvärdering av Norrbottens läns landsting Barents Rescue september 2011

Transkript

1 Norrbottens läns landsting Landstingsdirektör Gunnar Persson Att: Anders Öhlund, Säkerhetschef Hans Rönnkvist, Divisionschef Opererande Kopia: Per- Åke Nilsson, KBE, Socialstyrelsen KMC Utvärdering av Norrbottens läns landsting Barents Rescue september 2011 En internationell samverkansövning Barents Rescue genomfördes i Norrbottens län september samt september På uppdrag av Norrbottens Läns Landsting har Katastrofmedicinskt Centrum, Linköping deltagit som utvärderare av särskild sjukvårdsledning och stabsmetodik Kunskapscentra för Katastrofmedicin (KcKM), Linköping den Heléne Nilsson,RN, PhD stud. Lärare i Katastrofmedicin Utbildningsansvarig Katastrofmedicinskt centrum, Linköping MD,PhD Professor Programdirektör KcKM Verksamhetschef Katastrofmedicinsk centrum, Linköping

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 SAMMANFATTNING 3 SLUTSATSER 3 BAKGRUND 4 AVGRÄNSNINGAR 4 METOD 5 ÖVNINGSUPPLÄGGET FÖR SJUKVÅRDEN 5 SCENARIO 5 UTVÄRDERING 5 RESULTAT 7 SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING PÅ REGIONAL NIVÅ 14/9- EVAKUERING 7 SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING PÅ LOKAL NIVÅ, SUNDERBYN -14/9 9 SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING PÅ LOKAL NIVÅ, PITEÅ- 14/9 10 SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING PÅ LOKAL NIVÅ, KALIX-14/9 11 SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING PÅ REGIONAL NIVÅ 21/9-TÅGOLYCKA 12 SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING PÅ LOKAL NIVÅ, GÄLLIVARE-21/9 13 TÅGOLYCKA- JOKKMOKK 13 PREHOSPITAL SJUKVÅRDSLEDNING OCH SAMVERKAN I SKADEOMRÅDE- 14 TÅGOLYCKA JOKKMOKK 14 PATIENTUTFALL JOKKMOKK 16 SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING PÅ LOKAL NIVÅ, SUNDERBYN -22/9- SKADEHÄNDELSER 18 DISKUSSION 19 INFORMATION 19 KRISSTÖDSSAMORDNING 19 SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING PÅ LOKAL NIVÅ (SJUKHUS) 20 PREHOSPITAL SJUKVÅRDSLEDNING OCH SAMVERKAN I SKADEOMRÅDET 20 PATIENTUTFALL 20 STABSMETODIK OCH LEDNINGSPLATSER 21 SAMMANFATTNING 22 SLUTSATSER 22 TABELL I RESULTAT AV MÄTBARA KVALITETSINDIKATORER 23 BILAGA 1 SKADEUTFALL VID TÅGOLYCKA 24 BILAGA 2 SAMMANSTÄLLNING AV EVAKUERINGSFLÖDE PÅ SUNDERBYN ENLIGT MOTSPELSLOGGAR 25 BILAGA 3 UTVÄRDERARE 26 BILAGA 4 BEDÖMNINGSMALL: SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING PÅ REGIONAL NIVÅ 27 BILAGA 5 BEDÖMNINGSMALL: STABSMETODIK 28 BILAGA 6 BEDÖMNINGSMALL: SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING PÅ LOKAL NIVÅ 29 BILAGA 7 BEDÖMNINGSMALL: STABSCHEF 30 BILAGA 8 BEDÖMNINGSMALL: REGIONAL KRISSTÖDSSAMORDNING 32 BILAGA 9 BEDÖMNINGSMALL: PREHOSPITAL SJUKVÅRDSLEDNING 33 BILAGA 10 BEDÖMNINGSMALL: SAMVERKAN I SKADEOMRÅDE 34 BILAGA 11 SAMMANSTÄLLD LOGG FRÅN TÅGOLYCKAN JOKKMOKK 35 2

3 Sammanfattning Katastrofmedicinskt Centrum Mätbara kvalitetsindikatorer för sjukvårdsledning och stabsmetodik visar på ett godkänt resultat för samtliga sjukvårdsledningar. Regional krisstödssamordning har inte godkänt resultat. Prehospital sjukvårdsledning och samverkan i skadeområde har inte godkänt resultat (Tabell I). Evakueringen av Sunderby sjukhus genomfördes på ett tillfredställande sätt men där stora problem uppstod i samordningen av alla sjuktransporter. 13 kritiskt skadade riskerade i tågolyckan att avlida p.g.a. sen eller utebliven behandling av livshotande tillstånd. Detta berodde till största delen på att räddningsarbetet och avtransporter försenades. Slutsatser o Beslut om allvarlig händelse bör tas på regional nivå o Det regionala ansvarsområdet i en allvarlig händelse behöver förtydligas o Planer för evakuering av sjukhusen behöver utformas o Kommunikationsstrukturen mellan skadeområdet och lokal respektive regional nivå vid en allvarlig händelse behöver ses över. o Det är viktigt att säkerställa en särskild sjukvårdsledning på regional nivå som snabbt kan knyta till sig specifik kompetens t ex. sjuktransport logistik. o Mätbara kvalitetsindikatorer för särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå bör implementeras i regional och lokala beredskapsplaner, för att kvalitetssäkra snabba beslut. o För att upprätthålla god prehospital ledningsförmåga behövs återkommande PS- Refresher utbildningar inom ambulanssjukvården samt samverkansutbildning med andra myndigheter som polis och räddningstjänst. o Ytterligare utbildning i krisstödssamordning behövs och krisstödsorganisationen för allvarlig händelse ses över. 3

4 Bakgrund Norrbottens Län ingår Barents regionen. Det kalla klimatet, avstånden och en gles befolkning skapar speciella utmaningar för landstinget i att hantera en allvarlig händelse. Det kan bli nödvändigt att ta hjälp av grannlandets resurser och kompetens för att så snabbt som möjligt kunna optimera sjukvårdsinsatserna. Ett avtal mellan Norges, Sveriges, Finlands och Rysslands regeringar skapar möjligheter till gränsöverskridande samarbete för att skapa bättre beredskap mot olyckor i Barentsregionen. Regelbundna gemensamma övningar har arrangerats i respektive land sedan den första i Sverige 2001 och 2011 var det Sveriges tur igen. Övningen Barents Rescue har därför under september genomförts i Norrbotten Norrbotten läns landsting har tillsammans med Socialstyrelsen och Katastrofmedicinskt Centrum i Linköping medverkat i planläggning av övning utifrån hälso- och sjukvårdens perspektiv. I övningen deltog ca 60 olika myndigheter och aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Som förberedande moment innan övningen har målgruppsanpassad utbildning i stab och särskild sjukvårdsledning genomförts både på landstingsnivå och på de fem sjukhusen. Befintliga katastrofmedicinska beredskapsplaner har använts. Det övergripande målet för landstinget har varit att förbättra Norrbottens Läns Landstings förmåga att hantera en allvarlig händelse. Målgruppen har varit de som i landstinget är utsedda att arbeta i en särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå vid en allvarlig händelse samt de som kan komma att arbeta i en sjukvårdsgrupp eller som prehospital sjukvårdsledning i ett skadeområde. Avgränsningar Denna utvärdering avser enbart utvärdering av särskild sjukvårdsledning och stabsmetodik på regional och lokal nivå för Norrbotten Läns Landsting under 14 september och september. Kommentarer avseende involverade myndigheters/aktörers samverkan på nationell och internationell nivå, hänvisas till Myndigheten för samhällskydd och beredskaps (MSB) slutgiltiga rapport om Barents Rescue. 4

5 Metod Övningsupplägget för sjukvården Övningen var vid alarm exercise den 13/9 prövande men i övriga moment lärande. Både den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå och samtliga särskilda sjukvårdsledningar på lokal nivå övades vid olika tillfällen. Befattningshavare övades i respektive roll och funktion som vid en verklig allvarlig händelse. Spelledning och motspel var lokaliserat till Bodens Garnison. Innan övningen hade tillgängliga sjukvårdsresurser inventerats inom Norrbottens landsting. Sjukhusens verksamheter som akutmottagningar, operation och intensivvård var visualiserade med hjälp av simuleringsverktyget Emergo Train System. 1 Representanter från respektive sjukhus deltog i motspelet. Skadepanoraman var framtagna av Katastrofmedicinskt centrum, Linköping (Bilaga 1). Scenario Övningen startade med en alarm exercise den 13/9 då Länsstyrelsens larmplan för dammbrott aktiverades via telefonsamtal från SOS Alarms KBX- funktion till samtliga involverade aktörer. För landstingets del larmades landstingets tjänsteman i beredskap (TiB) först och aktiverade därefter larm om katastrofläge till samtliga sjukhus och regional nivå. Cirka 100 nyckelpersoner inom Norrbotten läns landsting både på regional nivå och på de 5 sjukhusen larmades samtidigt. Resultatet blev att % svarade inom 5 6 minuter, vilket är att betrakta som mycket bra. Övningen fortsatte sedan den 14/9 då en evakuering av Sunderby Sjukhus blev det stora problemet att lösa. Den 21 september övades en stor tågolycka med 80 drabbade utanför Jokkmokk och den 22 september en rasolycka i Letsi, brand på båt utanför Luleå samt en bussolycka utanför Sunderby Sjukhus. Komplexiteten med ett översvämmat Norrbotten fanns med som en del under samtliga övningar. Utvärdering Vid övningen 14/9 utvärderades den särskild sjukvårdsledning på regional nivå, samt den särskilda sjukvårdsledningen i Kalix, Piteå och Sunderbyn. Den 21/9 övade särskild sjukvårdsledning på regional nivå, särskild sjukvårdsledning på Gällivare sjukhus, Jokkmokks VC samt ambulanssjukvården och sjukvårdsgrupper. Den 22/9 övade särskild sjukvårdsledning Sunderbyn samt prehospital sjukvårdsledning vid tre olika reellt uppbyggda skadeplatser. Som utvärderingsverktyg användes de mätbara kvalitetsindikatorer för sjukvårdsledning och stabsmetodik som är framtagna vid KMC bl.a. som ett resultat av de ledningsmodelleringar som Socialstyrelsen låtit genomföra 2. Även framtagna kvalitetsindikatorer för stabschef och samverkan i skadeområde användes. Patientutfallet utvärderades enligt en modell framtaget för Emergo Train System The development of a national doctrine for management of major incidents and disaster A Rüter, T Lundmark, E Ödmansson,T Wikström Scand J Resusc Emerg med 2006;14: Management of resources at major incidents and disasters in relation to patient outcome: a pilot study of an educational model. H Nilsson, A Rüter. Euro J Emerg Med 2008;15:

6 Som styrande dokument användes: o Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2005:13 o Remissversion Handbok- Katastrofmedicinsk beredskap, , Socialstyrelsen. o Krisstöd vid allvarlig händelse- Underlag från experter, Socialstyrelsen o Gemensamt synsätt på stabsmetodik inom krishanteringssystemet. MSB 2009 (opublicerat arbetsmaterial) o Regional kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Norrbottens Läns Landsting. o Lokala katastrofplaner för de olika sjukhusen 6

7 RESULTAT Utvärdering har gjorts med hjälp av mätbara kvalitetsindikatorer för särskild sjukvårdsledning, stabsmetodik, stabschef, regional krisstödssamordning och samverkan i skadeområde. Samtliga särskilda sjukvårdsledningar på regional och lokal nivå har ett godkänt resultat > 11 poäng. Regional krisstödssamordning och samverkan i skadeområde är inte godkänt (Tabell I). Särskild sjukvårdsledning på regional nivå 14/9- Evakuering Övningen startade Kl då samtliga var samlade på ledningsplatsen. Alla hade under den 13/9 blivit larmade via ett telefonsamtal utifrån ett katastrofläge där de direkt bekräftade mottagande av larm och när de beräknade att infinna sig i staben. Staben hade därför möjlighet till viss förberedelse och stabsuppbyggnad. Läget värderades och beslut togs att kvarstå i katastrofläge. Kl hade Länsstyrelsen kallat till en samverkanskonferens med anledning av att dammen brustit och att hotet om översvämning var ett faktum. Utifrån detta scenario presenterades så en lägesbild som den regionala sjukvårdsledningen i Norrbotten Läns Landsting(RKL) hade att arbeta utifrån. KL kallades samtliga särskilda sjukvårdsledningar på lokal nivå (LKL) i Piteå (PE), Sunderby (SY), Kalix (KX) samt Kiruna (KA) till en telefonkonferens där RKL var sammankallande. Ett antal frågeställningar togs upp och regional nivå uttalade att de delvis skulle fungera operativt och att all dirigering kring evakueringen skulle gå via RKL. En tänkbar resurs i form av SNAM- planet diskuteras men ingen tog senare tag i denna fråga. Utifrån detta hände sedan inte mycket utan frågeställningarna förblev frågeställningar. Hur det drabbade verksamhetsområdet (Sunderbyn) skulle kunna förstärkas blev inte tydliggjort. Genomgående saknades en samlad lägesbild inom den regionala staben om ledningen syfte och mål och det fanns olika åsikter om vad den regionala sjukvårdsledningen skulle åstadkomma i förhållande till lokal nivå. Vem som samverkade med vem blev därför otydligt och viss kommunikation till lokal nivå blev dubbel. Inga initiala beslut togs om prioriterade åtgärder på kort eller lång sikt vilket även ledde till dubbelarbete mellan funktionerna. Uppfattningen på regional nivå var att respektive sjukhus skulle sköta detta själva. Efter en mycket trög start så började en plan för evakuering och transporter till slut att ta form och KL visualiserar medicinskt ansvarig (MA) vid stabsmötet hur det var tänkt att patienterna skulle fördelas. Osäkert på vilket sätt denna målbild och fördelningsnyckel sedan kommunicerades till samtliga LKL. Beslut togs att planerad verksamhet i länet skulle ställas in. Det blev otydligt om detta analyserades utifrån att detta kunde komma att påverka den medicinska vårdkvaliteten. Oklart hur besluten dokumenterades. KL fanns en framtagen plan för omdirigering av patienter inom psykiatri, förlossning, och IVA patienter. Läkemedel mm måste flyttas från SY till berörda sjukhus. Beslutet om evakuering av blev otydligt och RKL hade inte tillgång till någon evakueringsplan. RKL begärde in information av LKL, men KL saknades fortfarande en samlad lägesbild och det var oklart hur många evakuerade patienter som måste transporteras utom länet. 7

8 Telefonmöten fungerade med en hög mötesdisciplin, dock tenderade mötena till att bli för många och för långa. Under övningen genomfördes två stabsorienteringar som varade 40 resp. 27 minuter och de blev inte tillräckligt strukturerade. Vilka beslut som tagits var kanske tydligt inom staben, men eftersom besluten inte följdes upp blev det oklart om och när de blev effektuerade. Detta ledde till olika tidsaxlar för regional respektive lokal nivå. Regional sjukvårdsledning samverkade i huvudsak med Länsstyrelsen (2 ggr) och Socialstyrelsen (2ggr). I dessa möten deltog sjukvårdsledare och stabschef. Ingen samverkansplan blev framtagen vilket resulterade i dubbelarbete vid vissa kontakter. Informationsfunktionen arbetade mycket självständigt med både aktiv och passiv informationsinhämtning men inte utifrån någon definierad informationsplan om vad behöver vi och vad behöver andra? Oklart om sjukvårdsledaren sanktionerade all text som publicerades. SOS- Alarm glömdes initialt bort och någon särskild sjuktransport ledning etablerades inte. SOS efterfrågade Kl prioriteringsriktlinjer för prioritet 2 och 3 transporter i länet och fick endast besked om att inga transporter ska gå till SY. RKL meddelade lokal sjukvårdsledningar Kl att RKL vill ha hela totala logistiken. LKL på SY och LKL på PE hade då redan kontaktat SOS beträffande, ambulanser, helikoptrar och extra personal. Det blev därför otydligt för SOS Alarm vem som samordnade. Samordningen av ambulanstransporter och sjukresor blev i alla fall ett stort problem för SOS Alarm och sjukhusen. Många olika aktörer sökte kontakt med SOS Alarm i olika diverse transportfrågor bl. a när det gällde flygtransporter som också dirigerades hit och dit. Ingen hade en samlad lägesbild över behov och resurstillgång och ingen tog kommandot för att försöka samordna och optimera dessa resurser. Tidigt etablerades kontakter med angränsande landsting bl. Västerbotten. Hjälp avropades även inom Barents avtalet och Socialstyrelsen hade där en samordnande funktion med angränsande länder. Staben arbetade med stort engagemang genom hela övningen. Stabens resultat av mätbara kvalitetsindikatorer redovisas i tabell I. 8

9 Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå, Sunderbyn -14/9 Övningen startade då samtliga var samlade på ledningsplatsen. Alla hade under den 13/9 blivit larmade via ett telefonsamtal utifrån ett katastrofläge där de direkt bekräftade mottagande av larm och när de beräknade att infinna sig i staben. Staben hade därför möjlighet till viss förberedelse och stabsuppbyggnad. Funktionsindelningen var tydlig med förutbestämda arbetsplatser och telefonnummer. Sjukvårdsledarrollen (chefen) var tydlig likaså medicinskt ansvarig (MA). Staben fick en snabb start där det skapades en tydlig målbild. En stabsarbetsplan upprättades med ansvars och roll fördelning utifrån taget inriktningsbeslut. Lägesbilden kompletterades regelbundet och visualiserades både på tavla och på dator. Informationsfunktionen var mycket aktiv, och informationsarbetet samordnades med regional nivå. Dokumentationen fördes på ett bra sätt med loggbok och tydliga in/ut rutiner. Stabsorienteringar genomfördes regelbundet på ett mycket strukturerat sätt utav stabschefen. Arbetet inriktades på att förbereda för evakuering av sjukhuset. Order om när evakuering hade startat blev dock otydligt kommunicerat ut till verksamheterna på SY. Kanske lägesbilden var tydlig för staben men direktiven ut till avdelningarna uteblev till viss del. Verksamheter utanför medicinska delar ex. apotek mfl glömdes bort. KL kom ett definitivt besked om att evakuera hela sjukhuset. Någon evakueringsplan användes inte utan specifika problem löstes allt eftersom de uppstod. Problemet blev framförallt transportlogistiken på de olika uppsamlingsplatserna, vem var ansvarig och hur skulle prioriteringarna där gå till. Likaså hur ambulanstransporter och sjukresor skulle beställas. Ingen hade något helikopterperspektiv över vilka resurser som fanns. Ansvarförhållandet mellan regional nivå och SY var otydligt. Speciellt när det gällde sjuktransportorganisationen. När övningen var slut hade stora delar av sjukhuset evakuerats och det återstod endast 59 utav total 374 patienter. Stabens resultat av mätbara kvalitetsindikatorer redovisas i tabell I. 9

10 Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå, Piteå- 14/9 Staben på Piteå sjukhus samlades på ledningsplatsen Kl med anledning av katastrofläge. Staben indelades i funktioner som var förutbestämda. Kl kallade regional sjukvårdsledning till en telefonkonferens. Ledningsrollerna var tydliga med en sjukvårdsledare som var chef och tillika stabschef. Medicinskt ansvarig var en läkare. Strukturen i staben fanns men sjukvårdsledarens arbete blev stundtals mycket operativt. Staben arbetade mot samma inriktning och uppgiften var tydlig; att ta emot patienter från Sunderbyn. Ledningsarbetet mellan regional och lokal nivå blev till vissa delar otydligt och det var svårt att veta vilken nivå som gör vad. De återkom flera gånger till att information och besked från regional nivå drog ut på tiden. Lägesbilden blev därför otydlig och haltande. Arbetet startade därför upp med att invänta order (uppdrag) från regional sjukvårdsledning men när denna uteblev tog funktionerna eget initiativ med utgångspunkt från katastrofplanen och de medicinska behoven ur ett lokalt perspektiv. Arbetet kännetecknades av en tydlig struktur när det gällde inventering och omorganisering av sjukhusets olika verksamheter. Staben arbetade med denna planering utefter en realistisk tidsaxel och informerade RKL återkommande. Ett medicinskt inriktningsbeslut tydliggjordes inneliggande patienter prioriteras av respektive ÖL och alla som kan gå skrivs ut. Adekvata åtgärder vidtogs också när det gällde att stärka akutmottagning, förlossnings- och operationsverksamheten utefter att sjukhuset skulle rustas för att kunna fungera som ett akutsjukhus igen. Oklart om någon bedömning gjordes om hur detta skulle kunna komma att påverka patientsäkerheten, med hela tiden värderades vilken personal som skulle komma att behövas på sjukhuset när verksamheterna utvidgades. Staben samverkade vid flertal tillfällen på ett bra sätt med Piteå Kommun avseende hemsjukvård mm. Ledningsplatsen är belägen i en bra lokal och utformningen av staben är funktionell. Stabschefen/sjukvårdsledaren var mycket aktiv men hade viss svårighet att hålla en överblick av det totala arbetet. Staben var mycket glada över att i denna övning bli uppgraderade till ett akutsjukhus igen. Stabens resultat av mätbara kvalitetsindikatorer redovisas i tabell I. 10

11 Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå, Kalix-14/9 Staben på Kalix sjukhus samlades på ledningsplatsen med anledning av katastrofläge. Staben indelades i funktioner som var förutbestämda. Sjukvårdsledarens roll som chef i staben var tydlig och inriktningen på arbetet syftade till att rusta sjukhuset för att ta emot så många patienter som möjligt från Sunderbyn. Det lokala perspektivet var mycket tydligt och samtliga i staben hade samma uppfattning om vad som skulle åstadkommas på eget sjukhus och att den regionala nivån samordnade och ledde insatsen. KL genomfördes den första stabsorienteringen då inriktningen var att kunna ta emot ca 160 patienter om behov uppstår. Beslutades att inventera vårdplatserna och att utöka sjukhusets kapacitet bl a apotek, personal, annan sjukvårdsutrustning. KL kallade regional sjukvårdsledning till en telefonkonferens då framtaget underlaget redovisades på ett bra sätt. Samverkan etablerades tidigt med kommunen avseende hemsjukvården och POSOM. Något medicinskt inriktningsbeslut om att bibehålla vårdkvalitet blev inte tydligt kommunicerat till verksamheterna, bl. a så omdirigerades kirurgpatienter till Vårdcentralen utan kanske närmare konsekvensanalys. Sjukhuset förstärktes med ytterligare personal från andra sjukhus i länet på ett bra sätt av RKL för att öka kapaciteten. Hur transport logistiken sedan skulle lösas var svävande genom hela övningen. Uppstarten av stabsarbetet gick trögt och ingen ville vara stabschef. S2- funktionen åtog sig senare uppgiften. Alla funktioner hade en tydlig uppgift och det syntes att de alla hade tidigare utbildning i stabsmetodik. Det som kanske saknades var en tydligare analysfunktion. Dokumentationen var bristfällig i början men allt eftersom stabsarbetet fortlöpande tog fart så förbättrades också dokumentationen. I genomläst loggbok är det mycket svårt att hitta sjukvårdsledarens beslut. Ledningsplatsen saknade whiteboard tavlor och blädderblock inledningsvis vilket ledde till att stabsarbetet inte kunde visualiseras på ett tydligt sätt, ex. med en stabsarbetsplan, målbild, verksamhetsplan etc. Bärbara telefoner saknades och telefonlistor var otydliga. Alla stabsfunktioner hade egna inplastade åtgärdskalendrar. Staben gjorde efter övningen dessa slutsatser: tydliggjort roller i staben bra telefonkonferenser med RKL anhörignummer ska ut snabbt många webbplatser att bevaka utvärdering/återkoppling från RKL beslut saknades whiteboards och klockor saknades i ledningsrummet dubbel dokumentation med både WIS och loggbok Staben arbetade med rätt uppgifter utifrån lokal nivå och i staben rådde genom hela övningen ett mycket bra arbetsklimat med bra chefer (sjukvårdsledare och stabschef) En brist som upptäcktes i övningen var att restaurangen som levererar mat till sjukhuset inte finns med i katastrofplanen vid beredskapshöjning. Stabens resultat av mätbara kvalitetsindikatorer redovisas i tabell I. 11

12 Särskild sjukvårdsledning på regional nivå 21/9-Tågolycka Landstingets tjänsteman i beredskap larmades av SOS Alarm Kl om stor tågolycka med personskador utanför Jokkmokk. TiB kontaktade sedan SOS och bad dem att göra det bekant för LKL vad som inträffat. Sedan kontaktades Jokkmokks VC. Efter initiala åtgärder från kirurgbakjour på Gällivare Sjukhus (GE) lämnades ledningsansvaret över till LKL GE som tog beslut om allvarlig händelse Kl (enl. SL logg i skadeområde). Kl övertog sedan regional nivå ledningsansvaret från LKL på GE. En stor del av informationsinhämtningen gjorde via avlyssning av RAKEL kommunikationen. Sjukvårdsledaren ville sedan att kommunikationen mellan skadeområde och regional nivå skulle skötas av genomförande funktionen (S3) men detta blev otydligt eftersom denna rapporteringsväg inte var helt känd av sjukvårdsledaren i Jokkmokk. Kl kommunicerade RKL för första gången med SL i Jokkmokk. Trots en knapphändig information från skadeområdet beträffande skadeutfall inriktades arbete mot att mobilisera transportresurser och att ta fram ett underlag till definitiv fördelningsnyckel. Många internationella resurser i form av sjukvårdgrupper och materiel anlände skadeområdet i Jokkmokk men det är oklart om den regionala nivån kände till allt. Lägesbilden från skadeområdet var otydlig. Ett telefonmöte arrangerades med samtliga LKL Kl som då informerades om aktuell inriktning. Men trots en tydlig inriktning blev stabsarbetet ändå ostrukturerat. Åtgärder på kort sikt prioriterades inte och vissa funktioner hade för mycket att göra utan att få hjälp av andra funktioner. Hur transportresurser logistiskt skulle samordnas blev otydligt och det fanns en uppfattning om att SOS Alarm stod för denna samordning. Någon beslutad övergripande regional inriktning för hur samtliga ordinarie sjuktransporter i länet skulle prioriteras saknades. Många oklarheter fanns när det gällde helikoptertransporter och hur dessa skulle samordnas mellan händelsen i Jokkmokk och övriga behov av helikoptertransporter från sjukhusen. Beslut togs allteftersom olika problem och frågeställningar uppstod. Många utav arbetsuppgifterna löstes men besluten effektuerade för sent och följdes oftast inte upp. Samverkansfunktionen i staben samverkade bl. a med Socialstyrelsen (SoS) när det gällde att beställa flygtransporter (SNAM). I dokumentationen går inte utläsa när beslutet togs om att återigen aktivera SNAM- planet för transporter av IVA patienter. Kringliggande läns resurser och andra länders inventerades och mobiliserades i samverkan med SoS. Även med Länsstyrelsen och Trafikledningscentralen på Vägverket etablerades samverkan. Övriga samverkansaktörer var Länspolisen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Luftfartverket och Försvarsmakten Stabens resultat av mätbara kvalitetsindikatorer redovisas i tabell I. 12

13 Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå, Gällivare-21/9 Tågolycka- Jokkmokk KL larmas akutmottagningen Gällivare sjukhus med anledning av en tågolycka med personskador utanför Jokkmokk. Kl tar kirurgbakjour (motspel) beslut om att en sjukvårdsgrupp ska utgå från GE samt en från Jokkmokks Vårdcentral. Kl larmas landstingets tjänsteman i beredskap (TiB). Kl tar bakjour beslut om katastrofläge vid GE och SOS Alarm meddelar/larmar in LKL. Bakjour lämnar Kl efter erhållen METHANE rapport, till SOS Alarm att vidarebefordra en första preliminär fördelningsnyckel till sjukvårdsledaren i Jokkmokk; 6 röda till GE samt 5 röda till SY. Efter verifieringsrapport Kl bekräftar så LKL Allvarlig händelse. Kl lämnar GE över ledningsansvaret till regional nivå. Innan övningen var sjukvårdsledare och medicinska ansvarig överrens om att SNABBT lämna över till regional nivå. När sedan larmet kom tvekade medicinskt ansvarig lite. Han ville ha ytterligare info om hur stort det var. Kanske kunde Gällivare ändå hantera detta som en vardagshändelse. Ingen konflikt rådde, men åsikterna gick isär. Efter denna inledande diskussion och beslut hade staben inte svårt att avgränsa sig mot regional nivå. Radiokommunikationen i skadeområdet avlyssnades hela tiden via RAKEL och därför blev det ändå lite svårt för stabsmedlemmarna att inte lägga sig i ambulansresurser och sjukvårdsgrupper. Mycket snabbt fattades ett tydligt inriktningsbeslut för sjukhusets verksamheter att stoppa all planerad verksamhet. Medicinskt ansvarig uttalade tydligt i staben att normala kvalitetskrav gäller för sjukhuset. Beslutet omprövades vid varje stabsgenomgång. Dock stannade beslutet kvar i staben och verksamheterna informerades aldrig. På ett strukturerat sätt inventerades sjukhuset på IVA-platser och operationskapacitet vilket rapporterades till regional nivå. Tidigt bedömdes personalen uthållighet och information till egen personal gick snabbt ut via intranätet. Hur detta skulle komma att påverka verksamheten på längre sikt analyserades och till regional nivå rapporterades de egna gränssättande resurserna efter varje stabsgenomgång. En oklarhet som belystes under denna övning var vem som samordnar vårdcentralerna i en allvarlig händelse d v s vem som egentligen skulle hålla kontakterna mot Jokkmokks VC. En tydlig lägesbild saknades genom hela övningen och detta ledde till att uppdaterad information söktes via RAKEL eftersom första gemensamma telefonkonferens med regional nivå arrangerades först Informationsfunktionen fungerade på ett bra sätt och samarbetade återkommande med regional nivå. Osäkert om sjukvårdsledaren som ansvarig för all information, stämde av vilken information som lämnades av GE. Dokumentation och ärendehantering i staben gjordes på ett bra sätt dock saknas vissa chefsbeslut i loggen. Stabsverktyg som whiteboards och blädderblock utnyttjades sparsamt och någon stabsarbetsplan visualiserades inte. Staben arbetade med stort engagemang genom hela övningen. Stabens resultat av mätbara kvalitetsindikatorer redovisas i tabell I. 13

14 Prehospital sjukvårdsledning och samverkan i skadeområde- Tågolycka Jokkmokk Första ambulansbesättning larmades Kl och var på plats vid tågolyckan i Jokkmokk Kl En prehospital sjukvårdsledning med Sjukvårdsledare (SL) och Medicinskt ansvarig (MA) etablerades direkt. Första kontakt hade SL enbart med SOS Alarm via RAPS på väg ut. Kl begär SL tågstopp och räddningsfrånkoppling. Samverkan med övriga aktörer på plats i skadeområdet etablerades först efter 35 minuter mellan Räddningsledare (RL) och Sjukvårdsledare. Då fanns 3 ledningspersoner från räddningstjänsten utmärkta som RL. En ledningsplats etablerades efter 55 minuter. Första polis på plats ville inta ta någon ledningsfunktion vilket gjorde att samverkan haltade inledningsvis. En polisinsatschef utsågs efter 40 minuter. Läkare övertog det medicinska ansvaret och behöll ambulanssjuksköterskan som stab. Detta ledde till att avtransporten organiserades initialt utav en person ur 2:a ambulans som senare byttes ut. Initialt avtransporterades 3 gröna med ambulans som gick till GE men efter detta fick ledningen sedan fart på transporterna av de mera kritiskt skadade. Arbete på uppsamlingsplatsen fungerade på ett bra sätt och de flesta skadade fick rätt åtgärder förutom 5 skallskadade som hade behövt intuberas. Oklarheter om ansvarområden rådde mellan polisen på uppsamlingsplatsen och avtransportansvarige. Polisen tog här många egna beslut om gröna och till synes oskadade vilket ledde till att sjukvårdens beslut inte respekterades. Oklart om det var därför som två röda patienter av misstag kom till Jokkmokks Vårdcentral? Vem som var medicinskt ansvarig i en vagn med svensk sjuksköterska och norsk läkare diskuterades, men MA beslutade att svensk sjuksköterska ur den egna organisation var att betrakta som ansvarig. Efter 2 timmar fick personalen på plats äntligen tillträde till tåget och arbetet började flyta på. Denna försening av räddningsarbetet gjorde att flera utav de kritiskt skadade riskerade att avlida. Samverkan Sammantaget arbetade de olika myndigheterna (räddningstjänst, polis och sjukvård) i respektive stuprör. Det fanns ingen gemensam inriktning. Trots underbemanning stod väldigt ofta resurser oanvända där både utländska och frivilliga resurser kunnat användas på ett bättre sätt. Oklarheter fanns om vem som förfogar och är huvudman över personal från andra länder och hemvärnet etc. Här blev organisationen otydlig. Ledarskapet var som helhet inom räddningstjänsten, polisen och sjukvården att betrakta som reaktivt. Här borde ledningarna i samverkan varit mycket mera proaktiva och utnyttjat tiden att jobba med det som de faktiskt kunde, tills att området var säkrat t ex planering av sektorer, uppsamlingsplatser, materialbehov och kanske även en omfallsplanering för ett worst case scenario. Det mesta blev allt eftersom händelsestyrt utan nämnvärd påverkan på processerna. Några inriktningsbeslut i samverkan formulerades aldrig utan träffarna i samverkan, trots ett ganska bra innehåll, blev mera till korta överrapporteringar där sjukvården inte riktigt steg fram. Mötena färgades av räddningstjänsten som oftast blandade in sin egen samordning med samverkansledningen vilket ledde till att dessa möten blev ineffektiva och tog tid. Detta var också stressande för övriga samverkande myndigheter som ville förmedla 14

15 sitt. En tydligare inriktning mot en gemensam insats och vad de olika myndigheterna tillsammans skulle åstadkomma som helhet hade varit en framgångfaktor. Kommunikation Genomgående var det ett problem för cheferna att kommunicera via RAKEL Tyvärr var många ovana att använda RAKEL och de som gick i befattningar hade för dålig kunskap i hur det är tänkt att fungera. Sjukvårdens rutiner beträffande RAKEL vad inte heller känt hos aktörerna. Rapporter bakåt mot SOS följde PS-strukturen någorlunda men saknade vissa viktiga delar initialt. Systemet belastades när alla låg i samma talgrupp vilket ledde till att det initiala arbetet för SL och MA försvårades och medicinska inriktningar inte kommunicerades ordentligt. Sektoransvariga utsågs på ett bra sätt men det fanns oklarheter om vad det innebär att vara en sektoransvarig. Vem som ska kommunicera med vem på skadeområdet verkade inte helt fastställt och MA fick samtal både från LKL Gällivare och RKL vilket upplevdes som mycket belastande eftersom RKL tydligt hade kommunicerat att de tagit över ledningsansvaret. MA fick också samtal från en sjukvårdsgrupp om att de var på plats. Dessa samtal skulle givetvis gått via SL eller dennes stab. Samtliga registrerade tider, aktiviteter och utvärderares kommentarer finns i sammanställd loggbok (Bilaga 11). Resultat av mätbara kvalitetsindikatorer för prehospital sjukvårdsledning och samverkan finns i tabell I samt utförligare i bilaga 9 och

16 Patientutfall Jokkmokk Vid tågolyckan i Jokkmokk kom 40 % av alla kritiskt skadade till vårdenhet och definitiv behandling inom fastställd tidsram. 13 utav de totalt 20 kritiskt skadade riskerade att avlida till följd av utebliven eller sent omhändertagande och behandling av livshotande tillstånd. 5 skickades med transport utan någon föregående stabilisering ex. intubering. Sjukhusen i länet tog emot totalt 71 drabbade och utav dessa var 7 kritiskt skadade. Skadepanorama redovisas i bilaga 1. Patientutfall Prio i skadeområdet Grön Röd Gul Röd Gul Gul Kritisk skada Ej utförd åtgärd inom rätt tid från skada= Risk för att patienten avlider TID för avtransport Destination Intrakraniellt hematom Intubering inom 1 tim, OP inom 2 tim AMB SY Intrakraniellt hematom Intubering inom 1 tim, OP inom 2 tim HKP UMEÅ Intrakraniellt hematom Intrakraniellt hematom Intubering inom 1 tim, OP inom 2 tim Intubering inom 1 tim, OP inom 2 tim HKP UMEÅ HKP UMEÅ Intrakraniellt hematom Intubering inom 1 tim, OP inom 2 tim AMB Kallax flpl Intrakraniellt hematom Intubering inom 1 tim, OP inom 2 tim Buss Jokkmokk VC Röd Kraftig hjärnkontusion IVA inom 4 tim HKP UMEÅ Grön Thorax skada Pleuradrän inom 1 tim, IVA inom 4 tim Buss Jokkmokk VC AMB Kallax flpl Röd Lungkontusion IVA inom 4 tim AMB SY Röd Blödning i buk Op inom 3 tim AMB GE Röd Blödning i buk Op inom 3 tim AMB SK Å Gul Blödning i buk Op inom 3 tim Röd Penetrerande bukskada Op inom 4 tim AMB SY 16

17 Total fördelning av drabbade i tågolyckan Jokkmokk Inomläns Vårdenhet Patienter från skadehändelse röda gula gröna Sunderby Sjukhus 3 1 Kallax flpl Gällivare 2 3 VC Jokkmokk 2 18 Odokumenterad destination Utomläns Vårdenhet Patienter från skadehändelse röda gula gröna Umeå 5 Skellefteå 2 1 Lycksele 1 17

18 Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå, SY -22/9- Skadehändelser Kl går Gällivare sjukhus (GE) upp i förstärkningsläge p g a en tunnelolycka i Letsi. Bakjour GE lämnar preliminär fördelningsnyckel om 3 röda GE och 5 röda Sunderby Sjukhus (SY). TiB bekräftar allvarlig händelse och att samordning sker på regional nivå. SY larmas och LKL aktiveras. Kl inkommer larm om båtolycka i Luleå utanför Kallax. Rökutveckling och folk ligger i vattnet. TiB meddelar samtliga sjukhus. Prioritet 3 transporter ställs in och prioritet 2 omdirigeras mot Piteå. Kl krockar en buss söder om Boden. Typ av farligt gods är okänt. TiB informerar samtliga att skadade ska till SY efter sanering. Kl går LKL på SY upp i stabsläge. Allt eftersom mera information når staben omvärderas läget och Kl beslutas om katastrofläge. En analys gjordes mycket tidigt om hur ordinarie verksamhet skulle kunna bedrivas i förhållande till hanteringen av dessa skadehändelser. Stabsarbetet kom i gång på ett bra sätt där ledningsroller och funktioner var tydliga. Stabschefen var tydlig och vid första stabsgenomgången var målet tydligt att etablera en gemensam lägesbild i staben. Arbetet dokumenterade fortlöpande. Inriktningen hade initialt en avvaktande hållning och det blev inte heller helt tydligt direkt att regional sjukvårdsledning hade tagit över. En resursomfördelning inom eget sjukhus gjordes inom 20 minuter med beslut om en oförändrad medicinsk ambitionsnivå. Anhörigupplysning etablerades Kl Att i staben kunna medlyssa på RAKEL var en tillgång. Problemet blev att staben också började agera på det som hördes, trots att det inte riktigt var deras uppgift. De egna åtgärdskalendrarna var inte riktigt användbara eftersom vissa delar flyttats upp på regional nivå. Sammanfattningsvis en god ledningsförmåga där staben samlat arbetade efter en gemensam stabsmetodik. (Regional sjukvårdsledning övades inte denna dag utan var endast som motspel, vilket kan förklara om ledningen fick lite input) Stabens resultat av mätbara kvalitetsindikatorer redovisas i tabell I. 18

19 Diskussion De mätbara bedömningskriterierna för särskild sjukvårdsledning på regional samt lokal nivå visar på ett godkänt resultat för samtliga ledningarna. Detta visar att den utbildningssatsning speciellt i stabsmetodik som landstinget har genomfört också har haft effekt. En av slutsatserna efter denna övning är att Norrbottens Läns Landsting är på god väg för att säkerställa en god kris- och katastrofmedicinsk beredskap. Övningen belyser ändå några specifika områden som behöver lyftas fram. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå vid allvarlig händelse En allvarlig händelse kräver att en särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå etableras utan fördröjning. Beslutet om allvarlig händelse bör därför alltid tas på regional nivå av landstingets tjänsteman i beredskap för att undvika parallella beslutsvägar och förtydliga avgränsningen mot vardagens händelser som hanteras mera lokalt. Här finns även en förväntan från andra landsting som bygger på nationellt synsätt i hanteringen av allvarlig händelse beträffande kontaktvägar, inventeringar och fördelningsnycklar. Sjukhusens områdesansvar blir därför inte riktigt tillämpbart i en allvarlig händelse. Den särskilda sjukvårdsledningen på regional och lokal nivå behöver utformas på ett sätt som gör det möjligt att snabbt möta alla de olika krav som olika typer av allvarlig händelse ställer på hälso- och sjukvården. Ett sätt att säkerställa denna förmåga är att utrusta den regionala sjukvårdsledningen med rätt kompetenser till att bemanna logistik funktion och insatsledning (genomförande) för att på ett bättre sätt kunna samordna skadeområde, ambulanstransporter och sjuktransporter. I samtliga av dessa övningar fanns en övertro på att SOS ordnar allt från samordning, prioriteringar, helikopter dirigering och ambulansbemanning mm vilket inte är korrekt. Uppdraget mot SOS Alarm behöver kanske därför ses över. Oklarheter fanns även när det gäller vårdcentralernas samordning speciellt om när de blir mottagande vårdenhet i en skadehändelse. Allt kan sammanfattas med att den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå leder och samordnar hela landstingets verksamheter i en allvarlig händelse inkluderat skadeområdet. I nuvarande organisation har landstinget inte tydligt definierat uppdrag och uppgift för den regionala nivån och diskussioner om avgränsningar mellan nivåerna upptog mycket tid under övningarna. Information Kommunikation och information under en allvarlig händelse kan vara en stor utmaning. Därför är det bra att landstingets ordinarie informatörer knyts till den regionala sjukvårdsledningen för att kunna bemanna informationsfunktionen. Informationsfunktionen på regional nivå arbetade under övningen mer eller mindre vid sidan om staben. Samordningen av informationen under en allvarlig händelse behöver ses över, där riktlinjer utformas för vilken nivå som ansvarar för olika typer av informationsfrågor och vem som är ansvarig. Krisstödssamordning Landstinget ska både i vardagen och i en allvarlig händelse kunna erbjuda krisstöd. Krisstödssamordnarens roll är att på regional nivå samordna och leda krisstödsarbetet som sedan organiseras och effektueras på lokal nivå. Nuvarande organisation av krisstödssamordningen hade i denna övning brister. 19

20 Det finns ett tydligt behov av att utforma en krisstödsorganisation för allvarlig händelse samt att ta fram en åtgärdskalender för krisstödssamordnaren på regional nivå. Landstingets ansvarsområde när det gäller psykosocialt omhändertagande samt mot avgränsning mot samverkande aktörer ex. kommuner måste lyftas fram. Även lokal nivå behöver hitta form och innehåll för hur krisstödsarbetet kan utföras vid en allvarlig händelse. De som inom organisationen utses till krisstödssamordnare behöver få nödvändig utbildning. Krisstödsamordnaren ska ingå i staben och lämpligast arbeta i funktionen insatsledning alt. expert beroende på typ av händelse. Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå (sjukhus) Samtliga sjukhus i länet kommer sannolikt någon gång att behöva höja sitt beredskapsläge vid olika typer av allvarlig händelse. Därför behövs fastställda rutiner på akutmottagning för mottagande och dokumentation av inkommande larm och för hur ansvarig bakjour ska agera då sjukvårdsledare på regional nivå (TIB initialt) är involverad (skillnaden mellan vardagshändelser och allvarlig händelse) Samtliga särskilda sjukvårdsledningar på lokal nivå gjorde totalt sett ett bra jobb med att leda sin respektive verksamhet ur ett lokalt perspektiv. Var taket ligger för ett sjukhus kapacitet kunde i denna övning inte riktig mätas utan detta kräver en annan typ av övning. Men kanske att Gällivare och Sunderbyn hade ytterligare kapacitet (förmåga) än vad som utnyttjades under tågolyckan. Evakueringsplaner för samtliga sjukhus behöver tas fram, alternativt ses över. Prehospital sjukvårdsledning och samverkan i skadeområdet Inom Norrbottens län har 462 individer genomgått utbildning i PS - Prehospital sjukvårdsledning 4. Detta innebär att första ambulans alltid kan etablera prehospital sjukvårdsledning enligt konceptet både i vardag och vid en allvarlig händelse. Strukturen med att TiB d v s den regionala nivån i en allvarlig händelse alltid initialt kommunicerar med sjukvårdsledaren verkar ännu inte helt och hållet vara säkerställd. PS- refresher kurser är ett bra sätt att kontinuerligt underhålla kunskap och förmåga hos ambulanssjukvården med tanke på att det är förhållandevis sällan per individ som det blir aktuellt att gå i ledningsfunktion. För att kunna på effektivast möjliga sätt hantera en insats i ett skadeområde behövs förutom en kompetent sjukvårdsledning även en effektiv samverkan med räddningstjänst och polis. Här har övningen visat på ett stort utbildningsbehov. Patientutfall En avgörande faktor för ett optimalt omhändertagande av kritiskt skadade individer är att rätt individ transporteras till rätt vårdnivå inom rätt tid. Det går att i ett skadeområde enbart genom enkla livräddande åtgärder omhänderta kritiskt skadade temporärt. Det normala kvalitetskravet i vardagen vid trauma, är ett definitivt omhändertagande på ett akutsjukhus av kritiskt skadad patient inom 1 timme. Vid en allvarlig händelse är det därför viktigt att beslutet om att frångå normala kvalitetskrav tydligt kommuniceras mot den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå. Det är denna nivå inom hälso- och sjukvården som måste vara beredda på att stå till svars varför resurser inte utnyttjades optimalt. 4 Utdrag ur PS- nationell databas

21 Den gemensamma insatsen och inriktningen för alla samverkande myndigheter i ett skadeområde måste syfta till att möjliggöra en så snabb transport och därigenom ett så snabbt omhändertagande som möjligt av alla kritiskt skadade. När detta inte är möjligt så sänks den medicinska kvaliteten där den drabbade riskerar att få komplikationer och i värsta fall riskerar att avlida. I övningen blev resultatet utav den gemensamma insatsen i samverkan något helt annat än livräddning. Några orsaker till detta kan bl. a vara att: o Skadeplatsen var inte tillgänglig och säker initialt därför var åtkomsten till de kritiskt skadade begränsad under de första 2 timmarna. o Något gemensamt inriktningsbeslut i samverkan mellan olika myndigheter ute i skadeområdet togs aldrig som utgick från ett livräddande perspektiv. Fenomenet med allt för långa tidsförlopp uppstår lätt vid övningar med skademarkörer och sällan i verkligheten. En del av ovan faktorer kan även ha påverkats av övningsupplägget. Stabsmetodik och ledningsplatser Samtliga staber arbetade på ett bra sätt utifrån det myndighetsgemensamma synsättet på stab och ledning. För att ytterligare styrka stabscheferna behövs mer träning och övning så att de känner sig trygga i att ta kommando och leda stabens arbete på ett effektivt sätt. Vid händelser med mera utdragna förlopp kan det även vara bra om sjukvårdsledaren och stabschefen är olika personer. Ledningsplatserna behöver ses över avseende förberedda stabsarbetsplaner, informationsplan och samverkansplan till stöd. Rekommendationer för ledningsplatsers utformning finns noga beskrivet i MSB s handbok om Landstingen ledningsförmåga vid allvarlig händelse och berörs därför inte mer här 5. 5 Landstingens ledningsförmåga vid allvarlig händelse. MSB 2010 Publikationsnummer MSB

22 Sammanfattning Katastrofmedicinskt Centrum Mätbara kvalitetsindikatorer för sjukvårdsledning och stabsmetodik visar på ett godkänt resultat för samtliga sjukvårdsledningar. Regional krisstödssamordning har inte godkänt resultat. Prehospital sjukvårdsledning och samverkan i skadeområde har inte godkänt resultat (Tabell I). Evakueringen av Sunderby sjukhus genomfördes på ett tillfredställande sätt men där stora problem uppstod i samordningen av alla sjuktransporter. 13 kritiskt skadade riskerade i tågolyckan att avlida p.g.a. sen eller utebliven behandling av livshotande tillstånd. Detta berodde till största delen på att räddningsarbetet och avtransporter försenades. Slutsatser o Beslut om allvarlig händelse bör tas på regional nivå o Det regionala ansvarsområdet i en allvarlig händelse behöver förtydligas o Planer för evakuering av sjukhusen behöver utformas o Kommunikationsstrukturen mellan skadeområdet och lokal respektive regional nivå vid en allvarlig händelse behöver ses över. o Det är viktigt att säkerställa en särskild sjukvårdsledning på regional nivå som snabbt kan knyta till sig specifik kompetens t ex. sjuktransport logistik. o Mätbara kvalitetsindikatorer för särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå bör implementeras i regional och lokala beredskapsplaner, för att kvalitetssäkra snabba beslut. o För att upprätthålla god prehospital ledningsförmåga behövs återkommande PS- Refresher utbildningar inom ambulanssjukvården samt samverkansutbildning med andra myndigheter som polis och räddningstjänst. o Ytterligare utbildning i krisstödssamordning behövs och krisstödsorganisationen för allvarlig händelse ses över. 22

23 TABELL I Resultat av mätbara kvalitetsindikatorer Resultat i poäng för prehospital sjukvårdsledning och samverkan samt regional/lokal sjukvårdsledning och stabsmetodik vid övning 13/9,21/9 och 22/9 Barents Rescue Godkänd nivå >11 poäng. För samverkan >20 P Som referensvärden* används sammanställning av vetenskapligt publicerade resultat 6,7,89 från utbildningar på KMC Särskild sjukvårdsledning Ledning (Max 22 P) Stabsmetodik (Max 22P) Stabschef (Max 20P) Krisstödssamord Samverkan i (Max 22 P) skadeområde (Max 32 P) Regional nivå 14/ ,25 x Regional nivå 21/ , ,5 (Bilaga 8) Referensvärde* 14,05* 15,1* x x Lokal nivå SUBY 14/ ,25 14 Lokal nivå SUBY 22/ ,25 17,75 Lokal nivå, PE 14/ ,25 15 Lokal nivå, Kalix 14/ ,5 14,25 Lokal nivå GE 21/ Referensvärde* 13,1* 15,1* x Prehospital sjukvårdsledning i 11 skadeområde 21/9 (Bilaga 9) Referensvärde* 16,6* x 17 (Bilaga 10) 6 Rüter A, Örtenwall P, Vikström T: Staff Procedure Skills in Management Groups during Exercises in Disaster medicine. Prehosp Disast Med 2006;22(4) 7 Rüter A, Nilsson H, Vikström T: Performance indicators as Quality Control for Testing and Evaluating Hospital Management Groups: A pilot study. Prehosp Disast Med 2006;21(6) 10 Nilsson H, Rüter A, Vikström T:Management of resources at major incidents and disasters in relation to patient outcome: a pilot study of an educational model. Euro J Emerg Med 2008;15: Nilsson H, VIkström T. Rüter A: Quality control in disaster medicine training- Initial regional medical command and control as an example. American Journal of Disaster Medicine

24 Bilaga 1 Skadeutfall vid tågolycka Stor hjärnkontusion Typskador Intrakraniellt hämatom eller motsv. Opkrävande Lungkontusion Thorax-skada (hämothx-pneumothx) Sluten buk/bäcken- skada eller lårbensfraktur med cirkulatorisk påverkan Commotio Ryggskada, nacke. Hot om märgskada Frakturer opkrävande Ryggskada, kotfraktur Skador som handläggs på akuten Till synes oskadade Avlider alltid innan möjlighet till transport 10 (= döda på plats) TOTALT 80 24

25 Bilaga 2 Sammanställning av evakueringsflöde på SY enligt motspelsloggar Antal Dest. 374 TOTALT inneliggande patienter IVA UMEÅ 6 Postop PE 5 Postop KX OP stängt AN/IVA personal KX 30 AN/IVA personal PE 6 IVA patienter SNAM Bussar med personal? 3 Dialys+8 personal PE 5 HIA+2 ssk PE 20 Psyk LPT+pers PE Kir läk +opssk i egen bil KX Ortläk+opssk+utrustning KX Ortläk+opssk+utrustning PE 10 Barnpat+läk+ssk+usk KX 5 Förlossn+gynläk KX 3 Barnmorsk+gynläk PE 34 Sängligg Bårbil PE 22 Taxi m sjvpersonal KX 59 KVAR! Att evakueras 15.00? 10 Rullstolar kvar! Akutmottagning tömd! Alla ska evakueras innan 20.00! 25

26 Bilaga 3 Utvärderare Eva Bengtsson Annika Bergström Ingrid Björklund Valborg Jansson Carl-Oscar Jonson Susanne Johansson Thomas Kristiansson Henrik Lidberg Rickard Lundin Heléne Nilsson Robert Svensson Katastrofmedicinskt Centrum Samtliga på uppdrag av Katastrofmedicinsk Centrum Linköping 26