FÖRSTA LINJEN. Avtalet kan ge facket på Scania veto. i Stockholms. förändring. besluten att försvara fackliga rättigheter om han väljs in.

Transkript

1 FÖRSTA LINJEN Posttidning A Första linjen 2/2014 Årgång 1 En ny tidning för dig som är medlem i Seko Stockholm Alexander Lindholm: Det är dags att vi ryter ifrån Krönika Michael Gustafsson: Avtalet kan ge facket på Scania veto n Kamraten Kadir Kasirga Stockholmarna vill ha förändring Koll på läget Jenny Swahn är biljettkontrollant i Stockholms tunnelbana. Ett jobb som innebär att hon får möta människors bästa egenskaper, och deras sämsta. Reportage, Ruttet Kraft- och telenätet över hela landet är uppblandat med defekta stolpar som ruttnar oberäkneligt. Flera allvarliga olyckor har inträffat i vinter med fallande stolpar, varav en dödsolycka. Nyheter, 6 7 Byggnads vann striden Arbetsgivarna har skrivit under på att det blir huvudentreprenörsansvar. Vi har skrivit ett stycke historia, säger Byggnads ordförande. Nyheter, 6 7 n Kultur Redo att ta över Johan Danielsson är fackets kandidat till Europaparlamentsvalet 25 maj. Han är fast besluten att försvara fackliga rättigheter om han väljs in. Intervju, 8 9 Politisk poesi Poeten Jenny Wrangborg har alltid fått höra att hon inte ska bli upprörd och ta politiken så personligt. Det skiter hon i. Nu är hon tillbaka med sin andra diktsamling. Sid 13 Posttidning A Begränsad eftersändning. Returadress: Seko Stockholm, Box 1032, Solna

2 Först 2 3 A-kassan lägre än försörjningsstödet Känslan av att man bevittnar ett fångarna-på-fortetspel går inte att komma ifrån ni minns väl TV-pro- Nivån på försörjningsstödet i Stockholm har gått om den maximala ter, idag ligger på kronor för som baserar sig på verkliga utgifgrammet där de tävlande i slutskedet skulle korpa åt A- kassan som går att få ut vid arbetslöshet. Vi har en för svag välfärd när sig så mycket guld som möjligt, innan gallret slutligt en ensamstående. 3Så många Första Linjen utkommer minst 4 ggr per år. Akademikerförbundet SSR har människor inte längre klarar sig på Ansvarig utgivare: Alexander Lindholm. Redaktör: slog ned och hindrade ytterligare plundring? hyllmeter handlingar ingick i Redaktion: Alexander Lindholm, Johnny Nadérus,, Lasse släppt en ny rapport som visar att de inkomstbaserade försäkringssystemen, a-kassa och sjukförsäk- Bengt Göransson, kultur- och skolminister i S-regeringen , konstaterar att ordföranden Angantyr, Petter Evertsén. Grafisk form: Petter Evertsén. Tryck: Norra det maximalt går att få ut Skåne, Kontakt: eller upphandlingen kronor från A-kassan, som inte ring, säger Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbun- ut tunnelbane- i Swedbank, tidigare partikollegan Anders Sundström, plötsligt fått arvodet höjt med en miljon E17 där SL bjöd Seko Stockholm kronor om året. FOTO: FRANKIE FOUGANTHIN/FLICKR höjts på tolv år, och att nivån på Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, Solna. Postadress: Box 1032, Solna. Telefon: E-post: stockholm@seko.se. försörjningsstödet i Stockholm, det SSR. trafiken. n Ordförande har ordet Den svenska modellen och Europa Att vi har den svenska kollektivavtalsmodellen på vår arbetsmarknad är något vi ska vara stolta över. Den har succesivt förstärkt vår ställning på arbetsmarknaden och garanterat oss reallöneökningar, ökat inflytande över arbetsplatsen samt tryggare arbetsmiljö. Modellen är däremot inte gjuten i sten, den måste vinnas, försvaras och utvecklas av varje generation arbetare som jobbar i Sverige. Under flera år har den varit hotad från EU och det är dags att vi ryter ifrån när det snart är dags för val till Europaparlamentet igen. Vår modell ger starka fack och arbetare med makt. Ett exempel är det genombrott som gjorts av Byggnads de senaste veckorna; deras avtal om huvudentreprenörsansvar. Det är självklart att den som är huvudentreprenör på en arbetsplats också ska ha ansvar för att löner utbetalas och arbetsmiljöbestämmelser med mera följs hos underentreprenörer. Strejkvästarna låg färdigpackade uppe på Seko Stockholms kontor och vi var beredda att, om det behövdes, snabbt ställa om till en konfliktorganisation om sympativarsel hade lagts från förbundets sida. Nu behövde det inte gå så långt den här gången och Byggnadsarbetarförbundet visade sin styrka när de via förhandlingsvägen nådde fram till en uppgörelse som är riktigt vass, läs mer om den längre in i tidningen. Själva kan vi alldeles strax stå inför en lika stora strid i Seko; gällande spåravtalet och personalövertagande. För att kunna garantera att villkor inte dumpas när nya upphandlingar görs och att personal inte blir utkastade i arbetslöshet kan Seko bli tvingade att säga upp spåravtalet och sätta sig för att förhandla med Almega under konfliktvarsel. Vår rätt att förhandla om villkoren på våra arbetsplatser; ta strider för säkrare arbetsmiljö och en större del av värdet vi skapar med vårt arbete; den rätten måste försvaras och utvecklas. Högerpartierna och näringslivet i såväl Sverige som Europa gillar inte vårt arbete och vill försvaga oss. Därför är det viktigt att vi röstar i Europaparlamentsvalet 7 25 maj, röstar för ett socialdemokratiskt lett Europa där sociala krav väger tyngre än marknadens fria rörlighet. Vi måste kunna kräva svenska kollektivavtal på svensk arbetsmarknad. Därför röstar i alla fall jag på Socialdemokraterna och därför kryssar jag också Johan Danielsson, nummer tio på Socialdemokraternas valsedel. Det är dags för en ny generation arbetare i Sverige att vinna tillbaka den svenska kollektivavtalsmodellen. Alexander Lindholm Ordförande, Seko Stockholm alexander.lindholm@seko.se Hiss För första gången på 15 år ser den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet ut att bli störst. Det skulle betyda ett helt annat EU och starkare fack. Diss Medlemmar i LOförbund röstar i mycket lägre grad än medlemmar i akademikerförbund. Fler medlemmar i Seko måste rösta, våra röster är viktiga! Seko redo för strid Seko hotar nu med att säga upp det centrala avtalet för tågpersonal och varsla om stridsåtgärder. Skälet är att Veolia varslat 252 anställda och vill ersätta dem med deltider, efter att företaget vunnit upphandlingen av Öresundstågen i Sydsverige. Pendeltågspersonalen kräver nu ett stopp för underbuden. n Pendeltågsförarna i Stockholm följer utvecklingen med spänning. Blir det strejkvarsel efter att avtalet sägs upp, så kommer vi stödja det till hundra procent. Nästa gång det är dags för en upphandling och verksamhetsövergång så kan vi råka ut för samma sak. Behövs det konflikt så backar vi upp, säger Ludvig Eriksson, klubbordförande för pendeltågsförarna på Stockholmståg. I början av mars lade Veolia ett varsel där 252 anställda i södra Sverige hotades med uppsägning. Veolia kan tänka sig att återanställa en del av de anställda, på deltid. Varslen kom efter att företaget vunnit upphandlingen av Öresundstågstrafiken i ytterligare fem år. Det som sker i Skåne är principiellt viktigt för trafiken i hela landet. Stockholmstrafiken står inför stora upphandlingar och ett nytt övertagande väntar 1 juni Om Veolia kommer undan med de massiva försämringarna av anställningstryggheten så sätter det nivån för vad företagen kan komma undan med även efter andra upphandlingar. Enligt Ludvig Eriksson rör det sig i grunden om en strid om arbetstiderna. ARBETSTIDEN FÖR tågpersonalen följer strikt tågens tidtabeller med minutpassning och arbetstidstaket per vecka är satt till 36 timmar. När arbetsdagarna plussas ihop blir den samlade arbetstiden alltid några minuter kortare än 36 timmar per vecka på grund av tidtabellerna. Enligt arbetstidsavtalet så kan inte arbetsgivaren gå över 36 timmar, för då blir det övertid och det är de där enstaka minuterna per vecka som de förlorar som retar dem. Jag ser det som att de använder hotet om att säga upp heltider som ett vapen för att försämra arbetstidsreglerna i de lokala avtalen, säger Ludvig Eriksson. Från centralt håll har Seko protesterat mot Veolias agerande. Ett förslag med hårda regler för viss- och deltidsanställningar har överlämnats till Almega, som innebär att det lokala facket måste godkänna deltiderna. Om parterna inte kommer överens kan det centrala avtalet komma att sägas upp den 1 maj. Avtalet är treårigt, men det står inskrivet att det kan sägas upp varje år. Seko spårtrafikbransch behöver få in en bättre avtalstext i det centrala avtalet om rätten till heltid och någonting om trygghet vid verksamhetsövergång, säger Ludvig Eriksson. Grundproblemet är att lagstiftningen kring upphandlingar är väldigt svag och att arbetsgivarna har stor möjlighet att göra som de vill. Det är många av mina kollegor som säger att vi måste sätta ner foten någon gång. Är det så att arbetsgivarna ska hålla på och krångla på det här sättet så kan vi också göra det. Det motmedel arbetstagarna har är att helt enkelt inte skriva på för en övergång till det nya företaget vid nästa verksamhetsövergång. Då har de ingen personal och det blir stopp i trafiken. Pendeltågsförarna i Stockholm följer utvecklingen med spänning. Blir det strejkvarsel efter att avtalet sägs upp, så kommer vi stödja det till hundra procent. Ludvig Eriksson, klubbordförande för pendeltågsförarna på Stockholmståg. FOTO: NADJA HALLSTRÖM I SKÅNE ÄR TÅGPERSONALEN så frustrerad och förbannad över situationen att de till och med hotat med vild strejk om varslen inte dras tillbaka. Lokalt har facket länge drivit att bemanningen redan är för låg och att det bland annat medför säkerhetsrisker för både anställda och resenärer. En vild strejk är inget som vi från facket kan stödja utan sådana initiativ kommer från de anställda som känt sig illa behandlade. Det är dessutom inte särskilt bra, för det ökar möjligheten för arbetsgivaren att ta till arbetsrättsliga åtgärder mot de anställda. Men sägs avtalet upp och det blir konflikt står vi redo, säger Ludvig Eriksson. FOTO: ÖRESUNDSTÅGEN n Infografik Hur många Sekomedlemmar går det på en VD för SJ, Posten och Teliasonera? Posten Källa: SCB och Makteliten, LO, 2013 Upphandlade spår 39 Håkan Ericsson brevbärare hos Posten kr/år motsvarar en VD-lön Brevbärare: kr/år SJ Crister Fritzson kr/år Teliasonera Johan Dennelind kr/år 13 lokförare hos SJ motsvarar en VD-lön 58 butiksanställda på Teliasonera motsvarar en VD-lön Spårlöst försvunna rättigheter Veolia vann upphandlingen av Öresundstågen med ett bud som, enligt uppgifter till Seko, låg 53 miljoner under närmaste konkurrent. Samtidigt släpper Seko rapporten Spårlöst försvunna rättigheter, som handlar om hur myndigheterna ställer alldeles för låga kvalitetskrav vid upphandlingar av spårtrafik. I rapporten har Seko gått igenom 21 offentliga upphandlingar av spårtrafik. Det visar sig att myndigheterna bara i 5 av de 21 fallen ställt krav på verksamhetsövergång eller på bibehållna villkor för de anställda. Myndigheter och politiker hänvisar ofta till EU-rätten när de låter bli att ställa sociala krav, men Sekos rapport visar att det finns stort utrymme att ställa krav och samtidigt hålla sig inom EUrättsliga ramar. I Tyskland sker upphandlingarna på spårområdet normalt med skrivelser som garanterar de anställdas rättigheter. Seko kräver att det skrivs in i upphandlingarna att personal även i Sverige ska ha rätt att följa med vid upphandlingen, utan att arbetsvillkoren försämras. Då skulle det inte gå att pressa priserna i avtalen genom att försämra arbetarnas rättigheter. Dessutom skulle risken minska för att det företag som vinner upphandlingen går i konkurs, eftersom kostnaden för arbetskraften då är medräknad vid upphandlingen. Spårlöst försvunna rättigheter I Sverige lyfts Skånetrafiken fram som ett föredöme, efter att DSB first gått i konkurs. Då gjordes en direkttilldelning av trafiken med krav på både verksamhetsövergång och bibehållna villkor enligt gällande kollektivavtal. I övrigt är föredömena få. I två fall har SL krävt verksamhetsövergång. SL har också vid två tillfällen krävt att företagen ska erbjuda samma pensionsavtal som SL en gång ingått. För att sociala och arbetsrättsliga krav ska bli meningsfulla måste den som ansvarar för upphandlingen, ofta en myndighet, ha ansvar för kontroll och uppföljning att reglerna efterlevs. Något som bara skett i en av de 21 granskade upphandlingarna. Lokförare: kr/år Butiksanställd: kr/år

3 Nyheter Nyheter 4 Första linjen 2/2014 Första linjen 2/ FOTO: MATTIAS VEPSÄ Vi behöver en nolltolerans mot dödsolyckor Stockholms läns landsting omsätter 82 miljarder kronor om året och är därmed Sveriges enskilt största upphandlare. Den borgerliga majoriteten har fått svidande kritik för sina upphandlingar av revisorerna. Helene Hellmark Knutsson (S) är landstingsråd i opposition och hoppas kunna erövra makten efter valet i september. En av frågorna hon vill ta itu med är hur landstinget sköter sina upphandlingar. Stockholms läns landsting har fått svidande kritik av revisorerna för hur upphandlingar har skötts. Vid ett maktskifte får facket större möjlighet att påverka kraven i upphandlingarna. FOTO: HOLGER ELLGAARD/WIKIPEDIA COMMONS Ännu ett dödsfall på Citybanan Efter kritik från Arbetsmiljöverket har Trafikverket återtagit huvudansvaret för arbetsmiljön vid Citybanan från de enskilda entreprenörerna. FOTO: HOLGER ELLGAARD/WIKIPEDIA COMMONS I mars inträffade det sjätte dödsfallet sedan bygget av Citybanan påbörjades. Även om det i det här fallet tycks ha rört sig om extrem otur så har Citybanan drabbats av ovanligt många olyckor och enligt Arbetsmiljöverket har projektet problem med säkerheten. Seko kräver nollvision för dödsolyckor i arbetslivet. n Natten till den 7 mars i år befann sig den 26-årige anläggningsarbetaren och Sekomedlemmen på jobbet vid bygget av Citybanan vid Karlberg. En grävmaskinsförare hade bytt skopa och testade om den satt fast ordentligt. Skopan lossnade och rullade ner i den kabelbrunn där 26-åringen befann sig. Kollegorna ringde omedelbart efter ambulans, men hans liv gick inte att rädda. Det är den sjätte arbetaren som dör sedan bygget av Citybanan påbörjades. Enligt huvudskyddsombudet handlar det om en ren olycka där vare sig företaget, Rosenquist AB, en underentreprenör till Infranord, eller personalen på plats gjort något fel. Utrustningen var servad och hade inte heller några anmärkningar. Jag pratade med huvudskyddsombudet och enligt honom handlade det om en ren olycka. Det var maximal otur att skopan först lossnade och sedan började rulla i just den riktningen, säger Christer Bergk, Seko Stockholms ombudsman på väg- och banområdet. Krisberedskapen på företaget ska ha fungerat väldigt bra då en krisgrupp sattes upp direkt, och där till exempel de anställda direkt fick tillgång till ett jourtelefonnummer. Citybanan är ett stort projekt och det har varit drabbat av många olyckor. Det kan vara så att upphandlingen var fel från början. Det handlar om många delentreprenader med vattentäta skott emellan. Christian Lönnström, inspektör på Arbetsmiljöverket. Polisutredning Efter olyckan har Arbetsmiljöverket ålagt företaget gör en utredning av olyckan som ska vara klar under april. Polisen har också gjort en teknisk utredning. Vare sig polisen, företaget eller Abetsmiljöverket får lämna fler upplysningar om olyckan förrän polisutredningen är klar. Polisen gör sin utredning och vi begär in rapporter från arbetsgivaren. Sen kommer Trafikverket och Citybanan också att göra sina utredningar. Det är för att samla erfarenheterna, för att undvika att sådant här händer igen, säger Christian Lönnström, inspektör på Arbetsmiljöverket. Problem vid stora entreprenader Det är inte första gången arbetsmiljön på Citybanan utreds. Förra året utsåg tidningen Byggnadsarbetaren Citybanan till årets sämsta bygge eftersom antalet olyckor med dödlig utgång och även andra allvarliga olyckor är betydligt högre än för många andra jämförbara tunnelprojekt. Citybanan har drabbats av 15 olyckor per miljon arbetade timmar. Arbetsmiljöverket jämförde 2013 Citybanan med bygget av Norra länken, där olycksfrekvensen är 8,5 olyckor per miljon arbetade timmar över projekttiden. Christian Lönnström var en av de två rapportförfattarna. Citybanan är ett stort projekt och det har varit drabbat av många olyckor. Det kan vara så att upphandlingen var fel från början. Det handlar om många delentreprenader med vattentäta skott emellan, säger Lönnström och fortsätter: Jag är orolig för utvecklingen mot renodlade beställarorganisationer. I det här fallet Trafikverket, som är Sveriges största byggherre och dessutom en statlig myndighet, men det gäller även de stora fastighetsbolagen. I sökandet efter billigare metoder tappas säkerhetsfilter och barriärer lätt bort i kontrollsystemen. ENLIGT CHRISTIAN Lönnström går det att dra vissa generella slutsatser från när allvarliga olyckor inträffar: de beror sällan på en enskild faktor. Oftast handlar det inte om ett uppenbart större fel, utan om att en rad mindre säkerhetsbarriärer bryts som i sin tur leder till väldigt allvarliga olyckor. Till exempel att beskrivningar finns på papper, men det finns ingen som regelbundet utför kontrollerna, säger Christian Lönnström. Seko kräver en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet och den punkten fanns även med på LO:s krav inför valet. Enligt Christer Bergk, Seko, vore ett steg på vägen att få till stånd bättre säkerhetsstandard i hela branschen. I fallet med skopan som lossnade, skulle det kunnat undvikas med hjälp av utrustning som gör att en skopa inte kan släppa från maskinen. Även om det var en olycka, så är det ju för jäkligt att sånt här kan ske. För säkerhetssystemen, från till exempel Steelwrist, finns ju. Några använder dem och andra inte. Man vill n Döden på jobbet ju komma till en punkt där den här säkerhetsutrustningen är det som är standard. Men en sån sak kostar ju extra, så det är nog lätt att det väljs bort om det inte är obligatoriskt, säger Christer Bergk. Under de senaste tio åren har i genomsnitt 57 personer per år dött i arbetsplatsolyckor. Uppdrag granskning har gått igenom samtliga domar mellan 2008 och 2012 och konstaterat att fällande domar bara utfärdats i sex procent av fallen. Dagens arbete har gått igenom domarna från de senaste tio åren och konstaterar att ingen person som är ansvarig för arbetsmiljön hittills dömts till fängelse. Genomsnittsstraffet ligger på 60 dagsböter och villkorlig dom, i nivå med att stjäla en mobiltelefon eller fildela. Från det att olyckan inträffat till den fällande domen tog det i genomsnitt tre år och fem månader. Tidningen Arbetet har konstaterat att det delvis beror på att varje underentreprenör kräver en egen utredning hos polisen. Är flera företag inblandade vid en arbetsplats krävs en utredning för varje företag. Det finns mycket större möjligheter att ställa krav vid upphandlingar än vad politiker och tjänstemän många gånger vill erkänna. Det finns dessutom EU-beslut på det. Ett minimikrav för oss är att villkoren följer de som gäller för kollektivavtalen på den svenska arbetsmarknaden. Nästa steg är krav på att arbetsmiljö upprätthålls och att säkerhetsföreskrifter följs. En knäckfråga när det gäller arbetsmiljön är att de regionala skyddsombuden får komma in och kan inspektera arbetsplatserna. Idag får de bara komma in om facken har medlemmar på arbetsplatserna, något som är svårt till exempel när entreprenören anställt utländsk arbetskraft som inte har någon naturlig kontaktyta med det svenska facket. Vi måste helt enkelt ställa krav på tillträde för huvudskyddsombuden redan vid upphandlingarna och se till att det efterlevs. Det borde ligga i allas intresse och vi borde ha en nolltolerans för dödsolyckor, säger Helen Hellmark Knutsson. Ett problem som bland andra Seko Stockholm lyft är att en del utländska entreprenörer satt i system att byta arbetskraft efter sex månader, eller till och med byta organisationsnummer efter sex månader, för att slippa betala skatt i Sverige. Vi bör se över vilka krav på kontinuitet vi kan ställa, att det är samma företag under hela entreprenaden. Det rimliga är ju att man betalar skatt för det man tjänar pengar på i Sverige. Exakt hur det ska formuleras få vi låta jurister titta på, menar hon. Fram till valet kommer Socialdemokraterna att ta fram konkreta förslag i samråd med berörda fackföreningar så som Seko, Byggnads och Kommunal. Facket är en bra samtalspart för att förstå hur man jobbar ute på arbetsplatserna. Facket sitter med en enorm kompetens. Också när det gäller vad som krävs för att få bra kvalitet i arbetet. Det är det vi vill: att skattepengarna ska gå till bra kvalitet och schyssta arbetsvillkor, förklarar Hellmark Knutsson.

4 Nyheter Nyheter 6 Första linjen 2/2014 Första linjen 2/ Regeringen välkomnar försämrad arbetsmiljö FOTO: EVA HOLM/FLICKR Livsfarliga stolpar EU-kommissionen vill att en stor del av de rådande arbetsmiljöreglerna bara ska gälla storföretag. Den svenska regeringen är helt med på noterna. Officiellt handlar EU:s genomgång av arbetsmiljöreglerna om att regelverket ska förenklas, men i praktiken skulle de liggande förslagen innebära en försämring av skyddet på de flesta arbetsplatserna. Endast arbetsplatser med 250 anställda eller fler skulle behöva dokumentera vilka risker för arbetarnas hälsa och säkerhet som behöver åtgärdas. Den absoluta majoriteten av svenska anställda skulle därmed i ett slag förlora rätten att få sin arbetsmiljö dokumenterad. Det är vansinne. Största problemen med arbetsmiljö finns ju på de mindre företagen, säger Johan Danielsson, LO:s EU-samordnare och kandidat till EU-parlamentet för Socialdemokraterna (se intervju s 8 9). Sverige har generellt mer långtgående skyddskrav på arbetsplatserna än EU:s miniminivåer, men den svenska regeringen har inte framfört några invändningar mot kommissionens linje. Tvärtom. I Europaparlamentet röstade de borgerliga parlamentarikerna för förslaget som döpts till REFIT-programmet. FOTO: MARIELLE ANDERSSON Stolpen rasade tvärs över vägen efter att tung snö hamnat på ledningarna. Stolpen besiktigades utan anmärkning Efter olyckan konstaterades att den var genomrutten. FOTO: HOLGER ELLGAARD/WIKIPEDIA COMMONS Fjärde järnvägspaketet antaget Tusentals feltillverkade och livsfarliga stolpar bär upp ledningar runt om i landet. I mars rasade en stolpe i Stockolmsområdet, men teknikern som satt i den klarade sig mirakulöst utan skador. Den turen hade inte teknikern som i början av februari föll sex meter med en stolpe utanför Strömstad. Mannen dog. n El- och telestolpar med felaktig impregnering har blivit till en dödsfälla för tekniker och servicepersonal. Trots att de bara är några år gamla riskerar de att vara genomruttna. I början av februari dog en man efter att stolpen han klättrade i rasade utanför Strömstad. Den 17 mars skadades en man svårt då en stolpe utanför Skinnskatteberg i Västmanland bröts av då han satt fastspänd i den. Det är stolparna från årgångarna 1994 till 2008 i Skanovas telenät som dras med produktionsfel. Kreosotimpregneringen har inte trängt in i träet på rätt sätt. Min erfarenhet är att de här stolparna kan ruttna lite hur som helst. Man kan kontrollera dem och slå i dem, utan att märka att de är kass en bit upp i stolpen. De ruttnar väldigt oberäkneligt och de ruttnar tidigt, bara efter fem år ibland, säger sekomedlemmen Göran Pettersson som är besiktningsman på Svensk linjebesiktning med ansvar för Bohuslän och Gotland. Han är också skyddsombud på arbetsplatsen. Samtliga stolpar besiktigas Normalt besiktigas nyuppsatta stolpar först efter 25 år i södra Sverige och bra stolpar ska kunna stå i åtminstone i år beroende på mark- och väderförhållanden. Min erfarenhet är att de här stolparna kan ruttna lite hur som helst. Man kan kontrollera dem och slå i dem, utan att märka att de är kass en bit upp i stolpen. De ruttnar väldigt oberäkneligt och de ruttnar tidigt, bara efter fem år ibland. Göran Pettersson, skyddsombud på Svensk linjebesiktning. I fallet med kreosotstolparna så har svensk Linjebesiktning nu fått i uppdrag att besiktiga samtliga. Problemet är att även en noggrann besiktning av en felproducerad stolpe snabbt kan bli inaktuell eftersom rötan sprider sig så hastigt och oberäkneligt. De dåliga stolparna är spridda över hela landet. Enligt Göran Pettersson är nätet i något bättre skick på Gotland, även om kreosotstolparna finns även i det nätet. På Skanova vet man inte exakt hur många stolpar det rör sig om, men enligt kommunikationschefen på Skanova, Inger Gunterberg, kontrolleras problemstolparna extra noga. Just nu låter vi Sveriges trätekniska forskningsinstitut mäta eventuell förekomst av röta. Vi har skärpt tillsynen och är ute och mäter kontinuerligt, säger hon. Normalt kontrolleras stolparna vart femte år. De här stolparna verkar så oberäkneliga, så vore det inte rimligt att de kontrollerades varje år? Det kan jag inte svara på, men jag vet att det görs oftare nu än vad som är gängse. SEDAN PROBLEMEN MED de defekta kreosotstolparna blev uppenbara 2008 har Skanova tagit fram en bättre modell för att kontrollera kvaliteten i stolparna innan de lämnar fabriken. Olof Löfman, ombudsman Seko Stockholm, sitter i en arbetsmiljögrupp tillsammans med Skanova, Relacom, Elektrikerförbundet och ytterligare ett par företag. På senare tid har de haft extramöten efter vinterns problem med stolparna. Till exempel har det rått oklarhet om man får begära ut skylift och får betalt för det, men på senaste mötet så gav Skanova klartecken att det inte skulle vara några problem, säger Olof Löfman. Att fler olyckor inträffar vintertid beror på att det då är svårare att bedöma stolparnas skick. Problemet är ju vintertid om det är tjäle i marken. Då kan det vara svårt att kontrollera stolproten. Ett annat problem är att du inte får rätt klang i stolpen om den är frusen, när du knackar i den, säger Olof Löfman. Det har tagits fram särskilda riktlinjer för hur kreosotstolparna ska undersökas innan man beger sig upp i dem. Bland annat ska alltid stolproten kontrolleras tio centimeter ner i backen och stolpen kontrolleras med en kniv eller skruvmejsel, även på väg upp i stolpen. n Skanova Skanova är ansvarig för telenätet. Företaget är helägt av Telia. När problemen blev kända i telenätet beställde även de stora nätkraftbolagen 2009 en rapport från Elforsk över hur stora problemen med de nya kreosotstolparna var i kraftnätet. Av 870 undersökta kreosotstolpar, hade 57 procent anmärkningar vid besiktningen. De flesta anmärkningarna rörde fläckvis röta. 600 Så Det borgerligt ledda Europaparlamentet antog i slutet av februari det fjärde Järnvägspaketet som ska öka konkurrensen inom järnvägstrafiken i EU. Samtidigt demonstrerade uppskattningsvis järnvägsarbetare från Europafacket utanför parlamentet mot förslaget. Paketet innebär att samtliga EU-länder tvingas öppna sina tågmarknader för internationell konkurrens, så som Sverige redan gjort på frivillig väg. Enligt paketet skulle det vara förbjudet att direkt tilldela ett bolag ett kontrakt som anses allmännyttigt, något som idag är tillåtet: Europaparlamentet antog en kompromiss där det fortfarande går att direkttilldela, men där myndigheten då måste motivera beslutet. I paketet finns även skrivningar om att drift och underhåll måste separeras. För svenskt vidkommande får det ingen direkt effekt eftersom åtgärderna redan genomförts här. Men de sätter upp hinder för en reform där man till exempel låter ett statligt bolag som SJ återta helhetsansvaret för både drift på och underhåll av spåren. I den första skrivningen fanns även förslag på att begränsa strejkrätten inom kollektivtrafiken, men den delen av förslaget ströks, innan parlamentet röstade igenom det. många miljarder kronor upphandlar svenska myndigheter årligen. Byggnads fick igenom sina krav: Vi har skrivit Inför hot om storkonflikt lyckades Byggnads till slut med att få in ett huvudentreprenörsansvar i kollektivavtalet med Sveriges Byggindustrier. Resultatet är historiskt. Nu har vi ett riktigt bra förslag att jobba med, säger Johan Lindholm, ordförande för Byggnads. n En central del i uppgörelsen handlar om att byggföretagen gemensamt ska gå in och täcka upp för obetalda eller felbetalda löner, via en gemensam fond. Arbetsgivarna beskriver det som en försäkring, men Byggnads ordförande Johan Lindholm håller inte riktigt med. Alla företag bidrar gemensamt och fonden är avsedd för våra medlemmars obetalda löner och ersättningar. Det är en solidarisk tanke och det är en socialistisk tanke, säger han. Förändringarna träder i kraft den 1 januari Praktiskt kommer det att gå till så att när en anmälan kommer in mot ett företag så ska facket och huvudentreprenören gemensamt utreda situationen. Fallet kan sedan, FOTO: KNUT KOIVISTO ett stycke historia vid oenighet, komma att avgöras i en nämnd med en representant från vardera part och en opartisk tredje part. Johan Lindholm och Byggnads tror att främsta vinsten med avtalet kommer att bli att det får en självsanerande effekt. Det kommer att bli ett tryck ut i entreprenörsleden på att betala rätt lön och inte förhandlingsvägra till exempel. I förlängningen kommer det att få positiva effekter även för arbetsmiljön, menar han. Med det här i ryggen kommer vi successivt att gå mot en allt mer positiv utveckling i byggbranschen. Det är ett stycke historia och det visar att den svenska modellen lever och går att utveckla, säger han. Även på Seko välkomnar man uppgörelsen. Det är många som gläder sig åt att Byggnads nu brutit igenom i den här frågan. Vi har inte hunnit prata ihop oss om någon samlad strategi kring det här, men min personliga reaktion är att jag hoppas att vi kan få till något liknande, säger Fredrik Bäckström, ombudsman för Seko Tele och Energi. Nuvarande kollektivavtal löper fram till 2016 och innan dess är det osannolikt med ett liknande avtal inom Sekos avtalsområden. När frågan har kommit på tal har arbetsgivaren Almega hittills sagt blankt nej. EU kritiserar åter svenska visstider EU-kommissionen kritiserar återigen Sverige för att missbruka reglerna kring visstidsanställningar. Nu hotar kommissionen med EUdomstolen om inte Sverige städar upp bland anställningsformerna. Som det är idag kan människor hamna i en ändlös rad av olika typer av tillfälliga anställningar konstaterar kommissionen. Sverige har nu två månader på sig att agera. Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) ger i sitt svar inga konkreta åtgärder för att ändra i reglerna. Jag utgår ifrån att det nu blir full fart back och att Sverige implementerar direktivet snabbt, något annat kan inte finnas på dagordningen, säger Stefan Löfven (S) till TT. EU-kommissionen kritiserade Sverige redan för ett år sedan efter att TCO anmält Sverige för att inte implementera EU:s direktiv som rör begränsning av visstidsanställningar. FOTO: NIKLAS HILDEN

5 8 9 Intervju Johan Danielsson är fackets kandidat på EU-listan Det är sunt att vara arg på EU Johan Danielsson är fast besluten att försvara fackliga rättigheter om han väljs in i Europaparlamentet i valet den 25 maj. För det löftet har högerns tankesmedja Timbro utsett honom till valets huvudmotståndare. Nu reser han landet runt för att mobilisera arbetare att rösta i valet. Det är sunt att vara arg på det EU som blivit, men det gäller att använda den ilskan till något konstruktivt. Det är en myt att EU inte går att förändra, säger han till Första Linjen. n Johan Danielsson känner sig privilegierad. Till vardags är han EU-samordnare på LO, men under våren har han fått möjlighet av sex LO-förbund, att turnera över landet i fyra månader och prata om EU-politik och samla röster till valet i maj. Transport, Seko, Byggnads, Elektrikerna, Fastighets och Målarna för fram honom som sin kandidat för att lyfta arbetsrättsfrågorna i valet. I valet till EU-parlamentet 2009 röstade bara tre av tio LO-anslutna. Bland Folkpartiets väljare i riksdagsvalet gick hela 80 procent och röstade även i EU-parlamentsvalet. Johan Danielsson är ute och kampanjar sex dagar i veckan för att försöka ändra på det. Det är viktigt att höja valdeltagandet. Men våra medlemmar ska inte rösta i valet för röstandets egen skull, för någon slags plikt mot demokratin, nej de ska rösta för att få till en förändring. EU måste byta färdriktning och den är faktiskt inom räckhåll på många områden, säger Johan Danielsson. Danielsson känner EU väl. Han har redan hunnit jobba nästan fyra år i Bryssel som politiskt sakkunnig åt socialdemokraternas parlamentariker. Därefter har han varit ansvarig för EU-frågor på LO i fyra år. Han kan Bryssel, men har behållit sitt kritiska öga, liksom dalmålet från Borlänge. Det är klart att det är provocerande hur EU utvecklats. Oseriösa företags kortsiktiga vinstintresse överordnas ständigt fackliga och sociala rättigheter. Vi kan inte kräva svenska kollektivavtal och likabehandling av arbetstagarna på svensk arbetsmarknad. Jag förstår människors ilska, och det är sunt att man är arg på EU. Men vi i arbetarrörelsen måste använda den ilskan till att åstadkomma en förändring, annars blir det bara andra krafter som drar nytta av ilskan. De senaste tio åren har högern styrt Europa, men nu ser det ut som om den socialdemokratiska gruppen kan bli den största i parlamentet efter valet, säger han. Vilka förändringar är det då Johan Danielsson vill se, och vilka är faktiskt möjliga att genomföra? Ett akut område gäller transportmarknaden. Utländska åkare får göra tre turer efter en leverans till Sverige, men många kör regelbunden inrikes trafik och polisen arbetar inte aktivt med överträdelser. Reglerna finns till för att inte lastbilar ska behöva köra tomma hem, men de missbrukas, inte minst av svenska företag som anlitar de här bilarna som kör här regelbundet tals bilar ligger och kör inrikes trafik på utländska löner och utländska arbetsvillkor. Den här brottsligheten måste prioriteras upp och det ska ges möjlighet att klampa(ta i beslag) bilarna tills böterna betalts. Hittills har bara två utländska företag dömts och bara ett har betalat böterna. Nu är förslaget i EU att göra den här trafiken laglig. Det är barockt och det måste vi sätta stopp för. Det är inte bara åkeribranschen som drabbas av konkurrensen. Det slår även mot järnvägen. Green Cargos varsel hänger ihop med den olagliga konkurrensen på lastbilssidan. Andra europeiska länder prioriterar frågan högre. I Tyskland har polisen en egen enhet som jobbar med olaglig trafik och i Holland måste åkerierna tillsvidareanställa. Johan Danielsson Ålder: 31 Familj: Sambo och son Bor: Stockholm Bakgrund: Arbetade i 3,5 år som politiskt sakkunnig åt Socialdemokraterna i Bryssel, därefter fyra år som EU-samordnare på LO. FOTO: ELLINOR COLLIN En andra fråga som Danielsson lyfter är den om att skapa ett socialt protokoll för EU. Efter Laval-domen får svenska fack inte kräva svenska kollektivavtal för utländsk arbetskraft stationerad i Sverige. Det innebär att arbetstagare på svenska arbetsmarknad behandlas olika beroende på arbetsgivarens ursprungsland. Med en socialdemokratisk majoritet i parlamentet ökar möjligheten att få till ett socialt protokoll för att på så sätt kräva att arbetstagare från Sverige och andra länder behandlas lika. Med ett socialt protokoll i EU:s fördrag skulle vi kunna ta demokratisk och politisk kontroll över EU och bestämma vilka hinder för tjänsteföretags gränsöverskridande verksamhet som är acceptabla. Idag saknas det tydliga gränser i EU:s fördrag. Detta går naturligtvis att förändra, men då måste det till en politisk majoritet som vill annorlunda än den höger som styrt EU i tio år. Arbetarrörelsen kan inte ge upp demokratin. Vi är fortfarande Europas starkaste politiska rörelse. Kan inte vi kan ingen annan heller. Johan Danielsson står som nummer tio på Socialdemokraternas lista och chansen att han kommer in hänger på att han får tillräckligt med personkryss. Idag har vi sex mandat och som det ser ut nu är det troligt att det utökas till sju. Det är viktigt att vi blir många socialdemokrater i parlamentet, men det är också viktigt vilka socialdemokrater som sitter där, säger han. Även IF Metalls kandidat Olle Ludvigsson finns med på listan och dessutom högre upp än Johan, men det är ingen risk att Ludvigsson ramlar ut vid en lyckad krysskampanj. Olle står som nummer två på listan så han kommer in även om han får noll kryss. Min kampanj gäller att få in en kandidat till från facket, säger Johan Danielsson. Johan Danielssons kandidatur har inte passerat obemärkt förbi av hans politiska motståndare. Den nyliberala tankesmedjan Timbro släppte i mars rapporten Vinner populisterna valet? om högerpopulistiska partier i Europa. Statsvetaren som författat rapporten, Anders Johansson Heinö, konstaterar att högerpopulisterna i Europa har en ganska liten möjlighet att få igenom sin politik. Därefter utser han i stället Johan Danielsson till högerns huvudmotståndare i valet. Under rubriken Glöm inte varifrån det verkliga hotet kommer skriver han: I Sverige mobiliserar flera LO-förbund till stöd för en öppet protektionistisk socialdemokratisk kandidat. Detta borde vara liberalernas huvudmotståndare i valrörelsen. Johan Danielsson har ingenting emot att utses till huvudmotståndare av högern. Han anar också vad det kan bero på. Vi har haft en urspårad avreglering i EU och jag är uttryckligen för en påreglering. Ett exempel är arbetsmiljöregelverket. Nu driver EU-kommissionen att enskilda länder inte ska få gå längre än EU:s miniminivåer för arbetsmiljö och vår egen regering är i högsta grad pådrivande i det arbetet. I dagens parlament förlorar vi en sådan omröstning med röster. Får vi socialdemokratisk majoritet i parlamentet så kan vi stoppa sådana dumheter redan dag ett. Det är klart att det är provocerande hur EU utvecklats. Oseriösa företags kortsiktiga vinstintresse överordnas ständigt fackliga och sociala rättigheter. Vi kan inte kräva svenska kollektivavtal och likabehandling av arbetstagarna på svensk arbetsmarknad. Jag förstår människors ilska, och det är sunt att man är arg på EU. Men vi i arbetarrörelsen måste använda den ilskan till att åstadkomma en förändring, annars blir det bara andra krafter som drar nytta av ilskan. n Johan Danielsson om varför man ska kryssa just honom: En EU-parlamentariker har större möjlighet att påverka som kandidat än en enskild riksdagsledamot. Man får bara välja ett utskott att sitta i och just där har man stor möjlighet att påverka eftersom man deltar direkt i förhandlingar. Vi är flera s-kandidater, men om jag blir vald kommer jag att prioritera ordning och reda på arbetsmarknaden och välja det utskottet att arbeta i. den växande högerpopulismen: Högerpopulismens framgångar är kopplade till frågan om fri rörlighet. För att vi ska få en acceptans för den fria rörligheten så får den inte undergräva den reglerade arbetsmarknaden. Det är inte de föräldrar som är här för att försörja sina familjer som är problemet. Problemet är att moderaterna inte vill acceptera att de måste ges samma villkor som svenska arbetare arbetar under, det göder extrema partier. Ändå är det är vi i facket som anklagas för protektionism och att fiska i grumligt vatten. den ekonomiska krisen i EU: Vänder vi inte på EU:s ekonomiska politik får vi inte ner arbetslösheten. Kärnan i EU:s krispolitik är intern devalvering, det vill säga lönesänkning. Det kan man bara åstadkomma med attacker på fackföreningen. Spanien har gått från 12 miljoner anställda under kollektivavtal 2008 till 4,5 miljoner idag. Portugal har gått från 1,9 miljoner till Resultatet är att fackföreningarna förstörs och politiken fungerar inte heller ekonomiskt.

6 10 11 Reportage Reportage Jenny har läget under kontroll Svordomar, spott och sparkar men också mängder med glada och trevliga människor. Biljettkontrollanternas vardag innebär att möta människors bästa och sämsta sidor. Samtidigt ska de försöka hålla samma professionella attityd till alla de möter. Ett tufft jobb men Jenny Swahn tycker om det. FOTO: PETTER EVERTSÉN Det är svårt att förstå hur någon kan stå ut med att varje dag stöta på människor som beter sig illa åt trots att du bara försöker att göra ditt jobb. Men Jenny Swahn har ett bra trick för att komma laddad med positiv energi till varje arbetsdag. Glada barn får henne att möta människor med ett leende. Flörta lite med ett barn och få till ett leende. Då är det svårt att inte börja le, sedan har jag med mig det under dagen, säger hon. Med ett leende blir nämligen hennes jobb så otroligt mycket enklare. Ja det gör det, något så oerhört, om du bara visste. Det är helt fantastiskt vilken skillnad det kan göra, säger hon. Hon och hennes kollegor vet om att de varje dag kommer möta många glada och positiva människor men de kommer också att stöta på dem som beter sig illa. Ja absolut, det är en del av arbetsbilden att vi kommer att stöta på någon som vill diskutera men sedan varierar det från fall till fall. Jag har tyvärr kollegor som hamnat i hotfulla situationer flera gånger samma dag. Medan andra kan gå flera veckor och det enda de råkar ut för är någon ung kille eller tjej som har läst på planka att de minsann inte ska behöva visa biljett. Då får man förklara för dem hur det ligger till och då kommer kortet fram till slut. Så vad som är en diskussion ser väldigt olika ut från dag till dag, säger Jenny. När det blir riktigt otrevligt kan hon bli kallad många saker. Hora, fitta, slusk, luffare och låtsaspolis är några exempel. Det gäller att inte låta de hårda orden fastna. Vi förstår att det ingår i jobbet, det blir tyvärr så, det är inget vi kan påverka. Vi kan inte ändra alla människor vi möter, vi får förstå att det kommer att komma. Däremot ska vi aldrig acceptera det, man har rätt att känna att det här ska jag inte behöva ta, säger hon. Det gäller att ta arbetstagarnas intressen när arbetsmarknaden blir hårdare. Så det är något jag känner starkt för. När det händer gäller det att lägga locket på. På bussen eller i tunnelbanan finns det inte utrymme för att låta känslorna bubbla över. Då gäller det att hålla sig kall och bete sig på ett sätt som skyddar både dem själva men också övriga resenärer. Istället blir det kollegorna som får ta smällen. Men den överenskommelsen är alla medvetna om. När vi kommer in på kontoret där vi har vår trygghet, där det är högt i tak. Man får vara arg, man får vara ledsen, man får prata av sig. Man får skrika en stund om det är det man behöver. Men det är viktigt att man inte känner sig blasé. Att ojdå, nu blev jag kallad fitta igen, så tokigt. Men ja ja, det är sådant som händer. Har det gått så långt måste man sätta sig ner och prata med sina kollegor. Man ska aldrig behöva acceptera det, säger Jenny. Trots att det bitvis kan vara en tuff miljö tycker hon om sitt jobb och hon skäms inte för det. Går hon på fest har hon inga problem att prata om sitt yrke och hon tycker inte att människor ser negativt på det. Jag var lite rädd för det i början. Att jag aldrig skulle kunna berätta om mitt jobb därför att det är ett av de mest hatade. Men jag har aldrig mött det. Istället är det tusentals frågor om vad det kostar att resa hit eller dit. Varför fungerar det på det ena eller andra viset med vissa biljetter, säger hon. Men hon var tydlig mot sina vänner redan från början, köp biljett, hon ville inte hitta dem i trafiken utan. Då skulle de bli en tilläggsavgift, berättar hon med ett skratt. Jenny började jobba som kontrollant i Stockholm när ISS tog över efter Securitas. Innan hade hon samma jobb i Göteborg och fick se samma sak hända där fast tvärtom. Securitas tog över efter ISS och hon led med de kollegor som inte fick följa med över till det nya företaget. Det är också den känslan som har fått henne att engagera sig mer fackligt. Det behövs starka krafter som står upp för de som finns på golvet. Ju mer engagerad jag blir ju mer inser jag hur offentliga upphandlingar påverkar människan längst ner. Jag blir frustrerad över att det inte finns tydligare inslag och en vilja från arbetsgivare att ta över kunnig och kompetent personal. Du har ju en stab som är fullärd, har en god utbildningsgrund och en god erfarenhet. Dom vill man ju ha med sig över. Det jag kan känna är att då faller det på att det är lönefrågor och att de är för dyra i drift, de har jobbat för länge. Mina kollegor i Göteborg hade jobbat i många år och hade bra förmåner. Jag känner frustrationen då att det inte finns en vilja att väga in erfarenhet och kunskap och det man kan vinna på att ha erfaren och kompetent personal från start. I Göteborg såg jag hur mina äldre kollegor var på väg att förlora allt de hade jobbat för i flera decenniers tid, då var det lätt att bli engagerad när jag kom upp hit, säger Jenny. Stockholmarna lär dock inte möta Jenny i rollen som biljettkontrollant när det är dags för henne att bli pensionär. Att jobba i en verklighet där det är offentliga upphandlingar som styr människors framtid har fått henne att inse att det finns mer att göra. Hon hoppas därför att det ska bli studier framöver och hon vill jobba med arbetsrätt. Jag tycker att det är jätteintressant därför att jag tror att om det ska fortsätta utvecklas på det här viset med privatiseringar och offentliga upphandlingar då kommer vi att behöva en kunnig grupp människor när det kommer till arbetsrätten. Det gäller att ta arbetstagarnas intressen när arbetsmarknaden blir hårdare. Så det är något jag känner starkt för. Hennes karriär som kontrollant kan med andra ord gå vidare. Men istället för att kontrollera Stockholmarnas biljetter kan hon kontrollera sina gamla kollegors rättigheter på arbetsmarknaden. Något som lär behövas i framtiden. Lasse Angantyr

7 Utblick Kultur 12 Första linjen 2/2014 Första linjen 2/ Riskbolag kan stämma Sverige för uteblivna vinster Handelsavtalet mellan EU och USA förhandlas bakom stängda dörrar Det pågår förhandlingar mellan EU och USA om ett nytt frihandelsavtal, TTIP. En del av avtalet handlar om att företag kan stämma enskilda länder som fattar beslut som påverkar företagets framtida vinst. Om handelsavtalet mellan EU och USA, TTIP, blir verklighet i nuvarande form skulle ett riskkapitalbolag som äger vårdhem i Sverige ha rätt att stämma landet om regeringen till exempel får för sig att lagstifta mot vinster i välfärden. Det skulle även kunna gälla för hårdare miljölagstiftning som påverkar företagets lönsamhet negativt. Det är ett avtal som garanterar företagens vinster på bekostnad av demokratin, säger Miljöpartiets EU-parlamentariker Carl Schlyter till Dagens ETC. Även V-ledaren Jonas Sjöstedt har reagerat och ställt en fråga till utrikesminister Carl Bildt i riksdagen där han efterlyser att Sverige följer Tysklands exempel och vägrar ställa upp på att företag stämmer svenska staten enligt så kallade ISDS-klausuler. Liknande klausuler har använts av Philip Morris för att stämma Australien när de ville ha hårdare tobakslagar. Vattenfall hänvisade till sådana klausuler när de krävde kompensation av Tyskland för att de efter Fukushima vill avveckla kärnkraften. När Slovakien ville reglera vinstintresset i sjukförsäkringen stämdes de av företaget Achmea eftersom deras framtida vinstmöjligheter då påverkades. Grekiska facket i protest mot nya attacker Grekiska fackföreningar begav sig i början av april åter ut på gatorna för att protestera mot den borgerliga regeringens senaste besparingsprogram. I utbyte mot nya lån på i storleksordningen 75 miljarder kronor har parlamentet klubbat ett nytt åtgärdspaket, som bland annat fråntar fackliga förtroendevalda rätten att jobba fackligt under arbetstid. En strejk får bara utlysas om minst 50 procent av fackets medlemmar röstat för den i en omröstning. Vidare återfår arbetsgivarna rätten till lockout, vilket varit avskaffat i Grekland sedan I februari gick de tre fackliga centrala förbunden LO, TCO och Saco ut i en gemensam debattartikel i Dagens Industri och förklarade att de är för avtalet förutsatt att frihandelsavtalet vilar på respekt för arbetstagares grundläggande rättigheter. Däremot är även de tre fackliga förbunden kritiska mot förslaget att företag I solidaritet med Greklands arbetarklass Attackerna mot arbetarklassen fortsätter från kapitalet, EU och de nationella regeringarna. Hur påverkar detta arbetarklassen i Sverige? Jannis Konstantis, ordförande Seko Tunnelbanan, Alexander Lindholm, ordförande Seko Stockholm. ABF, Katasalen, Sveav. 41. Sön 4 maj kl Arrangörer: Seko Stockholm, Seko Tunnelbanan, Byggnads Gävle- Dala Så många kronor samlade Sekos tunnelbaneklubb 111 i till stöd för Greklands arbetare. Dessutom fick klubben ihop en lastbil med kläder, skor, leksaker och mat. ska kunna stämma stater i en särskild tvistedomstol, (ISDS), och menar att just den delen av avtalet inte kommer att generera stora investeringar, men däremot att kostnaderna kan bli desto högre, också i form av begränsningar av demokratiska beslut. Fotbolls-VM ska spelas i Qatar 2022, men nu varnar facket för att priset i människoliv kommer att bli högt. Landet är fyllt av hundratusentals gästarbetare från Asien, främst Indien och Nepal. De arbetar under mycket svåra förhållanden. n Vad är TTIP? TTIP står för Transatlantic Trade and Investment Partnership som förhandlas mellan EU och USA. Syftet är att skapa världens största frihandelszon. TTIP kan kan dö vid byggena av VM-arenorna Enligt en rapport från den internationella fackliga organisationen ITUC riskerar arbetare att dö under byggena inför fotbollsturneringen om inget görs för att förbättra arbetsvillkoren, skriver Washington Post. FOTO: LUC B/FLICKR tidigast träda i kraft 2015 och innan dess måste det godkännas av EU-parlamentet, de enskilda medlemsländerna och USA:s kongress. Ukrainska facken i kläm Efter folkomröstningen om att tillhöra Ryssland har Republiken Krim konfiskerat de ukrainska fackens semesteranläggningar på halvön. Ukrainas LO (FPU) äger ett flertal semesterhem och sanatorier på Krim. Sedan Sovjettiden har Krim fungerat som semesterboende för fackmedlemmar och deras familjer. Anläggningarna har stått för 40 procent av FPU:s inkomster. Vi hoppas fortfarande på en civiliserad lösning. Vi har kontakter med ryska myndigheter, och en rättslig process förbereds. Men krig är krig, säger Tatjana Nikitina, ordförande för de ukrainska statstjänstemännens fackförbund PPDU till Arbetet. PPDU är delägare i FPU:s anläggningar. FOTO: JAKOB HUBER/FLICKR Mer än bara ord Jenny Wrangborg söker förändring Jenny Wrangborgs första diktsamling Kallskänken är slutsåld. I den beskrev hon arbetslivet från ett cafégolv i Göteborg. I Vad ska vi göra med varandra tar hon sig an resten av samhället. Kallskänken är koncentrerad till en plats och är en tydlig arbetsplatsskildring. Jag ville lyfta blicken och undersöka hur politiken påverkar oss utanför, när vi stämplat ut och gått hem, säger hon till Första Linjen. I Vad ska vi göra med varandra som utkom i februari har berättarjaget flyttat till Stockholm, liksom, inte helt överraskande, Jenny Wrangborg själv. Det är ständiga flyttar från andrahandskontrakt, till tredjehandskontrakt, till andrahandskontrakt igen. Ilska mot klassamhället, utmaningen att finna sig en fast punkt i Stockholm och samtidigt få en kärleksrelation att fungera varvas varv på varv om varandra. Det finns röda trådar som relationen och solidaritetsarbete, men den är nog mer lik en traditionell diktsamling om man jämför med Kallskänken, säger Jenny Wrangborg. Till stor del handlar den om att inte känna sig hemma i det här samhället. I Stockholm. Det handlar den definitivt om. Stockholm blir en symbol för den nyliberala nedmonteringen, men det gäller inte bara här. Den handlar om hur vi avvecklat samhället. Hur allt går mot att vi inte ska ta ansvar för varandra. Vi ska ha så få gemensamma institutioner som möjligt. Vårdcentralerna ska inte drivas offentligt utan av något privat företag. Överallt handlar det om att montera ner det som är det gemensamma. För Jenny Wrangborg är de politiska förändringarna väldigt konkreta och väldigt personliga. Sedan Kallskänken kom för fyra år sedan arbetar hon ungefär halva arbetstiden som behovsanställd i olika kök runt om i Stockholm. Något förstahandskontrakt är inte i sikte. Jag har alltid fått höra sedan jag var liten, när jag blir upprörd över saker, att jag inte ska ta det så personligt. Men politiken får ju konsekvenser och det blir personligt. Att man inte får något boende och att man måste jobba så fort så man går sönder. Det påverkar mitt liv konkret. Eller man kan ta posten som ett annat exempel. Jag får post två gånger om dan. Varför ska två människor springa och förstöra knäna i trapporna. Det är rena idiotin och ett ineffektivt samhälle, där kropparna får slita extra mycket och där hela tiden färre ska göra mer och mer, säger hon. Liksom i Kallskänken använder Wrangborg ett väldigt konkret språk i Vad ska vi göra med varandra. För detta har hon fått utstå sågningar bland en del litteraturkritiker. Samtidigt som hon inte riktigt släpps in i de litterära finrummen, ett inträde hon för övrigt inte söker, når hon försäljningssiffror som andra poeter bara kan drömma om sålda exemplar av Kallskänken, innan den nyligen nytrycktes som pocket. Hur har hon kunnat bli så populär? Jag tror det är för att det finns ett sug efter att läsa om klassfrågor och hur vi har det på jobbet. Det ser man på hur Susanna Alakoski, Åsa Linderborg tagits emot. Även Yarden av Kristian Lundberg. Man vill läsa arbetsplatsskildringar, därför att jobbet det påverkar oss så mycket utanför arbetet också. Det finns ett tomrum där. De sämre recensionerna försöker hon bortse från. Facket ska inte vara något man åker till på kurs. Det borde vara det vi gör på arbetsplatserna varje dag. De praktiska erfarenheterna av att ta strid är avgörande. Halvt på skämt, halvt på allvar säger hon att hennes tvillingsyster får kontrolläsa dem först. Det är klart att någonstans vill man att alla ska gilla det man gör, men samtidigt är det viktigare och mer värt för mig när en person kommer fram efter en av mina uppläsningar och berättar att de känt igen sig i mina dikter. Om någon känt tröst eller stöd är mer värt än att någon som är beläst ska såga eller hylla det jag skriver. Jenny Wrangborg skriver inte bara för skrivandets egen skull. Hon är tydlig med att hon vill uppnå en förändring. Det är arbetarlitteraturens tradition att uppmana till förändring. Det är därför jag skriver. Hade jag inte velat det hade det bara blivit exotiska beskrivningar av fulla kockar och dålig arbetsmiljö. Det finns recensenter som tycker det är spännande hur arbetarklassen har det. Vi delar inte samma världsbild. Ett av Jennys mål är att facket ska bli starkare och att få en mer självklar närvaro på arbetsplatserna. Facket ska inte vara något man åker till på kurs. Det borde vara det vi gör på arbetsplatserna varje dag. De praktiska erfarenheterna av att ta strid är avgörande. Det kan vara för att få ut övertidsersättningar eller kräva att en trasig golvbrunn lagas. Att vinna små segrar gör det tydligt att vi också kan vinna stora segrar, även utanför arbetsplatserna. det finns ingen som talar med våra röster ifall vi sitter tysta man kan höra det tydligt om man sätter på tvn slår upp tidningen läser titlarna på de inbjudna experterna så fort någon öppnar munnen kan jag höra hur tysta vi är Utdrag ur En ljusare vår, Vad ska vi göra med varandra FOTO: JOAKIM MATHIASSON

8 Vi i Seko 14 Första linjen 2/2014 Första linjen 2/ n Fråga fem Vad är Sekos viktigaste uppgift? Tommy Karlsson, 54 år, yrke, klubb Teliasonera: Få bort sms-jobben. De osäkra anställningarna leder till att ungdomar bränner ut sig. n Vår vardag KADIR KASIRGA! Bor: Vällingby Ålder: 39 år Gör: Kriminalvårdare och styrelseledamot i Seko Stockholm samt vice ordförande Seko-klubben på häktet i Sollentuna. I varje nummer intervjuar via en av våra fackligt engagerad medlemmar. Vet du någon som vi borde intervjua? Skicka då ett mejl till KKamraten Pierre von Rahmel, 49 år, felsökare X-2000, Klubb 101, Hagalund: Övertyga fler om hur viktigt det är att engagera sig i det fackliga arbetet. Ju fler vi är desto starkare blir vi. Helena Wallin, 53 år, lokförare, Klubb 139: Teckna och bevaka kollektivavtal. Nabil El Sharif, 56 år, felsökare X-2000, Klubb 101, Hagalund: Representera medlemmarna både på arbetsplatsen och i samhället. Vi måste kämpa för solidaritet, bättre arbetsmiljö och framtidstro. Marta Aguirre, 40 år, lokförare, Klubb 105: Representera och försvara medlemmarnas rättigheter. Vi måste värna om våra medlemmar. Bidra Skicka in din insändare, bild från ditt jobb, ställ en fråga eller något annat som du tycker passar till. Du har väl meddelat oss? Seko Stockholm höll årsmöte i början av april. I sitt inledeningstal pratade Alexander Lindholm, Seko Stockholms ordförande, om konflikten förra året på spårområdet och hur stolt han var över avdelningens medlemmar: Jag är jäkligt stolt över hur ni hanterade strejkvarslet, hur ni argumenterade på arbetsplatserna och värvade medlemmar. Om det blir strejkvarsel i år kommer Seko Stockholm att delta och vi kommer göra det jäkligt bra. FOTO: PETTER EVERTSÉN Blivit mer sugen på att kämpa fackligt Har vi korrekta kontaktuppgifter till dig? (e-post, telefonnummer, adress) Har du bytt arbetsgivare eller fått förändrad lön? Har du blivit föräldraledig, arbetslös, studieledig, sjukskriven, avtalspensionär eller har ditt förhållande till arbetsmarknaden på annat sätt förändrats? Skicka uppdaterade uppgifter stockholm@seko.se Berätta om hur du har det på jobbet! Mejla din bild till eller lägg upp den Instagram med taggen #vårvardag. Alla bidrag som vi får lägger vi upp på vårt Fira vår gemensamma välfärd fri från vinster och nedskärningar! Artister, Musik, Tal, Bokbord Vårdpersonal, Hemtjänstupproret, Nu bryter vi tystnaden, Lärare och elever, Dorotheaupproret, Linje 17 mot rasism, Studenter mot rasism, Nej till EU mfl. På scen ANITA BERGER MED ONÅDIGA LUNTAN, OLOF BUCKARD, JOHAN EHRENBERG, ETC, JOHNNY NADERUS, SEKO SPOKEN WORD MED JENNY WRANGBORG OCH KAJSA GRYTT JAN HAMMARLUND MED FLERA KÖRER: TROTS ALLT, RÖSTJÄRN facebook.com/valfardskampanjen välfärdskampanjen.se twitter: #välfärdskampanj Viktiga datum n Rösta till Europaparlamentet! Du kan förtidsrösta på bibliotek, medborgarhus och vissa museum från och med 7 maj. För att förtidsrösta måste man ha med sig både id-handling och röstkortet som kommer med posten. Valdag för Europaparlamentsvalet är 25 maj. Mer information hittar du på Valmyndighetens hemsida, val.se. Glöm inte! n Traditionell sillfrukost på 1 maj Seko Stockholm och Avdelning 50 bjuder alla medlemmar på en traditionell sillfrukost på Nickes Pub, Barnhusgatan 8 på gården Kod Frukosten startar kl 11:00. Efter en ganska stormig tid på sin gamla arbetsplats har Kadir Kasirga nu landat. Men vardagen har förändrats mycket. Från det fria arbetet som biljettkontrollant jobbar han nu bakom lås och bom inom kriminalvården. När SL slängde ut nästan samtliga biljettkontrollanter som avslöjade Securitas fusk var Kadir en av dem som fick lämna. Men det dröjde inte länge innan han hade fått på sig en ny uniform. Den här gången är det kriminalvårdens färger som gäller och för Kadir blir det en ny utmaning. Nu jobbar jag med människor som har hamnat lite snett i samhället och det är en utmaning att ta hand om deras rättigheter när de är frihetsberövade, säger Kadir. Den stora skillnaden med hans gamla jobb och med det nya är friheten. Innan rörde han sig över hela Stockholms län. Nu befinner han sig nästan alltid inne på häktet. Men även om han befinner sig på en och samma plats blir det mycket nytt vilket kanske inte är helt fel ändå. Det är en ny arbetsplats, ny miljö och nya kollegor. Innan var jag i spårbranschen i 13 år och sex av dom som biljettkontrollant, säger han. Även fast är ett helt annat jobb finns en särskilt ingrediens fortfarande med i bilden och det är arbetet med människor. Jag har alltid jobbat med människor, det är där jag tycker att utmaningen finns, säger Kadir. Även det fackliga arbetet fortsätter. För kollegorna på Kriminalvården har anställningen av Kadir inneburit att de fått en person med stor rutin från fackligt arbete. Ja såklart fortsätter det arbete för min del, jag har till och med blivit mer sugen på att kämpa fackligt. Det är valår i år och det gör livet lite mer spännande för Kadir. Han står på valbar plats för socialdemokraterna och hoppas mycket på valet. Jag tror att Stockholmarna är trötta på att ha det som det är nu, de vill ha förändring, säger han. Text och fota: Lasse Angantyr

9 16 Sist Krönika Vi har tecknat ett unikt avtal med VW För en tid sedan så lade Volkswagen ett bud på den resterande delen av Scania för att helt kunna överta kontrollen över företaget. Scanias resterande aktieägare har fram till den 25 april på sig att acceptera eller förkasta Volkswagens bud. n VW köpte år 2000 en del Scaniaaktier men blev inte en majoritetsägare förrän Verkstadsklubben på Scania startade direkt ett arbete med att bygga relationer och samarbeten med de fackliga kamraterna på Volkswagen. Vi förstod redan då att vi skulle ha nytta av att lära känna dess företrädare och av att lära oss hur tyska fackföreningar jobbar. IG-Metall och de tyska facken har med svenska mått mätt en väldigt stark position och inom Volkswagen så har man ytterligare en högre nivå av medbestämmande. Det är denna höga nivå av inflytande som vi har lyckats få VW att lova även oss, om affären blir av. Om avtalet som vi tecknat träder i kraft om affären går igenom, det ger de fackliga organisationerna på Scania ett veto när det kommer till ett antal viktiga frågor. Volkswagen kan inte lägga ner eller flytta verksamhet från Scania utan att de fackliga organisationerna samtycker. Det är inte heller möjligt att förändra Scanias affärsmodell eller göra förändringar inom Scania som påverkar arbetstillfällen eller placering av produktionsorter utan att facken går med på detta. Jag kan absolut säga till våra medlemmar på Scania Om avtalet som vi tecknat träder i kraft om affären går igenom, det ger de fackliga organisationerna på Scania ett veto när det kommer till ett antal viktiga frågor. att de inte behöver oroa sig över sin anställningstrygghet om budet går igenom. Vi har fått garantier rörande arbetstillfällen och inflytande Volkswagen har inom koncernen visat att en hög grad av medbestämmande inte är ett hinder för att driva ett framgångsrikt företag. Svenska fackföreningar har en lång tradition av pragmatism och ansvarstagande och kommer absolut att klara av en framtida roll med ökat inflytande. Vi hoppas att detta avtal kan hjälpa andra fackföreningar att hantera globala och gränsöverskridande företag. Här finns ett bra exempel på hur man kan säkra jobb och inflytande även med utländska jättekoncerner. I en värld där det bara är vinster och aktiekurser som räknas så visar Volkswagen att det faktiskt är möjligt att vara en juste arbetsgivare samtidigt som man lyckas med affärerna! Michael Gustafsson, vice ordförande Scania verkstadsklubb. Nästa nummer av Första Linjen ute i mitten av juni. Vill du bidra? Skicka då ditt material till senast 2 juni. Den första maj demonstrerar vi för att fler unga ska få sitt första jobb Botkyrka Samling Alby centrum. Talare: Helene Hellmark Knutsson, landstingsråd buss till Humlegården. Danderyd Samling Mörby Centrum, södra ingången. Talare: Meeri Wasberg, riksdagsledamot. Ekerö Samling vid Konsum, Stenhamra, Ekerö. Talare: Natali Sial, ordförande s-kvinnor. Haninge Samling kl sillfrukost i Folkets Hus. Kl avmarch mot kulturhuset. Talare: Åsa Westlund, EU-parlamentariker. Huddinge Samling ABF Huddinge, Huddinge C. Talare: Erika Ullberg landstingsråd. Järfälla Samling Ynglingavägen 11. Talare: Claes Thunblad, oppositionsråd. Gemensam buss till Humlegården kl Lidingö Samling 12.00, Sturevägen 38, korvgrilling. Gemensam avfärd till Humlegården. Nacka Samling Fisksätra Torg, Fisksätra. Talare Ahre Hamednacka, riksdagsledamot. Gemensam tågresa till Humlegården Norrtälje Samling 13.00, Socitetsparken Norrtälje. Talare Johan Lindholm, ordförande Byggnads. Nynäshamn Samling Malmtorget Avmarch till Stadshusplatsen. Talare: Ann Linde, utrikeschef, ESP. Salem Samling i Skönviksparken, Rönninge Centrum. Talare: Ingela Nylund Watz, riksdagsledamot Sigtuna samling Sätuna Torg, Märsta station. Talare: Jytte Guteland, kandidat EU-parlamentet. Buss till Humlegården. Solna /Sundbyberg Samling Folkets Hus, avmarsch mot Tornparken. Talare: Stefan Lövfen, ordförande Socialdemokraterna Södertälje Samling vid Marenplan avmarch till Stora Torget. Talare: Thomas Bodström, Nykvarn Talare: Yilmaz Kerimo ordförande socialdemokraterna. Tyresö Samling vid Ica Ringen, Granängsringen Forellscenen. Talare: Jesper Bengtsson. Buss till Humlegården. Täby Samling Täby Centrum, entre M, Biblioteksgången. Talare: Lotta Håkansson Harju, kandidat i EUvalet. Täby blås underhåller. Vallentuna Samling torget Vallentuna. Talare: Ing-Marie Elfström, ordförande socialdemokraterna. Gemensam tågresa till Stockholm Vaxholm Söderhamnsplan. Talare: Katherine Lindqvist, oppositionsråd Värmdö Samling 16.00, Bistro Gustavsberg, Gustavsbergs hamn. Talare: Andrine Winther, internationell sekreterare Socialdemokraterna. Österåker Samling St Storängstorget. Talare: Ella Niia, ordförande Hotelloch restaurang Humlegården kl 13:00