Staden som regissör. påverkan och effekt. Nordström Klara Krivokapa Dina. Handledare: Ristilammi Per-Markku Examinator: Nilsson Emma

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Staden som regissör. påverkan och effekt. Nordström Klara Krivokapa Dina. Handledare: Ristilammi Per-Markku Examinator: Nilsson Emma"

Transkript

1 Staden som regissör påverkan och effekt Nordström Klara Krivokapa Dina VT Examensarbete C-uppsats i Byggd miljö Handledare: Ristilammi Per-Markku Examinator: Nilsson Emma 1

2 Abstract The purpose of this essay is to develop an understanding of the correlation the design of the urban environment has with its citizens. The objects which we are surrounded by in the city effect how we behave and the impressions we get from the surroundings. The essay is divided into two parts: one in which we analyze the situation from the planners point of view and the other where we analyze the same situation but from the users point of view. This will result in a discussion of how the users are affected and to what degree the planners of the city can control the influence the built environment has on the user. The research aims to theoretically discuss the relationship between people and objects and how it affects us by analyzing theories concerning the subject. 2

3 Innehållsförteckning Tanken... 4 Vägen... 7 Litteratur... 7 Begrepp... 9 Staden... 9 Rum och plats Offentlig miljö Makt Avgränsningar Kartan Produktion av rum Symboliskt stadsrum Planering för användande Falskt fria ytor Konklusion Människan med rummet Internaliserad makt Kroppen gentemot materiellen Territorialitet och salongssällskap Konklusion Början Vidare forskning Källförteckning Tryckta källor Webbplatser Bilder Audiovisuell media

4 Tanken Han är helt okej med att bli berövad sin frihet så länge han är helt omedveten om att det händer. (Amy Sherman 2006, vår översättning) Vi är omgivna av skapade miljöer; en stad som är uppbyggd. Våra rörelsemönster, sättet vi rör oss på i staden, har på olika sätt formgetts och organiserats. Hur vi tar oss an staden bestäms av individerna som planerar staden, att planera staden innebär att ge mening och tanke till platser. Repliken ovan kommer från en scen där en hundägare skulle låna ut sin hund till en vän över natten. För att kunna koppla hunden var hundägaren tvungen att dölja kopplet så hunden inte skulle se vad som var på väg att ske. Scenen i övrigt har inte någon konkret politisk, social eller arkitektonisk anknytning. Det var dock just den här repliken som väckte funderingar hos oss, scenen har fungerat som en inspirationskälla för vår uppsats. Vi likställer inte hundens och människans beteende, det var just situationen som beskrivs som fick oss att fundera på hur vår omgivning, ofta subtilt, styr våra handlingar. Varför kan vi acceptera att bli påverkade eller styrda? Placeringen av bänkar i en park, en vägs riktning, ett torgs kommers är faktorer som tydligt kan påverka hur vi beter oss på platsen. Den direkta omgivningen, materialen och andra personer på platsen är lika viktiga för att bestämma användningen. Att vi är påverkade, med eller utan någon specifik intention av planerare, i den moderna stadens vardag är någonting som få kan förneka. Hur vi följer indikationer för hur vi ska röra oss eller bete oss på en plats är väldigt intressant. I vissa fall reflekterar vi inte ens över det, exempelvis när vi stannar vid ett trafikljus. Andra gånger får vi anstränga oss för att förstå platser; personer som är vana vid en plats följer speciella normer medvetet eller omedvetet som inte är så tydliga för den tillfällige användaren av platsen. Just när det kommer till offentliga platser vill vi ofta tro att vi själva kontrollerar vad vi gör, fullt ut, eftersom vi har en viss bild av vad just det offentliga innebär. Begreppet offentlighet används flitigt av många, ofta i ett försök att beskriva platser som ska vara öppna för alla och platser som är till för alla; platser fria från kontroll och en platå för diskussion. Stadsplanerare och arkitekter använder begreppet som ett slags slagord som ska bära upp projekt, men ofta är det svårt att definiera rent konkret vad begreppet offentlighet står för. Ett pågående projekt i Helsingborg som går under namnet DrottningH startades för att restaurera ett perifert område, Drottninghög, och integrera den delen mer med resten av staden (www1). Projektet ger en bild av att vilja skapa platser som är till för alla, offentliga platser som ökar områdets attraktion. Men vad är det egentligen för miljöer som skapas? Det verkar som om nya byggnationer nästintill växer fram ur marken under natten och nya områden ständigt utvecklas. Diskussioner runt vad det 4

5 offentliga är idag berör sällan hur det offentliga rent konkret påverkar oss - om det gör det. Att vi påverkas av en ständigt förändrande stadsbild går att anta med stor säkerhet, men vi kan inte förutsäga hur. Då den nya Centralstationen i Malmö öppnades var Malmö Stad inblandad i en stor kontrovers kring valet av bänkar på centralen. De lutade så sätt att det var enkelt att glida av, vilket innebar att de nästintill var omöjliga att ligga ner på (www2). Det som diskuterades i medierna är att det verkade som att bänkarna lutade för att försvåra för folk att sova på dem, och då främst hemlösa (ibid). Idag har bänkarna åtgärdats i ett försök att underlätta för personer med kroppsliga hinder, men den åtgärden tog över ett år att utföra (www3). Bänkarna skapade problem, så intentionen bakom dem var egentligen oviktig, användarnas situation försvårades i alla fall. Det är inte förrän objekt i vår omgivning försvårar något slags invant beteende, ett vardagligt användande, som vi inser vilken vikt de har för oss - att de faktiskt påverkar oss. Om objekten i miljön påverkar oss så innebär det att vi har en relation till dem, och att en förändring av dessa objekt rubbar relationen. En påverkan sker, men hur och varför påverkas vi av omgivningen? Är det bara en fysisk påverkan? Olika sorters platser har, självklart, olika sorters offentlighet. Detta innebär att platser har olika sorters möjligheter till att påverka människor - att på något sätt styra oss. Exempelvis är torg traditionellt betraktade som offentliga platser, medan köpcentrum är semi-offentliga (bland annat är de inte tillgängliga dygnet runt). Köpcentrum och torg är, hävdar vi, båda styrande. Vad som dock skiljer dem åt är hur styrnigen och påverkan ser ut och därmed också hur det, och platsen, uppfattas av besökaren. Köpcentrum är tydligt kontrollerande av besökarens handlingar, vilket besökaren också är medveten om när hon tar sig till platsen. Exempelvis skärmar köpcentrum av omvärlden för att besökarna inte ska distraheras och påminnas om vardagen, världen utanför (Goss, 1993:18-47). Deras främsta syfte är att locka oss till att shoppa vilket också är huvudändamålet med våra besök. De är oftast populära platser att besöka för att shoppa vilket leder till slutsatsen att besökarna går med på att vara kontrollerade, och att de också är medvetna om att denna styrning av deras handlingar sker. Till skillnad från köpcentrumets synliga påverkan och kontroll finns torget som är kontrollerande på ett mindre uppenbart sätt. Ett torg är en offentlig plats i staden, ordet offentligt är förknippat med fria platser där människor från olika bakgrunder kan ha ett utbyte. Den påverkan som sker på en sådan offentlig plats är ibland svår att upptäcka. Det är ofta just i situationer då vår omgivning utmanar våra vardagliga aktiviteter som påverkan är enklast att upptäcka, exempelvis Centralstationens bänkar. Även om det är osynligt att, och hur, en plats är kontrollerad minskas inte den påverkan som platsen har på besökaren. Besökaren är i det fallet bara omedveten om 5

6 den påverkan som sker. Detta liknar vi vid (men likställer inte med) hur hunden reagerar på situationen med kopplet. Besökaren är kontrollerad och begränsad i sitt agerande och kan gå med på detta så länge hon inte märker när det händer. Vi frågade oss hur det kommer sig då att vi så villigt ger upp kontrollen och till synes enkelt styrs av vår omgivning. För att skapa en uppfattning om det ville vi med vår uppsats bringa ljus över en relation som omedvetet finns mellan oss och vår miljö. Vi tror att platser kan vara högst styrande. Ibland är de det subtilt och omärkbart, och ibland är styrningen uppenbar (exempelvis trafikljus). Vi tror även att platser kan ha en påverkan som inte nödvändigtvis var planerad från början (exempelvis skejtare som använder sig av trappräcken osv.). Genom uppsatsen försöker vi undersöka maktspelet mellan människor och objekten i vår tillvaro. Syftet är att skapa en diskussion kring relationen mellan oss och vår omgivning, hur och varför den påverkar oss. Vi vill skapa en teoretisk grund för att kunna analysera omgivningens påverkan på oss som användare. 6

7 Vägen Vi har valt att göra en teorietisk analys. Undersökningen har två olika infallsvinklar; från stadsplanerarens och arkitektens perspektiv samt från brukarens perspektiv. Utifrån dessa infallsvinklar kan vi se två förhållningssätt till objekten som utgör vår miljö. Framför allt har vi valt att analysera redan befintlig litteratur för att få en teoretisk förståelse kring vår problemformulering. Teorierna och de analytiska ingångarna som vi har till hjälp kommer från olika traditioner. Exempelvis står Finn Werne, som för oss är en viktig komponent, för en mer uppdelad maktsituation då en teori som Latours ANT ger bilden av att makten som ett öppet, förändrande fält där makt är en effekt av en handling. Vi gör detta just för att kunna diskutera traditionerna med varandra och även se var de kan knytas ihop för att diskutera problemformuleringen. Vi har analyserat den teoretiska platsen för att få en mer generell bild. Vårt teoretiska förhållningssätt har vi valt att beskriva genom exempel från vår vardag. Vi har inte stört den vanliga ordningen, utan snarare blivit en del av den. För att förstå vilka normer som finns och ibland döljer sig på en plats är det viktigt att försöka bli ett med aktiviteten som är befintlig där. Problematiken som kan uppstå, och som vi är väl medvetna om, är att undersökningen lätt kan färgas av våra egna tankar och åsikter. Det är just det vi vill försöka förhindra med en variation av litteratur och exempel av olika sorters platser. Vi är inte ute efter att förklara hur en specifik plats fungerar, vi vill snarare försöka förstå den generella bilden av kopplingen mellan människor och deras urbana miljö. Litteratur Vi har valt att jobba med människans förhållande till staden, kontrollen och styrningen som utövas via objekt. Böckernas urval var i början närmast slumpmässig och baserade sig på böcker vi helt enkelt trodde skulle vara intressanta för oss. Vi skaffade en mängd olika böcker och artiklar. Exempelvis började vi läsa Rebel Cities, From the Right to the City to the Urban Revolution (2012) av David Harvey som vi trodde skulle kunna ge oss en insyn i maktförhållandet mellan människan och platsen. Men den visade sig snabbt vara för politiskt orienterad för vår uppsats. Samtidigt var vi väldigt måna om att läsa hela böcker för att få en egen uppfattning och inte förlita oss på stycken eller någon annans förklaringar. Så det medförde att en del böcker helt enkelt fick gå bort på grund av tidsbrist. En del böcker hittade vi genom varandra, till exempel Övervakning och straff via Arkitekturens territorialitet, och en del böcker hittade vi genom att söka på nätet. 7

8 En av de böckerna var Finn Wernes Den osynliga arkitekturen där han behandlar individens tankar och känslor relaterade till det fysiska (1987). Werne var en viktig pelare för uppsatsen och till stor hjälp när vi undersökte kontroll och styrning i det offentliga. Den osynliga arkitekturen har hjälpt oss att förstå varför individer dras till specifika platser, som i vissa fall är öppet styrande (exempelvis lekplatser och badstränder). Detta ofta utan att ifrågasätta platsens bestämmande definition och bild. Werne behandlar i sin bok hur miljön ter sig för brukaren av staden. För att samtidigt skaffa oss en mer rättvisande bild av det som utspelar sig i stadsrummet har vi använt oss av Sara Westins avhandling Planerat, alltför planerat, som tillhör samma tradition (2010). Detta har hjälpt oss att förstå hur en plats kan upplevas och te sig ur huvudsakligen två perspektiv; brukarens och planerarens. Genom Westins avhandling har vi fått en förståelse för hur en och samma miljö kan upplevas för de två parterna. Westin behandlar framför allt den sociala delen av arkitektur och hur den uppfattas av människor, men även hur den påverkar människan. För oss har det varit viktigt att förstå essensen i arkitektur, vad det är som gör att vi reagerar på vår omgivning som vi gör, detta använder vi Westins avhandling till. Just hur kroppen samspelar med miljön är bärande för oss, och Emma Nilsson tar upp detta. I sin avhandling Arkitekturens kroppslighet, staden som terräng bearbetar hon vad arkitekturen är för kroppen och kroppens aktiviteter (2010). Nilsson säger att arkitektur är ett verb, inte ett substantiv. Vi ser på vår urbana miljö som någonting, till en viss utsträckning, levande och i detta har Nilssons avhandling varit viktig för oss. Att se människans handlingar som en reaktion på, men också en drivkraft till, andra händelser förklarar Nilsson med metoden ANT (aktör-nätverksteori). ANT, som Nilsson härleder från Latour, förklarar hur händelserna i vår vardag är en del av en kedja som berör långt fler komponenter än de vi själva ibland ser, vilket också innebär en spridd och föränderlig maktsituation som till viss mån går emot Werne. Trots det kan vi se kopplingar och möjligheter att använda båda till att förklara förhållandet vi har till vår omgivning. Till skillnad från Werne och Westin som behandlar arkitektur ur vad som kan ses som mer abstrakta vinklar, så tar Mattias Kärrholm sig an vår omgivning långt mer handfast i sin avhandling Arkitekturens territorialitet (2004). Kärrholms användning av begreppet territorialitet har underlättat vår förståelse kring hur en aktivitet kan vara med och forma en plats. Då vi undersöker effekten som styrningen i den offentliga miljön har på människor använder vi oss av territorialitet bland annat för att belysa vikten av det vardagliga livets miljö. Territorialiteten hjälper oss att behandla en individs, eller grupps, vilja att identifiera sig med en plats och ta denna i anspråk. Med det begreppet belyser vi att det för människan kommer naturligt att identifiera sig med platser och symboler för att få en säkerhets- och trygghetskänsla. Det som då ifrågasätts är om människan identifierar sig med någonting tilldelat (av 8

9 kommun, stat, annan människa) eller taget (som människan själv har approprierat). I sin avhandling Den självorganiserade staden behandlar Sara Olsson de platser i staden som har approprierats av brukaren (2008). Det vi främst tagit tillvara på i hennes avhandling är de komponenter som är en del av det spel som finns i den offentliga miljön. Sättet en grupp eller individ har möjlighet att appropriera en plats har varit viktigt för oss. För att få en förståelse för vad den offentliga platsen är och hur den konstruerats använder vi oss av Don Mitchells bok The Right to the City (2003). Boken behandlar olika grader av det offentliga och hur det offentliga är kopplat till ekonomi och politik, men även kopplat till den enskilda individen. De här böckerna har varit de viktigaste för oss, andra böcker och artiklar har snarare varit stöd i en diskussion som är fokuserad på nämnda författares teorier. Begrepp Det finns begrepp vi har valt att ta bort, så som Sartres serie- och gruppmedlemskap som beskriver skillnaden mellan att vara en del i ett sammanhang eller en del i en gemenskap. Just detta ersatte vi med salongssällskap som vi tyckte var enklare att använda och var ett passande alternativ. Ett annat begrepp som sorterades bort var David Harveys entreprenörsstäder som till en början användes för att förstå hur den globala konkurrensen mellan städer ser ut. Även om vi tyckte att det kunde klinga väl med våra övriga begrepp togs det bort för att det tog diskussionen till en mer ekonomiskt inriktad debatt. I vår uppsats använder vi oss av begreppen offentlig plats och offentliga rum, vi inser att diskussionen kring begreppen är större än vad vi beskriver. Vi har inte gjort en bredare undersökning av begreppen, men vi har gjort en avgränsning av hur vi tillämpar dem i vår undersökning. Vi berör begreppen både rent fysiskt, som i arkitekturen, men även i en social kontext. Ett förtydligande för staden krävs också, även här inser vi att vi inte täcker hela spektrumet, vi väljer att bara förklara hur vi använder begreppet. Makt är ett begrepp som har en oklar definition och därför förklarar vi hur vi använder begreppet i vår uppsats. Just de här begreppen är ständigt återkommande genom våra kapitel, och därför har vi valt att förtydliga vår utgångspunkt. Staden The right to the city, rätten till staden, är ett slagord som brukar kopplas till marxisten Henri Lefebvre (Mitchell 2003:17). Den korta boken som slagorden härstammar från, La Droit à la Ville, är högst abstrakt och påminner om anteckningar. Det som kom ur den är Lefebvres viktigaste argument, nämligen att staden är en 9

10 ouvre (skiftande betydelse; öppna, skapa), alltså ett projekt där alla medborgare deltar. Mitchell förklarar att Lefebvre var djupt fäst vid landsbygden, speciellt sin hemby (ibid). Det han dock delade med Marx var ett ogillande för det privata, det vill säga isolationen och homogeniteten på landsbygden (Mitchell 2003:18). I kontrast till detta är staden offentlig, den är en plattform för oliksinnade människor att mötas på och göra utbyten. Det offentliga kräver heterogenitet, och staden med sina ytor som alltid lockar nya invånare garanterar det heterogena. Men för att mötet mellan olikheter ska fungera, så måste rätten till staden alltid kämpas för (ibid). More and more the spaces of the city are being produced for us rather than by us. (Mitchell 2003:18). I staden måste olika människor med olika projekt stötas med varandra om stadens form, möjligheter och tillgångar till det offentliga, och rätten till medborgarskap. Ur detta föds staden, ett kollektivt projekt, och det skapas nya sätt att bo på. Problemet är att staden vi bor i snarare alienerar oss från varandra. Lefebvre menade att människor har rätt till mötet. Staden behöver främja behovet av kreativitet, för ouvre (inte bara produkter och konsumentgods), behovet av information, symbolism, fantasi och lek (ibid). The right to the city manifests itself as a superior form of rights: right to freedom, to individualization in socialization, to habitat and to inhabit. The right to the ouvre, to participation and appropriation (clearly distinct from the right to property), are implied in the right to the city (Lefebvre I Mitchell 2003:18). Lewis Mumford skriver något liknande i What is a city? om stadens koncept (Mumford 1937). De sociala faktorerna, menar Mumford, borde prioriteras; den fysiska organisationen av staden, dess industrier och marknader, kommunikationslinjer och trafik borde vara underordnade (ibid). Rätten till staden innefattar rätten till att bebo, till att använda ytor (Mitchell 2003:20). Egendomsrättigheter ger ägaren möjligheter till att utesluta oönskade personer och detta är den högsta formen av alienation. En markägare kan alltid förbehålla sig rätten att använda statens makt för att skydda sin egendom mot inkräktare (ibid). Rum och plats Begreppet rum (space) har haft en varierande betydelse, både mellan olika discipliner men även inom samma (Kärrholm 2004: 19). Majoriteten är överens om att 10

11 begreppet i sig inte har något förklaringsvärde så länge det inte kopplas till specifika betydelser eller diskurser. space could be seen as an abstract substitute for the world around us, for what we generally mean by our built and natural environments. (Ali Madanipour i Kärrholm 2004:19-23). Rum har inom arkitekturteorin framför allt betraktats som mer tydligt avgränsat, någonting formbart som arkitekterna jobbar med (ibid). Att använda begreppet på det sättet är både mycket konkret och mycket abstrakt. På ett sätt använder man begreppet för att beskriva det konkreta rummet som går att forma. Samtidigt förlorar rummet betydelsen av sammanhanget; det är ett isolerat ting vars fokus upptas av formen och relationen till omgivningen försvinner. Det moderna projektet har beskrivits som ett försök till abstraktion, och det var en av anledningarna till att begreppet fick ett så stort genomslag. Arkitekterna kunde med begreppet tolka sitt arbete mer frikopplat och abstraherat ifrån situationen, vilket flyttade yrket till tänkande snarare än arbetande (ibid). Plats (place) har sina rötter i bl.a. Aristotoles topos, och tillkom som svar på rummets abstraktion (Kärrholm 2004:21). Newton och Descartes reducerade och abstraherade begreppet till en position eller relation i en rymd. Platsen erövrades dock som ett filosofiskt begrepp framför allt med Kant, och betoning på den levda platsen lades av Husserl och Heidegger. Vidare kompletterades begreppet med en större förståelse för kroppens närvaro och betydelse, och inom arkitekturen var det främst med Heidegger som platsbegreppet började användas under 1960-talet (ibid). Vi har valt att utnyttja begreppen på ett sådant vis att platsbegreppet representerar en existentiell kategori, en bakgrund till mänsklig identitetsutveckling och handling. Rumsbegreppet är snarare en relationell kategori som hänvisat till överordnande sociala krafter som strukturerar samhällsutvecklingen och dess rumsliga uttryck. Då Kärrholm inte här har gett upphov till en ny eller egen definition, utan hämtat diskussioner från redan befintlig litteratur, finner vi begreppen vara trovärdiga och beprövade. Offentlig miljö Brendan Gleeson beskriver den offentliga sfären (public realm) som ett kulturellt materiellt fenomen som inkluderar offentliga platser och rum, offentliga faciliteter och infrastrukturer och offentliga events (Gleeson 2006). Den offentliga sfären, menar han, är tid-rum (time-space) av medborgarskap. Där finns möjligheter för ett individuellt deltagande inte är övervakade av den privata sfärens giltighet (ibid). En god offentlig sfär är en kritisk platå för demokratin, då en dålig offentlig sfär har förmågan att underminera demokrati. Den kan till och med verka socialt 11

12 förtryckande, det är i den offentliga sfären som gemenskapen och meningen med det sociala (det vill säga folket ) diskuteras och förhandlas (ibid). Det här begreppet Tanken Han är helt okej med att bli berövad sin frihet så länge han är helt omedveten om att det händer. (Amy Sherman 2006, vår översättning) Vi är omgivna av skapade miljöer; en stad som är uppbyggd. Våra rörelsemönster, sättet vi rör oss på i staden, har på olika sätt formgetts och organiserats. Hur vi tar oss an staden bestäms av individerna som planerar staden, att planera staden innebär att ge mening och tanke till platser. Repliken ovan kommer från en scen där en hundägare skulle låna ut sin hund till en vän över natten. För att kunna koppla hunden var hundägaren tvungen att dölja kopplet så hunden inte skulle se vad som var på väg att ske. Scenen i övrigt har inte någon konkret politisk, social eller arkitektonisk anknytning. Det var dock just den här repliken som väckte funderingar hos oss, scenen har fungerat som en inspirationskälla för vår uppsats. Vi likställer inte hundens och människans beteende, det var just situationen som beskrivs som fick oss att fundera på hur vår omgivning, ofta subtilt, styr våra handlingar. Varför kan vi acceptera att bli påverkade eller styrda? Placeringen av bänkar i en park, en vägs riktning, ett torgs kommers är faktorer som tydligt kan påverka hur vi beter oss på platsen. Den direkta omgivningen, materialen och andra personer på platsen är lika viktiga för att bestämma användningen. Att vi är påverkade, med eller utan någon specifik intention av planerare, i den moderna stadens vardag är någonting som få kan förneka. Hur vi följer indikationer för hur vi ska röra oss eller bete oss på en plats är väldigt intressant. I vissa fall reflekterar vi inte ens över det, exempelvis när vi stannar vid ett trafikljus. Andra gånger får vi anstränga oss för att förstå platser; personer som är vana vid en plats följer speciella normer medvetet eller omedvetet som inte är så tydliga för den tillfällige användaren av platsen. Just när det kommer till offentliga platser vill vi ofta tro att vi själva kontrollerar vad vi gör, fullt ut, eftersom vi har en viss bild av vad just det offentliga innebär. Begreppet offentlighet används flitigt av många, ofta i ett försök att beskriva platser som ska vara öppna för alla och platser som är till för alla; platser fria från kontroll och en platå för diskussion. Stadsplanerare och arkitekter använder begreppet som ett slags slagord som ska bära upp projekt, men ofta är det svårt att definiera rent konkret vad begreppet offentlighet står för. Ett pågående projekt i Helsingborg som går under namnet DrottningH startades för att restaurera ett perifert område, Drottninghög, och integrera den delen mer med resten av staden (www1). Projektet ger en bild av att vilja skapa platser som är till för alla, offentliga platser som ökar områdets attraktion. Men vad är det egentligen för 12

13 miljöer som skapas? Det verkar som om nya byggnationer nästintill växer fram ur marken under natten och nya områden ständigt utvecklas. Diskussioner runt vad det offentliga är idag berör sällan hur det offentliga rent konkret påverkar oss - om det gör det. Att vi påverkas av en ständigt förändrande stadsbild går att anta med stor säkerhet, men vi kan inte förutsäga hur. Då den nya Centralstationen i Malmö öppnades var Malmö Stad inblandad i en stor kontrovers kring valet av bänkar på centralen. De lutade så sätt att det var enkelt att glida av, vilket innebar att de nästintill var omöjliga att ligga ner på (www2). Det som diskuterades i medierna är att det verkade som att bänkarna lutade för att försvåra för folk att sova på dem, och då främst hemlösa (ibid). Idag har bänkarna åtgärdats i ett försök att underlätta för personer med kroppsliga hinder, men den åtgärden tog över ett år att utföra (www3). Bänkarna skapade problem, så intentionen bakom dem var egentligen oviktig, användarnas situation försvårades i alla fall. Det är inte förrän objekt i vår omgivning försvårar något slags invant beteende, ett vardagligt användande, som vi inser vilken vikt de har för oss - att de faktiskt påverkar oss. Om objekten i miljön påverkar oss så innebär det att vi har en relation till dem, och att en förändring av dessa objekt rubbar relationen. En påverkan sker, men hur och varför påverkas vi av omgivningen? Är det bara en fysisk påverkan? Olika sorters platser har, självklart, olika sorters offentlighet. Detta innebär att platser har olika sorters möjligheter till att påverka människor - att på något sätt styra oss. Exempelvis är torg traditionellt betraktade som offentliga platser, medan köpcentrum är semi-offentliga (bland annat är de inte tillgängliga dygnet runt). Köpcentrum och torg är, hävdar vi, båda styrande. Vad som dock skiljer dem åt är hur styrnigen och påverkan ser ut och därmed också hur det, och platsen, uppfattas av besökaren. Köpcentrum är tydligt kontrollerande av besökarens handlingar, vilket besökaren också är medveten om när hon tar sig till platsen. Exempelvis skärmar köpcentrum av omvärlden för att besökarna inte ska distraheras och påminnas om vardagen, världen utanför (Goss, 1993:18-47). Deras främsta syfte är att locka oss till att shoppa vilket också är huvudändamålet med våra besök. De är oftast populära platser att besöka vilket leder till slutsatsen att besökarna går med på att vara kontrollerade, och att de också är medvetna om att denna styrning av deras handlingar sker. Till skillnad från köpcentrumets synliga påverkan och kontroll finns torget som är kontrollerande på ett mindre uppenbart sätt. Ett torg är en offentlig plats i staden, ordet offentligt är förknippat med fria platser där människor från olika bakgrunder kan ha ett utbyte. Den påverkan som sker på en sådan offentlig plats är ibland svår att upptäcka. Det är ofta just i situationer då vår omgivning utmanar våra vardagliga aktiviteter som påverkan är enklast att upptäcka, exempelvis Centralstationens bänkar. 13

14 Även om det är osynligt att, och hur, en plats är kontrollerad minskas inte den påverkan som platsen har på besökaren. Besökaren är i det fallet bara omedveten om den påverkan som sker. Detta liknar vi vid (men likställer inte med) hur hunden reagerar på situationen med kopplet. Besökaren är kontrollerad och begränsad i sitt agerande och kan gå med på detta så länge hon inte märker när det händer. Vi frågade oss hur det kommer sig då att vi så villigt ger upp kontrollen och till synes enkelt styrs av vår omgivning. För att skapa en uppfattning om det ville vi med vår uppsats bringa ljus över en relation som omedvetet finns mellan oss och vår urbana miljö. Vi tror att platser kan vara högst styrande. Ibland är de det subtilt och omärkbart, och ibland är styrningen uppenbar (exempelvis trafikljus). Vi tror även att platser kan ha en påverkan som inte nödvändigtvis var planerad från början (exempelvis skejtare som använder sig av trappräcken). Genom uppsatsen försöker vi undersöka maktspelet mellan människor och objekten i vår tillvaro. Syftet är att skapa en diskussion kring relationen mellan oss och vår omgivning, hur och varför den påverkar oss. Vi vill skapa en teoretisk grund för att kunna analysera omgivningens, och objekten som omgivningen består av, påverkan på oss som användare. 14

15 Vägen Vi har valt att göra en teorietisk analys. Undersökningen har två olika infallsvinklar; från stadsplanerarens och arkitektens perspektiv samt från brukarens perspektiv. Utifrån dessa infallsvinklar kan vi se två förhållningssätt till objekten som utgör vår miljö. Huvuddelen av vårt arbete har lagts på att analysera redan befintlig litteratur för att få en teoretisk förståelse kring vår problemformulering. Teorierna och de analytiska ingångarna som vi har till hjälp kommer från olika traditioner. Exempelvis står Finn Werne, som för oss är en viktig komponent, för en mer uppdelad maktsituation då en teori som Latours ANT ger bilden av makten som ett öppet, förändrande fält där makt är en effekt av en handling. Vi gör detta just för att kunna diskutera traditionerna med varandra och även se var de kan knytas ihop för att börja nysta i problemformuleringen. Vi har analyserat den teoretiska platsen för att få en mer generell bild. Vårt teoretiska förhållningssätt har vi valt att beskriva genom exempel från vår vardag. Vi har inte stört den vanliga ordningen, utan snarare blivit en del av den. För att förstå vilka normer som finns och ibland döljer sig på en plats är det viktigt att försöka bli ett med aktiviteten som är befintlig där. Problematiken som kan uppstå, och som vi är väl medvetna om, är att undersökningen lätt kan färgas av våra egna tankar och åsikter. Det är just det vi vill försöka förhindra med en variation av litteratur och exempel av olika sorters platser. Vi är inte ute efter att förklara hur en specifik plats fungerar, vi vill snarare försöka förstå den generella bilden av kopplingen mellan människor och deras urbana miljö. Litteratur Vi har valt att jobba med människans förhållande till staden, kontrollen och styrningen som utövas via objekt. Böckernas urval var i början närmast slumpmässig och baserade sig på böcker vi helt enkelt trodde skulle vara intressanta för oss. Vi skaffade en mängd olika böcker och artiklar. Exempelvis började vi läsa Rebel Cities, From the Right to the City to the Urban Revolution (2012) av David Harvey som vi trodde skulle kunna ge oss en insyn i maktförhållandet mellan människan och platsen. Men den visade sig snabbt vara för politiskt orienterad för vår uppsats. Samtidigt var vi väldigt måna om att läsa hela böcker för att få en egen uppfattning och inte förlita oss på stycken eller någon annans förklaringar. Så det medförde att en del böcker helt enkelt fick gå bort på grund av tidsbrist. En del böcker hittade vi genom varandra, till exempel Övervakning och straff via Arkitekturens territorialitet, och en del böcker hittade vi genom att söka på nätet. 15

16 En av de böckerna var Finn Wernes Den osynliga arkitekturen där han behandlar individens tankar och känslor relaterade till det fysiska (1987). Werne var en viktig pelare för uppsatsen och till stor hjälp när vi tittade på kontroll och styrning i det offentliga. Den osynliga arkitekturen har hjälpt oss att förstå varför individer dras till specifika platser, som i vissa fall är öppet styrande (exempelvis lekplatser och badstränder). Detta ofta utan att ifrågasätta platsens bestämmande definition och bild. Werne behandlar i sin bok hur miljön ter sig för brukaren av staden. För att samtidigt skaffa oss en mer rättvisande bild av det som utspelar sig i stadsrummet har vi använt oss av Sara Westins avhandling Planerat, alltför planerat, som tillhör samma tradition (2010). Detta har hjälpt oss att förstå hur en plats kan upplevas och te sig ur huvudsakligen två perspektiv; brukarens och planerarens. Genom Westins avhandling har vi fått en förståelse för hur en och samma miljö kan upplevas för de två parterna. Westin behandlar framför allt den sociala delen av arkitektur och hur den uppfattas av människor, men även hur den påverkar människan. För oss har det varit viktigt att förstå essensen i arkitektur, vad det är som gör att vi reagerar på vår omgivning som vi gör, detta använder vi Westins avhandling till. Just hur kroppen samspelar med miljön är bärande för oss, och Emma Nilsson tar upp detta. I sin avhandling Arkitekturens kroppslighet, staden som terräng bearbetar hon vad arkitekturen är för kroppen och kroppens aktiviteter (2010). Nilsson säger att arkitektur är ett verb, inte ett substantiv. Vi ser på vår urbana miljö som någonting, till en viss utsträckning, levande och i detta har Nilssons avhandling varit viktig för oss. Att se människans handlingar som en reaktion på, men också en drivkraft till, andra händelser förklarar Nilsson med metoden ANT (aktör-nätverksteori). ANT, som Nilsson härleder från Latour, förklarar hur händelserna i vår vardag är en del av en kedja som berör långt fler komponenter än de vi själva ibland ser, vilket också innebär en spridd och föränderlig maktsituation som till viss mån går emot Werne. Trots det kan vi se kopplingar och möjligheter att använda båda till att förklara förhållandet vi har till vår omgivning. Till skillnad från Werne och Westin som behandlar arkitektur ur vad som kan ses som mer abstrakta vinklar, så tar Mattias Kärrholm sig an vår omgivning långt mer handfast i sin avhandling Arkitekturens territorialitet (2004). Kärrholms användning av begreppet territorialitet har underlättat vår förståelse kring hur en aktivitet kan vara med och forma en plats. Då vi undersöker effekten som styrningen i den offentliga miljön har på människor använder vi oss av territorialitet bland annat för att belysa vikten av det vardagliga livets miljö. Territorialiteten hjälper oss att behandla en individs, eller grupps, vilja att identifiera sig med en plats och ta denna i anspråk. Med det begreppet belyser vi att det för människan kommer naturligt att identifiera sig med platser och symboler för att få en säkerhets- och trygghetskänsla. Det som då ifrågasätts är om människan identifierar sig med någonting tilldelat (av 16

17 kommun, stat, annan människa) eller taget (som människan själv har approprierat). I sin avhandling Den självorganiserade staden behandlar Sara Olsson de platser i staden som har approprierats av brukaren (2008). Det vi främst tagit tillvara på i hennes avhandling är de komponenter som är en del av det spel som finns i den offentliga miljön. Sättet en grupp eller individ har möjlighet att appropriera en plats har varit viktigt för oss. För att få en förståelse för vad den offentliga platsen är och hur den konstruerats använder vi oss av Don Mitchells bok The Right to the City (2003). Boken behandlar olika grader av det offentliga och hur det offentliga är kopplat till ekonomi och politik, men även kopplat till den enskilda individen. De här böckerna har varit de viktigaste för oss, andra böcker och artiklar har snarare varit stöd i en diskussion som är fokuserad på nämnda författares teorier. Begrepp Det finns begrepp vi har valt att ta bort, så som Sartres serie- och gruppmedlemskap som beskriver skillnaden mellan att vara en del i ett sammanhang eller en del i en gemenskap. Just detta ersatte vi med salongssällskap som vi tyckte var enklare att använda och var ett passande alternativ. Ett annat begrepp som sorterades bort var David Harveys entreprenörsstäder som till en början användes för att förstå hur den globala konkurrensen mellan städer ser ut. Även om vi tyckte att det kunde klinga väl med våra övriga begrepp togs det bort för att det tog diskussionen till en mer ekonomiskt inriktad debatt. I vår uppsats använder vi oss av begreppen offentlig plats och offentliga rum, vi inser att diskussionen kring begreppen är större än vad vi beskriver. Vi har inte gjort en bredare undersökning av begreppen, men vi har gjort en avgränsning av hur vi tillämpar dem i vår undersökning. Vi berör begreppen både rent fysiskt, som i arkitekturen, men även i en social kontext. Ett förtydligande för staden krävs också, även här inser vi att vi inte täcker hela spektrumet, vi väljer att bara förklara hur vi använder begreppet. Makt är ett begrepp som har en oklar definition och därför förklarar vi hur vi använder begreppet i vår uppsats. Just de här begreppen är ständigt återkommande genom våra kapitel, och därför har vi valt att förtydliga vår utgångspunkt. Staden The right to the city, rätten till staden, är ett slagord som brukar kopplas till marxisten Henri Lefebvre (Mitchell 2003:17). Den korta boken som slagorden härstammar från, La Droit à la Ville, är högst abstrakt och påminner om anteckningar. Det som kom ur den är Lefebvres viktigaste argument, nämligen att staden är en 17

18 ouvre (skiftande betydelse; öppna, skapa), alltså ett projekt där alla medborgare deltar. Mitchell förklarar att Lefebvre var djupt fäst vid landsbygden, speciellt sin hemby (ibid). Det han dock delade med Marx var ett ogillande för det privata, det vill säga isolationen och homogeniteten på landsbygden (Mitchell 2003:18). I kontrast till detta är staden offentlig, den är en plattform för oliksinnade människor att mötas på och göra utbyten. Det offentliga kräver heterogenitet, och staden med sina ytor som alltid lockar nya invånare garanterar det heterogena. Men för att mötet mellan olikheter ska fungera, så måste rätten till staden alltid kämpas för (ibid). More and more the spaces of the city are being produced for us rather than by us. (Mitchell 2003:18). I staden måste olika människor med olika projekt stötas med varandra om stadens form, möjligheter och tillgångar till det offentliga, och rätten till medborgarskap. Ur detta föds staden, ett kollektivt projekt, och det skapas nya sätt att bo på. Problemet är att staden vi bor i snarare alienerar oss från varandra. Lefebvre menade att människor har rätt till mötet. Staden behöver främja behovet av kreativitet, för ouvre (inte bara produkter och konsumentgods), behovet av information, symbolism, fantasi och lek (ibid). The right to the city manifests itself as a superior form of rights: right to freedom, to individualization in socialization, to habitat and to inhabit. The right to the ouvre, to participation and appropriation (clearly distinct from the right to property), are implied in the right to the city (Lefebvre I Mitchell 2003:18). Lewis Mumford skriver något liknande i What is a city? om stadens koncept (Mumford 1937). De sociala faktorerna, menar Mumford, borde prioriteras; den fysiska organisationen av staden, dess industrier och marknader, kommunikationslinjer och trafik borde vara underordnade (ibid). Rätten till staden innefattar rätten till att bebo, till att använda ytor (Mitchell 2003:20). Egendomsrättigheter ger ägaren möjligheter till att utesluta oönskade personer och detta är den högsta formen av alienation. En markägare kan alltid förbehålla sig rätten att använda statens makt för att skydda sin egendom mot inkräktare (ibid). Rum och plats Begreppet rum (space) har haft en varierande betydelse, både mellan olika discipliner men även inom samma (Kärrholm 2004: 19). Majoriteten är överens om att 18

19 begreppet i sig inte har något förklaringsvärde så länge det inte kopplas till specifika betydelser eller diskurser. space could be seen as an abstract substitute for the world around us, for what we generally mean by our built and natural environments. (Ali Madanipour i Kärrholm 2004:19-23). Rum har inom arkitekturteorin framför allt betraktats som mer tydligt avgränsat, någonting formbart som arkitekterna jobbar med (ibid). Att använda begreppet på det sättet är både mycket konkret och mycket abstrakt. På ett sätt använder man begreppet för att beskriva det konkreta rummet som går att forma. Samtidigt förlorar rummet betydelsen av sammanhanget; det är ett isolerat ting vars fokus upptas av formen och relationen till omgivningen försvinner. Det moderna projektet har beskrivits som ett försök till abstraktion, och det var en av anledningarna till att begreppet fick ett så stort genomslag. Arkitekterna kunde med begreppet tolka sitt arbete mer frikopplat och abstraherat ifrån situationen, vilket flyttade yrket till tänkande snarare än arbetande (ibid). Plats (place) har sina rötter i bl.a. Aristotoles topos, och tillkom som svar på rummets abstraktion (Kärrholm 2004:21). Newton och Descartes reducerade och abstraherade begreppet till en position eller relation i en rymd. Platsen erövrades dock som ett filosofiskt begrepp framför allt med Kant, och betoning på den levda platsen lades av Husserl och Heidegger. Vidare kompletterades begreppet med en större förståelse för kroppens närvaro och betydelse, och inom arkitekturen var det främst med Heidegger som platsbegreppet började användas under 1960-talet (ibid). Vi har valt att utnyttja begreppen på ett sådant vis att platsbegreppet representerar en existentiell kategori, en bakgrund till mänsklig identitetsutveckling och handling. Rumsbegreppet är snarare en relationell kategori som hänvisat till överordnande sociala krafter som strukturerar samhällsutvecklingen och dess rumsliga uttryck. Då Kärrholm inte här har gett upphov till en ny eller egen definition, utan hämtat diskussioner från redan befintlig litteratur, finner vi begreppen vara trovärdiga och beprövade. Offentlig miljö Brendan Gleeson beskriver den offentliga sfären (public realm) som ett kulturellt materiellt fenomen som inkluderar offentliga platser och rum, offentliga faciliteter och infrastrukturer och offentliga events (Gleeson 2006). Den offentliga sfären, menar han, är tid-rum (time-space) av medborgarskap. Där finns möjligheter för ett individuellt deltagande inte är övervakade av den privata sfärens giltighet (ibid). En god offentlig sfär är en kritisk platå för demokratin, då en dålig offentlig sfär har 19

20 förmågan att underminera demokrati. Den kan till och med verka socialt förtryckande, det är i den offentliga sfären som gemenskapen och meningen med det sociala (det vill säga folket ) diskuteras och förhandlas (ibid). Det här begreppet kan ses som än mer abstrakt än rum, vilket det på ett sätt är. Samtidigt är dubbeltydigheten i begreppet rum det som kan ställa till med svårigheter vid diskussion, den offentliga sfären behandlar inte konkreta platser. Makt Planerares beslut har effekt i staden, vilket påverkar brukaren. Effekt av och påverkan från vår omgivning är därför ett sätt att undersöka kontroll och styrning som sker i stadsrummet. Detta är en aspekt av den maktfaktor som spelar in i stadens liv. Planerare utformar hur staden ser ut, vilket påverkar förutsättningarna som brukarna av staden lever under. Genom att planera in ett specifikt bruk av platsen skapas en plats där det finns ett korrekt sätt att bete sig på, och till följd också ett felaktigt beteende. Ett sådant specifikt bruk kan vara en gångstig över en öppen yta som besökarna på platsen följer. Det kan också vara en bänk som är placerad vänd ut mot havet och horisonten, vilket skapar en miljö där platsen i sig talar om vad brukaren bör titta på. Därigenom får miljön brukaren att agera i enlighet med de inbyggda normerna (Westin 2010: 151). Att genom miljöns utformning skapa en beteendenorm för människan gör miljön viktig i ett maktutövande. Planerare är just på grund av detta en stark maktutövare i stadsrummet. Miljön kan skapa en uppfattning hos människan om hur denne bör bete sig, vilket kan påverka personens uppfattning om vad som är ett accepterat beteende. Den effekt miljön har på brukaren går utöver handlingsutövningen i rummet. Den direkta påverkan som sker på människans aktivitet påverkar också vad hon uppfattar som naturligt eller rätt (Cresswell i Olsson 2008: 95). Vad som definieras som en legitim användning och ett allmänt accepterat beteende i det offentliga rummet kan emellertid inte betraktas som objektivt eller neutralt även om det offentliga rummet ofta framställs och uppfattas som sådant. I själva verket är det offentliga rummet färgat av de ojämnlika maktrelationer som råder i samhället. Alla rum, även det offentliga rummet, har en normativ dimension som har både en social och materiell sida. (Olsson 2008: 231) Det som skulle kunna ses som brukarens maktverktyg är hennes handlingar. Följer personen i fråga de beteendenormer som sätts upp eller inte? Vistas hon på platsen eller undviker hon den? Valen påverkar hur andra människor ser på platsen. Genom att brukaren använder bänken vid havet till något annat än att just sitta ner och titta 20

21 på horisonten påverkar hur andra ser på platsen. Även vem som vistas på vilken plats påverkar andra brukares bild av platsen. En del av en park som ofta används av ett ungdomsgäng kommer förmodligen i framtiden att betraktas som en plats för ungdomar, och därmed en plats som andra undviker. Avgränsningar Vi väljer att inte ta upp utvecklingen av offentliga platser ur ett historiskt perspektiv. För att kunna göra det ordentligt anser vi att det skulle krävas en undersökning av motsvarande storlek som den vi gör nu. Vi tar även upp, med bland annat Don Mitchell, vilken roll det offentliga kan spela i politiken, men vi väljer att inte utveckla detta. Vi inser vikten av det politiska spelet i vår vardag, och inser att styrning och påverkan är någonting högst närvarande. För oss ligger tyngdpunkten i förhållandet människa miljö, och varför ting i vår omgivning får och har en makt i våra liv. Undersökningen kommer att försöka ge en generell bild av hur styrning och kontroll ser ut i det offentliga, och vad effekten och påverkan kan bli. Med det sagt innebär det att vi har valt att inte undersöka en specifik plats, utan snarare se olika sorters platser för att försöka se likheter och olikheter. Vi tror att en undersökning av en specifik plats skulle ge en alltför snäv bild av vikten som miljön har i våra vardagliga rutiner och aktiviteter. Vi tar inte heller upp kedjeeffekten av en påverkan, vi tittar på just den delen av kedjan som berör styrning som utövas via speciella materiell vilka påverkar människan till ett visst beteende. Vi kommer inte att ta upp vilka konsekvenser detta sedan får i människans liv eller vilka konsekvenser det kan få för staden i stort, det krävs en mycket större undersökning för att ta reda på. 21

22 Kartan För att få en så rättvisande bild som möjligt över hur maktförhållanden och styrning ser ut i stadsrummet har vi valt att utgå från två infallsvinklar; uppifrån- och användarperspektivet. Uppifrånperspektivet intar vi för att undersöka hur planerare ser staden som de är med och skapar. Användarperspektivet intar vi för att behandla stadsrummet utifrån ett mer individorienterat perspektiv, det vill säga påverkan och effekt på människan. Vi kommer att gå igenom infallsvinklarna var för sig i två olika kapitel. Kapitlen består av teman som behandlar maktförhållandet från olika perspektiv. Dessa två huvudkapitel bildar tillsammans med inledningen och den avslutande diskussionen en enhet bestående av fyra delar. Inledningen och avslutningen kräver de två huvudkapitlen, medan de två huvudkapitlen kan läsas fristående. Det första huvudkapitlet kallar vi för Produktion av rum och det behandlar planerares perspektiv. Huvudsakligen tas makt upp som en uppdelad situation med stöd främst från Olsson, Westin, Lefebvre och Werne. Samtidigt tas även andra synsätt på makt upp för att ge en mer varierad bild. Kapitlet behandlar inte bara att och hur en plats planeras, eller som vi kommer att märka: produceras, men också varför detta sker. Temat Det symboliska stadsrummet tar upp just detta. Undersökningen fortsätter sedan under temat Planering och användande, där en mer konkret bild målas upp över hur planeringen av en plats de facto går till. Genom att sätta sig in i hur planeraren ser på staden kommer det framgå hur planerarens förhållningssätt skiljer sig från användarens. Kapitlet avslutas med temat Falskt fria ytor. Temat lyfter fram de platser i staden som till synes är öppna ytor som är tomma på synligt styrande objekt (murar, bänkar, markbeläggning osv.). Planering och användande tog upp hur de objekt som finns på platsen styr, och är styrda av, användaren av platsen. I Falskt fria ytor tar vi istället upp hur en plats som är tömd på tydligt styrande objekt kan påverka användningen av platsen. Huvudkapitlet Människan med rummet behandlar vår relation till platser på en mer personlig nivå. Maktsynen varierar från Wernes mer uppdelade situation till Kärrholm och Nilssons mer öppna maktsituation som är i en ständig förändring. De olika synsätten används för att försöka komma relationen människa-omgivning närmare och på ett sätt dela upp den. Appropriation, association och individens bild av olika platser används i temat Internaliserad makt för att lyfta fram hur förhållandet till vår omgivning ser ut. Vi diskuterar hur en plats får möjlighet att påverka oss och vad en plats kan göra för formandet av vår identitet. I temat Kroppen gentemot materiellen har vi valt att jobba med socio-materien. Begreppet används för att starkare belysa relationen mellan individen och objekten som omger oss. ANT (aktör-nätverksteorin) och den polymorfa kroppen används för att belysa att vår kroppslighet består av ett 22