2010 Helena Persson Ossian Wennström. Allt unga behöver veta om arbetsmarknaden. Saco sammanfattar forskningen

Transkript

1 2010 Helena Persson Ossian Wennström Allt unga behöver veta om arbetsmarknaden Saco sammanfattar forskningen

2 Allt unga behöver veta om arbetsmarknaden Saco sammanfattar forskningen Helena Persson Ossian Wennström Citera gärna ur skriften, men ange källa Helena Persson Ossian Wennström och Saco 2010 Grafisk form Pangea design

3 Innehåll Förord 4 1. Inledning 5 2. Vad säger forskningen? Valet av utbildningsinriktning Våra råd Utbildningsinriktningens betydelse för lön och inkomst Inriktningens betydelse för livslönen Valet av lärosäte Våra råd Lärosätets betydelse för inkomsten senare i livet Lärosätets kvalitet Svårt att särskilja lärosäte och arbetsmarknad Valet att jobba under studietiden Våra råd Effekter på sysselsättning och inkomst av att arbeta under studietiden Valet att skjuta upp sina studier eller att ta ett sabbatsår Våra råd Uppskjutna studier och inkomst Arbete eller inaktivitet under sabbatsperioden Olika typer av frånvaro Valet att mitt i utbildningen byta lärosäte Våra råd Byte och inkomst Utlandserfarenhet Våra råd Utlandsstudier på två olika sätt Studenters och arbetsgivares värderingar om utlandsstudier Utlandsvistelse och individens inkomst Arbetslöshet efter examen Våra råd Betydelsen av arbetslöshet för inkomst och sysselsättning Vad vi inte vet men skulle vilja veta mer om Betydelsen av examina Betydelsen av praktik Olika orsaker till inaktivitet under studietiden Slutsatser och råd Inför studierna Under studierna Mot slutet av studierna Referenser 32

4 FÖRORD 4 Förord Under de närmaste åren går en av de största ungdomskullarna på mycket länge vidare till högre utbildning och/eller ut i yrkeslivet. Samtidigt kommer arbetsmarknaden att hämmas av finanskrisen och dess efterverkningar. Det är en besvärlig tid att bli vuxen, men det finns forskning om hur arbetsmarknad och utbildning fungerar. Den här forskningen har Sacoutredarna Helena Persson och Ossian Wennström gått igenom, för att föra ut de vetenskapliga studiernas rön till dem som de berör. Anna Ekström, ordförande i Saco

5 1. INLEDNING 5 1. Inledning Den här skriften vänder sig till dem som funderar över vilken betydelse olika alternativ, eller strategier, har för en lyckosam etablering på arbetsmarknaden. Det kan vara de som själva ska välja väg, studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare, arbetsmarknadscoacher samt andra som på olika sätt ger råd om akademisk utbildning och arbetsmarknad. Vårt syfte är att utifrån den senaste svenska nationalekonomiska forskningen söka svaren på frågor som är betydelsefulla för den som antingen funderar på: sitt utbildningsval eller olika alternativ att under studietiden förbättra sina framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Detta är viktigt, inte minst som mycket av den forskning som idag finns på området är relativt otillgänglig för den breda allmänheten. Vi har i vår översyn begränsat oss till nationalekonomiska forskningsrapporter som mäter framgång eller misslyckande på arbetsmarknaden i termer av ekonomisk avkastning eller sysselsättning. Även om det för den enskilde naturligtvis finns fler anledningar att utbilda sig än de rent ekonomiska och sysselsättningsmässiga så går det inte att bortse från att inkomst och arbete är viktigt för de flesta. Vi har också valt att begränsa oss till resultat som är så tidsoberoende som möjligt. Vissa, i sig viktiga, resultat som arbetslöshet och etableringsgrad för olika utbildningar och yrken har vi därför inte tagit med. Arbetslöshet, etableringsgrad och lön förändras över tiden, och speciellt över konjunkturcykler. En konjunktur vänder ofta snabbare än utbildningstiden. Det är farligt att låta tidsberoende faktorer ensamma styra valen av tex utbildning. Innan utbildningen är genomförd kan förutsättningarna ha ändrats helt. Det är därför viktigt att också välja med hjärtat, och läsa något man är intresserad av. För att ändå få en ögonblicksbild över hur det ser ut i dagsläget kan man besöka olika webbsidor. På finns två användbara sidor. Den ena är Saco Arbetsmarknadsdata som visar hur många som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen per månad i förhållande till antalet utbildade i befolkningen. Uppgifterna går att dela upp efter ålder, kön, utbildningsinriktning, utbildningsnivå och län. Det går också att se hur många som fått arbetslöshetsersättning från AEA. Dessa uppgifter går att dela upp i ålder, kön, förbund och län. På Sacosidan finns också en länk till skriften Framtidsutsikter som kommer ut en gång per år. I den presenteras prognoser om arbetsmarknaden för olika akademikeryrken. Prognoserna sträcker sig fem år framåt i tiden. På SCBs hemsida, kan man bland annat ladda ner skriften Inträdet på arbetsmarknaden. Det är en återkommande enkätundersökning som följer upp hur det har gått för nyexaminerade på arbetsmarknaden i alla möjliga avseenden, till exempel hur nöjda de är med sin utbildning. SCB tillhandahåller även prognoserna Trender och prognoser samt Arbetskraftsbarometer. Den förstnämnda handlar om arbetsmarknaden

6 1. INLEDNING 6 för olika utbildningsgrupper upp till 25 år framåt i tiden. Den senare beskriver hur arbetsgivare ser på rekryteringsbehoven av olika yrkesgrupper uppdelade i erfarna och oerfarna på ett och tre års sikt. Kapitlet Vad säger forskningen? består av åtta olika avsnitt. De första sju beskriver vart och ett vad forskningen har att säga om betydelsen av: 1. Valet av utbildningsinriktning. 2. Valet av lärosäte. 3. Valet att jobba under studietiden. 4. Valet att skjuta upp sina studier eller att ta ett sabbatsår. 5. Valet att mitt i utbildningen byta lärosäte. 6. Utlandserfarenhet. 7. Arbetslöshet efter examen. I det åttonde avsnittet tar vi upp några viktiga områden där det idag saknas kunskaper. I sista kapitlet Slutsatser och råd sammanfattas erfarenheterna från forskningen.

7 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? 7 2. Vad säger forskningen? I det här kapitlet sammanfattas kunskapsläget när det gäller en rad områden som är viktiga för individens framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Varje avsnitt, utom det sista, är uppdelat i tre nivåer. Först kommer en ingress samt en snabb genomgång av de råd som följer av de studier som vi tagit del av. I den andra delen redogör vi för innehållet i dessa studier. För den som vill sätta sig in ytterligare i studierna så har vi lagt fördjupande information i fotnötter. 2.1 Valet av utbildningsinriktning Det finns stora luckor i den forskning som på olika sätt berör betydelsen av val av olika utbildningsinriktningar för individens lön och inkomst. I det här avsnittet tar vi upp två svenska undersökningar som närmat sig ämnet Våra råd Inom ramen för olika utbildningsinriktningar finns visserligen vissa löneoch inkomstskillnader mellan lärosäten, men utbildningsinriktningen är jämförelsevis viktigare än utbildningsanordnaren. För den som funderar på att välja en eftergymnasial utbildning är det alltså viktigare att välja rätt utbildningsinriktning än rätt lärosäte (om målet är hög lön eller inkomst). Den som funderar på att välja utbildning bör vara medveten om den stora betydelse som utbildningstiden har för vilken livslön en viss utbildning kan ge. Skillnaderna i livslön är stora mellan olika utbildningsinriktningar. Korta utbildningar med relativt höga löner ger i regel mycket bra avkastning, eftersom en kort utbildning innebär mindre inkomstbortfall, lägre studieskulder, och något längre arbetsliv Utbildningsinriktningens betydelse för lön och inkomst En studie som delvis berör ämnet är utredningen Välja fritt och välja rätt (SOU 2008:69). Den analyserar bland annat betydelsen av valet av utbildningsinriktning för lön och inkomst ett respektive fem år efter examen. En anledning till att utredningen analyserar både lön och inkomst är att dessa mått mäter olika saker. Skillnaden mellan lön och inkomst kan illustreras med att det finns många arbetslösa eller sjukfrånvarande som inte har lön, men som ändå har inkomst. 1 1 Undersökningens inkomstuppgifter är faktiska löneinkomster från skattedeklarationen. Löneuppgifterna kommer från SCBs lönestrukturstatistik. I den senare statistiken har deltidares löner omräknats till heltid.

8 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? 8 Utredningen undersökte en rad olika variablers förmåga att, var och en för sig, förklara skillnader i lön och inkomst. De faktorer som analyserades på detta sätt var utbildningsinriktning, lärosäte, familjebakgrund och ålder, gymnasiebetyg samt det län där individen arbetar. 2 Ett år efter examen förklarades cirka 30 procent av löneskillnaderna av skillnader i familjebakgrund respektive ålder. I den lönemodell där istället utbildningsinriktning användes för att förklara skillnader i lön var modellens förklaringsvärde ca 22 procent. När motsvarande metod användes för att förklara lön fem år efter examen ökade samtliga variablers förklaringsvärden. Familjebakgrund förklarade nu cirka 36 procent av löneskillnaderna, medan utbildningsinriktning förklarade cirka 38 procent av skillnaderna. När det gäller inkomst var mönstret liknade. Den modell där utbildningsinriktning användes för att förklara skillnader i inkomst, liksom den modell där individens familjebakgrund användes som förklaring, hade de högsta förklaringsvärdena, både ett och fem år efter examen. Skillnader i utbildningsinriktning förklarade ca 29 procent av skillnaderna i inkomst ett år efter examen och ca 27 procent fem år efter examen. Skillnaderna i familjebakgrund förklarade ca 27 procent både ett år och fem år efter examen. Skillnader i gymnasiebetyg, arbetslän och val av lärosäte var sämst på att förklara skillnader i inkomst. Val av lärosäte förklarade bara cirka 4 procent av skillnader i inkomst ett år efter examen och 3 procent av skillnaderna i inkomst fem år efter examen. (Mer information om betydelsen av val av lärosäte finns i avsnittet Valet av lärosäte ). I utredningen undersöktes även hur löner och inkomster skiljde sig åt mellan individer med olika utbildningsinriktning. Ett resultat är att även om valet av utbildningsinriktning visat sig vara väsentligt viktigare än valet av lärosäte så kan löne- och inkomstpremien för en viss utbildningsinriktning, variera mellan olika lärosäten. Löne- eller inkomstpremien kan ses som den privatekonomiska avkastningen av utbildning. Premien mäter hur mycket lönen eller inkomsten ökar (i procent) av ett års extra utbildning. Detta innebär att det inom en viss utbildningsinriktning, trots allt, kan finnas vissa skillnader i avkastning beroende på lärosäte. Löne- och inkomstresultaten följs inte alltid åt. Utredningen tog utbildningsinriktningen Pedagogik och lärarutbildning som ett exempel på detta. Umeåstudenter med denna inriktning låg bra till lönemässigt, men låg betydligt sämre till inkomstmässigt. Med kunskap om ovan nämnda 2 Analysen gick till så att separata löne- och inkomstmodeller skattades, var och en, med endast en av nyss nämnda förklarande variabler. Därefter jämfördes modellernas respektive förklaringsvärden. Förklaringsvärdet (eller R 2 -värdet) anger hur stor andel av de totala löne- eller inkomstskillnaderna som varje modell förklarar. En hög andel innebär att en modell har en bra förmåga att förklara skillnader i antingen lön eller inkomst. Av det följer att den förklarande variabeln antagligen är betydelsefull.

9 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? 9 skillnader, mellan vad lön och inkomst mäter, tyder resultaten för examinerade inom inriktningen Pedagogik och lärarutbildning på att relativt många av Umeåstudenterna hade svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, men de som fick jobb hade trots allt en relativt bra lön. En konsekvens av skillnaderna mellan vad undersökningens löne- och inkomstuppgifter mäter är att skillnaderna i lön generellt sett är mindre än skillnaderna i inkomst. Ett annat resultat är att den individuella löne- och inkomstpremien, för en viss utbildningsinriktning, inte alltid är konstant över tid. Det fanns exempel på utbildningsinriktningar för vilka löne- och inkomstskillnaderna för examinerade både minskade och ökade mellan undersökningens två mätpunkter (ett respektive fem år efter examen) Inriktningens betydelse för livslönen Även om den inkomst- eller lönenivå som en viss utbildning kan förväntas ge är viktig för vilken ekonomisk avkastning utbildningen har finns mer som spelar in. För att bedöma en utbildnings avkastning måste individens totala livsinkomst eller livslön beaktas. Livsinkomsten eller livslönen för en akademiker påverkas exempelvis av att denne ofta har haft: relativt låga inkomster under studietiden, färre fullt yrkesverksamma år samt betalat räntor och amorteringar på tagna studielån. Att allt detta (och mer) har betydelse framgår av Sacos rapport Livslöner 2002 (Ljunglöf, 2004). I rapporten beräknas livslöner för en lång rad akademiska utbildningsinriktningar. Undersökningen är en tvärsnittsanalys, vilket innebär att data om akademikers löner i olika åldrar år 2002 fick representera en hel livscykel. Medellönerna i varje årsklass har summerats utbildningsgrupp för utbildningsgrupp och jämförs med motsvarande genomsnitt för gymnasieutbildade med en för utbildningen relevant gymnasieutbildning. 3 Beräkningarna visar att skillnaderna i livslön är stora mellan olika utbildningsgrupper. När hänsyn dessutom tas till att den som studerar får en del av sin totala livslönesumma utbetalad senare än den som börjar jobba direkt efter gymnasiet visar det sig att utbildningslängden har stor betydelse för resultatet. 4 Effekten blir att korta utbildningar med relativt höga löner ger mycket bra avkastning. Det beror på att en kort utbildning innebär mindre inkomstbortfall, lägre studieskulder och något längre arbetsliv. De flesta 3 Grundantagandet är att den gymnasieutbildade börjar arbeta vid 20 års ålder samtidigt som akademikern påbörjar sina studier, att akademikern examineras vid 25 års ålder, att maximalt bidrags- och lånebelopp tas ut under hela studietiden, att årsinkomsten från förvärvsarbete under studietiden uppgår till kronor och att bostadsbidrag erhålls om 223 kronor under hela studietiden. Hänsyn tas dessutom till olikheter i skattesatser, betalning av räntor och amorteringar för studieskuld och ränteavdrag. 4 Diskonteringen sker genom att en internränta beräknas för varje utbildning. Internräntan anger utbildningens avkastning.

10 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? 10 utbildningsinriktningar hade en positiv avkastning, men det fanns undantag. Mest negativ var avkastningen för gymnasielärare, -4 procent. En avkastning på -4 procent innebär att en högskoleutbildad gymnasielärare får en livslön som är fyra procent lägre jämfört med vad han eller hon hade tjänat med enbart gymnasieutbildning. Andra utbildningsinriktningar med negativ avkastning var geovetare (-2 procent), agronom/hortonom (-1 procent) och biolog (-1 procent). Tabell 1 nedan illustrerar hur länge personer med vissa utbildningsinriktningar skulle behöva vara yrkesverksamma för att uppnå en livslön som är i nivå med vad de hade tjänat om de enbart hade haft gymnasieutbildning och gått i pension vid 65 år ålder. Det framgår exempelvis att en arbetsterapeut skulle behöva arbeta till 79 års ålder för att uppnå den livslön som hon eller han hade kunnat uppnå redan vid 65 med enbart gymnasieutbildning. Vidare att det hade krävts en 16 procentig livslöneökning för att samma arbetsterapeut hade kunnat gå i pension vid 65 utan att ha tjänat mindre än om hon eller han enbart hade haft gymnasieutbildning. Tabell 1. Den löneökning eller pensionsålder som krävs för att en individ med en viss akademisk inriktning vid pensionsdagen ska ha uppnått en livsinkomst som motsvarar det samma individ hade haft om denne enbart hade haft gymnasieutbildning och gått i pension vid 65 år ålder Höjd lönenivå Pensionsålder * Arbetsterapeut 16 % 79 år Bibliotekarie 15 % 76 år Sjukgymnast 13 % 75 år Socionom 9 % 75 år Dietist/Kostekonom 9 % 72 år Gymnasielärare 5 % 68 år Geovetare 4 % 68 år Biolog 2 % 67 år *) Efter 65 års ålder förutsätts akademikerna arbeta heltid med samma lön som de hade när de var 64 år. Källa: Ljunglöf, 2004.

11 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? Valet av lärosäte På senare tid har det kommit en hel del studier som tittar på sambandet mellan vilken högskola man har läst vid och vilken inkomst man får senare i livet. De flesta studierna rör situationen i USA och de flesta av dessa finner att studenter från toppuniversitet får mer i avkastning på sin utbildning än studenter från lägre rankade universitet. Men det finns också studier som inte hittar några skillnader i avkastning beroende på var man har läst. I det här avsnittet tar vi upp tre svenska studier som på olika sätt undersökt betydelsen av valet av lärosäte Våra råd När det gäller betydelsen av ett lärosäte för den framtida inkomsten ger de svenska studierna lite olika resultat. Det beror framför allt på att beslutet var man väljer att studera och var man väljer att arbeta för många hänger samman och att olika forskare har hanterat detta på olika sätt. Oavsett hur forskare valt att gå till väga verkar valet av lärosäte inte ha någon avgörande roll för inkomsten senare i livet. Vad som verkar spela mer roll är personliga egenskaper och val av utbildningsinriktning Lärosätets betydelse för inkomsten senare i livet Man kan tänka sig flera skäl till att val av högskola skulle spela roll. Det kan finnas skillnader i utbildningens innehåll, i lärarnas kompetens och undervisningsförmåga och vilka kompetenser (som tidigare erfarenhet och begåvning) de andra studenterna som man studerar tillsammans med har. Det kan också vara så att även om utbildningarna i sig är likvärdiga mellan olika lärosäten, så innebär valet av högskola en signal till arbetsgivare, som värderar högskolor olika högt. Marie Gartell och Håkan Regnér (2005) har tittat på det här sambandet i en studie från 2005 med titeln Sambandet mellan val av högskola och inkomster efter examen för kvinnor och män. 5 De finner att för kvinnor finns det ett klart samband mellan var man har läst och vilken inkomst man får. När författarna även tar hänsyn till var kvinnorna arbetar så försvinner dock det mesta av detta samband. Det betyder att vad som egentligen förklarar att kvinnor får olika lön är att de arbetar på olika regionala arbetsmarknader. Kvinnor väljer i stor utsträckning att arbeta i samma län som de har studerat i, därför finns ett starkt samband mellan val av högskola och val av arbetsmarknad. Det gör att vad som verkar vara en effekt av lärosätet egentligen kan vara en effekt av vilken arbetsmarknad man befinner sig på. Tyvärr kan vi inte från studien säga 5 I studien används registerdata med över studenter som tog examen 1989/90 och 1993/94. De jämför sedan studenternas årsinkomster för De studerar sambandet separat för män och kvinnor.

12 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? 12 om kvinnor själva väljer att arbeta på den lokala arbetsmarknaden eller om det är utbildningarna som bara är anpassade till en geografiskt begränsad arbetsmarknad. Även för män finns ett samband mellan val av lärosäte och senare inkomster, men för männen kvarstår skillnaderna även när man har tagit hänsyn till var männen arbetar. En förklaring till mönstret skulle kunna vara att män inte söker sig till den lokala arbetsmarknaden där de studerat, utan i stället söker sig till ett fåtal mer eller mindre nationella arbetsmarknader. I så fall blir utbudet av högutbildade män stort i dessa regioner, och det kommer i sin tur leda till en ökad konkurrens om jobben. Arbetsgivaren skulle i det fallet kunna använda lärosäte som sorteringsinstrument Lärosätets kvalitet Linda Holmlund (2009) har specifikt studerat om lärosätets kvalitet har någon betydelse för framtida inkomst. Hennes slutsats är att kopplingen mellan lärosäteskvalitet och inkomst är svag i Sverige. 6 Holmlund skriver själv att det inte är lätt att mäta något så komplext som lärosäteskvalitet men kommer sedan fram till tre indikatorer på lärosätets kvalitet; andelen disputerade lärare, andelen lärare per student och högskolenybörjarnas gymnasiebetyg. Hon konstruerar också ett index baserat på samtliga tre kvalitetsmått. Andelen disputerade lärare och andelen lärare per student mäter insatser som högskolan gör, medan betygen mäter betydelsen av studiekamraterna för det egna resultatet. Kompetensnivån på studiekamrater avgör också vilken högsta möjliga nivå som undervisningen kan hållas på. Holmlunds resultat visar att lärosätets kvalitet har en positiv, men mycket liten, effekt. När kontroll görs för var man väljer att arbeta, så försvinner sambandet helt. Holmlunds egen slutsats är att lärosätets kvalitet, och därmed förstås val av lärosäte, inte har någon avgörande roll för vilken inkomst studenten får senare. Vad som verkar spela mer roll är personliga egenskaper och valet av utbildningsinriktning. Utredningen Välja fritt och välja rätt (SOU 2008:69) diskuterades redan under föregående avsnitt, valet av utbildningsinriktning. Utredningen analyserar även valet av lärosäte, och kommer fram till att val av lärosäte är underordnat valet av utbildningsinriktning när det gäller vilka inkomster och löner man får i Sverige. 6 Studien omfattar ca studenter som började studera 1997 och hade en inkomst 2005.

13 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? Svårt att särskilja lärosäte och arbetsmarknad Det är oklart om det är lärosätet eller valet av framtida lokala arbetsmarknad som ger effekten på lön. Tänk dig att en person studerar vid ett toppuniversitet i Stockholmsregionen. I den regionen är löneläget högre än i många andra delar av Sverige. Tänk dig vidare att personen, när denne är färdig med studierna, väljer att stanna kvar i Stockholm och börjar arbeta där. Det är då inte möjligt att avgöra om den högre lön personen får är en effekt av att denne har studerat vid ett lärosäte som har hög kvalitet eller om det beror på att denne arbetar på en arbetsmarknad med ett högre löneläge. Tänkbart är även att valet av lärosäte och dess kvalitet påverkar möjligheterna att välja arbetsmarknad efter utbildningen. För den som läser en vid en regional högskola med lokalt anpassade utbildningar av relativt låg kvalitet kan det i praktiken vara så att vissa arbetsmarknader är mer eller mindre stängda. I det fallet blir valet av lärosäte också ett val av arbetsmarknad. Individen kanske väljer att studera i den region som personen senare vill arbeta i och kanske även är uppvuxen i eller så väljer individen att stanna kvar där hon/han har läst, inte för att personen inte kan få jobb någon annanstans, utan för att personen trivs på den plats som han/hon studerat på. Idealsituationen är när de variabler som ingå i en modell är oberoende av varandra. Forskare vill i den situationen helst av allt mäta den lokala arbetsmarknadens betydelse separat från kvalitetens betydelse. Om man för att förklara betydelsen på en viss variabel använder sig av två variabler (kvalitet och lokal arbetsmarknad) som båda påverkar varandra (i det här fallet lönen) så får man mätproblem och kan få missvisande resultat. Oavsett om man kontrollerar för lokal arbetsmarknad eller inte visar senare tids svenska studier att val av högskola har liten effekt på framtida inkomster. 2.3 Valet att jobba under studietiden Många studenter väljer att arbeta samtidigt som de studerar. I Europa arbetar mellan hälften och tre fjärdedelar av studenterna parallellt med studierna. I genomsnitt arbetar en europeisk student 11 timmar i veckan. Det här avsnittet handlar om arbete i samband med studierna verkligen lönar sig. Resultaten kommer från en finsk undersökning som undersökt den ekonomiska och sysselsättningsmässiga betydelsen arbete i samband med studier.

14 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? Våra råd Arbete under studietiden verkar inte påverka varken sysselsättning eller inkomster efter studietiden. De studier som finner positiva effekter tar inte hänsyn till att arbete ofta leder till förlängda studieperioder (vilket är negativt ur inkomstsynpunkt) eller till att personer har olika förmåga. Det verkar nämligen som att det positiva samband som man ibland hittar mellan arbete under studietiden och inkomster senare i livet förklaras med att det är samma ambitiösa och högpresterande studenter som både jobbar under studietiden och också lyckas bra på arbetsmarknaden. För den som väljer att arbeta under studietiden är det viktigt att se till att arbetet inte innebär att den totala studietiden förlängs eller att arbetet går ut över studieresultaten Effekter på sysselsättning och inkomst av att arbeta under studietiden Det finns flera skäl att arbeta under studietiden. Man kan behöva den extra inkomsten, eller man vill skaffa sig arbetslivserfarenhet inom det område man studerar som i sin tur ger högre lön efter studierna. Att ha arbetat under studietiden kan också av vissa arbetsgivare tas som ett bevis på att studenten är extra motiverad. Men det finns också en negativ effekt av att arbeta. Det finns en trade-off mellan arbete och studier. Studenter som arbetar använder mindre tid till studier och tar vanligtvis längre tid på sig för att avsluta studierna. Många analyser som tittat på sambandet mellan att arbeta under studietiden och framtida inkomster finner ett positivt samband, det vill säga att de som arbetat under studietiden också lyckats bättre senare i livet. Väldigt få av dessa studier tar dock hänsyn till att en students antal arbetade timmar kan bero på skillnader i förmåga eller motivation mellan studenter, som innebär att de mest motiverade och begåvade studenterna både väljer att arbeta mer under studietiden och lyckas bättre på arbetsmarknaden efter studierna, jämfört med sina mindre motiverade och begåvade studiekamrater. Det finns ingen svensk studie som undersöker betydelsen av arbete i samband med studier som samtidigt tar hänsyn till att olika individer har olika förmåga, motivation och ork. Däremot finns det en finsk studie av Häkkinen (2006) som försöker sig på detta. 7 Studien tittar på effekten av jobb under studier för sannolikheten att få jobb och årsinkomsternas storlek efter examen. Häkkinen studerar vad som händer med sysselsättning och inkomster i två olika situationer. För det första under antagandet att arbetet inte påverkar 7 Studien täcker Finland för perioden och studenterna följs 8 eller 10 år efter antagningen. I studien använder sig Häkkinen av en så kallad instrumentalvariabelteknik för att skatta effekter som inte påverkas av att individer har olika förmåga.

15 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? 15 när man tar ut examen. För det andra när arbetet tillåts påverka studentens tid till examen. Resultaten indikerar att ett års extra arbete under studietiden ökar sannolikheten att vara sysselsatt ett, två eller tre år efter examen med mellan 0 och 5 procent. 8 Om vi går över till inkomsteffekter och inte tillåter studietiden att bli längre på grund av att man arbetar, så kommer ett års extra arbete under studietiden att ge 18 procents högre inkomst ett år efter examen. Två år efter examen är inkomsten 10 procent högre, och efter 3 år, 6 procent högre. Skillnaden mellan de som arbetar och de som inte arbetar under studietiden minskar alltså över tiden, men det är bara det första årets effekt som är statistiskt signifikant. 9 Om man däremot tillåter att tiden fram till examen påverkas av att man arbetar, blir effekten betydligt mindre, runt 2 procent både första, andra och tredje året. Inget av resultaten är dock signifikant. När Häkkinen använder mer traditionella metoder, som inte tar hänsyn till skillnader i förmåga, så får hon positiva och signifikanta resultat för både sysselsättning och inkomster för samtliga tre år efter examen. När hon däremot tar hänsyn till skillnader i förmåga så försvinner i stort sett de signifikanta resultaten. Det är därför troligt att tidigare studier, som inte tagit hänsyn till förmåga, överskattar effekten av arbete under studier för den framtida sysselsättningen och inkomsten. En del av det sambandet förklaras troligen av att det är samma ambitiösa och högpresterande studenter som både jobbar under studietiden och också lyckas bra på arbetsmarknaden. 8 Sysselsättningseffekterna är positiva både om man kontrollerar för tid till examen eller inte, men statistiskt icke signifikanta. 9 Anledningen är att instrumentalvariabelskattningar är mer oprecisa än traditionella minsta kvadratskattningar.

16 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? Valet att skjuta upp sina studier eller att ta ett sabbatsår Det här avsnittet bygger på forskning som kan ge oss mer information om hur studieavbrott eller sabbatsår påverkar individens inkomst och lön Våra råd Den som överväger att plugga vidare efter gymnasiet bör påbörja studierna så snart som möjligt. Att vänta tycks straffa sig och väntetiden har antagligen relativt stor betydelse för individens inkomst och lön. För den som inte kan bestämma sig, eller som av olika anledningar inte kan påbörja en viss utbildning, kan det vara värt att tänka på att arbetslivserfarenhet, i jämförelse med inaktivitet (att varken jobba eller studera), har positiv betydelse för den framtida lönen och att inaktivitet på motsvarande vis har negativ betydelse. Studien ger också viss ledning till den som under sin utbildningstid exempelvis funderar på att göra ett avbrott för att jobba. Arbetslivserfarenheter under studierna tycks visserligen ha en mer positiv effekt på lönen vid 35 års ålder än erfarenheter från tiden innan studierna, men värdet av arbetslivserfarenheter från tiden efter studierna tycks vara allra högst. Den som exempelvis på grund av brist på motivation eller lust att resa behöver göra något annat än att studera eller jobba bör göra detta så tidigt som möjligt. Detta eftersom inaktiv tid från tiden före studierna är minst negativ för lönen och inaktiv tid från tiden efter studierna är mest negativ. Eftersom inaktiv tid alltid tycks ha negativ betydelse för den framtida lönen kan det för den som efter gymnasiet är ressugen vara värt att fundera över om inte ressuget exempelvis skulle kunna tillfredställas genom att en del av studietiden förläggs utomlands Uppskjutna studier och inkomst Uppskjutna eftergymnasiala studier, i form av en sabbatsperiod eller ett studieavbrott, innebär vanligen att tidpunkten när en individ kan ta ut en eftergymnasial examen senareläggs. Sunt förnuft säger att det är fördelaktigt att påbörja och avsluta eftergymnasiala studier så tidigt i livet som möjligt. Ju tidigare en nyexaminerad kommer ut på arbetsmarknaden ju fler yrkesaktiva år med högre utbildning kan han eller hon räkna med. Många yrkesaktiva år med högre utbildning är viktigt eftersom det innebär fler år med den förhoppningsvis högre inkomst som utbildningen ska ge. Många yrkesaktiva år med den högre utbildningen innebär också fler år att sprida ut utbildningskostnaderna på. Att skaffa sig en eftergymnasial utbildning är nämligen en stor investering. Viktiga anledningar till att investeringskostnaderna är stora är att studier vanligen innebär flera års

17 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? 17 förlorad möjlig inkomst och inkomstökning. För de allra flesta innebär studier dessutom ökad belåning. Forskare vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, har bidragit med viktig kunskap när det gäller hur enskilda individers framtida inkomst påverkas av senarelagda studier (eller sabbatsperioder). Resultaten från studien Mind the gap (Holmlund m.fl., 2008) visar att den som efter gymnasiet väntar länge med att påbörja sina eftergymnasiala studier får lägre livsinkomst. Ju längre tidsgap mellan gymnasium och eftergymnasiala studier, ju större inkomstförlust. Skattningarna tyder även på att ett långt gap innebär lägre chans att vara sysselsatt. Tabell 2 nedan visar att fördröjda studier kan ha en mycket kraftfull och negativ effekt på en individs skattade livsinkomst. Resultaten tolkas enligt följande. En man som skjutit upp sina eftergymnasiala studier i två år kan vid 40 års ålder förväntas ha ca 37 procents lägre inkomst jämfört med om han påbörjat sina eftergymnasiala studier direkt efter gymnasiet. 10 Av detta följer att hans inkomst vid jämförelsetidpunkten är ca kr lägre än vad den kunde ha varit om studierna hade påbörjats direkt. För en kvinna med motsvarande fördröjning (och övriga antaganden) är den procentuella inkomstminskningen större, ca 53 procent. I kronor räknat blir dock inkomstförlusten mindre beroende på att kvinnor i genomsnitt tjänar sämre (ca kr lägre). Tabell 2: Uppskjutna studiers påverkan på en individs livsinkomst, 2002 års priser Män i 40 års ålder Kvinnor i 40 års ålder Procent Kronor Procent Kronor Ett års Fördröjning Två års fördröjning Tre års fördröjning Fyra års fördröjning - 0, , , , , , , , Not: Tabellens beräkningar utgår från 2002 års priser. Källa: Holmlund m.fl., Mannen antas vara född Bräkningarna har gjorts med 2002 års priser.

18 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? Arbete eller inaktivitet under sabbatsperioden I studien genomfördes även en undersökning av i vilken utsträckning uppskjutna studier hade betydelse för om individerna arbetade eller var inaktiva (varken studerade eller arbetade) före, under och efter sina eftergymnasiala studier (fram till 35 års ålder). Ett års uppskjutna studier innebar att den totala arbetslivserfarenheten, från gymnasieexamen fram till 35 års ålder, minskar med ca 0,137 år och att den inaktiva tiden ökar med motsvarande 0,137 år. Ett inte orimligt antagande är att erfarenheter från tiden före en individs utbildning har mindre värde för den framtida lönen än erfarenheter tillägnade efter studiernas avslut. Med anledning av detta gjordes särskilda skattningar av hur arbetslivserfarenhet (och inaktiv tid) påverkar individens lön beroende på om erfarenheten (eller den inaktiva tiden) förlades till tiden före, under eller efter studierna. Resultaten visar att ett års arbetslivserfarenhet generellt tycks ge ca 2,6 procent högre lön vid 35 års ålder, men att det finns skillnader beroende på när i tiden erfarenheterna är gjorda. Erfarenheter från tiden före studierna tycks ha lägst betydelse för lönen vid 35 års ålder och erfarenheter från tiden efter studierna tycks ha högst betydelse. Med inaktiv tid tycks mönstret vara det motsatta. Inaktiv tid från tiden innan studierna är minst negativ för lönen vid 35 års ålder. Inaktiv tid från tiden efter studierna är mest negativ Olika typer av frånvaro Det finns ingen studie som tittar på om orsaken till inaktiviteten under studietiden spelar roll. Däremot kan en annan studie, Career Interruptions and Subsequent Ernings (Albrecht m.fl., 1998), ge vägledning om olika orsaker till frånvaro har olika betydelse för framtida lön. Studien skiljer mellan frånvaro på grund av föräldraledighet, hushållsarbete, arbetslöshet, militärtjänst samt andra aktiviteter. Resultaten visar att olika typer av frånvaro från arbetet påverkar lönen relativt olika och att det även finns könsmässiga skillnader. Utmärkande var exempelvis hur kvinnors och mäns löner påverkas olika av föräldraledighet och ledighet på grund av hushållsarbete. För män visade sig dessa typer av frånvaro ha väsentligt mer negativ effekt på lönen än för kvinnor. En förklaring skulle kunna vara att arbetsgivare vid anställning och lönesättning räknar med en högre risk för frånvaro för kvinnor och därför, medvetet eller omedvetet, sätter kvinnors löner lägre. Eftersom det är ovanligare att män har de här typerna av frånvaro finns inte motsvarande förväntan för män, de får istället betala kostnaden individuellt när och om den uppstår. I vilken utsträckning detta mönster även gäller frånvaro före och under studietiden är osäkert. Vi håller det dock för troligt att också olika typer av inaktivitet före och under studietiden i någon mån har olika betydelse för

19 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? 19 lönen. Förhåller det sig så blir innebörden att alla typer av inaktivitet inte ska dras över samma kam. 2.5 Valet att mitt i utbildningen byta lärosäte Det kan finnas många anledningar till att en individ överväger att byta lärosäte. För någon kan det handla om att komma närmare den egna familjen, för någon annan, närmare en tänkt arbetsmarknad. Andra skäl kan exempelvis vara att få möjlighet att läsa kurser/utbildningar som bedöms vara mer relevanta, ha högre status eller av bättre kvalitet. Det här avsnittet bygger på en studie som undersökt betydelsen av lärosätesbyten för individens inkomst Våra råd Bytare har i genomsnitt något lägre inkomster än ickebytare, men inkomstskillnaderna försvann efter några år. En viktig erfarenhet är att ett byte av lärosäte tycks vara förenat med något slags negativ signal, men att det samtidigt tycks som att bytare kan förbättra sina inkomstmöjligheter väsentligt genom att ta ut en examen. Det har ingen betydelse om man byter till ett bättre eller sämre lärosäte. Byten som inte innebär förlängd utbildningstid är ett bättre alternativ än byten som innebär motsatsen Byte och inkomst Enligt studien Earning differences between transfer and non-transfer students (Holmlund och Regnér, 2009) byter ungefär en tredjedel av alla studenter lärosäte under sin utbildningstid, men frågan är om dessa byten lönar sig ekonomiskt. Studien omfattar alla personer som började vid ett svenskt lärosäte åren 1995, 1996 och 1997 och hade någon form av inkomst under analysperioden 2002 till Jämförelsen visar att de som bytte lärosäte under sin utbildningstid hade signifikant lägre inkomster 2002 än de som inte bytte. Samtidigt framgår att inkomstskillnaderna minskade relativt snabbt över tid. År 2002 hade bytarna i urvalet ca 22,3 procent mindre årsinkomst än ickebytare. År 2005 hade skillnaden minskat till ca 4,8 procent. Författarna till studien konstaterade att resultaten inte utesluter att skillnaderna helt upphör om det hade varit möjligt att förlänga analysperioden ytterligare några år.

20 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? 20 En förklaring till att det finns inkomstskillnader mellan bytare och ickebytare är att bytare tar längre tid på sig att bli färdiga med sin utbildning. Skillnaderna vid undersökningens första mätpunkt (2002) kan alltså förklaras med att bytarna har väsentligt mindre arbetslivserfarenhet än ickebytarna. Med tiden minskar de relativa skillnaderna när det gäller arbetslivserfarenhet, då minskar också ickebytarnas inkomstmässiga övertag. En stor del av inkomstskillnaderna förklaras av skillnader i lönefördelningens botten. Bland de 10 procent som tjänade minst var inkomstskillnaderna mellan bytare och ickebytare nämligen allra störst. Minst var skillnaderna för de 10 procent som tjänade mest. Bytarna skilde med andra ord ut sig genom att det bland dem fanns en högre andel som hade riktigt låga inkomster, sannolikt beroende på att relativt fler bytare fortfarande studerade, var arbetslösa eller arbetade deltid när mätningarna gjordes. Av studien framgår vidare att bytare har väsentligt mer nytta att ta ut en examen än ickebytare. En möjlig tolkning av detta skulle kunna vara att ett byte av lärosäte i regel medför en negativ signal om lägre produktivitet. Detta negativa signalvärde kan förklara varför bytare har mer nytta av att ta ut en examen. Detta eftersom en examen kan vara ett effektivt sätt att visa att man, trots lägre förväntningar på grund av bytet, faktiskt kan prestera något som är fullgott. Behovet att signalera produktivitet tycks samtidigt variera mellan olika grupper av bytare. Bytare som börjat sina studier vid ett toppuniversitet avviker enligt studien mindre i inkomst än andra bytare. Om bytarna byter till ett bättre eller sämre lärosäte tycks däremot spela mindre roll. Bytarnas val av lärosäte förklarar nämligen inte skillnader i inkomst.

21 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? Utlandserfarenhet Det här avsnittet bygger på tre studier som på olika sätt undersöker betydelsen av utlandserfarenhet Våra råd Utlandserfarenhet verkar inte betyda så mycket för yrkeslivet, men däremot har det en positiv effekt för privatlivet. Arbetsgivarna tycks inte se utlandsstudier som nödvändiga, men utlandsstudier kan naturligtvis ändå vara en merit. En person med utlandserfarenheter tjänar i genomsnitt lite mer än en person utan motsvarande erfarenhet. Det tycks som att det är utlandserfarenhet som är tillägnad efter examen, och inte före, som har betydelse för detta. Om man väljer att studera utomland bör man göra det i första hand för den personliga erfarenhetens skull, inte för att få bättre karriär Utlandsstudier på två olika sätt Det finns framför allt två alternativ för att studera utomlands. Man kan organisera sina utlandsstudier på egen hand. En sådan person brukar betecknas som en freemover. Det andra sättet är att resa som utbytesstudent. Då ingår utlandsstudierna i ett utbytesprogram som organiseras av ett universitet eller en högskola i Sverige. I det senare fallet ingår utlandsstudierna som en formell del i ett svenskt utbildningsprogram. Av figur 1 nedan framgår att under läsåret 2008/09 studerade svenskar utomlands med studiemedel från CSN, via utbytesprogram och som freemovers. Det var 3 procent fler utlandsstuderande än läsåret innan. Under de senaste tio åren har dock antalet studenter som läser utomlands minskat, men det är en minskning som freemovers har stått för, medan antalet utbytesstudenter ökade med över 10 procent. Under samma tidsperiod har antalet inresande studenter till Sverige tredubblats och läsåret 2008/09 uppgick antalet till I genomsnitt är det en ökning med 14 procent per år. Det innebär att antalet inresande studenter numera är större än antalet utresande studenter.

22 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? 22 Figur 1 In- och utresande studenter läsåren 1999/ / Inresande kvinnor Inresande män Utresande kvinnor Utresande män 0 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 Källa: SCB Studenters och arbetsgivares värderingar om utlandsstudier Det finns i stort sett inga studier om vilka effekter utlandsstudier har. Ett undantag är Högskoleverket som 1999 gjorde en intervjustudie om effekter av utlandsstudier. Man intervjuade 1820 högskolestudenter som fått studiemedel för utlandsstudier och 36 arbetsgivare. Sammanfattningsvis kan man säga att utlandsvistelsen har varit positiv för studenterna. Mellan 15 och 20 procent av studenterna tyckte dock att det var svårt att återanpassa sig till hemmiljön efter utlandsstudierna. Ju längre man hade varit utomlands, ju svårare var det. Bland de positiva effekterna dominerade personlig utveckling. Den största nyttan uppgavs vara förbättrade språkkunskaper. Bäst har man kunnat utnyttja kunskaperna vid efterföljande utlandsresor och i sociala sammanhang. Däremot var användningen av utlandserfarenheten i det arbete man hade och i möjligheterna att få ett önskat arbete mindre. Generellt uppfattades utlandsstudierna som mer viktiga för privatlivet än för yrkeslivet. Arbetsgivarna angav att de har anställt personer med utlandserfarenhet, men att det inte var något de explicit frågade efter. Däremot sågs utlandserfarenhet som en merit.

23 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? Utlandsvistelse och individens inkomst Det finns ingen studie som specifikt har studerat sambandet mellan inkomster och studier utomlands, men Håkan Regnér (2010) har studerat om det finns inkomstskillnader mellan examinerade akademiker som har varit bosatta utomlands och examinerade som inte har varit bosatta utomlands. 11 Figur 2 visar fördelningen av inkomsterna för de båda grupperna. Inkomsterna är uppdelade i hundradelar, så kallade percentiler. Längst till vänster visas fördelningen vid den 5:e percentilen. Vid den 5:e percentilen har 5 procent av personerna lägre inkomster än den summa som anges på den vertikala y-axeln, och 95 procent högre inkomster än det angivna beloppet på y-axeln. Vid den 99:e percentilen, som är den högsta, har 99 procent av personerna lägre inkomster och en procent högre inkomster än den angivna på y-axeln. Figur 2 Genomsnittliga inkomster i olika delar av fördelningen bland personer som har utlandserfarenhet och personer som inte har utlandserfarenhet th 10th 25th 50th 75th 90th 99th Erfarenhet Ej-erfarenhet Källa: Regner, Bland de som tjänar mindre, alltså de som ligger i den nedre delen av fördelningen i Figur 2, har gruppen med utlandserfarenhet lägre inkomster än gruppen utan utlandserfarenhet. Däremot har gruppen med utlandserfarenhet högre inkomster än gruppen som saknar erfarenhet från och med den 75:e percentilen (alltså där 75 procent av de undersökta individerna har lägre inkomster och 25 procent har högre inkomster). Skillnaderna mellan grupperna tilltar högt upp i fördelningen. 11 Studien bygger på registerdata från Statistiska centralbyrån och omfattar alla nybörjare i högskolan och alla personer som tagit ut en examen läsåren 1993/94 och 2000/01. Personer med utlandserfarenhet identifieras genom information om ut- och inflyttningsår. Det går inte att utläsa varför en person har varit utomlands. Personerna kan ha studerat, arbetat eller bara rest runt. Totalt jämförs personer som varit utomlands med personer som inte varit registrerade utomlands.

24 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? 24 De relativt låga inkomsterna i botten av fördelningen och relativt höga i toppen av fördelningen för dem med utlandserfarenhet kan tolkas på flera sätt. Effekten kan vara temporär, till exempel om det tar tid innan de med utlandserfarenhet etablerar sig på arbetsmarknaden. De kanske tar längre tid på sig innan de hittar ett arbete som de accepterar, eller kräver en högre lön för att ta ett arbete, än de som inte varit utomlands. När de väl etablerat sig kanske de når arbeten som leder till inkomster som är högre än de som inte varit utomlands har. Skillnaderna mellan grupperna kan också vara permanenta. De låga inkomsterna för personer med utlandserfarenhet (i botten av fördelningen) förklaras då med att de har investerat i kunskaper som de inte kan använda för att skaffa sig en hög inkomst. Det kan till exempel gälla personer som har varit medföljande till någon som har arbetat eller studerat utomlands eller personer som lärt sig landspecifik kunskap som inte är gångbar i Sverige. Det kan också vara så att man har arbetat för att finansiera en utlandsvistelse, på ett café eller som au pair, och inte sett utlandsvistelsen som en investering för en framtida karriär. I toppen av fördelningen återfinns de som under utlandsperioden investerade i kunskap och kompetens som påverkar karriärmöjligheterna i Sverige. Figuren speglar då att det är olika personer med olika egenskaper som befinner sig i olika delar av inkomstfördelningen och att dessa skillnader består. Studien visar att år 2005 var skillnaderna mellan examinerade akademiker med utlandserfarenhet och de som saknar utlandserfarenhet mellan 1,5 till 3 procent. 12 Det motsvarar mellan 5000 kr och kr mer om året till dem med utlandserfarenhet. Delar man upp resultatet på sektor och kön, så finner man dock att sambandet bara är signifikant för män i privat sektor. De som arbetar inom offentlig sektor och har utlandserfarenhet har inte högre lön än de som inte varit utomlands. Kvinnor i privat sektor som har varit utomlands har inte heller högre lön än andra. Personerna kan ha skaffat sig erfarenheterna antingen genom arbete i utlandet eller genom studier. Det går inte att separera effekterna i datamaterialet, men känslighetstest som Regnér har gjort antyder att det är den erfarenhet som en person skaffat sig efter examen som har störst betydelse, och inte erfarenhet som införskaffats före examen. 12 Procentsatsen varierar beroende på vilka faktorer man kontrollerar för och vilka inkomstrestriktioner man gör.

25 2. VAD SÄGER FORSKNINGEN? Arbetslöshet efter examen I avsnittet Valet att skjuta upp sina studier eller att ta ett sabbatsår framgick bland annat att tid som man tillbringar med att göra andra saker än studera och arbeta före under och i synnerhet efter en avslutad eftergymnasial utbildning kan innebära varaktigt lägre inkomst. Samtidigt framgick att arbetslivserfarenhet alltid är positivt, men att dess effekt är starkast om man skaffar sig den efter genomförd eftergymnasial utbildning. Efter studierna kan det vara svårt att direkt hitta ett arbete som motsvarar ens utbildning. Man kan då välja olika vägar att gå. En strategi är att ta ett jobb, vilket som helst, under tiden som man söker annat arbete. Ett annat alternativ är att helt enkelt vara arbetslös i väntan på ett bra arbete. Det finns ingen studie som har ställt de här två strategierna mot varandra. Däremot finns en undersökning som handlar om vilken effekt arbetslöshet direkt efter studierna har på de framtida inkomsterna. Detta avsnitt bygger på resultaten från denna Våra råd Arbetslöshet i samband med examen leder till framtida inkomstförluster, inte bara genom att lönen blir lägre, utan även genom att sysselsättningen blir lägre. Effekterna är bestående. Sammanfattningsvis finns starka skäl för att i samband med examen försöka undvika arbetslöshet och att, oavsett arbetets kvalifikationsnivå, försöka finna ett arbete. Om man har möjlighet att söka arbete från ett annat arbete, även man inte är nöjd med det, så ger det ett bättre utgångsläge än att först bli arbetslös och sedan söka jobb Betydelsen av arbetslöshet för inkomst och sysselsättning I Marie Gartells rapport (2009a;2009b) följs alla personer som har tagit examen från Stockholm eller Uppsala universitet mellan åren 1991 och Gartells analyser visar att det finns ett bestående negativt samband mellan arbetslöshet 14 direkt efter examen och framtida inkomst. Personer som efter examen har registrerat sig på arbetsförmedlingen hade ca 30 % lägre årsinkomst fem år efter examen jämfört med de som inte registrerade sig som arbetslösa på förmedlingen. De negativa inkomsteffekterna håller i sig även tio år efter examen och det finns inga tecken på att de skulle avta. 13 Totalt omfattar studien individer. 14 Med arbetslösa individer menas alla individer som registrerade sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen.