Tekniken i skolan. Från tvinnade ullfibrer till konstgjorda korsband NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 3 OKT 2011 ÅRGÅNG 17

Transkript

1 Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 3 OKT 2011 ÅRGÅNG 17 Från tvinnade ullfibrer till konstgjorda korsband TEXT OCH FOTO: KATARINA BLOMQVIST, CETIS Teknik och textil har gått hand i hand sedan lång tid, forskare hittar nya användningsområden och textilindustrin håller på att förändras. Området Smart Textiles är på frammarsch och i vissa fall ser vi att traditionella tekniska hjälpmedel i framtiden kan ersättas av textila lösningar. Att förhålla sig till det i klassrummet är spännande och lärorikt. Människan har tillverkat textilier i minst Spinnmaskinen Spinning Jenny och 9000 år. De första textilierna har man vävmaskinen uppfanns. När handvähittat i Sydamerika och Turkiet. Långt varna såg sin framtid hotad förstörde senare blev textilproduktionen en av de de flera av de nya maskinerna, men första tillverkningarna som industriali- ingenting stoppade utvecklingen. När serades. Det skedde när textilindustrin den industriella revolutionen nådde tog fart under den industriella revolu- Sverige under första hälften av 1800 tionen i Storbritannien på 1700-talet. talet förändrades samhällsstrukturen. Vävmaskinen rationaliserade arbetet. Människor flyttade i större utsträckning till städer och fick arbete i fabrikerna. Maskiner och innovationer förbättrades tack vare den växande industrin. Genom åren har dock den svenska textilindustrin genomgått stora omvandlingar. Konkurrens från länder med billig arbetskraft har gjort den inhemska produktionen mindre lönsam. En förändring håller dock på att ske. Idag har produktion och forskning kring så kallade tekniska textilier blivit allt viktigare för den svenska textilindustrin. Forts. s. 3

2 Vad måste göras?! TEXT: THOMAS GINNER, FÖRESTÅNDARE, CETIS Nu börjar en lång rad nya styrdokument, behörighetsregler, betygsbestämmelser, legitimationskrav m. m. ta plats i skolan. Om man tror på och värnar teknikämnet kan nog mycket av allt detta vara rätt bra. Men det ställer stora krav på arbetsinsatser men också tålamod. Vi har länge påpekat och larmat om de brister som kännetecknar de sätt på vilka majoriteten av Sveriges kommuner, skolor och skolchefer missskött det obligatoriska ämnet teknik i grundskolan. De har kunnat smita undan sitt ovillkorliga ansvar eftersom nonchalans eller ointresse rått också utanför skolans väggar. Skynda långsamt Tillsammans med övriga reformer gör den nu betydligt tydligare kursplanen det, både lättare och mer tvingande att rätta till underlåtenhetssynderna. Men vad är det då som behöver göras och i vilken ordning och omfattning? För att börja med det senare. Risken i sådana här lägen är att politiken i sin iver att visa handlingskraft under innevarande mandatperiod kräver snabba förändringar och ställer stora och kortsiktiga resurser till förfogande. Verkningsgraden på den sortens pengar är låg. Det gäller kanske i särskilt hög grad teknikämnet, där antalet kompetenta utbildare och fortbildare är begränsat, eftersom ämnet varit rätt styvmoderligt behandlat på många högskolor. Skall det hela lyckas krävs alltså en strategi på mellanlång fyra till fem år och lång sikt. Vad borde därför göras? 1 Lärarfortbildning! Viktigast är lärarfortbildning. Här har CETIS tillsammans med landets lärarutbildningar erfarenhet av rätt lyckade samarbeten. Genom att samordna våra insatser kan vi tillsammans utgöra en betydande resurs. 2 Lärarutbildning Antalet sökande till teknikutbildningarna inom lärarutbildningen har under åren varit relativt litet eftersom varken myndigheter, skolchefer eller rektorer tryckt på. Trots att det tar lång tid innan vi utbildat en helt ny kader kompetenta tekniklärare, är det förstås angeläget att både universitet, högskolor och skolchefer medverkar till att betydligt fler lärarstudenter än hittills väljer teknik. De som gör det är oftast mycket nöjda. Det vet vi sedan flera år tillbaka! 3 Utveckla innehåll och metoder Den nya kursplanen gör det betydligt enklare för lärare och elever att förstå vad som måste göras. Men där det inom de flesta andra ämnen på gott och ont finns en lång tradition man kan luta sig mot, gäller inte detta för teknikämnet. Därför måste det som nu anges under centralt innehåll fortsätta utvecklas till god undervisning. Också här kan CETIS tillsammans med lärarutbildningarna och andra aktörer medverka genom att t.ex. samla lokala och regionala utvecklingsansvariga. 4 Bedömningsstöd Inte minst det faktum att man nu också skall sätta betyg i åk 6 kräver att eleverna får en så långt möjligt likvärdig bedömning. Skolverket arbetar redan nu med en exempelsamling inom teknik, som är tänkt att fungera som ett stöd för lärarna. Det blir ett viktigt verktyg, som sedan kontinuerligt kan utvecklas. 5 Ordentligt lokalt timplaneutrymme Det har varit ganska lätt att hitta skolor som inte kunnat redovisa en enda timme teknik, framför allt i åk 1-6. Så kan det inte längre fortsätta. Totalt har biologi, fysik, kemi och teknik i grundskolan 800 timmar. Delar man upp denna pott på de fyra ämnena får man 200 timmar per ämne. Det är så många timmar tekniken skall ha oavsett om de integreras med andra ämnen eller inte! 6 Nationellt prov Om några år, när mycket av detta är på plats, är det läge att utveckla nationella prov också i teknik. Skall vi ta ropen på fler ingenjörer och tekniker och ökad teknisk bildning för alla på allvar, är teknikämnet centralt. Och då är det de ovan angivna insatserna som måste till. Svårare än så är det inte. Tekniken i skolan ges ut av CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet. Nyhetsbrevet utkommer fyra gånger per år med en upplaga på ca 9000 exemplar. Redaktör: Claes Klasander, CETIS Postadress: Linköpings universitet Campus Norrköping NORRKÖPING e-post: claes.klasander@liu.se Telefon: Ansvarig utgivare: Thomas Ginner e-post: thomas.ginner@liu.se Tryck: Elanders AB ANNONSBOKNING Rekvisitör: Katarina Blomqvist Postadress: CETIS Linköpings universitet Norrköping e-post: katarina.blomqvist@liu.se Telefon: Mobil: Aktuella priser med mera finns på PRENUMERATION Beställ ditt eget exemplar gratis från CETIS hemsida KONTAKT Projektledare: Eva Skogman Telefon: e-post: eva.skogman@liu.se 2 Tekniken i skolan nr

3 Forts. från s. 1 Tekniska textilier - smart textiles Från att ha varit något som människan burit för att skydda sig med, se bra ut i eller för att dekorera sina hem med, har textilier fått nya användningsområden. Nu samarbetar Textilhögskolan i Borås och textilindustrin kring andra områden. Tekniker och forskare hittar nya lösningar. Vad sägs om plagg som håller koll på vår hjärtrytm, kyler oss vid extrem hetta eller mäter vår motståndskraft när vi är sjuka? Till och med inuti kroppen gör textil- eller nanofibrer nytta, t.ex. som konstgjorda leder eller korsband. I bullriga miljöer kan tyg absorbera ljud genom att röra sig och vid byggen kan textil armera betong. Möjligheter finns i oändlighet och forskningen som pågår är till stor del behovsstyrd. Vilka idéer kan vi komma med i framtiden och vilka behov kan nya textila material tillfredsställa? Ett resonemang i skolan Marie-Louise Nilsson, lärare i Olofström, arbetar med elever i åk 3 och 5. Hon resonerar tillsammans med barnen kring teknik i textilslöjd. Hur kan det ha gått till från första början, när människan hittade ullfibrer som fastnat och formats till trådar i buskarna med vindens hjälp? Eleverna får tvinna och snurra ullfibrer till garn. De upptäcker ganska snart att det är lättare om man är två, tråden blir längre och det går fortare. Men för att snabba på produktionen om man är ensam behövde man fundera ut ett hjälpmedel en spinnpinne. Ett sådant enkelt verktyg förbättrade människans möjligheter att tillverka långa trådar. Marie-Louise visar hur man genom arbete kan upptäcka en kedja av möjligheter, hur nya behov har lett till fler idéer och nya uppfinningar. En slända pinne med centrerad tyngd av något slag - ger ännu längre trådar, med jämnare och finare kvalité vilket ökar produktionshastigheten avsevärt. Eleverna upptäcker också att allt som tvinnas ökar dramatiskt sin hållfasthet och styrka. Efter sländan kom så småningom spinnrocken, med kraftöverföring från fot, pedal och uppväxling via korslagt snöre och två olika stora hjul. Historik och morgondagens miljö Marie-Louise diskuterar även hur textilproduktionen ökade genom el- och ångkraft med barnen och introducerar Spinning Jenny för dem. När lektionen kommer in på industrialiseringen berättar Marie-Louise om att de nya maskinerna i mångt och mycket bygger på gamla erfarenheter, metoder och teknik. Här blickar hon tillbaka till ursprunget, att tvinnade fibrer ger styrka och hållfasthet. Härifrån kan man fortfarande utveckla nya tekniska lösningar. Forskningen i Borås är ett lysande exempel på hur kombinationen av fibrer och nanoteknik kan leda till Textiltips Spinnrockens funktioner undersöks. innovationer som att handväskan i textil ändrar färg när mobilen ringer. Det blir spännande lektioner med dåtid, nutid och framtid som perspektiv. Även miljöaspekterna kan få utrymme här. Textilproduktionen påverkar luft, vatten och mark. I Indien, där 50 miljoner människor är sysselsatta inom textilindustrin är knappast avloppssystemen anpassade för all kemikaliebehandling som produktionen kräver. Det är ett stort problem, som vi även haft i Sverige. Vattendrag och grundvatten förorenas av kemikalierna. Ytterligare ett problem är den stora mängd vatten som går åt. Det är en stor utmaning för tekniker att lösa frågan om hur morgondagens textilproduktion ska se ut. Ansvaret för att i framtiden få en miljövänlig textilindustri kanske vilar på just dina elever. Fiorenzo Omenetto, professor i medicinsk teknik berättar på TED Talks om sin forskning kring silke. Detta vackra och starka material har nya högteknologiska användningsområden. the_ancient_material_of_the_future.html Tekniken i skolan nr

4 Händelserik höst för Polhem350 TEXT: JACOP DALUNDE, POLHEM350 FOTO: POLHEM350 Likt Christopher Polhem själv har Polhem350-projektet många järn i elden. Bakom oss har vi en intensiv Almedalsvecka, där vi arrangerade inte mindre än 22 evenemang och skapade mötesplatser för beslutsfattare och intressenter av innovation och entreprenörskap. Knappt har hösten börjat och vi har redan haft Näringsrikfrukost i Eskilstuna med fokus på barns teknikintresse och vi har träffat elever på KTH:s samarbete med Svenska för invandrare, där hitflyttade ingenjörer får lära sig branchsvenska. I oktober arrangerar vi en ungdomstävling i entreprenörskap och innovation på Tekniska Mässan och vi medverkar på CETIS teknikkonferenser Polhemsknutar för att Christopher Polhems arv ska ge grogrund för utveckling och kunskapsutbyte. Senare i höst lanserar vi en webbplats riktad till barn. Där kan de lära sig om svenska uppfinnare, bygga maskiner i Laboratorium Mechanicum och spela Christopher Polhems Äventyr. I spelet får de gå i Polhems fotspår och pröva på livet som uppfinnare. Spelet är för barn och släpps tillsammans med en gedigen lärarhandledning så att spelet kan användas i skolan. I slutet av november lanserar vi den populärvetenskapliga boken Christopher Polhems Testamente, skriven av världens förmodligen främsta Polhemskännare Michael Lindgren. I samband med boksläppet kommer vi arrangera ett seminarium på Fryshuset på temat hur vi får flera unga att bli sedda för vilka de är. Polhem i skolan! CETIS nya sajt har öppnat! Där finner du bl.a. undervisningsuppslag med Polhem i centrum. Sist, men inte minst har vi den stora födelsedagsfesten den 18 december där vi på science centers runt om i Sverige och på Tekniska museet kommer uppmärksamma och fira Christopher Polhem. Detta är dock bara en del av allt som sker runt om i Sverige genom vårt nätverks intressenter och aktörer. Läs mer på vår webbplats och hör gärna av dig om du vill veta mer eller medverka i vårt projekt. Tillsammans bygger vi momentum för att sätta innovation och entreprenörskap i centrum, se till att alla barn blir sedda och få utlopp för talang och teknikintresse. Polhem, aktuell än idag. ANMÄL DIG NU TILL FUTURE CITY 2011/2012 Future City är en ämnesöverskridande tävling för årskurs 6 9. Lagen designar sin stad i SimCity, bygger en modell av staden och ƐŬƌŝǀĞƌĞŶƌĂƉƉŽƌƚ ^ƚăěğŷɖƌğɛğŷƚğƌăƌěğŵƶŷƚůŝőƚɖċƌğőŝžŷįŷăůğŷ ĞďćƐƚĂůĂŐĞŶĨĊƌƐĞĚĂŶĚĞůƚĂŝƌŝŬƐĮŶĂůĞŶŝ^ƚŽĐŬŚŽůŵŽĐŚ tävlar om första pris: kronor. Med Future City för du också in entreprenörskap och hållbar utveckling i undervisningen. Anmäl din skola och läs mer på futurecity.nu 1:a pris :- dćǀůŝŷőğŷěćƌɛŭžůăžđśŷćƌŝŷőɛůŝǀŵƃƚɛžđśďljőőğƌĩƌăŵɵěğŷɛɛƚăě 4 Tekniken i skolan nr

5 Teknikföretagen presenterar stolt: Ett helt nytt kostnadsfritt lektionsmaterial för er teknikundervisning. Inspirationsmöten för alla lärare. Information och anmälan: LÄRARMATERIAL MED 40 KONKRETA LEKTIONER KOPPLAT TILL KURSPLANEN I TEKNIK SVERIGETURNÉ MED INSPIRATIONSMÖTEN FARTFYLLDA OCH ROLIGA ÖVNINGAR MASSOR MED INSPIRATION, TIPS OCH IDÉER GRATIS FÖR ALLA LÄRARE I ÅRSKURS 4-6 Om Teknikspanarnas inspirationsmöten Nu ger vi oss ut på en Sverigeturné för att presentera Teknikspanarnas nya lektionsmaterial. Under två trevliga och fartfyllda timmar går vi igenom materialet och visar hur enkelt det är att använda i teknikundervisningen. Materialet är kostnadsfritt för alla lärare som deltar vid inspirationsmötet. Vi passar också på att hålla en kickoff med era elever. Under 90 minuter får de testa sex stycken Teknikspanarutmaningar, guidade av två unga ingenjörer. Sedan 2004 har Teknikspanarnas turné mött elever och lärare. Med ett helt nytt koncept åker vi ut igen för att under fyra terminer träffa elever och 6000 lärare. Teknikspanarna är en satsning från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. Tekniken i skolan nr

6 Två minnessystem ger bättre förklaring TEXT: FD LARS BJÖRKLUND, LINKÖPINGS UNIVERSITET Vad har våra tekniska förmågor att göra med våra minnessystem? I långa tider har man trott att förmågor bygger på att man först erövrar en medveten teori, en teoretisk kunskap, men att denna efter lång tids praktiserande tystnar, och att man sedan agerar praktiskt, automatiskt och rutinmässigt. Men här är det dags att skrota begreppsparet teori-praktik! Ett annat sätt att se det, är som två olika lärprocesser i två separata minnessystem. Teknik är ett ämne som spänner över många perspektiv på kunskap. Ämnet innehåller mycket teoretisk kunskap och uttalade fakta, såsom kunskap om historik, samhälle, namn och funktion på komponenter, beskrivning av processer och komplexa system. Men, det handlar dessutom mycket om förmågor och färdigheter. Dessa kunskapsformer är ofta tysta. Man tillägnar sig dem genom övning och träning. Även om man i princip vet hur en slipsten ska dras, så räcker det inte att diskutera hur man gör, för att kunna slipa lien rätt. Förtrogenhet med det praktiska utövandet är en kunskapsform, som bygger på lång erfarenhet. Det kan skolan inte alltid ge. Tanken att våra förmågor först erövras som en medveten teoretisk kunskap, vilken efter lång tids praktiserande tystnar, och man därefter agerar automatiskt och rutinmässigt, är felaktig. Jag visar i min avhandling att det egentligen är två olika lärprocesser, två Övning ger färdighet. Foto: Claes Klasander separata minnessystem som vart och ett lär sig att observera, bedöma och agera i världen. Det explicita lätt fånget, lätt förgånget Det explicita minnessystemet är medvetet, logisk, rationellt och verbaliserbart. Det börjar fungera i två-årsåldern, är på topp i 30-årsåldern, för att sedan ganska snabbt förlora sin funktion. Här lagras fakta som namn, episoder och årtal, sådant som kan examineras muntligt och skriftligt, men som degraderas snabbt. Efter bara ett år kan namnen på blommor och insekter vara helt borta. Så fragil är mycket av skolans primära teoretiska kunskapsbas. Det implicita omedvetet fångad kunskap Det implicita minnessystemet är däremot omedvetet, vi märker inte när det lär sig. Det ger oss färdigheter och förmågor och dessutom förtrogenhet att klara oss i livet. Dess minnen är långvariga, ofta resten av livet. Man ser ingen degradering av dess funktion under livet utan en 70-åring kan fortfarande lära sig sköta en DVD, men bara om hon får se och pröva själv. Bruksanvisningen som kräver ett fungerande explicit system är till ingen nytta för henne. Vi vet inte att vi har denna kunskap, men den dyker upp när den behövs, när vi känner igen en situation, ett problem vi tidigare stött på. Det implicita systemet har en inbyggd funktion för att bedöma om situationen är tillfredställande eller förknippad med fara eller risk. Det gör att det räcker att vi känner igen en situation för att kunna agera rätt. Rätt i meningen vad vi själva tidigare har erfarit och provat. Det är aktivt redan några Hjärnan, kunskapens lagerutrymme. veckor före födelsen, barnet använder det för att lära sig krypa, sitta, gå och springa. Här hamnar vårt modersmål och vår förmåga att kommunicera med omvärlden. Mycket tyder också på att det implicita systemet står bakom förmågan att skapa, designa och lösa problem då det har tillgång till hela ens livs erfarenheter och kan känna igen en problemsituation. Skrota teori/praktik Här är det dags att skrota begreppsparet teori/praktik. Det implicita systemet använder sinneserfarenheter för att lära sig viktiga saker, dvs. det är viktigt att vi gör, upplever och använder våra sinnen. Kroppen är dess informationsinhämtare. Dess minnen kan hjälpa oss att hålla balansen på cykeln, hålla svarvstålet i rätt vinkel, manövrera virkstickorna med rätt kraft och precision och alla andra färdigheter som vi kan uppöva färdighet i. Det lär sig också räkna, sortera och kategorisera. Visst kan vissa saker utföras med utgångspunkt från en teori en explicit kunskap om hur man bör göra, men intressant nog är det då också ofta förknippat med en degradering av förmågan. Den implicita kunskapsbanken slås nämligen av när vi försöker ta medveten kontroll i en situation. Då tappar vi Flow eller hamnar utanför idrottsmännens Zone och presterar sämre. 6 Tekniken i skolan nr

7 Pengar att hämta TEXT: KARIN FJELL FOTO: EVA LINDBLAD Även under nästa år delar Teknikföretagen ut sammanlagt 4 miljoner kr till 25 grundskolor, fem gymnasieskolor och en högskola. Den 1 oktober startar ansökningsperioden för Årets Teknikutbildning Teknikens betydelse för samhällsutvecklingen kan inte överskattas. Det är tack vara den vi kan utveckla nya produkter och tjänster som löser både enskilda individers och hela samhällens problem, lokalt och globalt. Teknikföretagen har sedan 2004 belönat goda exempel på teknikundervisning och tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. När det gäller gymnasiet och högskolan premieras ett gott samarbete med företag. Dessutom är syftet att finna goda exempel som kan inspirera andra skolor och företag att samarbeta kring teknikutbildningen. Stort intresse bland skolor Förra året ansökte ett rekordstort antal skolor om prispengar. Li Ljungberg- Nilsson är projektledare för Årets Teknikutbildning Grundskola och hoppas förstås att det rekordet slås i år. Teknikämnet och den tekniska utbildningen i Sverige behöver lyftas. För många skolor innebär prispengarna en möjlighet att arbeta med teknikundervisningen på ett helt nytt sätt. Att få fler unga som aktivt väljer att utbilda sig inom teknik och naturvetenskap är viktigt för Sverige, konstaterar Li Ljungberg-Nilsson. På kan du läsa mer om tidigare års vinnare och hur det går till att söka. Energins mysterier Borgströms Förlag, 2011 Håkan Borgström Inbunden, 46 sidor ISBN: Pris: Ca 99 kr, inkl. moms Boktips Författaren vänder sig till barn mellan 9 och 12 år och förklarar på ett lättsamt och roligt sätt vad energi är, och hur vi kan producera energi på nya sätt. Här får du roliga nördfakta men även kunskap om forskning som pågår. T.ex. kan vi få energi genom vågornas rörelser och vi kan ladda mobilen med energi från en potatis. Kapitlen avslutas med en ruta med lättillgänglig kort fakta och sist i boken finns ett litet frågetest. Teknikutbildning för framtiden Liber, 2011 Hansson, Nordlander, Skogh, red. Häftad, 224 sidor ISBN: Pris: Ca 300 kr, inkl. moms År 2011 fick teknikämnet nya kurs- och ämnesplaner för både grundskolan och gymnasiet. Men hur ska de nya läroplanerna i teknik förverkligas i praktiken? Hur kan skolledning och lärare utveckla teknikundervisningen så att ämnet teknik blir intressant, relevant och viktigt för alla elever? Kapitlen handlar bland annat om ungdomars teknikintresse, hur undervisning går till i klassrummet, förhållandet teknik i skolan och i det omgivande samhället. Avslutande kapitel sammanfattar de idéer och förslag till förbättrad teknikundervisning som framkommit under arbetet med boken. Fler boktips finns på Tekniken i skolan nr

8 Returadress: Centrum för Tekniken i Skolan B Linköpings Universitet Campus Norrköping Norrköping PORTO BETALT PORT PAYÉ Hallå där... Jenni Hollbrink TEXT: KATARINA BLOMQVIST, CETIS Jenni är kommunikatör på Tekniklyftet. Vad har hänt sedan vi senast pratades vid om Tekniklyftet, har ni kommit igång? Ja, nu är vi igång! Vi har haft en stor och uppskattad kick-off för 850 lärare och skolledare. Där fick de lyssna på föredrag från näringsliv och högskola/ universitet. Föredragen handlade om vad som är teknik, varför teknik är viktigt och så fick de några exempel på läckra, spännande tekniska innovationer. Vilket är nästa steg i fortbildningen? Nu ska vi träffa arbetslagen på de skolor som är med i projektet, för att sätta upp planer för hur just deras skola ska samarbeta med närliggande företag och science center. Vi håller också på för fullt med att bygga upp våra tekniksalar för att ge inspirerande teknikkurser i vår! Tekniklyftet, som vi skrev om i nr 11-2 drivs av Vetenskapens hus och är en fortbildningssatsning i Stockholmsregionen. Kick-off för 850 lärare och skolledare, moderator Karin Adelsköld. Foto: Eva Hartell. Forskningskonferensen PATT 2011 i London TEXT: JONAS HALLSTRÖM, FORSKNINGSANSVARIG CETIS Temat för årets PATT-konferens i London var Perspectives on Learning in Design & Technology Education. Konferensen var välbesökt men var som alltid organiserad i ett litet format; så ofta som möjligt hade man därför ordnat bara ett seminarium åt gången som alla kunde gå på samtidigt. Ibland hölls det dock två parallella sessioner. Den forskning inom det teknikdidaktiska forskningsfältet som presenterades på konferensen gällde allt från teknik i förskola till högre utbildning. Det som särskilt var i fokus i år var bl.a. design, elevers begreppsbildning, läroplansanalys, teknik och hållbar utveckling, programmering/robotik, teknik och genus, bedömning. Många studier fokuserade också på tekniklärare på olika stadier. Ett knappt tiotal svenskar var med på konferensen och presenterade papers som handlade om ex. teknik på yrkesprogram, teknik i skönlitteratur, teknisk kunskap och tekniska system. Nästa år i juni kommer PATT 2012 till Stockholm. 8 Tekniken i skolan nr