Nytt om lagen för personförsäkring och sparande

Transkript

1 Nytt om lagen för personförsäkring och sparande Här ges en kortfattad sammanställning av nya lagar och lagförslag m.m., som bedöms vara av intresse för vår verksamhet. Innehåll: PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT Ny försäkringsrörelselag Integritetsskydd hos försäkringsbolag Förslag från Finansinspektionen om nya informationsföreskrifter Insättningsgarantin höjd SKATTER INKOMSTSKATT Värdering av vissa anställningsförmåner Skiktgränser för statlig inkomstskatt Grundavdrag RÄTTSFALL Kompletteringsregeln vid löpande intjänande och premiebetalning Avdragsår för tjänstepensionspremier och löneskatt Skattetillägg för felaktig tjänstepension Förtida uttag av pensionssparande ÖVRIGT Avkastningsskatt Förslag om investeringssparkonton och ändrad skatt på kapitalförsäkringar Skatteverket vill förtydliga flyttregler Begreppet hel ålderspension enligt socialavgiftslagen Kommunala fastighetsavgiften höjd i enlighet med inkomstbasbeloppet Reformerad beskattning av investeringsfonder 2012 SOCIALFÖRSÄKRING ALLMÄNT Sänkt inkomstpension och tilläggspension Regeringsrätten blev Högsta förvaltningsdomstolen 1

2 RÄTTSFALL Frågan om arbetslöshetsersättning efter återkallat pensionsuttag Pension medförde återbetalning av arbetslöshetsersättning VIKTIGA SIFFROR 2011 PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT Ny försäkringsrörelselag Regeringen lämnade i september sitt förslag till ny försäkringsrörelselag,som beslutades av riksdagen före årsskiftet. Den nya lagen ska vara en språklig och redaktionell modernisering av rörelsereglerna för försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar (tidigare kallade understödsföreningar). Rörelseregler som gäller för försäkringsbolag ska i stort även gälla för försäkringsföreningar. För föreningar gäller krav på verksamhetstillstånd. Regler om försäkringstekniska avsättningar, placering av tillgångar och buffertkapital (kapitalbas) som gäller för försäkringsbolag ska även gälla för försäkringsföreningar. Försäkringsföreningars verksamhetsområde vidgas så att det blir möjligt att i föreningsform meddela all form av direkt skade- och livförsäkringsrörelse. En ambition med lagen har varit att anpassa försäkringsföretagens associationsregler till allmän associationsrättslig lagstiftning om inte avvikelser är motiverade med hänsyn till arten av vår verksamhet. Detta innebär att den nya lagen, vid sidan av rörelsereglerna, innehåller de särskilda associationsrättsliga regler som krävs för försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar utöver, eller i stället för, allmän reglering på associationsrättens område. Enligt den nya lagen ska försäkringsaktiebolagen omfattas av de regler som gäller för aktiebolag i allmänhet. Det innebär att aktiebolagslagen blir tillämplig, men också att annan reglering som rör aktiebolag kommer att tillämpas direkt, om inte annat föreskrivs. Bland nyheterna kan nämnas att aktier i ett försäkringsaktiebolag inte ska ha nominella belopp utan i stället ett andelstal, att det blir tillåtet med kapitalandelslån i skadeförsäkringsaktiebolag och i livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst samt att regler om delning av aktiebolag blir tillämpliga även för försäkringsaktiebolag. Ömsesidiga försäkringsbolag ska även i fortsättningen utgöra en särskild associationsform. Till skillnad från i dag ska dock de allmänna associationsrättsliga reglerna inte uttryckas särskilt i lagen utan i stället införs hänvisningar till lagen om ekonomiska föreningar när så är motiverat. Nyheter som kan nämnas är utökade möjligheter till extern kapitalanskaffning genom förlagsinsatser samt möjligheter till samgående genom fusion. Försäkringsföreningarnas (d.v.s. de gamla understödsföreningarna) särart motiverar att dessa fortsatt ska utgöra en särskild form av förening. Den nya lagen innehåller således särregler ifråga om vad en försäkringsförening är, föreningens ledning, föreningsstämma samt överskottsutdelning och annan användning av föreningens egendom. I övrigt gäller bestäm- 2

3 melserna i lagen om ekonomiska föreningar om annat inte är särskilt föreskrivet i den nya lagen. I det representativa systemet införs vissa förändringar. I dag finns inga närmare bestämmelser om delegerade i försäkringsrörelselagen. Den nya lagen innebär att liksom i dag ska ömsesidiga försäkringsbolag fortsättningsvis kunna välja att ha ett system där representanter i form av fullmäktige (tidigare delegerade) fattar beslut vid bolagsstämman. I bolagsordningen ska bl.a. anges om, och hur, fullmäktige ska utses. En nyhet är att minst hälften av fullmäktige ska utses av delägarna (normalt försäkringstagarna) eller av organisationer som kan anses företräda delägarnas intressen. Den nya försäkringsrörelselagen träder i kraft den 1 april 2011 (proposition 2009/10:246). Integritetsskydd hos försäkringsbolag Riksdagen beslutade före jul om nya regler för integritetsskydd, helt i enlighet med regeringens proposition. De nya reglerna införs i FAL och innebär att försäkringsbolag får begära in samtycke (fullmakt) först när bolaget har gått igenom försäkringsansökan och bedömt att det är nödvändigt att hämta in hälsouppgifter. Bolaget får alltså inte begära samtycke redan i samband med en ansökan. Om försäkringsbolaget påstår att hälsouppgifterna är nödvändiga ska det kunna prövas i domstol. När försäkringsbolaget reglerar en skada och när någon ansluts till en kollektiv försäkring ska bolaget få begära in samtycke först när det finns ett behov i det enskilda fallet. Samtycket ska bara gälla under prövningen av en ansökan eller under regleringen av en viss skada. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011, läs mer i Nytt om lagen Förslag från Finansinspektionen om nya informationsföreskrifter Finansinspektionen har redovisat förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension, med ikraftträdande den 1 maj FI vill bl a att försäkringsbolag före tecknande av livförsäkring med sparande erbjuder ett särskilt faktablad om den försäkringsprodukt som är aktuell. Insättningsgarantin höjd Vid årsskiftet höjdes den statliga garantin för tillgodohavande på bankkonto till euro. Beloppet i euro ska räknas om till svenska kronor enligt den valutakurs som gäller dagen för ersättningsrättens inträde. Tidigare garantibelopp var kronor eller, om det var högre, det belopp i kronor som motsvarar euro. Ändringen sker till följd av ett EU-direktiv. Enligt regeringens tolkning av direktivet är det inte möjligt att som tidigare ha belopp i både euro och svenska kronor. Från EU-kommissionen finns förslag om att även införa en försäkringsgaranti. Det svenska försäkringsförbundet anser att försäkringsgaranti inte behövs och menar att försäkringsverksamheten redan är underkastad regler om skuldtäckning, försäkringstagares förmånsrätt och Finansinspektionens tillsyn. EU:s nya regelverk Solvens II kommer att ytterligare förstärka kundskyddet. Den svenska regeringen är däremot positiv till försäkringsgaranti men påpekar att systemet måste utformas på ett ändamålsenligt sätt, t.ex. i fråga om avgifterna för garantin. 3

4 SKATTER INKOMSTSKATT Värdering av vissa anställningsförmåner Förmån av fri lunch eller middag ska i år, liksom förra året, värderas till 76 kr. Statslåneräntan (SLR) den 30 november föregående år har betydelse i olika sammanhang. Den som lånar av sin arbetsgivare måste för att slippa förmånsbeskattning betala en ränta som uppgår till SLR + 1 procentenhet. För den som har förmån av fri bil bestäms förmånsvärdet delvis av SLR. Den 30 november 2010 var SLR 2,84 % jämfört med 3,20 % året innan. Skiktgränser för statlig inkomstskatt Skiktgränserna har i år höjts till följande nivåer för personer under 65 år. Upp till en beskattningsbar förvärvsinkomst på kr erläggs endast kommunal inkomstskatt. Med hänsyn till grundavdraget innebär det att man kan tjäna upp till kr (ca kr per månad) utan statlig inkomstskatt. På beskattningsbar förvärvsinkomst mellan kr och kr tillkommer 20 % statlig skatt. Det innebär att för lönedelar mellan kr och kr erläggs kommunal skatt och 20 % statlig inkomstskatt. Vid beskattningsbar förvärvsinkomst över kr, dvs. för lönedelar över kr (ca kr per månad), ökar den statliga skatten till 25 %. Den som pensionssparar kr kan således ha en inkomst på ( =) kr utan att få statlig skatt. Personer som vid årets ingång fyllt 65 år har ett förhöjt grundavdrag, se nedan, vilket medför att de kan ha inkomster upp till kr utan statlig inkomstskatt och upp till kr med 20 % statlig skatt. Grundavdrag Grundavdraget beräknas med hjälp av prisbasbeloppet, vilket i år lett till att grundavdraget höjts något. Om den taxerade förvärvsinkomsten uppgår till högst kr är grundavdraget kr. När förvärvsinkomsten är minst kr, ökar grundavdraget med 20 % av överskjutande inkomst till som mest kr vid inkomst mellan och kr. Vid högre inkomst sjunker grundavdraget med en avtrappningstakt på 10 % ner till kr, som gäller för inkomstnivån kr och däröver. Pensionärer har ett förhöjt grundavdrag, som i år har ökats kraftigt för att kompensera sänkta pensioner. Upp till en taxerad inkomst på ca kr motsvarar grundavdraget hela inkomsten. Grundavdraget ökar med inkomsten till som högst kr för inkomster mellan och kr. Vid högre inkomst avtrappas grundavdraget långsamt ner till kr för inkomster på kr och däröver. Det förhöjda grundavdraget gäller för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och kan även utnyttjas mot arbetsinkomst. För en garantipensionär ökar den årliga nettoinkomsten, vid en kommunal skattesats på 31,56 %, med ca kr. Den som har pension eller annan inkomst på kr får ca kr lägre skatt och den som har kr får ca kr lägre skatt. 4

5 RÄTTSFALL Kompletteringsregeln vid löpande intjänande och premiebetalning Ett aktiebolag har anställda som omfattas av Gamla PA-KFS med förmånsbestämd pension. Aktiebolaget tryggar sina pensionsutfästelser genom månatliga premier till SPP i samma takt som intjänandet sker. För vissa anställda är premierna högre än huvudregelns 35 % för tjänstepensionsavdrag. Aktiebolaget begärde förhandsbesked och ansåg att kompletteringsregeln kan tillämpas. Pensionsutfästelserna är, enligt bolagets uppfattning, under intjänandemånaden otillräckligt tryggade till dess att premierna betalas i slutet av månaden. Skatterättsnämnden svarade att aktiebolaget inte har rätt att tillämpa kompletteringsregeln. Lagens förarbeten handlar om stora engångsbetalningar för exempelvis förbättrat pensionsskydd. Både lagstiftningens uppbyggnad och uttalanden i förarbetena talar emot att de aktuella pensionsutfästelserna ska anses vara otillräckligt tryggade i den mening som krävs för kompletteringsregeln. Då skulle huvudregelns avdragsbegränsning sakna betydelse i ett fall som detta (Skatterättsnämndens förhandsbesked den 25 november 2010, dnr 79-10/D). Sökanden har överklagat förhandsbeskedet. Avdragsår för tjänstepensionspremier och löneskatt Skatteverkets praxis är att tjänstepensionspremier ska dras av det år de betalas, även om de enligt god redovisningssed dragits av vid föregående bokslut. Om det gjorts en utfästelse om pension före ett årsskifte får dock första premie och engångspremie dras av det år utfästelsen lämnats, under förutsättning att pensionsförsäkring tecknas och premien betalas senast den dag arbetsgivaren ska lämna sin inkomstdeklaration. De senaste åren har Skatteverket även godkänt att en sådan inbetalning görs till en tidigare tecknad försäkring. Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked haft att bedöma avdragstidpunkten för premier till kollektivavtalade tjänstepensionsförsäkringar. Premierna avsåg pension som intjänades under 2009, premierna redovisades enligt god redovisningssed för 2009 och betalades senast när inkomstdeklarationen lämnades Skatterättsnämnden ansåg inte att det fanns anledning att behandla s.k. förnyelsepremie på annat sätt än första premie och engångspremie. Nämnden medgav därför avdrag för beskattningsåret Den särskilda löneskatten på pensionskostnader ska påföras och får dras av under samma beskattningsår som premierna dras av (Skatterättsnämndens förhandsbesked den 18 oktober 2010, dnr /D). Skatteverket har överklagat förhandsbeskedet till Regeringsrätten. Om Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden kan det innebära att arbetsgivarnas avdragsrätt ändras från nuvarande kontantprincip till bokföringsmässiga principer. Vi bör fortsätta att följa Skatteverkets praxis i avvaktan på Regeringsrättens dom men upplysa kunder om att rättsläget för närvarande är oklart. Skattetillägg för felaktig tjänstepension En handelsbolagsdelägare yrkade avdrag med kr för egen pensionsförsäkringspremie och särskild löneskatt på kr. Avdragen gjordes när han deklarerade sin andel av inkomsten från handelsbolaget. Skatteverket upptäckte att försäkringen var tecknad som en tjänstepensionsförsäkring med handelsbolaget som ägare. Delägaren nekades avdrag för premien och löneskatten samt påfördes skattetillägg med 40 % av den ökade skatten. 5

6 Skattetillägget överklagades men kammarrätten fastställde Skatteverkets beslut. Kammarrätten bedömde att delägaren lämnat en oriktig uppgift som inte gått att rätta med tillgängligt kontrollmaterial, att det inte var en svår skatterättslig fråga och att det för nedsättning av skattetillägget inte var tillräckligt att den enskilde missuppfattat avdragsreglerna (Kammarrätten i Stockholms dom den 29 november 2010 i mål nr ). Förtida uttag av pensionssparande Regeringsrätten har i två domar prövat om det finns synnerliga skäl för återköp av pensionsförsäkring respektive avslut av IPS i förtid. 1. En kvinna hade en pensionsförsäkring i Folksam med ett värde på kr före skatt. Folksam hade godkänt återköp enligt försäkringsavtalet. Hon hade skulder på kr hos kronofogden och åberopade att hon var i akut behov av pengar för att betala el och hyra. Annars skulle hon, hennes sjukskrivne man och två arbetslösa söner bli vräkta. Hon uppgav också att hon mått dåligt på grund av sina ekonomiska problem. Alla domstolsinstanser avslog hennes begäran. Regeringsrätten konstaterade att hon var på obestånd men att en utbetalning av pensionskapitalet endast skulle leda till en tillfällig och partiell förbättring av hennes situation. Hon hade inte med läkarintyg visat att hennes besvär var så allvarliga att inlåsningen av pensionskapitalet framstod som direkt stötande (Regeringsrättens dom den 27 september 2010 i mål nr ). 2. En man hade kr i en IPS hos Nordea. Skuldbeloppet hos kronofogden var kr. Regeringsrätten bedömde att mannen var på obestånd och att en utbetalning av pensionssparandet endast skulle ge en marginell förbättring av hans ekonomiska situation och inte någon varaktig lösning. Emellertid hade de ekonomiska problemen föranlett tvångstankar hos honom om möjligheterna att behålla sitt hus och han hade vid två tillfällen varit inlagd på psykiatrisk klinik med självmordstankar. Det psykiska tillståndet skulle försämras om han nekades dispens. Regeringsrätten ansåg att det fanns synnerliga skäl för dispens. Det skulle framstå som stötande att inte medge dispens mot bakgrund av omständigheterna (Regeringsrättens dom den 27 september 2010 i mål nr ). ÖVRIGT Avkastningsskatt Skatten bestäms bl a av den genomsnittliga statslåneräntan (SLR) under det föregående året. Under 2010 var snittet 2,76 %. På en traditionell försäkring tas skatten ut fortlöpande från återbäringsräntan med 0,4 % på P-försäkring och kapitalpension och 0,7 % på övrig K- försäkring. Från fondförsäkring tas hela skatten ut vid ett tillfälle i början av beskattningsåret genom inlösen av fondandelar. Även från den traditionella försäkringen med och utan garanti (C-produkter) och från Alternativ tjänstepension med valfri placering tas hela skatten ut i början på året. Engångsuttag görs från IPS i december för årets avkastningsskatt. För närvarande ( ) är SLR = 3,16 %. Förslag om investeringssparkonton och ändrad skatt på kapitalförsäkringar Regeringen presenterade i december en promemoria om en ny sparform, investeringssparkonto. Syftet med investeringssparkontot är att ge fysiska personer möjlighet att på ett enkelt sätt spara i finansiella instrument. Sparformen ska vara ett frivilligt alternativ till att spara i värdepapper med nuvarande skatteregler eller att spara i kapitalförsäkring. Kontoinnehavaren gör inbetalningar till kontot men ska också kunna ta ut kontanta medel från investeringssparkontot för att investera dem på annat sätt eller för att använda till konsumtion. Juridiska personer, frånsett dödsbon, får inte inneha investeringssparkonto. 6

7 Till finansiella instrument hör bl a aktier, obligationer och fondandelar. Tillgångar som förvaras på kontot ska schablonbeskattas och kontoinnehavaren slipper därför redovisa varje kapitalvinst eller kapitalförlust i deklarationen. Den schablonmässiga beskattningen av investeringssparkonto innebär att kapitalvinster inte beskattas och kapitalförluster inte får dras av vid försäljning av finansiella instrument på kontot. I stället ska en schablonmässig avkastning beräknas. Det görs genom att ett kapitalunderlag multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av 0,75 procentenheter. Kapitalunderlaget beräknas till en fjärdedel av dels värdet av sparandet vid ingången av varje kvartal, dels inbetalningar och överföringar av finansiella instrument som har gjorts till investeringssparkontot under respektive kvartal. Den på detta sätt framräknade avkastningen ska tas upp som intäkt i inkomstslaget kapital enligt inkomstskattelagen. Kapitalförsäkring ska liksom i dag vara föremål för avkastningsskatt enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Kapitalunderlaget för beräkning av avkastningsskatten ska baseras på värdet i försäkringen vid ingången av beskattningsåret ökat med premier som har betalats in under detta år till försäkringen. Inbetalningar som görs under andra halvåret av beskattningsåret ska dock bara öka kapitalunderlaget med hälften. Den schablonmässiga avkastningen beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av 0,75 procentenheter. Avkastningen ska beskattas med samma skattesats som gäller för investeringssparkonto, dvs. 30 procent. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari För närvarande är förslaget på remiss hos bl.a. Försäkringsförbundet. Skatteverket vill förtydliga flyttregler Enligt inkomstskattelagen får värdet i en pensionsförsäkring flyttas till ny försäkring med samme försäkringstagare. Med försäkringstagare avses i FAL den som ingått försäkringsavtalet med försäkringsbolaget. Skatteverket anser det oklart om en ny ägare efter överlåtelse också blir ny försäkringstagare. Osäkerheten drabbar både tjänstepensioner och privata pensionsförsäkringar. Vidare kan flyttmöjligheten ifrågasättas i de fall försäkringstagaren har upphört att existera eller har avlidit. Skatteverket har därför föreslagit Finansdepartementet att göra följande tillägg i inkomstskattelagens 58 kap 18, med ikraftträdande i januari Med försäkringstagare avses den som tecknat försäkring eller den som vid överlåtelse av försäkring trätt i dennes ställe. Om överföring sker från en pensionsförsäkring och försäkringstagaren, som inte är den försäkrade, vid överföringstillfället har upphört att existera eller har avlidit, ska den försäkrade anses som försäkringstagare. Skatteverket har beträffande tillämpning av nuvarande regler förklarat att man skattemässigt inte kommer att ifrågasätta flyttar av kapital i överlåtna pensionsförsäkringar respektive sådana där försäkringstagaren upphört att existera eller avlidit. Detta gäller under förutsättning att övriga flyttvillkor är uppfyllda (Skatteverkets skrivelser med nr /111 och /111). Begreppet hel ålderspension enligt socialavgiftslagen Den som betalar egenavgifter och har haft hel ålderspension under hela inkomståret ska bara betala ålderspensionsavgift på för närvarande 10,21 %. En förutsättning är då att den avgifts- 7

8 skyldige har tagit ut såväl hel inkomstpension/tilläggspension som hel premiepension (Skatteverkets ställningstagande Dnr /111). Kommunala fastighetsavgiften höjd i enlighet med inkomstbasbeloppet Fastighetsavgift infördes 2008 med kr per småhus och kr per bostadslägenhet. Avgifterna ska följa den årliga förändringen av inkomstbasbeloppet, vilket innebär att avgiften i år är höjd till kr för ett småhus och kr för en lägenhet. Fortfarande gäller begränsningarna om 0,75 respektive 0,4 % av taxeringsvärdet. För den som vid årets ingång fyllt 65 år gäller också en begränsning till högst 4 % av inkomsten, dock lägst kr. Reformerad beskattning av investeringsfonder 2012 Regeringen vill ändra beskattningen av investeringsfonder, se Nytt om lagen Delägaren, och inte fonden, bör beskattas. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag under detta år. Det kommande förslaget planeras träda i kraft den 1 januari SOCIALFÖRSÄKRING Sänkt inkomstpension och tilläggspension Även i år sänks pensionerna till följd av att pensionssystemets tillgångar är mindre än skulderna. Sänkningen av inkomst- och tilläggspensionerna är 4,3 %. Enligt Pensionsmyndighetens beräkningar gör dock skattesänkningen för pensionärer att nettopensionen blir ungefär densamma som under Garantipensionen höjs däremot med 0,9 % för den som enbart har garantipension, vilket leder till ett ökat netto på ca 250 kr mer per månad jämfört med Regeringsrätten blev Högsta förvaltningsdomstolen Enligt ett riksdagsbeslut bytte Regeringsrätten namn till Högsta förvaltningsdomstolen den 1 januari Syftet är att det nya namnet bättre ska spegla domstolens verksamhet som högsta domstol i förvaltningsmål. I samband med namnbytet fick Högsta förvaltningsdomstolens domare titeln justitieråd. RÄTTSFALL Frågan om arbetslöshetsersättning efter återkallat pensionsuttag Kammarrätten i Stockholm beslutade i april 2010 att samordning mellan arbetslöshetsersättning och pension inte skulle ske efter det att pensionsuttaget upphört, se Nytt om lagen Domen överklagades av IAF (Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen) och Regeringsrätten meddelade prövningstillstånd i november (mål nr ). Av prövningstillståndet går dock inte att förutspå hur Regeringsrätten kommer att döma i målet. Kammarrätten i Stockholm har i ett nytt ärende vidhållit att samordning inte ska ske efter det att pensionsuttaget återkallats (Kammarrätten i Stockholms dom den 24 november 2010 i mål nr ). Pension medförde återbetalning av arbetslöshetsersättning En kvinna fick under arbetslöshetsersättning utan att upplysa arbetslöshetskassan om att hon samtidigt tog ut premiepension med 2 kr och 60 öre per dag, totalt kr under perioden. När det upptäcktes återkrävde arbetslöshetskassan kr av henne. Det höga beloppet beror på att vid uttag av pension sänks arbetslöshetsersättningen från 80 eller 70 % till 65 %. Kvinnan anförde bland annat att hon ansett pensionsbeloppet försumbart. Reger- 8

9 ingsrätten konstaterade att kvinnan lämnat oriktig uppgift, vilket lett till för hög ersättning. Det förhållandet att pensionen är låg i förhållande till den felaktigt mottagna arbetslöshetsersättningen kan, enligt Regeringsrätten, inte ensamt utgöra skäl för att befria henne från återbetalningsskyldighet (Regeringsrättens dom den 15 oktober 2010 i mål nr ). I ett annat fall blev en kvinna återbetalningsskyldig med kr för att hon lyft pension samtidigt med arbetslöshetsersättning utan att redovisa det för arbetslöshetskassan. Regeringsrätten fastställde att hon var återbetalningsskyldig men beloppet var felräknat och skulle sänkas till drygt hälften (Regeringsrättens dom den 2 november 2010 i mål nr 44-07). VIKTIGA SIFFROR 2011 Jfr 2010 Prisbasbeloppet kr kr Förhöjda prisbasbeloppet kr kr Inkomstbasbeloppet kr kr Särskild löneskatt 24,26 % oförändrad Arbetsgivaravgifter 31,42 % oförändrade Näringsidkares fulla egenavgifter 28,97 % oförändrade Löntagares allmänna pensionsavgift 7,00 % oförändrad Särskild premieskatt på 45 % på 95 % av premieinkomsten oförändrad grupplivförsäkring (TGL-bolagens skatt) Statslåneräntan (SLR) ,84 % : 3,20 % Genomsnittlig SLR under ,76 % 2009: 3,10 % Referensräntan * 1,50 % 0,50 % Högsta sjukpenninggrund. inkomst, SGI kr kr Högsta pensionsgrundande inkomst, PGI kr** kr * Referensräntan används bl a som underlag för att beräkna dröjsmålsränta. ** Eftersom allmän pensionsavgift först frånräknas måste inkomsten dock ha uppgått till minst kr (8,07 inkomstbasbelopp avrundat till närmast lägre hundratal). För ytterligare information, hör av dig till Juridik Person: Cecilia Froste Leffler, tel 50823, cecilia.frosteleffler@kpa.se Lars-Åke Geijron, tel 26245, lars-ake.geijron@folksam.se Heidi Ibring, tel 27130, heidi.ibring@folksam.se Björn Siljeholm, tel 27453, bjorn.siljeholm@folksam.se Pia Takahashi, tel 27072, pia.takahashi@folksam.se 9