2 å rg. J a n N :r 1. Denna tidskrift är grundad på fakta, hopp och övertygelse.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2 å rg. J a n. 1 9 2 5. N :r 1. Denna tidskrift är grundad på fakta, hopp och övertygelse."

Transkript

1 Stå upp, var ljus, ty ditt ljus kommer, och SKerrens härlighet går upp över dig.... Och folken skola vandra i ditt ljus och konungarna i glansen som går upp över dig.... Och dina portar skola hållas öppna beständigt, både dag och natt en härlighetens boning evinnerligen och till en fröjdeort ifrån släkte till släkte.... Och jag vill sätta frid till din överhet och rättfärdighet till din behärskare.' Gsaia 60: å rg. J a n N :r 1. Denna tidskrift är grundad på fakta, hopp och övertygelse.

2 Innehållsförteckning. Sociolog'! och sam hällsvetenskap. Några tidsbilder Vad betyder ett nytt krig? Kyrkan och kriget Olyckliga folk! "Han som har rätt därtill Ha de olika regeringarna haft existensberättigande? Den högsta typen för civil styrelse Samhällsmekanismens försämring Judarnas invandring Vetenskap och uppfinningar. Sömnen... 4 Sömnens orsak och väsende... 5 Betydelsen av en god och tillräcklig sömn... 6 Vetenskapen och Bibeln For hemmet och hälsovården. Sättet att bota förkylning Ett sunt sinne Intellektuellt gift och motgift Strödda uppsatser i skilda ämnen. Var Tut-Ankh-Amon Bibelns Josef?... 8 En tragedi i flydda tider Man finner vad man söker Religion och filosofi. Konungens ring (poem)... 8 Guds mångfaldiga vishet i den jordiska skapelsen... 9 Ett mäktigt Varde och dess följder En underbar naturens fabriksanläggning Blomstervärldens under Den obeskrivligt härliga framtiden Forntid Nutid Framtid Varför människan blir sjuk och dör Fallet Huru domen verkställdes DEN GYLLNE TIDSÅLDERN utkommer varje månad med ett 32-sidigt nummer i kvartformat från Den Gyllne Tidsålderns expedition, Örebro. Alla prenumerationer och remissor böra insändas till Den Gyllne Tidsålderns expedition, Örebro. Pris pr ex. 25 öre. Prenumerationspriset pr år, postportot inberäkn., kr. 2; Den Gyllne Tidsåldern kan även beställas å varje postkontor inom landet, i vilket fall prenumerationspriset pr år är kr. 2: 50, postarvodet inberäknat. D. O. T:s redaktör; Erik Welln. Ansvarig utgivare, distributionsledare och Sekreterare och kassör: Arthur Oustalsson. ekonomichef; Aug. Lundborg. Ö rebro Dagblad. Tryckeri

3 Den Gyllne Tidsåldern Arg. 2. Örebro Januari 1925 N:r 1. Anmälan. M ED DETTA NUMMER begynner Den Gyllne Tidsåldern sin andra årgång och vill den härmed begagna även detta tillfälle att till alla sina värderade medarbetare och talrika vänner frambära sitt hjärtliga tack för all den uppmuntran och förståelse som hittills på skilda sätt kommit tidningen till del. Alltifrån dess första framträdande har Den Gyllne Tidsåldern fått glädja sig över en stadig och oavbruten framgång, beträffande läsekretsens tillväxt, så att den, i enlighet med vad som redan framhölls i den första årgångens sista nummer, efter blott några månaders tillvaro hade uppnått en prenumerantsiffra av 17,000. Därjämte försåldes under samma tid många tiotusental ex. av Den Gyllne Tidsåldern som lösnummer, vilket allt vi betraktat som ett mycket tillfredsställande resultat, ett resultat som också i hög grad uppmuntrat oss att göra vårt allra bästa med hänsyn till dess innehåll. Vi våga uttrycka den förhoppningen, att dess innehåll varit av sådan beskaffenhet att alla tidningens hittillsvarande läsare även redan blivit dess vänner, villiga att också i fortsättningen stödja detta företag. Ehuru det vid publicerandet av nästföregående nummer icke syntes behövligt att åter belasta tidningens utrymme med en utförlig anmälan se vi oss dock nu, särskilt till tjänst för alla de nya D. G. T.-prenumeranter vilka vi redan haft glädjen mottaga och fortfarande, som ett resultat av alla våra vänners och läsares förenade ansträngningar att göra denna tidning känd, vänta att ytterligare få mottaga för detta nya år, böra meddela följande: Denna tidning publiceras på olika språk engelska, tyska, franska, polska etc. och har fått en snabb spridning inom de ledande kulturländerna, England, Tyskland, Förenta staterna, Kanada, Australien, Frankrike, Schweiz m. fl. länder. Alldenstund de olika redaktionerna stå i korrespondens med varandra och äga rättighet att använda sig av varandras litterära material, tro vi oss kunna garantera den svenska läsekretsen ett utvalt och gediget innehåll till upplysning och hjälp inom det praktiska livets skilda områden. Om vi skola avgiva någon programförklaring för det kommande året, vilja vi först säga att vi skola vara ärliga i våra framställningar söka att undvika alla överdrifter samt framlägga endast fakta för våra läsare. Enär tidningen icke är beräknad att giva ekonomisk vinst eller tjäna någrå andra själviska intressen och därtill intager en av partier oberoende ställning, är den oförhindrad att uttrycka vad den anser vara sanning i de skilda ting den kommer att beröra. Med hänsyn till de politiska och sociala frågorna skall den söka att giva en opartisk behandling av de förekommande spörsmålen. På grund av att tidningen icke tillhör något parti eller någon sekt: är den icke heller bunden av några partiska hänsyn utan är helt fri till att efter förmåga objektivt behandla de ömtåliga sociala motsättningarna och problemen. Beträffande de ting, som tillhöra det vetenskapliga gebitet, skall det vara dess strävan att omsorgsfullt efter bästa förmåga granska det rikhaltiga material, som i vår tid lämnas av de rent av förbluffande snabba framstegen och utvecklingen inom vetenskapens skilda grenar. Vetenskapliga ting måste behandlas med varsam hand, om de skola bliva till verklig hjälp och nytta. Varje förhastad slutsats utgör ett hinder för sant framåtskridande och undanskymmer sakens verkliga fakta. Vetenskap är icke detsamma som vissa vetenskapsmäns uppfattningar, vilket bäst bevisas av dessa senares ständiga förändringar. Den verklige vetenskapsmannen är ingenting annat än en lärjunge, som ödmjukt och under bekämpande av stora svårigheter söker att bryta inseglen och avläsa hemligheterna i naturens stora uppenbarelse. Det är sådana vetenskapsmäns ärliga forskningar som äro av betydelse för världen vetenskapliga spekulationer och djärva påståenden tjäna endast till att leda den allmänna tankeriktningen in på avvägar och därigenom fördröja sanningens utforskande, d. v. s. hindra den verkliga vetenskapen. Det är dessa förstnämnda, verk-

4 4 DEN G YLLNE TIDSÅLDERN liga forskares resultat och synpunkter tidningen skall söka framlägga för läsekretsen, uppmanande varje läsare att i ljuset av kända fakta med logik och sunt förnuft pröva framställningarna. Med avseende på de sanitära synpunkterna och andra frågor av allmänt intresse för hemmet och familjen skall tidningen vinnlägga sig om att giva endast sådana framställningar, som bliva till upplysning och praktisk nytta huru alla skola kunna förbättra sitt hälsotillstånd, jämte regler och råd som bliva till hjälp för den enskilde att med friskt mod upptaga kampen för tillvaron och insätta sina bästa krafter i livet. Kom ihåg, att ett hoppfullt sinnelag är en nödvändig betingelse för fysisk spänstighet och vitalitet samt för seger över livets svårighet, och att denna tidning med sina vidgade vyer och ljusa framtidsperspektiv inger hopp och mod. Vad slutligen de religiösa frågorna angå skall tidningen söka att giva dessa en ärlig, fördomsfri och vördnadsfull behandling. Dess hållning är icke dogmatisk men dock grundad på den fasta övertygelsen, att den vördade och föraktade, älskade och hatade, uppskattade och misskända Bibeln innehåller en övermänsklig visdom som klart belyser mänsklighetens historia såväl med hänsyn till svunnen och närvarande tid som ock beträffande framtiden den enda urkund i världen som lämnar en klar överblick av människosläktets historia i dess helhet all historias ledstjärna. Utan denna ledstjärna ligger hela forntiden såsom mörka, kaotiska djup, nattomhöljda tider, vars hemlighetsfulla dunkel vi aldrig skola kunna genomtränga. Och framtiden ja, om den kan den profana historien naturligtvis ej giva oss någon kunskap utan lämna oss att hemfalla till evig undran eller hopplös förtvivlan beträffande frågan vad som utgör målet för människans strävan och tillvaro. Skall mänskligheten aldrig lära känna sitt eget mål, och vad är detta mål? Skola folkens inbördes förhållande alltid vara kännetecknat av avund och fruktan, av krig och blodsutgjutelse, och skola släktets enskilda medlemmar i all framtid plågas av heta febrar, frätande kräftsjukdomar, blinda ögon och stympade lemmar samt andra fysiska vanskapligheter och moraliska defekter? Skall vår värld i alla tider sjuda av ett smärtfyllt liv, eller skall förintelsen bliva slutet på allt detta och vår jord därefter såsom ett Uranias livlösa block rusa fram i rymden under stillheten av en evig natt? Vad är tillvarons mening och mål? Världshistorien lämnar oss intet svar härpå, och vårt släktes ädlaste och djupsinnigaste andar tillstå sin oförmåga att lösa problemen. Men om vi vända oss till Bibeln, finna vi att den klart bestrålar alla mänsklighetens erfarenheter och och öden. Den spårar dess ursprung och första framträdande, flera tusen år före den tid då den profana historien försvinner i traditionens och sagans dunkel, för att därefter följa och noggrant skildra släktets erfarenheter under årtusendenas gång och därjämte spåra dess slutliga uppnåelse av målet, det värdiga och upphöjda mål, vartill den store Upphovsmannen avsett sin mänskliga skapelse, och för vilket den nuvarande tiden endast lämnat förberedande erfarenheter och lärdomar. Enligt Bibeln står hela mänskligheten nu på tröskeln till en bättre tid, en tid vars oförlikneligt härliga andliga värden, rättfärdiga sociala förhållanden, materiella framsteg och förbrödring av folken komma att mer än överträffa mänsklighetens djärvaste drömmar och förhoppningar. Den stummes tunga skall jubla och den blinde skall få sin syn tillbaka, lyder Bibelns enkla framställning härom. En av tidningens uppgifter skall vara att ställa de skiftande företeelserna i vår tid nationernas trångmål, de sociala stridigheterna, den tekniska vetenskapens under etc. i biblisk belysning och påpeka hurusom de alla visa gryningar till en ny tid den gyllne tidsåldern. JJ /^v-o D MORGON! Hur har du sovit i natt? I Tack, alldeles utmärkt som en stock. V J ja g känner mig verkligen som en ny människa. Än du själv då? Åh, jag är samme gamle knarr. Jag har knappast haft en blund i mina ögon. Sömnen är en naturlag, vars diktatoriska makt sträcker sig till allt levande på vår jord. Den är ett av de under, varpå tillvaron är så rik, och dess vä Sömnen. sende och orsaker äro, trots långvariga och ingående undersökningar, alltfort ett stort mysterium. Det är icke endast människor och djur som sova, även växter behöva sömn. Den mest märkbara form för sömn inom växtvärlden är måhända den stora vintervilan, då så många arter draga sig tillbaka. Vad är t. ex. skillnaden mellan salamanderns, snokens och huggormens långa vintervila och den lika långa vilan av en krokus eller hyacint, som om hösten drager till sig

5 DEN G YLLNE TIDSÅLDERN allt näringsstoff från sina blad och begraver sig i jorden i form av en lök, till dess vårens regn och sol åter kallar fram dess blad och blommor? Men förutom denna långa sömn under vintern eller torrtiden, växtens s. k. vilostadium, är även växtens dagsömn och nattsömn en för botanister välkänd företeelse. Det finnes sålunda en stor mängd plantor som sova gott varje natt, med andra ord, de avbryta en stor del av sina funktioner och hängiva sig åt vila och vederkvickelse. Å andra sidan finnes det växter, som sova om dagen och äro vakna om natten, tjärblomster och nattvioler bl. a. Ja, huru egendomligt det än må låta, påstås det, att denna nödvändighetens lag av vila från oavbrutet arbete även gäller för en del döda ting, t. ex. rullande järnvägsmaterial etc. Till belysning av denna sak citera vi från The London Express": Det må låta underligt att höra folk tala om en trött järnaxel eller en uttröttad järnvägsskena, men sådana uttryck hör man utmed järnvägar och i maskinverkstäder, och det anses riktigt. Ni torde icke kunna föreställa er, att en livlös metall blir trött, men sakkunniga personer, förtrogna med mekanismens lagar, säga, att arbetet tröttar den, och att den behöver vila alldeles såsom vi. Vad är orsaken till att axeln gick av? frågade en trafikchef. 'Uttröttad metall, svarar inspektören. Detta svar är vanligt och i de flesta fall överensstämmande med det verkliga förhållandet. Stundom går en axel av eller går ett hjul sönder under mycket mindre ansträngning än vanligt, och den noggrannaste undersökning, som är möjlig, visar ingen felaktighet eller svaghet. Detta leder ingeniörerna till att giva den 'uttröttade metallen skulden. Kraften hos stålet kan tröttas lika väl som musklerna i kroppen, och metall, som icke får sin vila, upphör att göra tjänst och kan förorsaka stor fara. Åtminstone säga ingeniörerna så, och de påstå, att utan vila försvagas molekylernas inbördes frändskap hos metallen, till dess den brister. Då inställa sig svårigheterna. Sömnens orsak och väsende. Men vi återvända till frågan om människans sömn. Dess allmänna företeelser eller karaktäristiska kännetecken kunna framställas vara dessa följande: Hjärtverksamheten är nedsatt och pulsen mindre hastig än i vaket tillstånd; Ryggmärgens reflexverksamhet avtager och de på reflexväg genom impulser från centrala nervsystemet i verksamhet hållna musklerna och körtlarna inträda i vilotillstånd, på grund varav alla körtelavsöndringar förminskas; Under det syreupptagningen genom lungorna synes vara förökad, avsöndrar systemet mindre kolsyra, och kroppstemperaturen sjunker något, så att den är lägst mellan kl. 2 och 6 på morgonen; Det säges även att kroppen förlorar i vikt under sömnen; Det mest karaktäristiska kännetecknet är dock, att medvetandet är upphävt. Hjärnverksamheten vilar och inga avsiktliga rörelser utföras. Allt detta är emellertid icke orsaker till sömnen. Dessa företeelser äro endast livsyttringar, som under sömnen framträda mindre intensivt än i det vakna tillståndet. De av den medicinska vetenskapen gjorda undersökningarna beträffande sömnens orsaker och natur ha icke lett till något bestämt resultat. De framställda förklaringarna ha visat sig vara endast hypoteser, stridande mot varandra och ofullständiga i sig själva. De olika teorierna gå ut på att söka förklara, hur den under sömnen förekommande avkopplingen av centrala nervsystemet åstadkommes. En teori söker förklara sömnen såsom förorsakad av kramp i hjärnans blodkärl med en samtidigt försiggående ökad blodtillströmning till andra organ. En annan teori sätter sömnen i förbindelse med de hämmande nervernas verksamhet. (Sådana nerver genom vilkas retning ett organs verksamhet avtager eller upphäves kallas hämmande nerver.) Men alldenstund icke ens dessa hämmande nervers verksamhetssätt hittills kunnat förklaras, innebär den sömnförklaring, som sätter sömnen i förbindelse med dessa nerver, ganska liten förklaring. En annan hypotes antager ett särskilt sömncentrum, beläget i förlängda nerven, varifrån ett hämningsinflytande skulle utgå. En del vetenskapsmän, som studerat hjärncellernas kemiska förändringar, hava funnit att bristen på sömn endera framkallar försvagande kemiska förändringar av cellerna eller också borttager något behövligt kemiskt ämne från dem att bristen på sömn förgiftar hjärncellerna, men att sömnen återgiver dem deras normala beskaffenhet. Me detta är ingen förklaring av fenomenet, det är blott ett konstaterande av företeelser. Den beröntde tyske fysiologen, professor Preyer, har framställt ett annat försök till förklaring av sömnen. Från d:r Arthur Sperling, nervläkare i Berlin, citera vi följande om Preyers hypotes: Preyer utgår från den redan av A. von Humboldt gjorda iakttagelsen, att intet organ i människokroppen i vaket tillstånd har att uppvisa en så stark syreförbrukning som hjärnan. Intet annat organ tager i så hög grad syre från blodet. Byggande på detta faktum framställer han frågan: vart tager det under sömnen till hjärnan transporterade syret vägen? Den mängd blod, som under sömnen kretsar genom hjärnan, är varken större eller mindre än i vaket 5

6 6 DEN GYLLNE TIDSÅLDERN tillstånd. Det kan knappast anses bevisat att hjärnan under sömnen företer en särskild blodtomhet eller blodöverfyllnad. Vart tager då det syre vägen, som blodet under sömnen förer till hjärnan? På grund av vår föregående utredning är det tydligt, att syret utgör den egentliga drivfjädern till gangliecellernas verksamhet, och likväl upphöra alla deras funktioner under sömnen. Vad sker då med syret, som numera synes överflödigt? Preyer besvarar denna fråga så, att det med begärlighet upptages och förtäres av de trötthetsämnen, som i vaket tillstånd mer eller mindre rikligt bildas icke blott av musklerna utan även av nervsystemet. Dessa ämnen huvudsakligen mjölksyra och kreatin ha stor frändskap till syret. Så snart som de uppträda, börja de strax att förbruka en ansenlig del av syret, som egentligen skulle tillkomma musklerna och hjärnan, och med tilltagande trötthet ökas syreförbrukningen så, att gangliecellerna utsättas för syrehunger och därigenom hemfalla åt sömnen. Sålunda är sömnen enligt Preyers teori egentligen en syrehunger hos stora hjärnans ganglieceller, och det är trötthetsämnena som taga syret från den hungriga hjärnan. Den Preyerska teorien låter ganska sannolik. I varje fall är den en av de bästa, som blivit framställda. Från d:r Henrik Bergs Läkarebok återgiva vi slutligen: Vetenskapsmännen räkna sömnen som ett livsvillkor och ha, trots alla försök, ännu ej lyckats lämna en tillfredsställande förklaring över densamma. Under vårt arbete och vårt tänkande bildas i vår kropp en mängd avfallsprodukter, ungefär på samma sätt som det i ett sågverk bildas en massa sågspån. Om i sågverket sågspånen ej undanskaffades, skulle med tiden all samfärdsel på bruket försvåras, all trevnad försvinna. I vår kropp är det ett bolag av tre Stora renhållningsentreprenörer, som rastlöst bortföra våra odugliga avfallsämnen: det är huden, lungorna och njurarna. Men dessa bolagsmän få ej överansträngas. Då kunna de nämligen ej utföra det arbete, som åligger dem. Skaparen har därför inrättat vår kropp så, att under ungefär V& av varje dygn arbetet står stilla så mycket som möjligt endast de s. k. ofrivilliga förrättningarna fortgå, ehuru med så ringa fart som möjligt och att under /t av veckan kroppen befrias (eller bör befrias) från arbete i möjligaste grad. Den förra vilan heter sömn, den senare kallas söndagsvila. Och ve den dåre, som vill beröva sin kropp den vilotid i form av sömn eller söndagsvila, som världsmekanismens store konstruktör beräknat åt honom! Han förkortar sitt liv. Sömnens väsende är ännu i dag okänt. Vi veta att människan ej kan vaka i oändlighet. Hon kan vaka ett dygn, två dygn, ja, jag har en gång sett en kvinna som på sju dygn ej sov mer än två timmar det var min hustru som satt i ett ångtält, när ett av våra barn opererats för strypsjuka och låg med silverrör i halsen. Men förr eller senare kommer den timme, då människan ej står ut längre. Soldaten på post släpper geväret och somnar. Modern vid barnets sjuksäng somnar. Den skeppsbrutne på skeppsvraket i det rytande havets famn somnar. Fången, som väntar på fallbilan, somnar. Alla somna. Sömnen är allas herre. Men varför somna vi? Vi veta det ej. Mjölksyrebildningens tillväxt i blodet under livsprocessen säga somliga vara det som till sist utlöser sömnen. Och nu ligger människan där i ett underbart tillstånd. Må riken ramla, må ära, penningar, nöjen, dårskaper, sorger, avund, lögn, kärlek och tusen andra makter gripa tag i andra människors skälvande hjärtan den sovande känner därav intet. Han är utanför det hela. Med slutna ögon, stilla, antingen med fridfullt anlete och drömlös sömn, eller med orolig min plågad av fantastiska drömsyner vilar han, och veken i hans livs lampa är nedskruvad till det minsta möjliga. Dock finnes ett märkvärdigt undantag. Syreupptagningen genom lungorna är under sömnen förökad. De delar av vår kropp, som i all synnerhet under * sömnen hämta välsignelse, äro hjärnan och nervsystemet. Tröttheten liksom sköljes bort, nervsystemet laddas med nya spännkrafter, och såsom pånyttfödd uppstår den dödlige varje dygn från ^ömnen. Det hemlighetsfulla i sömnen kommer kanske aldrig att av de lärde uppdagas. Det är mycket i vårt liv, som vi ej förstå; så t. ex. vardandet. Men vi böra se till, att vi ställa oss i ett rätt förhållande till sömnen, att vi lvda vår Skapares lagar för vår kropp, d. v. s. hälsans lagar, och ej begära att vår kropp skall vara frisk, om vi ej med noggrannhet sörja för dess skötsel «På grund av vissa förhållanden, som vi ej kunna fullt förklara, men ej bestrida, är det säkert, att sömnen före midnatt är mest stärkande. Lycklig den som senast kl. 10 e. m. med en fridfull själsstämning får söka vila på sitt läger! B etydelsen av en god oeh tillräcklig sömn. D:r Mathias Nicoll, medlem av New Yorks Hälsovårdsnämnd, höll nyligen på uppdrag av Hälsovårds-

7 DEN OYLLNE TIDSALDERN 7 departementet ett föredrag genom radio över ämnet relse av de förluster som dagens arbete åsamkat. Sömn. I föredraget framhölls nödvändigheten av Giver du din kropp tillräcklig tid under natten att utföra åtta timmars sömn för uppbyggande av organismens det behövliga reparations- och rekonstruktions celler, vilka ständigt utslitas under ordinär verksamhet. arbetet? Om så icke är fallet, överskrider du ditt Dessutom gavs några värdefulla antydningar konto i Hälsans bank, och olycka kommer med säkerarbetet? för sådana som lida av sömnlöshet: het att följa. Varningssignalerna äro huvudvärk, dålig Om man lider av huvudvärk, dålig matsmältning, matsmältning, förstoppning eller alltid-trött ofta återkommande förkylningar eller alltid känner sig trött, är det en mycket enkel fråga som man bör känslan. Om du sover tillräckligt kommer du att vakna vederkvickt framställa till sig själv: Giver jag mig själv åtta timmars och styrkt. Om du emellertid känner dig sömn för varje natt? En sådan fråga må synas trött och ohågad, har din sömn icke varit tillräcklig. oviktig, men svaret därpå giver ledtråden till frågan om ens hälsotillstånd. Tillräcklig tid för sömn är en betydelsefull sak, emedan det är under densamma som vår växt försiggår. Vi sova för att få vila, och det är under sömnen Besluta dig då strax för att betala dina skulder. Gå i bädd om så skulle behövas flera timmar tidigare och fortsätt med detta till dess du begynner vakna vederkvickt och tillfredsställd. Om sömnen haft tillräcklig tid till att utföra sitt arbete, skall du få vetskap där som vävnaderna återuppbyggas och stärkas efter om. Du kommer då icke att önska sova längre. dagens slit och släp. Kroppen är sammansatt av celler, vilka associera sig till vävnader och organ. Dessa celler och vävnader utslitas ständigt, och allt efter som de bliva förbrukade föras de in i blodomloppet för att av detsamma föras till de organ (njurar, lever, hud och lungor), Ett av de bästa hjälpmedel för god sömn är ett välventilerat rum. Se till att du har tillräckligt med lätta, varma täcken och öppna sedan ett fönster. Detta skall hindra dig från att åter inandas det gift, som kroppen avsöndrar, och i stället tillåta dig inandas ny, frisk luft med dess förråd av syre för blodet. genom vilka de avsöndras från kroppen. Varje Om av någon orsak sömnen icke inställer sig natur tanke och varje rörelse bidraga till att nöta och utslita ligt utan måste framkallas, skall ett varmt bad eller dem. Ju hårdare man arbetar vare sig med en rask promenad i det fria innan man går i bädd ofta hjärnan eller musklerna, desto snabbare bliva dessa åstadkomma underverk. Det är även stundom nyttigt celler förbrukade och desto hastigare bliver blodet fyllt att intaga en lätt måltid, enär en tom mage ofta med giftiga avfallsprodukter. Om vi skola fortsätta utgör en orsak till sömnlöshet. Den föda, som intages att leva, måste dessa utnötta celler endera iståndsättas någon stund innan man går i bädd, bör emel eller ock ersättas med nya. En del av detta reparationsarbete lertid vara enkel och lättsmält. Ett glas varm mjölv utföres av den föda vi äta och den luft vi inandas, och det är i hög grad under sömnen som eller en kopp choklad med en eller två skorpor är tii räckligt. detta rekonstruktionsarbete utföres. Det är då som Dessa som frukta sömnlöshet skulle undvika de den under dagen utgivna styrkan och energien ersättas ting, som föranleda eller befrämja sådan. Intellektuell med nya krafter. Vi finna alltså, att det är åtskilligt arbete som skall utföras under sömnen; och det är endast rätt och till-. börligt att giva kroppen tillräcklig tid till att fullgöra detsamma. Om icke tillräcklig tid därtill gives, blir sysselsättning som upprör känslorna, som t. ex. en spännande roman eller ett eggande spel, överdriven kaffedrickning, rökning, eller ett kraftigt mål strax före sängdags, skall ofta förhindra sömnen. Fatta det beslutet att vara redlig och rättvis mot återställelse- och rekonstruktionsprocessen icke fullbordad. dig själv, med hänsyn till denna sak, sömnen. Giv Uttröttning blir resultatet, med nedsatt ar din kropp tillfälle att hjälpa sig själv. Din belöning betsförmåga och förminskad motståndskraft såsom följd; och det är ett välkänt faktum att det är när motståndskraften är sänkt, som sjukdomar med största framgång anfäkta oss. Det för sömnen nödvändiga antalet timmar må vara olika för skilda individer; men i vår brådskande och oroliga tid, med specialiserat arbete och jäktande verksamhet, kunna vi med säkerhet påstå att icke skall vara bättre hälsa, förökad motståndskraft och större duglighet. Härtill foga vi följande rader från d:r Sperlings penna: Den lugna sömnen är välgörande, den är ett angenämt tillstånd, som avspeglar den friska kroppens inre frid och harmoni. Sömnen är ett av de förträffligaste läkemedel, som utlämnas frän världsalltets väldiga apotek." mindre än åtta timmar äro nödvändiga till gottgö-

8 8 DEN GYLLNE TIDSÅLDERN I bibeln liknas döden vid en sömn, emedan den, på grund av Kristi återlösningsverk, kommer att avbrytas av en uppståndelse. Genom Job talar Gud om människans dödstillstånd, om gnven, sägande: Där hava de ogudaktiga upphört att rasa, där få de uttröttade komma att vila; där hava alla fångar fått ro, de höra där ingen pådrivares röst. Små och stora äro där varandra lika, trälen har där blivit fri ifrån sin herre. (job 3: ) Därefter talar Herren genom profeten om uppståndelsen och säger: Vaknen upp och jublen, I som liggen i graven. (Es. 26: 19.) Det är icke till evig pina människorna skola vakna upp det blir till jubel, till frihet och lycka i den härliga gyllne tidsåldern. 77'» gång, så förtäljer den gamla legend, uti Persien styrde en konung, som bar på sin hand en så underbar ring, i vilken han ristat en sanning: Åven detta en gång skall försvinna. Konungens ring. När vännerna hyllning sin härskare ge, betygande trohet för livet, när kronan han sätter på konungens brud, han tänker på vad som blev skrivet: Åven detta en gång skall försvinna. Denna inskrift för honom en stjärna blev, som i livets mångfaldiga växling gav jämvikt och stadga åt håg och sinn, uti motgång och medgång ledning: Ty allt d e 11 a en gång skall försvinna. När skatterna fördes från främmande land till hovet, till konungens salar, han skattar blott föga den härliga prakt, devisen för honom städs talar: Åven d e nn a en gång skall försvinna. När sargande pilen i skuldran sköts in i stridsvimlets flammande låga, när kämpar begråta sin sårade kung, han säger: "Väl svår är min plåga, men ock denna en gång skall försvinna. Av dagarna mätt och med stämma så svag och trött av de skiftande öden han viskar till sist: Nu mitt liv runnit ut, men säg migl Vad är då väl döden? Skall väl denna en gång ock försvinna? Då som svar till den ensamma, spörjande själ föll en stråle av sol över ringen, likt ett budskap från himlen, från urtidens Gud: den död som nu avklipper vingen, även denna en gång skall försvinna. E. L:g. Var Tut-Ankh-Amon bibelns Josef? FRAN den i England utkommande judiska tidskriften The Jewish World (Den judiska världen) för den 27 nov återgiva vi följande märkliga framställning: Vem var Tut-Ankh-Amon? Var han bibelns Josef? Professor Selikovitsch, den berömde egyptologen, översättaren av de-ursprungliga egyptiska hieroglyferna Le Livre Royal (vilka framträdde år 1882 i Bulletin De L Athenee Oriental, det franska Egyptologiska och Orientaliska Institutets officiella organ), påstår med bestämdhet att så är förhållandet. I sista numret av the Jewish Forum framlägger han en del omständighetsbevis för denna sin övertygelse. Om professorns antagande är korrekt, följer därav att när Tut-Ankh-Amons grav kommer att öppnas, skall den befinnas vara tom, emedan vi veta att israeliterna, när de drogo ut ur Egypten, togo med sig Josefs ben, ehuru denne hade blivit begraven i Egypten. 2 Mos. 13: 19. Tut-Ankh-Amon, säger professorn, var aldrig konung över Egypten. Han var dock en regent eller rättare sagt en medregent, under tiden för den 18:de dynastien, vilket motsvarar den tid i vilken Josef levde. Vi veta, tillägger han, att Tut-Ankh-Amon var gift med Khu-en-Adens dotter. Han var en kättersk regent, som från de egyptiska monumenten lät utplåna de olika gudarnas namn Ra, Osiris, Isis, Ptah, Seb etc. för att i stället införa en annan gudomlighet, vars namn några egyptologer utläsa såsom Aten. Detta förklarar dock professorn vara felaktigt, emedan namnets form är Adon, vilket, såsom vi alla veta, är det hebreiska namnet för Herren; och

9 han drager den slutsatsen att konung Khu erhöll denna sin nya religion från sin vicekonung. Nåväl, ett av de egendomligaste ting, som, för att använda en irisk ordvändning, icke alls finnes i Tut- Ankh-Amons grav, påpekar professorn, är någonting som har naturen av religiösa riter. Det vill säga, det har icke påträffats några sådana i graven. Professorn säger: Varför har ingen mystisk skrift av något slag, innehållande några hänsyftningar till De dödas bok ( Per em Kheru ), eller någon bön eller besvärjelse påträffats? Allt vad de hitintills hava funnit har varit gyllene vagnar, kostbara skulpturer, dyrbara vaser och andra luxuösa föremål, men icke en rad från De dödas bok, ehuru det var den rådande sedvänjan inom den adertonde dynastien att förse alla de döda med ett urval litanior och heliga bönformulär för att tillförsäkra den avlidne ett välbehållet anländande bortom graven i Sanningens hall, fröjdens boning. Men genom fastställandet av Tut-Ankh-Amons identitet med Josef blir utelämnandet av alla liturgiska böner fullt förklarligt, i det stränga order naturligtvis hade blivit givna att icke vanhelga Josefs grav med egyptiskt avguderi. De med hög artistisk konstnärlighet utförda bilderna på sarkofagen äro distinkta semitiska keruber, som i sitt allmänna utseende icke äga någon likhet med de egyptiska gudomligheterna. Dessa fyra graciösa bilder i hög stenrelief äro emellertid av egyptiskt arbete, vilket visas av deras frikostiga prakt. Ingenting är mera graciöst och behagfullt än dessa fyra keruber, viskande till den döde att bortom graven väntar ett nytt liv, ett land av härlig återfödelse och pånyttfödelse. Utelämnandet är misstänkt, det måste medgivas, ehuru det för oss synes kunna förklaras på det sättet, att alldenstund de religiösa trosåskådningarna i Egypten vid tiden för Tut-Ankh-Amons begravning voro föremål för skarpa strider, kunde det väl hava hänt att man beslöt att icke göra den döde ädlingen, DEN OYLLNE TIDSALDERN 9 vem han nu än var, till föremål för religiösa strider och så blev hans begravning neutral. Professorn litar emellertid icke blott och bart på de negativa bevisen för denna teori. Han säger att det finnes absolut övertygande bevis både i bibeln och Talmud. En av Tut-Ankh-Amons titlar, som hava påträffats på egyptiska monument, är Den kraftige tjuren, och detta är just själva den titel, med vilken Mose i sitt avskedstal benämner Josef. I 5 Mos. 33: 17 säger Mose om Josef: Ihär följa några hebreiska ord vilka professorn säger bokstavligen böra översättas:! Den unga tjuren pryder honom härligt. Mose hänvisar här helt enkelt till den egyptiska titel, som förlänats Josef, och säger att denna passade honom beundransvärt v ä l... Men efter allt vad professor Selikovitsch har sagt, även om mycket därav är långt ifrån övertygande, bekänna vi oss vara mera angelägna än någonsin förut om att komma på andra sidan av denna underjordiska dörr i Luxor, som döljer hemligheterna i Tut- Ankh-Amons grav. En sak är viss, om professorns teori bevisar sig vara korrekt, lämnar den fullständig förklaring på en mycket förbryllande fråga med avseende på Luxorgraven, en fråga som professorn emellertid icke berör i intervjuen. Vi åsyfta den oordning och förvirring, som de i graven gömda skatterna vid upptäckandet befunnos vara uti. Men om det emellertid verkligen var Josefs begravningsplats, är det lätt att förstå varför de befunno sig i oordning. En våldsam panik måste hava rått vid israeliternas uttåg ur landet, och ingenting är mera sannolikt än att Josefs kvarlevor, under den vilda rusningen, brådskande, kanske olovligt och i smyg, blevo tagna från den sarkofag, i vilken de hade legat så lång tid, och att de skatter, som därunder blivit rubbade, placerades tillbaka i all hast, på det att graven snabbt skulle kunna tillslutas. Guds mångfaldiga vishet VÅRT JORDISKA SPRÅK är icke rikt nog för att tillåta oss att på tillbörligt sätt i ord uttryck-i vår upphöjde Skapares pris. På vilket område den forskande människoanden än vänder sig vare sig den med teleskopets hjälp utforskar och begrundar världsrymdens under, med mikroskopet intränger i mikrokosmernas hemligheter eller med laboratorieexperiment undersöker olika ämnens sammansättning och bildningssätt, utforskande de lagar och krafter som därvid äro verksamma öppna sig oupphörligt oanade under i naturen, nya under, genom i den jordiska skapelsen. vilka ytterligare frågor, problem och gåtor uppställa sig. Varthän det uppmärksamma ögat blickar framträder under efter under i Guds härliga skapelse. På den himmel som omgiver oss, det stjärnströdda firmamentet, kretsa de lysande stjärnorna i majestätiskt lugn och prakt. På detta valv se vi planeterna, den vita och strålande Venus, den blodröde Mars, den stillsamme Saturnus, den rörlige Merkurius och alla de andra drabanterna löpa sina egendomliga banor. Äro de obebodda, dessa planeter, eller likna de vår

10 10 DEN GYLLNE TIDSÅLDERN egen på under så rika jord, på vilken livet i tusende olika former och arter härskar? Deras ledare år solen, de tillhöra vår egen familj; och anblicken av deras lysande färgskiftning och prakt, under det de tyst och ljudlöst ila sina givna banor, är en påminnelse om det stora Väsen, som skapat dem. E tt m äktigt varde" och dess följder. Allt från den stund, då det upphöjda Skaparordet, ett mäktigt Varde, blev uttalat, har skapelsen konvulsiviskt skälvande och sjudande liksom befunne den sig i fröjdfull rysning alltjämt hållit på att bilda sig, taga gestalt och föras framåt mot sin slutliga fulländning. Vilket vimmel av liv, vilken fullhet av livsformer förde icke den gudomliga befallningen fram till tillvaron! Människan, såsom den jordiska skapelsens krona, upptäcker under efter under inom det formedelst det uttalade varde framsprungna livet. Vilken omväxlingens mångfald och vilken rikedom av skönhet och konsnärliga former framträder icke överallt såväl inom faunan som floran. Allt förråder en Mästare utan like. Verkens beskaffenhet är Mästarens lov. Mänskligheten, som i vår tid håller på att vakna upp från den okunnighetens sömn, i vilken den legat försänkt under tidsåldrar, börjar nu få tillträde till och lära känna naturens under. De lägga märke till den flod av ljus, som kännetecknar vår tid, till de sig ständigt avslöjande nya undren, men de sätta icke detta i samband med de gamla profetiska framställningarna om vår tid: Kunskapen skall förökas och Herrens härlighets kunskap skall övertäcka hela jorden, likasom havsdjupet är fyllt av vatten. (Dan. 12:4; Hab. 2: 14.) Det närvarande är endast öppnandet av den kunskapens och vishetens skola, i vilken Skaparen har avsett att varje medlem av släktet skall vara en lärjunge. När människan en gång börjat endast ana vad naturen gömmer av under och hemligheter, kan hon aldrig hämta sig från överraskning och häpnad. En forskare säges ha yttrat: Om människan endast vore tillräckligt vetgirig, hade hon aldrig tid till och icke heller någon möjlighet att bliva levnadstrött. Att göra framsteg i kunskap, att alltmera lära känna livets hemligheter, kommer forviss att utgöra en del av det behag, som blir förbundet med människans eviga liv. Emedan vi nu befinna oss på själva tröskeln till den utlovade Gyllne Tidsåldern, är det oss möjligt att uppfånga några glimtar av den store Skaparens mångfaldiga visdom, sådan denna tagit sig uttryck i den jordiska skapelsen. Det är naturligtvis icke möjligt att inom ramen av en kort avhandling ingående betrakta skapelsens under och hemligheter. I föreliggande artikel vilja vi fördenskull inskränka oss till att beakta några få fenomen inom växtvärlden. Men dessa få exempel skola dock visa oss, med vilken konstnärlighet och ändamålsenlighet hela naturen blivit bildad. Människorna benämna med rätta vår tid uppfinningarnas tid. Men huru många är det månne som betänka, att all den sinnrikhet och konstnärlighet, som framträder i de av människorna mödosamt utarbetade uppfinningarna inom olika områden, långt i förväg redan vid skapandet av jorden måste ha blivit nedlagd å dessa samma områden inom kemiens värld, på fysikens område, i hela naturen! Huru många är det väl som ana, att de finaste och mest ändamålsenliga av människor hopfogade verk endast äro svaga avspeglingar av de lagar och principer, som framträda t. ex. i varje plantas organism! Den skarpsinnige vetenskapsmannen R. Francé sökte att på den jämförande forskningens väg framdraga paralleller eller motsvarigheter mellan växternas tekniska funktioner och det mänskliga intellektet. Han var övertygad om att ett stort antal tekniska omändringar på optikens, livsmedelsproduktionens och mekanismens områden etc. läto sig göras, omändringar som därefter kunde tillgodogöras till allmän nytta vid teknikens tillämpning i det praktiska livet o. s. v. Ett naturens lyxskepp. Vi vilja nu taga ett litet men belysande exempel inom växtlivet, nämligen den encelliga, knappt dammkornsstora kiselalgen. Mikroskopet avslöjade redan för länge sedan dess förtrollande skönhet, men dess underbara tekniska mästar-prestationer kände man i egentlig mening icke till förrän för en kort tid tillbaka. Denna växtcell tillbringar hela sitt liv i ett med obeskrivlig konstrikhet uppbyggt lyxskepp, förfärdigat av bergkristall, ett skepp, som icke likt de av människor byggda skeppen ruttnar ned eller måste nedskrotas, utan som, sedan dess ägare avlidit, på grund av sitt materials oförstörbarhet kan bevaras i milliontals år. Hela anläggningen och inredningen av detta skepp är ett tekniskt underverk, och det skulle rikligen löna sig för en ingeniör att förlägga sina studier ombord därpå. I varje avseende överträffar konstruktionen av dessa kiselalgernas skepp den på våra båtar befintliga. Dessa kristallskepp färdas med sådan häpnadsväckande hastighet, att om det vore möjligt att överflytta denna snabbhet till våra båtar, skulle vi på en ångare som mätte 200 meter i längd tillryggalägga över IV2 mil i sekunden 20 mil på 12 sekunder, närmare bestämt. Prof. Francé säger med rätta:

11 . Med biokemiens och teknikens nyktra tal och beräkningar kommer man oupphörligt allt djupare in i en romantisk värld, en de obegränsade möjligheternas romantiska värld, vilken just på grund av sagda egenskaper måhända kommer att utgöra den mäktigaste sporre till att driva våra ingeniörer till nya stordåd. Tingen i naturen omkring oss bevisa ovedersägligt huru långt våra maskiner ännu befinna sig från problemens slutgiltiga lösning, en lösning som till yttersta mål har den finhet och sinnrikhet som skildras och framställes av naturens egna möjligheter. Kiselalgen är icke endast ett under med avseende nå den fina konstruktionen och den oerhörda snabbheten, som kännetecknar dess luxuösa boning, det lilla fartyget har även en häpnadsväckande styrka och hållbarhet. Skeppets pansar är på ett så formfulländat och konstmässigt sätt förstärkt med förspänningar, förband och gördelverk, att det helt enkelt uppfordrar till efterbildning. Från kiselalgernas månggestaltade byggnadstyper kan förvisso problemet att förena högsta hållbarhet med största möjliga materialbesparing lösas. Gotikens gamla byggmästare, som förstodo att förena nyttighetssynpunkter med de finaste konstformer, efterliknade omedvetet i viss grad kiselalgernas byggnadssätt. Med förvåning och förtjusning studera vi under mikroskopet den ena efter den andra av de encelliga växter, vilka av en allvis Skapare blivit utrustade med en sådan mångfald maskinella under, och vilka, ehuru de icke äro så stora som ett sandkorn, dock hava att fylla en bestämd uppgift i världsalltet och därjämte ständigt förete ett högintressant studiematerial för den tänkande människan. Ett sådant levande teknikens under äro de i vattnet levande flagellaterna, encelliga växter, som äro omkring en tiondels millimeter stora. De tumla omkring som levande luftskepps- och marinmodeller, vilka, såsom en ingeniör med eftertryck försäkrade, skulle garantera en ännu aldrig uppnådd prestationsförmåga, om de av ingeniörer förmådde överflyttas till mänskligt bruk. Med tillhjälp av sina sidopropellrar sätter sig den lilla monaden eller odelbara varelsen i rörelse med en hastighet, som är flera tusen gånger större än vad våra moderna snabbgående ångbåtar förmå prestera. Vem vet om icke våra tekniker komme att finna en såväl snabbare som ock mera tillfredsställande lösning på sim- och flygproblemet, om de vid sina försök sökte tillämpa flagellatformen! Den Världsbyggmästare, som tecknade sin storhet och sitt majestät på ett stjärnbestrött firmament, gav DEN G YLLNE TIDSÅLDERN 11 även genom sitt mäktiga Varde upphov till oförlikneligt sköna och beundransvärda mästerverk på det mikrokosmiska området ( mikrokosm = liten värld, en värld i smått). Man vet ej vad som är mest beundransvärt den gigantiska stjärnevärlden med dess underbara lagar och eviga, universella liv, som sträcker sig ut mot oändlighetens aldrig nådda horisonter, eller de av atomerna bildade miniatyrsolsystemen, i vilka elektronerna likt planeter kretsa kring sin positiva kärna. Även här ligga skatter av gudomlig vishet, vilka äro avsedda för människans glädje och behag och nytta, i det hon därigenom må lära känna sin Skapare och komma att bringa Honom sin hyllning och vördnad. I varje planta, i varje blad och varje blomma ligger en underbar formens skönhet och organismens fulländning förborgad. En underbar naturens fabriksanläggning. Mikroskopiska undersökningar av ett blad t. ex. avslöja för det häpna ögat en hel industrianläggning, som i specialisering och ändamålsenlighet lämnar alla våra moderna fabriker långt bakom sig; där finnes ett fulländat ventilationssystem med aspirations- och pulsionsfläktar, ljus-kraftmaskiner till oräkneligt antal, kolupplag, tork-apparater, hydrauliska pressar etc. en mästerligt organiserad fabriksanläggning är vad bladet företer. Och under det människorna upp till närvarande stund av de till buds stående råämnena syre, kväve, väte och kolsyra endast förstå att använda kvävet, förmå växterna ställa alla fyra till sin tjänst. Även på detta, den tekniska kemiens område, har människan ännu mycket att lära, och när hon lyckats intränga i dess hemligheter, skall hon säkerligen finna sig stå inför ett sagoland, så fullt av under att en människa ännu aldrig i drömmen sett dess like. De i varje plantblad till tusental uppgående små ljus-kraftmaskinerna (klorofyll-kropparna) bliva genom solstrålarnas energi försatta i verksamhet. De arbeta från tidiga morgonstunden ända till aftonen och frambringa tvenne oumbärliga värdefulla produkter: socker och mjöl. Hela denna inre anordning är så ideellt och fullkomligt anlagd och ordnad, att ingen genom mänsklig verksamhet framställd drift kan mäta sig därmed. Olikt all mänsklig fabriksdrift med dess rassel och surr kännetecknas den livliga verksamheten inom alla dessa naturens fabriker av ljudslös tystnad. Den gudomliga visdomen sträcker sig himmelshögt över den mänskliga förmågan. Detta tager sig uttryck i alla skapelsens verk.

12 12 DEN GYLLNE TIDSÅLDERN Blomstervärldens under. Blott för kort tid tillbaka stod den forskande människoanden helt otillfredsställd inför blomstervärldens gåtlika under, ingen visste besked eller kunde giva något svar på dessa frågor: Varför prunkar blomman i sköna färger? Varför avsöndrar hon honungssaften? Varför utsänder hon så ljuva dofter? För närvarande tror sig vetenskapen kunna giva svar på dessa frågor, emedan den till någon del lyckats intränga i blommornas hemligheter. Blomstervärldens färgprakt, jungfruhonung och välluktande dofter framträda såsom levande naturuppenbarelser, vilka i varje enskildhet avlägga ett vältaligt och upphöjt vittnesbörd om sinnelaget hos det stora Väsen, vars Varde kommit även dessa blomster att springa fram. Lösningen av blomstervärldens gåtor och under hjälper oss att fatta den allsmäktiga gudomliga kärlekens princip, vilken alla skapelser först och främst ha att tacka för sin tillvaro. Gives aet då verkligen en blommornas kärlek? Är icke kärleken blott uteslutande given till medvetna, förnimmande, rörliga, intelligenta varelser och icke till själlösa naturformationer? Utan att vilja nedsätta den underbara kärlek, vilken Skaparen såsom en särskilt utpräglad och ledande princip nedlade i det första människoparets hjärtan, våga vi dock med eftertryck betona, att såsom kärleken var avsedd att vara den ledande kraften inom det mänskliga livet, så framträda även inom djur- och växtlivet desamma eller kanske rättare sagt motsvarande principer, vilka leda till de fysiologiska tillvägagångssätt, som utgöra en basis för fortvaro och bestånd. Allt liv måste vara förbundet med kärlek i någon form. En jämförande forskning och prövning av förhållandena leder till denna märkliga slutsats. Om vi från högsta trappsteget stiga nedåt från människan via alla arterna inom djurriket ned till den encelliga ameban, om vi sedan överskrida protozoernas och protofyternas mellanrike, d. v. s. de organismer som anses intaga en mellanställning mellan djur och växter, det område varest djur och växter synas räcka varandra handen för att sedan från de lägsta växtformerna stiga uppåt till de högst utvecklade fanerogama växtarterna, vilka till människans behag tävla med varandra i fråga om sina blommors färgprakt och vällukt, skola vi under hela vägen av denna vandring, såväl som vid begynnelse- och ändpunkterna, finna likartade eller varandra motsvarande fysiologiska företeelser och tillvägagångssätt hos alla dessa livsformer. Under det alla tiders diktare klätt dessa företeelser i mystikens skrud, i en den övernaturliga uppenbarelsens mantel, har den fysiologiska vetenskapen däri sett endast utveckling och fortplantning. Allt eftersom fysiologien studerar de olika livsföreteelserna, möter den ständigt nya under av sådan beskaffenhet, att den alltjämt är lika för att icke säga mera oförmögen att besvara frågan: Vad är livet? Från bibeln veta vi att Gud är det stora upphovet och källan till allt liv; från Honom utströmmar livet även till den lilla encelliga plasman, vilken, i likhet med alla andra verk genom den Allsmäktiges Varde, blivit formad till ett underbart fint, häpnadsväckande livs- under. Emedan han själv är förkroppsligandet av kärlek och visdom, måste alla hans verk bliva underverk, som avspegla dessa egenskaper. Fördenskull äro alla verk i naturen, vad skönhet och ändamålsenlighet beträffar, oförlikneligt härliga. I Job 36: 22 läsa vi: Se, Gud handlar upphöjt i sin makt [vare sig det gäller intelligenta varelser eller de andra tingen i naturen]. Var finnes någon mästare, som är honom lik? Den vise Elihu gör sin vän Job och därmed även oss uppmärksam på skapelsens under: Lyssna... och överväg Guds under. Han genomgår några av de jordiska tingens gåtor och påvisar, att de äro så stora och talrika, att vår tanke ej förmår tränga in i dem, därefter utbrister han i vördnad: Ja, Gud är höljd i fruktansvärt majestät; den Allsmäktige kunna vi icke fatta. På ängen och fältet, på den soliga gräsmattan och i den skuggiga skogen, i den sorlande bäcken såväl som i träsket, på våra bergssluttningar såväl som i dalens botten har floran frambragt det skönaste som växtvärlden över huvud taget kan utveckla doftande, härliga blomster i mångtusende former och färger, varenda en av dem inneslutande ett outtömligt förråd av under beträffande sammansättning, byggnad, egenskaper och skiftande livsföreteelser. Ett p raktfullt färgspel. Den del av den store Skaparens Varde, som berörde vattnet, framkallade där en icke mindre mångfaldig och praktfullt färgskimrande flora. De finaste, mest praktfulla och färgrika växterna äro måhända florideerna, ett slags havsalger, som bilda en rik vegetation både invid kusterna och ute på det djupa vattnet, såväl i kallare som i varmare hav. De innehålla ett rödaktigt färgstoff, som skimrar i de mest tänkbara olika schatteringar, och vilket, tillsammans med det gräsgröna klorofyllet, blandar och framvisar en sådan skiftande rikedom av färgspel och nyanseringar, att vi ingenstädes i hela växtvärlden finna dess like. Den

13 ena prunkar i praktfull rosa eller violett, den andra i glödande purpur, som i glans och renhet överträffar en purprad aftonhimmel. Med endast dessa tvenne färger det ljusa gräsgröna klorofyllet och det rosaskimrande phycocrythrinet har naturen här under den blågröna saltvattenspegeln frambragt en överväldigande mångfald av trolska, fängslande färgspel. Dessa alger äro även lika mångfaldigt skiftande till formen som till färgerna. Vi upprepa det, varthän den forskande blicken vänder sig, möter den scener och syner, som bära vittne om att blott kärlek kunnat frambringa dem och att oändlig visdom och allmakt därvid lett den gudomliga mästarehanden. Kärlek och visdom skymta fram från alla verk i naturen. Vi behöva icke med nödvändighet föreställt oss, att de nuvarande livsformerna inom växtvärlden på en enda gång trädde fram såsom fulländade företeelser, utan att de fastmera utgöra produkten av en mer eller mindre långsam utvecklingsprocess. Paleontologiens och geologiens fynd tala härför, likaså de i den bibliska skapelseberättelsen använda uttrycken: Frambringe jorden grönska... Det finnes fortfarande i våra hav ett vimmel av tallösa mikroskopiskt små växter av de primitivaste former, liknande dem som förekommo vid livets begynnelse i de varma urhaven. Om vi under mikroskopet betrakta en vattendroppe, få vi en liten föreställning om rikedo- DEN G YLLN E TID SÅLD ERN 13 O M MAN PÅTRÄFFADE en avliden människa, en livlös kropp, som hade en flaska hårt prässad mot sina läppar, skulle det vara ett förnuftigt antagande, att denna människa höll på att dricka när hon träffades av döden, och att döden överraskade henne plötsligt. I Alaska har man nyligen påträffat en skara människor, som måste hava dött en sådan överraskande hastig död ett antal kroppar som voro inbäddade i kompakt is, och allesammans funna i ett fullkomligt bibehållet tillstånd. Eskimåerna äga icke den ringaste vetskap om vilken ras dessa döda tillhöra. Att döma av de påträffade kläderna, verktygen, husgeråden, vapnen etc. tillhöra de en från eskimåerna helt skild och olika ras. Eskimåerna i Alaska hava icke ens någon tradition om ett sådant folk som dessa något över ett hundra män, kvinnor och barn, vilkas kroppar hava blivit så omsorgsfullt bevarade, inbäddade i hemlandsisen. Tydligen ha dessa döda människor funnit sin död i någon för hundratals om icke tusenmen av det vimmel, som hade sin första begynnelse när Gud i den avlägsna forntiden nedsänkte livsprincipen, och vilken därefter utbrett sig och tagit sig uttryck i de hundratusenden skiftande former och arter, som vi nu känna till. Det är allenast med hänsyn till människan som bibeln säger, att hon var en direkt skapelse helt fulländad i samma ögonblick som hon kom till existens. Det är icke blott den förnuftsbegåvade skapelsen, som med David kan utropa: Jag tackar dig, att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, utan hela skapelsen praktiskt taget kan instämma däri. Den o beskrivligt härliga fram tiden. I obeskrivlig prakt och härlighet skall vår jord en gång te sig som en värdig fotapall för en upphöjd Skapare och som en lämplig boningsplats för ett fullkomligt, med hänsyn till såväl gestalt som sinne, av skönhet strålande människosläkte. Efter en lång, ångestfylld syndens och dödens natt skola de jordiska skapelserna med jublande fröjd och tacksamhet taga del av det livgivande vattnet från Livets källa. Då skall den store Skaparen fröjdas i storslagenheten av sitt fullbordade verk och människan njuta den lycka, som åtföljer Guds ynnest och tillhör det eviga livet. Fiuru mångfaldiga äro icke dina verk, o Herre! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du skapat. Ps. 104: 24. En tragedi i flydda tider. tals år tillbaka i tiden inträffad katastrof, en katastrof vars förfärande plötslighet ögonblickligen insvepte dem i ett djupt snötäcke, vilket därefter sammanpackades till is, förfrysande dem till döds. Denna hemska och sällsamma upptäckt gjordes av professor Van Valin från Pennsylvania universitet, vilken för någon tid sedan företog en forskningsfärd till Alaska, i och för studium av eskimåerna. I Alaska finnas väldiga sträckor av inlandsis av gammalt ursprung, övertäckt av många fots djup tundra, jord och snö. De påträffade människokropparna fann man begravna fvra fot under snö, tundra och is. Deras igloos eller hyddor voro olika dem som eskimåerna bygga, och de buro kläder, som voro förfärdigade av fåglars och polarbjörnars skinn. Några av dem lågo på bäddar, till vilka myskoxen hade fått släppa till sin skinnbeklädnad. Den förklaring, som framhölls av forskarna själva, är att dessa människor överraskades av en katastrof, som i fråga om plötslighet erinrar om Vesuvius ut-

14 14 DEN G YLLN E TID SÅLD ERN brott och ödeläggelsen av Pompeji år 79 e. Kr. Men under det Pompejis olyckliga invånare överraskades av brännande aska och pimpsten och brändes till döds, måste dessa i Alaska påträffade människor funnit en så gott som ögonblicklig död genom ett förfärande plötsligt och rikt snöfall. Just när denna katastrof, som måste hava överraskat och medfört döden för tusentals av de dåtida invånarna i Alaska, inträffade kan icke med säkerhet utrönas; men det leder våra tankar tillbaka till tiden för floden i Noas dagar, 4,396 år sedan. Det skulle vara av intresse att kunna utröna, om denna av dessa förfrusna kroppar antydda katastrof just var detta oerhörda nedstörtande av fuktighet vid tiden för floden, som i de varmare regionerna tog formen av ett våldsamt regn, men som i polartrakterna måste hava framträtt såsom ett lavinartat snöfall ett snöskred som ögonblickligen skapade de polariskapslar och de till tusentals meters mäktighet uppgående inlandsisarna, vilka vid istiden sträckte sig över hela norra Europa och Nord-Amerika. Enligt Nansen uppgår inlandsisen på Grönland i vår tid till en mäktighet av minst 1,700 2,000 meter. Det beräknas att den gradvis skeende avsmältningen av den is, som glacialperioden förde med sig, omfattar nio tiondelar av hela massan, d. v. s. att det endast är en tiondel kvar och denna försvinner naturligtvis proportionsvis mycket snabbare än de föregående mängderna. Vetenskapen V I HAVA FRAMFÖR OSS ett mycket intressant arbete av den bekante röntgenologen, professor Weiser, i vilket den fysikaliska strålforskningen fastsälles och som avslutas med följande ord: Den gamla tiden antog på spekulativ grund den uppfattningen, att all den i mångfaldiga gestalter framträdande materien kunde spåras tillbaka till ett enda gemensamt urstoff. Nutiden har på grund av experimentella undersökningar och teoretiska slutledningar kommit till ett fullständigt liknande resultat. Vi veta för närvarande med bestämdhet, att de sammansatta atomerna icke äro annat än atomkomplexer, som endast äro uppbyggda av enklare, lättare atomer. Härutav synes det klart framgå att hela världsalltet är sammansatt av några få grundatomer. Såsom sådana har man erkänt helium och väte, vilka båda kunnat avsöndras ur de mera komplicerade atomerna. Det är till och med tänkbart, att all materie kan avspaltas ända till vätet. I detta fall skulle alltså väteatomen utgöra ur-elementet i överenstämmelse med den tanke som framlades av Prouts för över hundra år sedan (Prout framställde år 1815 den teorien, att alla ämnen äro uppbyggda av väte såsom ursubstans. Teorien var dock förkastad, ända till dess Rutherford år 1919 för första gången med yttre medel förmådde åstadkomma en kärnsöndersprängnmg, i det han vid bombardering av kvävgas lyckades utstöta en vätekärna ur käveatomens kärna, vilket angiver att denna senare innehåller vätekärnor). Den nyare forskningen har skridit ännu längre framåt. Den har inträngt i atomens inre och gjort den underbara upptäckten, att alla atomer till sist befinnas och Bibeln. vara uppbyggda av tvenne beståndsdelar, vilka vi numera måste betrakta såsom världsalltets urbyggnadsstenar, nämligen den positiva atomkärnan (bestående av vå7«*-kärnor) och den negativa elektronen. Här hava vi i ena handen skildringen av den strängt vetenskapliga forskningens resultat och i den andra handen Bibeln. Fyllda av vördnad inför Skaparens storhet och allmakt slå vi upp denna bok och läsa de första orden i Moses underbara skapelseberättelse: Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds ande svävade över v a t t n e t Denna skapelseberättelse är i all sin enkelhet och klarhet det mest upphöjda som finnes inom litteraturens område. Dock påverkar den endast sådana sinnen, som i intelligent uppskattning och vördnadsfull tillbedjan söka lära känna det Väsen, vars visdom och storhet de se uppenbarad i hela naturen. Den gudomliga allmaktens underbara, ofattbara, mäktiga verk äro här sammanfattade och framställda i några få ord av det mänskliga språket. Det underbara, hemlighetsfulla ursprunget och begynnelsen till alla de materiella tingen på jorden vars hemlighetsfullhet människor under alla tider sökt genomtränga, utforska och klarlägga och varom de likaledes under alla tider hava stridit och disputerat är här för årtusenden tillbaka nedlagt i bibeln, nedtecknat i en ordnad, oantastlig form och tillgängligt för varje forskande sinne. För den vördnadsfulle forskaren har den, berättelsen, alltid varit oantastlig för bespottaren och tvivlaren är den * Väte är det grundämne, som i förening med syre bildar vatten = t volymdelar väte och i volymdel syre.

15 likaledes oantastlig i vår tid, av den enkla grunden att alla vetenskapliga rön och upptäckter endast bekräfta sanningen av skildringen. I sammanhang med ovanstående erinra vi ävenledes om aposteln Petrus framställning i 2 Petr. 3: Han talar där om sådana, som i vår tid skulle komma att förkasta och förhåna bibelns utsagor om Guds tidsåldriga verk och planer och påstå, att bibeln hade intet att göra med de underbara händelserna i vår tid. Han säger om dessa, att det genom deras egen vilja är förborgat för dem, att himlarna hava varit från urtiden, och att jorden har kommit till stånd a v vatten och genom vatten medelst Guds ord. När vetenskapen säger att alla ämnen äro uppbyggda av väte såsom ursubstans, är detta precis detsamma som när Petrus för tvåtusen år sedan sade, att jorden har kommit till stånd av vatten och genom vatten. Inom kort komma även alla vetenskapsmän att inse att detta skett f örmedelst Guds ord" att bakom naturens invecklade maskineri spåra handen av dess store upphovsman, en intelligent, allsmäktig Gud. Den som kan med ett teleskop eller med blotta ögat DEN O YLLNE TIDSALDERN 15 skåda in i rymden och där se skapelsens omätlighet, dess symmetri, skönhet, ordning, harmoni och omväxling och likväl betvivla att Skaparen av allt detta är honom ofantligt överlägsen både i vishet och förmåga, eller som kan för ett ögonblick antaga, att en sådan ordning tillkom av en slump, utan en Skapare, han har till den grad mist eller åsidosatt förnuftets gåva, att han med rätta kan anses för vad bibeln kallar honom, en dåre en, som saknar eller ej brukar sitt förnuft. Dårarna säga i sitt hjärta: Det finnes ingen Gud. Varför de göra det, lämna vi därhän, men så mycket av bibeln är åtminstone sant, såsom varje förnuftig människa måste finna, ty det är en självklar sanning, att verkningar måste vara fram- bragta av tillräckliga orsaker. Till och med varje planta, varje blomma avlägga vältaliga vittnesbörd i detta ämne. Invecklade i sin sammansättning, utsökt sköna i form och vävnad tala de alla om en vishet och konstfärdighet, högre än människors. Huru kortsynt är ej den orimlighet, som skryter av mänsklig konst och sinnrikhet och tillskriver blotta slumpen naturens regelbundenhet, likformighet och harmoni; som erkänner naturens lagar på samma gång den förnekar, att naturen äger en insiktsfull lagstiftare. ALLA TÄNKANDE MÄNNISKOR inse behovet och nödvändigheten av en styrelse, en regering, med rätt och makt att kontrollera och styra de allmänna angelägenheterna. Ingen stat kan vare sig organiseras eller äga fortbestånd utan erkänd myndighet. En enda människa skulle kunna vara sig själv en lag ; skulle tvenne människor vistas tillsammans, måste de ingå vissa överenskommelser; bildades ett samhälle av tre personer skulle två av dem ofta vädja till den tredje, och i tidens lopp komme olika omständigheter att göra en av de tre den mest viljekraftige till ledare för det lilla samhället. Bestode samhället av flera personer komme det så småningom att indela sig i flera maktgrupperingar, och under den allmänna kampen mellan dessa skulle de individer, som förenade vissa förmågor med viljekraft och hänsynslöshet samt därigenom vore iståndsatta att utnyttja konjunkturerna, helt naturligt svinga sig upp till ledningen. På detta sätt kan man i all korthet skildra den allmänna makt-utvecklingen från den ofullkomliga människans första framträdande fram till vårt demokratiska tidevarv, med dess brådstörtade omvärderingar Han som har rätt därtill.44 och omplaceringar av förutvarande begrepp och riktlinjer. Av helt naturliga och lättförklarliga grunder hai mänskligheten under årtusendenas gång upprättat olika stats- och styrelseformer. Då den ena formen icke varit tillfredsställande eller förmått fylla de uppställda kraven, har man naturligt nog sökt åstadkomma ett annat statsskick. E tt folks reg erin g u tv isar dess genom snittsförmåga a tt styra sig självt. Då vi gå att i all korthet undersöka frågan, vilken av dessa olika former som varit den bästa, vilja vi börja med att göra en framställning, som säkerligen kan synas överdriven för mången, nämligen att varje land har ägt den regering det förtjänat att hava. Vi grunda detta påstående på det faktum, att de olika styrelseformer, som tid efter annan upprättats, hava utgjort det naturliga uttrycket för respektive länders inre tillstånd. Varje regering har representerat folkets genomsnittsförmåga att styra sig självt. Har folket varit livskraftigt, moraliskt starkt och framåtsträvande, har det även vetat och ägt förmåga att upp-

16 16 DEN G YLLNE TIDSALDERN rätta en styrelseform, som svarat mot de allmänna kraven; tv om dessa blivit allt för mycket åsidosatta, ha oroligheter och revolutioner blivit följden. Har ett folk återigen befunnit sig på en låg ståndpunkt, har det varken ägt insikt eller tormåga att upprätta en god regering, ej heller ägt mod till att utsätta sig för en revolutions svårigheter utan hellre underkastat sig vilken styrelseform som helst. Om folksjälen varit okunnig och trög, har det alltid funnits någon begåvad och smart man, som förmått att hänsynslöst samla all makt i sina egna händer (för att ej tala om de fall, där slöheten varit så utpräglad att det möjliggjort ärftligt envälde). Om folksjälen varit mera upplyst men lugnt och stillsamt betonad, har styrelseformen varit konservativ och långvarig. Har det återigen böljat och sjudit i folkets inre, ha de skiftande statsskicken företett samma bild. Vi upprepa det, varje regering är det naturliga uttrycket för det styrda folkets inre tillstånd. Naturligtvis har det alltid funnits enskilda individer, som höjt sig långt över medelmåttan, men en regering är i regel icke uttrycket för undantagen utan det spontana uttrycket för genomsnittsförmågan lika enkelt som att en människas livslopp icke är det fullödiga uttrycket för några få av vare sig hennes bättre eller sämre egenskaper, utan utgör det osökta resultatet av totalsumman av hennes krafter. Ha de olika reg erin g arn a haft existensberättigande? Men nu säger någon: Om varje regering utgjort det naturliga uttrycket för folkets eget inre tillstånd, då har alltså varje regering, som framträtt under tidens lopp, haft rätt därtill, från den filosofiska ståndpunkten betraktat. Betraktad enbart från maktens synpunkt måste frågan besvaras med ja, men skärskådad från moralfilosofisk ståndpunkt blir svaret ett kraftigt nej. Den första synpunkten vilja vi framställa på följande sätt: 1) Världen behöver organiseras och ledas. 2) Dess klokaste och dugligaste män md vara dess ledare. Taget såsom ett helt har världen även haft sina starkaste, mest klartänkta och dugliga män i ledningen. Detta faktum har icke Varit resultatet av någon överlagd och planmässig anordning å släktets sida utan fastmer utgjort händelsernas egen utveckling. Släpp en skara pojkar tillsammans, och se efter om icke den som tar ledningen äger vissa förmågor som de andra sakna om flera av gossarna äga samma förmågor, kunna vi vara övertygade om att de begynna en lek, som har sådana former att var och en av de självskrivna ledarna få en avdelning att befalla över. På samma sätt med världen i stort. Under ett tillstånd av allmän själviskhet är det självfallet att de största förmågorna svinga sig upp till ledande ställningar. Den naturliga följden har blivit att släktet såsom ett helt betraktat har haft sina rikast utrustade medlemmar i den allmänna ledningen. Men då uppstår återigen frågan: Om detta varit fallet och om dessa sig uppsvingande ledare sålunda från makt-filosofisk ståndpunkt betraktat haft rätt till denna ställning, ha de då icke även haft det från moralfilosofisk ståndpunkt? Nej. Från den moralfilosofiska ståndpunkten betraktat skulle de män, som ägt den bästa moralen, hava haft ledningen av världens angelägenheter. Även om utvecklingen i sådant fall hade varit mindre snabb, skulle den dock ha varit långt mera sund och stadig än vad som nu varit fallet. Världens starkaste män ha haft ledningen, men icke dess bästa män ty de bästa männen ha varit de moraliskt högtstående männen. Och anledningen till att icke dessa män blivit framförda till ledningen har varit, att den allmänna utveckligen varit ensidig och förvänd, d. v. s. den moraliska utvecklingen har icke löpt jämsides med det materiella framåtskridandet. Människan ser det för ögonen ä r, lyder bibelns enkla och rättframma framställning härom. Och av denna anledning ha de rent tekniska eller fysiska förmågorna kommit att betyda allt och mycket ringa hänsyn har tagits till de moraliska egenskaperna. Träder icke detta fram inom alla områden? Har den riksdagsman några politiska utsikter, vilken utan hänsyn till partiets synpunkter ärligt och rättframt framställer sin egen övertygelse i en fråga? Kan en människa över huvud taget bliva riksdagsman utan smidig anpassning i överensstämmelse med väljarkårens synpunkter? År det levande gudsfruktan och fromhet eller är det ett behagligt yttre uppträdande och goda förmågor som är det avgörande vid prästvalet? Var finnes det område där moralen är det bestämmande? Detta allmänna förhållande har utgjort en omständighet, som berett vägen för såväl hänsynslösa förmågor som ock för politiskt lycksökande odågor av varje slag att svinga sig upp till bemärkta ställningar. Men samma omständighet har i samma grad som den framträtt även utgjort ett hinder för de moraliskt högtstående att få säte och stämma i världens råd. För att vara moralfilosofiskt berättigad skulle alltså en regering icke bestd endast av de starkaste och tekniskt dugliga utan även av de pd moralens omrdde ädlaste männen. Men var och när har detta varit fallet? Och vore världen, särskilt i vår tid, nöjd med den

17 långsammare men sundare materiella utveckling och de moraliska reformer, som detta skulle innebära? Det torde vara svårt att inom hela historien i något av de olika världsrikena framdraga en enda regering, som varit moralfilosofiskt berättigad d. v. s. som i sin sammansättning bestått av landets dugligaste förmågor och dess ädlaste, mest ödmjuka, självuppoffrande och rättänkande män. Vi vilja nu göra ett uttalande, som vid första påseende kan synas vara en oförsynt framställning, nämligen att världens regeringar i tidens lopp bliva allt sämre och moralfilosofiskt sett allt mera oberättigade att utöva myndigheten och makten. Då vi samtidigt göra den framställningen, att det icke är själva styrelse/o/wn som försämras utan styrelserna, förstå vi att ett sådant uttalande i förstone måste te sig såsom ett oförsynt klander mot vår tids alla regeringar. Men vi bedja läsaren följa oss i våra förklaringar härav. DEN OYLLNE TIDSÅLDERN 17 Den högsta typen för civil styrelse. Först ett ord om statsformen. Alla de olika statsskicken kunna inrangeras under någondera av de redan av den gamle greken Aristoteles uppställda tre statsformerna: en-mansvälde (monarki), få-mansvälde (aristokrati) och mång-välde (demokrati) en indelning som längre fram i tiden av italienaren Machiavelli reducerades till tvenne statsformstyper: monarki och republik. Att en enväldig eller autokratisk styrelseform under nuvarande förhållanden är helt olämplig och folket ovärdigt behöver knappt konstateras. Själva det faktum, att den under alla tider haft ett folks okunnighet och låga nivå till basis eller grundval, angiver vart den hör hemma. En blick på de olika staterna i vår tid visar, att ju högre ett folk befinner sig på den kulturella skalan, desto mera omfattande, bred eller demokratisk är dess styrelseform. Denna form av folket och för folket är under närvarande förhållanden den högsta typen för civil styrelse, emedan den för massornas intressen är den säkraste och mest gynnsamma. Hela folkets själviska instinkter och intressen utgöra nämligen en säkrare garanti för det allmännas väl än desamma själviska instinkterna och intressena hos en enskild individ eller hos en enda samhällsklass. De skilda samhällsklassernas själviska instinkter och den allmänna kritikens ljus, som riktas mot dem, hålla de styrande i schack och förhindra dem att alltför ensidigt tillvarataga det egna partiets eller den egna samhällsklassens intressen. (De österländska staternas beryktade ämbetsmannakorruption beror icke därpå att människorna därstädes äro så mycket sämre det själviska sinnet är sig tämligen likt överallt utan därpå att den allmänna kritikens ljus är så mycket mindre och alltså giver friare tyglar eller större spelrum för den inneboende själviskheten hos ledarna.) Vi upprepa det, det demokratiska statsskicket är under närvarande förhållanden den säkraste garantien för det allmännas väl. Själva statsformerna äro sålunda icke sämre nu än fordom. Och dock sade vi nyss, att världens regeringar i tidens lopp bliva allt sämre och moralfilosofiskt sett allt mera oberättigade att utöva myndigheten och makten. Ja, det är vårt påstående. Hur kan ett sådant påstånde förklaras och försvaras? Sam hällsm ekanism ens försäm ring.' Vi vilja då först säga att vi lägga icke skulden enbart hos regeringarna själva. Om regeringarna utgöra det naturliga uttrycket för folkets eget inre tillstånd och visa dess genomsnittsförmåga att styra sig självt, är det klart att varje genomgående försämring av regeringarna endast avspeglar en motsvarande genomgående försämring hos folket självt en tilltagande oförmåga att på ett rätt och klokt sätt lösa de skilda sociala problemen. Detta är även vad vi påstå vara fallet. Och orsaken eller grunden till detta förhållande återigen är ytterst sett den omständigheten, att den moraliska utvecklingen icke hållit jämna steg med det materiella framåtskridandet. Den naturliga följden av denna omständighet blir, att hela samhällsmaskineriet i ständigt ökad grad formas på ett sådant sätt att folkets bästa krafter d. v. s. de moraliskt högtstående männen på ett alltmera naturligt och automatiskt verkande sätt hållas utanför hela maskineriet. Vilken oerhörd kraft skulle icke vår svenska riksdags 380 ledamöter utgöra, om var och en av dem vore en klarsynt och självständigt tänkande man, som utan hänsyn till partier och klassintressen verkade för vad han ansåge vara hela folkets väl? Men skulle det vara möjligt att samla 380 ledamöter utan ett ovärdigt parti-, synpunkts- och hänsynstagande? Och har en man, sedan han genomgått den politiska virvelkvarnen, tillräckligt kvar av självständighet och moralisk ryggrad för att utan parti- eller klasshänsyn verka för det helas väl? Smidigheten utvecklas, krafterna skärpas, hänsynslösheten ökas, men moralen sänkes sådan är och så verkar den moderna samhällsmekanismen och detta i ständigt tilltagande och ökad grad. Det är lätt att klandra och påvisa felen i det befintliga, säger någon av våra läsare; men att utpeka en bättre och högre väg är åtskilligt svårare. Men härtill svara vi, att det finnes dock en väg, varpå de sociala problemen kunna lösas på ett för alla samhällsklasser tillfredsställande sätt, och denna bättre väg vilja vi nu gå att betrakta. (Fortsättning.)

18 18 Forntid Nutid Framtid. Forntid. I ETT NÄSTAN TOMT VINDSRUM, mörkt och smutsigt, låg i ett hörn en hop trasor och därovanpå något som liknade en människa. En säng, ett bord, en stol och vid fönstret en gardin som väl aldrig hade sett vatten och såpa, samt en utsvulten katt detta var allt vad ögat kunde se. Det hela gav ett så dystert intryck att man nästan var rädd att träda närmare. Vad innebar allt detta? Åh! En gammal man, ensam och död. Hans ansikte bar spår av det liv han hade fört, ett glädjelöst liv i fattigdom, smuts och elände, där flaskan utgjort den enda ljuspunkten. En gammal man påträffad död i ett vindsrum, lydde den korta tidningsnotisen. Kunde prästen vid begravningsceremonien säga att denne man hade gått till himmelen? Ville han säga att han hade gått till helvetet? De dödas uppståndelse skall ske, både de rättfärdigas och de orättfärdigas, säger bibeln. Apg. 24: 15. Nutid. I stadens utkant ligger ett litet samhälle liksom för sig självt ett antal små hus, vart och ett omgivet av en liten trädgårdstäppa. Allra ytterst ligger ett litet enkelt gråmålat hus, vars veranda prydes av en del slingerväxter, och vars omgivande trädgårdsanläggning bär vittne om smak och ordningssinne. Där inifrån höras röster; det är fadern och modern som befinna sig i köket och samtala om den bekymmersamma, rent av förtvivlade ställningen: Hemmet kommer att gå ifrån oss, det finns ingen annan utväg. Vi ha betalt över hälvten, men Larsson har nu återigen krävt mig på amorteringen, och i förmiddags sade han till mig, att om jag icke har betalat innan månadens slut, kommer han att låta stället gå på exekutiv auktion. Och vad skall jag betala med; sedan fabriken stängdes ha vi ju knappast haft till maten. Om lördag blir det jämt sju månader sedan jag blev arbetslös. Vad skall man ta sig till? Modern svarade intet utan satte sig endast ned på en stol invid bordet och gömde sitt ansikte i sina händer, under det hela hennes kropp skakade av undertryckta snyftningar. Ett livligt stoj på gatan angav att skolan var slut. Om ett ögonblick rycktes den på glänt stående dörren upp och fem barn stormade in i köket, alla med samma rop på sina läppar: Jag är så hungrig, har du nå n mat, mamma? Tut! Tut! I samma ögonblick som modern reser sig upp och kastar en blick ut genom fönstret, ser hon en elegant automobil köra förbi, förd av en livréklädd chaufför Framtid. En nästan fullkomlig dag. Inbäddad i lummig grönska gav den trevna byggnaden ett fridfullt och behagligt intryck. Njutande av trädgårdens fägring och behagliga vällukt vandrar en man sakta fram mot byggnaden. Lugn och tillfredsställelse prägla de intelligenta, sköna dragen, och han höres sakta säga: Så underbart att alla människor ha det så gott! Åh, vilken tid! Det är en av grannarna. Nu är han framme och öppnar dörren till det med smak och komfort inredda huset.?! Vad! Vad ser jag? Kan det vara sant? Är det... är det icke lilla Greta?! Kan det vara möjligt! Åh, lilla Greta!! Ja, det är Greta, svarar den glädjestrålande modern. Det är hon själv, livslevande, jag kan knappt fatta det ännu; o, att den grymma graven har måst släppa henne. Greta, Greta, min lilla älskling, min lilla älskling! Den lilla flickan satt i sin moders knä och slingrade åter och åter sina armar om moderns hals. Bådas ögon voro fyllda av tårar, under det de åter och åter omslöto varandra och i kärlek och glädje sågo in i varandras ansikte. I ett hörn av rummet stod fadern, och man kunde se att det kostade honom all sin självbehärskning att icke brista ut i högljudd gråt vid åsynen av de tvenne för honom så innerligt kära. Men när den lilla flickan slet sig loss från moderns famn och sprang bort till honom och slingrade sina armar hårt om hans hals då var det slut med hans självbehärskning. Den stora starka gestalten skakade av oåterhållen gråt det var som om alla de gångna årens sorg och saknad och längtan tillsammans med nuets glädje ville utlösa sig i dessa tårar. Även den besökande hade all möda att icke brista ut i hörbar gråt, hans ögon voro fulla av tårar och han ämnade diskret draga sig tillbaka, men modern vinkade åt honom att stanna och sätta sig ned. Efter en stund skyndade flickan tillbaka till modern, tog hennes huvud mellan sina händer och förde sin mun till hennes öra och viskade i låg ton: Men mamma, detta är inte vårt hem. Jo, min älskling, det är vårt hem, svarade modern; vår käre Återlösare har givit oss alla dessa välsignelser. M en vi voro aldrig rika, återtog flickan,

19 i det hon kastade en förstulen blick omkring i det komfortabla rummet, och en skymt av undran och fruktan kom in i hennes blick. Nej, icke då men vi äro det nu, svarade modern. Ah, vad vi äro rika, och du min lilla älskling, du är vår största rikedom på jorden. Vår Återlösare har kallat dig fram från graven för att föröka och dela all vår nkedo.i... Ja, inföll fadern, allt vad vi äga ha vi fått av Honom, även dig vår lilla skatt. Låt oss tacka honom för all vår glädje och rikedom, för uppståndelsen och livet, det sköna livet! DEN GYLLNE TIDSÅLDERN 19 De voro fyllda av glädje och tacksamhet, av innerlig och jublande lycka, dessa fyra hjärtan som i denna stund höjde sig upp till den Store, vars väsens lag är att signa och lyckliggöra, och som nu sträckte sin milda spira över alla jordens länder. Och Oud skall avtorka alla tårar från deras ögon, och döden skall icke vara mer, icke heller sorg, icke heller rop, icke heller värk varder mer, ty det första har gått till ända. Och den som satt på tronen sade: Se, jag gör allting nytt. Och han sade till mig: Skriv, ty dessa ord äro vissa och sanna." Upp. 21: 4, 5. Judarnas invandring. RÅN OFOTENS TIDENDE för den 2 dec citera vi: Judarna äro utan tvivel jordens märkligaste folk. Kringspridda men dock sammanbundna, fåtaliga men dock mäktiga, kringströdda bland nationerna utan att dock uppslukas av dessa äro och förbliva de ett folk för sig självt. Och vart de än komma förstå de att göra sig gällande. 1 Amerika t. ex. har det under det sista året varit icke mindre än 5 judiska senatorer och 31 judiska kongressmän i Förenta staternas lagstiftande församling. (Vid de nyligen avhållna valen i England infördes 14 judar i parlamentet ett i förhållande till judarnas folkmängd i England mycket stort procenttal.) Under de senaste åren ha de dragit hela världens uppmärksamhet till sig genom deras återvändande till det gamla fäderneslandet. Det finnes nu bortemot 200,000 judar i Judalandet, och endast under augusti månad detta år anlände 2,000 judiska invandrare till Palestina. Deras hemlängtan förökas genom de förhållanden, under vilka de ha nödgats pröva tillvaron i de skilda länderna. De hava allestädes varit hatade och förföljda. För närvarande föreligger ett förslag i den tyska riksdagen om stiftandet av en lag, som utvisar alla judar från Tyskland. Ludendorf och Hitler arbeta likaledes för stiftande av en sådan lag för Bayern. Av denna anledning vända nu Judarna sina tankar och sina steg mot hemlandet mera än någonsin förut. Det föreligger även planer för återuppbyggandet av Salomos tempel, och i Jerusalems bank ha de allaredan över 5 millioner dollars samlade. För 50 år tillbaka var landet praktiskt taget ofruktbart. Nu kommer både vår- och höstregn i överflöd, och Palestina blomstrar åter. Allt detta kan se ut som tillfälligheter; men det märkliga är, att såväl judarnas tillbakavändande och nationernas hjälpande hand därvid som ock templets återuppbyggande är mycket noggrant omtalat i bibeln och framställt såsom ett tidens tecken. Det är fikonträdet som börjar knoppas och bebåda att sommaren är nära. Ett annat spörsmål, som nu är aktuellt, är huruvida araberna eller judarna skola få besittningen av det heliga landet. Som bekant härstamma araberna från Ismael. Det är alltså den gamla striden mellan löftets son och tjänstekvinnans son. Men utgången är bekant för var och en som tror på bibeln. Tjänstekvinnans son skall utdrivas, säger Guds ord, och vi tro att det kommer att gå på detta sätt. Judarna ha blivit kallade världshistoriens gåta, och visst är, att den israelitiska rasens framträdande och bana på de mänskliga händelsernas stora scen utgör ett av historiens märkligaste fenomen. Intet folk kan mäta sig med judarna i fråga om ålder och livskraft eller med hänsyn till de andens och livets outplånliga egendomligheter, som känneteckna dem. Det finnes intet folk, som under loppet av alla historiens århundraden i sådan framträdande grad deltagit i mänsklighetens utveckling, och icke heller finns det något folk, vars skickelser varit så tragiska och ödesdigra för det självt och för alla andra folk, med vilka det kommit i beröring, som detta folk judarna. Så snart judarna ingripit i världshistoriens gång, har alltid en stor tidpunkt varit för handen, betydelsefull för en lång framtid och med vittomfattande verkningar i mänsklighetens stora drama. Att ett hemlöst, förskingrat, i alla andra länder kringspritt folk under århundradenas gång förmått bevara sin nationella samhörighet och sina nationella

20 20 DEN GYLLNE TIDSÅLDERN karaktärsdrag är enbart för sig ett biologiskt och fysiologiskt under, vartill historien ej kan uppvisa motstycke. Och icke nog med att judarna ej gått upp i de folk, bland vilka de varit kringströdda, utan förmått bevara sina nationella särmärken och sin raskaraktär, visa de för närvarande, i stället för att dö ut, tilltagande livskraft. De synas icke kunna utplånas eller uppslukas utan begiva sig från land till land och bliva framstående män, ledande andar inom skilda områden, varhelst de träda fram. Naturligtvis finns det orsaker och inflytanden, som gjort judarna till det märkliga folk de äro, till världshistoriens gåta, till ett biologiskt under. Om vi uppräknade sådana faktorer som dessa, att de under århundradenas förskingring varit förenade genom blodsfrändskapens starka länkar och därtill sammanbundna genom det medkänslans band, som uppstått av deras gemensamma lidanden och svårigheter, deras av talmudstudiet fostrade, strängt begränsade anderiktning samt deras av skilda orsaker upp-ammade fientlighet mot andra folk, skulle detta dock vara endast att angiva några av de bidragande orsakerna till detta folks egendomliga historia och karaktärsdrag. Huvudorsaken vore därmed icke berörd. Huvudorsaken är D ERAS RELIGION. Fullständigt utan avseende på vilken betydelse och ställning inom folkens liv man än må anvisa religionen, måste dock så mycket medgivas av var och en, som med eftertanke studerat folkens historia, att bland alla historiebildande krafter är religionen en av de mest betydande och verkningsfulla. Det är den makt, som framför alla andra giver en bestämd karaktär till ett folks liv och påverkar hela dess historia. En ren religion är alltid förbunden med en stark, sedlig och moralisk kraft, och dessa krafter återigen äro en av de förnämsta faktorerna för ett folks fortvaro och framåtskridande. Den israelitiska nationen var onekligen forntidens mest sedliga folk. De naturliga och onaturliga laster, vilka härjade de gamla folkens kraft, som förtärde egyptierna och förslappade asiaterna och till och med angrepo de estetiska grekerna, hava aldrig förtärt det judiska folkets märg och livskraft. Detta var en av de naturliga verkningarna av deras höga gudsbegrepp och deras ojämförligt högtstående lag. Under inverkan av denna lag kunde icke vare sig folket eller härskarna sjunka till det djup av elände och förfall, som de omkring dem boende folken företedde. Till stor utsträckning tyglat genom lagen, vilken i högre eller lägre grad behärskade såväl det offentliga som det enskilda livet, kunde fördenskull t. ex. Sauls, Salomos och andra konungars asiatiska despoti till och med i de sämsta tiderna aldrig framträda så avskyvärd, så cynisk och människoför; tande som vid de hov där faraonerna vid Nilen, sti konungarna vid Eufrat eller imperatorerna vid bern härskade. Motverkat av denna lag kunde in mänskligt elände kasta så mörka skuggor som anna över allt i världen. Det centrala i judarnas religion var vetskapen o att de voro ett Guds egendomsfolk, avskilt för up höjda syftemål, den underbara moral- och ceremor allag som de undfått genom sin store nationelle org nisatör och lagstiftares, Mose, hand samt Messia idealet, löftet och förhoppningen om att av dem skul framträda en Befriare, en härskare, under vars spii alla jordens folk skulle enas och välsignas, och att d judarna, därvid skulle komma att framstå såsom de ledande nationen på jorden. Det är detta hopp soi gjort judarna till vad de varit och alljämt äro, jorden märkligaste folk. Detta hopp var den ledande tanke under deras nationella tillvaro i Palestina. Dett hopp, mer eller mindre förvanskat, har varit den b«rande kraften i alla deras bedrövelser, det samman hållande bandet i all deras kringspriddhet, ledstjär nan i alla deras brydsamma erfarenheter under dessi nu nära två årtusenden, som svunnit hän sedan di blevo hemlösa. Och dessa Messiasförhoppningar som de mest vidriga förhållanden och årtusendena; gång icke förmått utsläcka, glöda alltjämt även i våi tid i varje troende judes hjärta. Han blickar alltjäm framåt, ty han vet att hans förhoppningar en dag sko la förverkligas. Och det komma de även att göra. Ingen av jordens nationer har en sådan borgen föi sin framtid som den judiska. Deras fader Abra hams, Isaks och Jakobs Guds ed är en borgen där för. Deras gamla profeter ha allesammans i välta liga ordalag skildrat den tid, då man skall kall; Jerusalem Herrens tron och alla hednafolken skol: strömma dit, den tid då Herren skall skapa Jeru salem till jubel och dess folk till fröjd, under de folkens yppersta och alla jordens släkter forsaml«sig till att bliva ett Abrahams Guds folk. Judafol ket självt är uppfyllt av medvetandet om att dess his toria ännu icke är avslutad, att dess världshistorisk! uppgift ännu icke blivit uppfylld. Den outsläcklig! gnista av framtidsförhoppningar, som glöder i dera sinnen, kommer ej heller att bringa dem på skam. Världshistoriens gåta skall bliva löst, deras över naturligt givna uppgift skall bliva uppfylld, Messias förhoppningarnas glöd skall slå ut i brand i dei gyllne tidsålder, vars första annalkande vi nu redai kunna skönja. När Messias rike blivit till fullo upp rättat på jorden, då kommer judafolket att uppnå ocl fylla sin världshistoriska mission.

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra 1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra 5 Det finns en port som öppnas tyst och stänges utan dån Alla vägar leder dit men ingen därifrån Alla frågor vart, varthän? men ingen

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra 1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra 6 Det finns inga ord för den saknad vi känner Att Du lämnat oss är svårt att förstå Våra innersta tankar till Dig vi sänder Du finns i

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år C

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år C 1515 6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år C Ingångsantifon (jfr Matt 17:5) I det lysande molnet blev Anden synlig och hördes Faderns röst: Detta är min älskade Son, han är min utvalde, lyssna till honom.

Läs mer

UPPSTÅNDELSEN & LIVET

UPPSTÅNDELSEN & LIVET UPPSTÅNDELSEN & LIVET JESUS SADE: JAG ÄR UPPSTÅNDELSEN OCH LIVET. DEN SOM TROR PÅ MIG SKALL LEVA OM HAN ÄN DÖR, OCH VAR OCH EN SOM LEVER OCH TROR PÅ MIG SKALL ALDRIG NÅGONSIN DÖ. TROR DU DETTA? JOH. 11:25-26

Läs mer

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt.

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt. 370 Jag vet att min förlossare lever. (Job 19:25) 372 1 Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig. Psalt. 23:4 373 Jag överlämnar mig i dina händer. Du befriar mig, Herre, du

Läs mer

Ett andligt liv i frihet.

Ett andligt liv i frihet. Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. År 2013 Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. Foto: Tobias Lindberg Eva Söderström Konstnär, Religionsvetare Kulturvetare Mobil +46 (0)70-686

Läs mer

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år A

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år A 1503 6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år A Ingångsantifon (jfr Matt 17:5) I det lysande molnet blev Anden synlig och hördes Faderns röst: Detta är min älskade Son, han är min utvalde, lyssna till honom.

Läs mer

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo Frälsarkransandakt av Martin Lönnebo 1 L = Ledaren A = Alla *Kort paus **Längre paus L I Faderns + och Sonens och den helige Andes namn. A Kristus, gå med oss. L Helige Ande, upplys vår väg. Vår Fader,

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år B

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år B 1509 6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år B Ingångsantifon (jfr Matt 17:5) I det lysande molnet blev Anden synlig och hördes Faderns röst: Detta är min älskade Son, han är min utvalde, lyssna till honom.

Läs mer

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

ISBN

ISBN Solanne 1 av Solanne Tillhandahålles genom föreningen Ny Livslust www.nylivslust.se info@nylivslust.se ISBN 978-91-639-1269-6 Tryckt i Sverige av Bäcklund Grafiska AB 2016 2 Gnistan 5 Lidande 9 Tolerans

Läs mer

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 15 söndagen efter Trefaldighet Psalmer: 67, L63, 243, 249, 400, 207:1-3 Texter: 5 Mos 6:4-7, Gal 5:25-6:10, Matt 6:24-34 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

Inför det nyfödda Ljuset och Heligheten låt oss bekänna att vi är omslutna av syndens mörker.

Inför det nyfödda Ljuset och Heligheten låt oss bekänna att vi är omslutna av syndens mörker. 135 Juldagen år C Ingångsantifon Jes 9:6 Ett barn är oss fött, en son är oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila. Och hans namn skall vara Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.

Läs mer

Jesu Hjärtas Dag - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:11, 19)

Jesu Hjärtas Dag - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:11, 19) 785 Jesu Hjärtas Dag - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:11, 19) Hans hjärtas tankar består från släkte till släkte, han vill rädda vår själ från döden och behålla oss vid liv i hungerns tid. Inledning Dagens

Läs mer

A. När en närstående har dött

A. När en närstående har dött A. När en närstående har dött Andakt när en närstående har dött hålls på begäran av den avlidnas anhöriga. Den kan hållas i sjukhusets kapell, i patientrummet i hemmet. På ett bord, som täckts av en vit

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

33 söndagen 'under året' år A

33 söndagen 'under året' år A 1427 33 söndagen 'under året' år A Ingångsantifon (jfr Jer 29:11, 12, 14) Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren: fridens tankar och inte ofärdens. Ni skall åkalla mig, och jag vill höra på

Läs mer

Heliga Trefaldighets dag - år B

Heliga Trefaldighets dag - år B Ingångsantifon 751 Heliga Trefaldighets dag - år B Välsignad vare Gud: Fadern och den enfödde Sonen och den helige Ande. Ty han har visat barmhärtighet mot oss. Inledning Varje firande av Eukaristin börjar

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande

Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande Jes 9:1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande dagar skall han ge ära åt trakten utmed havsvägen, landet

Läs mer

Juldagen år B. Ingångsantifon Jes 9:6

Juldagen år B. Ingångsantifon Jes 9:6 127 Juldagen år B Ingångsantifon Jes 9:6 Ett barn är oss fött, en son är oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila. Och hans namn skall vara Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Tröst till de plågade

Tröst till de plågade Avsnitt 31: Tröst till de plågade 01:43-02:27 03:31-03:52 04:46-05:30 05:33-05:55 06:19-06:43 06:45-07:03 2 Tess 1:6-10 Gud är rättfärdig: han straffar med plågor dem som plågar er och låter er som plågas

Läs mer

Jordens hjärta Tänk om Liv

Jordens hjärta Tänk om Liv Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön 1247 23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 119:137, 124) Herre, du är rättfärdig, och dina domar är rättvisa. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Inledning Vi församlas

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem A lla vet vi att det är besvärligt att vandra i mörker utan ljus. I svår terräng är det extra besvärligt. Ett vitt snötäcke underlättar dock vandringen. Men snötäcket är i så fall ett hjälpmedel som har

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon Inledning Kollektbön 691 Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt ansikte". Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag. Dölj inte

Läs mer

6 Kom du Helige. 1 Välkommen till denna plats

6 Kom du Helige. 1 Välkommen till denna plats 1 1 Välkommen till denna plats Välkommen till denna plats Välkommen in i mitt öppna hjärta Du har sagt i ditt ord att du tronar på vår lovsång Så vi ärar dig, och vi prisar dig Och vi offrar denna kärlekssång

Läs mer

Kristi Himmelsfärdsdag - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Kristi Himmelsfärdsdag - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön 679 Kristi Himmelsfärdsdag - år C Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp till himlen, så skall han komma åter. Halleluja. Inledning

Läs mer

EVIGHET SAMPLE. Budskap om evig räddning

EVIGHET SAMPLE. Budskap om evig räddning EVIGHET Budskap om evig räddning EVIGHET De ting som synas, äro för en tid, men de som inte synas, eviga, 2 Kor. 4: 18. Vi är vandrare på Tidens väg, varje tickande av klockan markerar ett fotsteg, varje

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år B

Sjätte Påsksöndagen - år B 651 Sjätte Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning Vi är omslutna

Läs mer

Kristi Himmelsfärdsdag - år A

Kristi Himmelsfärdsdag - år A 667 Kristi Himmelsfärdsdag - år A Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp till himlen, så skall han komma åter. Halleluja. Inledning

Läs mer

32 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 88:3) Låt min bön komma inför ditt ansikte, Herre, böj ditt öra till mitt rop.

32 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 88:3) Låt min bön komma inför ditt ansikte, Herre, böj ditt öra till mitt rop. 1407 32 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 88:3) Låt min bön komma inför ditt ansikte, Herre, böj ditt öra till mitt rop. Inledning Långsamt närmar vi oss kyrkoårets slut. Och allt oftare

Läs mer

Den som är född av Gud syndar inte

Den som är född av Gud syndar inte Den som är född av Gud syndar inte Bibliothèque Nationale de France Serafer stående kring den gudomliga tronen Petites Heures de Jean de Berry (1300-talet, Frankrike). Änglarna är i oupphörlig tjänande

Läs mer

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. D. Vid minnesstund Detta formulär kan i tillämpliga delar användas vid minnesstund över en avliden t.ex. på årsdagen av ett dödsfall vid släktmöten där man minns bortgångna medlemmar. Andakten leds av

Läs mer

2 november - Alla Själars Dag år B. Ingångsantifon (1 Thess 4:14; 1 Kor 15:22)

2 november - Alla Själars Dag år B. Ingångsantifon (1 Thess 4:14; 1 Kor 15:22) 1559 2 november - Alla Själars Dag år B Ingångsantifon (1 Thess 4:14; 1 Kor 15:22) Liksom Jesus har dött och uppstått, så skall också Gud genom Jesus föra till sig de avlidna tillsammans med honom. Och

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

Var läraktig! Lärjunge = Mathetes = Elev, Student, Lärling

Var läraktig! Lärjunge = Mathetes = Elev, Student, Lärling Var läraktig! Ords 3:1 Min son, glöm inte min undervisning, bevara mina bud i ditt hjärta. 2 Ty långt liv och många levnadsår och frid skall de ge dig. 3 Låt ej godhet och sanning vika ifrån dig. Bind

Läs mer

Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A. Första läsningen - 1 Mos 22:9-18 (Vår fader Abrahams offer)

Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A. Första läsningen - 1 Mos 22:9-18 (Vår fader Abrahams offer) 727 Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A Ingångsantifon (jfr Heb 7:24,9:15) Kristus, det nya förbundets Förmedlare, behåller för alltid sitt prästämbete, eftersom han är till i evighet.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. Förbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar och bör utformas i enlighet med situationens krav. Det fullständiga

Läs mer

MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN

MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN Text Karl-Gunnar Svensson, 1992 Musik: Karl-Gunnar Svensson och Diana Stigsson (Kärlek) 1991-1992 Arrangemang: Karl-Gunnar Svensson, 2013 1 En m usikal om att

Läs mer

Pilgrimsmässa A. Inledningsord. Pax et bonum/frid och allt gott! Psalm. Psaltarläsning

Pilgrimsmässa A. Inledningsord. Pax et bonum/frid och allt gott! Psalm. Psaltarläsning ilgrimsmässa Inledningsord ax et bonum/rid och allt gott! ax et bonum/frid och allt gott! saltarläsning åt oss be i aderns och Sonens och den heliga ndens namn. men. Herren är min herde, ingenting skall

Läs mer

Juldagen år A. Ingångsantifon Jes 9:6

Juldagen år A. Ingångsantifon Jes 9:6 119 Juldagen år A Ingångsantifon Jes 9:6 Ett barn är oss fött, en son är oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila. Och hans namn skall vara Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Mat 6:19 Samla er inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Mat 6:20 Samla er skatter i himlen, där varken

Mat 6:19 Samla er inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Mat 6:20 Samla er skatter i himlen, där varken Mat 6:19 Samla er inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Mat 6:20 Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig

Läs mer

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson drsppens påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson Skärtorsdagen Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Joh.6:56 Ta emot syndernas förlåtelse!

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa Avtryck Avbild Här är du Du är den du är Du är unik 1:a Mosebok 1 Gud sade: Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt Är ditt fingeravtryck bara ditt

Läs mer

Fråga efter almanackan i din bokhandel eller skicka denna beställningskupong.

Fråga efter almanackan i din bokhandel eller skicka denna beställningskupong. 201 3 Timoteus- B Förlag står för portot Timoteus-Förlag AB SVARSPOST 20492032 545 20 Töreboda Så får du tag på almanackan för 2014 Fråga efter almanackan i din bokhandel eller skicka denna beställningskupong.

Läs mer

Kristi Himmelsfärdsdag - år B Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp

Kristi Himmelsfärdsdag - år B Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp 673 Kristi Himmelsfärdsdag - år B Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp till himlen, så skall han komma åter. Halleluja. Inledning

Läs mer

Bibeln för barn presenterar. Himlen, Guds vackra hem

Bibeln för barn presenterar. Himlen, Guds vackra hem Bibeln för barn presenterar Himlen, Guds vackra hem Skriven av: Edward Hughes Illustrerad av: Lazarus Bearbetad av: Sarah S. Översatt av: Christian Lingua Framställd av: Bible for Children www.m1914.org

Läs mer

Man kan sjunga t.ex. en av följande psalmer: 240, 242, 244, 521 eller 522. Inledande välsignelse och växelhälsning

Man kan sjunga t.ex. en av följande psalmer: 240, 242, 244, 521 eller 522. Inledande välsignelse och växelhälsning C. Gravläggning Detta formulär kan användas när gravläggningen inte sker på samma ort som jordfästningen. ormuläret kan användas också vid nedläggning av urna och i tillämpliga delar då man har en välsignelse

Läs mer

Ur norske kronprins Haakons tal till sin blivande fru Mette Marit.

Ur norske kronprins Haakons tal till sin blivande fru Mette Marit. "Jag tror inte jag har varit så svag och aldrig så stark som när jag varit tillsammans med dig. Jag tror inte jag har varit så uppfylld av kärlek som tillsammans med dig. Ur norske kronprins Haakons tal

Läs mer

Kristi Konungens Dag - år A

Kristi Konungens Dag - år A 1447 Kristi Konungens Dag - år A Ingångsantifon (jfr Upp 5:12, 1:6) Lammet som blev slaktat är värdigt att få makt och rikedom och vishet och styrka och härlighet och lovsång. Honom tillhör äran och väldet

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Mark 2:23-28

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Mark 2:23-28 1 Tunadalskyrkan 14 09 07 Friheten i Kristus Mark 2:23-28 I en av våra psalmer sjunger vi om att Friheten sträcker ut sin hand, Och för att beskriva friheten används många olika ord: kärlek, att komma

Läs mer

Tredje Påsksöndagen - år B

Tredje Påsksöndagen - år B 595 Tredje Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Ps 66:1-2) Höj jubel till Herren, alla länder. Lovsjung hans namn, ge honom ära och pris. Halleluja. Inledning Vi har församlats här idag till firandet

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

29 söndagen 'under året' år A

29 söndagen 'under året' år A 1351 29 söndagen 'under året' år A Ingångsantifon (jfr Ps 17:6, 8) Jag åkallar dig, ty du, Gud, skall svara mig. Böj ditt öra till mig, hör mitt tal. Bevara mig som en ögonsten, beskydda mig under dina

Läs mer

33 söndagen 'under året' - år B. Ingångsantifon (jfr Jer 29:11, 12, 14)

33 söndagen 'under året' - år B. Ingångsantifon (jfr Jer 29:11, 12, 14) 1435 33 söndagen 'under året' - år B Ingångsantifon (jfr Jer 29:11, 12, 14) Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren: fridens tankar och inte ofärdens. Ni skall åkalla mig, och jag vill höra på

Läs mer

Maria, Guds Moders högtid 1 januari år B

Maria, Guds Moders högtid 1 januari år B 171 Maria, Guds Moders högtid 1 januari år B Ingångsantifon (Sedulius) Gläd dig, Moder till Gud, till den som i evighet råder över himmel och jord, över alla oändliga världar. Inledning Man ville i Rom

Läs mer

C. När någon har avlidit

C. När någon har avlidit C. När någon har avlidit Andakt enligt detta formulär hålls på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med en vit

Läs mer

Bilaga 2. Vigselordning

Bilaga 2. Vigselordning . Vigselordning I denna bilaga visas hur vigselordningen i praktiken utformas i enlighet med de föreslagna anvisningarna enligt bilaga 1. Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik, där så kan

Läs mer

JOBS BOK Husbykyrkan Lars Mörling 2017

JOBS BOK Husbykyrkan Lars Mörling 2017 JOBS BOK Husbykyrkan Lars Mörling 2017 JOBS BOK GUDSRELATION GENOM SVÅRIGHETER Bakgrund och inledning Job kom från Us Vi vet inte var Us låg. Platsen kallas Österlandet (Job 1:3) och låg sannolikt öster

Läs mer

Kristi Konungens Dag - år B

Kristi Konungens Dag - år B 1455 Kristi Konungens Dag - år B Ingångsantifon (jfr Upp 5:12, 1:6) Lammet som blev slaktat är värdigt att få makt och rikedom och vishet och styrka och härlighet och lovsång. Honom tillhör äran och väldet

Läs mer

25 söndagen 'under året' - år B

25 söndagen 'under året' - år B Ingångsantifon 1281 25 söndagen 'under året' - år B Jag är folkets frälsning, säger Herren. Jag skall bönhöra dem och rädda dem, ur vilken fara de än ropar till mig, och jag skall vara deras Gud för evigt.

Läs mer

Att leva i två världar

Att leva i två världar Att leva i två världar 15 Han sade till dem: "Och ni? Vem säger ni att jag är? 16 Simon Petrus svarade: "Du är Messias, den levande Gudens Son." 20 Sedan befallde han lärjungarna att inte berätta för någon

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8 Vägledning vecka 8 Guds kärlek till oss Förlåtande nåd Vägledning: Hur mycket Gud måste glädja sig Den här veckankommer vi att vandra runt i Guds kärlek till oss. Vi vill smaka - och till fullo njuta av

Läs mer

Veckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter

Veckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter Veckan efter pingst Den vecka som börjar med pingstdagen talar om det liv som väcks av Anden. Den heliga Andens verk begränsades inte till Jerusalem utan började spridas ut över hela världen. Andens och

Läs mer

Himlen, Guds vackra hem

Himlen, Guds vackra hem Bibeln för barn presenterar Himlen, Guds vackra hem Skriven av: Edward Hughes Illustrerad av: Lazarus Bearbetad av: Sarah S. Översatt av: Christian Lingua Framställd av: Bible for Children www.m1914.org

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer