Med förhoppning om stöd från rummen vi använder.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med förhoppning om stöd från rummen vi använder."

Transkript

1

2

3 Med förhoppning om stöd från rummen vi använder. (version #2, SEP 2013) Rummens språk och bildliga resonans i förhållande till materia och ljud, samt användandet av händerna som medproducent för tankar.

4 Introduktion. Den här texten kanske bör inledas med tankar om i vilket perspektiv betraktelserna, eller tankarna runt betraktelserna, åsyftar. Eller olika fall som de skulle kunna åsyfta. Många områden i den handlar om just detta. Det behövs nog om inte hela så i alla fall halva skygglappar för att ge sig in i vad jag försöker säga med texten (..det här kan jag säga om det där kan vara möjligt..). Är det en begränsning eller en fördel att definiera ett område som texten utspelar sig inom? Valet står delvis mellan att främja eller förstöra för vidare diskussion inom olika områden, men också att förhoppningsvis kunna minska abstraktionen i vad det kan handla om. Vad jag kanske rent utav vill diskutera, eller adressera, med texten, är meningen med konsten som funktion i samhället. Samhället jag beskriver är tyvärr framförallt det svenska, så ha tålamod. Jag har under en tid testat om andra personers tankar fungerar som jag tror att de gör och därför försökt tänka färdigt dem. Detta är lite av ett problem om man även vill vara sin egen i självet. Det visade sig att det är fullkomligt livsfarligt att dela upp jaget i två delar (vilket verkade nödvändigt för experimentet). Av någon anledning gjorde jag i alla fall detta för att försöka tänka färdigt dessa tankar. Jag har prövat tankarnas eventuella relevans i olika sammanhang men har kommit fram till att det nog 5

5 är bäst att jag skriver ner dessa tankar här själv, istället för att de andra som kan ha tänkt dem gör det (då det är jag som har tänkt dem eller hur man nu ska säga). Det handlar alltså om ett slags försök att återskapa en själ som delvis separerats från kroppen och tanken. En själ som vid någon tidpunkt gick sönder. Kroppen har klarat sig förhållandevis bra under omständigheterna som jag utsatt den för i experimentet, i alla fall om man räknar brutna ben. Jag vill med texten även ta upp dessa saker; döden, rumsbilder och vad de kan innehålla, hur man kan behandla svårigheter man upplever och hur det senare kan bli bättre, hur vårt medvetande kan fungera i olika sammanhang, hur man på olika sätt kan betrakta företeelser och föremål, skulptur och installation i förhållande till utställningar, betraktarens roll, samt tankar kring tidsuppfattning. Genom dessa områden går sammanhanget in i andra områden såsom; oron för personers bortgång och upplevelsen av någons bortgång, saknaden efter våra döda, letandet efter döden för att försöka förstå den bättre, olika förslag på hur man skulle kunna nå något gemensamt, inre syn och minnesbilder, tankar kring hur man kan bedöma det utställdas värde genom kommunikationen om det utställda, olika sätt som rumsbilder kan fungera på och hur de kan upplevas, metoder för undersökning av rumsbilder, samt beskrivandet av konstens verksamhetsfält genom en omskrivning av delar av en ordbok (SAOB). I stort vill jag även diskutera dessa ämnen; kommunikation, det potentiellt gemensamma / det delbara, subjektivitet, objektivitet, estetiska val, existentiella frågor samt berättelser och berättartradition (ibland på gränsen till rövarhistorier). Jag skriver mycket om rastlöshet i texten, även när det inte står så, men detta är jag osäker på om ni läsare upplever. Vad jag vill är att sätta saker i huvudet på er, saker som förhoppningsvis sår ett frö till andra tankar i er. Kanske handlar detta mer om hur olika strömmar av händelser, händelseförlopp, kan fungera och mötas istället för att stå fast i en rastlöshet (eller pågående process). Rastlösheter är obarmhärtiga i sin förmåga att inte låta en läsa och skriva (bland annat). Det kanske inte ens behöver stämma för en potentiell läsare i uppfattning av det som är skrivet, men som ett försök att säga något särskilt så skulle det kunna vara en fördel att försöka göra så, att begränsa. Att sätta på skygglapparna och gå in för att prata om detta, att förhoppningsvis kunna minska abstraktionen i vad det kan handla om i mina ögon i texten. Att observera men också att medverka får bli parollen. Om man fokuserar sina tankar på något, vad som helst, så exkluderar man delvis tankar på annat. Det man för stunden gör är inte alltid det man för stunden gör i tankarna. Det är mycket viktigt för mig att försöka skriva så att det kan betyda någonting för andra. 6 7

6 En sista räcka med områden som jag gärna vill tassa in på; rum, rumsbildningar och vad som kan omge dem, perception, observation och uttolkning, dekonstruktion och destillation (som ett medel för att uppbyggnad och utveckling), tankar runt objekt och deras status i konsten, döden som embryo; om födelse genom det okända, balans och skenet av motpoler, runt material, materia, om, runt och inuti speglar, kommunikation och en potentiell gemensam kulturmassa. 8 9

7 Innehåll: Problematik med hur naturen kan tolkas i konstnärliga processer samt vad jag arbetar med för stunden (September 2013) Förslag på vad en linjär ritual skulle kunna vara och dess potentiella förmåga till användning som metod i undersökandet av rumsbilder Om det nakna ljuset och hus menade för sjukdomar Angående bortgång, inre synbilder, det möjligt gemensamma och saknad Variation på dödsbud Om resandet och solens påverkan Angående bedömandet av det utställdas värde genom undersökandet av vad det utställda kan kommunicera Sammanfattning Appendix Appendixnoter Bibliografi

8 Problematik med hur naturen kan tolkas i konstnärliga processer samt vad jag arbetar med för stunden (September 2013). Du som läser det här kanske vill bestämma när något är färdigt eller inte. Det där med att bestämma sig, att ha en åsikt om någots vara färdigt eller inte, vart leder det oss? En bit flinta som tvättats kan vara ett fullgott konstverk (även om den är otvättad), tillräckligt så för att prata om det. Vi för in delar av naturen, bort från naturen, till ett annat sammanhang för att kunna föra en annan diskussion om dessa delar. Men hästen som vi rider på vill väl bara vara en häst, även om vi vill projicera våra tankar på den? Vi frågar inte hästen. Vad naturen vill och vad vi som människor vill är nog väldigt olika saker i vår tid. Det man inte haft ett finger med i tillverkningen av, rent palperbart, kommer antagligen att upplevas subjektivt som något vackrare och mer intressant än det motsatta. Det kan vara så att det upplevs nödvändigt att vara medveten om att det man utför inte är det som intresserar en mest tankemässigt. Naturen är vacker i sig, jag vänder blicken mot den utan att förstå den. Jag vill inte kunna göra likadana, lika bra saker som den. Istället handlar det om att hitta ett sätt att arbeta 12 13

9 där jag kan vara medveten om den här problematiken. Att kunna vända blicken mot något annat än det man försökt se, kanske genom det man ville se, och att inte vara sentimental och onödigt romantisk för att kunna se längre och vidare åt det håll inom vilket man tänker på saker. Min arbetsprocess består mestadels av tänkande, iakttagande och sorterande. Sorterandet pågår mest hela tiden, saker åker runt i rummen och jag försöker se hur de verkar passa ihop. Det går mycket ut på att positionera olika saker som jag betraktat samt att kombinera dem. Att försöka skönja olika mönster; vad kan hända nu, vad kan kanske rimligtvis inte hända nu och vad kan hända sen. I dessa försök utgår jag ifrån att jag har fel i urskiljandet av dessa händelsers förlopp och om hur dessa kan fungera. Det subjektiva och det objektiva i betraktandet håller en stor del av tankarna då, samt det potentiellt gemensamma. Annars arbetar jag mest på saker med diverse verktyg. Då arbetar jag mycket med det rumsliga, i skulptur och installation, samt försöker utforska hur olika material kan fungera och passa tillsammans. Kanske rentutav hur de skulle kunna tycka om varandra och samarbeta lite. Men egentligen vill jag nog mest att de inte ska det, passa ihop, och istället lämna varandra ifred. Jag arbetar med verken tills de inte vill mig något mer helt enkelt (jag är medveten om att det är mina tankar som säger stopp och inte naturen). När de inte vill mig något mer så upplever jag delvis att de dör och delvis att de får ett annat liv (ibland tror jag nästan att möbler och tillhörigheter kan prata). Vid den punkten kan de få vara med i en utställning. Kanske är det en slags dekonstruktion av arbetena genom förändring av bilden, objektet, och borttagandet eller negligerandet av en för tydlig symbolik, om möjligt. Samtidigt som det byggs upp, rivs det i andra delar ner samtidigt. Som viljan att prata om förfall men inte veta var pratet hör hemma, vad det pratas om är framåt och uppåt. Min process är som en bläckfisk ibland. En sån där äcklig rödlila bläckfisk med ett stort tungt bakhuvud vilket ser ut som en blandning av en varböld och en ballong fylld med vatten. I huvudet, i tanken, finns antingen en muskel synlig under huden, eller fett som dallrande spelar under huden, eller så finns inga muskler alls alternativt förtvinade muskler och mycket skinn. Ibland är det som om massor med fett dallrar under huden i den här säcken som är huvudet (varbölds-ballongen). Saker lämnas inte fria från potentiella redigeringar. På IASPIS öppet hus / Konstnärsnämnden lokaler (September 2013) visade jag skulpturer, objekt och målningar. Arbetet med dessa handlade från början om att hitta ett mellanting mellan skulpturer och objekt. Sedan handlade det om övergångarna mellan 14 15

10 andra områden som; från skulptur till rumsbild, från rumsbild till det sociala samspelet (eller dialogen), från det sociala samspelet till samhälleliga strukturer, sedan över till arkitekturens roll i det sociala samspelet, tillbaka till rumsbilden, förskjutandet av rumsbilden, materia gentemot luft och dess möjliga variationer i förhållandet till varandra, måleri tillsammans med skulptur, det affektiva i konsten, existens genom associering till olika saker, historieberättande, skrönans form och varför det är svårt att hålla sig till det osanna, att lämna det upplevt vackra i bild för att antingen strunta i det eller hitta det någon annanstans, tankar kring begrepp som sanning, historia och fakta som delvis felaktiga i hur de brukas. Om man inte kan kommunicera så bra generellt så vill man nog kunna göra det desto mer. Om mitt arbetsförlopp skulle liknas vid ett äpple eller ett päron så skulle det bli ett äpple, men valet är orättvist då jag aldrig riktigt kunnat tycka om päron fullt ut (förutom den där gången). Jag vill röra mig mot forskande genom handlag, men utan att producera något materiellt; utan sentimentalitet och romantik, utan att det är vackert i bilden av det, men att det istället i tanken får vara vad adrenalinet är för olyckan, en överlappning. En jämkning i tanken, mellan smärta och ett tillstånd av friskhet; viljan att föra en diskussion där konsten kan få vara adrenalinet. Den kan få vara där och överlappa tillstånd, den kan få hjälpa till i tankar på annat

11 Förslag på vad en linjär ritual skulle kunna vara och dess potentiella förmåga till användning som metod i undersökandet av rumsbilder. Det som upplevs vackert av somliga kan samtidigt upplevas som motsatsen av andra; det som är ett banalt centralperspektiv i en bild kan samtidigt vara en vacker symmetri (sett i förhållande till betraktaren av en utställning). Det som sägs vara vackert yttrat i talad form (till skillnad från det som kan räknas som en upplevelse utan att tala) riskerar alltid att förlora precis det som omnämns genom nämnandet av det. I de stunderna byts silvret ut mot guld när man tiger 1 och kännedomen om att upplevelsen är över kan senare mätas i den stagnerande graden av exaltering efter kulmen. Varpå letandet efter nästa upplevelse tar vid. När ett bord sägs vara färdigbyggt så skiljer det sig från att säga att bordet är färdigt. Är det färdigt så kan det betyda att det är så förstört som det går, träet är uppeldat och det är bara aska kvar efter den hädanfärden. Bordets ursprungliga funktion är borttagen, men askan är där och funktionen blir förskjuten till en annan än tidigare. I det rummet man för tillfället befinner sig i är man i ständig kontakt med materia och utöver den även funktionerna som den innehåller. För att nå förbi ett ytlager av detta så måste ytterskiktet avlägsnas om innehållet bakom det ska kunna 18 19

12 upplevas utan att lita till minnet eller andras förslag. Om det avlägsnas skulle det som mönster, eller metod, kunna kallas en undersökning av funktioner. Vad händer om man slänger den här pinnen rakt in i väggen, hur interagerar elementen i försöket? Det utförs med förhoppningen om att senare omvandlas till ett kommunicerbart uttryck i en presentation. Vad som kan anses vara färdigt, en konstant, är att undersökningen av funktioner kommer att fortgå i en obestämd tidsrymd, vilket samtidigt gör tidsrymden medvetet ofärdig. Det som avviker från ett vanemönster kommer att utsättas för tester tills det kan inkluderas i mönstret. De rum som inte bär spår av beslut (där det inte finns spår av beslut) som sedan fysiskt agerats ut, räknas då som oupptäckta områden. Men likt nuet så skulle ett sådant oupptäckt område antagligen inte gå att ta fasta på. Så fort det sker har det väl lämnat det stadiet? Min utställning Investigating spatial features through a linear ritual 2 var delvis en fortsättning på ett tema som konstnären Thomas Mulcaire presenterat i den föregående utställningen i galleriet 3. En komplett vändning av den ordinära typen av arbetsrelation mellan konstnär och arkitekt 4. Men utöver valet att ta delar av en ursprunglig arkitektplan som i Mulcaires utställning, var här de omedvetna funktionerna i arkitekturen som skapats i rumsbilden av hantverkarna som byggt den till det stadiet den nu befinner sig även medräknade; effekterna som skapats i rumsbilden av att den inte är färdigbyggd enligt den ursprungliga planen, men att den samtidigt kan utge sig för att vara färdig som den är. Vilket i sådana fall skulle kunna ha sin grund i ett beslut härlett från den drivande kraften bakom galleriet, aktiva aktörer i produktion av utställningar och besökare. Vilka alla kan anses vara en del av en sådan överenskommelse. När är alltså någonting färdigt, och är det, ens om det kan anses vara det, av intresse? Angående rumsbilder. Om rumsbilden i sig flyttar fokus ifrån spörsmål presenterade i galleriet, utan att det är avsikten, så kan det vara en nackdel. Förstadiet till en utställning för de två rummen pockade efter uppmärksamhet. Stadiet som galleriet, med sina två rum, befann sig i innan utställningen påminde om hur ett skelett ser ut när man lägger det på en myrstack för att ta hjälp av myrorna för att avlägsna skinn, muskulatur, senor, märg; allting som inte är själva benkotorna. I ett sådant förlopp i myrstacken skulle skelettet här vara någonstans mitt uppe i den avlägsningsuträttning som myrorna utför; det fanns i galleriet alla de funktioner som är brukliga för det, utom just en färdigställd interiör. Antingen hade galleriet blivit skinnflått, och kanske även fått naglarna utryckta, eller så föddes det sådant

13 Som entitet, eller snarare rum, blev valet att tillföra ett förslag på ett skinn, ett slags temporärt yttre (som då blir inverterat då man går in i det), en uppgift som rimmade bra med att utöver det även presentera förslag på vad som kan upplevas som något vilket utger sig för att innehålla både attribut av att vara något skulpturalt, och av att kunna vara ett handgripligt objekt med en tydlig funktion. En pilbåge skjuter pilar, men vad som här liknade en pilbåge hade inte längre möjligheten att spänna strängen i den mån att funktionen blev optimerad för ändamålet. Det gick att spänna de två mindre strängarna som blivit till av förankringen i mitten, men om pilarna lades an där skulle de inte ha skjutits många meter. Det finns ingen rimlig centerpunkt där kraften kunde fokuseras utan att balansen vid avfyrandet hade blivit förkastlig. Verket hängde ner från en pyramid som var vänd ett halvt varv vertikalt och som hade sin bas i hela taket i det nedre rummet av galleriet. Ytorna i pyramiden hade färgerna gul, blå, röd och grön på varsin sida och spetsen av pyramiden befann sig i korspunkten av de fyra linjer man fick då man drog linjer ifrån hörn till hörn med största möjliga avstånd mellan dem från golv till tak. En central punkt i rummet. Den hängande pyramiden åtföljdes i samma rum av en pyramid sedd rakt uppifrån, med samma färger, fäst i ett av fönstren mot gatan utanför. Pyramiden i fönstret hade även funktionen av att täcka över en större spricka i glaset. Dess basplatta var riktad ut mot gatan och dess spets in mot rummet. Övertäckningen av sprickan i glaset utgjorde ett av sju ingrepp i rumsbilden som tillsammans gav ett förslag på ett temporärt färdigställande av den. Sju som siffra får stå för våra sju sinnen; syn, lukt, hörsel, sexdrift, smak, empati och känsel. Det kan vara så att det finns en möjlighet att försätta sig i trans för att känna igen sig inuti dessa sju sinnen. Det skulle antagligen kräva extrem koncentration och noggranna förberedelser att nå det stadiet av trans. Hjärnan måste nog tömmas fullständigt på irrelevant information innan man kan sätta igång. Denna metod som utarbetats över åtskilliga år av diverse olika människor är absolut inget att rekommendera för någon som vill behålla sin mentala hälsa på en bra nivå. Annars, kan man se de det som en tankeövning antar jag. För att utföra min del av experimentet har jag valt att samarbeta med diverse material och fysiska rymder för att kunna åstadkomma något slags resultat. Just nu, under månens sällsamma glans har vi nått detta stadium av medvetande. Låt oss kalla denna variant av medvetande för de sju sinnenas krans. Det finns med största möjliga sannolikhet en sådan krans; det man inte letar efter finner man nog ofta. Det man kanske vill göra ska man absolut inte göra om det förefaller samtidigt som ett tredje alternativ. Nämligen; detta som jag beskriver kan liknas vid 22 23

14 ett slags författande av en princip; Det sju sinnena tillsammans ska kallas kranssinnena. Detta därför att det inte fanns något som kunde hjälpa mig med det jag ville göra; vad jag försökt göra hela tiden är att försöka få en komplett överblick över min samtid samtidigt som det vi kallar nuet sker; detta borde vara omöjligt (och det visar sig också att det antagligen är det). Hela undersökningen är ett fiasko i mina ögon, det finns inga sju sinnen som kombineras i en krans (men håll med om att det hade varit kul om det hade stämt). Jag har däremot känt mig nödgad att uppfinna ett språk som kunde pratas mellan människor och rumsbilder. Jag vill så desperat förstå vad alla dessa vackra varelser vill mig. Jag kunde det här språket när jag var mindre och det verkar inte bättre än att det tog mig ända tills nu att förstå att jag totalt hade glömt bort det. Man får faktiskt prata med sina möbler och diverse rumsbilder om man så vill. Det råa uttrycket som galleriet representerar skiljer sig från den ordinära vita kubens presentationsform; som förutsatt att den fungerar optimalt, har fördelen av att utge sig för att vara så anonym som det möjligen går för att ge plats åt det presenterade, bereda rum åt någonting annat än sig självt. Vit färg på väggarna är ett kännetecken som av vana, följd och funktion fungerar på det viset i sammanhanget som beskrivs. Där ett utställningsrum som kan anses vara ofärdigt nog lätt bereder plats åt sig självt på ett mer tydligt vis, blir det då en annorlunda situation för presentation än den som återfinns i den vita kuben. Hur golvet bör se ut för att få en önskad effekt av anonymitet finns det många olika lösningar och varianter på. Den kanske mest effektiva lösningen för att behålla rumsbilden så obemärkt som möjligt, kanske också den vanligaste, är att använda en grå nyans på golvet. En nyans som inte riktigt är ljust grå men inte heller riktigt mörkt grå, om den dessutom subtilt drar åt något håll av blå, gul, grön eller röd spelar kanske mindre roll, men det kan sätta en viss prägel. Golvet i galleriet är grått, men med anledning av att det består av betong. Det hade en väldigt tydlig textur, särskilt i betongkammar som likt sanddyner täcker över kablage för el och kanske till och med annat, vem vet. Även om anonymiteten blir viktig i ett sådant typ av utställningsrum som en vit kub utgör, så får inte attraktiviteten i själva rummet försvinna helt heller; det bör nästan finnas en attraktivitet i det anonyma, en glimt av en gömd utsikt. Om sedd som en maträtt så bör den vara så välkomponerad men slät som möjligt, inga tuggbara bitar får vara kvar; en fungerande symbios av funktion och uttryck. Det dubbelbottnade uttrycket som gallerirummet 24 25

15 hade i sitt förstadium innehöll en annan typ av attraktivitet. Det fanns en stor möjlighet att ingripa i rumsbilden på ett annat sätt än i den kanske mer ordinära vita kuben; upplevelsen blir som en fälla där man fastnar i arkitektoniska frågeställningar när den utlöses. Man blir ett villebråd för arkitekturen som jägare och om man fångas blir man delvis dess ombud. Det är ett val att fångas men det är mer lockande här än i fallet med en vit kub. Valets möjlighet har minskat till den tvetydiga rumsbildens fördel. Oavsett om gallerirummet kunde anses vara medvetet ofärdigt, eller om byggnationen fastnat i utvecklingsgången för en potentiell färdigställning, så hade rummet ett tydligt fysiskt uttryck som det gick att lägga handen på. Det såg bara ut som det gjorde och inget annat. Detta lockade mig till ingrepp i rumsbilden genom dess irregularitet. Den störde ett vanemönster (men gav mig kanske ett annat?). Valet att bryta ett mönster är tydligare här än i den vita kuben, men gör man då avkall på något annat? De delarna som Mulcaire hade valt ut för en slags accentuering i rumsbilden, valda utifrån den ursprungliga arkitektplanen 5, var då en del av den. Ingreppen han utförde i rummet genom beställning av hantverkares tjänster måste de som ställer ut efter honom ta ställning till på ett annat sätt än i förhållanden mellan konstnär och konstnär i en utställningsföljd där verken skickas tillbaka. Mulcaires utställda verk paketeras inte ihop för vidare resa, de är lika mycket fysiskt närvarande i hans utställning som i de följande. Hans roll i de fortsatta utställningarna, fram tills det att den ursprungliga arkitektplanen färdigställts, blir istället den av en slags verkställande arkitekt. Även om det går att se de utvalda delarna som han färdigställt som skulpturer. Utan tillgänglig information i galleriet om att de är hans skapelser läser man dem antagligen inte som verk från en utställning, utan snarare som en påbörjad byggnation. Om man väljer att se dem som verk vilka har blivit kvar, i förhållande till sin egen utställning, blir det som att presentera sina egna verk inuti en annan utställning. Ett sammanhang som är frestande att adressera, även om det också går att undvika. Stengolvet med de traditionella vita stenarna som är vanliga i Lissabon är en komplett färdigställning av golvet i det nedre rummet, vilket antagligen inte kommer att läggas särskilt mycket tanke på 6. Det ser redan ut att höra hemma där. Den vita ellipsformade pelaren och den vita L-formade väggen i det övre rummet står till skillnad från golvet mer för sig själva 7. De är omgivna av de ofärdiga delarna i galleriet som väntar på att få bli som dem, det till synes ofärdiga krävde uppmärksamhet. Pelaren och den L-formade väggen skulle kunna ha setts som en del av ingreppen vilka jag utförde i 26 27

16 galleriet, men det var de inte. Istället för att ignorera dem och gå runt dem så var de inkorporerade i planen av ingrepp för min utställning, utan att vara en del av den. De var redan utförda innan det som skedde sen. I stadiet utställningsrummen befann sig innan utställningen fanns det spår av beslut från hantverkarna vilka var synliga på ett tydligt sätt eftersom rummen inte färdigställts som planerat från början. Samma stadium återfann sig delvis efter utställningen 8. Eftersom rummen kunde anses vara färdiga som de var gav det effekten av att hantverkarna då kunde ses antingen som delaktiga i planerandet av arkitekturen, eller som en slags oavsiktliga arkitekter i skapandet av rumsbilden. Besluten de fattade under byggnationen, vilka antagligen inte var menade som färdiga lösningar för interiören, yttrade sig i ett uttryck som gav intrycket av att vara menat för att senare täckas över i ett mer polerat slutresultat, snarare än att fortsatt vara lämnat för åsyn. Avsikten med ingreppen i rumsbilden inom utställningens ramar syftade antingen till att accentuera hantverkarnas oavsiktliga uttryck, eller till att täcka över dem. Detta utfördes med förhoppningen av att ge ett förslag på en mer färdigställd rumsbild, en som inte kunde läsas lika tvetydigt som innan. Det som skedde innan och under ingreppen i rumsbilden kan liknas vid en slags linjär ritual 9. En ritual som då genomfördes med förhoppningen om att mynna ut i en gynnsam situation för presentation av andra verk än just detta. Den var linjär på grund av att den inte var menad att utföras på samma vis, på samma plats, mer än den gången då det skedde. Men den innehöll samtidigt likheter med en fastställd ritual, då besluten för vad som behövde ändras eller utföras inte helt och hållet bara var beslut. Det var något som även skedde efter en slags automatiska tankar eller dylikt, möjligtvis kan det vara så att jag vid någon tidpunkt också blandade ihop saker i barndomen. Besluten var då inte fattade i stunden utan snarare genom en sammanslagning av händelser som skett tidigare, utan något stort mått av vetande om varför besluten togs som de gjordes, men att de likväl skulle fattas just så och inte på något annat vis. Dessa beslut bär på det sättet likheter med döda metaforer; de har kommit till en punkt där färre ord ger samma betydelse som en ursprunglig längre version, efter en outtalad överenskommelse som utvecklats genom användande av metaforen, kommunicering av den. Metaforen har försvunnit men har samtidigt kvar sitt innehåll i det vedertagna uttryck det har omvandlats till. Såsom papperskorgen i datorn inte innehåller så överdrivet många papper liknande de som vi skriver på med penna, och den heller inte är särskilt rund, rent tredimensionellt (som den vi har under skrivbordet), så får besluten delvis tas på ett liknande sätt. De två olika papperskorgarna har en gemensam funktion 28 29

17 likaväl som de olika typerna av beslut har det. Besluten upplevs på något vis som fattade i olika tidsformer; de har sitt ursprung i separerade tidsrymder men de bor inom samma person. Sett från ett utomstående perspektiv upplevs de olika versionerna av beslut, som sedan gestaltats i ett uttryck, antagligen utan skillnad däremot. Oavsett om det är en subjektiv försoning som skett inom personen, mellan besluten, eller ingetdera. Det som presenteras i galleriet är där för beskådning som en egen entitet. Men spår av beslut, som sedan utförts fysiskt, med eller utan en tydlig avsändare, finns nog alltid i vilket upptäckt rum som helst. Skulle motpolen vara möjlig och greppbar (För mig börjar det luta åt att det kanske går, men det verkar högst orimligt samtidigt antar jag). Syftet med ett beslut som fysiskt påverkar en rumsbild är ofta att kommunicera något till en annan person, men inte alltid. Däremot finns nog spåren från de olika personerna kvar i rummet i båda fallen. Genom utförandet av en linjär ritual kanske man kan närma sig någon slags lindring av upplevelsen av att vara fängslad i sitt eget förstånd. I de fallen där det fortfarande kan kallas ett förstånd, då det vistas i samma fysiska gestalt vilken man är van vid, och det fortsatt finns delar av förståndet som är aktivt. Personen man känner som sig själv, den person som man refererar till när man tänker jag, skymtar ibland förbi i en vag och något dimmig modd av bilder som då är det som är det vakna tillståndet. För att sedan bege sig annorstädes igen. Det upplevs mer som att följa en halvt om halvt igenkännbar föreställning, som på ett märkligt vis kommer inifrån huvudet, än det vakna tillståndet vi vanligen upplever. Även spegeln visar en något främmande person, vilken rör sig efter minsta ryck som man själv gör på andra sidan. Bara det att det inte är helt och hållet samma person som ser tillbaka vilken vanligen gör det, det är en annan (eller kanske till och med flera). Man får stå där och undra var ens spegelbild har tagit vägen, varför den inte är komplett och i ordning; var man har gömt sig själv. Det går dock inte att stå där och fundera särskilt länge. Den omtöcknade, sakta och orkeslösa delen i kroppen matchas i lika mån av en rastlöshet som står helt ur proportion till den fysiska möjligheten till rörelse. Trots orkeslösheten finns det ändå ett inre tvång att röra sig nästan hela tiden. Medvetandet och kroppen är då inte i fas. Att försöka läsa ens en hel sida i en bok är mer eller mindre som att försöka trä ett rep genom ett nålsöga; repet skulle kunna likna en 30 31

18 tråd, men uppfattningen av proportionerna i förhållande till dess funktion är satta ur spel. Pusselbitarna har i hjärnan spridits ut på för många ställen, så det enda man kan göra är att börja lägga pusslet igen, vilket kommer att ta i princip all energi från allt annat. Orden i boken verkar inte passa ihop med varandra längre, men viljan att uppfatta dem är nog så stark. Det hela mynnar ut i en väldigt märklig frustration; en av att vara fängslad i sitt eget förstånd och inte ens kunna läsa en hel sida i en bok även när man försöker sitt yppersta. När vi var i Lysvik på somrarna brukade jag vara vid järnvägsrälsen och samla på rostiga spikar (mycket vackra och eftertraktade av mina kompisar). Detta scenario har i mardrömmar blivit beskrivet för mig av mig själv som en plågsam dröm där jag försöker simma under en bro som visar sig vara något annat än en bro och det blir väldigt smalt, svårt att tränga sig igenom. I helgen gjorde jag och några kompisar en resa ut i skogen. Det visade sig att det skulle bli en längre resa för mig än för dem. Jag gick vilse på vägen hem under natten och satte upp läger vid en disig sjö. Det gick älvor på vattnet, precis som det förut gjort i Värmland. Jag gjorde upp eld, sorterade alla saker och la mig ner för att sova. Att företa sig ett sökande med ett utstakat ändamål är då likaledes inte alls lätt. Vad som däremot existerar i modden vilken är ens dag är trots det ett slags sökande, eller uppdrag, som kan liknas vid något som gör sig påmint längst bak i huvudet som något bekant, men som inte helt kan placeras. Expeditionen är väldigt tydlig i hur den bör utföras, till och med är svår att undvika att utföra. Där målet på något vis är väldigt mycket mer självklart än mycket annat. Bara det att det inte finns något som kan beskriva vad det faktiskt är som kommer att hända när det uppnås, eller varför det som söks bör bli funnet. Förutom att man kan försöka förutspå vad som kommer att ske. Uppdraget i sig är påtagligt synbart, med ett till synes väl bestämt mål och tydliga steg på vägen som ska utföras för att nå en storslagen kulmination av händelserna (aldrig upplevt detta steg). När man minst anar det så kommer den, tystnaden. Rösterna i huvudet tystnar och jag hör igen vad folk säger. Ett trauma som orsakat besvär för mig är när en vän smällde av knallpulver rakt in i mina ögon och jag blev döv på ena örat. Jag fick krut-splitter på ögongloberna, som togs bort med pincett och bomullstops från hinnan på ögonen. Upplevelsen av känslan att förlora hörseln på ena örat och nästan bli blind kan vi kalla det. Å andra sidan så är det ju svårt att se vad som skulle vara så himla bra med att ha två fungerande öron. Örat sitter ju där men skinn och brosk och så men hörselfunktionen är inte där (finns många skämt att dra om detta ang. Van Gogh och dylikt). I tillståndet av töcknet går det inte att se hur para

19 doxalt det är att kulminationen kommer att ske däremot. I efterhand kanske man kan konstatera att det som skulle ske inte gjorde det (här kommer förhoppningen angående rummen in). I den stunden, likt rebusen om var man ska vara och när, så stämde det väl med vad jag behövde. Tyvärr gör det inte vistelsen mycket lättare, men det finns en man som berättade för mig att hemmet är där man lägger sig ner för att sova. Jag håller med, men det är inte alls så romantiskt sagt vilket jag trott. Där man bäddar får man ligga, inte som man bäddar. Bädda kan väl de allra flesta göra, bara det att de gör det på fel ställe; vilket gör att de har valt ett hem för natten. Vissa har inga val annat än att välja något som är i andra människors ögon ett dåligt val och andra har lakan av egyptisk bomull. Bättre så att leta efter kärleken, eftersom den gör precis hur den vill. Men möjligheten finns väl alltid att det kunde ha stämt, det man tänkte från början. Ibland är efterkonstruktioner då nyttiga för att kunna gå vidare. Men vad det var som skedde blir i minnet en linjär ritual, en ritual som inte är menad att, eller kan, utföras mer än en gång. Men den är lika självklar i sina steg och i sitt mål som något man utfört alldeles för många gånger efter vana. Med dess oförklarliga element går ritualen bara att utföra av den i vars huvud den existerar. Den befinner sig antagligen där som en effekt av ett minne som en gång uppskattades av dess isolerade utövare, och kan förhoppningsvis nu fungera som en slags självhjälp på en tilltrasslad väg tillbaka till ett mer bekant tillstånd. Eftersom det inte är en komplett minnesbild av något som tar sig tillbaka, som i Prousts fall med lindblomsteet och madeleinekakan 10, så finns det heller inte någon tydlig utlösare för blandningen av uppskattade minnen som visar sig. Likheten är att de värmer. Om det finns något som liknar en utlösare så är det nog det motsatta mot teet och kakorna, de svårare tider som just då är. Minnena som sköljer över en är nog däremot lika ljusa och bitterljuva i båda fallen. Det temporära färdigställandet av utställningsrummet enligt standarden från den linjära ritualen var som sagt utfört i sju olika ingrepp. De trästänger som var nedsatta i hål där det enligt den ursprungliga arkitektplanen för rummet skulle ha placerats en annan typ av handräcke än det som nu är där, var ett av ingreppen i rummet. Det räcke som istället har funnits där sedan galleriets öppnande är av enklare modell, byggt av armeringsstål som svetsats ihop. De andra ingreppen i rumsbilden innefattade övertäckandet av två formationer med rör i taket, vilka liknade Mulcaires pelare fast som om de blivit avskurna på längden i mitten. Övermålandet av en vit ruta i taket så nära som möjligt tillbaks till 34 35

20 den ursprungliga grå färgen och mönstret från betongen 11, borttagandet av blå bokstäver, blyertsskisser och annat på väggarna, övertäckandet av elsladdar i tak och på väggarna, samt övertäckandet av skador på en av glasrutorna i det nedre rummet. Det sista ingreppet var en accentuering av det mönster som skapats på golvet i det övre rummet av betongupphöjningar som täcker kablage, genom utfyllnad med sand i hålrummen mellan upphöjningarna och väggarna. Dessa ingrepp är vad som gick att ta fasta på under den tidsrymd då utställningen var öppen för betraktning. Varje tidsbegränsad utställning kan ses som en medveten tidskapsel då det finns ett datum när den öppnas och ett innehåll som då visas 12. Höljet för en sådan tidskapsel är en tidsrymd i sig, vilken leder fram till öppnandet av den, där en annan sort av undersökning av funktioner tar vid, den av besökarens. För hur interagerar elementen i försöket enligt en betraktare? De olika banorna för funderingar korsas i kommunikationen mellan de som pratar om ämnet. Det som nu avviker från en betraktares vanemönster kommer att utsättas för test tills det kan inkluderas i dennes egna mönster, eller försöka ignoreras. De omedvetna funktionerna i arkitekturen som skapats i rumsbilden av hantverkarna har i både mitt och Mulcairs fall nu uppmärksammats som ett förslag för vidare kommunikation om dem. Då galleriet i förstadiet liknade ett skelett mitt uppe i sin vistelse i en myrstack, så kanske det under utställningen såg ut att ha blivit försett med ett skinn från ett djur av en annan ras. Ett som då trätts över dess skelett, med medvetenheten om att det kommer att ömsas. Det inverterade och temporära skinnet var i sig ett förslag på något som kunde upplevas innehålla drag av att vara både en skulptural installation och av att vara ett rum med en tydlig funktion. En potentiell centralpunkt i den temporära rumsbilden skulle kunna ha varit att om något element i den hade ändrats så hade den försvunnit, centret var då symmetrin i sin helhet; då det inte fanns ett faktiskt centrum så var allting lika centralt. Installationen sedd som en symbios av funktion och uttryck var i sådana fall mycket skör. Den svagare symbiosdelen var funktionen med sin regelbundna form. Vilken var mer sårbar i sin bundna position deriverad från den linjära ritualen, än uttrycket, som om det hade ändrats antagligen inte hade påverkats på samma sätt. Tvetydigheten i rumsbilden låg fortsatt kvar i hur rummet såg ut, men funktionen som gallerirum var av en mer fastställd karaktär när den då hade en slags interiör. I nästföljande utställningar kommer utstäl

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Sångtexter till låtarna. När ormen ömsar skinn

Sångtexter till låtarna. När ormen ömsar skinn Sångtexter till låtarna När ormen ömsar skinn 1. Du trodde, du var säker Du trodde, du var trygg Nu ligger du och sprattlar som en skalbagge på rygg Livets autostrada där du drog fram i all din glans har

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM AV NILS ÅKERBLOM KAPITEL 1 Skolan börjar Hej jag heter Joel Nilsson. Jag är 10 år och gillar att spela fotboll. Jag går på Talbacka skolan. Jag har ganska mörkt hår och är 140 cm lång. Jag har en kompis

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Den magiska dörren. By Alfred Persson

Den magiska dörren. By Alfred Persson Den magiska dörren By Alfred Persson 1 Hej Ffcbtgbgfjbfgjb Hej jag heter Benjamin. Jag är 10 år och går på Heliås. Mina ögon är bruna och håret är svart och jag har 5 finnar. Jag gillar att ha matte då

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren

Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren Kapitel 1 Hej jag heter Matteo Lindgren. Jag går på elevskolan. Jag är 10 år. Min bästa kompis heter Emil Hanson. Vaktmästaren är läskig. Han är alltid arg skriker så högt så att man blir rädd. Första

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Inte längre. Den kärlek jag har för dig slutar

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Bakgrund Denna bakgrundspresentation har till syfte att förtydliga vad som ligger till grund för min problemformulering. Begreppen

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor.

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor. Din inrementor Den inrementorn är en 20 år äldre, visare version av dig. Allteftersom du får en levande känsla för denna äldre, visare och mer autentisk version av dig själv, kommer du märka att hon existerar

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet.

Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet. Monstret Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet. Jag bara satt och väntade, jag var så jävla irriterad av att ingen Kunnde komma in så de kan börja

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

DET ARKEOLOGISKA ÄVENTYRET

DET ARKEOLOGISKA ÄVENTYRET DET ARKEOLOGISKA ÄVENTYRET Gabriel Orozco, Sköldpaddsten, 2013 Gabriel Orozco. Courtesy of the artist and the Marian Goodman Gallery, New York. Foto: Markus Tretter/Kunsthaus Bregenz Tidsåtgång: cirka

Läs mer

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något. Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Julia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 8 år, jag tycker om att ha vänner. Min favoritfärg är turkos och svart.jag har många kompisar på min skola. Mina kompisar heter Albin,

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN FÄRG EN NY FÄRG EN NY Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Oskar Skog 2013 Omslag Wickholm Formavd. Tryckt hos ScandBook

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

SORG Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Catrin Ankh

SORG Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Catrin Ankh Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Catrin Ankh Vad handlar boken om? Sara, Anna, Kevin och Leo är bästa vänner. De sitter på sitt favoritcafé och pluggar inför matteprovet i morgon. Sara tröttnar och vill

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Kapitel 1 hej. Det finns en dörr i skolan som jag undrar över. Den är i mitt klassrum och fröken säger att dörren aldrig har öppnats.

Kapitel 1 hej. Det finns en dörr i skolan som jag undrar över. Den är i mitt klassrum och fröken säger att dörren aldrig har öppnats. Kapitel 1 hej Jag heter Eric Knutson och är 9 år. Jag har ljust hår och jag är ganska kort jag gillar att spela fotboll och innebandy. Min mamma heter Karin och hon har också har just hår. Min pappa heter

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 3 Det vardagliga vansinnet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

Jordens hjärta Tänk om Liv

Jordens hjärta Tänk om Liv Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Turbo tävlar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Turbo tävlar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ULF SINDT Sidan 1 Turbo tävlar Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Turbo och hans bästa kompisar som är med i en cykelklubb. Turbo och hans kompisar träna på att bli bättre efter en tävling

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

När vi kom dit nästa dag såg vi ett BREV. Jag ropade till Alice: -Titta, ett BREV. Jag tog upp brevet och där stog DET:

När vi kom dit nästa dag såg vi ett BREV. Jag ropade till Alice: -Titta, ett BREV. Jag tog upp brevet och där stog DET: ANGELINA SJÖBERG Kapitel 1 I SKOLAN Hej! Jag heter Lina och jag är 10 år och jag går på Nivirena skolan. Min bästa kompis heter Alice. Jag har långt brunt hår och jag är 1,37 meter hög. Jag är rädd för

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Döda bergen Lärarmaterial

Döda bergen Lärarmaterial Lärarmaterial sidan 1 Författare: Cecilie Eken Vilka handlar böckerna om? Berättarjaget i böckerna om den svarta safiren är pojken Aram och äventyret utspelar sig när han är 13 år. Aram bor i staden Rani

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

SOPHIE ZETTERMARK OM JAG ÄR GALEN, VAD ÄR DÅ DU?

SOPHIE ZETTERMARK OM JAG ÄR GALEN, VAD ÄR DÅ DU? SOPHIE ZETTERMARK OM JAG ÄR GALEN, VAD ÄR DÅ DU? OM JAG ÄR GALEN, VAD ÄR DÅ DU? GULLFLICKAN POPPY HEARTLIFE TOMBOY SILVERTJEJEN G, P, H, T och S sitter på varsin stol i en halvcirkel. En strålkastare upplyser

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss. FredsProjektet är en ideell organisation vars mål är att belysa den kunskap som både göms och glömts av konventionella medier samt att inspirera varje unik människa att se till sitt eget unika vetande

Läs mer

Den sökande kan även den bli den sökta Flickan med håret vars hår sägs ha färgats av vinets gud dionysos då han höll en storslagen fest i Zeus ära.

Den sökande kan även den bli den sökta Flickan med håret vars hår sägs ha färgats av vinets gud dionysos då han höll en storslagen fest i Zeus ära. Frida Snabb Den sökande kan även den bli den sökta Flickan med håret vars hår sägs ha färgats av vinets gud dionysos då han höll en storslagen fest i Zeus ära. Denna vackra flicka föddes igår och hon har

Läs mer

Predikan 5 okt 2008 Värnamo Allianskyrka

Predikan 5 okt 2008 Värnamo Allianskyrka Predikan 5 okt 2008 Värnamo Allianskyrka Det är Mikaeliidagen idag, och denna söndagen så är det Änglar som är temat i kyrkoåret. När jag läste texterna så var det en av dem som genast fångade min uppmärksamhet.

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Michael Dahl Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik, som ständigt drömmer mardrömmar om att han är en drake. En dag när han vaknar ur sin mardröm, hör han en röst som han inte

Läs mer

Ditt livs bästa kvällar har du framför dig

Ditt livs bästa kvällar har du framför dig Loving The View Ditt livs bästa kvällar har du framför dig 2 t h e v i e w Lyxen att vakna till sjöutsikt Slå upp ögonen. En ny dag gryr. Ta kaffekoppen och kliv ut på terrassen. Stryk handen över räcket.

Läs mer

Joh.16:16-22, 4:e sönd. i påsktiden

Joh.16:16-22, 4:e sönd. i påsktiden Joh.16:16-22, 4:e sönd. i påsktiden 090503 Det är en ganska märklig text vi snart ska läsa. Den är lite märklig och svår både i sitt innehåll, men också kanske för att den återger ett så speciellt tillfälle.

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Diane Tullson Vad handlar boken om? Boken handlar om Liam och Tej som ska iväg och åka snowboard (bräda). Plötsligt voltar bilen och rullar ner för en brant backe. Liam

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Darlene Ryan Boken handlar om: Daniel och hans tjejkompis, Mac, brukar träffas i ett gammalt klubbhus i parken. Mac har en del hemligheter och berättar inte speciellt

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Mer tid Mer pengar Mer energi

Mer tid Mer pengar Mer energi Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är

Läs mer

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina bröder är 8 år gamla och mina systrar är 3 och 5år.

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Om arbetsmaterialet Det här arbetsmaterialet följer sidorna i boken. Till varje sida finns det ordförklaringar och frågor att

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer