Benjamin Knopman & Sofia Ekblom

Transkript

1 Benjamin Knopman & Sofia Ekblom

2 Västra Nyland Tidningen Västra Nyland utkommer sex dagar i veckan och har, som namnet antyder, regionen västra Nyland som främsta spridningsområde. De orter tidningen har som sitt huvudsakliga bevakningsområde är: Hangö, Karis, Ekenäs, Pojo, Ingå, Lojo, Sjundeå och Kyrkslätt. Även övriga inrikes- och utrikesnyheter behandlas dagligen. Västra Nyland ges ut av Västra Nylands Tidningars Ab, med Föreningen Konstsamfundet som majoritetsägare. Tidningen trycks i Salo av Lehtitehdas och har en upplaga på ca exemplar dagligen. Enligt VN själva når annonsörer via dem dagligen ut till över läsare i svenska och tvåspråkiga hushåll. Nuvarande chefredaktör är sedan 2005 Tommy Westerlund. Västra Nyland finns även i form av taltidningen Pratsam, som i hög grad drivs på frivillig basis. Undertecknad (Benjamin) har själv periodvis agerat inläsare. En tidning med gamla anor Den 7 oktober 1881 utkom det första numret av tidningen Westra Nyland. Det var en liberal lokaltidning, grundad av Theodor Neovius, och med Ekenäs som sitt huvudsakliga spridningsområde. Redan 1883 ändrades dock namnet till Ekenäs notisblad och Ossian Reuter infördes som ny chefsredaktör. Tidningen kom nu att i sin politiska vinkling vara svekomansk, eftersom man ansåg att den som sådan skulle slå igenom bättre än sin föregångare i det i hög grad svenskspråkiga Ekenäs. Upplagan nådde dock inte upp i de höjder man hade förväntat sig. Dessutom hade Ekenäs trycker, som grundades 1884, ekonomiska svårigheter. I slutet på år 1888 beslöt man sig för att återgå till tidningens ursprungliga namn, Westra Nyland. 21 år senare, på hösten 1919, moderniserades stavningen av namnet och fick den nuvarande formen Västra Nyland accepterade Waldemar Lönnbeck posten som chefsredaktör, och under hans era fokuserade sig Västra Nyland nästan enbart på Ekenäs. Tidningen hade nämligen tidigare också i viss mån haft spridning i Hangö, men där hade grundats en ny, konkurrerande tidning. För att hitta nya målgrupper började Västra Nyland i allt högre grad kasta blickarna mot landsbygden och jordbrukandet. Andra kännetecken för Lönnbecks tid som chefsredaktör är dennes frikyrklighet, vilken tydligt kunde skönjas i tidningstexterna. Under 1890-talet kännetecknades Västra Nyland också av hur kritiskt de behandlade ekonomiska och kommunalpolitiska frågor. Då Lönnbeck 1899 sålde Västra Nyland till Ekenäs Tryckeri Ab slipades denna polemik bort och Västra Nyland kom att bli en informativ lokaltidning i vilken man kunde annonsera.

3 Det tog egentligen ganska länge innan Västra Nyland började ta formen av den regionala tidning den i dag är. Det var först på 20- och 30-talen lokalredaktörer instiftades i Karis, Hangö och Kyrkslätt. Detta på grund av konkurrensen med en tidning vid namn Nyland. Sedan denne dock upphörde 1947 har Västra Nyland varit den egentligen enda dagstidningen i regionen. Visserligen fanns Hangötidningen, men man kunde egentligen inte tala om den som en konkurrent till Västra Nyland. Och trots att Hufvudstadsbladet skrev texter som berörde orter på Västra Nylands spridningsområde var den inte heller ett direkt hot mot tidningens existensberättigande. Det senaste halvseklet har Västra Nyland fört en stillsam existens, på vars insändarspalter debatterna har gällt bland annat den ökända polisbänken samt åldringshemmet Fridebos nedläggning. Tidningens layout har genomgått smärre förändringar, den senaste och kanske mest omvälvande hösten 2006, då den kännspaka röda linjalen föll bort från framsidan och tidningen i övrigt gjordes färggrannare och mer estetiskt tilltalande. Även digitaliseringen av taltidningen Pratsam, som tidigare lästes in på kassettband, har varit en omvälvande reform, trots att den inte har berört en så stor målgrupp. Pratsam tidningen som hörs Västra Nylands taltidning, även kallas Pratsam, utges av föreningen Svenska synskadade i Västnyland i samarbete med tidningen Västra Nyland och läses in av frivilliga. Fokus ligger på lokala nyheter, eftersom övrig information distribueras av andra medier, i första hand radio. Projektet Pratsamt inleddes 1981, med Västra Nylands dåvarande chefredaktör Olle Spring som initiativtagare. Detta skedde i samband med tidningens hundraårsjubileum. Samma år firades även det s.k. handikappåret. Pratsam var den tredje taltidningen i Finland, före den hade det endast Hufvudstadsbladet och en tidning på Åland ägnat sig åt den här verksamheten. Som inläsare kom främst medelålders kvinnor att fungera, i stor utsträckning pensionerade lärare. För att dessa skulle få de färdigheter som krävdes för att kunna läsa in tidningen på kassett ordnades en arbis-kurs. Allt arbete skedde på frivillig basis. Inledningsvis lästes taltidningen in på Ekenäs stadsbibliotek, men 1985 fick den en egen studio i källaren i Västra Nylands huvudbyggnad på Genvägen. Tidigare lästes tidningen in tre dagar i veckan, med en tidning per kassettsida digitaliserades emellertid Pratsam.

4 Exklusiv intervju... foto: Sofia Ekblom...med forna chefredaktör Olle Spring

5 Intervju med Olle spring Jag svänger in på Ljungstigen i Ekenäs en solig höstdag i oktober. Vid nummer 9 parkerar jag bilen och går över gräsmattan och in till det gråa egnahemshuset. I vardagsrummet sitter Olle Spring bekvämt nersjunken i soffan, och njuter av sina lediga dagar. Dem har han gjort sig väl förtjänt av efter 26 år som chefredaktör på den västnyländska lokaltidningen Västra Nyland. Först tackade jag nej när jag blev tillfrågad, eftersom det var ett hårt jobb att vara chefredaktör på 70-talet. Chefredaktören hade det totala ansvaret för tidningen. Han både skrev ledare och ledde redaktionsarbetet, berättar Olle Spring. Han började sin karriär på VN som volontär år 1962 och fortsatte sedan som redaktionssekreterare och senare redaktionschef. Efter att först ha nekat posten som chefredaktör, tackade han slutligen ja. Olle planerade att stanna i fem år, men det intressant arbetet höll honom kvar mycket längre. Mycket arbete Västra Nyland, som vi känner den idag, ser ut som de flesta dagstidningar gör nuförtiden; färgbilder dominerar sidorna och innehållet är uppdelat enligt ämne. Så såg det inte ut för 40 år sedan. Datorer och digitalkameror fanns inte att tillgå, och bilderna som togs var för det mesta svartvita. Ville man ha färgbilder måste bilden först skickas iväg till Helsingfors, där färgerna separerades för att sedan fogas ihop till den slutgiltiga bilden som trycktes i tidningen. Också innehållet i tidningen såg annorlunda ut på 60-talet än det gör idag. Det fanns ett spalthuvud för varje kommun, vilket gjorde att invånarna i Hangö, Ekenäs, Karis, Ingå, Sjundeå och Lojo ofta bara läste om sin egen kommun. Ibland kunde man höra folk säga Idag stod det ingenting i tidningen, när det inte stått något intressant i deras egen spalt, skrattar Olle. För att bevaka hela Västnyland måste reportrarna självklart ta sig till de olika kommunerna för att rapportera. Ofta fick reportrarna lifta eller åka buss om de till exempel skulle på ett fullmäktigemöte till Lojo. Ibland kunde de vara tillbaka på redaktionen halv 12 på natten för att skriva ihop sin text på skrivmaskinen innan den gick i tryck. När jag frågar Olle Spring om det var vanligt att deadlinen inte hölls på grund av detta, säger han att det inte på samma sätt fanns en fastspikad tid då texten måste vara klar. Eftersom Ekenäs hade ett eget tryckeri ända fram till 90-talet, bestämde man själv när tidningen gick i tryck. Som mest jobbade 150 personer på tryckeriet, och visst var det en förunderlig känsla när man befann sig där i hettan bland trycksvärta och stora maskiner! En helt annan sak än nuförtiden när det är Posten som trycker tidningen, säger Olle.

6 Politisk bojkott Det har inte alltid varit en dans på rosor att leda tidningen Västra Nyland. Fastän Olle Spring försäkrar att han själv kommit relativt lätt undan, med endast en anmälan till opinionsnämnden under sin tid, har tidningen ibland haft tunga stunder. På 60- och 70-talet uppstod flera lokala blad, till exempel Annonsbladet Raseborg och Västnyländska regionbladet, i protest mot den ringa mängd reklam företag fick för som annonserade i VN. På 90-talet gjorde tidningen en djupdykning i och med den ekonomiska depressionen. Annonserna minskade, permitteringar var på tapeten hos de anställda och semesterlöner föll bort. När ekonomin sedan stabiliserade sig uppstod andra typer av problem; i Karis bojkottade man VN för att vara för vara för Ekenäskoncentrerad. Man tyckte att Karis politiker inte fick lika mycket uppmärksamhet i tidningen, men det var för länge sedan. Nuförtiden utgör Karis en betydande del av tidningens innehåll, menar Olle. Lådor som sträckte sig till taket Det var inte alltid alldeles enkelt att arbeta som journalist på 60- och 70-talet. Eftersom det inte fanns några behändiga hårddiskar att lagra all information på, tog arkiven stor plats. Tidningarna lagrades i mappar på hyllor som sträckte sig ända till taket. Mitt eget arkiv bestod av urklippta artiklar som jag sedan sparade och gick tillbaka för att titta på ibland, minns Olle. Men tekniken gick framåt och Västra Nyland med den. Nuförtiden finns tidningen att läsa både elektroniskt och i vanlig traditionell pappersform. När jag frågar Olle Spring vad han tror om papperstidningens framtid, ler han lite och konstaterar att tidningen inte löper någon risk att utklassas av internet. Många som läser VN är äldre människor som inte har tillgång till dator, och dessutom är det en speciell känsla att sitta vid frukostbordet och prassla med sin tidning, säger han. Skeppet går vidare Innehållet I Västra Nyland har inte förändrats nämnvärt genom åren som Olle Spring varit chefredaktör. Tyngdpunkten har hela tiden legat på att bevaka det lokala livet i regionen, och det tycker Olle att man lyckats bra med. Enligt honom utgör tidningen en sammanhållande länk mellan kommunerna i Västnyland, och han vill att det fortsätter så. Vad gäller hans egen tid på tidningen kan han inte peka ut någon speciell höjdpunkt, eftersom han tycker att arbetet varit intressant och givande för det mesta. Han avslutar ändå med en liten liknelse som han hoppas kunna illustrera hans roll på tidningen Västra Nyland.

7 Att vara chefredaktör för en tidning är som att vara kapten på ett skepp. Det största arbetet sköts av besättningen, och fastän kaptenen ibland byts ut går skeppet alltid vidare! Jag skulle aldrig prenumerera på Husis! Ekenäsbon Ulla Westerlund har läst Västra Nyland så gott som hela livet. Då hon var yngre prenumererade hennes familj på såväl Hufvudstadsbladet som Västra Nyland. Husis brukade jag bara titta på bilderna i, minns Ulla. Men Västis läste jag redan som barn. Då Ulla flyttade in till Ekenäs tecknade hon och hennes man inte direkt en egen prenumeration, eftersom hennes svärföräldrar redan hade tidningen beställd. I och med dessas bortgång för dryga 20 år sedan började hon emellertid prenumerera på tidningen. Husis skulle jag aldrig prenumerera på, men i Västis står allt man behöver veta. Födslar, dödsfall, vem som har fått Dagens ros Ulla har på senare tid spänt följt debatten om den nya kommunen Raseborg, som kommer att bestå av Ekenäs, Karis och Pojo. Ulla Westerlund i färd med sin favoritsysselsättningning. Foto: Benjamin Knopman Och så har vi ju frågan om BB. Ska det stanna på orten eller inte? Den är intressant att följa med. Ibland händer det sig att det inte kommer någon tidning på morgonen. Det är vanligt efter helger. Då det händer blir jag ledsen. Och arg. Jag brukar ringa till tidningen och skälla på dem. För Ulla är tidningen Västra Nyland något lika accepterat som årstidernas växling. Ett liv utan tidningen ter sig för henne omöjligt.

8 Vid Genvägen 4 i Ekenäs reser sig Västra Nylands huvudborg. Foto: Benjamin Knopman VN-statistik Chefredaktörer: Theodor Neovius , Ossian Reuter , Hjalmar Segercrantz , Valdemar Lönnbeck , Oskar Behm , John Nyman , Oskar Wikholm , Carolus Sjöstedt , Carl-Gustaf Neovius , Tor Westerholm , Ole Torvalds , Holger Ström 1945, Frank Jernström , Olle Spring , Tommy Westerlund 2005-

9 Upplagan, 2007: exemplar sex dagar i veckan (tisdag-söndag) Medelupplaga kommunvis: Ekenäs Karis Hangö 976 Ingå 930 Kyrkslätt 700 Pojo 438 Sjundeå 362 Lojo 178 Övriga Nyland 772 Övriga Finland och utomlands 377 Källor SLH 7 Olle Spring Ulla Westerlund