Erik Berggren Så ska stenkastningen förstås
|
|
- Jan-Olof Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Erik Berggren Så ska stenkastningen förstås Jan Guillou, Johan Ehrenberg och Arenas redaktörer alla hör till den samling vänstermän som var olyckligt snabba att fördöma stenkastarna i Göteborg. Nu har ett helt år gått utan att någon vågat se våldet som en fullt begriplig reaktion på ett EU som satt hela vår demokrati på spel, skriver Erik Berggren. Chocken som drabbade många efter stenkastningen och skotten i Göteborg förra året ledde omedelbart till en serie snabba fördömanden: terrorister! fascister! polisvåld! provokationer! Men trots, eller på grund av, den skenbara övertygelsen i dessa anklagelser har en seriös diskussion, bortom fördömandena, om varför det kastades sten fortfarande uteblivit. I stället för en diskussion har debatten fastnat i en extrem polarisering mellan dem som anser att polisen bär ansvaret för våldet och dem som anser att stenkastarna bär ansvaret. Jag menar att frånvaron av en seriös diskussion om varför kravaller i dag faktiskt utbryter i Europa utgör det största hotet mot demokratin i hela den här affären. Att Göran Persson, Ulf Adelsohn, Sten Heckscher, samtliga borgerliga ledarsidor och merparten EU vänliga socialdemokrater gick i spinn över kaoset på Göteborgs gator är knappast förvånande de hade (under pågående EU ordförandeskap) för mycket att förlora på en analys av händelserna som skulle ha medfört kritik mot polisens respektive EU:s bristande demokratiska arbetssätt. Att de militanta aktivisterna ser stenkastningen och förstörelsen på Avenyn som ett svar på polisens provokationer är inte heller att förvånas över. De har tyvärr fått rätt i att polisen spelade ett enormt högt spel, i vilket ingick uppenbara provokationer av medborgare och demonstranter. Tyvärr räcker inte det som förklaring av vad de själva höll på med till alla oss som faktiskt blev chockade, inte bara av polisens våld, utan också av att så många, så rutinerat, bröt upp gatstenar och slungade dem mot skyltfönster och beväpnade poliser. Förvånande och irriterande i detta sammanhang är att så många tongivande vänsterskribenter skyndat att slå fast att lärdomen från Göteborg i juni framförallt är att vänstern måste "rensa i sina led" och göra upp med anarkisterna och våldsromantikerna. "Ut med svartskjortorna" krävde Arenas Per Wirtén i en för honom ovanligt magistral ledare under hösten. Magnus Linton och Håkan Bengtsson, också Arena, har lagt sin främsta publicistiska energi på att just fördöma stenkastarna även om de också fördömt det våld polisen stod för, ofta med eftertryck och intelligens (Linton satte otvivelaktigt fingret på något centralt när han direkt riktade ljuset på den "machismo" som tycks råda i både polisens och det svarta blockets led.) Johan Ehrenberg och Jan Guillou var tidigt ute i Aftonbladet och talade, som ärrade revolutionärer, om den glömda läxan från vänsterns glansfulla dar, nämligen att hålla ordning An article from 1/7
2 på de egna leden. Falsk pose Dessa inlägg är förstås inte identiska med de borgerliga ledarsidornas demonisering. Vänsterkritiken är skriven utifrån ett principiellt avståndstagande från våld och/eller utifrån en strategisk omsorg om EU motståndets effektivitet: stenkastning motverkar sitt syfte! Det är respektabla utgångspunkter. En del av avståndstagandet från stenkastningen byggde dock på en mer skruvad logik som sa ungefär: "Vi inom vänstern har aldrig varit naiva om vad polisen går för, dom är alltid potentiellt våldsamma och därför måste vi hålla ordning i de egna leden!" alltså ett slags street smart radikalitet från, typ, oss som varit med om en del. Men det är en falsk pose. Vi blev många av oss, inklusive en hel del poliser, jävligt förvånade när vi insåg att svenska poliser verkligen skjuter skarpt vid demonstrationer, att de så regelmässigt kastar sexistiska skällsord mot demonstranter, att de slår så hårt med batongerna och att de slår med knytnävarna i ansiktet på vem som helst som inte flyttar på sig i tid. Kanske var det naivt men denna naivitet tror jag är mycket hälsosam för demokratin. Det är utifrån den vi kräver att polisen granskas och att de trots sitt formella våldsmonopol inte får härja precis som de ibland vill: revanschistiskt, rasistiskt och sexistiskt. Trots att det låter paradoxalt vill jag påstå att det skarpa fördömandet av stenkastningen som kommit från vänstern som vi ju förväntar oss en djupare analys av innebär att den glömt en av sina grundinsikter, nämligen, att människor är sårbara. Vänstern bygger på och har traditionellt alltid haft solidariteten med den svagare parten i en maktrelation som sin utgångspunkt. Detta innebär inte en oreflekterad lojalitet med alla i underläge, alltid. Men det betyder bland annat att vänstern besitter en insikt om att människor kan bli knäckta eller våldsamma om de sätts under tillräckligt stor press och kränks eller marginaliseras tillräckligt mycket. Det är fortfarande den moraliska grunden. Ett civiliserat synsätt Men att undvika fördömandet och närma sig förståelsen är inte så lätt. I just detta fall innehåller det ett klassiskt dilemma i blicken på människor i samhället: skall vi se dem som agenter eller strukturella offer? Om jag vill betrakta även de demonstranter som kastade sten som medvetna politiska subjekt av vilka vi kan utkräva ansvar (demokratiskt, juridiskt, moraliskt ansvar) och om jag vill tillerkänna dem agens, medvetenhet och någon form av rationalitet, då kan jag inte enkelt se på dem med den "förstående" blicken. Den tycks då alltför patroniserande. Om jag psykologiserar deras beteende som brist, kris eller desperation, intar rollen av "vuxen" gentemot "ungdomarna" eller sociologiserar och ser dem som offer för en strukturell position präglad av vanmakt och resurssvaghet, då tycks den blick som erkänner dem som ansvarsbärande politiska subjekt undergrävas. De aggressiva fördömandena är därför också ett slags erkännande. Men det räcker inte. Varje civiliserad syn på människan måste innehålla båda perspektiven. Man ska komma ihåg att politiken om den kan sägas ha förändrats i någon progressiv mening har utvecklats just mot att inkorporera båda dessa perspektiv: den enkla egendomsbaserade liberalismen blev socialliberalism på grund av en insikt om strukturernas betydelse. Och den An article from 2/7
3 demokratiska socialismens distansering från ortodox marxism och kommunism handlar bland annat om just erkännandet av människan som en enskild rättighetsbärande agent i nuet, inte blott någon som skall förverkligas först i framtiden, när rätt strukturer installerats. De första bilderna från Göteborg med regnande gatstenar, maskerade kastare och kravallpolis väckte hos mig och många andra en omedelbar rädsla och en impuls att fördöma. Men efter en tids privat men mediaunderstödd demonisering av de som kastade sten kom eftertanken. Varför? Denna fråga måste, om den vill något, utgå från en själv. Då lyder den: Varför skulle jag kasta sten? När skulle jag själv vara beredd att begå det brottet, utsätta mig och andra för den faran? Det är så man gör för att förstå att se sig själv i andra. De nödvändiga frågorna De flesta har nog aldrig kastat sten mot polisen. Men helt utan känsla för möjligheten av kaos är vi förstås inte. Varje gång vi läser om diktaturer i öst eller väst, särskilt Tredje riket, kampen mot rasismen i USA, Prag 68 eller Palestina i dag, tror jag vi gör en resa i tanken. Vi tar del av dessa historier och identifierar oss för en stund med människor som genomlider de ordnande, demokratiska samhällets sönderfall. Och då infinner sig frågorna: Hur skulle jag reagera? Skulle jag veta när det var dags att kasta sten, bortse från vad makten säger och förklara makten illegitim? Skulle jag våga stå upp och handla, i rätt tid? När vi tänkt på dessa frågor inser vi att det nog inte är så lätt att säga exakt när makten blivit illegitim, fastän det senare i backspegeln blir uppenbart. Vi spjärnar emot in i det längsta inför en sådan insikt. (Jag påstår alltså inte att detta är fallet i Sverige, detta är ett tankeexperiment.) Men insikten om denna insiktens egen tröghet spelar en viktig roll här. Den gör att vi kan hålla något för sant fast nästan alla andra hävdar att det inte är sant. Och det kan det ju faktiskt vara trots att detta också är formeln för paranoia. Säkert är dock att vi efteråt hyllar de "lagbrytare" som i tid insåg att stunden var kommen då kampen om demokratin måste flyttas ned på gatan och att vi beklagar dem som kohandlade med den illegitima makten eller bara insåg faran för sent. Vi hoppas och tror att vi själva skall inse när det är dags och att vi då har modet att bryta ordningen och ta till våld för demokratin. Det är en sensmoral, som löper parallellt med den om icke våld, som vi hämtar ur historierna om det 20:e århundradet. Men de flesta anser förstås inte att dagens Europa är så odemokratiskt och repressivt att stenkastning är acceptabelt. Det har, om inte förr, blivit uppenbart efter Göteborg. Och säkert är många av stenkastarna svårt anfäktade av våldsromantik. Men våldsromantik behöver ett objekt för att förvandlas till riktigt våld och det har EU med polisens hjälp faktiskt burit fram åt en hel generation EU motståndare i form av den demokratiska kris som snart sagt alla berörda accepterar som högst påtaglig och mycket allvarlig. Att betrakta stenkastarna både som ansvariga agenter och som delar av en struktur innebär alltså att vi måste utgå från att deras handlande är helt rationellt i relation till den maktordning de befann sig i, givet deras perspektiv. Rationalistiska tänkesätt och teorier brukar glömma den där sista bisatsen. De utgår ofta, helt a politiskt, från att det blott finns ett rationellt sätt att förstå verkligheten och därför att det bara finns en rationell väg att slå in på. Nyttig resa i tanken An article from 3/7
4 Om det är obegripligt att någon kan ha en så annorlunda uppfattning än den egna om verkligheten och om vilket historiskt läge vi befann oss i i juni förra året så kan återigen en liten resa i tanken hjälpa till att skifta perspektiv. Tänk om någon för säg femton år sedan målat upp ett scenario i vilket dagens EU tecknades med fokus på det vi med den märkligt ekonomistiska eufemismen kallar "demokratiskt underskott" (som om demokrati också är en friflytande valuta). Då är Sverige om femton år (i dag) på nästan samtliga centrala politikområden frivilligt beskuret i sin suveränitet och i sin autonomi. Alla är överens om att makten förskjutits bort från Stockholm till Bryssel och alla klagar på korruptionen och den gigantiska byråkratin som i princip är helt utan insyn för vanligt folk eller ens journalister. Visst tillfälligt svängrum ges för nationella egenheter, dock bara inom de ramar som bestäms på en serie stängda, icke protokollförda, konstitutionsbyggande toppmöten. Enskilda EU beslut undandras systematiskt en demokratisk dialog. Opinionsbildning för eller emot behövs knappast längre eftersom avståndet, geografiskt och byråkratiskt, har ökat så enormt mellan politiker och väljare. Konflikter kring EU finns men utspelar sig mellan regeringar. Mer direkt kommunikation mellan medborgare och politiker i avgörande frågor sker ibland genom folkomröstningar, vars resultat dock ofta totalt ignoreras med stöd i själva överhögheten i EU projektet som det allmänna bästa. I Danmark röstas flera avgörande fördrag ned, men då utlyses helt frankt nya omröstningar tills de önskade resultatet erhålls. Det hymlas inte ens med att man låter folket rösta på tills de röstat rätt. Irländarna sätter sig på tvären mot utvidgningen i en folkomröstning, men detta ignorerar EU med argumentet att inte tillräckligt många röstade. Man frångår alltså den proceduriella demokratin till förmån för en egensinnigt tolkad kvalitativ demokrati och underkänner utan besvär det faktiska valresultatet. EU:s folkförakt Samtidigt som opinionen i Europa alltså blir allt mindre viktig förvandlas själva det demokratiska systemet till ett gigantiskt opinionsmätningsinstitut. Synen på "folket" i detta projekt påminner om Rousseaus träffande men likafullt demokratiskt tvivelaktiga vision av vad som krävs för att upprätta en republik: Innan arkitekten ska uppföra en stor byggnad studerar han marken och undersöker den för att se om den klarar tyngden, och på samma sätt börjar inte den kloke lagstiftaren med att skriva ut goda lagar. Dessförinnan undersöker han om folket, som de är avsedda för, kan bära dem. Ett annat sätt att utrycka detta är att agenten blivit överflödig allt är struktur. EU betraktar i dag folket som en terräng att navigera i, inte som en motpart i en dialog. Politikens så kallade kommunikativa aspekt är stendöd. Detta motsägs inte utan understryks bara av allt talet om "individer" och av frånvaron av klass och strukturresonemang i det politiska samtalet. Som individ ses människan inte i sin specifika verklighet, vilket är vad politik handlar om, utan som en legal abstraktion. Sådana förväntar man sig inte motargument ifrån. I Sverige sker en rad förändringar för att "anpassa" landet till den nye suveränens önskemål. Socialdemokratin står inte längre att känna igen eller att urskilja från de borgerliga partierna. För trots att SAP regerat länge urholkas välfärdsstaten bit för bit, mer och mer privatiseras: vården, skolan och An article from 4/7
5 pensionerna. De har helt inordnat sig i den nya ordning som det Europeiska projektet och dess nästa steg valutan dikterar. Och då infinner sig den fantastiska paradoxen: socialdemokraterna bara ökar i opinionsmätningarna. Förklaringen ligger i att maktens bländverk börjar få effekt. Det är det ultimata beviset på folkets förlorade suveränitet. Vi röstar inte längre på den som bäst tjänar våra intressen utan på den som vi föreställer oss bäst leder landet i de förhandlingar om egenart och existens som vi fås att tro pågår på EU:s toppmöten "statsmannen" blir formeln för socialdemokratiska opinionsframgångar. Göran Persson är gjuten för rollen med sin begåvning för falsk empati och sin gränslösa förtjusning i landsfadersrollen, som ju enklast och bäst låter sig framföras på den internationella scenen. Politiken förskjuts bort från oss själva mot ett abstrakt pseudodrama som ställer nation, identitet och säkerhet i centrum. Vi förväntas jubla åt växlingsfria charterresor och att vi en tid får behålla någon rent symbolisk nationell egenhet som snus och eller systembolag (ett tag till) men vi glömmer att protestera mot skatteharmoniseringen, den faktiska förlusten av välfärd och den rasistiska flyktingpolitiken. Samtidigt hytter Mona Sahlin med pekfingret åt icke europeiska och muslimska invandrare som fått för sig att de kan sätta slöjor på sina barns huvuden och säger, med en attityd som blivit typisk för Europas regeringar, att det är bara att "gilla läget" och "vi måste tvinga in svenska värderingar." Nationen finns alltså kvar, men blott som en rasialiserande och disciplinerande formel allt mindre som en relevant politisk entitet. På köpet tappar resterna av den nationella politiken helt sin moraliska dimension och vi lägger oss platt för Kina, USA och Israel, för att inte tala om marknaden. SAP driver till slut så långt höger ut att den borgerliga oppositionen faktiskt försöker slå mynt av de teman som är vakanta: klasskamp, social rättvisa, marginaliseringen och krisen i välfärdssystemen. Men naturligtvis är det få som tar dem på allvar. De flesta inser att frågeställningarna inte längre hör till svensk jurisdiktion. Så ska stenkastningen förstås Visst är den här bilden överdramatiserad, ofullständig och lite skev. Men tänk er detta scenario presenterat för den lagom röda, redan EU kritiska, invandringsvänliga unga människan du själv kanske var på 70 eller 80 talet. Vad hade du sagt om någon då också berättat att det till slut gick så långt att kravaller utbröt och stenar kastades? Det är ur det perspektivet vi måste förstå de som radikaliserats och militariserats så till den milda grad att de faktiskt vågar konfrontera våra poliser med gatsten. De tror tror jag att demokratin står på spel. Jag är inte helt övertygad om att de har fel. All radikalisering måste förstås inte innebära gatsten. Det finns andra och bättre sätt att vara radikal. Så här behöver någon berätta en längre och mer komplicerad historia för att förstå eskaleringen mellan antifascister, "den utomparlamentariska vänstern", EU motstånd, globaliseringskritiker å ena sidan och polis å den andra sidan. En eskalering som pågått under hela nittiotalet i de flesta västeuropeiska länder, i takt med ökade inkomstskillnader, ideologier om "noll tolerans" i polisarbetet och i de fascistiska tendenser som står att finna i Österrikes, Italiens och Danmarks regeringar och i hela Europas avhumaniserade flyktingpolitik. Denna eskalering ser inte ut att avmattas om man skall döma av tendenserna inom den europeiska partipolitiken. An article from 5/7
6 Det är alltså ingen slump att det mest kraftfulla utbrott av politiskt våld som Sverige upplevt på cirka 100 år sker nu. Politik är aldrig är så våldsamt som när själva gränserna för det politiska skall stakas ut. Stater gjuts i blod sägs det. Det tycks besannas även med den Europeiska Unionen och Göteborg De som bidrar till våldet (staten via polisen och en del av EU motståndet) är fullt på det klara med att detta är ett statsbyggnadsprojekt, det vill säga ett suveränitetsetablerande projekt, och att så fort den nya suveräniteten etablerats infinner sig med automatik rätten att försvara den med våld. Då aktiveras statens våldsmonopol ånyo, nu för att försvara den nya politiska kroppens liv. Om nödvändigt mot de gamla politiska sammanslutningarnas försvarare: union mot nation. Det är på grund av detta som EU:s konstitutionsbyggande möten blir så laddade, där gjuts det bakom lyckta dörrar på ett oåterkalleligt sätt. Där upprättas ett nytt samhällskontrakt. Kontraktsteoriernas attraktivitet ligger ju bland annat i att kontraktet sägs medföra ett utbyte av friheter. Människorna avhänder sig en del av sin "naturliga" frihet i utbyte mot en "politisk" frihet, i vilken ett folk erhåller de republikanska välsignelserna och dygderna: jämlikhet, självbegränsning och omsorg om det allmänna bästa. Men detta har förstås aldrig hänt i historien, samhällskontrakt har folk fått nedkörda i halsen, på gott och ont. Man får alltså inte glömma det retoriska i den på ytan så distinkta kontraktstanken: vinst och förlust avgörs helt av hur friheterna definieras. I vårt fall har nationell frihet (autonom välfärdsstat, neutralitetspolitik, relativ generositet mot kontraktslösa, etc) definierats om till ofrihet, medan global marknadsfrihet (gemensam valuta, nedrustad välfärdsstat, skatteharmonisering, och utestängning av kontraktslösa) får definiera den nya friheten. Allt fler börjar misstänka att kontraktet som håller på att upprättas innebär ett byte av friheter som de helt enkelt inte kommer att få någon glädje av, bara ökad ofrihet. De som fördömer stenkastarna som terrorister och nu med samtycke ser dem bli dömda just som sådana jag tänker alltså främst på de borgerliga rösterna tycks helt sakna känsla för den förlust av demokrati och den förskjutning av suveränitet som det radikaliserade motståndet vill uppmärksamma. I stället betraktas de som "galna", "onda", "sekteristiska" och/eller, i bästa fall, "pubertala". Oavsett vilket adjektiv de väljer är deras poäng att stenkastningen måste förklaras endogent, det vill säga som ett slags störning hos de som utförde brottet, som om de var självgenererat på grund av en bristande verklighetsförankring. Otäckt korrekt förutsägelse Tvivlar man på tanken om EU som ett nytt suveränitetskrävande samhällskontrakt i vardande, som kommer att konsolideras i kampen mot en stenkastande och resurslös ungdom, ger det en tankeställare att läsa den norske fredsforskaren Johan Galtungs funderingar om födelsen av denna nya "supermakt", som han formulerade i boken EG den nya supermakten Det är slående hur riktig hans intuition visat sig vara när det gäller dramatiken som skulle komma i kampen om suveräniteten i Europa: Den dag det äger rum en massiv demonstration av låt oss säga ungdomar och arbetare från alla medlemsstaterna utanför kommissionens högkvarter i Berlaymontbyggnaden vid Place Schuman i Brüssel och denna demonstration stöter samman med en transnationell EG polisstyrka, den dagen är EG superstaten en realitet. An article from 6/7
7 Vissa detaljer återstår ännu att fixa till, som en transnationell polisstyrka. Men det är ju på gång. Redan i Göteborg deltog danska poliser, även om de var utklädda till demonstranter. Men att en superstat håller på att byggas upp är knappast en nyhet längre. Det intressanta är Galtungs förutsägelser om hur det skall gå till: Vänsterorienterade studenter i Västeuropa [...] kommer också förr eller senare att upptäcka EG:s verkliga natur [...] Förr eller senare kommer de att upptäcka att Västeuropas höger under de år som de har ägnat åt att analysera sönder USA imperialismen har byggt upp något likartat alldeles utanför deras egna universitetsfönster. Förr eller senare kommer demonstrationerna att rikta sig mot Brüssel, bokstavligt och bildligt talat. Stenar kommer att kastas mot glasfönstren i Berlaymontbyggnaden från den synpunkten ett idealiskt stycke arkitektur eftersom hela fasaden är av glas. Galtung förstår alltså den kastade stenen som en del i en process, en kris, som ingår i en större process, de dialektiska konfrontationerna mellan medborgare och polis i upprättandet av en regim, här vid konsoliderandet av en superstat. Det som står på spel är klart, frågan om demokratiskt inflytande och kontrollen över kapital och produktion. Det har det intressant nog alltid handlat om när stenar kastats på Europas gator, Paris 1789 och 1848, Wien 1927, Ådalen 1931, överallt 1968 och nu Prag, Göteborg och Genua Det är också intressant att det då alltid förts fram röster som ansett sig veta att just denna gång står inget rättfärdigt på spel, inget förtryck som rättfärdigar stenarna, nu handlar det bara om, i bästa fall, en hoper vilda ungdomar och ligister, eller i värsta fall ett gäng sekteristiska fundamentalister och galningar. Skulle det visa sig att just detta faktiskt varit fallet i Göteborg 2001 kan stadens representanter i alla fall glädja sig åt att "hamna på kartan" som den första stad i världen som helt oförhappandes drabbades av utifrån kommande och helt grundlösa kravaller som gräshoppor eller en kinesisk snuva. Published Original in Swedish Contribution by Arena Arena An article from 7/7
NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!
Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.
Läs merDemokrati medborgardialog och governance
Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merLektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen
Lektion 5 Livsåskådningar Anarkismen Anarkistisk kritik mot kapitalistiska, nyliberala och kommunistiska samhällen Anarkister ogillar våld i allmänhet och våldsmonopol i synnerhet därför att det innebär
Läs mer*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.
Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla
Läs merIdeologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!
Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet
Läs merHemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Läs merKonflikter och konfliktlösning
Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar
Läs merKära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då
Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera
Läs merJonas Ebbesson Orättvisa miljöer
Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",
Läs mero jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig
Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,
Läs merINLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:
INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer
Läs merVad är rättvisa skatter?
Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen
Läs merLektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.
Lektion 5 Livsåskådningar Requiem for the american dream. Uppgifter till filmen: Skriv ner tre frågor var som ni vill ställa utifrån filmen. Skriv ner tre saker ni reagerade på i filmen. Vad har vi sett
Läs merÖppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar
Öppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar Under många decennier har man samlat information & diskuterat effektivare och tryggare metoder av självförsvar / obeväpnad kamp samt olika polisiära
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merFacket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin
Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga
Läs merAtt vara facklig representant vid uppsägningar
Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller
Läs mer(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna
( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en
Läs merUppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun
Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor
Läs merHare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Läs merTidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap
Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika
Läs merTillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen
Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud
Läs mer5. Egoism. andras skull.
5. Egoism R tar upp tre argument för EE, och förkastar samtliga. 1. Argument: Altruistiskt beteende är kontraproduktivt. Därför bör vi bete oss egoistiskt. Svar: Detta är inget argument för EE, eftersom
Läs merIdeologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom
Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under
Läs merJesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet
Läs merOm svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
Läs merBedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte
Bedömningsstöd Historia 7-9 Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Elevuppgift Livet före och efter Berlinmurens fall Bakgrund till uppgiften Kalla kriget är en historisk epok som sträcker sig
Läs merLurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel
Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste
Läs merDialogmöte mellan unga och polis i Malmö
Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Ungdomsgruppen Ungdomar ur Malmös Unga och Mångfaldsgruppen inledde ett samarbete kring hur man kan förbättra dialogen mellan unga och polisen i Malmö. Ungdomsgruppen
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Läs merCentrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade
Läs merInkomstfördelning: En konfliktfråga.
Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad
Läs merPraktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län
Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms
Läs merVad Gud säger om Sig Själv
Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merFöredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund
Föredrag 2010-03-23 för SOI:s årskongress i Östersund Jag heter Christina Ramberg och är professor i juridik vid Handelshögskolan i Göteborg. Min specialitet är kommersiella avtal. På den gamla goda tiden
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka
Läs merAnsvar för hela Sverige Idéprogram 2011
Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,
Läs merFemtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30
Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt
Läs merHemtentamen politisk teori II.
Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som
Läs mer25 maj val till Europaparlamentet
25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande
Läs merBikt och bot Anvisningar
Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merTre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem
Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merVår moral och framtida generationer
Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren
Läs merPolitisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv
Läs merHemtentamen: Politisk Teori 2
733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket
Läs merKapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)
Kapitel 4 En viktig invändning mot kontraktualismen: det är orimligt att påstå att handlingar är fel därför att det inte går att rättfärdiga dem inför andra. Det är snarare tvärtom. (Se s. 391n21) Scanlon
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
Läs merLÄTTLÄST SVENSKA RÖSTA PÅ KD GÖR EU LAGOM IGEN
RÖSTA PÅ KD LÄTTLÄST SVENSKA GÖR EU LAGOM IGEN SARA SKYTTEDAL och DAVID LEGA är högst upp på vår lista i EU-valet. De är båda två allt annat än lagom. Sara och David är två starka topp-kandidater. De ska
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merInformatör åt polisen lämnades utan skydd
Informatör åt polisen lämnades utan skydd Bokmärk artikel Publicerad i dag 00:01 Foto: Magnus HallgrenJohan lämnades utan skydd efter att ha arbetat som informatör åt polisen. Riksdagen har överlåtit åt
Läs merSamtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merFÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)
FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs merKonflikter och konflikhantering
Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar
Läs merVardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro
Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merAlla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".
En lärarguide från Inledning. Vad skapar fanatism i vår tid? Hur kan fanatism bemötas och bekämpas? Vilka möjligheter till kompromisser finns det? Vilket är kollektivets ansvar och vad är individens eget
Läs merMEDBORGARDIALOG. - en liten guide
MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor
Läs merDemokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Läs merDiabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling
Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merTema: Hatretorik. Lärarens material
Oula Uppgift 1: Vad väcker ilska? Varför blir man arg? Vad var det som irriterade Oula och Tapsa? Varför känns förändringar irriterande? Fundera på om det finns motsvarande situationer där ni själva ibland
Läs merANTIRASISM STUDIEPLAN
POSITIV ANTIRASISM STUDIEPLAN EXPO NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen dominerar det * Se till att era frågor och analyser
Läs merKonflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com
Konflikthantering Vad är det som stinker? Hansell Nilsson www.hansellnilsson.com Om konflikter Hur uppstår en konflikt? Räkskalspåsen Vems fel är det? Att hantera konflikten Medling Sammanfattning Avslut
Läs merStockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella
Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Föreståndare Centrum för Transportstudier Frågeställning
Läs mer8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa
8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merEU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund
EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera
Läs merMånga gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.
Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga
Läs merMAD MEN MANAGEMENT MMM
MAD MEN MANAGEMENT MMM av Paula Liukkonen Alla människor och i synnerhet de som arbetar i akademier är jämlika men somliga människor i akademin är mera jämlika än andra. Fritt efter Georg Orwells Animal
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merJoh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.
Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade
Läs merVi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!
Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker
Läs merWebbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö
Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,
Läs mer1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F
1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369
Läs merKapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.
Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada
Läs merBåda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.
I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merJag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Läs merHare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att
Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning
Läs merVALET TILL EUROPAPARLAMENTET Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB Standard 69.2) Våren 2008 Analytisk sammanfattning
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Förbindelser med medborgarna ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Eurobarometerundersökning
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista
ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort
Läs merUr Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället
Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund
Läs merAffärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld
Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går
Läs merVärderingskartlägging. Vad är värderingar?
Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18
tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man
Läs merMINDRE EU MER SVERIGE!
MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET Utgåva 2 2014-04-05 MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De
Läs merDet svenska politiska systemet. Politik och förvaltning
Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs mer