Erik Berggren Så ska stenkastningen förstås

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erik Berggren Så ska stenkastningen förstås"

Transkript

1 Erik Berggren Så ska stenkastningen förstås Jan Guillou, Johan Ehrenberg och Arenas redaktörer alla hör till den samling vänstermän som var olyckligt snabba att fördöma stenkastarna i Göteborg. Nu har ett helt år gått utan att någon vågat se våldet som en fullt begriplig reaktion på ett EU som satt hela vår demokrati på spel, skriver Erik Berggren. Chocken som drabbade många efter stenkastningen och skotten i Göteborg förra året ledde omedelbart till en serie snabba fördömanden: terrorister! fascister! polisvåld! provokationer! Men trots, eller på grund av, den skenbara övertygelsen i dessa anklagelser har en seriös diskussion, bortom fördömandena, om varför det kastades sten fortfarande uteblivit. I stället för en diskussion har debatten fastnat i en extrem polarisering mellan dem som anser att polisen bär ansvaret för våldet och dem som anser att stenkastarna bär ansvaret. Jag menar att frånvaron av en seriös diskussion om varför kravaller i dag faktiskt utbryter i Europa utgör det största hotet mot demokratin i hela den här affären. Att Göran Persson, Ulf Adelsohn, Sten Heckscher, samtliga borgerliga ledarsidor och merparten EU vänliga socialdemokrater gick i spinn över kaoset på Göteborgs gator är knappast förvånande de hade (under pågående EU ordförandeskap) för mycket att förlora på en analys av händelserna som skulle ha medfört kritik mot polisens respektive EU:s bristande demokratiska arbetssätt. Att de militanta aktivisterna ser stenkastningen och förstörelsen på Avenyn som ett svar på polisens provokationer är inte heller att förvånas över. De har tyvärr fått rätt i att polisen spelade ett enormt högt spel, i vilket ingick uppenbara provokationer av medborgare och demonstranter. Tyvärr räcker inte det som förklaring av vad de själva höll på med till alla oss som faktiskt blev chockade, inte bara av polisens våld, utan också av att så många, så rutinerat, bröt upp gatstenar och slungade dem mot skyltfönster och beväpnade poliser. Förvånande och irriterande i detta sammanhang är att så många tongivande vänsterskribenter skyndat att slå fast att lärdomen från Göteborg i juni framförallt är att vänstern måste "rensa i sina led" och göra upp med anarkisterna och våldsromantikerna. "Ut med svartskjortorna" krävde Arenas Per Wirtén i en för honom ovanligt magistral ledare under hösten. Magnus Linton och Håkan Bengtsson, också Arena, har lagt sin främsta publicistiska energi på att just fördöma stenkastarna även om de också fördömt det våld polisen stod för, ofta med eftertryck och intelligens (Linton satte otvivelaktigt fingret på något centralt när han direkt riktade ljuset på den "machismo" som tycks råda i både polisens och det svarta blockets led.) Johan Ehrenberg och Jan Guillou var tidigt ute i Aftonbladet och talade, som ärrade revolutionärer, om den glömda läxan från vänsterns glansfulla dar, nämligen att hålla ordning An article from 1/7

2 på de egna leden. Falsk pose Dessa inlägg är förstås inte identiska med de borgerliga ledarsidornas demonisering. Vänsterkritiken är skriven utifrån ett principiellt avståndstagande från våld och/eller utifrån en strategisk omsorg om EU motståndets effektivitet: stenkastning motverkar sitt syfte! Det är respektabla utgångspunkter. En del av avståndstagandet från stenkastningen byggde dock på en mer skruvad logik som sa ungefär: "Vi inom vänstern har aldrig varit naiva om vad polisen går för, dom är alltid potentiellt våldsamma och därför måste vi hålla ordning i de egna leden!" alltså ett slags street smart radikalitet från, typ, oss som varit med om en del. Men det är en falsk pose. Vi blev många av oss, inklusive en hel del poliser, jävligt förvånade när vi insåg att svenska poliser verkligen skjuter skarpt vid demonstrationer, att de så regelmässigt kastar sexistiska skällsord mot demonstranter, att de slår så hårt med batongerna och att de slår med knytnävarna i ansiktet på vem som helst som inte flyttar på sig i tid. Kanske var det naivt men denna naivitet tror jag är mycket hälsosam för demokratin. Det är utifrån den vi kräver att polisen granskas och att de trots sitt formella våldsmonopol inte får härja precis som de ibland vill: revanschistiskt, rasistiskt och sexistiskt. Trots att det låter paradoxalt vill jag påstå att det skarpa fördömandet av stenkastningen som kommit från vänstern som vi ju förväntar oss en djupare analys av innebär att den glömt en av sina grundinsikter, nämligen, att människor är sårbara. Vänstern bygger på och har traditionellt alltid haft solidariteten med den svagare parten i en maktrelation som sin utgångspunkt. Detta innebär inte en oreflekterad lojalitet med alla i underläge, alltid. Men det betyder bland annat att vänstern besitter en insikt om att människor kan bli knäckta eller våldsamma om de sätts under tillräckligt stor press och kränks eller marginaliseras tillräckligt mycket. Det är fortfarande den moraliska grunden. Ett civiliserat synsätt Men att undvika fördömandet och närma sig förståelsen är inte så lätt. I just detta fall innehåller det ett klassiskt dilemma i blicken på människor i samhället: skall vi se dem som agenter eller strukturella offer? Om jag vill betrakta även de demonstranter som kastade sten som medvetna politiska subjekt av vilka vi kan utkräva ansvar (demokratiskt, juridiskt, moraliskt ansvar) och om jag vill tillerkänna dem agens, medvetenhet och någon form av rationalitet, då kan jag inte enkelt se på dem med den "förstående" blicken. Den tycks då alltför patroniserande. Om jag psykologiserar deras beteende som brist, kris eller desperation, intar rollen av "vuxen" gentemot "ungdomarna" eller sociologiserar och ser dem som offer för en strukturell position präglad av vanmakt och resurssvaghet, då tycks den blick som erkänner dem som ansvarsbärande politiska subjekt undergrävas. De aggressiva fördömandena är därför också ett slags erkännande. Men det räcker inte. Varje civiliserad syn på människan måste innehålla båda perspektiven. Man ska komma ihåg att politiken om den kan sägas ha förändrats i någon progressiv mening har utvecklats just mot att inkorporera båda dessa perspektiv: den enkla egendomsbaserade liberalismen blev socialliberalism på grund av en insikt om strukturernas betydelse. Och den An article from 2/7

3 demokratiska socialismens distansering från ortodox marxism och kommunism handlar bland annat om just erkännandet av människan som en enskild rättighetsbärande agent i nuet, inte blott någon som skall förverkligas först i framtiden, när rätt strukturer installerats. De första bilderna från Göteborg med regnande gatstenar, maskerade kastare och kravallpolis väckte hos mig och många andra en omedelbar rädsla och en impuls att fördöma. Men efter en tids privat men mediaunderstödd demonisering av de som kastade sten kom eftertanken. Varför? Denna fråga måste, om den vill något, utgå från en själv. Då lyder den: Varför skulle jag kasta sten? När skulle jag själv vara beredd att begå det brottet, utsätta mig och andra för den faran? Det är så man gör för att förstå att se sig själv i andra. De nödvändiga frågorna De flesta har nog aldrig kastat sten mot polisen. Men helt utan känsla för möjligheten av kaos är vi förstås inte. Varje gång vi läser om diktaturer i öst eller väst, särskilt Tredje riket, kampen mot rasismen i USA, Prag 68 eller Palestina i dag, tror jag vi gör en resa i tanken. Vi tar del av dessa historier och identifierar oss för en stund med människor som genomlider de ordnande, demokratiska samhällets sönderfall. Och då infinner sig frågorna: Hur skulle jag reagera? Skulle jag veta när det var dags att kasta sten, bortse från vad makten säger och förklara makten illegitim? Skulle jag våga stå upp och handla, i rätt tid? När vi tänkt på dessa frågor inser vi att det nog inte är så lätt att säga exakt när makten blivit illegitim, fastän det senare i backspegeln blir uppenbart. Vi spjärnar emot in i det längsta inför en sådan insikt. (Jag påstår alltså inte att detta är fallet i Sverige, detta är ett tankeexperiment.) Men insikten om denna insiktens egen tröghet spelar en viktig roll här. Den gör att vi kan hålla något för sant fast nästan alla andra hävdar att det inte är sant. Och det kan det ju faktiskt vara trots att detta också är formeln för paranoia. Säkert är dock att vi efteråt hyllar de "lagbrytare" som i tid insåg att stunden var kommen då kampen om demokratin måste flyttas ned på gatan och att vi beklagar dem som kohandlade med den illegitima makten eller bara insåg faran för sent. Vi hoppas och tror att vi själva skall inse när det är dags och att vi då har modet att bryta ordningen och ta till våld för demokratin. Det är en sensmoral, som löper parallellt med den om icke våld, som vi hämtar ur historierna om det 20:e århundradet. Men de flesta anser förstås inte att dagens Europa är så odemokratiskt och repressivt att stenkastning är acceptabelt. Det har, om inte förr, blivit uppenbart efter Göteborg. Och säkert är många av stenkastarna svårt anfäktade av våldsromantik. Men våldsromantik behöver ett objekt för att förvandlas till riktigt våld och det har EU med polisens hjälp faktiskt burit fram åt en hel generation EU motståndare i form av den demokratiska kris som snart sagt alla berörda accepterar som högst påtaglig och mycket allvarlig. Att betrakta stenkastarna både som ansvariga agenter och som delar av en struktur innebär alltså att vi måste utgå från att deras handlande är helt rationellt i relation till den maktordning de befann sig i, givet deras perspektiv. Rationalistiska tänkesätt och teorier brukar glömma den där sista bisatsen. De utgår ofta, helt a politiskt, från att det blott finns ett rationellt sätt att förstå verkligheten och därför att det bara finns en rationell väg att slå in på. Nyttig resa i tanken An article from 3/7

4 Om det är obegripligt att någon kan ha en så annorlunda uppfattning än den egna om verkligheten och om vilket historiskt läge vi befann oss i i juni förra året så kan återigen en liten resa i tanken hjälpa till att skifta perspektiv. Tänk om någon för säg femton år sedan målat upp ett scenario i vilket dagens EU tecknades med fokus på det vi med den märkligt ekonomistiska eufemismen kallar "demokratiskt underskott" (som om demokrati också är en friflytande valuta). Då är Sverige om femton år (i dag) på nästan samtliga centrala politikområden frivilligt beskuret i sin suveränitet och i sin autonomi. Alla är överens om att makten förskjutits bort från Stockholm till Bryssel och alla klagar på korruptionen och den gigantiska byråkratin som i princip är helt utan insyn för vanligt folk eller ens journalister. Visst tillfälligt svängrum ges för nationella egenheter, dock bara inom de ramar som bestäms på en serie stängda, icke protokollförda, konstitutionsbyggande toppmöten. Enskilda EU beslut undandras systematiskt en demokratisk dialog. Opinionsbildning för eller emot behövs knappast längre eftersom avståndet, geografiskt och byråkratiskt, har ökat så enormt mellan politiker och väljare. Konflikter kring EU finns men utspelar sig mellan regeringar. Mer direkt kommunikation mellan medborgare och politiker i avgörande frågor sker ibland genom folkomröstningar, vars resultat dock ofta totalt ignoreras med stöd i själva överhögheten i EU projektet som det allmänna bästa. I Danmark röstas flera avgörande fördrag ned, men då utlyses helt frankt nya omröstningar tills de önskade resultatet erhålls. Det hymlas inte ens med att man låter folket rösta på tills de röstat rätt. Irländarna sätter sig på tvären mot utvidgningen i en folkomröstning, men detta ignorerar EU med argumentet att inte tillräckligt många röstade. Man frångår alltså den proceduriella demokratin till förmån för en egensinnigt tolkad kvalitativ demokrati och underkänner utan besvär det faktiska valresultatet. EU:s folkförakt Samtidigt som opinionen i Europa alltså blir allt mindre viktig förvandlas själva det demokratiska systemet till ett gigantiskt opinionsmätningsinstitut. Synen på "folket" i detta projekt påminner om Rousseaus träffande men likafullt demokratiskt tvivelaktiga vision av vad som krävs för att upprätta en republik: Innan arkitekten ska uppföra en stor byggnad studerar han marken och undersöker den för att se om den klarar tyngden, och på samma sätt börjar inte den kloke lagstiftaren med att skriva ut goda lagar. Dessförinnan undersöker han om folket, som de är avsedda för, kan bära dem. Ett annat sätt att utrycka detta är att agenten blivit överflödig allt är struktur. EU betraktar i dag folket som en terräng att navigera i, inte som en motpart i en dialog. Politikens så kallade kommunikativa aspekt är stendöd. Detta motsägs inte utan understryks bara av allt talet om "individer" och av frånvaron av klass och strukturresonemang i det politiska samtalet. Som individ ses människan inte i sin specifika verklighet, vilket är vad politik handlar om, utan som en legal abstraktion. Sådana förväntar man sig inte motargument ifrån. I Sverige sker en rad förändringar för att "anpassa" landet till den nye suveränens önskemål. Socialdemokratin står inte längre att känna igen eller att urskilja från de borgerliga partierna. För trots att SAP regerat länge urholkas välfärdsstaten bit för bit, mer och mer privatiseras: vården, skolan och An article from 4/7

5 pensionerna. De har helt inordnat sig i den nya ordning som det Europeiska projektet och dess nästa steg valutan dikterar. Och då infinner sig den fantastiska paradoxen: socialdemokraterna bara ökar i opinionsmätningarna. Förklaringen ligger i att maktens bländverk börjar få effekt. Det är det ultimata beviset på folkets förlorade suveränitet. Vi röstar inte längre på den som bäst tjänar våra intressen utan på den som vi föreställer oss bäst leder landet i de förhandlingar om egenart och existens som vi fås att tro pågår på EU:s toppmöten "statsmannen" blir formeln för socialdemokratiska opinionsframgångar. Göran Persson är gjuten för rollen med sin begåvning för falsk empati och sin gränslösa förtjusning i landsfadersrollen, som ju enklast och bäst låter sig framföras på den internationella scenen. Politiken förskjuts bort från oss själva mot ett abstrakt pseudodrama som ställer nation, identitet och säkerhet i centrum. Vi förväntas jubla åt växlingsfria charterresor och att vi en tid får behålla någon rent symbolisk nationell egenhet som snus och eller systembolag (ett tag till) men vi glömmer att protestera mot skatteharmoniseringen, den faktiska förlusten av välfärd och den rasistiska flyktingpolitiken. Samtidigt hytter Mona Sahlin med pekfingret åt icke europeiska och muslimska invandrare som fått för sig att de kan sätta slöjor på sina barns huvuden och säger, med en attityd som blivit typisk för Europas regeringar, att det är bara att "gilla läget" och "vi måste tvinga in svenska värderingar." Nationen finns alltså kvar, men blott som en rasialiserande och disciplinerande formel allt mindre som en relevant politisk entitet. På köpet tappar resterna av den nationella politiken helt sin moraliska dimension och vi lägger oss platt för Kina, USA och Israel, för att inte tala om marknaden. SAP driver till slut så långt höger ut att den borgerliga oppositionen faktiskt försöker slå mynt av de teman som är vakanta: klasskamp, social rättvisa, marginaliseringen och krisen i välfärdssystemen. Men naturligtvis är det få som tar dem på allvar. De flesta inser att frågeställningarna inte längre hör till svensk jurisdiktion. Så ska stenkastningen förstås Visst är den här bilden överdramatiserad, ofullständig och lite skev. Men tänk er detta scenario presenterat för den lagom röda, redan EU kritiska, invandringsvänliga unga människan du själv kanske var på 70 eller 80 talet. Vad hade du sagt om någon då också berättat att det till slut gick så långt att kravaller utbröt och stenar kastades? Det är ur det perspektivet vi måste förstå de som radikaliserats och militariserats så till den milda grad att de faktiskt vågar konfrontera våra poliser med gatsten. De tror tror jag att demokratin står på spel. Jag är inte helt övertygad om att de har fel. All radikalisering måste förstås inte innebära gatsten. Det finns andra och bättre sätt att vara radikal. Så här behöver någon berätta en längre och mer komplicerad historia för att förstå eskaleringen mellan antifascister, "den utomparlamentariska vänstern", EU motstånd, globaliseringskritiker å ena sidan och polis å den andra sidan. En eskalering som pågått under hela nittiotalet i de flesta västeuropeiska länder, i takt med ökade inkomstskillnader, ideologier om "noll tolerans" i polisarbetet och i de fascistiska tendenser som står att finna i Österrikes, Italiens och Danmarks regeringar och i hela Europas avhumaniserade flyktingpolitik. Denna eskalering ser inte ut att avmattas om man skall döma av tendenserna inom den europeiska partipolitiken. An article from 5/7

6 Det är alltså ingen slump att det mest kraftfulla utbrott av politiskt våld som Sverige upplevt på cirka 100 år sker nu. Politik är aldrig är så våldsamt som när själva gränserna för det politiska skall stakas ut. Stater gjuts i blod sägs det. Det tycks besannas även med den Europeiska Unionen och Göteborg De som bidrar till våldet (staten via polisen och en del av EU motståndet) är fullt på det klara med att detta är ett statsbyggnadsprojekt, det vill säga ett suveränitetsetablerande projekt, och att så fort den nya suveräniteten etablerats infinner sig med automatik rätten att försvara den med våld. Då aktiveras statens våldsmonopol ånyo, nu för att försvara den nya politiska kroppens liv. Om nödvändigt mot de gamla politiska sammanslutningarnas försvarare: union mot nation. Det är på grund av detta som EU:s konstitutionsbyggande möten blir så laddade, där gjuts det bakom lyckta dörrar på ett oåterkalleligt sätt. Där upprättas ett nytt samhällskontrakt. Kontraktsteoriernas attraktivitet ligger ju bland annat i att kontraktet sägs medföra ett utbyte av friheter. Människorna avhänder sig en del av sin "naturliga" frihet i utbyte mot en "politisk" frihet, i vilken ett folk erhåller de republikanska välsignelserna och dygderna: jämlikhet, självbegränsning och omsorg om det allmänna bästa. Men detta har förstås aldrig hänt i historien, samhällskontrakt har folk fått nedkörda i halsen, på gott och ont. Man får alltså inte glömma det retoriska i den på ytan så distinkta kontraktstanken: vinst och förlust avgörs helt av hur friheterna definieras. I vårt fall har nationell frihet (autonom välfärdsstat, neutralitetspolitik, relativ generositet mot kontraktslösa, etc) definierats om till ofrihet, medan global marknadsfrihet (gemensam valuta, nedrustad välfärdsstat, skatteharmonisering, och utestängning av kontraktslösa) får definiera den nya friheten. Allt fler börjar misstänka att kontraktet som håller på att upprättas innebär ett byte av friheter som de helt enkelt inte kommer att få någon glädje av, bara ökad ofrihet. De som fördömer stenkastarna som terrorister och nu med samtycke ser dem bli dömda just som sådana jag tänker alltså främst på de borgerliga rösterna tycks helt sakna känsla för den förlust av demokrati och den förskjutning av suveränitet som det radikaliserade motståndet vill uppmärksamma. I stället betraktas de som "galna", "onda", "sekteristiska" och/eller, i bästa fall, "pubertala". Oavsett vilket adjektiv de väljer är deras poäng att stenkastningen måste förklaras endogent, det vill säga som ett slags störning hos de som utförde brottet, som om de var självgenererat på grund av en bristande verklighetsförankring. Otäckt korrekt förutsägelse Tvivlar man på tanken om EU som ett nytt suveränitetskrävande samhällskontrakt i vardande, som kommer att konsolideras i kampen mot en stenkastande och resurslös ungdom, ger det en tankeställare att läsa den norske fredsforskaren Johan Galtungs funderingar om födelsen av denna nya "supermakt", som han formulerade i boken EG den nya supermakten Det är slående hur riktig hans intuition visat sig vara när det gäller dramatiken som skulle komma i kampen om suveräniteten i Europa: Den dag det äger rum en massiv demonstration av låt oss säga ungdomar och arbetare från alla medlemsstaterna utanför kommissionens högkvarter i Berlaymontbyggnaden vid Place Schuman i Brüssel och denna demonstration stöter samman med en transnationell EG polisstyrka, den dagen är EG superstaten en realitet. An article from 6/7

7 Vissa detaljer återstår ännu att fixa till, som en transnationell polisstyrka. Men det är ju på gång. Redan i Göteborg deltog danska poliser, även om de var utklädda till demonstranter. Men att en superstat håller på att byggas upp är knappast en nyhet längre. Det intressanta är Galtungs förutsägelser om hur det skall gå till: Vänsterorienterade studenter i Västeuropa [...] kommer också förr eller senare att upptäcka EG:s verkliga natur [...] Förr eller senare kommer de att upptäcka att Västeuropas höger under de år som de har ägnat åt att analysera sönder USA imperialismen har byggt upp något likartat alldeles utanför deras egna universitetsfönster. Förr eller senare kommer demonstrationerna att rikta sig mot Brüssel, bokstavligt och bildligt talat. Stenar kommer att kastas mot glasfönstren i Berlaymontbyggnaden från den synpunkten ett idealiskt stycke arkitektur eftersom hela fasaden är av glas. Galtung förstår alltså den kastade stenen som en del i en process, en kris, som ingår i en större process, de dialektiska konfrontationerna mellan medborgare och polis i upprättandet av en regim, här vid konsoliderandet av en superstat. Det som står på spel är klart, frågan om demokratiskt inflytande och kontrollen över kapital och produktion. Det har det intressant nog alltid handlat om när stenar kastats på Europas gator, Paris 1789 och 1848, Wien 1927, Ådalen 1931, överallt 1968 och nu Prag, Göteborg och Genua Det är också intressant att det då alltid förts fram röster som ansett sig veta att just denna gång står inget rättfärdigt på spel, inget förtryck som rättfärdigar stenarna, nu handlar det bara om, i bästa fall, en hoper vilda ungdomar och ligister, eller i värsta fall ett gäng sekteristiska fundamentalister och galningar. Skulle det visa sig att just detta faktiskt varit fallet i Göteborg 2001 kan stadens representanter i alla fall glädja sig åt att "hamna på kartan" som den första stad i världen som helt oförhappandes drabbades av utifrån kommande och helt grundlösa kravaller som gräshoppor eller en kinesisk snuva. Published Original in Swedish Contribution by Arena Arena An article from 7/7

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa 8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella

Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Föreståndare Centrum för Transportstudier Frågeställning

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Inledning. Om besöket

Inledning. Om besöket Inledning Vi är mycket glada att du valt att se föreställningen Hatets Röst. Redan nu får du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig verktygen för att kombinera styrkan i pjäsen med våra övningar.

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Informationspolicy Höganäs kommun

Informationspolicy Höganäs kommun Informationspolicy Höganäs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-05-26 Inledning Ny teknik och nya informationskanaler gör att informationsflödet i samhället går snabbare och blir alltmer omfattande.

Läs mer

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING 1 MAKTFAKTORN Inspirerande och lärorik webbplats om demokrati... 2 Så svarar Maktfaktorn mot kursplanen... 2 Begrepp i Maktfaktorn... 2 Innehåll och övningar... 3 1. Vem är

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT

VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT KRÖNIKA RÖSTÅNGEST VÄLJAREN HAR DET INTE LÄTT Det är inte lätt att vara väljare. Det finns ett tiotal partier att välja på av någorlunda rimlig karaktär. Samtidigt är de relativt lika. Det är ungefär som

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS visar vad som motiverar dig Demo Analysdatum: 2010-12-01 Tid: 27 minuter Utskriftsdatum: 2013-03-25 Soleftegatan 15 16253 Vällingby Innehållsförteckning 2 Introduktion :

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! DU HAR RÄTTIGHETER! Du får ut mer av Internet när du håller på dina rättigheter och uppför dig ansvarsfullt. Praktiskt taget alla har tillgång till Internet

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut.

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Falsk självsäkerhet Folk tenderar att acceptera ett påstående om det presenteras av en person som

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Värdigt liv och välbefinnande

Värdigt liv och välbefinnande Värdigt liv och välbefinnande Om värdegrunden för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Något om värdegrundens kulturella sammanhang Värderingsförändringar

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: En rättvis värld är möjlig Version: Beslutad version En rättvis värld är möjlig 5 Socialdemokraternas internationella politik syftar till alla människors frigörelse, utveckling

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

HAR MAN FÖLJT APSIS, FÖRETAGET SOM ÄR

HAR MAN FÖLJT APSIS, FÖRETAGET SOM ÄR PLATS 05 TILLVÄXTPROCENT 68,96 % Apsis byter VD inte målsättning När Anders Frankel drog in sin tidigare konkurrent Kim Mortensen i Apsis visste han inte exakt vilken roll Kim skulle ha i företaget. Men

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Om medborgarskap och medborgarbildning

Om medborgarskap och medborgarbildning Om medborgarskap och medborgarbildning 50 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Det som blivit tydligare för alla är att det är meningen att jag som boende i det här samhället ska ta ansvar

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund Föredrag 2010-03-23 för SOI:s årskongress i Östersund Jag heter Christina Ramberg och är professor i juridik vid Handelshögskolan i Göteborg. Min specialitet är kommersiella avtal. På den gamla goda tiden

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

En serie om demokratibegreppet

En serie om demokratibegreppet AV-nummer: 101659tv 1 5 Programlängd: 5 x 10 min. En serie om demokratibegreppet Inledning Om serien Vem bestämmer? Vem bestämmer? är en fiktiv dokusåpa som på ett humoristiskt sätt vrider och vänder på

Läs mer