Erik Berggren Så ska stenkastningen förstås

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erik Berggren Så ska stenkastningen förstås"

Transkript

1 Erik Berggren Så ska stenkastningen förstås Jan Guillou, Johan Ehrenberg och Arenas redaktörer alla hör till den samling vänstermän som var olyckligt snabba att fördöma stenkastarna i Göteborg. Nu har ett helt år gått utan att någon vågat se våldet som en fullt begriplig reaktion på ett EU som satt hela vår demokrati på spel, skriver Erik Berggren. Chocken som drabbade många efter stenkastningen och skotten i Göteborg förra året ledde omedelbart till en serie snabba fördömanden: terrorister! fascister! polisvåld! provokationer! Men trots, eller på grund av, den skenbara övertygelsen i dessa anklagelser har en seriös diskussion, bortom fördömandena, om varför det kastades sten fortfarande uteblivit. I stället för en diskussion har debatten fastnat i en extrem polarisering mellan dem som anser att polisen bär ansvaret för våldet och dem som anser att stenkastarna bär ansvaret. Jag menar att frånvaron av en seriös diskussion om varför kravaller i dag faktiskt utbryter i Europa utgör det största hotet mot demokratin i hela den här affären. Att Göran Persson, Ulf Adelsohn, Sten Heckscher, samtliga borgerliga ledarsidor och merparten EU vänliga socialdemokrater gick i spinn över kaoset på Göteborgs gator är knappast förvånande de hade (under pågående EU ordförandeskap) för mycket att förlora på en analys av händelserna som skulle ha medfört kritik mot polisens respektive EU:s bristande demokratiska arbetssätt. Att de militanta aktivisterna ser stenkastningen och förstörelsen på Avenyn som ett svar på polisens provokationer är inte heller att förvånas över. De har tyvärr fått rätt i att polisen spelade ett enormt högt spel, i vilket ingick uppenbara provokationer av medborgare och demonstranter. Tyvärr räcker inte det som förklaring av vad de själva höll på med till alla oss som faktiskt blev chockade, inte bara av polisens våld, utan också av att så många, så rutinerat, bröt upp gatstenar och slungade dem mot skyltfönster och beväpnade poliser. Förvånande och irriterande i detta sammanhang är att så många tongivande vänsterskribenter skyndat att slå fast att lärdomen från Göteborg i juni framförallt är att vänstern måste "rensa i sina led" och göra upp med anarkisterna och våldsromantikerna. "Ut med svartskjortorna" krävde Arenas Per Wirtén i en för honom ovanligt magistral ledare under hösten. Magnus Linton och Håkan Bengtsson, också Arena, har lagt sin främsta publicistiska energi på att just fördöma stenkastarna även om de också fördömt det våld polisen stod för, ofta med eftertryck och intelligens (Linton satte otvivelaktigt fingret på något centralt när han direkt riktade ljuset på den "machismo" som tycks råda i både polisens och det svarta blockets led.) Johan Ehrenberg och Jan Guillou var tidigt ute i Aftonbladet och talade, som ärrade revolutionärer, om den glömda läxan från vänsterns glansfulla dar, nämligen att hålla ordning An article from 1/7

2 på de egna leden. Falsk pose Dessa inlägg är förstås inte identiska med de borgerliga ledarsidornas demonisering. Vänsterkritiken är skriven utifrån ett principiellt avståndstagande från våld och/eller utifrån en strategisk omsorg om EU motståndets effektivitet: stenkastning motverkar sitt syfte! Det är respektabla utgångspunkter. En del av avståndstagandet från stenkastningen byggde dock på en mer skruvad logik som sa ungefär: "Vi inom vänstern har aldrig varit naiva om vad polisen går för, dom är alltid potentiellt våldsamma och därför måste vi hålla ordning i de egna leden!" alltså ett slags street smart radikalitet från, typ, oss som varit med om en del. Men det är en falsk pose. Vi blev många av oss, inklusive en hel del poliser, jävligt förvånade när vi insåg att svenska poliser verkligen skjuter skarpt vid demonstrationer, att de så regelmässigt kastar sexistiska skällsord mot demonstranter, att de slår så hårt med batongerna och att de slår med knytnävarna i ansiktet på vem som helst som inte flyttar på sig i tid. Kanske var det naivt men denna naivitet tror jag är mycket hälsosam för demokratin. Det är utifrån den vi kräver att polisen granskas och att de trots sitt formella våldsmonopol inte får härja precis som de ibland vill: revanschistiskt, rasistiskt och sexistiskt. Trots att det låter paradoxalt vill jag påstå att det skarpa fördömandet av stenkastningen som kommit från vänstern som vi ju förväntar oss en djupare analys av innebär att den glömt en av sina grundinsikter, nämligen, att människor är sårbara. Vänstern bygger på och har traditionellt alltid haft solidariteten med den svagare parten i en maktrelation som sin utgångspunkt. Detta innebär inte en oreflekterad lojalitet med alla i underläge, alltid. Men det betyder bland annat att vänstern besitter en insikt om att människor kan bli knäckta eller våldsamma om de sätts under tillräckligt stor press och kränks eller marginaliseras tillräckligt mycket. Det är fortfarande den moraliska grunden. Ett civiliserat synsätt Men att undvika fördömandet och närma sig förståelsen är inte så lätt. I just detta fall innehåller det ett klassiskt dilemma i blicken på människor i samhället: skall vi se dem som agenter eller strukturella offer? Om jag vill betrakta även de demonstranter som kastade sten som medvetna politiska subjekt av vilka vi kan utkräva ansvar (demokratiskt, juridiskt, moraliskt ansvar) och om jag vill tillerkänna dem agens, medvetenhet och någon form av rationalitet, då kan jag inte enkelt se på dem med den "förstående" blicken. Den tycks då alltför patroniserande. Om jag psykologiserar deras beteende som brist, kris eller desperation, intar rollen av "vuxen" gentemot "ungdomarna" eller sociologiserar och ser dem som offer för en strukturell position präglad av vanmakt och resurssvaghet, då tycks den blick som erkänner dem som ansvarsbärande politiska subjekt undergrävas. De aggressiva fördömandena är därför också ett slags erkännande. Men det räcker inte. Varje civiliserad syn på människan måste innehålla båda perspektiven. Man ska komma ihåg att politiken om den kan sägas ha förändrats i någon progressiv mening har utvecklats just mot att inkorporera båda dessa perspektiv: den enkla egendomsbaserade liberalismen blev socialliberalism på grund av en insikt om strukturernas betydelse. Och den An article from 2/7

3 demokratiska socialismens distansering från ortodox marxism och kommunism handlar bland annat om just erkännandet av människan som en enskild rättighetsbärande agent i nuet, inte blott någon som skall förverkligas först i framtiden, när rätt strukturer installerats. De första bilderna från Göteborg med regnande gatstenar, maskerade kastare och kravallpolis väckte hos mig och många andra en omedelbar rädsla och en impuls att fördöma. Men efter en tids privat men mediaunderstödd demonisering av de som kastade sten kom eftertanken. Varför? Denna fråga måste, om den vill något, utgå från en själv. Då lyder den: Varför skulle jag kasta sten? När skulle jag själv vara beredd att begå det brottet, utsätta mig och andra för den faran? Det är så man gör för att förstå att se sig själv i andra. De nödvändiga frågorna De flesta har nog aldrig kastat sten mot polisen. Men helt utan känsla för möjligheten av kaos är vi förstås inte. Varje gång vi läser om diktaturer i öst eller väst, särskilt Tredje riket, kampen mot rasismen i USA, Prag 68 eller Palestina i dag, tror jag vi gör en resa i tanken. Vi tar del av dessa historier och identifierar oss för en stund med människor som genomlider de ordnande, demokratiska samhällets sönderfall. Och då infinner sig frågorna: Hur skulle jag reagera? Skulle jag veta när det var dags att kasta sten, bortse från vad makten säger och förklara makten illegitim? Skulle jag våga stå upp och handla, i rätt tid? När vi tänkt på dessa frågor inser vi att det nog inte är så lätt att säga exakt när makten blivit illegitim, fastän det senare i backspegeln blir uppenbart. Vi spjärnar emot in i det längsta inför en sådan insikt. (Jag påstår alltså inte att detta är fallet i Sverige, detta är ett tankeexperiment.) Men insikten om denna insiktens egen tröghet spelar en viktig roll här. Den gör att vi kan hålla något för sant fast nästan alla andra hävdar att det inte är sant. Och det kan det ju faktiskt vara trots att detta också är formeln för paranoia. Säkert är dock att vi efteråt hyllar de "lagbrytare" som i tid insåg att stunden var kommen då kampen om demokratin måste flyttas ned på gatan och att vi beklagar dem som kohandlade med den illegitima makten eller bara insåg faran för sent. Vi hoppas och tror att vi själva skall inse när det är dags och att vi då har modet att bryta ordningen och ta till våld för demokratin. Det är en sensmoral, som löper parallellt med den om icke våld, som vi hämtar ur historierna om det 20:e århundradet. Men de flesta anser förstås inte att dagens Europa är så odemokratiskt och repressivt att stenkastning är acceptabelt. Det har, om inte förr, blivit uppenbart efter Göteborg. Och säkert är många av stenkastarna svårt anfäktade av våldsromantik. Men våldsromantik behöver ett objekt för att förvandlas till riktigt våld och det har EU med polisens hjälp faktiskt burit fram åt en hel generation EU motståndare i form av den demokratiska kris som snart sagt alla berörda accepterar som högst påtaglig och mycket allvarlig. Att betrakta stenkastarna både som ansvariga agenter och som delar av en struktur innebär alltså att vi måste utgå från att deras handlande är helt rationellt i relation till den maktordning de befann sig i, givet deras perspektiv. Rationalistiska tänkesätt och teorier brukar glömma den där sista bisatsen. De utgår ofta, helt a politiskt, från att det blott finns ett rationellt sätt att förstå verkligheten och därför att det bara finns en rationell väg att slå in på. Nyttig resa i tanken An article from 3/7

4 Om det är obegripligt att någon kan ha en så annorlunda uppfattning än den egna om verkligheten och om vilket historiskt läge vi befann oss i i juni förra året så kan återigen en liten resa i tanken hjälpa till att skifta perspektiv. Tänk om någon för säg femton år sedan målat upp ett scenario i vilket dagens EU tecknades med fokus på det vi med den märkligt ekonomistiska eufemismen kallar "demokratiskt underskott" (som om demokrati också är en friflytande valuta). Då är Sverige om femton år (i dag) på nästan samtliga centrala politikområden frivilligt beskuret i sin suveränitet och i sin autonomi. Alla är överens om att makten förskjutits bort från Stockholm till Bryssel och alla klagar på korruptionen och den gigantiska byråkratin som i princip är helt utan insyn för vanligt folk eller ens journalister. Visst tillfälligt svängrum ges för nationella egenheter, dock bara inom de ramar som bestäms på en serie stängda, icke protokollförda, konstitutionsbyggande toppmöten. Enskilda EU beslut undandras systematiskt en demokratisk dialog. Opinionsbildning för eller emot behövs knappast längre eftersom avståndet, geografiskt och byråkratiskt, har ökat så enormt mellan politiker och väljare. Konflikter kring EU finns men utspelar sig mellan regeringar. Mer direkt kommunikation mellan medborgare och politiker i avgörande frågor sker ibland genom folkomröstningar, vars resultat dock ofta totalt ignoreras med stöd i själva överhögheten i EU projektet som det allmänna bästa. I Danmark röstas flera avgörande fördrag ned, men då utlyses helt frankt nya omröstningar tills de önskade resultatet erhålls. Det hymlas inte ens med att man låter folket rösta på tills de röstat rätt. Irländarna sätter sig på tvären mot utvidgningen i en folkomröstning, men detta ignorerar EU med argumentet att inte tillräckligt många röstade. Man frångår alltså den proceduriella demokratin till förmån för en egensinnigt tolkad kvalitativ demokrati och underkänner utan besvär det faktiska valresultatet. EU:s folkförakt Samtidigt som opinionen i Europa alltså blir allt mindre viktig förvandlas själva det demokratiska systemet till ett gigantiskt opinionsmätningsinstitut. Synen på "folket" i detta projekt påminner om Rousseaus träffande men likafullt demokratiskt tvivelaktiga vision av vad som krävs för att upprätta en republik: Innan arkitekten ska uppföra en stor byggnad studerar han marken och undersöker den för att se om den klarar tyngden, och på samma sätt börjar inte den kloke lagstiftaren med att skriva ut goda lagar. Dessförinnan undersöker han om folket, som de är avsedda för, kan bära dem. Ett annat sätt att utrycka detta är att agenten blivit överflödig allt är struktur. EU betraktar i dag folket som en terräng att navigera i, inte som en motpart i en dialog. Politikens så kallade kommunikativa aspekt är stendöd. Detta motsägs inte utan understryks bara av allt talet om "individer" och av frånvaron av klass och strukturresonemang i det politiska samtalet. Som individ ses människan inte i sin specifika verklighet, vilket är vad politik handlar om, utan som en legal abstraktion. Sådana förväntar man sig inte motargument ifrån. I Sverige sker en rad förändringar för att "anpassa" landet till den nye suveränens önskemål. Socialdemokratin står inte längre att känna igen eller att urskilja från de borgerliga partierna. För trots att SAP regerat länge urholkas välfärdsstaten bit för bit, mer och mer privatiseras: vården, skolan och An article from 4/7

5 pensionerna. De har helt inordnat sig i den nya ordning som det Europeiska projektet och dess nästa steg valutan dikterar. Och då infinner sig den fantastiska paradoxen: socialdemokraterna bara ökar i opinionsmätningarna. Förklaringen ligger i att maktens bländverk börjar få effekt. Det är det ultimata beviset på folkets förlorade suveränitet. Vi röstar inte längre på den som bäst tjänar våra intressen utan på den som vi föreställer oss bäst leder landet i de förhandlingar om egenart och existens som vi fås att tro pågår på EU:s toppmöten "statsmannen" blir formeln för socialdemokratiska opinionsframgångar. Göran Persson är gjuten för rollen med sin begåvning för falsk empati och sin gränslösa förtjusning i landsfadersrollen, som ju enklast och bäst låter sig framföras på den internationella scenen. Politiken förskjuts bort från oss själva mot ett abstrakt pseudodrama som ställer nation, identitet och säkerhet i centrum. Vi förväntas jubla åt växlingsfria charterresor och att vi en tid får behålla någon rent symbolisk nationell egenhet som snus och eller systembolag (ett tag till) men vi glömmer att protestera mot skatteharmoniseringen, den faktiska förlusten av välfärd och den rasistiska flyktingpolitiken. Samtidigt hytter Mona Sahlin med pekfingret åt icke europeiska och muslimska invandrare som fått för sig att de kan sätta slöjor på sina barns huvuden och säger, med en attityd som blivit typisk för Europas regeringar, att det är bara att "gilla läget" och "vi måste tvinga in svenska värderingar." Nationen finns alltså kvar, men blott som en rasialiserande och disciplinerande formel allt mindre som en relevant politisk entitet. På köpet tappar resterna av den nationella politiken helt sin moraliska dimension och vi lägger oss platt för Kina, USA och Israel, för att inte tala om marknaden. SAP driver till slut så långt höger ut att den borgerliga oppositionen faktiskt försöker slå mynt av de teman som är vakanta: klasskamp, social rättvisa, marginaliseringen och krisen i välfärdssystemen. Men naturligtvis är det få som tar dem på allvar. De flesta inser att frågeställningarna inte längre hör till svensk jurisdiktion. Så ska stenkastningen förstås Visst är den här bilden överdramatiserad, ofullständig och lite skev. Men tänk er detta scenario presenterat för den lagom röda, redan EU kritiska, invandringsvänliga unga människan du själv kanske var på 70 eller 80 talet. Vad hade du sagt om någon då också berättat att det till slut gick så långt att kravaller utbröt och stenar kastades? Det är ur det perspektivet vi måste förstå de som radikaliserats och militariserats så till den milda grad att de faktiskt vågar konfrontera våra poliser med gatsten. De tror tror jag att demokratin står på spel. Jag är inte helt övertygad om att de har fel. All radikalisering måste förstås inte innebära gatsten. Det finns andra och bättre sätt att vara radikal. Så här behöver någon berätta en längre och mer komplicerad historia för att förstå eskaleringen mellan antifascister, "den utomparlamentariska vänstern", EU motstånd, globaliseringskritiker å ena sidan och polis å den andra sidan. En eskalering som pågått under hela nittiotalet i de flesta västeuropeiska länder, i takt med ökade inkomstskillnader, ideologier om "noll tolerans" i polisarbetet och i de fascistiska tendenser som står att finna i Österrikes, Italiens och Danmarks regeringar och i hela Europas avhumaniserade flyktingpolitik. Denna eskalering ser inte ut att avmattas om man skall döma av tendenserna inom den europeiska partipolitiken. An article from 5/7

6 Det är alltså ingen slump att det mest kraftfulla utbrott av politiskt våld som Sverige upplevt på cirka 100 år sker nu. Politik är aldrig är så våldsamt som när själva gränserna för det politiska skall stakas ut. Stater gjuts i blod sägs det. Det tycks besannas även med den Europeiska Unionen och Göteborg De som bidrar till våldet (staten via polisen och en del av EU motståndet) är fullt på det klara med att detta är ett statsbyggnadsprojekt, det vill säga ett suveränitetsetablerande projekt, och att så fort den nya suveräniteten etablerats infinner sig med automatik rätten att försvara den med våld. Då aktiveras statens våldsmonopol ånyo, nu för att försvara den nya politiska kroppens liv. Om nödvändigt mot de gamla politiska sammanslutningarnas försvarare: union mot nation. Det är på grund av detta som EU:s konstitutionsbyggande möten blir så laddade, där gjuts det bakom lyckta dörrar på ett oåterkalleligt sätt. Där upprättas ett nytt samhällskontrakt. Kontraktsteoriernas attraktivitet ligger ju bland annat i att kontraktet sägs medföra ett utbyte av friheter. Människorna avhänder sig en del av sin "naturliga" frihet i utbyte mot en "politisk" frihet, i vilken ett folk erhåller de republikanska välsignelserna och dygderna: jämlikhet, självbegränsning och omsorg om det allmänna bästa. Men detta har förstås aldrig hänt i historien, samhällskontrakt har folk fått nedkörda i halsen, på gott och ont. Man får alltså inte glömma det retoriska i den på ytan så distinkta kontraktstanken: vinst och förlust avgörs helt av hur friheterna definieras. I vårt fall har nationell frihet (autonom välfärdsstat, neutralitetspolitik, relativ generositet mot kontraktslösa, etc) definierats om till ofrihet, medan global marknadsfrihet (gemensam valuta, nedrustad välfärdsstat, skatteharmonisering, och utestängning av kontraktslösa) får definiera den nya friheten. Allt fler börjar misstänka att kontraktet som håller på att upprättas innebär ett byte av friheter som de helt enkelt inte kommer att få någon glädje av, bara ökad ofrihet. De som fördömer stenkastarna som terrorister och nu med samtycke ser dem bli dömda just som sådana jag tänker alltså främst på de borgerliga rösterna tycks helt sakna känsla för den förlust av demokrati och den förskjutning av suveränitet som det radikaliserade motståndet vill uppmärksamma. I stället betraktas de som "galna", "onda", "sekteristiska" och/eller, i bästa fall, "pubertala". Oavsett vilket adjektiv de väljer är deras poäng att stenkastningen måste förklaras endogent, det vill säga som ett slags störning hos de som utförde brottet, som om de var självgenererat på grund av en bristande verklighetsförankring. Otäckt korrekt förutsägelse Tvivlar man på tanken om EU som ett nytt suveränitetskrävande samhällskontrakt i vardande, som kommer att konsolideras i kampen mot en stenkastande och resurslös ungdom, ger det en tankeställare att läsa den norske fredsforskaren Johan Galtungs funderingar om födelsen av denna nya "supermakt", som han formulerade i boken EG den nya supermakten Det är slående hur riktig hans intuition visat sig vara när det gäller dramatiken som skulle komma i kampen om suveräniteten i Europa: Den dag det äger rum en massiv demonstration av låt oss säga ungdomar och arbetare från alla medlemsstaterna utanför kommissionens högkvarter i Berlaymontbyggnaden vid Place Schuman i Brüssel och denna demonstration stöter samman med en transnationell EG polisstyrka, den dagen är EG superstaten en realitet. An article from 6/7

7 Vissa detaljer återstår ännu att fixa till, som en transnationell polisstyrka. Men det är ju på gång. Redan i Göteborg deltog danska poliser, även om de var utklädda till demonstranter. Men att en superstat håller på att byggas upp är knappast en nyhet längre. Det intressanta är Galtungs förutsägelser om hur det skall gå till: Vänsterorienterade studenter i Västeuropa [...] kommer också förr eller senare att upptäcka EG:s verkliga natur [...] Förr eller senare kommer de att upptäcka att Västeuropas höger under de år som de har ägnat åt att analysera sönder USA imperialismen har byggt upp något likartat alldeles utanför deras egna universitetsfönster. Förr eller senare kommer demonstrationerna att rikta sig mot Brüssel, bokstavligt och bildligt talat. Stenar kommer att kastas mot glasfönstren i Berlaymontbyggnaden från den synpunkten ett idealiskt stycke arkitektur eftersom hela fasaden är av glas. Galtung förstår alltså den kastade stenen som en del i en process, en kris, som ingår i en större process, de dialektiska konfrontationerna mellan medborgare och polis i upprättandet av en regim, här vid konsoliderandet av en superstat. Det som står på spel är klart, frågan om demokratiskt inflytande och kontrollen över kapital och produktion. Det har det intressant nog alltid handlat om när stenar kastats på Europas gator, Paris 1789 och 1848, Wien 1927, Ådalen 1931, överallt 1968 och nu Prag, Göteborg och Genua Det är också intressant att det då alltid förts fram röster som ansett sig veta att just denna gång står inget rättfärdigt på spel, inget förtryck som rättfärdigar stenarna, nu handlar det bara om, i bästa fall, en hoper vilda ungdomar och ligister, eller i värsta fall ett gäng sekteristiska fundamentalister och galningar. Skulle det visa sig att just detta faktiskt varit fallet i Göteborg 2001 kan stadens representanter i alla fall glädja sig åt att "hamna på kartan" som den första stad i världen som helt oförhappandes drabbades av utifrån kommande och helt grundlösa kravaller som gräshoppor eller en kinesisk snuva. Published Original in Swedish Contribution by Arena Arena An article from 7/7

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Öppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar

Öppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar Öppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar Under många decennier har man samlat information & diskuterat effektivare och tryggare metoder av självförsvar / obeväpnad kamp samt olika polisiära

Läs mer

Job och lidandets problem Frank Lorentzon lorentzon.info

Job och lidandets problem Frank Lorentzon lorentzon.info Job och lidandets problem 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Jobs bok Ramberättelsen: Satan (Ha Satan: anklagaren en funktion vid Guds hov, inte ett personnamn i denna text) och Gud slår vad om huruvida

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

ANTIRASISM STUDIEPLAN

ANTIRASISM STUDIEPLAN POSITIV ANTIRASISM STUDIEPLAN EXPO NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen dominerar det * Se till att era frågor och analyser

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa 8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem

Läs mer

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte Bedömningsstöd Historia 7-9 Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Elevuppgift Livet före och efter Berlinmurens fall Bakgrund till uppgiften Kalla kriget är en historisk epok som sträcker sig

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

1.3. Ett Europa för medborgarna Prioriteringar 2016 1.3.1. Prioriteringar

1.3. Ett Europa för medborgarna Prioriteringar 2016 1.3.1. Prioriteringar 1.3. Ett Europa för medborgarna Prioriteringar 2016 1.3.1. Prioriteringar Projekten bör utformas i enlighet med de allmänna och särskilda målen för programmet Ett Europa för medborgarna och särskilt inriktas

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella

Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Föreståndare Centrum för Transportstudier Frågeställning

Läs mer

MINDRE EU MER SVERIGE!

MINDRE EU MER SVERIGE! MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET Utgåva 2 2014-04-05 MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Flera demonstrationer, i protest mot rivningen och kommunens hantering av frågan, följde och Ground 69 har en fortsatt politiskt laddad betydelse.

Flera demonstrationer, i protest mot rivningen och kommunens hantering av frågan, följde och Ground 69 har en fortsatt politiskt laddad betydelse. FilmCentrum och Tempo Dokumentärfestival presenterar tempo youth 2009 69 av Nikolaj Viborg Filmens kuliss Ungdomshuset på Jagtvej 69, även kallat Ungeren, låg på Nørrebro i Köpenhamn. Huset från 1897 var

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Etikfall 16 juni Tid: c:a 20 min/grupp. Presentation c:a 10 min. o Identifiera minst 1 specifikt etiskt problem o Ange de generella etiska teman

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Bon Voice samtalsmetod?

Bon Voice samtalsmetod? Bon Voice samtalsmetod? Bakgrund Denna samtalsidé är inspirerad av Café Philo, ett samtals-café för vardags-filosofiska frågor. Idén till lärande dialoger härstammar redan från Sokrates. Hans idé var att

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund

Föredrag 2010-03-23. för. SOI:s årskongress i Östersund Föredrag 2010-03-23 för SOI:s årskongress i Östersund Jag heter Christina Ramberg och är professor i juridik vid Handelshögskolan i Göteborg. Min specialitet är kommersiella avtal. På den gamla goda tiden

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället Transparens i samhället Inledning Dagens samhälle är väldigt transparent, ett samhälle som har utvecklats till ett teknologisamhälle där teknologin styr. Teknologin har utvecklats såpass att alla människor

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Israel och dess fiender

Israel och dess fiender Israel och dess fiender Israel och dess fiender Copyright 2013 Holger Nilsson Ansvarig utgivare: Holger Nilsson Framställt på vulkan.se Tryckt i Riga ISBN: 978-91-637-4457-0 Israel och dess fiender Holger

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna ( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Perspektiv på jobbskatteavdraget

Perspektiv på jobbskatteavdraget 2008-09-19 Harald Niklasson Perspektiv på jobbskatteavdraget I Sverige råder numera ett betydande samförstånd mellan de politiska partierna om huvuddragen i den rådande roll- och ansvarsfördelningen mellan

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu.

NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu. NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu. När jag passerar Mossgruvparken, brukar jag stanna till, vid den sten

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Ungdomsgruppen Ungdomar ur Malmös Unga och Mångfaldsgruppen inledde ett samarbete kring hur man kan förbättra dialogen mellan unga och polisen i Malmö. Ungdomsgruppen

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Paradigmkampen - Med koppling till myten om CO2-orsakad global uppvärmning.

Paradigmkampen - Med koppling till myten om CO2-orsakad global uppvärmning. Länk hit: http://blog.lege.net/content/paradigmkampen Med_koppling_till_CO2_myten.html Utskriftsversion: http://blog.lege.net/content/paradigmkampen Med_koppling_till_CO2_myten.pdf Publicerad 2008-07-17.

Läs mer

Medborgare mot EMU Citatsamling Göran Persson

Medborgare mot EMU Citatsamling Göran Persson Medborgare mot EMU Citatsamling Göran Persson Jag kommer att vara den som i framtiden anklagas eller hyllas för om den här kampanjen blir seriös eller inte seriös. Juli 2003 En viktig fråga - Jag hävdar

Läs mer

Informatör åt polisen lämnades utan skydd

Informatör åt polisen lämnades utan skydd Informatör åt polisen lämnades utan skydd Bokmärk artikel Publicerad i dag 00:01 Foto: Magnus HallgrenJohan lämnades utan skydd efter att ha arbetat som informatör åt polisen. Riksdagen har överlåtit åt

Läs mer

Frågan blir hängande. Ignacio Ramonet, mannen som sparkade igång Attac, glor tomt mot några journalister. Han fattar ingenting. Que?

Frågan blir hängande. Ignacio Ramonet, mannen som sparkade igång Attac, glor tomt mot några journalister. Han fattar ingenting. Que? Magnus Linton Attac murbräcka i svensk EU debatt? Svensk vänster är fortfarande starkt präglad av EU motstånd. Vänsterpartiet och miljöpartiet vill lämna unionen. Andra radikala röster ser EU som politikens

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Vår moral och framtida generationer

Vår moral och framtida generationer Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren

Läs mer

HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet?

HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet? HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet? Dokumentation Bakgrund Det folkliga inflytandet, dess problem och utmaningar för Sverige i EU, var ämnet

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Studiemallar för grundkurser 2013

Studiemallar för grundkurser 2013 Studiemallar för grundkurser 2013 Studier är en av våra viktigaste och mest uppskattade verksamheter. Den skolning som vår studieverksamhet skapar är så viktig att det nämns som en av vår organisations

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. FYRA NYANSER AV VITT en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. BAKGRUND Fyra nyanser av vitt är ett initiativ från tre unga socialdemokrater som under 2012 väntade på att Socialdemokraterna skulle

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer