Riktlinjer - basal utredning och behandling av personer med urininkontinens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer - basal utredning och behandling av personer med urininkontinens"

Transkript

1 Riktlinjer - basal utredning och behandling av personer med urininkontinens Riktlinjerna utgår från det Nationella kvalitetsprogram vilket tagits fram av NIKOLA (Nätverk Inkontinens Kommuner Landsting) Det övergripande syftet med kvalitetsprogrammet är att öka livskvaliteten för alla som besvärad av urininkontinens. Andra icke patientorienterade mål med riktlinjerna är ökad kostnads- och miljö effektivitet, genom att patienten botas/förbättras och därför inte är i behov av inkontinenshjälpmedel. Förutsättningen är ökad kunskap om optimal utredning, behandling samt omvårdnad. God hälso- och sjukvård är till stor del beroende av organisationen, bemanning och adekvata/evidensbaserade rutiner. För att kunna erbjuda personer med inkontinens en god vård rekommenderas bl.a: Kunskap/fortbildning/utbildning Lokalt vårdprogram med strukturerat omhändertagande Inkontinensutbildad sjuksköterska/distriktssköterska/uroterapeut Teamarbete Avsatt tid Urininkontinens är ett av våra största folkhälsoproblem. Det är vanligare bland kvinnor än bland män och förekommer i alla åldrar men andelen drabbade ökar markant med stigande ålder 1-3 Bland äldre boende på särskilda boenden kan ca procent drabbade 4, 5. Dessvärre söker majoriteten av alla med urininkontinens inte hjälp för sina besvär och går därför miste om de behandlingar som finns att tillgå 1, 6, 7. Några anledningar som anges är bl a, genans, otillgänglig vård, brist på läkarkontinuitet, okunskap om möjligheten till bot samt rädsla för utredning och behandling 8. Alla som söker vård för UI bör erbjudas utredning och behandling där även information om läckagen uppkomst samt bot och lindringsmöjlighet ingår. Vetenskapliga studier redovisar god effekt av såväl beteendeträning 9, 10 som bäckenbottenträning 11. Ett problem är emellertid att patienten ofta erbjuds bevarande hjälp såsom inkontinenshjälpmedel istället för utredning och behandling 12, 13. Riktlinjerna innehåller De vanligaste former av urininkontinens Basal utredning samt länkar till utredningsformulär på NIKOLA.nu Bedömning Flödeschema för utredning, bedömning samt behandling Rådgivning Bäckenbottenträning Konträning Kirurgiskbehandling Blåsträning Miktionsregim 1

2 De vanligaste formerna av urininkontinens är: Ansträngningsinkontinens (ISD N 39.3), orsakas ofta av en försvagning av bäckenbotten vilket kan bero på ålder, graviditet, övervikt, defekt bindväv, långvarig förstoppning, rökning mm. Det är den vanligaste formen av urininkontinens bland kvinnor före menopaus och ovanligt bland män. Symtomen vid ansträngningsinkontinens är: Skvättvisa läckage som uppstår i samband med ansträngning såsom, hosta nysning, sportaktiviteter eller tunga lyft. I svåra fall kan läckage uppkomma av endast en kroppsrörelse som t ex uppresning från sittande 14. Miktionslistan visar: normal dygnsurinvolym och medel/maxvolym samt antal miktioner/dygn <8 (normalvärden se sidan 3) Urinprov ua Överaktiv blåsa/trängningnsinkontinens (ICD N 39.4 A), kan orsakas av sjukdom eller skada på nerverna som styr urinblåsan, men kan även uppstå vid urinvägsinfektion, förtvinade slemhinnor (kvinnor), prostatasjukdom eller tumör i urinblåsan. Förekomsten ökar med stigande ålder bland både män och kvinnor. Symtomen är: Täta och kraftiga urinträningar som den drabbade har svårt att behärska. Det kan vara läckage där hela urinportionen tömmer sig eller mindre läckage 14. Miktionslistan visar >8 miktioner/dygn och liten medel/max volym. (se sidan 3) Patienten beskriver ofta att han inte hinner till toaletten. Många upplever stor negativ påverkan på livskvaliteten på grund av urinläckagens oförutsägbarhet. Urinprov ua Begreppet överaktiv blåsa, beskriver täta urinträngningar > 8 miktioner/dygn, med eller utan urininkontinens. Blandinkontinens (ICD N 39.4 C), förekomsten ökar med stigande ålder, drabbar främst äldre kvinnor. Symtomen är en kombination av både ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens, se ovan 14 Överrinningsinkontinens (ICD N 39.4 B), orsakas av stor residualurin mängd på grund av dålig urintömning vilket kan leda till bestående skador på blåsmuskeln. Det är vanligast bland män och beror då oftast på avflödeshinder pg en förstorad prostatakörtel men förekommer även bland kvinnor där den vanligaste orsaken är en försvagad blåsmuskel. Symtomen liknar ansträngningsinkontinens: Skvättvisa urinläckage vid ansträngning eller rörelse. Vattenkastningsbesvär såsom; täta miktioner, små urinportioner, svag urinstråle, behov att krysta vid vattenkastning och upplevelse av att urinblåsan inte töms Karaktäristiskt är att läckagen även uppstår nattetid. Upprepade urinvägsinfektioner Livskvaliteten påverkas dels av läckaget med även på grund av tömningsbesvären och rädsla för urinstopp. 2

3 Basal utredning Alla personer som besväras av urininkontinens har rätt till adekvat information och en individuell utredning utifrån sina problem, behov och resurser. Målet med utredningen är att få ett optimalt underlag för bedömningen av patientens besvär och att utesluta andra bakomliggande sjukdomar. För att kunna genomföra en strukturerad utredning rekommenderas att anamnesformulär, miktions- och läckagemätningslistor används. Dessa finns framtagna i NIKOLAS kvalitetsprogram och länkar finns under respektive utredningsaktivitet En strukturerad anamnes ger svar på patientens tidigare och nuvarande sjukdomar samt identifierar olika riskområden såsom exempelvis: neurologiska sjukdomar, hjärtbesvär, diabetes och gynekologiska besvär. Länk: Status, ger information om patientens läckagetyp, mängd och frekvens. När läckagen uppstår och hur det påverkar patientens livskvalitet. Även övriga blåstömnings- och tarmbesvär är viktiga aspekter att beakta eftersom det kan vara den bakomliggande orsaker till läckageproblemet. Exempelvis: prostatasjukdom, residualurin, förstoppning Länk: En miktionslista ( urinmätning, tid och mängd under 2 dygn) ger ovärderlig information om patientens miktionsmönster. Länk: Normalt miktion per dygn: 4-8 miktioner/dygn, maximal volym ca 500 ml, medelvolym ca 300 ml, dygnsurinmängd ca 1,5-2 liter. Överaktiv blåsa: > 8 miktioner/dygn maximalvolym liten medelvolym liten ofta reducerad dyngsurinmängd Kombineras miktionslistan med en vätskelista erhålls även information om patientens vätskeintag fördelat över dygnet. 3

4 Länk: Läckagemätning, är en objektiv kvantifiering av läckagen innebär att ett torrt respektive använt (blött) inkontinensskydd vägs. Mätningen ger information om patientens läckagemängd, frekvens och när läckagen inträffar, vilket kan vara viktigt för bedömningen av inkontinens typ och vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel. Länk: Urinprov, urinsticka som undersöker nitur (bakterier), glukos (oupptäckt diabetes). Residualurinmätning, utförs om patienten påtalar blåstömnings- och/eller vattenkastnings besvär (OBS! läkarordination om tappningskateter används). Övriga undersökningar som kan vara av värde är bland annat Bedömning av knipförmågan, provokationstest, tidsmiktion, toalettschema. Listor för dessa undersökningar finns på Livskvalitet Flera studier beskriver att livskvaliteten och det dagliga livet påverkas negativt av UI 15, 16 vilket kan resultera i en ständig oro för att läck urin, isolering 17 och försämrad sexuell funktion 18. Personer med trängningsinkontinens rapporterar ofta sämre livskvalitet än personer med ansträngningsinkontinens vilket kan bero på den överaktiva urinblåsans oförutsägbarhet 19. Det är dock viktigt att tänka på att läckagemängd inte är synonymt med besvärsgrad. En person med relativt liten läckagemängd kan uppleva dessa lika besvärande som personen med stora läckage. Ett livskvalitetsinstrument där patienten själv får skatta sin upplevelse ger en bra subjektiv beskrivning av problemet. Länk: Bedömning Utifrån den inhämtade informationen om anamnes, status och livskvalitet görs en bedömning av urinläckagen där inkontinensdiagnos ställs (se flödesschema). 4

5 Bedömning och behandling av urininkontinens Basal utredning: Anamnes, miktionslista/vätskelista, läckagemätning, urinsticka/urinodling, ev residualurinmätning resudualurinmätning Basal utredning: Anamnes, miktionslista/vätskelista, läckagemätning, urinsticka/urinodling, ev resudualurinmätning Ansträngningsinkontinens - Läckage vid ansträngning hosta, nysning, hopp mm - Normal miktionslista - Urinprov ua Åtgärd - Information om ansträngnings inkontinens - Genomgång av miktionslistor/vätskelistor - Rådgivning om vätskeintag, förstoppning, övervikt, hosta rökning, lokal östrogenbehandl. - Bäckenbottenträning - ev utprovning av inkontinens- hjälpmedel. - Coachning, uppföljning - Utvärdera efter 1-3 månader Vid förbättring Ingen effekt Ny coachning! Läkarbeök Överaktiv blåsa/ Överaktiv Trängningsinkontinens blåsa/ Trängningsinkontinens - Läckage i samband med - trängning. Läckage i samband med - Trängning. > 8 miktioner/dygn - > Liten 8 miktioner/dygn max/ medelvolym - Liten Urinprov max/ ua medelvolym - Urinprov Anamnes ua < 6 mån. ge läkartid Åtgärd - Information - om om överaktivblåsa trängnings inkontinens - Genomgång - av av miktionslistor - Rådgivning - om; om; toalettregim, vätskeintag, förstoppning, övervikt, hosta, rökning, lokal lokal östrogenbehandl. - Blåsträning - - Bäckenbottenträning - - Utprovning - av av inkontinens- hjälpmedel. - Coachning, - uppföljning - Utvärdera - efter efter månader Ingen effekt Läkarbesök Blandinkontinens Kombination av Ansträngningsinkontinens och överaktivblåsa Åtgärd Åtgärda de symtom som dominerar Överrinningsinkontinens - Urinläckage vid ansträngning (ibland endast nattetid) - Täta miktioner, små skvättar - Känsla av ofullständig tömning - Svag urinstråle - Krystning vid blåstömning - Resudualurin Residualurin Ge akut snar tid till läkarbesök!!! 5

6 Läkare initieras om patienter har: Urinvägsinfektion Makroskopisk hematuri Trängningar/ trängningsinkontinens med kort anamnes < 6månader Grav ansträngningsinkontinens Äldre patient med behov av allmänmedicinsk undersökning Behov av gynekologisk undersökning, prolaps Neurologisk eller metabol sjukdom Män med inkontinens (som inte tidigare är utredda) Symtom på avflödeshinder Behov av läkemedelsbehandling/läkemedelsjustering Om patienten själv så önskar Uteblivet svar på initial behandling inom 3-5 mån Behandling Information All behandling skall föregås av en ordentlig patientinformation om anatomi, fysiologi, normalt miktion- och dryckesmönster samt uppkomsten/anledningen till urininkontinens. Ev korrigering av miktion- och dryckesmönster. Utifrån patientens urinlista kan information ges om; - Reducering av vätskeintag vid stora total urinmängder. Informera om att kaffe och te är vattendrivande vilket kan ge besvärande nykturi 20 - Öka miktionsintervallen vid frekventa miktioner > 8 gånger/dygn - Minska intervallen vid för få miktioner < 4 gånger/dygn. Information om att vattendrivande medicinering kan påverka läckageproblemet Förstoppning kan leda till läckageproblem och bör i förekomna fall åtgärdas. Ge råd om kost, motion och sunda toalettvanor. Övervikt ger tryckökning på urinblåsan samt bäckenbotten och ökar därför risken för UI. Viktnedgång kan leda till minskade läckage 20. Ge kost- och motions råd Hosta vid ex astma ökar buktrycket och risken för urinläckage. Rökning ökar risken för UI 20 troligen genom påverkan på bindväven, dessutom kan rökhosta påverka belastning på bäckenbotten. Erbjud hjälp med rökavvänjning. Lokal behandling med Östrogen (vagifem) kan ha bra effekt vid framförallt 20, 21 trängningsinkontinens och blandinkontinens på postmenopausala kvinnor 6

7 Bäckenbottenträning Bäckenbottenträning är effekt vid såväl ansträngnings som blandinkontinens, men kan också provas vid trängningsinkontinens. Det bör därför vara förstavalsbehandlingen under minst 3 månader. Syftet med träningen är att stärka muskulaturen vilket lyfter och stödjer bäcken organen. Dessutom förbättras urinrörets stängningsmekanism genom ökad muskelkraft runt urinröret, slidan och ändtarm. Individuell träningsinformation, kontroll av muskelkontraktionen samt fortlöpande coachning under träningsperioden är viktiga aspekter för att få optimalt träningsresultat. Länkar till information om bäckenbottenträning se nedan. För kvinnor: För män: Instruktion personal: Instruktionsfilm: finns på Vaginala koner Effekten med vaginala koner har diskuterats genom åren men det finns nu randomiserade studier som funnit att konträning kan ge bot och/eller förbättring för personer med ansträngningsinkontinens. De studier som har randomiserat mellan konträning och bäckenbottenträning har dock funnit bättre effekt av bäckenbottenträning, vilket även är ett billigare alternativ. Olika typer av koner finns på marknaden, vilka kostar ca 400 kr Metoden baseras på att en kon sätts in i slidan. Känslan av att denna faller ut ger en feedback till bäckenbotten att kontrahera sig Börja med en lätt kon och håll denna på plats stående en minut genom att spänna bäckenbottenmuskelaturen 2. När den första konen kan hållas på plats gående ca 20 minuter, byts konen till en men tyngre vikt. 3. Sista steget är att kunna hålla den tunga konen under träning 20 Kirurgisk av ansträngningsinkontinens Olika former av intravaginal slyngplastik (TVT alt TVT-O) är idag de vanligaste operationsmetoderna i Sverige, där ca 80 procent av de opererade kvinnorna uppger fullständig bot. Innan ställningstagandet till operation bör kvinnan ha fått adekvat information om behandlingens nytta och risker samt provat bäckenbottenträning under tre månader 22. Kvinnor med blandinkontinens ska erbjudas blås- och bäckenbottenträning samt antikolinergisk behandling innan beslut om operation tas. Remiss skrivs av distriktsläkare och skickas till kvinnokliniken, Universitetssjukhuset Örebro, eller Karlskoga lasarett. 7

8 Blåsträning Målet med blåsträningen är att normalisera miktionsmönstret, öka kapaciteten i urinblåsan och att hjälpa patienten att återfå kontrollen över blåsa. I blåsträningen ingår, patientutbildning, information om normal blåsfunktion, anatomi och fysiologi miktionsprogram med information om: - att korrigera dåliga vanor, (kissa för säkerhetsskull) - att inte miktera på första signalen. - gradvis utökning av miktionsintervallerna (från ex 1 gång/timme till var 3-4 timme) - att öka kapaciteten i urinblåsan - att reducera inkontinensepisoderna, sitt ner och försök att hämma träningen (gå på toaletten i lugnt skede ) - Coacha patienten att återta kontrollen över urinblåsan och genom det få bättre självförtroendet 20 Skriftlig information finns nedan: Miktionsregim För personer som behöver assisterad hjälp till toaletten rekommenderas: Schemalagda miktioner, rekommenderas för personer som inte själva kan medverka vid toalettbesöket eller beslutet att kasta vatten. En passiv toalettassistans där personal hjälper patienten till toaletten var 2-4 timme 20. Vane träning, är en toalettregim /schema som är anpassat efter patientens miktionsmönster. Patientens miktionsschema används för att fastställa ett toalettschema där intervallen är mindre än då patienten normalt går till toaletten. Patienten ska ges tillfälle att kasta vatten innan urinläckagen inträffar. Intervallen kan bli längre eller kortare under dagen beroende på hans eget mönster (medicinering) 20. Datum: Revideringsdatum: Manusförfattare: Gunnel Andersson, med dr, uroterapeut, inkontinenssamordnare Centrum för hjälpmedel och urologkliniken Örebro läns landsting. Faktagranskare: Karin Franzén, med dr, överläkare, kvinnokliniken, Universitetssjukhuset Örebro 8

9 Referensliteratur 1. Andersson G, Johansson JE, Garpenholt Ö, Nilsson K. Urinary Incontinence - Prevalence, Impact on Daily Living and Desire for treatment. A population-based Study. Scand J Urol Nephrol 2004;38(2): Stenzelius K, Mattiasson A, Hallberg IR, Westergren A. Symptoms of urinary and faecal incontinence among men and women 75+ in relations to health complaints and quality of life. Neurourol Urodyn 2004;23(3): Teunissen TA, van den Bosch WJ, van den Hoogen HJ, Lagro-Janssen AL. Prevalence of urinary, fecal and double incontinence in the elderly living at home. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2004;15(1):10-3; discussion Aggazzotti G, Pesce F, Grassi D, Fantuzzi G, Righi E, De Vita D, et al. Prevalence of urinary incontinence among institutionalized patients: a cross-sectional epidemiologic study in a midsized city in northern Italy. Urology 2000;56(2): Hellstrom L, Ekelund P, Milsom I, Skoog I. The influence of dementia on the prevalence of urinary and fecal incontinence in 85-year-old men and women. Arch Gerontol Geriatr 1994;91: Hunskaar S, Lose G, Sykes D, Voss S. The prevalence of urinary incontinence in women in four European countries. BJU Int 2004;93(3): Minassian VA, Drutz HP, Al-Badr A. Urinary incontinence as a worldwide problem. Int J Gynaecol Obstet 2003;82(3): Andersson G, Johansson JE, Nilsson K, Sahlberg-Blom E. Accepting and adjusting: older women's experiences of living with urinary incontinence. Urol Nurs 2008;28(2): Borrie MJ, Bawden M, Speechley M, Kloseck M. Interventions led by nurse continence advisers in the management of urinary incontinence: a randomized controlled trial. CMAJ 2002;166(10): Du Moulin MF, Hamers JP, Paulus A, Berendsen CL, Halfens R. Effects of introducing a specialized nurse in the care of community-dwelling women suffering from urinary incontinence: a randomized controlled trial. J Wound Ostomy Continence Nurs 2007;34(6): Dumoulin C, Hay-Smith J. Pelvic floor muscle training versus no treatment for urinary incontinence in women. A Cochrane systematic review. Eur J Phys Rehabil Med 2008;44(1): Watson NM, Brink CA, Zimmer JG, Mayer RD. Use of the Agency for Health Care Policy and Research Urinary Incontinence Guideline in nursing homes. J Am Geriatr Soc 2003;51(12):

10 13. Sandvik H, Hunskaar S, Eriksen BC. Management of urinary incontinence in women in general practice: actions taken at the first consultation. Scand J Prim Health Care 1990;8(1): Abrams P, Cardozo L, Fall M, Griffiths D, Rosier P, Ulmsten U, et al. The standardisation of terminology of lower urinary tract function: report from the Standardisation Sub-committee of the International Continence Society. Am J Obstet Gynecol 2002;187(1): Cheater FM, Baker R, Gillies C, Wailoo A, Spiers N, Reddish S, et al. The nature and impact of urinary incontinence experienced by patients receiving community nursing services: A cross-sectional cohort study. Int J Nurs Stud 2008;45(3): Coyne KS, Kvasz M, Ireland AM, Milsom I, Kopp ZS, Chapple CR. Urinary incontinence and its relationship to mental health and health-related quality of life in men and women in Sweden, the United Kingdom, and the United States. Eur Urol 2012;61(1): Kinn AC, Zaar A. Quality of life and urinary incontinence pad use in women. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 1998;9(2): Ozkan S, Ogce F, Cakir D. Quality of life and sexual function of women with urinary incontinence. Jpn J Nurs Sci 2011;8(1): Coyne KS, Sexton CC, Irwin DE, Kopp ZS, Kelleher CJ, Milsom I. The impact of overactive bladder, incontinence and other lower urinary tract symptoms on quality of life, work productivity, sexuality and emotional well-being in men and women: results from the EPIC study. BJU Int 2008;101(11): Abrams P, Cardozo L, Khoury S, Wein A. Incontinence: Health publication Ltd 2009; Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik. Behandling av urininkontinens. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); Hammarström M. ea. Indikationer för operation vid ansträngningsinkontinens hos kvinnor. Rapport 2011:06 Nationella medicinska indikationer

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner

Läs mer

Om blåsdysfunktion (inkontinens) med referenser

Om blåsdysfunktion (inkontinens) med referenser Om blåsdysfunktion (inkontinens) med referenser Framtaget av Agneta Sandberg, uroterapeut Landstinget Blekinge och Anders Engelholm, utvecklingsledare Kommunförbundet Västernorrland (FoU Västernorrland)

Läs mer

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning Medicinskt ansvarig sjuksköterska Handlingstyp Riktlinje 1 (9) Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvården i särskilda boendeformer och hemsjukvård på Gotland Bakgrund Riktlinjen

Läs mer

LUTS Lower Urinary Tract Symptoms - Nedre urinvägssymptom. Mannens blåsa i vått och torrt URINARY INCONTINENCE

LUTS Lower Urinary Tract Symptoms - Nedre urinvägssymptom. Mannens blåsa i vått och torrt URINARY INCONTINENCE Mannens blåsa i vått och torrt övre urinvägarna (njurar och ureteres) Göteborg, 19 november 2015 Ulf G H Malmsten; geriater överläkare nedre urinvägarna (urinblåsa och urethra) Gray s Anatomy of the Human

Läs mer

Riktlinjer för vård vid urininkontinens i Nyköpings kommun

Riktlinjer för vård vid urininkontinens i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Äldre och Handikappnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård: Inkontinens Framtagen av ansvarig tjänsteman Granskad av Masar D-län Birgitta Wejlin, MAS Utgåva: 1 Ersätter

Läs mer

Urininkontinens i öppna jämförelser

Urininkontinens i öppna jämförelser 2012-10-25 Dnr 15714/2010 1(11) Avdelningen för statistik och utvärdering Enheten för öppna jämförelser Marianne Lidbrink marianne.lidbrink@socialstyrelsen.se Kommunernas kontakt Urininkontinens i öppna

Läs mer

Urininkontinens i öppna jämförelser

Urininkontinens i öppna jämförelser 2013-05-16 Dnr 15714/2010 1(12) Avdelningen för statistik och utvärdering Enheten för öppna jämförelser Marianne Lidbrink marianne.lidbrink@socialstyrelsen.se Kommunernas kontakt Urininkontinens i öppna

Läs mer

Urininkontinens Organisation och omhändertagande i primärvården i Örebro län.

Urininkontinens Organisation och omhändertagande i primärvården i Örebro län. Urininkontinens Organisation och omhändertagande i primärvården i Örebro län. Gunnel Andersson Leg.ssk, Uroterap, Med.dr. Urologkliniken, Universitetssjukhuset Örebro Karin Franzén överläkare. Kvinnokliniken,

Läs mer

VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor

VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- och blandinkontinens, vuxna kvinnor Lokalt vårdprogram ansträngnings- trängningsoch blandinkontinens, vuxna kvinnor Inledning Arbetsgruppens uppdrag har varit

Läs mer

FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery

FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery Margareta Nilsson Enheten för Obstetrik och Gynekologi

Läs mer

VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor

VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009 Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- och blandinkontinens, vuxna kvinnor VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009 Lokalt

Läs mer

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

VÅRDPROGRAM. Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna SMEDJEBACKENS KOMMUN. Ägare: LD Hjälpmedel

VÅRDPROGRAM. Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna SMEDJEBACKENS KOMMUN. Ägare: LD Hjälpmedel VÅRDPROGRAM Ägare: LD Hjälpmedel Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna Framtaget av (förf.) Marie Ahlfors, tf. Kontinenssamordnare LD Hjälpmedel Marit

Läs mer

Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens

Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens En jämförelse mellan EMG-biofeedback och konventionell träningsmetod Författare: Göta Knappsberg, barnmorska Anette Nilsson, barnmorska Mödravårdcentralen,

Läs mer

Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens

Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Primärvårdsdag 9 december 2015 Vem söker för urininkontinens?

Läs mer

Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning

Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning i Uppsala län Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län www.lul.se/inkontinensfragor NIKOLA Vårdprogrammet är integrerat

Läs mer

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS/BLÅSFUNKTIONSSTÖRNING HOS KVINNOR I DALARNA

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS/BLÅSFUNKTIONSSTÖRNING HOS KVINNOR I DALARNA Dokumentets Titel Vårdprogram Urininkontinens/blåsfunktionsstörning hos kvinnor i Dalarna Ägare: LD Hjälpmedel Framtaget av (förf.) Ingrid Bergelin, Gynekolog Kvinnokliniken Mora Marcus Bladfält, Distriktsläkare-läkare

Läs mer

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade

Läs mer

Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa

Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa Ett pressmaterial från Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, informationschef, Pfizer AB Tel: 08-550 529 75. Mobil: 0768-89 29 75. E-post: annelie.barkelund@pfizer.com

Läs mer

Underlag till frågor om urininkontinens

Underlag till frågor om urininkontinens Dokumentbeteckning 2014-02-20 Dnr 5.2-15714/2010 1(6) Avdelningen för statistik och jämförelser Enheten för öppna jämförelser 2 marianne.lidbrink@socialstyrelsen.se Underlag till frågor om urininkontinens

Läs mer

Behandling eller inkontinensskydd? - En hälsoekonomisk analys av insatser vid urininkontinens

Behandling eller inkontinensskydd? - En hälsoekonomisk analys av insatser vid urininkontinens Behandling eller inkontinensskydd? - En hälsoekonomisk analys av insatser vid urininkontinens Gunnel Andersson, uroterapeut, inkontinenssamordnare, med.doktor, Centrum för hjälpmedel Örebro läns landsting

Läs mer

Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens

Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens Vad är det normala? att kissa 6-8 gånger per dygn. att gå upp och kissa 1-2 gånger per natt. att urinblåsan bör kunna rymma 3-5 dl att när

Läs mer

Inkontinensbesvär. - bedömning och behandling ur ett uroterapeutiskt perspektiv

Inkontinensbesvär. - bedömning och behandling ur ett uroterapeutiskt perspektiv Inkontinensbesvär - bedömning och behandling ur ett uroterapeutiskt perspektiv Helena Hallencreutz Grape Uroterapeut / Leg. specialistsjukgymnast Urologiska kliniken Uroterapeut Blåstömningsbesvär, inkontinenesbesvär,

Läs mer

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt?

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt? NIKOLA Aktiviteter under senaste året vad har hänt? KlaraKrav Stöd vid upphandling Förståelse Samsyn Klassificering Egenskaper Innehåll Kvalitetsprogram Filmer Nyheter Instruktioner Blanketter Läs mer

Läs mer

Kvalitetsprogram vid blåsstörning

Kvalitetsprogram vid blåsstörning Processbild över kvalitetsprogrammet v03 Utreda Planera Bedöma Åtgärda Utvärdera Hämta in anamnes och status Välj mätmetoder utifrån anamnes och status Diagnostisera, sätt mål och välj behandling Ge råd,

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:

Läs mer

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad Orsaker till LUTS Utredning av LUTS patienter I primärvården Behandling När ska man

Läs mer

För att identifiera urinläckage fråga

För att identifiera urinläckage fråga 2013-05-16 MAS KC 3 2013-05-16 MAS KC 4 För att identifiera urinläckage fråga Om personen läcker urin vid urinträngning Om personen hinner fram till toaletten Om personen har färre än 4 eller fler än 8

Läs mer

Akupunktur vid behandling av trängningsinkontinens

Akupunktur vid behandling av trängningsinkontinens September 2007 1 (11) Akupunktur vid behandling av trängningsinkontinens Frågeställning Vilken är patientnyttan och hur kostnadseffektivt är akupunktur vid behandling av trängningsinkontinens? Bör metoden

Läs mer

Handläggning av prolaps, gällande rutin

Handläggning av prolaps, gällande rutin Handläggning av prolaps, gällande rutin Berörda enheter Samtliga enheter inom Kvinnosjukvården Norrbotten. Syfte Erbjuda likvärdig, god och säker vård till kvinnor med prolaps vid samtliga enheter inom

Läs mer

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre..

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre.. Kateter - inget nytt påfund! Urinblåsan viktigare än du tror! John of Gaddesden (1300-1367) - konsekvenser av kateterinläggning och överfylld urinblåsa Eva Joelsson-Alm Intensivvårdssjuksköterska, Med.

Läs mer

SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING.

SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING. SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING. Det här är ett samtalsstöd för dig som möter män med erektionsproblem. Det är tänkt att fungera

Läs mer

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19520202-0202 Inkontinens Och Prolaps 58 år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel.

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Tät.nu (econtinence)econtinence project DISPOSITION E-HÄLSA/M-HÄLSA INTERNET, SMARTA MOBILER OCH HÄLSOAPPAR

Tät.nu (econtinence)econtinence project DISPOSITION E-HÄLSA/M-HÄLSA INTERNET, SMARTA MOBILER OCH HÄLSOAPPAR Tät.nu (econtinence)econtinence project TÄT.NU OM APPAR OCH INTERNET VID INKONTINENS Syfte att utveckla, utvärdera, och implementera behandlingsprogram för urininkontinens via Internet, smartphone och

Läs mer

VAD ÄR LUTS. och hur kan det behandlas? Information om nedre urinvägssymptom (LUTS) och de olika behandlingsalternativen.

VAD ÄR LUTS. och hur kan det behandlas? Information om nedre urinvägssymptom (LUTS) och de olika behandlingsalternativen. VAD ÄR LUTS och hur kan det behandlas? Information om nedre urinvägssymptom (LUTS) och de olika behandlingsalternativen. WELLSPECT does not waive any right to its trademarks by not using the symbols or.

Läs mer

Vad är LUTS och hur kan det behandlas?

Vad är LUTS och hur kan det behandlas? Vad är LUTS och hur kan det behandlas? Information om nedre urinvägssymptom (LUTS) och de olika behandlingsalternativen. Manlig hälsa och manlighet På vissa sätt kan det vara svårt att vara man. Vi har

Läs mer

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi En 67-årig man söker vårdcentralen på grund av täta trängningar och miktionssveda sedan några dagar. Tempen är 37,5. Urinstickan visar lpk 3+, ery 2+, nitrit +. 1:1. Vilken är den troligaste diagnosen?

Läs mer

Arnfridur Henrysdottir LÅNGTIDSUPPFÖLJNING MED CYSTOSKOPI EFTER TVT- OPERATION VISAR INGA NÄTEROSIONER I URINBLÅSAN

Arnfridur Henrysdottir LÅNGTIDSUPPFÖLJNING MED CYSTOSKOPI EFTER TVT- OPERATION VISAR INGA NÄTEROSIONER I URINBLÅSAN LÅNGTIDSUPPFÖLJNING MED CYSTOSKOPI EFTER TVT- OPERATION VISAR INGA NÄTEROSIONER I URINBLÅSAN BAKGRUND TENSION-FREE-VAGINALTAPE OPERATIONSMETODEN (TVT) INTRODUCERADES 1995 AV ULMSTEN ET AL. INDIKATION:

Läs mer

Företrädare: Karl-Johan Myren

Företrädare: Karl-Johan Myren BESLUT 1 (8) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-10 Vår beteckning 583/2004 SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 30037 104 25 Stockholm Företrädare: Karl-Johan Myren SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Läs mer

Bäckenbottenträning. vid kvinnlig urininkontinens. Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset

Bäckenbottenträning. vid kvinnlig urininkontinens. Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset Bäckenbottenträning vid kvinnlig urininkontinens Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset Förskrivarutbildning 16 februari 2016 Varför bäckenbottenträna?

Läs mer

Blåsdysfunktion hos äldre

Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion är inte en del av det normala åldrandet även om besvären är vanligare hos den äldre befolkningen Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning Urininkontinens

Läs mer

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan

Läs mer

Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre

Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre En systematisk litteraturöversikt Oktober 2013 (preliminär version webbpublicerad 2013-10-08) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Vad gör uroterapeuten?

Vad gör uroterapeuten? Vi som arbetar med uro/nefro vid Barn- och ungdomskliniken, NUS, Umeå Gertrud Ortman Anna-Clara Rullander Uroterapeuter Dr Ghassan Komo Läkare Vad gör uroterapeuten? 1 Uroterapeuten arbetar med Medicinska

Läs mer

Nedre urinvägssymptom vid MS

Nedre urinvägssymptom vid MS Nedre urinvägssymptom vid MS Vårdprogram vid samarbete med Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus En betydande andel av patienter med MS har symptom på störningar av de nedre urinvägarnas funktion.

Läs mer

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur BMI och rökning påverkar komplikationer, patientens nöjdhetsgrad och resultat

Läs mer

Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården. Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013

Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården. Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013 Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013 Definition Enligt ICS: Ofrivilligt urinläckage, att inte nå toaletten i tid Varningstiden,dvs

Läs mer

Vårdprogram för inkontinens nådde inte sitt syfte Antalet remisser ökade och utredningar görs fortsatt på för hög sjukvårdsnivå

Vårdprogram för inkontinens nådde inte sitt syfte Antalet remisser ökade och utredningar görs fortsatt på för hög sjukvårdsnivå RESULTAT Under treårsperioden 2002 till och med 2004 gjordes totalt 1 043 nybesök, varav två tredjedelar (701) kom på remiss och en tredjedel (342) sökte själva. Totalt sett ökade antalet remitterade patienter

Läs mer

Inkontinensprojektet

Inkontinensprojektet Inkontinensprojektet Personalens uppfattningar om äldre vårdtagares urininkontinens vid tre kommunala vård- och omsorgsboenden och hantering av frågor kring detta Kortversion av slutrapport Problemet påverkar

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset.

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

Våga prata om dina erektionsproblem

Våga prata om dina erektionsproblem Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet

Läs mer

Blåsdysfunktion Dalarna. Anders Engelholm

Blåsdysfunktion Dalarna. Anders Engelholm Blåsdysfunktion Dalarna Anders Engelholm 2016-11-08 Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är läckage av sådan omfattning

Läs mer

Urininkontinens hos kvinnan basal utredning. Claudia Bruss, öl Skånes universitetssjukhus 2018

Urininkontinens hos kvinnan basal utredning. Claudia Bruss, öl Skånes universitetssjukhus 2018 Urininkontinens hos kvinnan basal utredning Claudia Bruss, öl Skånes universitetssjukhus 2018 Definition: ICS (INTERNATIONAL CONTINENCE SOCIETY): OFRIVILLIG URINLÄCKAGE OAVSETT DESS BAKGRUND Funktionell:

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS

Läs mer

Din värdering efter operationen (ca 1 år)

Din värdering efter operationen (ca 1 år) Din värdering efter operationen (ca 1 år) 58-årig kvinna 1 år efter prolaps- eller inkontinensoperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,

Läs mer

Vad kan uroterapi erbjuda? 2015-02-05 Johanna Sjögren

Vad kan uroterapi erbjuda? 2015-02-05 Johanna Sjögren Vad kan uroterapi erbjuda? Specialistvård VC Egenvård Kvinnlig urininkontinens www.skane.se/sus/bbc Vårdprogram för primärvården i Region Skåne Utredning Anamnes, medicinlista Preliminär diagnos Urinsticka

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Din värdering 1 år efter operationen

Din värdering 1 år efter operationen Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-15 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19660101-0101 Hysterektomi

Läs mer

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Endast Seba gör det möjligt att på ett säkert och bekvämt sätt förflytta en vårdtagare från liggande till sittande på sängkanten

Läs mer

1. Inledning. Urininkontinens

1. Inledning. Urininkontinens 1. Inledning Urininkontinens Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem och berör mer än 50 miljoner människor i världen, varav cirka 500 000 i Sverige. Minst 300 000 har eller önskar idag behandling

Läs mer

Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion?

Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion? Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion? Värdig vård vid Anders Engelholm BD Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är

Läs mer

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion Vad är urologi? Seminarium 1 Vad är urologi? Tumörsjukdom i urinvägarna Infektioner i urinvägarna Sten i urinvägarna Trauma Erektil dysfunktion Neurogena blåsrubbningar Inkontinens Sjukdomar i penis Skrotala

Läs mer

InterStim -behandling VID PROBLEM ATT KONTROLLERA URINBLÅSAN

InterStim -behandling VID PROBLEM ATT KONTROLLERA URINBLÅSAN InterStim -behandling VID PROBLEM ATT KONTROLLERA URINBLÅSAN Patientinformation Om du har inkontinens är du inte ensam. Över 45 miljoner människor 1 i Europa har problem att kontrollera urinblåsan, vilket

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Utformat av deltagarna i Förbättringsprogram 4 våren 2010; Marita Palm Ankarman distriktssköterska HC Stora Trädgårdsgatan Västervik Nina

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Personers upplevelser av att leva med urininkontinens

Personers upplevelser av att leva med urininkontinens EXAMENSARBETE Hösten 2014 Sektionen för Hälsa och Samhälle Sjuksköterskeprogrammet Omvårdnad 15 hp Personers upplevelser av att leva med urininkontinens -en allmän litteraturstudie Författare Louise Appelgren

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

ÄLDRE KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA URININKONTINENS

ÄLDRE KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA URININKONTINENS Hälsa och samhälle ÄLDRE KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA URININKONTINENS EN LITTERATURSTUDIE ENRIQUETA SALVATIERRA JULIA STORMBY Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 41-60 p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogram

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

UroGynekologiskt Centrum

UroGynekologiskt Centrum Uro Gynekologiskt Centrum Samlat omhändertagande av kvinnor med urininkontinens Kvinnor med urininkontinens är en stor patientgrupp som handläggs på flera olika nivåer inom öppen och sluten vård. vid Universitetssjukhuset

Läs mer

Patientinformation. till dig som fått recept på Cialis (tadalafil)

Patientinformation. till dig som fått recept på Cialis (tadalafil) Patientinformation till dig som fått recept på Cialis (tadalafil) Nästan alla män har varit med om sviktande erektion någon gång. För de flesta män handlar det då om prestationsångest och kan bli en psykologisk

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Verksamhetsplan inom området inkontinens och blåsstörningar

Verksamhetsplan inom området inkontinens och blåsstörningar 1(1) 25 mars 2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut Verksamhetsplan inom området inkontinens och blåsstörningar För att kunna genomföra intentionerna i verksamhetsplanen behövs en prioriteringsordning

Läs mer

Missfall och misstänkt X

Missfall och misstänkt X Missfall och misstänkt X Helena Kopp Kallner Specialist Obst/Gyn Danderyds Sjukhus Misstänkt X Delas upp i: Definitivt X PUL=pregnancy of unknown location Vid s-hcg över 1000 bör man kunna se något intrauterint

Läs mer

STÖRNINGAR I URINBLÅSANS

STÖRNINGAR I URINBLÅSANS STÖRNINGAR I URINBLÅSANS FUNKTION HOS BARN En sammanfattning för icke-medicinare Denna sammanställning handlar om barn som kissar på sig. Grundsyftet är att visa vad det här beror på, vad det inte beror

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde 1 URINPROV Prov lämnas i många olika situationer Urinprov kan behöva lämnas av olika anledningar, till exempel när patienten utreds för sjukdom eller då olika uppföljningar behöver göras. Det är alltid

Läs mer

Bilaga 1. Olika typer av urininkontinens

Bilaga 1. Olika typer av urininkontinens Bilaga 1. Olika typer av urininkontinens och deras orsaker Inledning Urininkontinens kan ha anatomiska, fysiologiska och patologiska orsaker i bäckenorganen eller bero på generella sjukdomar. Särskilt

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandlingl

Äldres läkemedelsbehandlingl Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer

Läs mer

Hinner du? Information om manlig inkontinens

Hinner du? Information om manlig inkontinens URO17004SEa 09.2017 Hinner du? Information om manlig inkontinens Blåsan.se Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan. Överaktiv blåsa är lika vanligt hos män som

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Sfinkterskada hos obstetriska patienter

Sfinkterskada hos obstetriska patienter Sfinkterskada hos obstetriska patienter Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Nocturi och nattlig polyuri bland äldre. Ragnar Asplund Doc i allm med Forsknings- och Utvecklingsenheten Jämtlands läns landsting

Nocturi och nattlig polyuri bland äldre. Ragnar Asplund Doc i allm med Forsknings- och Utvecklingsenheten Jämtlands läns landsting Nocturi och nattlig polyuri bland äldre Ragnar Asplund Doc i allm med Forsknings- och Utvecklingsenheten Jämtlands läns landsting Strömsunds kommun 108 km 2 ; 1.2 inv/km 2 STRÖMSUND Sömn och hälsa har

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12

Läs mer