Riktlinjer - basal utredning och behandling av personer med urininkontinens
|
|
- Malin Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riktlinjer - basal utredning och behandling av personer med urininkontinens Riktlinjerna utgår från det Nationella kvalitetsprogram vilket tagits fram av NIKOLA (Nätverk Inkontinens Kommuner Landsting) Det övergripande syftet med kvalitetsprogrammet är att öka livskvaliteten för alla som besvärad av urininkontinens. Andra icke patientorienterade mål med riktlinjerna är ökad kostnads- och miljö effektivitet, genom att patienten botas/förbättras och därför inte är i behov av inkontinenshjälpmedel. Förutsättningen är ökad kunskap om optimal utredning, behandling samt omvårdnad. God hälso- och sjukvård är till stor del beroende av organisationen, bemanning och adekvata/evidensbaserade rutiner. För att kunna erbjuda personer med inkontinens en god vård rekommenderas bl.a: Kunskap/fortbildning/utbildning Lokalt vårdprogram med strukturerat omhändertagande Inkontinensutbildad sjuksköterska/distriktssköterska/uroterapeut Teamarbete Avsatt tid Urininkontinens är ett av våra största folkhälsoproblem. Det är vanligare bland kvinnor än bland män och förekommer i alla åldrar men andelen drabbade ökar markant med stigande ålder 1-3 Bland äldre boende på särskilda boenden kan ca procent drabbade 4, 5. Dessvärre söker majoriteten av alla med urininkontinens inte hjälp för sina besvär och går därför miste om de behandlingar som finns att tillgå 1, 6, 7. Några anledningar som anges är bl a, genans, otillgänglig vård, brist på läkarkontinuitet, okunskap om möjligheten till bot samt rädsla för utredning och behandling 8. Alla som söker vård för UI bör erbjudas utredning och behandling där även information om läckagen uppkomst samt bot och lindringsmöjlighet ingår. Vetenskapliga studier redovisar god effekt av såväl beteendeträning 9, 10 som bäckenbottenträning 11. Ett problem är emellertid att patienten ofta erbjuds bevarande hjälp såsom inkontinenshjälpmedel istället för utredning och behandling 12, 13. Riktlinjerna innehåller De vanligaste former av urininkontinens Basal utredning samt länkar till utredningsformulär på NIKOLA.nu Bedömning Flödeschema för utredning, bedömning samt behandling Rådgivning Bäckenbottenträning Konträning Kirurgiskbehandling Blåsträning Miktionsregim 1
2 De vanligaste formerna av urininkontinens är: Ansträngningsinkontinens (ISD N 39.3), orsakas ofta av en försvagning av bäckenbotten vilket kan bero på ålder, graviditet, övervikt, defekt bindväv, långvarig förstoppning, rökning mm. Det är den vanligaste formen av urininkontinens bland kvinnor före menopaus och ovanligt bland män. Symtomen vid ansträngningsinkontinens är: Skvättvisa läckage som uppstår i samband med ansträngning såsom, hosta nysning, sportaktiviteter eller tunga lyft. I svåra fall kan läckage uppkomma av endast en kroppsrörelse som t ex uppresning från sittande 14. Miktionslistan visar: normal dygnsurinvolym och medel/maxvolym samt antal miktioner/dygn <8 (normalvärden se sidan 3) Urinprov ua Överaktiv blåsa/trängningnsinkontinens (ICD N 39.4 A), kan orsakas av sjukdom eller skada på nerverna som styr urinblåsan, men kan även uppstå vid urinvägsinfektion, förtvinade slemhinnor (kvinnor), prostatasjukdom eller tumör i urinblåsan. Förekomsten ökar med stigande ålder bland både män och kvinnor. Symtomen är: Täta och kraftiga urinträningar som den drabbade har svårt att behärska. Det kan vara läckage där hela urinportionen tömmer sig eller mindre läckage 14. Miktionslistan visar >8 miktioner/dygn och liten medel/max volym. (se sidan 3) Patienten beskriver ofta att han inte hinner till toaletten. Många upplever stor negativ påverkan på livskvaliteten på grund av urinläckagens oförutsägbarhet. Urinprov ua Begreppet överaktiv blåsa, beskriver täta urinträngningar > 8 miktioner/dygn, med eller utan urininkontinens. Blandinkontinens (ICD N 39.4 C), förekomsten ökar med stigande ålder, drabbar främst äldre kvinnor. Symtomen är en kombination av både ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens, se ovan 14 Överrinningsinkontinens (ICD N 39.4 B), orsakas av stor residualurin mängd på grund av dålig urintömning vilket kan leda till bestående skador på blåsmuskeln. Det är vanligast bland män och beror då oftast på avflödeshinder pg en förstorad prostatakörtel men förekommer även bland kvinnor där den vanligaste orsaken är en försvagad blåsmuskel. Symtomen liknar ansträngningsinkontinens: Skvättvisa urinläckage vid ansträngning eller rörelse. Vattenkastningsbesvär såsom; täta miktioner, små urinportioner, svag urinstråle, behov att krysta vid vattenkastning och upplevelse av att urinblåsan inte töms Karaktäristiskt är att läckagen även uppstår nattetid. Upprepade urinvägsinfektioner Livskvaliteten påverkas dels av läckaget med även på grund av tömningsbesvären och rädsla för urinstopp. 2
3 Basal utredning Alla personer som besväras av urininkontinens har rätt till adekvat information och en individuell utredning utifrån sina problem, behov och resurser. Målet med utredningen är att få ett optimalt underlag för bedömningen av patientens besvär och att utesluta andra bakomliggande sjukdomar. För att kunna genomföra en strukturerad utredning rekommenderas att anamnesformulär, miktions- och läckagemätningslistor används. Dessa finns framtagna i NIKOLAS kvalitetsprogram och länkar finns under respektive utredningsaktivitet En strukturerad anamnes ger svar på patientens tidigare och nuvarande sjukdomar samt identifierar olika riskområden såsom exempelvis: neurologiska sjukdomar, hjärtbesvär, diabetes och gynekologiska besvär. Länk: Status, ger information om patientens läckagetyp, mängd och frekvens. När läckagen uppstår och hur det påverkar patientens livskvalitet. Även övriga blåstömnings- och tarmbesvär är viktiga aspekter att beakta eftersom det kan vara den bakomliggande orsaker till läckageproblemet. Exempelvis: prostatasjukdom, residualurin, förstoppning Länk: En miktionslista ( urinmätning, tid och mängd under 2 dygn) ger ovärderlig information om patientens miktionsmönster. Länk: Normalt miktion per dygn: 4-8 miktioner/dygn, maximal volym ca 500 ml, medelvolym ca 300 ml, dygnsurinmängd ca 1,5-2 liter. Överaktiv blåsa: > 8 miktioner/dygn maximalvolym liten medelvolym liten ofta reducerad dyngsurinmängd Kombineras miktionslistan med en vätskelista erhålls även information om patientens vätskeintag fördelat över dygnet. 3
4 Länk: Läckagemätning, är en objektiv kvantifiering av läckagen innebär att ett torrt respektive använt (blött) inkontinensskydd vägs. Mätningen ger information om patientens läckagemängd, frekvens och när läckagen inträffar, vilket kan vara viktigt för bedömningen av inkontinens typ och vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel. Länk: Urinprov, urinsticka som undersöker nitur (bakterier), glukos (oupptäckt diabetes). Residualurinmätning, utförs om patienten påtalar blåstömnings- och/eller vattenkastnings besvär (OBS! läkarordination om tappningskateter används). Övriga undersökningar som kan vara av värde är bland annat Bedömning av knipförmågan, provokationstest, tidsmiktion, toalettschema. Listor för dessa undersökningar finns på Livskvalitet Flera studier beskriver att livskvaliteten och det dagliga livet påverkas negativt av UI 15, 16 vilket kan resultera i en ständig oro för att läck urin, isolering 17 och försämrad sexuell funktion 18. Personer med trängningsinkontinens rapporterar ofta sämre livskvalitet än personer med ansträngningsinkontinens vilket kan bero på den överaktiva urinblåsans oförutsägbarhet 19. Det är dock viktigt att tänka på att läckagemängd inte är synonymt med besvärsgrad. En person med relativt liten läckagemängd kan uppleva dessa lika besvärande som personen med stora läckage. Ett livskvalitetsinstrument där patienten själv får skatta sin upplevelse ger en bra subjektiv beskrivning av problemet. Länk: Bedömning Utifrån den inhämtade informationen om anamnes, status och livskvalitet görs en bedömning av urinläckagen där inkontinensdiagnos ställs (se flödesschema). 4
5 Bedömning och behandling av urininkontinens Basal utredning: Anamnes, miktionslista/vätskelista, läckagemätning, urinsticka/urinodling, ev residualurinmätning resudualurinmätning Basal utredning: Anamnes, miktionslista/vätskelista, läckagemätning, urinsticka/urinodling, ev resudualurinmätning Ansträngningsinkontinens - Läckage vid ansträngning hosta, nysning, hopp mm - Normal miktionslista - Urinprov ua Åtgärd - Information om ansträngnings inkontinens - Genomgång av miktionslistor/vätskelistor - Rådgivning om vätskeintag, förstoppning, övervikt, hosta rökning, lokal östrogenbehandl. - Bäckenbottenträning - ev utprovning av inkontinens- hjälpmedel. - Coachning, uppföljning - Utvärdera efter 1-3 månader Vid förbättring Ingen effekt Ny coachning! Läkarbeök Överaktiv blåsa/ Överaktiv Trängningsinkontinens blåsa/ Trängningsinkontinens - Läckage i samband med - trängning. Läckage i samband med - Trängning. > 8 miktioner/dygn - > Liten 8 miktioner/dygn max/ medelvolym - Liten Urinprov max/ ua medelvolym - Urinprov Anamnes ua < 6 mån. ge läkartid Åtgärd - Information - om om överaktivblåsa trängnings inkontinens - Genomgång - av av miktionslistor - Rådgivning - om; om; toalettregim, vätskeintag, förstoppning, övervikt, hosta, rökning, lokal lokal östrogenbehandl. - Blåsträning - - Bäckenbottenträning - - Utprovning - av av inkontinens- hjälpmedel. - Coachning, - uppföljning - Utvärdera - efter efter månader Ingen effekt Läkarbesök Blandinkontinens Kombination av Ansträngningsinkontinens och överaktivblåsa Åtgärd Åtgärda de symtom som dominerar Överrinningsinkontinens - Urinläckage vid ansträngning (ibland endast nattetid) - Täta miktioner, små skvättar - Känsla av ofullständig tömning - Svag urinstråle - Krystning vid blåstömning - Resudualurin Residualurin Ge akut snar tid till läkarbesök!!! 5
6 Läkare initieras om patienter har: Urinvägsinfektion Makroskopisk hematuri Trängningar/ trängningsinkontinens med kort anamnes < 6månader Grav ansträngningsinkontinens Äldre patient med behov av allmänmedicinsk undersökning Behov av gynekologisk undersökning, prolaps Neurologisk eller metabol sjukdom Män med inkontinens (som inte tidigare är utredda) Symtom på avflödeshinder Behov av läkemedelsbehandling/läkemedelsjustering Om patienten själv så önskar Uteblivet svar på initial behandling inom 3-5 mån Behandling Information All behandling skall föregås av en ordentlig patientinformation om anatomi, fysiologi, normalt miktion- och dryckesmönster samt uppkomsten/anledningen till urininkontinens. Ev korrigering av miktion- och dryckesmönster. Utifrån patientens urinlista kan information ges om; - Reducering av vätskeintag vid stora total urinmängder. Informera om att kaffe och te är vattendrivande vilket kan ge besvärande nykturi 20 - Öka miktionsintervallen vid frekventa miktioner > 8 gånger/dygn - Minska intervallen vid för få miktioner < 4 gånger/dygn. Information om att vattendrivande medicinering kan påverka läckageproblemet Förstoppning kan leda till läckageproblem och bör i förekomna fall åtgärdas. Ge råd om kost, motion och sunda toalettvanor. Övervikt ger tryckökning på urinblåsan samt bäckenbotten och ökar därför risken för UI. Viktnedgång kan leda till minskade läckage 20. Ge kost- och motions råd Hosta vid ex astma ökar buktrycket och risken för urinläckage. Rökning ökar risken för UI 20 troligen genom påverkan på bindväven, dessutom kan rökhosta påverka belastning på bäckenbotten. Erbjud hjälp med rökavvänjning. Lokal behandling med Östrogen (vagifem) kan ha bra effekt vid framförallt 20, 21 trängningsinkontinens och blandinkontinens på postmenopausala kvinnor 6
7 Bäckenbottenträning Bäckenbottenträning är effekt vid såväl ansträngnings som blandinkontinens, men kan också provas vid trängningsinkontinens. Det bör därför vara förstavalsbehandlingen under minst 3 månader. Syftet med träningen är att stärka muskulaturen vilket lyfter och stödjer bäcken organen. Dessutom förbättras urinrörets stängningsmekanism genom ökad muskelkraft runt urinröret, slidan och ändtarm. Individuell träningsinformation, kontroll av muskelkontraktionen samt fortlöpande coachning under träningsperioden är viktiga aspekter för att få optimalt träningsresultat. Länkar till information om bäckenbottenträning se nedan. För kvinnor: För män: Instruktion personal: Instruktionsfilm: finns på Vaginala koner Effekten med vaginala koner har diskuterats genom åren men det finns nu randomiserade studier som funnit att konträning kan ge bot och/eller förbättring för personer med ansträngningsinkontinens. De studier som har randomiserat mellan konträning och bäckenbottenträning har dock funnit bättre effekt av bäckenbottenträning, vilket även är ett billigare alternativ. Olika typer av koner finns på marknaden, vilka kostar ca 400 kr Metoden baseras på att en kon sätts in i slidan. Känslan av att denna faller ut ger en feedback till bäckenbotten att kontrahera sig Börja med en lätt kon och håll denna på plats stående en minut genom att spänna bäckenbottenmuskelaturen 2. När den första konen kan hållas på plats gående ca 20 minuter, byts konen till en men tyngre vikt. 3. Sista steget är att kunna hålla den tunga konen under träning 20 Kirurgisk av ansträngningsinkontinens Olika former av intravaginal slyngplastik (TVT alt TVT-O) är idag de vanligaste operationsmetoderna i Sverige, där ca 80 procent av de opererade kvinnorna uppger fullständig bot. Innan ställningstagandet till operation bör kvinnan ha fått adekvat information om behandlingens nytta och risker samt provat bäckenbottenträning under tre månader 22. Kvinnor med blandinkontinens ska erbjudas blås- och bäckenbottenträning samt antikolinergisk behandling innan beslut om operation tas. Remiss skrivs av distriktsläkare och skickas till kvinnokliniken, Universitetssjukhuset Örebro, eller Karlskoga lasarett. 7
8 Blåsträning Målet med blåsträningen är att normalisera miktionsmönstret, öka kapaciteten i urinblåsan och att hjälpa patienten att återfå kontrollen över blåsa. I blåsträningen ingår, patientutbildning, information om normal blåsfunktion, anatomi och fysiologi miktionsprogram med information om: - att korrigera dåliga vanor, (kissa för säkerhetsskull) - att inte miktera på första signalen. - gradvis utökning av miktionsintervallerna (från ex 1 gång/timme till var 3-4 timme) - att öka kapaciteten i urinblåsan - att reducera inkontinensepisoderna, sitt ner och försök att hämma träningen (gå på toaletten i lugnt skede ) - Coacha patienten att återta kontrollen över urinblåsan och genom det få bättre självförtroendet 20 Skriftlig information finns nedan: Miktionsregim För personer som behöver assisterad hjälp till toaletten rekommenderas: Schemalagda miktioner, rekommenderas för personer som inte själva kan medverka vid toalettbesöket eller beslutet att kasta vatten. En passiv toalettassistans där personal hjälper patienten till toaletten var 2-4 timme 20. Vane träning, är en toalettregim /schema som är anpassat efter patientens miktionsmönster. Patientens miktionsschema används för att fastställa ett toalettschema där intervallen är mindre än då patienten normalt går till toaletten. Patienten ska ges tillfälle att kasta vatten innan urinläckagen inträffar. Intervallen kan bli längre eller kortare under dagen beroende på hans eget mönster (medicinering) 20. Datum: Revideringsdatum: Manusförfattare: Gunnel Andersson, med dr, uroterapeut, inkontinenssamordnare Centrum för hjälpmedel och urologkliniken Örebro läns landsting. Faktagranskare: Karin Franzén, med dr, överläkare, kvinnokliniken, Universitetssjukhuset Örebro 8
9 Referensliteratur 1. Andersson G, Johansson JE, Garpenholt Ö, Nilsson K. Urinary Incontinence - Prevalence, Impact on Daily Living and Desire for treatment. A population-based Study. Scand J Urol Nephrol 2004;38(2): Stenzelius K, Mattiasson A, Hallberg IR, Westergren A. Symptoms of urinary and faecal incontinence among men and women 75+ in relations to health complaints and quality of life. Neurourol Urodyn 2004;23(3): Teunissen TA, van den Bosch WJ, van den Hoogen HJ, Lagro-Janssen AL. Prevalence of urinary, fecal and double incontinence in the elderly living at home. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2004;15(1):10-3; discussion Aggazzotti G, Pesce F, Grassi D, Fantuzzi G, Righi E, De Vita D, et al. Prevalence of urinary incontinence among institutionalized patients: a cross-sectional epidemiologic study in a midsized city in northern Italy. Urology 2000;56(2): Hellstrom L, Ekelund P, Milsom I, Skoog I. The influence of dementia on the prevalence of urinary and fecal incontinence in 85-year-old men and women. Arch Gerontol Geriatr 1994;91: Hunskaar S, Lose G, Sykes D, Voss S. The prevalence of urinary incontinence in women in four European countries. BJU Int 2004;93(3): Minassian VA, Drutz HP, Al-Badr A. Urinary incontinence as a worldwide problem. Int J Gynaecol Obstet 2003;82(3): Andersson G, Johansson JE, Nilsson K, Sahlberg-Blom E. Accepting and adjusting: older women's experiences of living with urinary incontinence. Urol Nurs 2008;28(2): Borrie MJ, Bawden M, Speechley M, Kloseck M. Interventions led by nurse continence advisers in the management of urinary incontinence: a randomized controlled trial. CMAJ 2002;166(10): Du Moulin MF, Hamers JP, Paulus A, Berendsen CL, Halfens R. Effects of introducing a specialized nurse in the care of community-dwelling women suffering from urinary incontinence: a randomized controlled trial. J Wound Ostomy Continence Nurs 2007;34(6): Dumoulin C, Hay-Smith J. Pelvic floor muscle training versus no treatment for urinary incontinence in women. A Cochrane systematic review. Eur J Phys Rehabil Med 2008;44(1): Watson NM, Brink CA, Zimmer JG, Mayer RD. Use of the Agency for Health Care Policy and Research Urinary Incontinence Guideline in nursing homes. J Am Geriatr Soc 2003;51(12):
10 13. Sandvik H, Hunskaar S, Eriksen BC. Management of urinary incontinence in women in general practice: actions taken at the first consultation. Scand J Prim Health Care 1990;8(1): Abrams P, Cardozo L, Fall M, Griffiths D, Rosier P, Ulmsten U, et al. The standardisation of terminology of lower urinary tract function: report from the Standardisation Sub-committee of the International Continence Society. Am J Obstet Gynecol 2002;187(1): Cheater FM, Baker R, Gillies C, Wailoo A, Spiers N, Reddish S, et al. The nature and impact of urinary incontinence experienced by patients receiving community nursing services: A cross-sectional cohort study. Int J Nurs Stud 2008;45(3): Coyne KS, Kvasz M, Ireland AM, Milsom I, Kopp ZS, Chapple CR. Urinary incontinence and its relationship to mental health and health-related quality of life in men and women in Sweden, the United Kingdom, and the United States. Eur Urol 2012;61(1): Kinn AC, Zaar A. Quality of life and urinary incontinence pad use in women. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 1998;9(2): Ozkan S, Ogce F, Cakir D. Quality of life and sexual function of women with urinary incontinence. Jpn J Nurs Sci 2011;8(1): Coyne KS, Sexton CC, Irwin DE, Kopp ZS, Kelleher CJ, Milsom I. The impact of overactive bladder, incontinence and other lower urinary tract symptoms on quality of life, work productivity, sexuality and emotional well-being in men and women: results from the EPIC study. BJU Int 2008;101(11): Abrams P, Cardozo L, Khoury S, Wein A. Incontinence: Health publication Ltd 2009; Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik. Behandling av urininkontinens. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); Hammarström M. ea. Indikationer för operation vid ansträngningsinkontinens hos kvinnor. Rapport 2011:06 Nationella medicinska indikationer
BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens
BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner
Läs merOm blåsdysfunktion (inkontinens) med referenser
Om blåsdysfunktion (inkontinens) med referenser Framtaget av Agneta Sandberg, uroterapeut Landstinget Blekinge och Anders Engelholm, utvecklingsledare Kommunförbundet Västernorrland (FoU Västernorrland)
Läs merRiktlinjer vid blåsfunktionsstörning
Medicinskt ansvarig sjuksköterska Handlingstyp Riktlinje 1 (9) Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvården i särskilda boendeformer och hemsjukvård på Gotland Bakgrund Riktlinjen
Läs merLUTS Lower Urinary Tract Symptoms - Nedre urinvägssymptom. Mannens blåsa i vått och torrt URINARY INCONTINENCE
Mannens blåsa i vått och torrt övre urinvägarna (njurar och ureteres) Göteborg, 19 november 2015 Ulf G H Malmsten; geriater överläkare nedre urinvägarna (urinblåsa och urethra) Gray s Anatomy of the Human
Läs merRiktlinjer för vård vid urininkontinens i Nyköpings kommun
Riktlinjer utarbetade för: Äldre och Handikappnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård: Inkontinens Framtagen av ansvarig tjänsteman Granskad av Masar D-län Birgitta Wejlin, MAS Utgåva: 1 Ersätter
Läs merUrininkontinens i öppna jämförelser
2012-10-25 Dnr 15714/2010 1(11) Avdelningen för statistik och utvärdering Enheten för öppna jämförelser Marianne Lidbrink marianne.lidbrink@socialstyrelsen.se Kommunernas kontakt Urininkontinens i öppna
Läs merUrininkontinens i öppna jämförelser
2013-05-16 Dnr 15714/2010 1(12) Avdelningen för statistik och utvärdering Enheten för öppna jämförelser Marianne Lidbrink marianne.lidbrink@socialstyrelsen.se Kommunernas kontakt Urininkontinens i öppna
Läs merUrininkontinens Organisation och omhändertagande i primärvården i Örebro län.
Urininkontinens Organisation och omhändertagande i primärvården i Örebro län. Gunnel Andersson Leg.ssk, Uroterap, Med.dr. Urologkliniken, Universitetssjukhuset Örebro Karin Franzén överläkare. Kvinnokliniken,
Läs merVÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor
Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- och blandinkontinens, vuxna kvinnor Lokalt vårdprogram ansträngnings- trängningsoch blandinkontinens, vuxna kvinnor Inledning Arbetsgruppens uppdrag har varit
Läs merFEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery
FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery Margareta Nilsson Enheten för Obstetrik och Gynekologi
Läs merVÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor
VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009 Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- och blandinkontinens, vuxna kvinnor VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009 Lokalt
Läs merForskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan
1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik
Läs merVÅRDPROGRAM. Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna SMEDJEBACKENS KOMMUN. Ägare: LD Hjälpmedel
VÅRDPROGRAM Ägare: LD Hjälpmedel Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna Framtaget av (förf.) Marie Ahlfors, tf. Kontinenssamordnare LD Hjälpmedel Marit
Läs merBäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens
Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens En jämförelse mellan EMG-biofeedback och konventionell träningsmetod Författare: Göta Knappsberg, barnmorska Anette Nilsson, barnmorska Mödravårdcentralen,
Läs merUroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens
Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Primärvårdsdag 9 december 2015 Vem söker för urininkontinens?
Läs merNytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning
Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning i Uppsala län Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län www.lul.se/inkontinensfragor NIKOLA Vårdprogrammet är integrerat
Läs merVÅRDPROGRAM URININKONTINENS/BLÅSFUNKTIONSSTÖRNING HOS KVINNOR I DALARNA
Dokumentets Titel Vårdprogram Urininkontinens/blåsfunktionsstörning hos kvinnor i Dalarna Ägare: LD Hjälpmedel Framtaget av (förf.) Ingrid Bergelin, Gynekolog Kvinnokliniken Mora Marcus Bladfält, Distriktsläkare-läkare
Läs merUrininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län
Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade
Läs merInkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa
Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa Ett pressmaterial från Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, informationschef, Pfizer AB Tel: 08-550 529 75. Mobil: 0768-89 29 75. E-post: annelie.barkelund@pfizer.com
Läs merUnderlag till frågor om urininkontinens
Dokumentbeteckning 2014-02-20 Dnr 5.2-15714/2010 1(6) Avdelningen för statistik och jämförelser Enheten för öppna jämförelser 2 marianne.lidbrink@socialstyrelsen.se Underlag till frågor om urininkontinens
Läs merBehandling eller inkontinensskydd? - En hälsoekonomisk analys av insatser vid urininkontinens
Behandling eller inkontinensskydd? - En hälsoekonomisk analys av insatser vid urininkontinens Gunnel Andersson, uroterapeut, inkontinenssamordnare, med.doktor, Centrum för hjälpmedel Örebro läns landsting
Läs merLäkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens
Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens Vad är det normala? att kissa 6-8 gånger per dygn. att gå upp och kissa 1-2 gånger per natt. att urinblåsan bör kunna rymma 3-5 dl att när
Läs merInkontinensbesvär. - bedömning och behandling ur ett uroterapeutiskt perspektiv
Inkontinensbesvär - bedömning och behandling ur ett uroterapeutiskt perspektiv Helena Hallencreutz Grape Uroterapeut / Leg. specialistsjukgymnast Urologiska kliniken Uroterapeut Blåstömningsbesvär, inkontinenesbesvär,
Läs merNIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt?
NIKOLA Aktiviteter under senaste året vad har hänt? KlaraKrav Stöd vid upphandling Förståelse Samsyn Klassificering Egenskaper Innehåll Kvalitetsprogram Filmer Nyheter Instruktioner Blanketter Läs mer
Läs merKvalitetsprogram vid blåsstörning
Processbild över kvalitetsprogrammet v03 Utreda Planera Bedöma Åtgärda Utvärdera Hämta in anamnes och status Välj mätmetoder utifrån anamnes och status Diagnostisera, sätt mål och välj behandling Ge råd,
Läs merTill dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03
Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:
Läs merLUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad
LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad Orsaker till LUTS Utredning av LUTS patienter I primärvården Behandling När ska man
Läs merFör att identifiera urinläckage fråga
2013-05-16 MAS KC 3 2013-05-16 MAS KC 4 För att identifiera urinläckage fråga Om personen läcker urin vid urinträngning Om personen hinner fram till toaletten Om personen har färre än 4 eller fler än 8
Läs merAkupunktur vid behandling av trängningsinkontinens
September 2007 1 (11) Akupunktur vid behandling av trängningsinkontinens Frågeställning Vilken är patientnyttan och hur kostnadseffektivt är akupunktur vid behandling av trängningsinkontinens? Bör metoden
Läs merHandläggning av prolaps, gällande rutin
Handläggning av prolaps, gällande rutin Berörda enheter Samtliga enheter inom Kvinnosjukvården Norrbotten. Syfte Erbjuda likvärdig, god och säker vård till kvinnor med prolaps vid samtliga enheter inom
Läs merKateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre..
Kateter - inget nytt påfund! Urinblåsan viktigare än du tror! John of Gaddesden (1300-1367) - konsekvenser av kateterinläggning och överfylld urinblåsa Eva Joelsson-Alm Intensivvårdssjuksköterska, Med.
Läs merSAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING.
SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING. Det här är ett samtalsstöd för dig som möter män med erektionsproblem. Det är tänkt att fungera
Läs merNedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall
Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling
Läs merTill dig som vill veta mer om inkontinens
Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du
Läs merRiktlinje för god inkontinensvård
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merGynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19520202-0202 Inkontinens Och Prolaps 58 år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel.
Läs merInkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM
Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna
Läs merTät.nu (econtinence)econtinence project DISPOSITION E-HÄLSA/M-HÄLSA INTERNET, SMARTA MOBILER OCH HÄLSOAPPAR
Tät.nu (econtinence)econtinence project TÄT.NU OM APPAR OCH INTERNET VID INKONTINENS Syfte att utveckla, utvärdera, och implementera behandlingsprogram för urininkontinens via Internet, smartphone och
Läs merVAD ÄR LUTS. och hur kan det behandlas? Information om nedre urinvägssymptom (LUTS) och de olika behandlingsalternativen.
VAD ÄR LUTS och hur kan det behandlas? Information om nedre urinvägssymptom (LUTS) och de olika behandlingsalternativen. WELLSPECT does not waive any right to its trademarks by not using the symbols or.
Läs merVad är LUTS och hur kan det behandlas?
Vad är LUTS och hur kan det behandlas? Information om nedre urinvägssymptom (LUTS) och de olika behandlingsalternativen. Manlig hälsa och manlighet På vissa sätt kan det vara svårt att vara man. Vi har
Läs merTentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi
En 67-årig man söker vårdcentralen på grund av täta trängningar och miktionssveda sedan några dagar. Tempen är 37,5. Urinstickan visar lpk 3+, ery 2+, nitrit +. 1:1. Vilken är den troligaste diagnosen?
Läs merArnfridur Henrysdottir LÅNGTIDSUPPFÖLJNING MED CYSTOSKOPI EFTER TVT- OPERATION VISAR INGA NÄTEROSIONER I URINBLÅSAN
LÅNGTIDSUPPFÖLJNING MED CYSTOSKOPI EFTER TVT- OPERATION VISAR INGA NÄTEROSIONER I URINBLÅSAN BAKGRUND TENSION-FREE-VAGINALTAPE OPERATIONSMETODEN (TVT) INTRODUCERADES 1995 AV ULMSTEN ET AL. INDIKATION:
Läs merFöreträdare: Karl-Johan Myren
BESLUT 1 (8) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-10 Vår beteckning 583/2004 SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 30037 104 25 Stockholm Företrädare: Karl-Johan Myren SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna
Läs merBäckenbottenträning. vid kvinnlig urininkontinens. Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset
Bäckenbottenträning vid kvinnlig urininkontinens Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset Förskrivarutbildning 16 februari 2016 Varför bäckenbottenträna?
Läs merBlåsdysfunktion hos äldre
Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion är inte en del av det normala åldrandet även om besvären är vanligare hos den äldre befolkningen Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning Urininkontinens
Läs merÄldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?
Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan
Läs merBehandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre
Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre En systematisk litteraturöversikt Oktober 2013 (preliminär version webbpublicerad 2013-10-08) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish
Läs mer12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens
12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).
Läs merVad gör uroterapeuten?
Vi som arbetar med uro/nefro vid Barn- och ungdomskliniken, NUS, Umeå Gertrud Ortman Anna-Clara Rullander Uroterapeuter Dr Ghassan Komo Läkare Vad gör uroterapeuten? 1 Uroterapeuten arbetar med Medicinska
Läs merNedre urinvägssymptom vid MS
Nedre urinvägssymptom vid MS Vårdprogram vid samarbete med Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus En betydande andel av patienter med MS har symptom på störningar av de nedre urinvägarnas funktion.
Läs merLivsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur BMI och rökning påverkar komplikationer, patientens nöjdhetsgrad och resultat
Läs merKvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården. Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013
Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013 Definition Enligt ICS: Ofrivilligt urinläckage, att inte nå toaletten i tid Varningstiden,dvs
Läs merVårdprogram för inkontinens nådde inte sitt syfte Antalet remisser ökade och utredningar görs fortsatt på för hög sjukvårdsnivå
RESULTAT Under treårsperioden 2002 till och med 2004 gjordes totalt 1 043 nybesök, varav två tredjedelar (701) kom på remiss och en tredjedel (342) sökte själva. Totalt sett ökade antalet remitterade patienter
Läs merInkontinensprojektet
Inkontinensprojektet Personalens uppfattningar om äldre vårdtagares urininkontinens vid tre kommunala vård- och omsorgsboenden och hantering av frågor kring detta Kortversion av slutrapport Problemet påverkar
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merRutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke
Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merBlåsdysfunktion Dalarna. Anders Engelholm
Blåsdysfunktion Dalarna Anders Engelholm 2016-11-08 Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är läckage av sådan omfattning
Läs merUrininkontinens hos kvinnan basal utredning. Claudia Bruss, öl Skånes universitetssjukhus 2018
Urininkontinens hos kvinnan basal utredning Claudia Bruss, öl Skånes universitetssjukhus 2018 Definition: ICS (INTERNATIONAL CONTINENCE SOCIETY): OFRIVILLIG URINLÄCKAGE OAVSETT DESS BAKGRUND Funktionell:
Läs merBlås- och bäckenbottenträning
BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS
Läs merDin värdering efter operationen (ca 1 år)
Din värdering efter operationen (ca 1 år) 58-årig kvinna 1 år efter prolaps- eller inkontinensoperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig
Läs merGör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?
Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,
Läs merVad kan uroterapi erbjuda? 2015-02-05 Johanna Sjögren
Vad kan uroterapi erbjuda? Specialistvård VC Egenvård Kvinnlig urininkontinens www.skane.se/sus/bbc Vårdprogram för primärvården i Region Skåne Utredning Anamnes, medicinlista Preliminär diagnos Urinsticka
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merDin värdering 1 år efter operationen
Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-15 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19660101-0101 Hysterektomi
Läs merSeba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten
Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Endast Seba gör det möjligt att på ett säkert och bekvämt sätt förflytta en vårdtagare från liggande till sittande på sängkanten
Läs mer1. Inledning. Urininkontinens
1. Inledning Urininkontinens Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem och berör mer än 50 miljoner människor i världen, varav cirka 500 000 i Sverige. Minst 300 000 har eller önskar idag behandling
Läs merVad är värdig vård vid blåsdysfunktion?
Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion? Värdig vård vid Anders Engelholm BD Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är
Läs merVad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion
Vad är urologi? Seminarium 1 Vad är urologi? Tumörsjukdom i urinvägarna Infektioner i urinvägarna Sten i urinvägarna Trauma Erektil dysfunktion Neurogena blåsrubbningar Inkontinens Sjukdomar i penis Skrotala
Läs merInterStim -behandling VID PROBLEM ATT KONTROLLERA URINBLÅSAN
InterStim -behandling VID PROBLEM ATT KONTROLLERA URINBLÅSAN Patientinformation Om du har inkontinens är du inte ensam. Över 45 miljoner människor 1 i Europa har problem att kontrollera urinblåsan, vilket
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merVårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting
Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Utformat av deltagarna i Förbättringsprogram 4 våren 2010; Marita Palm Ankarman distriktssköterska HC Stora Trädgårdsgatan Västervik Nina
Läs merHandlingsplan för gynekologi och urologi
1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merPersoners upplevelser av att leva med urininkontinens
EXAMENSARBETE Hösten 2014 Sektionen för Hälsa och Samhälle Sjuksköterskeprogrammet Omvårdnad 15 hp Personers upplevelser av att leva med urininkontinens -en allmän litteraturstudie Författare Louise Appelgren
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merÄLDRE KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA URININKONTINENS
Hälsa och samhälle ÄLDRE KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA URININKONTINENS EN LITTERATURSTUDIE ENRIQUETA SALVATIERRA JULIA STORMBY Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 41-60 p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogram
Läs merNutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merUroGynekologiskt Centrum
Uro Gynekologiskt Centrum Samlat omhändertagande av kvinnor med urininkontinens Kvinnor med urininkontinens är en stor patientgrupp som handläggs på flera olika nivåer inom öppen och sluten vård. vid Universitetssjukhuset
Läs merPatientinformation. till dig som fått recept på Cialis (tadalafil)
Patientinformation till dig som fått recept på Cialis (tadalafil) Nästan alla män har varit med om sviktande erektion någon gång. För de flesta män handlar det då om prestationsångest och kan bli en psykologisk
Läs merMAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA
V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer
Läs merVerksamhetsplan inom området inkontinens och blåsstörningar
1(1) 25 mars 2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut Verksamhetsplan inom området inkontinens och blåsstörningar För att kunna genomföra intentionerna i verksamhetsplanen behövs en prioriteringsordning
Läs merMissfall och misstänkt X
Missfall och misstänkt X Helena Kopp Kallner Specialist Obst/Gyn Danderyds Sjukhus Misstänkt X Delas upp i: Definitivt X PUL=pregnancy of unknown location Vid s-hcg över 1000 bör man kunna se något intrauterint
Läs merSTÖRNINGAR I URINBLÅSANS
STÖRNINGAR I URINBLÅSANS FUNKTION HOS BARN En sammanfattning för icke-medicinare Denna sammanställning handlar om barn som kissar på sig. Grundsyftet är att visa vad det här beror på, vad det inte beror
Läs merMAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA
V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer
Läs merURINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde
1 URINPROV Prov lämnas i många olika situationer Urinprov kan behöva lämnas av olika anledningar, till exempel när patienten utreds för sjukdom eller då olika uppföljningar behöver göras. Det är alltid
Läs merBilaga 1. Olika typer av urininkontinens
Bilaga 1. Olika typer av urininkontinens och deras orsaker Inledning Urininkontinens kan ha anatomiska, fysiologiska och patologiska orsaker i bäckenorganen eller bero på generella sjukdomar. Särskilt
Läs merÄldres läkemedelsbehandlingl
Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer
Läs merHinner du? Information om manlig inkontinens
URO17004SEa 09.2017 Hinner du? Information om manlig inkontinens Blåsan.se Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan. Överaktiv blåsa är lika vanligt hos män som
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merSfinkterskada hos obstetriska patienter
Sfinkterskada hos obstetriska patienter Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merNocturi och nattlig polyuri bland äldre. Ragnar Asplund Doc i allm med Forsknings- och Utvecklingsenheten Jämtlands läns landsting
Nocturi och nattlig polyuri bland äldre Ragnar Asplund Doc i allm med Forsknings- och Utvecklingsenheten Jämtlands läns landsting Strömsunds kommun 108 km 2 ; 1.2 inv/km 2 STRÖMSUND Sömn och hälsa har
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12
Läs mer