Arbetstekst nr. 30 Arbetslivsinriktad rehabilitering Gunilla Henningsen Rönnblom, S
|
|
- Håkan Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arbetstekst nr. 30 Arbetslivsinriktad rehabilitering Gunilla Henningsen Rönnblom, S Arbeidstekst nr. 30 Nordisk Uddannelsescenter for Døvblindepersonale (NUD) Dronninglund 1995 Adresse: NUD Slotsgade 8 DK-9330 Dronninglund Danmark Telefon , Fax E-post: nud@inet.uni2.dk Arbetstext nr. 30 Arbetslivsinriktad rehabilitering Av Gunilla Henningsen Rönnblom Nordisk Uddannelsescenter for Døvblindepersonale 1995 ISBN
2 INNEHÅLL 1. ARBETSMARKNADSVERKET... sida 7 2. ARBETSMARKNADSINSTITUTENS UPPDRAG... sida 8 Mål för verksamheten... sida 8 Arbetslivsinriktad rehabilitering vid Ami... sida 8 3. ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING FÖR DÖVBLINDA... sida 9 Utredning och rådgivning... sida 10 Syn- hörselrehabilitering... sida 12 Arbetsvägledning... sida 12 Arbetsprövning i reell miljö... sida 16 Utprovning av arbetshjälpmedel och anpassning av arbetsplats... sida RESULTAT... sida 19 2
3 FÖRORD Denna arbetstext beskriver den arbetslivsinriktade rehabilitering som idag erbjuds dövblinda vid Arbetsmarknadsinstitutet (Ami) för hörselskadade och döva i Uppsala. Arbetsmetoderna grundar sig dels på de riktlinjer för vår verksamhet som fastställs av riksdag och regering, och dels på många års rehabiliteringsarbete med dövblinda. På institutet bedrivs rehabiliteringsarbetet for dövblinda vid två sektioner; sektionen för hörselskadade och sektionen för döva. Dövblindas kommunikationsmetod - teckenspråk eller tal -avgör sektionstillhörighet. I vårt dagliga arbete använder vi begreppen synskadade döva respektive syn- hörselskadade, och på vissa ställen i arbetstexten finner Du dessa uttryck när grupperna beskrivs åtskilda. I arbetstexten finner Du också en kortfattad beskrivning av Arbetsmarknadsverket samt arbetsmarknadsinstitutens uppdrag. Ami är en föränderlig organisation och erfarenheten har visat att detaljerad information snabbt blir inaktuell. Uppsala i mars, 1995 Gunilla Henningsen Rönnblom. Författarens adress: Hjemmet for Døve, Grantoppen as Postboks 140 N-3240 Andebu Tel: Telefax: Ami:s adress: Ami för hörselskadade och döva Box 315 S- 3
4 Uppsala Tel (18) Telefax: + 46 (18)
5 1. ARBETSMARKNADSVERKET * är en statlig myndighet som har till uppgift att verkställa den arbetsmarknadspolitik, som regering och riksdag beslutar om * är ett serviceorgan till arbetsgivare och arbetssökande. Verksamheten bedrivs anslagsfinansierat på arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut, samt intäktsfinansierat inom arbetslivstjänster. Arbetsförmedlingarna ger service till dem som söker arbete och till arbetsgivare som söker arbetskraft. Dövkonsulenterna är konsulter inom arbetsförmedlingens organisation. De ska medverka till att döva får samma möjligheter till service på arbetsförmedlingen, som hörande. Detta innebär bl a att informera om, och remittera till Arbetsmarknadsinstitutet for hörselskadade och döva. De ska också ge service till arbetsgivare som anställer döva, dock ej tolkhjälp. I Sverige finns elva tjänster, fördelade över hela landet. Synkonsulenterna har motsvarande uppgift för synskadade och i Sverige finns för närvarande nio tjänster. Arbetsmarknadsinstituten (Ami) finns i varje län i landet och har särskilda resurser för arbetshandikappade och andra utsatta grupper, som behöver fördjupad vägledning och arbetslivsinriktad rehabilitering for att få arbete. Det finns Ami för personer med rörelsehinder, synskada, hörselskada, dövhet, förståndshandikapp, tidigare missbruk och tidigare psykisk sjukdom. Rehabiliteringsuppdragen kommer till Ami från arbetsförmedlingen, sjuk- och hälsovården eller Försäkringskassan. Ami-resurser för dövblinda finns på två platser i landet; - Ami i Göteborg tar emot syn-hörselskadade från väst- och sydsverige - Ami för hörselskadade och döva i Uppsala tar emot synskadade döva från hela landet, samt syn-hörselskadade från norra Sverige och mellansverige. Arbetslivstjänster säljer arbetslivsinriktad rehabilitering till Försäkringskassor och arbetsgivare, for att förhindra att personer som har en anställning slås ut ur arbetslivet. Rehabiliteringstjänsterna utförs ofta av Ami. 5
6 2. ARBETSMARKNADSINSTITUTENS UPPDRAG Mål för verksamheten Mål för verksamheten är * Att arbetslösa får ökade möjligheter att finna och få ett arbete, i första hand på den reguljära arbetsmarknaden. Detta sker bl a genom arbetsvägledning och arbetsprövning. Denna del av verksamheten finansieras av staten. * Att anställda får hjälp att behålla sitt arbete, bl a genom anpassning av arbetsplatsen eller omplacering. Dessa tjänster köps av arbetsgivaren eller Försäkringskassan, via arbetslivstjänster. Arbetslivsinriktad rehabilitering vid Ami Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen vid Ami bygger på en grundläggande människosyn som utgår från att * alla har personliga tillgångar som kan tas tillvara i utbildning och arbete. En människas fysiska och psykiska tillgångar är en del av arbetsförmågan och ska tas hänsyn till i valet av arbetsinriktning * människan är i grunden aktiv och har behov av mål och mening. Detta gäller också social och psykisk aktivitet och många får i arbetet utlopp för sitt aktivitetsbehov * en klar bild av sig själv är viktig för alla och ökar möjligheten till ett realistiskt arbetsval, med balans mellan egen förmåga och arbetets krav. Detta ger en god arbetstillfredsställelse * människan vill ta ansvar för sig själv. Det är en grundläggande förutsättning i rehabiliteringsarbetet att personen i fråga agerar medvetet och självständigt * alla kan utvecklas. Genom vägledning, träning, nya kunskaper och nya erfarenheter kan den arbetssökande stå säkrare inför den forändring som ett nytt arbetsval innebär. 3. ARBETLIVSINRIKTAD REHABILITERING FÖR DÖVBLINDA Arbetslivsinriktad rehabilitering vid Ami förutsätter att den dövblinde, inom rimlig tid, bedöms kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. För dövblinda i Sverige är möjligheterna till basrehabilitering och kvalificerad psykologisk behandling mycket begränsade. Detta leder, för oss som arbetar med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, ibland till en svår balansgång mellan den enskilde dövblindes behov och de riktlinjer som styr vår verksamhet. 6
7 Ami för hörselskadade och döva kommer varje år i kontakt med ca 30 dövblinda. Av dessa har majoriteten Ushers syndrom I eller Ushers syndrom li. Man kan urskilja två huvudgrupper: * unga, som mer eller mindre saknar arbetslivserfarenhet * yrkesverksamma, som ofta på grund av synförsämringar står inför en ny inriktning i sitt arbetsliv. Den arbetslivsinriktade rehabilitering institutet erbjuder är följande: * Utredning och rådgivning * Syn- hörselrehabilitering * Arbetsvägledning - i gruppsamtal eller individuella samtal - praktisk arbetsorientering och -träning, PRAOT * Arbetsprövning i reell miljö * Utprovning av arbetshjälpmedel och anpassning av arbetsplats Rehabilitering är en process, som startar med utredning och rådgivning. Vilka insatser som därefter följer är helt beroende av den enskilde dövblindes behov och uppsatta mål, och kombineras därefter. T ex kan en person med bestämd arbetsinriktning i första hand arbetspröva, för att på så sätt ta reda på mer om sina forutsättningar for arbetet i fråga. Resultatet av prövningen kan bli att han/hon behöver vägledningssamtal för att finna en annan arbetsinriktning. Du finner här nedan en närmare beskrivning av våra arbetsmetoder och våra erfarenheter. Utredning och rådgivning Syfte * Att i samverkan med den arbetslöse dövblinde komma fram till vilka insatser som behövs för att han/hon ska kunna finna och få ett arbete. * Att i samverkan med den anställde dövblinde och hans/hennes arbetsgivare komma fram till vilka insatser som behövs for att han/hon ska kunna behålla sitt arbete. lnnehåll * Analys av arbetsmässiga, utbildningsmässiga, sociala, personliga, medicinska och handikappspecifika arbetshinder och arbetsmöjligheter. * Förslag på vad Ami och/eller andra kan erbjuda den dövblinde. utifrån hans/hennes speciella behov och önskemål. * Upprättande av handlingsplan. Tillvägagångssätt För syn-hörselskadade sker den första kontakten i regel på hemorten, ofta i samarbete med syncentral eller hörcentral, och följs av utredning på institutet. För de flesta synskadade döva görs däremot hela utredningen på Ami, under en vecka. För att bereda möjlighet till utbyte med andra i 7
8 liknande situation, kallas flera dövblinda vid samma tillfälle och i utredningen medverkar arbetskonsulent, pedagog, psykolog och socialkonsulent. Personalen arbetar alltid parvis. Ett särskilt material, som har utvecklats vid institutet, bildar underlag for självskattningar och individuella samtal. För övrigt genomförs utredningen genom individuella samtal, och ett antal självskattningsformulär bildar underlag for individuella samtal när det gäller den dövblindes arbetserfarenheter och utbildningserfarenheter. Den sociala och ekonomiska situationen kartläggs i samtal med socialkonsulent. Dessutom görs en synutredning, som omfattar synfältsundersökning, synskärpa, kontrastseende och färgseende. Med utgångspunkt i självskattningsformulären klargörs, i individuella samtal, den dövblindes arbetshinder och arbetsmöjligheter. Utifrån vars och ens arbetsproblem, livssituation, individuella behov och det mål personen i fråga vill uppnå görs en handlingsplan för fortsatta insatser. I de fall där den dövblinde inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande, tas i samråd med honom/henne kontakt med annan berörd instans t ex socialtjänsten eller Försäkringskassan. Våra erfarenheter De flesta dövblinda står till arbetsmarknadens förfogande och har hög arbetsmotivation. De som varit yrkesverksamma ett antal år har i regel en realistisk uppfattning om sin egen arbetsförmåga och de krav som ställs i arbetslivet. Unga dövblinda är oftast mycket osäkra på vad de vill och klarar av, och är ängsliga inför steget ut i arbetslivet. För dem är det viktigt att få prova sig fram i arbetsorientering och arbetsprövning i reell miljö, innan de kan komma fram till rätt arbetsinriktning. De som har en anställning har ofta en god relation till sin arbetsledare och uppger att de fått bra stöd t ex för att prova andra arbetsuppgifter när synnedsättningen progredierat. Ett återkommande arbetsproblem är dock bristen på tillräckligt kvalificerade och stimulerande arbetsuppgifter och många upplever att de inte får visa vad de egentligen kan. Kontakten med övriga arbetskamrater upplever de flesta som mycket begränsad och vanligt är att den dövblinde känner sig utanför i arbetsgemenskapen. Den fysiska arbetsmiljön, t ex i fråga om belysning och färgsättning, är för många ytterligare en belastning i arbetssituationen. Vanligen har de dövblinda som institutet kommer i kontakt med, fullföljt en gymnasie- eller yrkesutbildning, trots att studiesituationen for de flesta varit mycket krävande. De dövblinda som efter inskrivning vid institutet gått vidare till ny yrkesutbildning, har fått individuellt anpassade utbildningsprogram. Att leva som dövblind är en extrem livssituation. Inför de förändringar som ett nytt arbete innebär, är det därfor viktigt att den sociala situationen är stabil. De dövblinda som står inför en förändring i sin boende- eller familjesituation rekommenderar vi därför att återkomma för arbetslivsinriktad rehabilitering i ett senare skede. De flesta dövblinda har ett gott stöd på hemorten i regionala dövblindkonsulenter och tolkar. Många har dock ett bristande personligt stöd och det är viktigt att värna om det nätverk som finns när man tar ställning i arbetsvalet. Den synutredning som görs föregås av individuella samtal där den dövblinde ges tillfälle att formulera de frågor han/hon vill ställa i samband med undersökningen. Synpedagogen är med vid läkarbesöket och har uppföljande samtal på institutet. Att på detta sätt få extra tid och stöd, underlättar för den 8
9 enskilde att ta till sig information och ny kunskap om sin synsituation och ger möjlighet att bearbeta detta. De handikappspecifika arbetshindren gäller naturligtvis främst kommunikations- och förflyttningsformåga. Kommunikationssvårigheterna upplever och ger den dövblinde själv i regel uttryck för. Den metod han/hon förlitat sig på fungerar inte längre. Den som t ex klarat att ta emot teckenspråk visuellt gör det bara med mycket stor ansträngning och den som är datorbrukare blir fort syntrött och behöver kanske växla till punktläsning. Syn- hörselskadade kan uppleva en tydlig hörselforlust när synen försämrats och vill i första hand ha optimala hörhjälpmedel, alternativt upplever synnedsättningen som det akuta problemet och vill först och främst ha hjälp med det. De allra flesta syn-hörselskadade behöver kombinerad syn-hörselrehabilitering på institutet innan arbetsvägledning kan bli aktuellt. Svårigheterna vid förflyttning är det däremot oftast arbetsledning, arbetskamrater eller anhöriga som påtalar. Den dövblinde själv är sällan medveten om de risksituationer som han/hon är utsatt for, medan omgivningen bär en ständig oro för ev olyckstillbud. Ett successivt krympande synfält gör också att den dövblindes referensram förändras. Många dövblinda har värk i rygg, nacke, ben och höfter som ett resultat av hög spänningsnivå. Det är i utredningen också viktigt att uppmärksamma andra ev brister i fysisk och psykisk hälsa, då de innebär en extra belastning. De flesta dövblinda har en klar och realistisk bild av sig själva och sina personliga resurser. Påfallande många som institutet kommer i kontakt med har goda intellektuella resurser. De flesta har dock mer eller mindre starka psykiska reaktioner på den stressituation det innebär att vara dövblind. Utöver de rehabiliteringstjänster som institutet kan erbjuda, som t ex vägledning och utprovning av arbetshjälpmedel, ingår ofta i handlingsplanen ansökan om höjd handikappersättning, färdtjänst och bostadsanpassning. Det senare kan genomföras av socialkonsulenten på Ami, i samverkan med ansvarig myndighet på hemorten. Personer som har en anställning behöver ofta, utöver förändrade arbetsuppgifter, anpassningar i arbetsmiljön och information till arbetsledare och arbetskamrater. Syn-hörselrehabilitering Syfte Att den enskilde syn- hörselskadade når ökad medvetenhet om handikappet och dess konsekvenser, samt får ökad kunskap om olika sätt att hantera dessa. Innehåll * Information om syn- och hörselsinnets funktion, samt konsekvenser av olika syn- och hörselnedsättningar * lnformation om, och introduktion i alternativa kommunikationsmetoder * Syn- och hörtaktik * Avspänning Tillvägagångssätt 9
10 Programmet för syn-hörselrehabilitering sträcker sig över ca tre veckor och genomförs dels i grupp, och dels i individuella samtal. Varje enskild deltagares aktuella syn- och hörselstatus bildar utgångspunkt för informationen om konsekvenser av olika syn- och hörselnedsättningar. Personalen orienterar om alternativa kommunikationsmetoder och användare av de olika metoderna ger närmare personliga beskrivningar. En kartläggning görs över i vilka arbetssituationer som handikappet orsakar problem. Och därefter diskuteras alternativa sätt att hantera dessa. Våra erfarenheter De flesta syn-hörselskadade träffar under denna rehabiliteringsperiod for första gången andra personer som de kan identifiera sig med. Med ökad kunskap ökar den enskilde förmågan att handskas med sitt handikapp och hantera situationer på arbetsplatsen, som tidigare kanske vållat obehag och osäkerhet. Valet av ny kommunikationsmetod, t ex tecken som stöd eller teckenspråk, försvåras för många av att möjligheterna till anpassad undervisning och träning är mycket begränsade. Tillit till ett nytt kommunikationssätt kan bara uppnås genom grundläggande utbildning och träning, och individuella utbildningsplaner är nödvändiga att upprätta. Lösningen kan t ex vara anpassade kurser i folkhögskolors eller kompetenscentras regi. Många syn-hörselskadade tar efter rehabiliteringen, för första gången, del i de aktiveringskurser som anordnas av landets dövblindkonsulenter. Arbetsvägledning Syfte Att underlätta den enskilde dövblindes val av arbete eller utbildning. Innehåll * Klargörande av egna behov, intressen och personliga förutsättningar * Klargörande av olika valmöjligheter och deras konsekvenser * Klargörande av arbetslivets och specifika arbetsuppgifters krav * Information om arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiskt stöd * Upprättande av handlingsplan Tillvägagångssätt. Vägledning mot ett arbets- eller utbildningsval innebär en process, med vars hjälp den enskilde dövblinde ska komma fram till ett beslut. För att nå dit behöver de flesta få ökad kunskap om de egna personliga förutsättningarna och information om arbetsmarknad, hjälpmedel och möjliga stödinsatser.vägledningssamtal kan genomföras antingen individuellt eller i grupp, beroende på den enskildes önskemål och förutsättningar. Jag har här valt att beskriva den modell vi utarbetat for vägledning i grupp för synskadade döva. Syfte och innehåll är det samma för syn-hörselskadade, men sammansättningen av programmet kan skilja sig något. Gruppmetoden baseras på samspel och möte. Den enskilde bidrar med sina erfarenheter och tar del av övrigas. Ett särskilt material har utarbetats med aktiverande övningar som samlar gruppen kring gemensamma frågeställningar och stimulerar erfarenhetsutbytet. Gruppen är samlad fem timmar per dag under et par veckor. Av deltagarna krävs att de är motiverade att delta i grupp och lämplig gruppstorlek är 4-6 deltagare. Gruppledarna är minst två personer. Deras främsta uppgift är att 10
11 skapa en trygg och positiv anda i gruppen och att uppmuntra och stödja deltagarna att komma fram till realistiska beslut och handlingsplaner. Detta kan också innebära att konfrontera en enskild deltagare med uppenbar obalans mellan hans/hennes förutsättningar och kraven i ett önskat arbete. En fungerande kommunikation är en absolut forutsättning för delaktighet och trygghet i gruppen. En talarpunkt markeras i rummet dit var och en förflyttar sig när man vill uttrycka något, och till varje kommentar ges respons, som en bekräftelse att budskapet blivit mottaget. Den/de som använder taktilt teckenspråk deltar inte enbart via tolk, utan också i direktkontakt. Deltagarna klargör till att börja med sin aktuella valsituation och sätter upp individuella mål genom att formulera en personlig fråga. Ex: "Jag har avbrutit min gymnasieutbildning på tekniska linjen. Jag vill gärna bli barnskötare. Är det lämpligt för mig?" eller "Jag kan inte fortsätta som lärare på grund av synförsämring. Vad ska jag göra istället?" Redan i början av vägledningsprocessen fokuseras på konsekvenser av att vara synskadad döv. Med utgångspunkt i orden: osäker, spänd, trött, utanför delar deltagarna med sig av upplevelser och erfarenheter och ger varandra stöd och kloka råd om hur man kan hantera en del av konsekvenserna. Därefter följer en inventering av vars och ens personliga behov och intressen i förhållande till arbete. Med utgångspunkt från aktiverande övningar klargör och prioriterar deltagarna sina motiv till att arbeta och sina önskemål i fråga om arbetsvillkor, arbetsuppgifter och arbetsmiljö. Personliga resurser och begränsningar i förhållande till arbetslivet klargörs med hjälp av självskattningsformulär. I gruppsamtal diskuteras olika strategier för att hantera arbetssituationen som dövblind och konsekvenser av dessa strategier. I individuella samtal summeras och förtydligas vad den enskilde så långt kommit fram till. Detta förs samman under rubrikerna: Jag är... Jag kan... Jag vill... Tillbaka i gruppen ställs denna sammanfattning i relation till den enskildes personliga fråga från starten, och övriga deltagare ger respons i form av uppmuntran, ifrågasättande och andra personliga synpunkter. Gruppledarna bidrar med information om arbetsmarknad och specifika krav. Slutligen gör den enskilde sitt val och en konkret handlingsplan upprättas, for hur det mål ska uppnås som han/hon kommit fram till. Våra erfarenheter I samtalen kring konsekvenserna av att vara döv synskadad och i eller på väg ut i arbetslivet, sätter många för första gången ord på sina egna upplevelser respektive farhågor. Man är osäker i kommunikationen med andra, rädd att missuppfatta och att inte hänga med i samtal, osäker i förflyttning och rädd att göra sig själv eller någon annan illa. Många upplever stor osäkerhet inför framtiden med tanke på synforsämringar och oroas av tanken på hur och när det ska inträffa. Känslan av trötthet och utanförskap delas av de flesta. De har inte längre samma utbyte av att umgås med andra döva, känner sig utanför på arbetsplatsen och kan känna sig utanför även i den egna familjen. Det är för en del en stor lättnad att upptäcka att man inte är ensam om dessa upplevelser, att känna igen sig i andra. Den enskilde kan i gruppen få goda förebilder och råd om vad som underlättar. Deltagarna tar ofta själva upp frågor som: "När förstod du att din syn var annorlunda än andras?", "När och hur fick du veta att du är synskadad?". En del är besvikna över att de inte fått veta tidigare och över att andra i deras omgivning visste innan de själva gjorde det. Ev behov av 11
12 information ges i grupp eller individuellt. Unga döva synskadade är oftast väl informerade från dövskolan. Behov och intressen i förhållande till arbete är självklart mycket varierande. Motivet för arbete är för de flesta att man vill ha omväxling i vardagen, leva självständigt, utvecklas och lära sig nya saker. Arbetslivet har de senaste åren genomgått en märkbar förändring, som gjort det svårare för dövblinda att finna ett arbete som överensstämmer med personligt intresse och förmåga. Utbildningskraven har skärpts, arbetstempot blivit högre, kraven på flexibilitet och fortbildning har skärpts och kommunikation forväntas gå snabbt och lätt. Den absoluta majoriteten av de dövblinda institutet kommer i kontakt med vill ha ett halvtids arbete, vilket är mest realistiskt. Arbetsvägledning baserad på gruppsamtal innebär en möjlighet till möte, inte bara med andra som befinner sig i en liknande livssituation, utan också med sig själv. De allra flesta når med hjälp av denna process en ökad medvetenhet om sina resurser, begränsningar och behov. Genom att dela erfarenheter och upplevelser, utvecklar deltagarna en samhörighet och "gemenskapsbas", utifrån vilken det också är möjligt att bearbeta rädsla och oro. Detta kan starta en självhjälpsprocess, som ger ökad arbetsförmåga. Vidare kan vägledningen resultera i ökad personlig aktivitet och ansvar. De egna valen betonas i vägledningen, och den handlingsplan som upprättas är därigenom klart förankrad i den enskilde. Detta möjliggör för den dövblinde att ta ett aktivt ansvar för den plan som upprättats. Praktisk arbetsorientering och -träning, PRAOT. PRAOT kan vara en viktig del i rehabiliteringsprocessen for * dövblinda som saknar arbetserfarenhet och behöver en allmän arbetsorientering i skyddad miljö * dövblinda, vars arbetsförmåga eller andra specifika funktioner behöver utredas * dövblinda som ska träna in en särskild arbetsuppgift. Inför prövning på PRAOT ska en klar frågeställning föreligga och uppföljning sker i samverkan mellan den enskilde dövblinde, personal från PRAOT och Ami. Med strukturerade arbetsuppgifter som underlag görs specifika funktionsbedömningar (intellektuella, psykiska, fysiska och sociala) och bedömning av arbetsförmåga. På PRAOT finns följande arbetsavdelningar: Montering och kontorsservice, industriell mekanik med teknik/data, träteknik, kök och hantverk. På avdelningen för kontorsservice och teknik/data har datautrustningen försetts med förstorande program, anpassad skärm, modem, texttelefonprogram och taktilt larmsystem. Arbetsprövning i reell miljö Syfte Att den enskilde dövblinde prövar sina anlag och sitt intresse för ett bestämt arbetsområde. Innehåll Praktiskt arbete på en arbetsplats, oftast på hemorten. Tillvägagångssätt 12
13 Arbetskonsulenten söker, ofta i samverkan med dövkonsulentens eller hemortens arbetsförmedling, tänkbara arbetsplatser i enlighet med den dövblindes önskemål och prövningen föregås av studiebesök. Tiden för arbetsprövning kan variera från en till sex månader, och den dövblinde mottar utbildningsbidrag från arbetsformedlingen. Personal från Ami ansvarar för introduktion och uppföljning på arbetsplatsen. Våra erfarenheter Reell arbetsprövning är ett värdefullt redskap for att öka dövblindas möjligheter till inträde på arbetsmarknaden eller till omplacering. Dels kan det stärka den enskilde i hans/hennes val av arbetsområde, dels är det en möjlighet att göra sin arbetsförmåga synlig for en eventuell arbetsgivare. Oftast accepterar den dövblinde att arbetsplatsen informeras innan om att han/hon år synhörselskadad eller synskadad döv. Om inte, försöker vi nå en överenskommelse om att arbetsledaren och skyddsombudet får veta. När den dövblinde arbetsprövat en tid dyker i regel frågor och farhågor upp bland arbetskamrater och arbetsledare, och de är intresserade av att få veta mer om vilka konsekvenser handikappet har. Vanligen är den dövblinde själv då redo att medverka i den information som ges. Den som introducerar fungerar som ett stöd, inte bara för den enskilde dövblinde, utan också för den arbetsgrupp som tar emot honom/henne. Nödvändig förflyttning, samt hur instruktioner ges och tas emot, är viktiga inslag i introduktionen. Återkommande uppföljningsbesök är av stor betydelse för resultatet av prövningen, som när det är som bäst leder till en anställning. Utprovning av arbetshjälpmedel och anpassning av arbetsplats Syfte Att så långt det är möjligt undanröja den enskilde dövblindes arbetshinder, och underlätta för honom/henne att utföra sitt arbete. Innehåll * Utprovning av hjälpmedel, relaterade till den enskildes arbetsuppgifter och arbetshinder * Utbildning/träning i att använda hjälpmedlen * Anpassning av arbetsplatsen Tillvägagångssätt Hjälpmedelsutprovning sker när den dövblindes arbetsuppgifter är fastställda, och genomförs antingen på Ami eller hos aktuella hjälpmedelsföretag ute i landet. Ansökan och rekommendation om hjälpmedel ställs till kostnadsansvarig myndighet, som för arbetslösa dövblinda är hemortens arbetsförmedling/länsarbetsnämnd, och för anställda dövblinda är Försäkringskassan eller arbetsgivaren. Användarutbildning ges på institutet eller på arbetsplatsen, av Ami eller det aktuella hjälpmedelsforetaget.anpassning av arbetsplatsen sker i nära samverkan med arbetsgivaren, som ensam är kostnadsansvarig när det gäller den fysiska arbetsmiljön, t ex belysning och färgsättning. Våra erfarenheter Syn- och hörseltekniska hjälpmedel, samt datorn som arbetsredskap och kommunikationshjälpmedel är de vanligast förekommande hjälpmedlen. Vår erfarenhet är att de fyller sin funktion och blir väl 13
14 använda när utprovningen gjorts med aktiv medverkan från den dövblindes sida och med medverkan av personal, som har dövblindkompetens. Vi ser ett ökat behov av återkommande utprovningar, som ett resultat av den snabba tekniska utvecklingen vilken gör det möjligt att komplettera/byta ut tidigare utrustning, i takt med syn- eller hörselförsämringar. Trots att kostnaderna kan bli relativt höga är det sällsynt att ansökningar avslås. Såväl hjälpmedel, som anpassning av arbetsplatsen, kan vara allt från avancerad teknisk utrustning till förhållandevis enkla, praktiska arrangemang. Information till arbetsledare och arbetskamrater är en del av arbetsplatsanpassningen, som kan vara nog så avgörande för det fortsatta samarbetet, trivseln och arbetsprestationen. Det finns arbetsgivare som avsätter arbetstid for kommunikationsträning, och på dövas folkhögskola kan arbetskamrater gå kostnadsfria kurser i teckenspråk 14
15 4. RESULTAT Under 1994 erbjöds 35 dövblinda arbetslivsinriktad rehabilitering på Ami för hörselskadade och döva. Av dessa var 19 personer arbetslösa och aktualiserades från arbetsformedlingen. 16 personer hade en anställning och aktualiserades från arbetsgivare och/eller Försäkringskassa. Resultatet är följande för de som var arbetslösa: Anställning på öppna marknaden... 2 pers Anställning på öppna marknaden med lönebidrag... 4 pers Anställning, skyddat arbete... 1 pers Arbetsprövning, pågående... 4 pers Pension... 1 pers Rehabilitering... 4 pers Sjukskrivning... 1 pers Utbildning... 2 pers Totalt: 19 pers Resultatet är följande för de som hade en anställning: Arbetshjälpmedel/anpassning av arbetsplatsen... 5 pers Ny anställning på öppna marknaden med lönebidrag... 4 pers Omplacering på arbetsplatsen... 5 pers Rehabilitering... 1 pers Utbildning... 1 pers Totalt: 16 pers 15
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merA aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merGranskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1
Läs merMed kränkande särbehandling
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens
Läs merGemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad
Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga
Läs merFÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.
Läs merHur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42
Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.
Läs merAnsökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan.
Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan. Intensifierad samverkan unga 19-29 år med aktivitetsersättning beviljades i september 2013 300 000 kronor av styrelsen för Finsam Lekeberg
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merArbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering. Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland
2016 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden
Läs merRehabiliteringsrutin Fastställd av rektor
Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka
Läs merHANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN
HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik
Läs merAtt stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Gemensamma begrepp och definitioner i arbetet
Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Gemensamma begrepp och definitioner i arbetet Förprojektering Markera i vilken grad du upplever ett behov av att utveckla och stärka
Läs merArbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07)
Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07) 1 Innehåll Arbetsmiljö... 3 Vidareutbildning för skyddsombud 1... 4 Vidareutbildning för skyddsombud 2... 6 Regionala skyddsombud... 7 Kurs för
Läs merSamverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merKFOs lilla lathund. Om Lönesättning
KFOs lilla lathund Om Lönesättning Att utforma en genomtänkt lönestruktur KFOs löneavtal är normalt utformade som minilöneavtal. I andra avtal bestäms lönen mellan den anställde och arbetsgivaren. I något
Läs merTio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Läs merKAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Läs merAtt leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet
Läs merPERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN
PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN VISION Polismyndigheten i Kronobergs län ska vara en attraktiv arbetsplats med medarbetare som känner arbetstillfredsställelse i sitt arbete
Läs merReviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01
Reviderad 2013-04-18 Reviderad 2013-04-01 1 Mål På vår arbetsplats Idrottens Hus, Östersund möts alla med respekt och behandlas utifrån allas lika värde. 1.2 På vår arbetsplats strävar vi efter att: -
Läs merPilotmodell: Samordningsteam Västerås
Pilotmodell: Samordningsteam Västerås Rapporten avser tidsperiod 4, d.v.s. 2015-07-01 2015-12-31 Bente Eriksson Hollås och Catrin Nilsson Sammanfattning Under perioden som projektet pågått har deltagarna
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merUtbildningen Service inom äldreomsorg
Sammanfattning av overheadbilder, som jag har använt i samband med föreläsningen: Utbildning i tiden för framtiden.. Jag delar med mig av kunskaper och erfarenheter. Tag gärna kontakt med Karin Gavér,
Läs merTIA Till och I Arbete
Projektledare TIA Till och I Arbete Datum Michael Berliner 08 2013-01-08 0480-450134 Verksamhetsrapport Projekt TIA 2012-01-01 2012-12-31 TIA Arbetsmarknadsenheten Adress Verkstadsgatan 3, 392 39 Kalmar
Läs merMedarbetarenkät 2014. / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3
Medarbetarenkät 2014 / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3 1 2 Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Mål och uppdrag 59,8% 27,2% 10,4% 2,7% 4,6 Kompetens och utveckling 62,5%
Läs merMedarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7
Medarbetarenkät 2014 / Piteå Svarsfrekvens: 80,7 1 2 Piteå Mål och uppdrag 66,5% 24,2% 6,8% 2,5% 4,8 Kompetens och utveckling 71% 22,3% 5,4% 1,3% 4,9 Information 80,7% 16,7% 2,3% 0,3% 5,1 Medarbetarskap
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merArbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007
Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.
Läs merRIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET
EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...
Läs merInledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg
Mall-ID 111115 Datum 2011-12-19 Dnr Upprättare Johanna Alfredsson/ Samhällsmedicin ArbetsPM Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Vintern 2011, perioden mellan den 14 november och
Läs merArbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF 65 2011-06-07
Arbetsmiljöpolicy i Norbergs kommun Antagen i KF 65 2011-06-07 ARBETSMILJÖPOLICY Definition av begreppet arbetsmiljö Enligt Världshälsoorganisationen är begreppet arbetsmiljö en sammanfattande benämning
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merRiktlinjer för likabehandling
Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk
Läs merVision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.
ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken
Läs merDemokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.
Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan
Läs merLönepolitiska riktlinjer
Lönepolitiska riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen 2012-05-14, 159 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Mål 3. Grundläggande principer och definitioner 4. Ansvar 5. Riktlinjer vid lönesättning 6. Lönebildning
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merLönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson
Lönesamtalet 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönen förr och nu Från lön för det man är (befattning) till lön efter det man gör (bidrag till verksamheten) Vad bestämmer löneutvecklingen? 1. Marknadskrafterna
Läs merStrömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger
Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merTidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling
Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra
Läs merVERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats
VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merAtt köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning
Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.
Läs merHANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.
HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består
Läs merLIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Läs merNr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag
Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen
Läs merAvsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA
MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27
Läs merVuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)
Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merK V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (13) Giltig fr.o.m. 2009-01-01 Enhet: OmsorgsLyftet Utbildningar Ektorpsvägen 2 bv 131 47 Nacka I N G R E S S OmsorgsLyftet Utbildningar är ett kunskaps- och utbildningsföretag
Läs merOm du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.
DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver
Läs merBilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret
1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV
1(11) German Bender Tel: 08 782 91 85 German. bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV (Ds 2015:41) TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet
Läs merPersonlig pensionsrådgivning
SKATTESEKTIONEN MOTION 12 angående Personlig pensionsrådgivning Jusek ställer, tillsammans med samarbetspartners, upp med olika typer av pensionsföreläsningar i grupp. Förtroendevalda vid Skatteverket
Läs merArbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs
Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda En snabbkurs Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö: Fysisk Kemi Organisation Teknik Administration Ekonomi Arbetstid Social arbetsmiljö Social arbetsmiljö kan omfatta:
Läs merSOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN
SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merAnn-Louice Lindholm, rådgivare
Omställningsfondens uppdrag är att hjälpa anställda, som blir uppsagda på grund av arbetsbrist, till ett nytt jobb. Vi är även ett stöd för arbetsgivare och fackliga representanter då övertalighet uppstår.
Läs merVanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016
Sidan 1 av 6 Påbörjad: 2015-11-12 Reviderad: 2016-01-16 Sektionen för lärande och miljö Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merGränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89
2010-10-25 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Saco lämnar följande synpunkter på den s k Arbetsförmågeutredningens förslag. Enligt direktiven
Läs merR E H A B I L I T E R I N G
GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1
Läs merPRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15!
BSF Lunds stad Tunaskolan Ann-Helén Oldenby studie- och yrkesvägledare 046 35 76 81, ann-helen.oldenby@lund.se PRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen
Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:
Läs merUtvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L
Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010 Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Innehållsförteckning 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 2.1 STARKA SIDOR... 3 2.2 OMRÅDEN FÖR
Läs merGoda skäl. att vara medlem i
Goda skäl att vara medlem i Det finns olika sätt att se på saker, ett är att säga skyll dig själv... Om du skadar dig på jobbet, inte får ut din semesterlön, din arbetsplats saknar omklädningsrum, eller
Läs merRiktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget
Läs merRAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE
RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson/Anna Ihrfors-Wikström Datum: 6 oktober, 2011 Per Fernström Tel: 0739-403919 per.fernstrom@novusgroup.se Pnr
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
Läs merRoligaste Sommarjobbet 2014
Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde
Läs merHållbart arbete hållbar individ
Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010
Läs merALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET
ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål
Läs merADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.
ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...
Läs merKvalitetsrapport (läsår 2014/2015)
2015-06-08 1 (8) Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015) NT-Gymnasiet Ansvarig för redovisningen Gunilla Carlsson, rektor 2 (8) Sammanfattning Verksamheten har hög måluppfyllelse vad det gäller kunskaper och
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1980:14 Utkom från trycket den 12 sept. 1980 PSYKISKA OCH SOCIALA ASPEKTER PÅ ARBETSMILJÖN
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1980:14 Utkom från trycket den 12 sept. 1980 PSYKISKA OCH SOCIALA ASPEKTER PÅ ARBETSMILJÖN Utfärdad den 19 augusti 1980 AFS 1980:14 2 PSYKISKA OCH SOCIALA
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merUppdaterad 31.3.2011. FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande
Uppdaterad 31.3.2011 FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande 1 FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH ANSÖKNINGSFÖRFARANDE gäller från 1.1.2012 Innehållsförteckning FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merArbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)
Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten
Läs merRapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012
Rapport till Ängelholms kommun SKOP har på uppdrag av Ängelholms kommun genomfört en medarbetarundersökning bland kommunens medarbetare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningen har i
Läs merIF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014
IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 1 IF Metalls handlingslinjer En arbetsmiljö för hållbara, trygga och utvecklande jobb Arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det hållbara arbetet. En god arbetsmiljö
Läs merRUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER
Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merFrågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne
Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne Det här formuläret avser Din situation vid starten, avslutningen samt uppföljningen av rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara
Läs merHög tid för kompetenssparande
Hög tid för kompetenssparande SACO presenterar nya undersökningar om behovet av kompetenskonton - egna lösningar eller andras. Gunnar Wetterberg 2002 Förslaget Sedan lång tid har SACO drivit förslaget
Läs merNässjö kommuns personalpolicy
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting Halvårsrapport 2008-09-17 2008-12-31 Rapporten sammanställd av:
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS
Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr 413/2006-510 UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric
Läs merSEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI
SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa
Läs mer