Politiskt. Program. krav. unga hörselskadade

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Politiskt. Program. krav. unga hörselskadade"

Transkript

1 Politiskt Program 28 krav unga hörselskadade

2 Det här är Unga Unga Hörselskadade är en rikstäckande, politiskt och religiöst obunden organisation som tar till vara unga hörselskadades och dövas intressen. Med begreppet hörselskada avser vi personer med hörselnedsättning, tinnitus, Menières sjukdom och ljudöverkänslighet. Vi samlar, stärker och utvecklar barn och unga med hörselskada i åldern 0-30 år från hela Sverige. Unga Hörselskadade fyller funktionen som mötesplats och kunskapsbank för unga människor med hörselskador. Vi bedriver påverkansarbete i frågor som rör unga med hörselskador. Hörselskadade Vision Vår vision är ett tillgängligt samhälle där barn och unga med hörselskada är delaktiga, självständiga och utvecklas på lika villkor. 2 3

3 Inledning Vi är experter på vår egen situation och kämpar för att vår syn och våra erfarenheter ska tas tillvara på i större utsträckning i det samhälle vi lever i idag. Detta gör vi genom att sprida information till beslutsfattare så att de kan ta mer inkluderande beslut. Vi vill att det ska bli enklare för hörselskadade att vara delaktiga i samhället, både i Sverige och i världen. Det här är vårt politiska program. Det vänder sig i första hand till politiker och beslutsfattare. Programmet är också avsett för alla hörselskadade, både medlemmar och blivande medlemmar. I programmet hittar du problem som vi vill lyfta som idag hindrar oss från att nå den vision vi strävar efter. Detta är inte någon önskelista, det är en förteckning över de former som är nödvändiga för att hörselskadade och döva ska kunna delta i samhället. Vi tror att hela samhället gynnas av inkludering och att människor oavsett funktionsnedsättning kan bidra, utvecklas och delta på lika villkor. De som föds idag ska inte behöva kämpa lika mycket som vi har fått kämpa. Det behövs förändringar och det nu. För att vi ska lyckas med detta behöver fler veta vad vi strävar efter och vilka lösningar vi vill se. Regeringen beslutade 2000 att Sverige skulle vara fullt tillgängligt senast Trots detta lever vi idag i ett samhälle som inte är tillgängligt för alla. En stor grupp missgynnas ofta på grund av olika funktionsnedsättningar. Sverige har långt kvar tills vi nått målet om ett fullt tillgängligt samhälle. Det finns över unga med någon slags hörselskada i Sverige. Arbetet för ett mer tillgängligt samhälle innebär också att jobba mot normer, föreställningar och fördomar. För att vi ska kunna bli delaktiga krävs det att vår situation uppmärksammas och att diskriminering upphör. Det är inte försvarbart i en utvecklad demokrati att en stor grupp unga människor inte kan delta och att de upplever utanförskap. Det handlar om att få sina rättigheter tillgodosedda. Vi i Unga Hörselskadade skapar möjligheter för våra medlemmar att utvecklas till individer stärkta i sin identitet, men det krävs mer än så. De strukturella hindren som samhället upprätthåller måste försvinna. Mycket handlar om att kunskap om hörselskadades situation är för dålig. Många vet inte vad vi kan och vad vi behöver, det hindrar oss i vår utveckling och i vårt deltagande. 4 5

4 Kunskap Tillgängligt samhälle Inledning Vi ser följande nedanstående områden som förutsättningar för att lägga grunden för ett tillgängligt samhälle. En högre kunskap i samhället om hörselskador kommer att leda till en bättre tillpassning av samhällets olika delar. Något som i sin tur kan göra att vi kan delta och utvecklas på lika villkor som andra. Samhället är en plats för alla, inte för en normativ hörande grupp. För att kunna skapa ett tillgängligt samhälle behövs bättre kunskap om hörselskadades situation, våra behov och hörselskadans konsekvenser. Kunskapen i samhället kring hörselskadades situation är för låg. Vi kräver att i första hand pedagoger, lärare och personal som specifikt jobbar med och för unga med hörselskada utbildas i funktionshinderkunskap. För att kunna öka tillgängligheten krävs en större förståelse för vår vardag. Ungas situation är inte densamma som vuxnas, vi har olika utmaningar och behov. Det är därför viktigt att inte likrikta informationen till dem som hjälper oss i vår vardag. Ingen hörselskada är den andra lik. Vi måste få möjlighet till mer kunskap själva. Samhället måste erbjuda unga med hörselskada och deras familjer kunskap om hur hörseln fungerar och vilka konsekvenser en hörselskada får. Genom förbättrad kunskap kan unga med hörselskada få en stärkt självkänsla genom att inse att hörselskadans konsekvenser påverkar andra saker i livet. Sämre betyg behöver inte bero på en själv. Man vet ju inte vad man inte hör. Pedagogik Förbättra professionell personals kunskap och pedagogik. Tillgänglighet handlar också om bemötande. Oavsett situation så behöver professionell personal som arbetar med och för unga med 6 7

5 hörselskada speciell kunskap kring vår situation. Skolpersonalen måste känna till konsekvenserna av en hörselskada och veta hur de ska bemöta och underlätta för elever med hörselskada. Det kan inte vara elevernas uppgift att utbilda alla sina lärare. De måste kunna anpassa sin pedagogik så att alla kan ta till sig undervisningen. Funktionshinderkunskap ska införas i lärarutbildningen. De flesta unga med hörselskada har både positiva och negativa erfarenheter av audionomer. En bra audionom har förståelse för hela vår vardag, inte bara för tekniska detaljer. Tyvärr är många audionomer inte vana vid att unga med hörselskada ställer krav när vi inte är nöjda med våra hörseltekniska hjälpmedel. Audionomer måste få bättre kunskap om unga med hörselskada för att kunna hantera de krav vi ställer. För att öka tillgängligheten krävs mer visuell information. Det finns bra teknik för detta, men många prioriterar inte den här typen av information och när den köps in används den sällan fullt ut. Visuell information i all kollektivtrafik, för alla situationer och i kösystem med nummerlappar måste vara en självklarhet. För oss handlar det lika mycket om att komma till rätt slutstation som om vår säkerhet. Hörselhjälpmedel Fungerande hörseltekniska hjälpmedel måste vara standard i offentliga lokaler. Tillgänglig infrastruktur Öka tillgängligheten i kollektivtrafiken med visuell information. Unga med hörselskada kan inte resa på samma villkor som andra personer. Det råder en ständig brist på tillgänglig information. Vi har andra förutsättningar för kommunikation då vi kan ha svårigheter att uppfatta vad som sägs via tal. Det leder ofta till att kommunikation störs och missförstånd uppstår. När vi reser med kollektivtrafik blir situationerna ofta ännu värre. Dåliga högtalarsystem och mycket ljud runtomkring försvårar det för oss att uppfatta väsentlig information som utrop om förseningar eller ändrade perronger och gater. Ett tillgängligt samhälle innebär att alla kan delta. För att vi ska kunna delta behövs ofta tekniska hjälpmedel. Fungerande hörselslingor och annan teknisk utrustning ska vara standard i alla offentliga lokaler. Trots att det är lag på att hörslinga måste installeras vid nybygge av offentliga lokaler är det fortfarande många som inte har hörselslinga. Hjälpmedel är en förutsättning för vårt deltagande men ses ofta som en dyr bekostad snarare än en långsiktig investering för en mer tillgänglig lokal. Det finns inga ursäkter för att skolor, offentliga lokaler och (ett exempel till) systematiskt utestänger personer som vill delta på grund av bristande eller icke-befintliga hjälpmedel. Det räcker inte med att det finns slingor i lokalen, de måste kunna användas också. Allt för ofta stöter vi på slingor som inte fungerar, ofta på grund av bristande kunskap om hur de fungerar. Köps det in ett system måste vårdnad av det ske per automatik, detta är upp till kommunen och landstinget. 8 9

6 Bättre hörselnivå i offentliga lokaler Nästan hälften av svenskarna säger att de ofta eller ibland har svårt att höra i offentliga lokaler. För oss som är hörselskadade är det värre. Dåliga ljudmiljöer gör det ännu svårare att höra. Ljudmiljön på caféer, klubbar och andra uteställen måste förbättras för att göra det lättare för unga med hörselskada att delta i det sociala livet. Hjälpmedlet ska följa individen och vara anpassat till individens behov Idag följer inte hjälpmedlet individen, utan sysselsättningen. Det här vill vi se en ändring på. Vi ska inte behöva hitta genvägar i hjälpmedelssystemet för att kunna hänga med på elevrådsmötet, fotbollsträningen, ridlektionen eller målarkursen. Vi måste ha ett system som bygger på individens bästa. Individens behov måste styra vilka hjälpmedel den ska ha rätt till även om personen inte alltid uppnår de audionomiska gränsvärden som landstinget satt upp. Där hjälpmedlet som tilldelas en person är utifrån den personens behov och förutsättningar. Det ska inte vara en kostnadsfråga för individen om vi kan delta i samhället eller inte. Landsting ska erbjuda rätt hjälpmedel till rätt person. Teknik & teknikutveckling Det måste satsas på teknikutveckling som kan anpassa tekniska hjälpmedel med annan teknisk utrustning. teknik. Vi upplever ofta problem med att den teknisk utveckling inte är anpassad till vår hörseltekniska utrustning och därför inte går att använda. Detta leder till att det är svårt att anpassa de hjälpmedel vi behöver med annan teknik som är nödvändig för att klara sig socialt i dagens samhälle. Utan fungerande teknisk utrustning stängs vi ute från kommunikation med andra människor. Det måste satsas mer på utvecklingen av teknisk utrustning som funkar med våra behov och är kompatibel med såväl teleslingor i lokaler som mobiltelefoner och TV-högtalarsystem. Genom att främja forskning och satsa på utveckling av universellt utformade produkter, tjänster, utrustning och anläggningar som motsvarar våra särskilda behov, samt utforma riktlinjer kan samhället gemensamt komma åt detta. Teckenspråk Erkänn teckenspråket som en viktig del i samhället och ge alla hörselskadade rätt till teckenspråk. Det finns en uppfattning om att barn inte ska lära sig teckenspråk eftersom det hämmar det talade språket. Forskning visar tvärtom att tvåspråkighet gynnar språkutvecklingen. Missuppfattningen leder till att många barn med hörselskada går miste om möjligheten att lära sig teckenspråk eftersom föräldrar, personal inom hörselvården och andra omkring barnet inte tycker att det är nödvändigt. Många tvingas att lära sig teckenspråk i vuxen ålder då de har svårare att lära in ett nytt språk. Teknikutvecklingen går ständigt framåt. Därför är det viktigt att vår personliga utrustning går att använda i olika sammanhang och med annan Teckenspråket måste erkännas genom att fler får ta till sig det och antalet användare ökar. Teckenspråket är en viktig tillgång för hörselska

7 dade. Som tvåspråkig känner man sig friare och säkrare eftersom man kan välja kommunikationssätt beroende på omständigheterna. Dessutom är det en bra försäkring i fall hörseln skulle försämras senare i livet. Teckenspråk ska vara en självklar del i habiliteringen för barn och unga med hörselskada. I dagsläget finns en förordning (TUFF, SFS 1997:1158) som ger föräldrar till hörselskadade och döva barn rätt till statligt finansierad teckenspråksutbildning. Vi tycker att det är självklart att hörselskadade själva ska ha rätt till teckenspråk inte bara våra anhöriga. Alla barn och vuxna med nedsatt hörsel ska därför ha rätt till att lära sig teckenspråk gratis oavsett grad av hörselnedsättning. Delaktighet Rätten till Tolk Alla som behöver ska få tolk! Det ska vara möjligt att få gratis och kvalificerad tolkning i alla situationer där vi eller den vi samtalar med anser att tolk behövs. Idag gör bristen på tolkar och bristen på resurser hos landstingens tolkcentraler att uppdragen prioriteras. Det kan därför vara svårt att få tolk om vi till exempel ska på arbetsplatsmöten eller föreningsmöten. Det är olyckligt eftersom många av oss är hindrade utan tolkning. Tolkcentralerna måste få medel att anställa fler tolkar så att utbudet täcker behovet. Kvalitet och kvantitet är inte samma sak, därför måste stödet vara proffsigt. Det är viktigt att vi har möjlighet att ställa krav och påverka det stöd som vi får. Det hjälper inte om tolken inte håller rätt nivå för samtalet. Att tolka till barn och unga är inte samma sak som att tolka till en vuxen. Därför bör tolkar få utbildning i hur de bemöter och tolkar även till barn och unga. Inledning För oss är den viktigaste byggstenen i ett demokratiskt samhälle ett samhälle som är fritt från diskriminering. För att kunna motverka diskriminering är det viktigt att personer med olika förutsättningar och olika bakgrund får mötas, det är där vi kommer in. Unga Hörselskadade är en organisation som genom vår verksamhet bidrar till ett mer delaktigt samhälle, men vi kan inte göra allt jobbet själva. Delaktighet skapas genom inkludering. Det ska genomsyras i livets alla olika skeden och delar

8 Demokrati & delaktighet Diskriminering Vi kräver inkludering och deltagande i det politiska och offentliga livet. I formell mening är personer med funktionsnedsättning i Sverige inte utestängda från demokratin. Men i verkligheten så garanteras vi inte samma möjligheter att besitta våra politiska rättigheter. Beslutsprocesser på alla nivåer måste göras mer tillgängliga. Det handlar bland annat om att använda ett begripligt språk, en tydlig kommunikation och hjälpmedel. Våra erfarenheter, intressen och idéer måste få utrymme. Vi har alla rätt att påverka vår vardag. Som engagerade och medvetna samhällsmedborgare har vi både nu och senare i livet förutsättningar att bidra till och utveckla samhället på flera plan. Vi kan förebygga utslagning, öka målmedvetenheten, bidra till ökad mångfald och skapa förutsättningar för social integration hos alla de människor som vi möter. Många gör redan sin röst hörd för detta, men fler behöver komma till tals. Involvering av unga med hörselskada måste tillåtas vara en naturlig del i diskussioner och beslut kring de frågor som rör oss. Vi vill se ett samhälle helt utan diskriminering. Enligt konventionen för personer med funktionsnedsättning står följande: Diskriminering på grund av funktionsnedsättning betyder varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av funktionsnedsättning som har till syfte eller verkan att inskränka eller omintetgöra erkännande, åtnjutande eller utövande på samma villkor som andra av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och civila området eller på andra områden. Många unga med hörselskada utsätts för diskriminering så gott som varje dag. Det är varken moraliskt eller ekonomiskt försvarbart att stänga ute unga med hörselskada. Varje människa som inte får möjlighet att ge och ta på samma villkor som andra är en stor förlust för samhället. Europeiska unionen måste ställa tydliga krav på att medlemsländer och länder som ansluter sig till unionen upprätthåller mänskliga rättigheter inom sina gränser. Detta måste också följas upp

9 Fritid Unga med hörselskada måste få träffas. Ingen mår bra av att vara ensam med sin hörselnedsättning. Vi måste få träffas, känna igen oss i varandra och inse att vi inte är ensamma. Vi behöver få skratta och gråta med varandra och dela med oss av våra erfarenheter. Därför är de mötesplatser som vi tillhandahåller extra betydelsefulla. Det är viktigt att barn och unga får utveckla och stärka sin identitet. Föräldrar till hörselskadade barn behöver göras medvetna om det här behovet och mötesplatser måste tillhandahållas, även utanför vår organisation. Vi vill se en större mångfald i tillgängliga fritidsaktiviteter för oss. Organisationer stänger ofta ute människor som skulle vilja vara medlemmar. Även organisationer som inte är funktionsnedsättningsorganisationer måste ha möjlighet att anpassa sin verksamhet till personer med funktionsnedsättning. När en hörselskadad person ska delta i ett möte kan organisationen tvingas betala mer än tio tusen kronor för att hyra, transportera och installera exempelvis en hörselslinga. Det borde vara självklart att ungdomsorganisationer ska kunna få stöd till tillgänglighetsanpassning. Gynna delaktigheten genom mer stöd till verksamheten. egen situation. Sveriges regering och riksdag måste kunna säkerställa att personer med funktionsnedsättning har möjlighet att organisera, utveckla och delta i ungdomsorganisationer på samma villkor som andra. Detta görs genom att uppmuntra och främja deltagande, samt genom att hjälpa till att skapa långsiktiga och hållbara organisationer med verksamhet på alla nivåer. Organisationer som samlar unga med funktionsnedsättningar är en särskild grupp av ungdomsorganisationer med förhållandevis små och naturligt begränsade målgrupper, som behöver få stöd för den kostnadskrävande verksamhet vi bedriver. Det behövs mer finansiellt stöd från regeringen för verksamhet som vår. Statistik För statistik över antalet hörselskadade och döva i Sverige. Vi vill se att det samlas in mer ändamålsenlig information, däribland statistik om unga hörselskadade och deras situation i Sverige. Statistik gör det möjligt att utforma och genomföra bättre anpassade riktlinjer som gynnar vår delaktighet. Idag finns det ett stort mörkertal gällande hur många barn och unga i Sverige som har en hörselskada. Om vi inte ens känner till var barn och unga med hörselskada finns, hur ska vi då kunna se till att de får bra förutsättningar? Delaktighet handlar också om att kunna få vara aktiv i en organisation. Detta bidrar till demokratisk skolning och skapar engagemang. Ett engagemang som hjälper till att utveckla samhället genom att unga får och ger andra kunskap samt att de lär sig påverka och forma sin Statistik som samlas in ska göras tillgänglig och gälla alla olika situationer vi befinner oss i. Allt från hur elever klarar sig i skolan och når måluppfyllelserna till hur många som fortsätter till högre studier, hur många som får hörapparater och andra hörseltekniska hjälpmedel etcetera

10 Kultur Vi kräver att fler teaterföreställningar och museum har visningar på teckenspråk. Att kunna vara delaktig i samhället innebär också att kunna vara delaktig i kulturlivet och ta till sig det kulturutbud som finns på lika villkor. Kultur ska vara något som alla kan ta till sig. Att få samma möjlighet att ta till sig kultur ska gälla för alla oavsett förutsättningar. Dessvärre finns det alldeles för lite kultur som är anpassad för en hörselskadad och döv målgrupp. Staten måste sluta stödja producenter som struntar i tillgängligheten. Det behöver satsas mer resurser på att tillhandahålla och utveckla kultur för och med unga döva eller unga med hörselskada. Vi har en egen kulturidentitet som behöver få utvecklas. Föreställningar och kulturutövande på endast teckenspråk ska uppmuntras och borde nå fler, speciellt den fullt hörande gruppen i samhället. Det ska inte heller spela någon roll vart i landet man som ung döv eller hörselskadad bor, kulturen måste finnas tillgänglig för alla. Textning Tillhandahåll textning till alla program som sänds på tv och webb-tv. Inga tv-kanaler ska kunna strunta i textningen. Vi vill se en starkare lagstiftning som kräver textning till alla program, oavsett om det är svenskproducerade eller inte, om det är nyheter eller barnprogram, filmer eller dokumentärer. Vi accepterar inte heller att vi blir hänvisade till digitala medier som webb-tv eller tvingas spela in textade sändningar som sänds mitt i natten. Vi ska kunna titta på tv tillsammans med vår hörande familj och våra vänner, samtidigt som dem. Idag finns det teknik som kan göra det möjligt för oss att se på tv tillsammans med våra vänner och vår familj. Det ska inte bara vara upp till oss användare att betala höga summor för vår delaktighet. Det ska ingå i sändningstillståndet att man måste tillgängliggöra textning där även information om textning måste bli bättre. Det här är inte ett nationellt problem utan bör beslutas på EU-nivå så att alla sändningar inom EU håller samma nivå. Inget statligt produktionsstöd till otextade svenska biofilmer. Hörselskadade och döva är i stort sett utestängda från biografer. När produktionsbolagen inte har en skyldighet att texta sina filmer leder det till att hörselskadade och döva blir exkluderade från en stor del av samhällets kultur, nämligen filmen. Om det finns fler textade visningar skulle vi lätt kunna ta del av detta medium på lika villkor som alla andra. Skulle biograferna enligt lag vara tvungna att ha textade visningar av svenska biofilmer leder detta till att produktionsbolagen får en skyldighet att förse biografer med en textning. Detta är en väg vi vill se att samhället går. Det ska dessutom gälla alla visningar, från premiärdagen. Argumentet att textade föreställningar inte säljer ut på biograferna håller inte, då får biograferna jobba med attitydförändringar istället. Tillgänglig film, det vill säga textad film ska vara norm, inte undantag

11 Asylsökande hörselskadade och döva Göra det lättare för hörselskadade och döva att få uppehållstillstånd i Sverige I många länder i världen är döva och hörselskadade personer förtryckta utan möjlighet att vara delaktiga i samhället som andra medborgare utan hörselskada. Eftersom många hörselskadade och döva asylsökanden som kommer till Sverige saknar ett språk, kan de inte berätta för svenska myndigheter om varför de bör få stanna i Sverige. Vi anser att döva och hörselskadade som söker asyl i Sverige först ska få lära sig svenskt teckenspråk så att de överhuvudtaget ska kunna framföra vilka skäl de har för att få stanna i Sverige. Det skulle ge dem en chans till en mer rättvis prövning av sina asylskäl. Vidare tycker Unga Hörselskadade att utlänningslagen och andra relevanta författningar ska ses över så att döva och hörselskadade som riskerar att bli isolerade eller utsatta för övergrepp i sina hemländer p.g.a. sin funktionsnedsättning ska anses ha giltiga skäl till att få uppehållstillstånd. Utvecklas på Lika Villkor Inledning Barn och ungas utveckling måste ske på deras egna villkor och utifrån deras egna förutsättningar. En lösning passar inte alla. Nedan nämner vi vad som är centralt för vår syn på en bra utveckling som präglas av lika villkor

12 Hörselvård & Habilitering Individen måste stå i centrum för vården. Brister i habiliteringen orsakar inte bara utanförskap för unga med hörselskada utan även stora ekonomiska förluster för hela samhället när vi inte kan delta på samma villkor som hörande. Hörselvården är skyldig att erbjuda sina invånare habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Hörselvård och habilitering ska vara snabb och kostnadsfri och samma villkor måste gälla oavsett bostadsort! Vi vill se kvalitativ vård, genom att den anpassas så att individens utveckling och behov står i centrum. Genom bättre hälsa och ökad förståelse för sin hörselskada så blir det lättare att delta i samhället. Genomför regelbundna hörselkontroller på unga under hela uppväxten och behåll unga i registret. Hörseln kan förändras och försämras kraftigt under uppväxten, ibland utan att den hörselskadade själv är medveten om vad som händer. Det är viktigt att hörselvården kan följa upp ungas behov av stöd och verktyg i vardagen eftersom det då och då uppstår nya situationer där kommunikation inte fungerar. Hörselvården bör behålla unga i register, oavsett om personalen anser att de är färdigbehandlade eller ska börja studera. Samordna hörselvården. Unga Hörselskadade vill ha en samordnad hörselvård med tillräckliga resurser och kunskap om unga hörselskadades behov. Detta för att kunna ge hörselskadade barn och unga samma förutsättningar som hörande att klara av sin utbildning och sitt sociala liv. Den bristande samordningen mellan landsting och kommuner gör att många barn och unga faller mellan stolarna. Utbildning Elever med hörselskada måste kunna nå kraven. Skolplikten ger barn och unga ovillkorlig rätt att få gå i skolan. Dessvärre är det många elever som stannar hemma på grund av att skolan är dålig på att ge rätt stöd eller saknar hjälpmedel. Kommunen ska se till att skolpliktiga elever i dess skolor fullgör sin skolgång. Därför måste alla lärare ha rätt pedagogiska utbildning för att kunna tillgodose elever med hörselskadors behov. Det kan vara problematiskt att behöva genomföra hörövningar i språkundervisningen om man som elev inte hör allt som sägs. Undervisningen måste anpassas efter elevens förutsättningar. Alla elever med hörselskada ska ha möjlighet att få undervisning på teckenspråk. Många unga med hörselskada avregistreras när de börjar skolan eftersom hörselvården anser att ansvaret då blir skolans. Eftersom skolan inte har något habiliterande ansvar och behovet av habilitering snarare ökar än minskar när en ung hörselskadad person ska börja skolan är det ofta en stor förlust att inte längre ha någon kontakt med hörselvården. Skolmiljön måste förbättras. Skolorna behöver ha bra akustik i sina lokaler och vara utrustade med hörseltekniska hjälpmedel för att eleverna ska kunna ta till sig vad både lärare och klasskamrater säger. Det ska inte spela någon roll vart man 22 23

13 bor eller vilken skola man vill gå i. Samma stöd ska kunna erbjudas överallt oavsett skolform. Grundskolor med teckenspråksprofil. Vi vill avskaffa begreppet specialskola och istället inrätta regionala grundskolor med teckenspråksprofil för döva, hörselskadade och dövblinda. Vi anser att specialskolans skolplikt ska sänkas från tio till nio år. Under flera år har vi ifrågasatt det tionde året och påpekat de låga förväntningarna på eleverna. Den första kontakten med hörselvården är väldigt viktigt när val om skolform görs. Det är viktigt att föräldrar får all den information de behöver om talspråksutveckling såväl som teckenspråksutveckling. Det behövs mer informativa resurser till barnens vårdnadshavare om vilken pedagogik, lärandemiljö och språkmiljö som kan vara barnet och dess utveckling mest till gagn. Sådana resurser saknas idag, vilket vi är säkra på påverkar specialskolornas elevunderlag negativt. Meritpoäng avancerat som talade språk, det krävs därför likvärdiga ansträngningar för att lära sig teckenspråk som ett talat främmande språk. Det ska inte vara statens uppgift att rangordna vilka språk som är viktigast. Alla har rätt till ett eget språk, till ett sätt att kommunicera med sin omvärld. Fler borde uppmuntras att lära sig svenskt teckenspråk då det är det enda sättet för många i vårt land att kommunicera. Möjligheten att bidra till ökad inkludering ska inte avstås för ett betygssnitt. Sysselsättning/arbete Motverka hindrena för inkludering på arbetsmarknaden och fördomarna om hörselskadades arbetskapacitet. Vi vill att drömmarna om vad man ska kunna arbeta med ska sakna begränsningar så långt det bara är möjligt. Dessvärre är arbetsmarknaden full av hinder som utestänger hörselskadade från ett flertal olika yrken. Det är varken bra för individen eller för samhället. Hörselskadade unga människor är en viktig resurs som måste tas till vara. Vi kräver Meritpoäng för teckenspråk. Om ett system med meritpoäng på gymnasiet ska finnas så vill vi i Unga Hörselskadade se att studier i svenskt teckenspråk för hörande ger meritpoäng. Ett resultat av att inte få meritpoäng gör att det är fler som väljer bort att läsa teckenspråk till förmån för att gynna sitt betygssnitt. Det svenska teckenspråket är lika mångfacetterat och Hindren handlar dels om formella krav och dels om rädsla. Som hörselskadade är vi utestängda från ett flertal yrken där regler kräver att man har normal hörsel. Det finns också en rädsla både hos arbetsgivare och hos de hörselskadade själva att de inte ska räcka till och inte producera i samma utsträckning. Det händer att yrkesvägledarna avråder unga från att välja det yrke de vill eftersom han eller hon utifrån sin syn på hörselskadade inte tycker att det är lämpligt

14 Säkerställ att unga kommer in på arbetsmarknaden. Unga med hörselskada måste få samma villkor att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden som övriga unga. Idag försvåras den processen markant om vi behöver extra hjälpmedel som inte tillhandahålls på grund av komplicerad och lång handläggning. För att kunna stanna kvar på arbetsmarknaden behövs stöd till arbetsgivarna. Ett hinder vi ser är att arbetsgivare inte har råd att bekosta arbetsplatstolkning för att en person som är döv eller har en hörselskada ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Vi anser att det är samhället som ska ta på sig finansieringsansvaret för tolk i arbetslivet. Det innebär att ansvars- och finansieringsprincipen inte ska gälla för tolkning till personer med hörselsnedsättning inom arbetslivet. Ofta är arbetsplatserna inte anpassade till personer med hörselskada och denna anpassning behöver ske, men inte bara på bekostnad av arbetsgivaren. Vi är övertygade om att många arbetsgivare ser det som ett hinder att anställa en ung med hörselskada. Det är en kostnad de inte är beredda att ta. Vi vill inte utsättas för diskriminering på grund av dåligt anpassade lokaler. Dessutom finns det undersökningar som visa att antalet förtidspensionerade är dubbelt så vanligt bland hörselskadade som bland resterande befolkningen. Det är en konsekvens av att arbetslivet på alltför många ställen inte är anpassat till hörselskadades behov. Rätten till sitt egna språk. Tvåspråkighet Personer med hörselskada har ingen laglig rätt att lära sig svenskt teckenspråk. Detta trots tydliga anvisningar i Sveriges språklag och FNkonventionen för personer med funktionsnedsättning. Tvåspråkighet innebär för våra målgrupper att man behärskar och behöver både svenska och svenskt teckenspråk. Tvåspråkighet ökar delaktigheten i samhället genom att våra målgrupper, beroende på situationen, kan växla mellan språken och på så vis vara delaktiga i den sociala gemenskapen. Barns språkutveckling sker omedvetet och automatiskt, medan det bevisligen blir svårare senare i livet. Det språk man lär sig som ung eller vuxen får helt enkelt inte samma höga nivå som om det utvecklas från början. Rätten till ett språk är oumbärlig i ett demokratiskt samhälle där alla ska vara delaktiga, självständiga, utvecklas och ha inflytande. Det är dags för det demokratiska Sverige att vakna upp och se till att alla medborgare kan utöva sina demokratiska rättigheter. Det handlar inte om funktionsnedsättningar, det är en språkfråga

15 28 krav

Hörselskadades Riksförbund. Intressepolitiskt program

Hörselskadades Riksförbund. Intressepolitiskt program Hörselskadades Riksförbund Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder Levnadsvillkor för människor med funktionshinder En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt Lättläst version Handikappkommittén 2003-11-06 Innehåll Sida Inledning 2 Arbete 3 Hur

Läs mer

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras

Läs mer

Vi utgår även från Barnkonventionens anda genom 2 om icke-diskriminering och 3 om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet.

Vi utgår även från Barnkonventionens anda genom 2 om icke-diskriminering och 3 om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Tolka Mig Rätt 1 Språklagen SFS 2009:600, enligt riksdagens beslut 2009 14 2. Den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig, utveckla

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315 POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Handlingsprogram 2017-2020

Handlingsprogram 2017-2020 Handlingsprogram 2017-2020 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet.

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5 Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION

ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION Älvkarleby kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION AmI har till uppgift att vara en väg ut till arbetslivet. De aktiviteter och insatser AmI erbjuder avser att ge personer en

Läs mer

Hjälpmedel. - En fråga om mänskliga rättigheter! Sidan 1 (6) Fastställd av Lika Unikas styrelse den 29 januari 2014

Hjälpmedel. - En fråga om mänskliga rättigheter! Sidan 1 (6) Fastställd av Lika Unikas styrelse den 29 januari 2014 Sidan 1 (6) Hjälpmedel - En fråga om mänskliga rättigheter! Fastställd av s styrelse den 29 januari 2014 är en svensk federation inom funktionshinderrörelsen som bildades i december 2009 och som verkar

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer 2015-12-07 1 (7) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019. Antagen i fullmäktige

Läs mer

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 99 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Definition... 1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Socialdemokraterna BOLLNÄS

Socialdemokraterna BOLLNÄS Socialdemokraterna BOLLNÄS Kommunalt handlingsprogram 2006 2010 Socialdemokraternas ledstjärnor är frihet, jämlikhet och solidaritet. Vårt program beskriver hur vi vill skapa ett tryggare och mer rättvist

Läs mer

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14 Barnomsorgs-och utbildningsförvaltningen Valåskolan Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling Valåsskolan Läsår 13/14 Grundskolan, Förskoleklassen

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 ESLÖVS KOMMUN Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som

Läs mer

Karlskoga kommuns omvärldsdag 2014-01-14

Karlskoga kommuns omvärldsdag 2014-01-14 Karlskoga kommuns omvärldsdag 2014-01-14 Viktiga trender för Energi & Miljö Trend Möjlighet Hållbarhet Utveckla affärsmodeller som bygger på hållbarhet och kretsloppstänkande Kommunicera och utveckla hållbarhet

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv

Läs mer

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola 2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Om likarättigheter och servicekvalitet i samhällets stöd till äldre personer med funktionsnedsättningar

Om likarättigheter och servicekvalitet i samhällets stöd till äldre personer med funktionsnedsättningar Rapport 1:2009 Om likarättigheter och servicekvalitet i samhällets stöd till äldre personer med funktionsnedsättningar En rapport från Kristdemokraterna Seniorförbundet Januari 2009 Gör livet enklare för

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun 1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden: 1 Vision för S-kvinnor i Östergötland S-kvinnor i Östergötland är socialdemokratiska feminister som ser ett jämställt och jämlikt samhälle som en förutsättning för att ge alla samma möjligheter i livet.

Läs mer

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström Inledning Vid Kramforsskolan skall det råda nolltolerans

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,

Läs mer

Faktahäfte Hälsa och sjukvård

Faktahäfte Hälsa och sjukvård Faktahäfte Hälsa och sjukvård Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt i konventionens artiklar

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Barn och elevhälsoplan 2011

Barn och elevhälsoplan 2011 Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet En digital agenda i människans tjänst en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13)

Yttrande över delbetänkandet En digital agenda i människans tjänst en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13) 1 N2014/1345/ITP 2014-09-23 Handläggare: Anna Langseth Åke Nilsson n.registrator@regeringskansliet.se Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över delbetänkandet En digital agenda i människans

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 Innehållsförteckning LIKABEHANDLINGSARBETET PÅ STOCKHOLM VATTEN... 2 POLICY... 2 STOCKHOLM VATTENS DEFINITION AV LIKABEHANDLING... 2 PLANENS SYFTE OCH

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind Barnfattigdom Ett arbete av Hind 8m3 2016 BARNFATTIGDOM Jag valde att arbeta med ämnet barnfattigdom för att jag ville lära mig mer om det. Ämnet är stort och det är viktigt. Det känns som om vi inte bryr

Läs mer

ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ

ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ Våra kandidater till kommunfullmäktige. ETT VÄXANDE LULEÅ Vårt Luleå är ett samhälle där alla människor känner sig välkomna.

Läs mer

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014)

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) 1 Inledning Principen om likabehandling ska genomsyra hela Solna stad. Alla Solnabor ska i alla verksamheter

Läs mer

Vänsterpartiet Karlshamn 2015-08-19

Vänsterpartiet Karlshamn 2015-08-19 VÄNSTERPARTIETS BUDGETFÖRSLAG 2016 & PLAN FÖR 2017 2018 Innehål Sida 1 INLEDNING... 2 2 KOMMUNEN SOM ARBETSGIVARE... 3 3 SATSNINGAR I SKOLAN... 4 4 FOLKHÄLSA... 5 5 ATT LEVA OCH BO I KARLSHAMN... 6 6 KULTUR...

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Sveriges första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Sveriges första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Sveriges första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Det här är den första rapporten som Sverige lämnar till FN:s kommitté

Läs mer

Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017

Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017 Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola Styrprocessen 2017 Tyresö kommun / 2016-03-10 2 (15) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde Gymnasieskola... 3 1.1 Slutsatser - Samlad

Läs mer

KRAFTSAMLING 2011-2015

KRAFTSAMLING 2011-2015 KRAFTSAMLING 2011-2015 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilderna är Tillväxtrådets sammanfattning av Kraftsamlings rundabordssamtal. KRAFTSAMLING Befolkningsökning är grunden för tillväxt

Läs mer

It-politik Fakta i korthet

It-politik Fakta i korthet På denna sida av datorn syns inte min dövblindhet. Tala i telefon är nästintill omöjligt, men tack vare hjälpprogram på min dator kan jag kommunicera obehindrat med min omvärld på annat sätt. Citat ur

Läs mer

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

En värdegrundad skola

En värdegrundad skola En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

Läs mer

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1 Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.

Läs mer

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 2 Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 2 1.1 Aktuella styrdokument... 2 1.2 Enhetens mål... 3 1.3 Vision... 3 2. Normer och värden... 4 2.1 Enhetens

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS 2015-05-05 [1] KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS Gemensamt förslag [2] Kommunfullmäktiges mål 2015-2018 Styrmodellen De av kommunfullmäktige fastställda målen för mandatperioden 2015-2018

Läs mer

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar. Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och

Läs mer

Handikappolitiskt program för

Handikappolitiskt program för Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s

Läs mer

Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem

Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Tillämpas från och med 2016-01-01 Innehåll Regler för fristående förskola... 4 Förutsättningar

Läs mer

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens

Läs mer

Rapport skolinspektionen vt-11

Rapport skolinspektionen vt-11 Rapport skolinspektionen vt-11 De förskolor vi granskat klarar inte sitt pedagogiska uppdrag fullt ut. Det finns ibland också en ovilja att dokumentera barnens lärande av rädsla för att detta ska ses som

Läs mer

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. 2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy

Sensus inkluderingspolicy Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan 1 (9) Elever med heltäckande slöja i skolan Inledning Frågan om möjligheten för en elev att bära religiös klädsel i skolan i form av heltäckande slöja (burqa eller niqab) har aktualiserats i samband med

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24 Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans

Läs mer