Medtronic DBS vid Dystoni

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medtronic DBS vid Dystoni"

Transkript

1 Medtronic DBS vid Dystoni Behandlingsinformation DBS = DEEP BRAIN STIMULATION (DJUP HJÄRNSTIMULERING)

2 fira Dagliga segrar Den här informationsbroschyren om dystoni har utarbetats i samråd med en internationell rådgivande läkargrupp. Medlemmarna i den rådgivande gruppen listas nedan: Prof. Moro, Department of Neurology, University of Toronto, UHN, Kanada Prof. Volkmann, Department of Neurology Director, University Clinic of Würzburg, Tyskland Prof. Limousin, Department of Neurology, UCL Institute of Neurology, Queen Square, Storbritannien Dr. Martinez Castrillo, Department of Neurology, Ramón y Cajal Hospital, Madrid, Spanien Prof. Østergaard, Department of Neurology, Aarhus University Hospital, Danmark Prof. Leplow, Department of Psychology, Institute of Psychology, Universität Halle-Wittenberg Brandbergweg, Tyskland Dr. Törnqvist, Movements Disorder Nurse, Department of Neurosurgery, University Hospital, Lund, Sverige Dr. Foncke, Department of Neurology, VU university medical center, Amsterdam, Nederländena Prof. Krauss, Department of Neurosurgery Director Medical School Hannover, Tyskland Alistair Newton och Monika Benson från European Dystonia Federation Medtronic vill också tacka EDF (European Dystonia Federation) för deras stöd vid utarbetandet av denna broschyr. Innehåll Dystoni 4 Hur kan dystoni påverka livskvaliteten? 7 Hur kan dystoni behandlas? 8 Medtronics behandling med djup hjärnstimulering Vad är djup hjärnstimulering (DBS, Deep Brain Stimulation)? 10 För vem passar DBS? 12 När ska man överväga DBS? 14 Varför välja DBS-behandling? Vilken är nyttan och vilka är riskerna? 16 Vanliga frågor 21 Patientberättelser 26 Frågor som neurologer bör diskutera med sina patienter 28 Referenser 29 Mer information 30 Broschyren är avsedd att användas av läkare för att ge patienter information om Medtronic DBS. 2 3

3 Vad är dystoni? Dystoni är den tredje vanligaste rörelsestörningen (efter Parkinsons sjukdom och essentiell tremor) 1, och omkring européer 1-2 beräknas ha primär dystoni, som är den vanligaste formen av sjukdomen. Dystoni är en komplex sjukdom som man tror beror på avvikelser i vissa områden i hjärnan (de basala ganglierna) som reglerar normala kroppsrörelser. 3 Onormala signaler skickas ut från hjärnan till musklerna och kan leda till att flera muskler dras samman samtidigt på ett sätt som gör att muskler som normalt har motsatt funktion dras samman samtidigt. När en dystonipatient sträcker ut armen kan det hända att de muskler som arbetar när armen böjs motarbetar de muskler som ska sträcka ut den. Dystoni kännetecknas av ihållande, ofrivilliga och ibland smärtsamma muskelsammandragningar. 3 Några få eller många muskler i armar, ben, ansikte, hals och ibland i hela kroppen kan påverkas. Det leder till att vissa delar av kroppen kan vrida sig, röra sig repetitivt eller hamna i onormala lägen (t.ex. att ögonlocken stängs ofrivilligt, att halsen vrids osv.). Ibland kommer muskelsammandragningarna samtidigt med tremor (ofrivilliga, rytmiska skakningar), ryckningar (som kallas myoklonus) och svårigheter att tala och svälja. Dystonin kan till en början vara koncentrerad till en del av kroppen (så kallad fokal dystoni) och hålla sig relativt konstant, med få symtom och utan att förvärras. Symtomen kan vara lindriga och periodiska (t.ex. kramp i handen när man skriver, täta blinkningar eller en plötslig stelhet i nacken) och kanske bara märks efter långvarig fysisk ansträngning, vid stress eller när man är trött. Under en tidsperiod som kan vara olika lång kan symtomen bli mer uttalade (t.ex. komma när man är ute och går och till slut även när man vilar) och kan förvärras så att de påverkar större delen av eller hela kroppen. Dystoni påverkar inte kognitionen: även om kroppen inte reagerar normalt på hjärnans signaler till musklerna har patienterna kvar sina mentala funktioner. Dystoni kan klassificeras 4 på olika sätt. Efter dystonins ursprung: Primär dystoni definieras som när dystonin är det enda neurologiska symtomet förutom tremor, det inte finns några tecken på hjärnskada (bilddiagnostik av hjärnan visar inga avvikelser) och dystonin inte är kopplad till något annat tillstånd eller någon annan händelse. De exakta orsakerna är oklara (idiopatiska), men de flesta primära dystonier har sannolikt genetiskt ursprung, dvs. är ärftliga. Sekundär dystoni 5 definieras som dystoni som beror på strukturell hjärnskada (t.ex. efter en stroke, ett trauma eller en infektion) eller är läkemedelsutlöst (om neuroleptika är den utlösande faktorn talar man om tardiv dystoni ). Dystoni kan också utlösas av vissa neurodegenerativa sjukdomar. Heredodegenerativ dystoni definieras som dystoni som är ett kännetecken på en neurodegenerativ sjukdom (t.ex. Wilsons sjukdom). 4 5 fira Dagliga segrar

4 Efter det kroppsområde som berörs: Fokal dystoni är lokaliserad till en viss del av kroppen, t.ex. halsen (cervikal dystoni, som tidigare även kallades spasmodisk tortikollis), ögonen (blefarospasm), ena handen (symtom när man skriver, spelar ett instrument eller utför andra sysslor), stämbanden (spasmodisk dysfoni) osv. Multifokal dystoni berör två eller flera oberoende kroppsdelar (t.ex. hand och fot). Segmentell dystoni påverkar två eller flera intilliggande områden av kroppen (t.ex. ansiktet och halsen). Hemidystoni påverkar armen och benet på samma sida av kroppen. Generaliserad dystoni påverkar både benen och minst en annan del av kroppen, är ofta ärftlig, debuterar i den tidiga barndomen och ger en funktionsnedsättning som ofta innebär att patienten blir rullstolsburen. Efter debutåldern för dystonin: Tidigt debuterande dystoni: symptomen uppträder antingen i barndomen eller i tidig vuxen ålder (5 30 års ålder), vanligen i en fot eller hand, och dystonin tenderar att bli generaliserad med tiden och involvera alla extremiteter och bålen. Progressionen blir oftast långsammare efter tonåren. Denna typ av dystoni har genetiskt ursprung i över 50 % av fallen. Sent debuterande dystoni: symptomen kommer ofta vid års ålder och börjar i övre delen av kroppen. Det är vanligare att denna typ av dystoni förblir fokal eller segmentell (t.ex. dystoni i halsen, ansiktet eller ena armen). Hur kan dystoni påverka livskvaliteten? De olika orsakerna till och typerna av hjärndysfunktion vid dystoni är ännu inte klarlagda. Sjukdomen påverkar varje individ olika och det finns inte två patienter som liknar varandra. Oftast är dystonin permanent eller progressiv (även om dystoni i mycket få fall kan gå över av sig själv inom de första åren efter debuten). Om dystoni lämnas obehandlad kan den påverka patientens vardagsrutiner, t.ex. att äta, klä på sig, sköta sin hygien, samtala, skriva och promenera, och patienten kan behöva hjälp med sina dagliga aktiviteter. Funktionsnedsättningen på grund av dystoni kan försämra patientens livskvalitet påtagligt och leda till skamkänslor som gör att patienten drar sig undan socialt, får ångest, isolering och depression. Som en följd av detta klarar många patienter inte längre att sköta ett arbete. I vissa fall är smärtan i samband med dystonin det symtom som ger den största funktionsnedsättningen. Dessutom kan patientens känslomässiga tillstånd utlösa kortvariga försämringar av dystonisymtomen. Det betyder inte att dystoni har psykologiska eller känslomässiga orsaker. Dystoni orsakas av onormal aktivitet i hjärnans elektriska kretsar. Förutom att de ger funktionsnedsättning kan dystona rörelser leda till permanenta fysiska deformiteter på grund av förkortning av senor och degeneration av leder och skelettben. Det är t.ex vanligare med degeneration av halsryggen hos patienter med cervikal dystoni. Funktionsnedsättningen och den dåliga livskvaliteten vid dystoni är ungefär samma som vid MS, Parkinsons sjukdom och stroke. 6 Men patienterna ska inte misströsta. Det finns flera behandlingar som kan lindra vissa av symtomen vid dystoni och göra det möjligt för patienterna att klara normala dagliga aktiviteter. Därför är det viktigt att neurologer diskuterar olika behandlingsalternativ med sina patienter, ser till att de får den mest effektiva och bäst lämpade behandlingen för sin dystoni och hjälper dem att få kontroll över sitt liv igen. 6 7

5 Hur kan dystoni behandlas? Det är viktigt att patienterna och deras familjer förstår att det i dagsläget inte finns någon behandling som kan bota eller vända sjukdomsförloppet vid primär dystoni. Den vetskapen kan kännas nedslående, men man bör göra patienterna medvetna om att många symtom kan lindras effektivt med en kombination av behandlingar. Det finns två huvudstrategier för behandling av dystoni. De beskrivs nedan: Läkemedel som ges antingen via munnen (oralt) eller genom injektion direkt i dystona muskler. Detta är oftast första steget vid behandling av dystoni. 3-4 Kirurgisk behandling, oftast djup hjärnstimulering (DBS). 3-4 Denna behandling är ofta nästa steg när läkemedel inte längre har effekt eller ger biverkningar som patienten inte klarar av. DBS anses vara ett bra behandlingsalternativ vid primär, generaliserad och segmentell dystoni. Andra kirurgiska behandlingar, t.ex. selektiv perifer denervering och muskelresektion (vid cervikal dystoni) eller intratekal baklofenbehandling (vid generaliserad dystoni) kan också övervägas i vissa fall. 4 Även sjukgymnastik kan vara till nytta för vissa patienter, oftast som ett komplement till andra behandlingar. 4 Fysisk träning kan förbättra hållningen och förhindra att drabbade muskler förkortas eller försvagas. Ibland kan kortvarig kognitiv beteendeterapi (KBT) bidra till att öka självkänslan och lära patienten metoder för att hantera en funktionsnedsättande neurologisk sjukdom. Vilken behandling som passar bäst beror på den enskilda patientens symtom och behov. Med hjälp av sin neurolog kan patienterna välja den behandling eller den kombination av behandlingar som passar dem bäst. Läkemedelsbehandling Eftersom dystoni påverkar människor väldigt olika varierar ofta effekten av läkemedel. Läkemedel mot dystoni och tillhörande symtom (t.ex. smärta) förskrivs och anpassas efter varje patients behov. Flera försök kan behövas innan man hittar det mest effektiva läkemedlet eller den mest effektiva kombinationen av läkemedel. Detta kan vara påfrestande både för patienten och neurologen, särskilt eftersom läkemedlen kan ge betydande biverkningar och oftast bara har begränsad effekt. De läkemedel som används för att behandla dystoni verkar i huvudsak genom att påverka kemiska ämnen i nervsystemet (så kallade neurotransmittorer) som reglerar olika muskelgruppers rörelser. Det finns flera olika läkemedel som används vid behandling av dystoni: Orala läkemedel Antikolinerga läkemedel verkar genom att blockera neurotransmittorn acetylkolin, som styr muskelrörelser. Dessa läkemedel gör att musklerna slappnar av och motverkar alltför kraftiga muskelsammandragningar. Levodopa fungerar genom att öka halten av neurotransmittorn dopamin och är särskilt användbart vid en typ av dystoni med genetiskt ursprung som kallas doparesponsiv dystoni. Bensodiazepiner påverkar nervsystemets förmåga att omsätta en neurotransmittor som kallas GABA-A, vilket gör att musklerna kan slappna av. Baklofen stimulerar kroppens förmåga att omsätta neurotransmittorn GABA-B och verkar även den genom att göra att musklerna kan slappna av. Baklofen kan ges oralt eller via en pump som implanteras i kroppen. Antiepileptika, vars verkningsmekanism är oklar. Botulinumtoxin är ett läkemedel som injiceras i påverkade muskler för att hämma frisättningen av acetylkolin och därmed överföringen av onormala nervimpulser till muskeln. Injektioner med botulinumtoxin används ofta som första linjens behandling vid många typer av fokal dystoni, särskilt cervikal dystoni. Injektioner måste ges var 3:e till 6:e månad, och läkemedlet är mindre effektivt om rörelsemönstret för dystonin är mycket komplext eller om många musklar påverkas (såsom vid generaliserad dystoni). Viss resistens mot läkemedlet kan uppkomma. Läkemedelsbehandlingars effekt kan ibland vara en besvikelse, och patienterna kan tvingas inse att det inte finns något läkemedel eller någon kombination av läkemedel som ger rimlig lindring av deras dystonisymtom (förutom vid fokal och segmentell dystoni, där botulinumtoxin ofta är effektivt i åratal). Dessutom kan alla läkemedel som är aktuella ge besvärande biverkningar (t.ex. illamående, muntorrhet, sedering, förvirring) som kan orsaka problem vid långtidsbehandling. Då kan en kirurgisk behandling vara ett värdefullt alternativ som kan ha god effekt på dystonisymtomen. 8 9 fira Dagliga segrar

6 1 Djup hjärnstimulering Medtronics system för djup hjärnstimulering (DBS, Deep Brain Stimulation) har varit godkänt i Europa för behandling av dystoni sedan DBS är en reversibel och anpassningsbar behandling som innebär att en tunn, isolerad elektrod opereras in i hjärnan, oftast i ett område som kallas globus pallidus internus, men även talamus kan vara målet. Elektroden kopplas sedan via en anslutningsledning till en liten dosa som kallas neurostimulator (ungefär som en pacemaker) som oftast implanteras under huden på bröstet eller buken. DBS-systemet är helt implanterbart, och patienten kommer bara att se konturen av elektroderna eller neurostimulatorn utanpå kroppen. När neurostimulatorn är påslagen ger den elektriska impulser som skickas till hjärnan för att hjälpa till att kontrollera vissa av dystonins funktionsnedsättande symtom. Ofta lindras även smärtan som sjukdomen orsakar. Impulserna kan justeras av en erfaren läkare eller sjuksköterska med hjälp av en extern programmerare. DBS-behandling är indicerad för patienter med funktionsnedsättande primär dystoni (generaliserad och segmentell dystoni och myoklon dystoni) som inte svarar adekvat på läkemedelsbehandling. Patienterna kan opereras oavsett ålder från och med 7 år och uppåt. Andra kirurgiska ingrepp Palllidotomi, talamotomi och selektiv denervering Dessa typer av kirurgi innebär lesionering av vissa delar av hjärnan (t.ex. pallidotomi eller talamotomi) eller att nerver från cervikala ryggmärgen (t.ex. selektiv perifer denervering) knipsas av. Pallidotomi och talamotomi kan ha effekt för patienter med fokal och generaliserad dystoni, medan selektiv perifer denervering (t.ex. posterior ramisektion) kan ge lindring vid cervikal dystoni. Men lesioner är irreversibla, och därmed kan patienten få allvarliga biverkningar som blir kroniska, särskilt när ingreppen utförs bilateralt (t.ex. kognitiv funktionsnedsättning eller svårigheter att svälja och tala). Därför är DBS i dagsläget den föredragna kirurgiska behandlingen för patienter med generaliserad dystoni. 4 Posterior ramisektion och andra ingrepp med selektiv denervering eller myotomier utförs fortfarande för patienter med cervikal dystoni på specialiserade centra, men då kan förfarandet behöva göras stegvis, med flera ingrepp. 7 Neurostimulator Elektrod 1 Patientprogrammerare Mer information om Medtronic DBS finns på

7 Medtronic DBS Medtronic introducerade den första hjärtpacemakern för 60 år sedan. Ledande franska forskare i samarbete med Medtronic utvecklade DBS-tekniken för över 20 år sedan genom att tillämpa pacemakertekniken på neurologiska sjukdomar. Sedan dess har den kirurgiska tekniken förbättrats väsentligt, och över patienter över hela världen har nu fått DBS-behandling. DBS-systemet har varit godkänt för försäljning i Europa för behandling av dystoni sedan Vilken information behöver patienterna om de är intresserade av Medtronic DBS? Det finns tre huvudområden som neurologer bör ta upp med patienterna: för vem, när och varför är det lämpligt med DBS-behandling. Svaren på frågorna kan hjälpa patienterna besluta om Medtronic DBS är rätt behandlingsalternativ för deras dystoni. 2. Har läkemedel (orala eller injektioner) inte haft effekt på dystonisymtomen eller har biverkningarna varit svårhanterliga? 3. Är patienten minst 7 år gammal? q Ja q Ja q Nej q Nej 4. Påverkar dystonin och de åtföljande symtomen (såsom smärta och tremor) patientens aktiviteter i det dagliga livet eller patientens livskvalitet? q Ja q Nej För vem passar DBS? Patienten kan vara en lämplig kandidat om han eller hon uppfyller följande fem kriterier: 5. Är patienten fri från aktiv emotionell störning (t.ex. depression) eller kontrolleras en sådan påverkan i dagsläget med läkemedel?* q Ja q Nej 1. Har han eller hon primär dystoni (cervikal, segmentell eller generaliserad dystoni)? q Ja q Nej Om svaret på alla frågorna är ja kan Medtronic DBS vara lämplig för patienten. Neurologen bör diskutera nytta och potentiella risker med denna typ av behandling med patienterna. * Emotionell påverkan, både nuvarande eller tidigare, hos patienter bör bedömas och behandlas (antingen med läkemedel eller samtal) innan DBS-behandling inleds). fira Dagliga segrar 12 13

8 När ska man överväga Medtronic DBS? Dystoni är en komplex och heterogen sjukdom. Därför kan det rätta tillfället att överväga DBS-behandling variera mellan olika patienter. Den optimala tidpunkten för DBS-ingreppet möjlighetsfönstret är mindre kritisk för patienter med dystoni (jämfört med andra rörelsestörningar, t.ex. Parkinsons sjukdom). Fönstret öppnas när: En patient har haft dystonisymtom i 3 5 år, eftersom det krävs tid för att Bekräfta diagnosen Pröva olika läkemedelsbehandlingar Eliminera möjligheten att dystonin går tillbaka spontant Men det finns vissa undantag för möjlighetsfönstret (t.ex. snabb symtomprogression med svåra symtom och funktionsnedsättning som inte svarar på läkemedelsbehandling). Därför bör neurologer diskutera med sina patienter när det är bäst att börja med DBSbehandlingen. En patients symtom blir funktionsnedsättande och påverkar aktiviteterna i det dagliga livet, yrkeslivet och det sociala livet, trots bästa möjliga behandling med läkemedel. Läkemedelsbehandlingen mot dystoni har gett svårhanterliga biverkningar. En patient utvecklar muskuloskeletala problem på grund av dystona rörelser och/ eller kroppshållningar. Patienter med kortare sjukdomsduration 9-10 och lägre debutålder 11 kan ha ännu större nytta av DBS-behandling. Tidigare insatt DBS-behandling kan förhindra permanent deformering av muskler och skelett. Peter, dystonipatient som har DBS-behandling Peter fick diagnosen generaliserad dystoni i tonåren. Symtomen blev allt värre och till slut kunde han varken gå eller stå upprätt. Tack vare DBS kan han både resa och träna igen. Jag klarade inte alls av det tidigare eftersom jag varken kunde stå, sitta eller gå, säger Peter. Det här är det mest fantastiska som har hänt mig. Jag njuter av livet och jag är oerhört tacksam för DBS-behandlingen. Observera att inte alla patienter reagerar på samma sätt på Medtronic DBS och att andra patienter kan ha andra erfarenheter än Peter. Det är bra om neurologer och patienter diskuterar Medtronic DBS redan när behandlingsplanen ska utformas, även om symtomen fortfarande går att hålla under kontroll med läkemedel. På så sätt får patienterna gott om tid att överväga möjlig nytta och tänkbara risker med behandlingen och förbereda sig på att välja om de vill ha DBS-behandling eller inte när det blir dags att välja

9 Varför välja DBS-behandling? Vilken är nyttan med behandlingen? Vad Medtronic DBS-behandling kan göra för patienterna Den genomsnittliga förbättringen för de flesta patienter med primär dystoni efter DBS är ca 60 % 4,10 (intervall: 34 % till 88 %). Behandlingen kan bidra till att minska dystona rörelser och kroppshållningar Behandlingen kan lindra den smärta som dystonipatienter kan uppleva, särskilt vid cervikal dystoni 12,13,16,21. Den förbättring som uppnås kan kvarstå i flera år Behandlingen kan minska behovet av läkemedel. Vissa patienter kan till och med klara sig helt utan läkemedel 19,21. Behandlingen kan förbättra patientens förmåga att utföra normala dagliga aktiviteter (t.ex. äta, sköta sin hygien, klä sig, prata och gå), vilket återger patienten oberoendet och möjligheten till ett socialt liv Behandlingen kan ge en generellt bättre livskvalitet för både patienten själv och hans eller hennes familj. Andra fördelar med DBS-behandlingen: Kan ge stimulering dygnet runt. Kan programmeras och justeras efter patientens individuella behov (t.ex. om DBS-behandlingen ger mindre effekt med tiden eller orsakar biverkningar). Kan implanteras helt och syns knappt (om inte patienten har mycket låg kroppsvikt). Behandlingen är reversibel och systemet kan stängas av eller tas bort vid behov (t.ex. om biverkningarna blir ohanterliga). Vad Medtronic DBS-behandling inte kan göra för patienterna: Behandlingen botar inte dystoni i likhet med alla andra behandlingar påverkar den inte sjukdomsförloppet för primär dystoni utan lindrar symtomen. När man stänger av neurostimulatorn återkommer symtomen. Behandlingen ger inte omedelbar lindring av dystonisymtomen det kan ta från några timmar upp till flera veckor, ibland flera månader, innan patienten känner av DBS-behandlingens effekt på sjukdomssymtomen. Behandlingen löser inte alla problem som patienten kan ha utvecklat parallellt med dystonisymtomen (t.ex. social isolering, stigma, känslomässiga problem). DBS kan bidra till att hålla de motoriska symtomen under kontroll, men det är mycket upp till patienten själv hur han eller hon utnyttjar de möjligheter behandlingen ger. Det är viktigt att patienterna har realistiska förväntningar på vad Medtronic DBS kan göra för dem. Den kan ge effektiv lindring av vissa av deras dystonisymtom men kan inte bota sjukdomen

10 Finns det några risker med Medtronic DBS? Behandlingen är relativt riskfri för patienter med primär dystoni. Liksom vid alla kirurgiska ingrepp finns det vissa risker i samband med själva ingreppet, men om det utförs av ett erfaret operationsteam är dessa risker mycket små. Eventuella komplikationer av DBS kan ha samband med: 1. Det kirurgiska ingreppet. I två översiktsartiklar som omfattade ett stort antal patienter med rörelsestörningar som fick DBS-behandling (1183 respektive 1154 patienter), 26,27 rapporterades intrakraniell blödning hos ca 2 %. Liksom vid alla andra behandlingar kan dödsfall inträffa, men även denna risk är mycket låg och mindre än risken i samband med t.ex. insättning av totalprotes i höftleden (0,4 %). 28,29 2. DBS-systemet. Komplikationerna i samband med DBS-systemets komponenter rapporterades vara 8,7 % i ett underlag av 1154 patienter med Parkinsons sjukdom. 27 Infektion vid implantatet var den vanligaste komplikationen (2,4 %). Andra mindre vanliga komplikationer har varit bland annat funktionsfel i DBSsystemet (1 %), akut fel på stimulatorn (0,8 %), elektrodbrott (0,7 %) och migration (0,6 %) Stimuleringen/sjukdomsprogressionen. Biverkningar orsakade av stimuleringen har endast rapporterats i sällsynta fall hos dystonipatienter. Bland de rapporterade biverkningarna finns talproblem som dysartri (svårighet att artikulera ord) och svårigheter att skriva och gå. 16,21,30,31 Men det bör påpekas att dessa biverkningar vanligen är reversibla och kan lindras eller försvinna helt genom att inställningarna för stimuleringen ändras (även om detta i vissa fall kan leda till att effekten på dystonisymtomen blir mindre). När komplikationer av DBS-behandlingen inträffar är de oftast lindriga och kortvariga och försvinner normalt inom dagar efter det kirurgiska ingreppet. 26,27 DBS ger inte någon kvarstående förändring av patientens tänkande eller personlighet. Däremot kan DBS i likhet med många läkemedel ha psykiatriska biverkningar. Risken för den typen av symtom är större hos patienter som tidigare har fått sådana på grund av sin sjukdom eller läkemedelsbehandling. Problem som kan uppkomma är bland annat emotionella störningar såsom depression och ångest. 23 Detta är sällsynt och ofta övergående med lämplig behandling. Generellt är risken för permanent skada liten, men det är viktigt att DBS utförs på ett specialiserat DBS-centrum med ett multidiciplinärt team. Förbättringar av MR-undersökningar, stereotaktisk utrustning och patienturval har bidragit till att utveckla DBS-behandling sedan den godkändes (för essentiell tremor)

11 Vanliga frågor Passar DBS-behandling för alla? Medtronic DBS är indicerad för primär dystoni hos patienter över 7 års ålder om de funktionsnedsättande symtomen inte lindras adekvat med läkemedel (orala eller injektioner) eller om läkemedelsbehandlingen ger svårhanterliga biverkningar. Patienterna behöver diskutera möjligheten att få DBS-behandling med en neurolog som kan gå igenom en checklista och bedöma om DBS kan vara ett lämpligt alternativ. Om patienten och neurologen kommer fram till att DBS-behandling är rätt val vid den tidpunkten ska patienten remitteras till ett erfaret DBS-team (består oftast av neurologer, neurokirurger, psykiatriker, sjuksköterskor och sjukgymnaster) för vidare bedömning och behandling. Hur bra är resultaten för DBS-behandling av dystoni?? Den genomsnittliga förbättringen hos de flesta patienter med primär dystoni efter DBS är ca 60 % 4,10 (intervall: 34 % till 88 %). Dystona rörelser förbättras ofta snabbare och i högre grad än fasta dystona kroppshållningar. Den motoriska förbättringen verkar vara stabil över tiden hos de flesta patienter. Smärtan lindras vanligen i samma grad eller ännu mer. Funktionsnedsättningen på grund av dystoni förbättras i samma grad som de motoriska symtomen. Det stora intervallet för förbättringen innebär att det är viktigt att patienternas förväntningar på DBS-behandlingens effekt hanteras på rätt sätt (17 % av patienterna får t.ex. ingen signifikant lindring av symtomen 15 ). Är DBS en ny behandling av dystoni? Neurologer och neurokirurger med erfarenhet av DBS bör diskutera dessa frågor ingående med sina patienter. Patienterna bör dessutom diskutera eventuella risker i samband med obehandlad dystoni, läkemedelsbehandling och andra typer av kirurgiska ingrepp. Utifrån den informationen kan patienterna väga den potentiella nyttan med DBS mot de möjliga riskerna och se till att de väljer den behandling som ger bäst lindring av just deras symtom. Nej. Medtronic introducerade den första pacemakern på 1950-talet. Medtronic samarbetade med ledande franska forskare med att utveckla pacemakertekniken för neurologiska sjukdomar. Medtronic DBS användes för första gången i Europa 1987 för att behandla essentiell tremor och godkändes för avancerad Parkinsons sjukdom DBS godkändes i Europa för dystoni Sedan dess har den kirurgiska tekniken förbättrats väsentligt, och en ny och mer avancerad generation DBS-system har utvecklats, med bland annat ett laddningsbart system (Activa RC). Över patienter över hela världen har fått Medtronic DBS för essentiell tremor och dystoni. fira Dagliga segrar Hittills har över patienter över hela världen fått Medtronic DBS. I Europa finns det över 160 centra som är specialiserade på Medtronic DBS 8

12 Gör operationen ont? Tanken på ett kirurgiskt ingrepp kan vara skrämmande, men det kan kännas tryggt att veta att patienter som har DBS-systemet implanterat oftast beskriver ingreppet som krävande och tröttande, men inte smärtsamt. Själva hjärnan saknar smärtreceptorer, så man kan inte uppleva någon smärta därifrån. DBS-systemet implanteras av en neurokirurg som är specialiserad på att behandla funktionsstörningar i centrala nervsystemet med stereotaktisk teknik. Det innebär att en stereotaktisk huvudram används för att hitta målområdet i hjärnan med perfekt precision under ingreppet. Neurokirurgen använder mycket avancerad teknik för att avbilda hjärnan och lokalisera det område som ska simuleras. Ingreppet består av två steg: implantationen av elektroden eller elektroderna som följs av ett mindre ingrepp för att implantera neurostimulatorn eller neurostimulatorerna och förlängningskablarna. Det exakta förfarandet varierar mellan olika centra, men beskrivningen nedan stämmer med vad patienten normalt kan förvänta sig. Det första steget av ingreppet, när elektroden sätts in, görs oftast under narkos. Det andra steget, när kirurgen implanterar förlängningskablarna och hjärnpacemakern (neurostimulatorn) i bröst- eller bukområdet görs under full bedövning. Ingreppet och momenten kan ta olika lång tid. Operationstiden beror på om en eller två elektroder ska implanteras i hjärnan. Ingreppet kan ta upp till fem timmar eller mer. Neurostimulatorn kan programmeras omedelbart efter ingreppet eller efter några veckor. DBS-teamen har olika rutiner. I vilket fall anpassas programmeringen alltid till patientens medicinska behov. Kan DBS-behandlingen skada hjärnvävnaden? En av de stora fördelarna med DBS jämfört med tidigare typer av kirurgiska ingrepp är att hjärnvävnaden inte skadas av den elektriska stimuleringen. I stället modifierar behandlingen de elektriska signaler som hjärnan alstrar som orsakar dystonisymtomen. Dessutom kan behandlingen avbrytas när som helst. Känner patienten stimuleringen? Många patienter som har ett DBS-system från Medtronic implanterat känner inte alls stimuleringen. Vissa kan uppleva en kortvarig pirrande känsla när systemet slås på eller när inställningarna för stimuleringen ändras eller kontrolleras. Implantation First Medtronic av DBS det system första Medtronic implanteddbs-systemet 1987 för to control kontroll disabling av funktionsnedsättande tremor tremor Implantation First Medtronic av DBS det system första Medtronic implanteddbs-systemet 1996 för to control kontroll primary av primär dystonia Medtronic DBS Therapy godkänd approved för motoriska for advanced symtom vid 1998 avancerad Parkinson s Parkinsons disease motor sjukdom symptoms Medtronic DBS Therapy godkänd approved för essentiell in for tremor essential och 1993 tremor and vid Parkinsons tremor Parkinson s sjukdom disease Medtronic DBS Therapy godkänd approved i Europa för 2003 primär in Europe dystoni for primary dystonia Nästa generation neurostimulatorer Medtronic DBS för launches Medtronic next 2009 DBS-system generation of lanseras neurostimulators Över More 80 than ,000 patienter 8 patients över hela have världen received har 2010 fått Medtronic DBS DBS worldwide 22 23

13 Lindras patientens symtom direkt efter operationen? Beroende på centrets rutiner kan DBS-systemet aktiveras 1 2 dagar eller några veckor efter ingreppet. Patientens symtom börjar lindras några dagar efter aktiveringen, men dystonin förbättras gradvis, och det kan ta veckor eller månader innan DBS-behandlingen ger full effekt. Under den tiden går sjukvårdspersonalen som programmerar DBS-systemet igenom flera programmeringspass med patienten för att prova ut inställningar som ger så god effekt som möjligt. Det är viktigt att patienten är medveten om fördröjningen innan behandlingen ger effekt och inte har orealistiska förväntningar. Hur länge fungerar neurostimulatorn? Beroende på vilken modell av neurostimulator som används och hur kraftig elektrisk simulering som behövs för att lindra den enskilda patientens symtom varar batteriet till neurostimulatorn mellan 2 och 9* år, beroende på om systemet är laddningsbart eller inte. Nya laddningsbara batterier rekommenderas ofta för dystonipatienter för att de ska slippa återkommande byten och flera kirurgiska ingrepp, eftersom dessa patienter ofta behöver stimulering som drar mycket ström. Men läkare och patient ska diskutera valet av system för att se till att det passar patientens individuella behov. Vid batteribyte öppnas incisionen över stimulatorn igen (vanligen under lokalbedövning), den gamla stimulatorn tas ut och en ny sätts in. Ingreppet tas normalt ca 30 minuter till 1 timme. 1 Laddningsbart bälte för DBS Hur många uppföljningar med DBS-teamet behövs efter ingreppet? Antalet och intervallen mellan uppföljningar beror på flera olika faktorer och bör diskuteras med DBS-teamet och den neurolog som remitterade patienten. Är DBS-behandlingen permanent? DBS-behandlingen kan justeras så att stimuleringen fortsätter hålla patientens symtom under kontroll under en längre tid. Dessutom kan DBS-systemet avaktiveras eller tas bort vid behov. *Batteriet kan vara i upp till 9 år om den uppladdningsbara modellen används. 1 fira Dagliga segrar 24 25

14 Patientberättelser Patrick, patient med primär dystoni När jag först hörde talas om djup hjärnstimulering från min doktor var jag väldigt skeptisk och rädd för operationen. Då hade jag väldigt svår dystoni. Jag kunde arbeta i högst 2 3 timmar i taget. Dessutom var det en massa andra saker jag inte kunde göra längre för att mina symtom var för svåra och jag hade för ont. Köra bil och idrotta, till exempel. Fram till dess hade jag fått medicin mot dystonin (16 tabletter om dagen) och botulinumtoxin. Men det hjälpte inte. Men sedan fick jag tillfälle att prata med en patient som redan hade en stimulator implanterad. Det samtalet, och att jag såg hur frisk han var, gjorde att jag bestämde mig direkt för att jag också skulle pröva DBS. Jag fick mitt DBS-system den 23 juni 1999 på Inselspital i Bern. Operationen gick bra och jag fick ett nytt liv. Min livskvalitet blev otroligt mycket bättre. Nu arbetar jag 5 6 timmar om dagen igen, tränar lite måttligt igen och kan göra ungefär samma saker som friska människor, utan mediciner. Jag njuter av livet fullt ut igen! Hittills har jag fått batteriet bytt vartannat år. Nyligen fick jag en laddningsbar Activa RC insatt så att jag själv kan ladda batteriet. De nya batterierna varar i 9 år. Det gör min livskvalitet ännu bättre. Det betyder att jag inte behöver operera mig lika ofta i framtiden! Observera att inte alla patienter reagerar på samma sätt på Medtronic DBS och att andra patienter kan ha andra erfarenheter än Patrick. Före operationen kunde jag inte arbete någon längre tid, men nu jobbar jag åtta timmar om dagen och är arbetande ledamot i styrelsen för den norska dystoniföreningen. Oddhild, DBS-patient med cervikal dystoni Jag fick cervikal dystoni 1980, när jag var 12 år. Det förändrade mitt liv, och inte på något bra sätt. Åren gick och mitt liv kretsade kring huvudvärk, muskelsmärta och en hals och nacke som levde sitt eget liv blev jag så dålig att jag fick ligga på sjukhus i flera månader. Och eftersom jag hade så ont och sjukhuset och medicinerna inte hjälpte föreslog man DBS-behandling. Då upplevde jag att jag inte hade något liv, trots att jag hade två underbara barn och en fantastisk man. Den 12 maj 2004 opererades jag på Rikshospitalet i Oslo. Jag var den första dystonipatienten som fick DBS där. Jag var aldrig rädd eftersom jag var så uttröttad och kände att jag inte kunde leva längre om jag inte fick hjälp. Jag såg faktiskt fram emot operationen. Det gjorde jag helt rätt i, för när jag vaknade upp efter operationen kände jag ingen smärta, och halsen och huvudet satt där de skulle. DBS gav mig livet tillbaka, och jag är så tacksam över att jag har haft sådan tur. Före operationen kunde jag inte arbeta någon längre tid, men nu jobbar jag åtta timmar om dagen och är arbetande ledamot i styrelsen för den norska dystoniföreningen. Observera att inte alla patienter reagerar på samma sätt på Medtronic DBS och att andra patienter kan ha andra erfarenheter än Oddhild fira Dagliga segrar

15 Frågor för neurologer att diskutera med sina patienter om Medtronic DBS vid dystoni Nedan finns en lista med frågor om DBS-behandling som patienter kan vilja diskutera med sin neurolog. Patienterna har ofta egna frågor de vill ta upp. Det finns plats för dem här nedanför. Passar DBS för mig? Vilken är den möjliga nyttan med behandlingen? Finns det några risker med DBS-behandlingen? Vilka är riskerna med operationen? Gör operationen ont? Kommer jag att känna mig bättre direkt eller tar det tid innan jag känner någon förändring? Måste neurostimulatorn bytas, och behövs det en ny operation då? Vilka typer av neurostimulatorer finns det för Medtronic DBS? Patientens egna frågor Referenser 1. Epidemiological Study of Dystonia in Europe (ESDE) Collaborative Group. A prevalence study of primary dystonia in eight European countries. J Neurol 2000; 247(10): Defazio G.The epidemiology of primary dystonia: current evidence and perspective. Eur J Neurol 2010;17 (Suppl. 1); Tarsy D, Simon DK. Dystonia. N Engl J Med 2006;355: Albanese A, Asmus F, Bathia KP, et al. EFNS guidelines on diagnosis and treatment of primary dystonias. Eur J Neurol 2010 May 5;doi: ?j x. 5. Schneider SA, Bathia KP. Secondary dystonia - clinical clues and syndromic associations. Eur J Neurol 2010;17(Suppl. 1): Camfield L, Ben-Shlomo Y, Warner T. Impact of cervical dystonia on quality of life. Mov Disord 2002; 17(4): Hamani C, Moro E. Surgery for other movement disorders - dystonia, tics. Current opinion in Neurology 2007;20: Arkiverade Medtronic-data Isaias IU, Alterman RL, Tagliati M. Outcome predictors of pallidal stimulation in patients with primary dystonia: the role of disease duration. Brain 2008; 131: Andrews C, Aviles-Olmos I, Hariz M, Foltynie T. Which patients with dystonia benefit from deep brain stimulation? A metaregression of individual patieny outcomes. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2010;81(12): Valldeoriola F, Regidor I, Minguez-Castellanos A, et al. Efficacy and safety of pallidal stimulation in primary dystonia: results of the Spanish multicentric study. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2010; 81: Krauss JK. Deep brain stimulation for dystonia in adults. Stereotact Funct Neurosurg 2002; 78(3-4): Krauss JK, Yianni J, Loher T, Aziz T. Deep brain stimulation for dystonia. J Clin Neurophysiol 2004; 21(1): Vidailhet M, Vercueil L, Houeto J, Krystkowiak P, Benabid A-L, et al. Bilateral deep brain stimulation of the globus pallidus in primary generalized dystonia. N Engl J Med 2005; 352: Kupsch A Kupsch A, Benecke R, Mueller J, Trottenberg T, Schneider G, Poewe W et al. Pallidal deep-brain stimulation in primary generalized or segmental dystonia. N Engl J Med 2006; 355(19): Kiss ZH, Doig-Beyaert K, Eliasziw M, Tsui J, Haffenden A, Suchowersky O et al. The Canadian multicentre study of deep brain stimulation for cervical dystonia. Brain 2007; 130(Pt 11): Krauss JK, Loher T, Weigel R, Capelle H, Weber S, Burgunder J. Chronic stimulation of the globus pallidus internus for treatment of non-dyt1 generalized dystonia and choreoathetosis: 2-year follow up. J Neurosurg 2003; 98: Vidailhet M, Yelnik J, Lagrange C, Fraix V, Grabli D, Thobois S et al. Bilateral pallidal deep brain stimulation for the treatment of patients with dystonia-choreoathetosis cerebral palsy: a prospective pilot study. Lancet Neurol 2009; 8(8): Vidailhet M, Vercueil L, Houeto JL, Krystkowiak P, Lagrange C, Yelnik J. Bilateral, pallidal, deep-brain stimulation in primary generalised dystonia: a prospective 3 year follow-up study. Lancet Neurol 2007; 6(3): Cif L, Vasquez X, Gonzales V, et al. Long-term follow-up of DYT-1 dystonia patients treated with deep brain stimulation: an open-label study. Mov Disord 2010; 25: Hung SW, Hamani C, Lozano AM, Poon YW, Piboolnurak P, Miyasaki J et al. Long term outcome of bilateral pallidal deep brain stimulation for primary cervical dystonia. Neurology 2007; 68: Gruber D, Trottenberg T, Kivi A, Schoenecker T, Kopp UA, Hoffmann KT et al. Long-term effects of pallidal deep brain stimulation in tardive dystonia. Neurology 2009; 73(1): Hälbig TD, Gruber D, Kopp UA, Schneider GH, Trottenberg T, Kupsch A. Pallidal stimulation in dystonia: effects on cognition, mood, and quality of life. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2005; 76(12): Mueller J, Skogseid IM, Benecke R, Kupsch A, Trottenberg T, Poewe W et al. Pallidal deep brain stimulation improves quality of life in segmental and generalized dystonia: results from a prospective, randomized sham-controlled trial. Mov Disord 2008; 23(1): Skogseid IM. Pallidal deep brain stimulation is effective, and improves quality of life in primary segmental and generalized dystonia. Arch Neurol Scand Suppl 2008; 188: Voges J, Hilker R, Botzel K, Kiening K, Kloss M, Kupsch A. Thirty days complication rate following surgery performed for deep-brain stimulation. Mov Disord 2007; 22(10): Videnovic A, Verhagen Metman L. Deep brain stimulation for Parkinson s disease: prevalence of adverse events and need for standardized reporting. Mov Disord 2008; 23: Lie SA, Engesaeter LB, Havelin LI, Furnes O, Vollset SE. Early postoperative mortality after 67,548 total hip replacements:causes of death and thromboprophylaxis in 68 hospitals in Norway from 1987 to Acta Orthop Scand 2002; 73: Blom A, Pattison G, Whitehouse S, Taylor A, Bannister G. Early death following primary total hip arthroplasty: 1727 procedures with mechanical thrombo-prophylaxis. Acta Orthop 2006; 77: Berman BD, Starr PA, Marks WJ Jr, Ostrem JL. Induction of bradykinesia with pallidal deep brain stimulation in patients with cranial-cervical dystonia. Stereotact Funct Neurosurg 2009;87(1): Zauber SE, Watson N, Comella CL, Bakay RA, Verhagen Metman L. Stimulation-induced parinsonism after posteroventral deep brain stimulation of the globus pallidus internus for craniocervical dystonia. J Neurosurg 2009;110(2):

16 Mer information Mer information om Medtronic DBS finns på följande webbplatser: European Dystonia Federation Dystonia Medical Research Foundation Medtronic DBS Medtronic introducerade den första hjärtpacemakern för 60 år sedan. Ledande franska medicinska forskare i samarbete med Medtronic utvecklade DBS-tekniken för över 20 år sedan genom att tillämpa pacemakertekniken på neurologiska sjukdomar. Under 20 år har Medtronic DBS använts av över patienter över hela världen med Parkinsons sjukdom, essentiell tremor och dystoni. The Dystonia Society Care4Dystonia, Inc. Medtronic DBS for Dystonia Svensk Dystoniförening fira Dagliga segrar Medtronic DBS Livskvalitet och trygghet med över 20 års erfarenhet

17 Indikationer: Medtronic DBS är indicerad för patienter med funktionsnedsättande tremor eller symtom på Parkinsons sjukdom. Studier har visat att djup hjärnstimulering med Medtronic DBS-system ger effektiv kontroll av essentiell tremor och symtom på Parkinsons sjukdom som inte kan kontrolleras tillräckligt väl med läkemedel. Dessutom ger djup hjärnstimulering effektiv kontroll av dyskinesier och fluktuationer i samband med läkemedelsbehandling av Parkinsons sjukdom. Medtronic DBS är också indicerad som stöd vid behandling av kronisk, svårbehandlad (läkemedelsrefraktär) primär dystoni, inklusive generaliserad och segmentell dystoni, hemidystoni och cervikal dystoni (tortikollis) hos patienter från 7 års ålder. Se informationen i broschyren för förskrivare om kontraindikationer, varningar och försiktighet, en sammanfattning av biverkningar, patienturval och bortskaffande av systemkomponenter. Globalt huvudkontor Medtronic, Inc. 710 Medtronic Parkway Minneapolis, MN USA Tel: +1 (763) Fax: +1 (763) Europa Medtronic International Trading Sàrl Route du Molliau 31 Case postale CH-1131 Tolochenaz Schweiz Tel: +(41) Fax: +(41) Sverige Medtronic AB Isafjordsgatan Kista Tel: Fax: UC SV 2011 Medtronic, Inc. Med ensamrätt. Printed in Europe.

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Att förstå cervikal dystoni och din behandling med Neurobloc

Att förstå cervikal dystoni och din behandling med Neurobloc Patientguide Information till personer som ordinerats botulintoxin B (Neurobloc ) för cervikal dystoni. Att förstå cervikal dystoni och din behandling med Neurobloc Denna guide tillhandahålls av Eisai

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

INDIKATIONER OCH KONTRAINDIKATIONER FÖR AVANCERADE BEHANDLINGAR AV PARKINSONS SJUKDOM

INDIKATIONER OCH KONTRAINDIKATIONER FÖR AVANCERADE BEHANDLINGAR AV PARKINSONS SJUKDOM INDIKATIONER OCH KONTRAINDIKATIONER FÖR AVANCERADE BEHANDLINGAR AV PARKINSONS SJUKDOM En stor del av alla Parkinsonpatienter utvecklar motoriska fluktuationer och dyskinesier efter några års peroral behandling

Läs mer

Dystoni. En rörelsestörning. För patienter, anhöriga och vårdpersonal

Dystoni. En rörelsestörning. För patienter, anhöriga och vårdpersonal Dystoni En rörelsestörning 20 12 För patienter, anhöriga och vårdpersonal 1 Norska originalets titel: Dystoni - En bevegelseforstyrrelse Text och illustrationer: Jertrud Eikås Eide Översättning till svenska:

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Information från Scandinavian Movement. Terapimöjligheter för Parkinsons sjukdom i avancerad fas

Information från Scandinavian Movement. Terapimöjligheter för Parkinsons sjukdom i avancerad fas Information från Scandinavian Movement Disorder Society, ScandMODIS Terapimöjligheter för Parkinsons sjukdom i avancerad fas Bakgrund Parkinsons sjukdom (PS) är en kroniskt framåtskridande (progredierande)

Läs mer

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014 Spasticitet Ökad reflexaktivitet på spinal nivå på grund av en

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Spasticitet i Multipelskleros

Spasticitet i Multipelskleros Spasticitet i Multipelskleros Patientinformation 1 Vad är Spasticitet? En medicinsk definition av spasticitet är den som den europeiska gruppen EUSPASM ger: en Spasticitet kan också störd sensorimotorisk

Läs mer

Information från Scandinavian Movement Disorder Society, ScandMODIS TERAPIMÖJLIGHETER FÖR PARKINSONS SJUKDOM I AVANCERAD FAS

Information från Scandinavian Movement Disorder Society, ScandMODIS TERAPIMÖJLIGHETER FÖR PARKINSONS SJUKDOM I AVANCERAD FAS Information från Scandinavian Movement Disorder Society, ScandMODIS TERAPIMÖJLIGHETER FÖR PARKINSONS SJUKDOM I AVANCERAD FAS ScandMODIS Executive Committee Jan Aasly Espen Dietrichs Erik Hvid Danielsen

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR ALLT OM GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Gastrointestinala störningar i samband med MS omfattar alltsom påverkar matsmältningssystemet och är ett resultat

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml

NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml NeuroBloc Botulinumtoxin typ B lösning för injektion 5 000 E/ml Viktig säkerhetsinformation för läkare Syftet med denna manual är att tillhandahålla läkare som är kvalificerade att ordinera och administrera

Läs mer

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET?

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Kvinnor som har typ 1 diabetes behöver planera och förbereda sig väl inför

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Celsite Implanterbara injektionsportar

Celsite Implanterbara injektionsportar Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens

Läs mer

InterStim-behandling Vid problem att kontrollera tarmfunktionen Patientinformation

InterStim-behandling Vid problem att kontrollera tarmfunktionen Patientinformation InterStim-behandling Vid problem att kontrollera tarmfunktionen Patientinformation Bryt tabun. Ta kontroll. Behandla. Om du har avföringsinkontinens eller förstoppning är du inte ensam. Problem att kontrollera

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Många föräldrar vars barn får diagnosen typ 1 diabetes ställer sig frågor som: Varför händer det här mitt barn?

Läs mer

Att leva med. Skolios

Att leva med. Skolios Att leva med Skolios Att leva med skolios Ridningen har hjälpt mig att hålla humöret uppe Lina Halldin har genomgått två stora operationer på grund av skolios. Hon vurmar för hästar och ridning och har

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Urininkontinens hos män och kvinnor

Urininkontinens hos män och kvinnor Urininkontinens hos män och kvinnor Ett bakgrundsmaterial som reder ut begreppen Ett pressmaterial från Pfizer AB Kontaktperson: Carolin Moro, Informationsansvarig, Pfizer AB Tel: 08-519 067 44, mobil:

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Ta hjärnskakningen på allvar!

Ta hjärnskakningen på allvar! Vardagen kallar! Torsdag morgon och allt är som vanligt igen. Vart tog semestern vägen? Och sommaren som svishade förbi i raketfart? Det är nu vi ska försöka ta vara på sommaren fast det blivit vardag

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Prognos. Vid debutskov

Prognos. Vid debutskov Att studera MS-sjukdomens naturalförlopp och långsiktiga prognos är inte så enkelt som det kanske kan förefalla. För det första krävs att man studerar en representativ grupp av individer med MS. Om urvalet

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Låt inte livet gå dig förbi på grund av saknade tänder...

Låt inte livet gå dig förbi på grund av saknade tänder... Låt inte livet gå dig förbi på grund av saknade tänder... Fråga efter tandimplantatlösningar från BIOMET 3i Läs av koden med din smartphone om du vill veta mer om tandimplantat! Som chef på ett stort ekonomiföretag

Läs mer

Infomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA?

Infomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA? Infomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA? Parkinsonsjuka frågar sig: Vad får vi kosta? Vad får vi kosta per dag? En dagens lunch på restaurang? En bukett tulpaner? Fem liter bensin? En

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Information till dig som ska opereras med nerv- och ryggmärgsstimulering

Information till dig som ska opereras med nerv- och ryggmärgsstimulering Information till dig som ska opereras med nerv- och ryggmärgsstimulering MÅL MED OPERATIONEN Minskad smärta Ökad livskvalitet Mer aktiv vardag Minskat intag av smärtmediciner och mindre läkemedelsbiverkningar

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi Pressmeddelande från Pfizer AB Täby 2004-07-07 Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi EU-kommissionen har godkänt Pfizers nya läkemedel Lyrica (pregabalin) för behandling av

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

HEFa 1: regional konferens 081106

HEFa 1: regional konferens 081106 HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid B. BIPACKSEDEL 1 Bipacksedel: Information till användaren Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Står du inför prostatacancer?

Står du inför prostatacancer? Teknologin som gör detta möjligt: da Vinci kirurgisystem Din läkare ingår bland det växande antal kirurger över hela jorden som erbjuder da Vinci-kirurgi för en rad komplicerade tillstånd. da Vinci kirurgisystem

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Inledning I detta kapitel beskrivs några av de fysiska, energimässiga och psykologiska behandlingar som ofta används av patienter

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer