'Utbildningsdepartementet Stockholm. 1 (5) Dnr 2013:5828. Yttraridé över promemorian Vissa skollagsfrågor (U2013/627S7S)

Transkript

1 t &r Skolinspektionen 'Utbildningsdepartementet Stockholm. 1 (5) Yttraridé över promemorian Vissa skollagsfrågor (U2013/627S7S) Sammanfattning Skolinspektionen tillstyrker i stort sett samtliga förslag i promemorian. Förslaget om att ta bort vissa krav för elevers tillgång till modersmålsmidervismng i irunoritetsspråk är positivt och medför ökade möjligheter för elever som hör till nationella minoriteter att själva få lära sig ett modersmål, även om detta inte har varit aktuellt för generationen innan. Förslagen om förtydliganden i skollagen framhåller nu gällande bestämmelsers syfte. Skolmspektionen vill dock gärna lyfta ett par frågor i samband med förtydligandet av bestämmelsen rörande kommunernas resm-sfördelning, bestämmelsen om skolans kompensatoriska uppdrag avseende elever med fnnktionsnedsätming samt bestämmelsen om betygssättning i ämnen som inte har avslutats. När det gäller förslaget om möjlighet för huvudmän att använda tester och prov mom utbildriing som kräver särskilda färdigheter i musik avstyrker Skolinspektionen förslaget. Skolinspektionen yttrar sig härutöver enbart över de områden och i de frågor där myndigheten har synpunkter på förslagen. 2 Resursfördelning Utredningen föreslår att det i skollagen ska förtydligas dels att kommunerna ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika fömtsättningar och behov, dels att rektorn och förskolechefen inom givna ramar ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Skolinspektionen anser att det är bra att lagstiftningen förtydligar och därmed lyfter fram kommunemas samt rektors och förskolechefens ansvar för att tillse att utbildningen är likvärdig och att det kompensatoriska uppdraget fullgörs. Skolinspektionen. Box Stockholm. Telefon: vx.

2 Skolinspektionen 2(5) Såsom förslaget avseende kommunernas ansvar för resursfördelning nu är formulerat utgör det emellertid inte en tillräcklig tydlig anvisning för hur lagstiftaren anser att resursfördeming ska göras. Det kommer därför att vara svårt för Skolmspektionen att med utgångspunkt i den nu föreslagna nya paragrafen kunna konstatera brister. 3 Lärare i fritidshem och förskollärare med waldorfpedagogisk inriktning Skolinspektionen har i tidigare remissyttrande, 2 juli 2010, över promemorian Legitimation för lärare och förskollärare, framfört att det är principiellt angeläget att även waldorfskolorna har tillgång till lärare med en kompetens som är likvärdig med vad som gäller för lärare inom skolväsendet i övrigt. Då förslaget innebar att lärare som utbildats inom waldorfutbildningen inte omfattades av det föreslagna legitimationssystemet framförde Skolinspektionen i yttrandet att åtgärder skulle vidtas så att även dessa lärare kan legitimeras och därmed omfattas av systemet. Skolinspektionens grundmställrung i frågan om undantag från krav på legitimation och viss utbildiiing för lärare och förskollärare inom verksarnhet med särskild pedagogisk inriktning såsom t.ex. waldorfpedagogisk inriktning, är fortfarande att några sådana undantag inte ska göras. 4 Skolans kompensatoriska uppdrag avseende elever med funktionsnedsättning Skolinspektionen anser mot bakgrund av vad som framkommer i promemorian att det är viktigt att lyfta fram de behov hos elever som följer av att de har en funknonsnedsätming och att härvid formulera skolans uppgift som att motverka konsekvenserna av funktionsnedsäraiingen. Skolmspektionen vill dock lyfta ett par frågor beträffande förslaget till förtydligande. Såsom förslaget är utformat kopplas elevens stöd från skolan till att eleverna har svårt att nå kunskapskraven. Det innebär egentligen att det handlar om elever som har rätt till särskilt stöd enligt 3 kap. 8 skollagen. Bestämmelsen där tillägget föreslås göras, 3 kap. 3 skollagen, handlar om ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjhgt enhgt utbildningens mål. Om förtydligandet avser att säkerställa att elever med funktionsnedsättrung får särskilt stöd även då de har uppnått kunskapskraven, i syfte att motverka konsekvenserna av funktionsnedsättnmgen, så bör förtydligandet ske i bestämmelsen om särskilt stöd.

3 3(5) Om förslaget till förtydligande inte handlar om att elever med funktionsnedsättning ska få särskilt stöd, utan om dessa elevers rätt att få stöd i syfte att så långt som möjligt motverka konsekvenserna av fnnktionsnedsättaingen och kunna utvecklas så långt som möjhgt, omfattas egentligen denna rätt redan av bestämmelsens första mening; att elever ska få den lechving och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar nå så långt som möjhgt enhgt utbildningens mål. Ett förtydligande av att stödet till elever med funktionsnedsättning också ska innehålla stöd för att motverka konsekvenserna av elevernas fmrktionsnedsätming är dock bra. Tillägget bör såsom föreslagits göras i 3 kap. 3 skollagen, efter första meningen. Skrivningen att eleverna har svårt att nå kunskapskraven bör tas bort och det bör framgå att det är ett tillägg till första meningen. 5 Färdighetsprov i musik från och med förskoleklassen Utieäningen föreslår ändringar i skollagen och skolförordningen som medför möjlighet för huvudmän att använda tester och prov för antagning eller urval till förskoleklass och årskurs 1-3 i grundskolan vad gäller utbildning som kräver särskilda färdigheter i musik. Skolinspektionen avstyrker förslaget om att ge huvudmän möjhghet att använda färdighetsprov för elever innan årskurs 4. Skolmspektionen ifrågasätter om det på ett så tidigt stadium som då bam är 5 år gamla går att göra så kvalificerade bedörmiingar av om barnen kommer att klara av utbildningen i musik under de år som följer. Om det finns möjlighet att göra en sådan bedömning avseende barn i så låg ålder, saknas i promemorian en redogörelse för varför det anses nödvändigt att eleverna påbörjar utbuchiing i musik som kräver särskilda färdigheter i så tidig ålder. Skälen bör ställas i förhållande till att bamen till följd av att utbildningen kräver särskilda färdigheter ska genomgå färdighetsprov. Om det anses finnas skäl för att barn påbörjar utbildning i musik som kräver särskilda färdigheter och detta anses viktigare än det faktum att barnen så tidigt måste genomföra färdighetsprov, kan man enligt Skolinspektionen fråga sig om det med ett sådant förfaringssätt finns risk för att man mte ger möjlighet för flera barn som skulle kmma ha fömtsättningar att klara särskilda krav på musikalitet, men där detta visar sig något senare. Genom föreslagna tidiga färdighetsprov missar skolorna då dessa barn. 7 Betygssättning i ämnen som inte har avslutats Utredningen föreslår ett tillägg i bestämmelserna i 10 kap. 16 och 11 kap. 19 skollagen som förtydligar att betyg ska sättas i slutet av varje termin från och

4 4(5) med årskurs 6 till och med årskurs 9 i alla ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen och som inte har avslutats. Skolmspektionen anser att bestämmelsen i sin nuvarande utformning är tiuräckhgt tydhg, men motsätter sig inte föreslaget tillägg. Som ordagrann följd av föreslaget förtydligande, men också av nuvarande utformning av bestämmelsen med den tolkning som bör göras, dvs. att betyg ska sättas i de ämnen som eleven har fått undervisning i, vill Skolinspektionen i samband med yttrandet peka på en konsekvens av bestämmelsen. Bestämmelsen fungerar väl i sin tillämpning för årskurs 7-9 där betygssättning görs mot kunskapskraven i årskurs 9. Betygssätuiing i årskurs 6 görs mot de kunskapskrav som fmns för årskurs 6. Dessa kunskapskrav är ett viktigt resultatmått. Elevema ska ha fått förutsättningar att nå kunskapskraven genom midervisning och eventuellt särskilt stöd innan årskurs 6 är slut. Skolan måste innan årskurs 6 är slut bedöma om eleven har nått kunskapskraven. Bestämmelsen om att betyg endast ska sättas i ett ämne som eleven fått undervisning i aktuell termin, medför att en skola där vissa ämnen inte ges i årskurs 6, utan i årskurs 5, inte kornmer att ge eleverna betyg i detta ämne vårterminen i årskurs 6. Bedömningen av om eleven har nått kunskapskraven i ämnet redovisas istället i ett skriftligt omdöme. Detta medför att elever inte får betyg i alla ämnen i sitt första betyg vårterminen i årskurs 6 och beroende på hur huvudmannen valt att organisera utbildningen får elever över landet betyg i olika ämnen i årskurs 6. Ytterhgare en aspekt är att en skolas resultatbild beträffande betygsresultaten i årskurs 6 inte bhr fullständig och att olika skolor har betygsresultat för olika ämnen. Författningsförslag I förslaget till utfomiruiig av bestämmelsen i 3 kap. 3 skollagen föreslår Skolinspektionen att kopplingen till att elever med fnnktionsnedsättiiing "har svårt att nå kunskapskraven" tas bort och att det av förtydligandet framgår att detta utgör ett tillägg till första meningen. Förslag till ny text i bestämmelsen är; Elever med funktionsnedsättning ska också ges stöd i syfte att så långt som möjligt motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen.

5 5(5) Detta tillägg bör placeras direkt efter första meningen i bestämmelsen. Bestämmelsen 3 kap. 3 blir således; Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna fömtsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbudningens mål. Elever med fmrknonsnedsättning ska också ges stöd i syfte att så långt som möjligt motverka konsekvenserna av furiktionsnedsättningen. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. I ärendets slutliga handläggning har deltagit rättschefen Marie Axelsson och juristen Christina Ridderman Karlsson (föredragande). Ann-Marie Begler Generaldirektör