Intervju. Jag tycker IfAs arbete är enormt viktigt. Jag vill gärna bidra med mitt perspektiv både som assistansberättigad

Transkript

1 1

2 Intervju TEXT: SOPHIE KARLSSON Jag har haft assistans sedan reformen kom 1994, dygnet runt och även en del dubbelt. Jag har testat olika anordnare. Först kommunen, sedan privata alternativ och nu är jag egen arbetsgivare. Det har jag valt eftersom jag behöver väldigt mycket pengar till omkostnader. Jag reser mycket både privat och i jobbet. Dessutom anser jag mig ha tillräcklig kunskap för att klara av att vara en bra arbetsgivare. Jag har haft en rad olika jobb. Trafikplanerare på taxi, datorsupport på Ericsson, webbredaktör på internetsajten Lanternan och konsulent på BOSSE råd stöd och Kunskapscenter. De senaste åren har jag, tillsammans med fyra andra, byggt upp och drivit Atlas Assistans. I dagsläget är jag projektledare för uppföljningsprojektet till boken Jag har en sjukdom men jag är inte sjuk tio år senare. Därutöver driver jag webbsajten funktionshinder.se, jobbar lite grann på Atlas och pluggar till kostrådgivare. Jag gillar att ha många strängar på min lyra! Jag tycker IfAs arbete är enormt viktigt. Jag vill gärna bidra med mitt perspektiv både som assistansberättigad och arbetsgivare. Det är oroväckande med de ekonomiska aspekterna av assistansen. Att fokus ligger på kostnader och att ordet förmån används frekvent i diskussioner. Personlig assistans handlar om rätten till sitt eget liv oavsett funktionsförmåga. Allt annat är sekundärt. Där tycker jag att fokus ska ligga och jag tror att IfA kan påverka. Det bästa med personlig assistans är att den, när den fungerar väl, möjliggör för människor att vara fullvärdiga medborgare. Egentligen kan jag inte säga något dåligt om assistans. Det kan vara otroligt jobbigt att vara assistansberoende men alternativ finns inte, som jag ser det. 2

3 Rätten till personlig assistans och statlig assistansersättning var den första samhällsreform någonsin som syftat till att äntligen inkludera också personer med omfattande funktionsnedsättningar och stora assistansbehov i samhällsgemenskapen. Lyftet från kommunal till nationell nivå av dessa behovs tillgodoseende var den nödvändiga förutsättningen. Den historiska erfarenheten var nämligen att de stora assistansbehoven tidigare aldrig tillgodosågs fullt ut, trots att t ex den tjugofjärde timmen är lika viktig som den första för dem som har dygnsomfattande behov. Personer med stora assistansbehov fjättrades därför livslångt i institutionsboende eller anhörigberoende. Därtill pekades de med de stora behoven i det allmänna medvetandet ofta ut som tunga ekonomiska bördor för kommunen. Med stöd av sin assistansersättning och valfrihet har den som är beroende av personlig assistans i dag i de flesta fall instrumenten till ett liv som andra, ett bra liv, ett värdigt liv - i motsats till det förflutnas oerhört torftiga och ovärdiga, ljusår från allt självförverkligande. Att bedömas inte ha rätt till assistansersättning är därför ofta traumatiskt, ibland direkt förödande. De ändrade kriterierna för grundläggande behov har tyvärr gett exempel. Med i bilden finns också kommunens ansvar. Den som hamnar under timgränsen ska enligt de ursprungliga intentionerna kunna få kommunal assistansersättning till sina grundläggande behov, liksom till andra personliga behov, särskilt om de inte bara är helt marginella. Med den kommunala assistansersättningen i sin hand ska man kunna välja anordnare och utforma sin assistans så långt ersättningen räcker. De låga ersättningsnivåer som självständigt fastställts ute bland kommunerna har dock i många fall bara gjort ont värre. Några domar som fällts i skrivande stund ger hopp om ändring. Säkert är dock att precis som det nationella, statliga ansvarstagandet för assistansen är omistlig, så finns här ett betydande utrymme för ett kommunalt ansvarstagande för den kommunala assistansersättningens syfte. IfA är en ideell förening för personer med behov av personlig assistans. IfA bildades i mars 1994 och har idag ca 800 medlemmar. IfAs ändamål är bland annat att arbeta för och utveckla rättigheten till personlig assistans för personer med funktionsnedsättning, arbeta intressepolitiskt och ge stöd till enskilda assistansberättigade. Vill du bli medlem registrerar du dig på vår hemsida (se adress nedan) och sätter in 250 kr på IfAs bankgiro , ange namn och adress samt ange om du är assistansberättigad (vilket ger rösträtt) eller ej. Vilhelm Ekensteen Ordförande IfA 3

4 TEXT: KARIN BOSKOVIC Av de assistansanordnare som är med i IfAs projekt IFOKUS finns två kommuner. En av dem är Sölvesborgs kommun, som deltar med två av sina enhetschefer Johanna Nilsson och Radmila Vujic. Att arbeta som enhetschef i Sölvesborgs kommun innebär att man i samråd med den assistansberättigade ansvarar för att anordna assistansen. Enhetscheferna är arbetsledare för de personliga assistenterna och hjälper bland annat den assistansberättigade med rekrytering av personliga assistenter, schemaläggning och arbetsbeskrivning till de personliga assistenterna. De ansvarar för arbetsmiljöfrågor och för att anordna kontinuerliga arbetsplatsträffar. Inom kommunens verksamhet omsorg och funktionshinder, berättar Johanna och Radmila att de aktivt arbetar utifrån LSS intentioner med personlig assistans. Vi strävar alltid efter att ta tillvara den assistansberättigades delaktighet och självbestämmande utifrån lagen och insatsen. Målet är att tillförsäkra god kvalitet i våra brukares liv och tillgodose behoven. Vid beslut som är av vikt för den personliga assistansen tar enhetschefen alltid kontakt med den assistansberättigade och diskuterar olika lösningar för uppdraget. Vi har möte med den assi stansberättigade, eventuell god man och assistenter. Vi utgår alltid ifrån brukarperspektivet och brukarens önskemål för att genomföra uppdraget och på det viset tillgodose brukarens behov och önskemål. I mötet med personer med kognitiva- och/eller kommunikativa svårigheter görs den assistansberättigade delaktig utifrån sin förmåga och situation. Om den assistansberättigade exempelvis är van vid att använda stödtecken, samtalsmatta, Kat-kit eller Bliss, så används det i samtalet. I vår kommun har vi en pedagogisk handledare anställd, som vi har till stor hjälp. I vårt uppdrag som enhetschef är det viktigt att ha en dialog med den assistansberättigade kring utformning av assistansen, berättar Johanna och Radmila. - Under resans gång arbetar vi för att försäkra oss om den assistansberättigades inflytande och självbestämmande. De viktigaste aspekterna för god kvalitet är att vara lyhörda för brukarens behov, se till att behoven blir tillgodseda, ha rätt kompetens på rätt plats. Att alltid utgå från uppdraget! Avtal och genomförandeplaner, rätt utbildad personal, fortbildning, handledning, är viktiga delar i arbetet med att skapa god kvalitet. Utbildning är något de båda enhetscheferna ser som en viktig del i arbetet med att nå målen som finns i LSS. De berättar att hela kommunen just är aktiva i en stor värdskapsutbildning, som inleddes i våras och som aktivt kommer att fortsätta i alla grupper under hösten. Värdegrundsarbetet kan se olika ut på olika arbetsplatser och fokus kan variera beroende på var du jobbar. Men allt arbete handlar om att få fram så konkreta åtgärder som möjligt och alltid ha brukaren i centrum. 4

5 I startskedet vid ett nytt ärende träffar enhetschefen den assistansberättigade i dennes hem och samtalar om vad hen vill ha hjälp med och vad kommunen kan erbjuda. Därefter skrivs ett avtal som tydliggör vem som ansvarar för vad, rättigheter/ skyldigheter, ömsesidigt för att undvika framtida problem. I detta skede använder även enhetschefen Ansvarsfördelningsverktyget för att klargöra den assistansberättigades behov och önskemål i olika frågor. Efter det första mötet med den assistansberättigade, berättar Johanna och Radmila, att de som enhetschefer i samråd med brukaren på börjar rekrytering av personliga assistenter. De ger den assistansberättigade och personliga assistenter introduktion. Den assistansberättigade kommer under introduktionen överens med sina assistenter och enhetschef om en genomförandeplan, som löpande kommer att utvärderas och följas upp. Är den assistansberättigade ett barn görs barnet delaktig bland annat genom vid val av assistenter. Vi jobbar med att förstärka kommunikation med samtalsmatta och en god dialog mellan anordnare och assistent och barnet, förklarar Johanna och Radmila. Barnperspektiv beaktas i alla avseende. Från utredning, dokumentation till schemat. Enhetschefen träffar barnet för att prata om assistenten. Kontinuerliga träffar med barnets vårdnadshavare och assistenten är de viktigaste grunder i vårt arbete anser de två enhetscheferna. Barnet är med vid möten, och vid arbetet genomförandeplanen för att framföra sina åsikter och diskutera. Vi har också Boken om mig, där föräldrar och barn beskriver hur barnet vill blir bemött och hur vi ska arbeta med barnet samt viktig information gällande barnet. Boken tydliggör hur barnet vill bli bemött i olika sammanhang. Den upprättar vårdnadshavare tillsammans med barnet och enhetschefen. Johanna och Radmila tror att Ansvars för delningsverktyget kommer att underlätta deras arbete i framtiden. Vi ser stora vinster med att delta i projektet dels vår personliga utveckling och dels att vår nya kunskap som vi ser kommer brukarna till gagn. Ansvarsfördelnings verktyg kommer bli en jättebra hjälp vid nya och gamla assistans ärenden. Under våren har de har prövat verktyget tillsammans med assistansanvändare och har sett hur det hjälper till att lyfta fram brukarens delaktighet i sin vardag. Detta verktyg är ett jättebra hjälpmedel för oss som anordnare att använda. Föreläsningar vi fått ta del av har varit inspirerande och kontakten med DART, som är IfAs samarbetspartner i projektet, har varit toppen. De ser också möten och erfarenhetsutbytet med alla andra assi stansanordnare som mycket givande. De två enhetscheferna fortsät ter och berättar att de talar varmt om Ansvarsfördelningsverktyget och projekt IFOKUS, som de har fått möjlighet att vara med i och följa på nära håll. Det är spännande att få vara med och utveckla verktyget och att kunna använda det i vårt arbete med den personliga assistansen. De hoppas på att under projektår två, kunna implementera arbetet med verktyget i fler enhetschefers arbete inom sin egen kommun. De hoppas också på att fler kommuner börjar arbeta med Ansvarsfördelningsverktyget, då de ser nyttan av det i utformningen av den personliga assistansen. 5

6 Intervju Rullarnas Personliga Assistans startades av Marcus Jardler och Christer Lindh år De båda hade insatser från kommunen men upplevde att kommunen inte berättade något om rättigheterna, gav insyn i ekonomin kring insatserna, möjlighet till utbildning eller annat. De bestämde sig för att det kunde göras bättre och startade därför Rullarnas Personliga Assistans. TEXT: SOPHIE KARLSSON Från början handlade det om att de själva ville påverka sin egen situation. Sen visade det sig att fler också var intresserade och ville anlita Rullarnas som assistansanordnare. Både Marcus och Christer hade under tiden andra arbeten och var assistansanordnare vid sidan om. Rullarnas växte och år 2008, vid lagförändringen om att assistansersättningen ska gå till att köpa personlig assistans för hela beloppet, kom det in allt fler förfrågningar från personer som ville anlita Rullarnas som assistansanordnare. År 2009 hade de kommit till en punkt när de var tvungna att välja att lägga ner eller satsa helt på verksamheten. Man kunde ju inte sitta på sitt jobb och hålla intervjuer för assistansverksamheten, säger Marcus. De valde då att satsa fullt ut och det gick över förväntan. De upplevde en enorm tillväxt. Och samtidigt hände det ju mycket i assistansvärlden, säger Marcus. Tillstånden kom till och sen började bedrägerierna att dyka upp inom assistansen. Vi upplevde en downperiod då inställningen till personlig assistans från handläggarna på Försäkringskassan var negativ. Omprövningarna satte igång och det skedde indragningar. Ett tag ville man knappt säga att man var assistansanordnare, berättar Marcus. Han upplever att det sedan har blivit mycket bättre, att handläggarna har blivit mer proffsiga och att det går bra att föra en dialog. Men det är synd att personer ska behöva gå till domstol för sin assistans. Det är svårt för de assistansberättigade att själva orka med eller ha tillräcklig kunskap för att föra en process, men det är enkelt för Försäkringskassan att säga nej och hänvisa till domstolen, säger Marcus och berättar att de brukar bistå assistansberättigade i processer kring den personliga assistansen. Det står högst på agendan. Assistansberättigades självbestämmande begränsas då det inte finns tillräckligt utrymme i schablonen för assistansomkostnader vid t ex resor. Vi har ännu inte sett effekten fullt ut, förutspår Marcus. - Det finns inga marginaler om man vill utföra personlig assistans med god kvalitet. Ska man hålla utbildningar och annat som vi tycker är viktigt, så finns det inga marginaler. 6

7 -Vi satsar på nära kontakt med de assistansberättigade och åker kon ti - nu erligt på personalmöten. Kompetensutveckling är också väldigt viktigt och vi har utbildningar för både de assistansberättigade och de personliga assistenterna. - Vi har också en del aktiviteter för assistansberättigade, eftersom det är viktigt med gemenskap. Det är också många som vill testa saker som de inte tidigare har gjort, vågat eller trott vara möjligt, bl a har vi ordnat älgjakt, folkrace och en sminkkurs. Sen har vi satsat på idrott genom något vi kallar Idrott och motion för alla, berättar Marcus. Det är viktigt att röra sig. Vi har personer som själva är och har varit aktiva inom idrott och har kontakter inom idrott som håller i detta, så det är en särskild nisch vi har. Vår vice verksamhetsansvarig, Fredrik Färninger, som ansvararför kontoret i Karlstad är engagerad i Hjärnskade-förbundet Hjärnkraft och har goda kunskaper om hjärnskador, så det är också en liten specialitet vi har. När vi tar emot nya kunder så ställer vi höga krav på den assistansberättigade och vi vill även ha referenser från andra assistansanordnare, säger Marcus. Man ska följa reglerna, ha ett fast grund- schema och en kärngrupp av assistenter. Det blir ingen bra assistans om man hela tiden byter personliga assistenter. Det är bättre att försöka reda ut problemen än att hela tiden byta ut personer. Det måste finnas en trygghet både för de assistansberättigade och de personliga assistenterna. Vi tycker att det är ett viktigt kvalitetsmärke som visar att vi tar allvarligt på områden som berör brukare och att vi är seriösa. Det värderas högt. 7

8 Vägledningspärmen IfAs Vägledningsbok TEXT: LILLY KEY I socialdepartementets rapport Rekrytering av personliga assistenter (Ds 2001:72) framkom det att det finns ett stort behov av kunskap, tips och stöd ett slags vägledning åt arbetsgivarna. Utredarna föreslog att ett projekt skulle genomföras för att ta fram, formulera och sammanställa kunskap och vägledning i för assistentrollen relevanta frågor. Detta kunskapsunderlag skulle utformas så att det blev en praktiskt användbar vägledning för samtliga kategorier arbetsgivare inom assistansområdet. Mot denna bakgrund beviljades IfA, Intressegruppen för Assistansberättigade, stöd ur Allmänna arvsfonden för att tillsammans med Föreningen JAG framställa och sprida vägledning och kunskapsunderlag för arbetsgivare för personliga assistenter Vägledningsprojektet. Projektet startade i september 2002 och avslutades IfA har därefter övertagit arbetet och fortsatt att uppdatera och utveckla materialet. I samråd med berörda myndigheter, arbetsmarknadens parter och brukarrörelsen, tog Vägledningsprojektet fram ett digert informationsoch vägledningsmaterial. Materialet fanns redan från början i digital form samt i en pärm. IfA genomförde seminarier kring pärmen runt om i hela Sverige. I samband med att tillståndsansökan infördes för att bedriva personlig assistans kom år 2011 så genomförde IfA särskilda seminarier för att stödja anordnare vid tillståndsansökan då Vägledningspärmen redan från början hade med information, checklistor och andra bilagor som behövs för att bedriva personlig assistans enligt lagens intentioner. År 2015 tryckte IfA upp Vägledningspärmen som en bok för första gången och år 2016 byter den namn från Vägledningspärmen till IfAs Vägledningsbok. Syftet med att göra den i bokform var bland annat att göra den mer lättillgänglig att arbeta med i vardagen. Boken är för många enklare att hantera då storleken är något mindre än vad pärmen var. Pärmen började även bli så full av information att pärmen rent fysiskt inte räckte till för alla sidor. Vår rekommendation idag är att om man vill ha en pappersupplaga för att läsa i, då är boken utmärkt. Vill man i stället ha en mer sökbar informationskälla så prenumererar man på den digitala versionen som alltid är uppdaterad och tillgänglig dygnet om via nätet. Självklart kan man köpa en prenumeration på både bok och nätupplaga för att 8

9 själv kunna välja när, var och hur. Via vår nätupplaga går det dessutom lätt att skriva om texterna, lägga in sin egen logotyp och skriva ut material vid behov som information till sina kunder/medlemmar eller som argumentation i samtal med myndighet och/eller enskilda handläggare. Vägledningsboken är ett kunskaps-, informationsoch vägledningsmaterial för arbetsgivare inom personlig assistans. Den innehåller information, tips och idéer om frågor och ämnen som är angelägna för assistansanordnare. Vilka rutiner bör en assistansanordnare ha vid ett nytt assistansuppdrag? Hur kan brukarens rätt till integritet, självbestämmande och valfrihet säkerställas i assistansverksamheten? Hur kan assistansanordnaren arbeta för att uppnå en god arbetsmiljö för de personliga assistenterna? Hur kan man arbeta med jämställdhetsfrågor i en assistansverksamhet? Vilka regler gäller för den personliga assistentens tystnadsplikt? Svaren på dessa frågor och många, många andra frågor som är aktuella för assistansanordnare finns i IfAs Vägledningsbok. Pärmen är indelad i tio huvudkapitel som har följande rubriker: 1. Inledning och bakgrund 2. Assistansanordnarens uppdrag 3. Lagar och regler 4. Administration 5. Anställningsfrågor 6. Arbetsmiljö 7. Kvalitetssäkring 8. Olika assistanssituationer 9. Lagtexter 10. Ordlista Om man deltar i vår utbildning Basutbildning för assistansanordnare ingår IfAs Vägledningsbok som utbildningsmaterial och man behöver inte betala något för prenumerationen under pågående kalenderår. Vill du veta mer om IfAs Vägledningsbok eller börja att prenumerera på den går det bra att läsa om det på vår hemsida info under fliken produkter och tjänster. 9

10 Kommunen är en dålig assistansanordnare IfAs medlemmar kritiska till kommunen som assistansanordnare TEXT: SOPHIE KARLSSON Positiva synpunkter om IfAs medlemmar framför om kommunen som assistansanordnare är att man tycker det är tryggt när det gäller vikarier och assistans på natten och att man tycker att det är bättre villkor för assistenterna med bättre ersätt- ning för jourtid och tryggare anställningsform. Någon påpekar att det är bra att kommunen inte är vinstdrivande. IfA vill här påpeka att kommunerna har andra förutsättningar för att kunna erbjuda andra villkor och t ex annan ersättning vid jourtid än privata assistansanordnare, då kommunen även har andra intäkter än assistansersättningen. IfA uppmärksammar att ingen av de svarande svarar att de tycker att de har bra inflytande och självbestämmande över assistansen hos kommunen, vilket dock framförs som positivt när det gäller privata anordnare. 10

11 Flera påpekar att de valt kommunen för att de inte visste att det fanns andra alternativ, att man inte fick någon annan information. Någon svarar att man trodde kommunen skulle bli bättre än ett privat alternativ, men blev det inte. Det förekommer också uttryck om kommunen som Totalt värdelösa, jag ska byta anordnare. Kritiken är således stark mot kommunen som anordnare från de som valt kommunen som anordnare. IfA uppmärksammar även att de positiva kommentarer som förekommer om kommunen som anordnare snarare handlar om de personliga assistenternas trygghet än den assistansberättigades rättigheter. De som valt annat alternativ har bl a svarat att de valt en annan anordnare för att ha större valfrihet, självbestämmande och för att kunna påverka utförandet själv. Några påpekar att de tidigare har haft kommunen som anordnare, men att det inte fungerade. Det finns också kommentarer kring ekonomi och assistansomkostnader och att man upplever att kommunen inte ger inblick i ekonomin kring assistansen och att kommunen begränsar assistansomkostnaderna för mycket, även för nödvändiga saker såsom handskar och tvål till assistenterna. Undersökningen är för liten i omfattning för att kunna dra alltför långtgående slutsatser, men de synpunkter som framförs synes motsvara de synpunkter som IfA vanligtvis mottar när det gäller kommunerna som assistansanordnare. IfA är mycket kritisk till att kommuner inte arbetar utifrån den enskildes självbestämmande och inflytande över den personliga assistansen. Självbestämmande och inflytande är viktiga grunder för personlig assistans. Det är bara den assistansberättigade som själv, eller genom företrädare, kan avgöra hur man vill utforma sin personliga assistans. IfA vill se en skärpning från kommunerna angående hur de hanterar sitt uppdrag att vara assistansanordnare. Det är viktigt för den stora del assistansberättigade som har valt kommunen som anordnare, att kommunen erbjuder bra villkor, inte bara för de anställda personliga assistenterna, utan även för de assistansberättigade. Den assistansberättigade ska inte behöva ge avkall på sin egen frihet och självbestämmande för att värna om de personliga assistenterna. IfA har sedan länge uppställt villkor utifrån lagstiftningen om vad en assistansanordnare bör uppfylla för att anses vara en seriös assistansverksamhet. För att kontrollera detta genomförs en enkätundersökning, på beställning av assistansanordnaren. De assistansberättigade får svara på frågor om vad man anser om de områden som villkoren omfattar och om anordnaren får bra resultat kan anordnaren bli IfA-godkänd. Ingen kommun är IfA-godkänd. Vilken kommun tänker vara först med ett IfA-godkännande? VIOL är ett brukarstyrt kooperativ. Du har möjlighet att själv styra över din assistans inom ramarna för lagar, förordningar och kollektivavtal. Personalen på administrationen är alltid beredda att stödja dig i frågor som gäller assistansen. Vi erbjuder regelbundna utbildningar för dig och dina assistenter. Vi har tillstånd från Socialstyrelsen, är IfA-godkända och medlemmar i Assistansanordnarna. Vi är anslutna till Arbetsgivarföreningen KFO. Vill du veta mer hittar du oss på Du kan också ringa till Eva, eller Margareta

12 TEXT: SOPHIE KARLSSON För den som är assistansberättigad är det viktigt att personlig assistans kan utföras när det finns behov av det och av LSS framgår att varje kommun ska svara för insatser enligt 9 LSS, se 2 LSS. Personlig assistans är en av de insatser som ingår i 9 LSS. Om assistans inte utförs när man behöver har det negativ inverkan på livskvaliteten och kan leda till hälsovådliga eller till och med livsfarliga situationer. Det måste således finnas någon som alltid har det yttersta ansvaret för att personlig assistans utförs. Detta ansvar har kommunen. Ansvaret finns där även om den assistansberättigade har anlitat en privat utförare av den personliga assistansen eller själv är arbetsgivare för den personliga assistenterna. En assistansanordnare har stort ansvar för att personlig assistans utförs i enlighet med vad den assistansberättigade kommit överens med anordnaren om. Givetvis ska det inte tas lättvindigt på att en assistansanordnare har ett långtgående ansvar för att se till att lösa situationen kring den personliga assistansen. Ibland uppstår det krissituationer kring den personliga assistansen, och man får t ex inte tag i någon vikare. Då ska man kunna vända sig till kommunen och kommunen måste då se till att tillhandahålla vikarien. Den 1 juli 2013 skärptes kraven för assistansanordnare när det gäller att utföra all personlig assistans som den assistansberättigade har beslut om, se 24 LSS. Detta tar dock främst sikte på anordnare som tidigare satt i system att endast vilja utföra viss del av assistansen, t ex bara velat utföra personlig assistans på tider av dygnet då vinsten för assistansen blir som störst. Den assistansberättigade kan fortfarande välja att ha flera utförare av den personliga assistansen, men en assistansanordnare kan inte frånsäga sig att utföra all assistans hos den assistansberättigade. Om man som assistansberättigad då vill välja att anlita kommunen för en del av assistansen och en privat anordnare för resten så kan kommunen i det avseendet säga nej, eftersom kommunen i det fallet är som vilken anordnare som helst. Om den enskilde dock vill anlita kommunen helt och hållet för sin personliga assistans, så kan inte kommunen säga nej. Som en- 12

13 skild har man således inte rätt att kräva att kommunen ska utföra bara delar av assistansen. Detta efter en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD 2012 ref 75. Undantag finns för en privat anordnare som tillfälligt inte lyckas utföra delar av den personliga assistans, t ex att det akut behövs en vikarie. En anordnare kan enligt LSS ha särskilda skäl till att inte utföra all personlig assistans och med det avses främst små anordnare som inte lyckas lösa situationen trots att man försökt på det sätt man kan, men det handlar om undantag i yttersta nödfall. Om en anordnare inte sköter sitt ansvar kring detta riskerar anordnaren i förlängningen att tillståndet att bedriva personlig assistans blir återkallat, om anordnaren inte anses lämplig att bedriva personlig assistans. Om du som assistansberättigad förväntar dig att kommunen ska kunna lösa ditt behov av akuta vikarier så bör du eller din anordnare föra en bra dialog med kommunen, eftersom det förstås även för kommunen kan vara väldigt svårt att lösa en situation där det plötsligt saknas personliga assistenter. Det kan också innebära att det är svårt för dig som assistansberättigad att ha inflytande över vem det är som kommer för att utföra den personliga assistansen. Även om en anordnare har ett långtgående ansvar för att utföra all personlig assistans så framgår det i propositionen tydligt att det uttalade kravet att en anordnare ska utföra all assistans ansvar inte innebär någon ändring för kommunens ansvar, se prop 2012/13:1 s 219. Av ett JO-beslut (nr ) framgår att kommunen har ett basansvar som innebär att kommunen alltid ska stå beredd att ombesörja tillhandahållande av personlig assistans och att kommunen är skyldig att anordna assistans även i de fall den enskilde erhållit assistansersättning från Försäkringskassan. I det aktuella ärendet var kommunen utförare av den personliga assistansen men ville säga upp avtalet om assistansen pga att arbetsmiljön var mycket otillfredsställande. JO uttalar i beslutet att rätten för en enskild att kunna be kommunen att anordna personlig assistans grundar sig på LSS bestämmelser i LSS som en kommun inte kan avtala om som privata anordnare kan göra. Vad händer då med basansvaret om kommunen har upphandlat den personliga assistansen och att den personliga assistansen som kommunen skulle ha utfört istället utförs av en annan anordnare? Här är det viktigt att kommunen i sitt avtal med den upphandlade anordnaren gjort klart vad som gäller kring de situationer som kan komma att uppstå då kommunens basansvar kan komma att träda in, om det ska tillgodoses av den upphandlande anordnaren eller om kommunen själv ska utföra den personliga assistansen. Kommunen har således gentemot den assistansberättigade ett långtgående basansvar för att utföra den personliga assistans som är beviljad. Detta ansvar kan kommunen inte frånsäga sig. 13

14 Det gäller att ha lite skinn på näsan TEXT: CAMILLA BJÖRNEHALL Ett sår på foten som inte ville läka gjorde att Elisabeth tappade orken. - Jag kunde inte gå, kunde inte öppna ytterdörren själv, slutade göra mat. Personalen i hemtjänsten såg mitt ökade behov av stöd och min kurator uppmärksammade att jag blev mer och mer begränsad. Själv såg jag det inte utan anpassade mig efter begränsningarna, berättar hon. I ett samtal tog kuratorn upp det hen uppmärksammat och sa att Elisabeth nog kunde uppfylla kriterierna för att beviljas personlig assistans. De bestämde sig för att boka ett möte med kommunen och Försäkringskassan, det visade sig att Elisabeth mer än väl uppfyllde kriterierna. Så började processen för att komma fram till vilken anordnare som motsvarade det Elisabeth ville ha. - För mig är det viktig att personerna som arbetar hos mig har en trygg anställning. En trygg anställning ger också ett tryggare privatliv, du kan planera långsiktigt, har möjligheten att ta lån. Jag tror att tryggheten gör att personen gör ett bättre jobb, för att hen känner ett större ansvar för att det ska fungera. När jag hört mig för bland anordnare så var det bara kommunen som erbjöd tillsvidareanställning. Många av de personer som stöttat Elisabeth inom hemtjänsten ville fortsätta arbeta med henne som assistenter men i möte med ansvariga inom kommunens assistansverksamhet fick hon veta att det var kommunen som bestämde vilka som skulle arbeta hos henne. - Då vill jag inte ha er. Inom hemtjänsten har jag fått hjälp av 13 personer på 14 dagar, jag orkar inte med helt nya igen. En av de ansvariga kom då med förslaget att kommunen tillsatt en och Elisabeth två av de personer som skulle arbeta hos henne. - Det kändes att hen var lösningsfokuserad och tänkte mer utifrån ett kundperspektiv. Det löste sig till det bästa, jag fick gräddan, säger Elisabeth och ler. Hon påpekar att det handlar om hur kommunen ser på assistansverksamheten. Är det kundperspektiv som råder, betraktas den som ett eget företag eller ska den fungera för arbetsgivaren? - Det gäller att ha skinn på näsan, vara tydlig med vad man vill och veta sina rättigheter Elisabeth är med på några personalmöten per år eller om det är något speciellt till exempel om gruppen får en ny chef. 14

15 - Jag tycker personalen har rätt att träffas själva utan kunden. För att kunna fungera tillsammans, kunna prata av sig. Hon är inte arbetsledare men godkänner schemat så att det formas utifrån hennes behov. I sommar har assistenterna arbetat heldagar för att hon ska kunna vara i stugan utan att behöva åka hem för att byta. - Det har verkligen känts som semester. Om det är ändringar i schemat så ska personalen få veta det 14 dagar innan men det finns också en flexibilitet. - Det handlar om att prata med varandra, fråga om det går bra för personen att börja en timme tidigare till exempel. Om jag ska ut och resa frågar jag vem som vill och kan följa med. Vi känner varandra ganska väl, jag vet vem som gärna reser och vem som gärna avstår. Om det behövs vikarie så ringer assistenterna in hen. Jag har tre inskolade vikarier. När det behövs nya föreslår kommunen personer, sedan träffar jag dem för att se om vi trivs ihop, om vi gör det skolas personen in. Ekonomin är det område där Elisabeth vill ha större insyn och kontroll. - Jag har bett att få se en budget och blivit lovad att få se den men sedan har det inte hänt något mer. Jag godkänner timantalet men vet inte hur mycket pengar jag har till förfogande för omkostnader. Det är ett krux när vi behöver beställa saker. Elisabeth berättar om ett tillfälle när de ville köpa en cykel till assistenterna. Då fick de fråga gruppens chef om det var okej som sedan skrev ut en rekvisition. - Jag vill ha en tydligt förklarad budget och veta om den går ihop och om den inte gör det vill jag veta vad jag behöver göra. Kanske skulle vi köpa en billig cykel så hade vi fått två, en för sommar och en för vinter, i stället för att lämna in cykeln för däckbyte. Innehållet i assistenternas vidareutbildning är något annat som hon skulle vilja ha möjligheten att påverka. - Idag finns föreläsningar som också kan ses i efterhand på nätet, vilket är bra men de är väldigt övergripande. Jag skulle vilja att mina assistenter fick fördjupa sig i något som jag behöver, mer nischat. Sedan har jag funderat över varför inte assistenterna får utbildning i ergonomi. Elisabeth kommer tillbaka till att assistansverksamheten behöver utveckla organisationen. Förstå att kundernas behov ser olika ut. - Jag har blivit inbjuden på ett gemensamt fika mellan klockan på dagen, jag slutar jobba klockan Det är som om organisationen tror att livet är assistansen. När behövs mellanchefer? Är en annan fråga att fundera över, ska det istället finnas funktioner som kvalitetssäkrar? Under fyra år har min personalgrupp haft fem chefer, då är det något som inte stämmer. Det är tur att min grupp är så självgående. Sedan avslutar hon med en tanke kring när assistansen ska omprövas. - Många privata assistansbolag har jurister som hjälper kunderna vid omprövning men det gör inte kommunen, de bryr sig inte. Vill de inte ha kvar mig som kund? PERSONLIG ASSISTANS PÅ DINA VILLKOR Vi erbjuder personlig assistans på DINA villkor, NÄR du behöver assistansen, HUR du vill att den utförs och VEM du vill ska utföra den. Kooperativet Lotsen startade sin verksamhet 1995 och har god erfarenhet av att anordna personlig assistans. Vår målgrupp är barn och vuxna. Kooperativet Lotsen har sitt kontor på småländska Höglandet i Nässjö. Avtal KFO/Kommunal. KONTAKTA OSS Kooperativet Lotsen Postgatan 14D, Nässjö mail: lotsen@lotsen.org 15

16 När din ordinarie assistent blir sjuk TEXT: LILLY KEY Det administrativa har verkligen krånglats till genom åren när det gäller hur man som assistansberättigad ska hantera sjukdom i sin assistentgrupp. Vi ska lite kort försöka redogöra för hur reglerna ser ut idag. I den nya utredning som ska tillsättas av regeringen för att se över LSS kommer säkerligen även dessa regler att ses över. Det kommer därmed troligen att dröja upp till tre år innan vi vet hur de nya reglerna blir. Till dess har vi att följa dagens regler och praxis som skapats via rättsliga prövningar. För assistansberättigade som själva är anordnare för sin egen assistans, i det egna personnumret, finns det en uppsättning av regler för vad som gäller. Enligt Försäkringskassans vägledning framgår det att tid då den ordinarie assistenten är sjuk jämställs med lämnad personlig assistans om man själv anordnar assistansen. Det innebär att ordinarie assistentens sjuktimmar ska rapporteras in till Försäkringskassan. De merkostnader som den assistansberättigade sedan har för den sjukvikarie som tas in ska den assistansberättigade begära ersättning för hos sin hemkommun genom en ansökan om tillfälligt utökat behov enligt LSS 9 2. Via ett antal rättsprocesser har det klargjorts att merkostnaderna är desamma som sjuklönekostnaderna för ordinarie assistent per timme för de timmar som vikarie har tillsatts. Den assistansberättigade har alltså rätt att begära ersättning för de timmar som en vikarie har arbetat men nivån på ersättningen bestäms av den sjuklön som ordinarie assistent har rätt till. Till denna sjuklön ska man lägga sociala avgifter, kollektivavtalade avgifter, semesterersättning samt tydliggöra vilka regler som gäller beträffande karensavdraget. Köper du assistans från en assistansanordnare så finns det en annan uppsättning av regler för hur redovisning av den ordinarie assistentens sjukfrånvaro mm. Det har svängt lite fram och tillbaka under åren när det gäller vilka timmar som ska redovisas till Försäkringskassan och/eller kommunen. Det har även funnits olika sätt för att rent praktiskt begära ersättning från kommunen för de merkostnader som uppstått vid ordinarie assistents sjukdom. Under vissa år och i vissa kommuner har anordnaren helt enkelt bara fakturerat merkostnaden, under vissa andra år och i vissa kommuner 16

17 så har det krävts ett avtal mellan anordnaren och kommunen, i vissa andra kommuner så använder man fullmakt och så har det varit fram och tillbaka, hit och dit. I mitten av år 2008 kom en kammarrättsdom att påverka hur timmarna ska redovisas när det gäller ordinarie assistents sjukfrånvaro. Egentligen handlade det om en kammarrättsdom som inte fick prövningstillstånd i Regeringsrätten (nuvarande Högsta Förvaltningsdomstolen) men som likväl påverkade redovisningen av timmar vid assistentens sjukfrånvaro. Sedan juli 2008 jämställs inte sjukfrånvaro med lämnad assistans, enligt Försäkringskassans vägledning, när det gäller assistansberättigade som köpt assistans från en anordnare. I dessa fall ska endast faktiskt lämnad assistans redovisas på räkningen till Försäkringskassan. Det innebär att det blir vikariens timmar som ska upp på räkningen. Det är ju vikarien som har utfört personlig assistans. vikarie tillsatts eller inte så uppstår en merkostnad när dessa regler används. Den assistansberättigade kan endast begära ut ersättning för faktiskt lämnad assistans hos Försäkringskassan vilket innebär att ordinarie assistentens sjukfrånvarotimmar inte kan redovisas på Räkningen och ingen ersättning utbetalas till den assistansberättigade för dessa timmar. Det blir således en merkostnad som den assistansberättigade måste ansöka om hos kommunen enligt LSS 9 2. Många kommuner kräver idag in underlag på både den sjuke samt alla de vikarier som har täckt upp den sjukes timmar. I vissa fall krävs även lönespecifikationer, tidrapporter mm in från både ordinarie assistenter och vikarier för att visa på att en kostnad verkligen uppstått. I det ärende som är uppe till prövning hos Högsta Förvaltningsdomstolen argumenteras det från båda sidor om vilken dokumentation som krävs och vi hoppas att avgörandet kommer snart. IfA kommer att redovisa utslaget till våra medlemmar och AR-anordnare så snart vi kan. I och med denna ordning kommer den sjuke ordinarie assistentens timmar att utgöra den merkostnad som den assistansberättigade kan ansöka om att få ersatt av kommunen enligt LSS 9 2. För beräkning av merkostnaden gäller samma regler som för de assistansberättigade som själva anordnar sin assistans. Merkostnaden är således sjuklön för ordinarie assistent, kollektivavtalade avgifter, sociala avgifter, semesterersättning samt ett klargörande för hur avdrag för karensdagen görs enligt kollektivavtal eller lag. Ett legalt avgörande väntar vi fortfarande på. Det är ett avgörande som ligger hos Högsta Förvaltningsdomstolen och som tar upp frågan huruvida den assistansberättigade måste påvisa att en vikarie har tillsatts för alla de timmar som den assistansberättigade kräver ersättning för ordinarie assistents sjukfrånvaro. (Detta gäller alltså för assistansberättigade som köper assistans av en anordnare). IfA stödjer den assistansberättigades ståndpunkt i ärendet där hen hävdar att oavsett om 17

18 När kommunen inte vill betala TEXT: SOPHIE KARLSSON IfA skickade ut en enkät till de anordnare som ingår i IfA AR under våren 2015 och frågade om det belopp som kommunerna betalar i ersättning för den personliga assistansen och fick svar om summor från 224 kr per timme upp till assistansersättningens schablonbelopp (284 kr per timme år 2015). Av svaren framgick även att lägre belopp än den statliga assistansersättningens schablonbelopp fått negativa konsekvenser för assi stansberättigade i form av t ex större begränsningar i inflytandet över ekonomin i den personliga assi stansen. Den statliga assistansersättningen bestäms av regeringen till ett fast belopp varje år. När statlig assistansersättning beslutas bygger det på beräkning med vilka poster som ska ingå, samt vad dessa poster beräknas kosta. Få kommuner tycks ha gjort ett reellt beräkningsunderlag för vad som beräknas ska ingå i det bestämda beloppet och det leder till stor risk att ersättningen inte räcker till det som avsetts med den personliga assistansen och att assistansen blir av dålig kvalitet. Några av anordnarna har fått motiveringen att beslut har fattats i nämnden, vilket inte är någon reell motivering till nivån på ersättningen. Några kommuner har hänvisat till att de bedömer att kostnaden för den personliga assistansen hos privata anordnare är lägre än för kommunen, vilket också kan ifrågasättas. De flesta kommunerna motiverar dock inte gentemot den assistansberättigade eller assistansanordnaren sina skäl till det bestämda beloppet. Kommunerna har inte heller redovisat någon konsekvensbeskrivning för hur deras beslut kan påverka situationen för den assistansberättigade om man inte beviljas ersättning som är tillräcklig för att täcka alla kostnader. Av svaren i IfAs enkät framgår dock att den lägre ersättningen lett till negativa konsekvenser i form av lägre löner, lägre eller inget utrymme för assistansomkostnader, och mindre utrymme till utbildning för de personliga assi stenterna. IfA ser allvarligt på detta eftersom det motverkar syftet med den personliga assistansen. Med assistans ska det vara möjligt för den assistansberättigade att leva sitt liv som man själv väljer, med jobb, skola, familj, fritid osv. Det innebär ofta kostnader för de personliga assistenterna. Om dessa kostnader inte kan betalas så måste den assistansberättigade avstå från detta, vilket är helt förkastligt. Länge har det tvistats om vilka kostnader som ska anses vara faktiska kostnader och om dessa kostnader är skäliga och olika kommuner har begärt in olika slags underlag och redovisning av kostnader, men nu har kammarrätten i Göteborg satt ner foten när det gäller kommunernas ersätt- 18

19 ning och har om faktiska kostnader bedömt att det är de kostnader som assistansanordnaren fakturerat den assistansberättigade. Om de faktiska kostnaderna skälighet hänvisar kammarrätten till att skäliga kostnader är samma kostnader som för den statliga assistansersättningen och så länge som kostnaderna inte är högre än assistansersättningens schablonbelopp, så kan det inte anses vara oskäligt. Assistansanordnaren behöver då inte heller redovisa underlag för kostnaderna. Detta framgår av Kammarrätten i Göteborgs dom den mål nr emot att kommunerna ändrar sin ersättningsnivå och att det därmed ges mer ekonomiskt utrymme till att förbättra kvaliteten på assistansen för den assistansberättigade. I och med domen från kammarrätten bör kommunerna ändra sina beslut om egen, lägre ersättning för den personliga assistansen. Förutsättningen är att det framgår för kommunen att den avgift som den assistansberättigade ska betala till anordnaren är den avgift som motsvaras av den statliga assistansersättningens schablonbelopp. Om du som assistansberättigad är beviljad lägre ekonomisk ersättning än den statliga assistansersättningen så kan du hos kommunen ansöka om högre ersättning om din assistansanordnare tar ut en avgift som är högre än det som kommunen beviljat. Att anlita en assistansanordnare kostar vanligtvis samma belopp som assistansersättningen. IfA ser fram vägledning kring allt som rör den personliga assistansen IfA s storsäljare Instruktioner och mallar i word- och excelformat löpande prenumeration med årlig uppdatering 19

20 Testa ditt assistansbolag: Ring och fråga varför de egentligen startade. Personligare assistans sedan

21 21

22 Medlem i IfA? Har du frågor om personlig assistans? Vill du stödja intressepolitiskt arbete kring den personliga assistansen? Bli medlem i IfA! Vi kämpar för dina rättigheter! Registrera dig på IfAs hemsida intressegruppen.info och betala in medlemsavgiften om 250 kr/år till IfAs bankgirokonto Glöm inte ange ditt namn. Välkommen och tack för ditt stöd! Självbestämmande, Frihet och Ansvar Kooperativet Lila är ett brukarkooperativ med lång erfarenhet av brukarstyrd personlig assistans och finns i Lund. Du bestämmer själv vem du vill ha som personlig assistent och hur du vill utforma din personliga assistans. Du är själv arbetsledare för dina personliga assistenter eller avgör vem som ska vara det. Ett erfaret och kunnigt kansli står till ditt förfogande med service och individuellt stöd

23 - A-BAS MALMÖ HB LSS Sedan 2005 har vi hjälpt människor i vardagen. Vi vill bidra till högsta möjliga livskvalitet och möjlighet till utveckling, utifrån varje individs förutsättningar. För i vår värld är varje person unik. Läs mer på Tel: Mail: info@furubodaassistans.se 23

24 Nedan finner du några av löftes- samt IfA-godkända anordnare. Kontakta dem gärna för mer information. 24