DELRAPPORT 1: BESKRIVNING AV GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR I BÄRVALLEN OCH VÄSTRA LÅNGSTRAND

Transkript

1 repo001.docx RAPPORT VATTEN & AVFALL I MALUNG-SÄLEN AB VAMAS Sälfjället Ny vattentäkt UPPDRAGSNUMMER DELRAPPORT 1: BESKRIVNING AV GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR I BÄRVALLEN OCH VÄSTRA LÅNGSTRAND FALUN SWECO ENVIRONMENT AB ANDERS KARLSSON, LINDA JOHANSSON, DAVID HOLMGREN GRANSKNING: ANDERS BLOM 1 (13) S w e co Parkgatan 3 Box 1902 SE Falun, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Li nd a Jo ha ns s on Sweco Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) linda.johansson@sweco.se LINJ \\fsfal005\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 1\delrapport 1 - sälens vattentäkt docx

2 repo001.docx INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Uppdraget 3 2 Områdesbeskrivning Lokalisering Berggrund Jordlager Yt- och grundvatten 6 3 Tidigare genomförda utredningar 7 4 Genomförda undersökningar Undersökningar Bärvallen Undersökningar Västra Långstrand 9 5 Resultat Rördrivningar och geofysik Bärvallen Västra Långstrand Vattenprovtagning 11 6 Slutsats 11 7 Förslag på fortsatta undersökningar 12 Bilagor 1 Karta, lägen grundvattenrör och seismiklinjer 2 Borrprotokoll 3 Laboratorieprotokoll 4 Resultat av siktanalyser 5 Resultat av seismikmätningar 2 (13) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\fsfal005\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 1\delrapport 1 - sälens vattentäkt docx

3 repo001.docx Inledning 1.1 Bakgrund Den befintliga vattentäkten för Sälen by består av en filterbrunn och en äldre rörbrunn. Uttagsbrunnarna är relativt centralt belägna i samhället, vilket innebär att flera riskkällor som vägar och parkeringsytor finns i närheten. Reservvattentäkt saknas. Vattenförsörjningen för Lindvallen är också problematisk. Området försörjs idag med ett stort antal bergborrade brunnar belägna i anslutning till respektive exploatering. 1.2 Uppdraget Sweco utför på uppdrag av VAMAS undersökningar för att lokalisera en ny vattentäkt, i syfte att säkra vattenförsörjning för Sälen by och västra Sälfjällsområdet. I ett första steg har områdena Västra Långstrand, vid den f.d. campingen, och Bärvallen undersökts. Resultatet redovisas i denna delrapport. 2 Områdesbeskrivning 2.1 Lokalisering Undersökningsområdet är beläget cirka 2 km norr om Sälen by, i Västerdalälvens dalgång. Undersökningsområdena Bärvallen och Västra Långstrand visas i figur 1. 3 (13) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\fsfal005\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 1\delrapport 1 - sälens vattentäkt docx

4 repo001.docx Figur 1. Lokalisering av undersökningsområde. 2.2 Berggrund Området ligger inom det som kallas norra Dalarnas sandstensområde. Berggrunden är uppbyggd av olika lager av sandsten som underlagras av en hårdare och tätare diabas. Under diabasen finns ytterligare flera lager av sandsten. Lagren av sandsten och diabasen ligger enligt SGU:s bergrundsgeologiska karta med 5 graders lutning mot väster (SGU, 1991). I området väster om Storfjället är stupningen istället 15 grader mot nordost. Troligtvis utgörs området kring Storfjället av botten på en av berggrunden formad skål. Berggrundens uppbyggnad illustreras i figur 2. 4 (13) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\fsfal005\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 1\delrapport 1 - sälens vattentäkt docx

5 repo001.docx Figur 2. Sektion av berggrundsgeologin vid Lindvallen. Tolkning av SGU:s bergrundsgeologiska karta över Dalarnas län (SGU, 1991) och efter Aldahan (1985). Som framgår av ovanstående principfigur är berggrunden uppbyggd av skikt av sandsten som underlagras av gråvacka och diabas. I plan går en gräns mellan sandstenen och diabasen cirka 2 km öster om Lindvallen. Vid Lindvallen kan sandstenens mäktighet uppskattas till knappt 200 meter utgående från stupningen och avståndet från gränsen mellan sandsten och diabas. 2.3 Jordlager Jordlagren består på Västerdalälvens dalsidor av morän med varierande mäktighet. Jordlagrens uppbyggnad i dalgången har en typisk stratigrafi för en norrländsk älvdal med morän och/eller isälvssediment i botten som överlagras av glaciala och postglaciala finkorniga sediment. Jordlagrens principiella uppbyggnad illustreras av nedanstående två tänkta tvärsnitt genom dalgången (figur 3 och 4). 5 (13) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\fsfal005\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 1\delrapport 1 - sälens vattentäkt docx

6 repo001.docx Figur 3. Principsektion genom älvdalen vid Västerdalälven (Liber förlag, 1984) och (Uppsala Universitet, Kvartärgeologiska avdelningen, 1990) Figur 4. Principsektion genom älvdalen vid Västerdalälven (Liber förlag, 1984) och (Uppsala Universitet, Kvartärgeologiska avdelningen, 1990) 6 (13) Isälvsavlagringen löper i huvudsak i nordväst-sydostlig riktning. I området kring Sälen är isälvsavlagringen huvudsakligen täckt av finkorniga postglaciala älvsediment i form av sand och silt såsom illustreras av figur 3 och 4. Dagens älvfåra ligger omväxlande väster och öster om isälvsavlagringens centrala delar. 2.4 Yt- och grundvatten Längs hela dalgången löper i anslutning till älvfåran en isälvsavlagring där uttagsmöjligheterna enligt SGU:s hydrogeologiska karta över Dalarnas län (SGU, 1999) uppskattas vara mycket goda eller utmärkta (5 25 l/s). I älvdalen sker en utströmning av grundvatten till älven. Den hydrauliska kontakten mellan älven och omgivande jordlager varierar längs med dalgången. I isälvsavlagringen sker RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\fsfal005\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 1\delrapport 1 - sälens vattentäkt docx

7 repo001.docx sannolikt också en grundvattentransport åt sydost som alltså följer isälvsavlagringens utbredning längs dalgången. 3 Tidigare genomförda utredningar Under de senaste 30 åren har flera utredningar genomförts i syfte att lokalisera en ny dricksvattentäkt för Sälen by och Lindvallen. I början av 1980-talet var en rad större bostadsexploateringar aktuella i Sälen by. I samband med detta genomfördes en hydrogeologisk utredning för att lokalisera en ny vattentäkt för samhället (VIAK, 1984). Rördrivningar genomfördes vid skolan på östra sidan om älven samt på västra sidan om älven, strax norr om avloppsreningsverket. Båda lägena bedömdes vara lämpliga nya brunnslägen. Under 2003 utförde Sweco på uppdrag av Sälenstjärnan AB en hydrogeologisk bedömning avseende grundvattenbildning och möjliga lägen för en ny brunn i Lindvallen (SWECO VIAK, 2003). I utredningen uppskattades framtida vattenbehov för Lindvallen och jämfördes med bedömd uttagskapacitet ur berggrunden. Enligt utredningen begränsas den totala uttagskapaciteten i Lindvallen av en grundvattenbildning på cirka 16 l/s. För enskilda brunnar med optimal placering bedömdes uttagskapaciteten som mest kunna uppgå till 1,5 l/s. I Lindvallenområdet och i Sälen Västra finns sedan tidigare en stor mängd uttagsbrunnar som mer eller mindre påverkar varandra. Utredningen bedömde att ökade vattenuttag ur berggrunden i dessa områden skulle kunna ha negativ inverkan på befintliga brunnar. För att långsiktigt säkra vattenförsörjningen i området rekommenderade SWECO VIAK i utredningen 2003 att andra alternativ till nuvarande vattenförsörjning i Lindvallen borde undersökas. Ett sådant alternativ bedömdes vara att ta vatten från isälvsavlagringen i Västerdalälvens dalgång, där uttagskapaciteten sannolikt är tillräckligt stort för att kunna tillgodose behovet i Lindvallen och i Sälen by. Under 2004 genomfördes därför en förstudie för att bl.a. lokalisera alternativa lägen för en ny råvattentäkt i anslutning till Västerdalälven (SWECO VIAK, 2004). Sju områden (A-G) längs med dalgången utvärderas med avseende på följande faktorer: - Förekomst av vattenförande jordlager - Skydd och risk för förorening - Omgivningspåverkan - Markåtkomst och tillgänglighet - Ledningsdragning - Vattenkvalitet Områdenas lägen visas i figur 4. 7 (13) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\fsfal005\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 1\delrapport 1 - sälens vattentäkt docx

8 repo001.docx Figur 4. Delområden som utvärderades 2004 för att hitta en lämplig placering för en ny vattentäkt. Utredningen kom fram till att förutsättningarna för en ny vattentäkt var bäst i område B och C. Område G fick hög värdering (4 av 5) med avseende på förekomst av vattenförande jordlager, risker och skydd samt omgivningspåverkan. Värderingen avseende ledningsdragning samt markåtkomst och tillgänglighet var däremot låg, vilket resulterade i ett låg sammanvägd bedömning. VAMAS bedömde att områdena A-E låg för nära befintlig bebyggelse för att skyddet för en eventuell ny vattentäkt skulle kunna vara tillräckligt. När hydrogeologiska undersökningar påbörjades 2009 prioriterades därför område G, Bärvallen. 8 (13) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\fsfal005\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 1\delrapport 1 - sälens vattentäkt docx

9 repo001.docx Genomförda undersökningar 4.1 Undersökningar Bärvallen På uppdrag av Skistar genomförde Sweco undersökningar i Bärvallen Rörborrningar utfördes med geoteknisk borrbandvagn på fem platser (Rb 0901, Rb 0902, Rb 0903, Rb 0904 och Rb 0905, se bilaga 1). I samtliga punkter bedömdes jordarter och vattengenomtränglighet. En seismisk undersökning av jordlagren gjordes längs två linjer tvärs älvdalen och i anslutning till de punkter där rörborrningar tidigare utförts. Seismiklinjernas lokalisering visas i bilaga 5. Vattenprov uttogs efter omsättning ur Rb och skickades för analys till ackrediterat laboratorium. För att få kännedom om kornstorlekar i jordlagren utfördes siktning av jordprover uttagna i Rb 0901 och Rb Skistar fick senare uppgifter om att det fanns misstanke om att bekämpningsmedlet hormoslyr skulle ha hanterats på ytan vid Rb Av denna anledning utfördes en markmiljöundersökning med provgropsgrävning och uttag av jordprover för laboratorieanalys. Undersökningarna sammanställdes i ett separat PM (SWECO ENVIRONMENT, 2011). I undersökningen kunde inga spår av de misstänkta ämnena upptäckas. Även om förorenad mark eller grundvatten inte påträffades i Bärvallen, ansåg VAMAS att ryktet om att hormoslyr har hanterats i området var negativt. Närheten till väg 311 var en annan viktig anledning till att VAMAS slutligen bestämde sig för att försöka hitta ett annat lämpligt läge för en framtida vattentäkt, inledningsvis i Västra Långstrand. I samband med rördrivningar i Västra Långstrand installerades ett kompletterade grundvattenrör i Bärvallen (Rb 1201, se bilaga 1). Anledningen var att få fördjupad kunskap om förhållandena i Bärvallen, om det skulle bli aktuellt att behöva använda detta område för vattentäkt i framtiden. 4.2 Undersökningar Västra Långstrand Under september 2012 genomfördes rördrivningar med geoteknisk borrbandvagn på fyra platser i Västra Långstrand (Rb , se bilaga 1). Borrningarna utfördes genom successiv neddrivning av 2 -stålrör med perforerad spets (1 meter, 6 mm hål, krysspets). Jordprov uttogs kontinuerligt ur jord som spolats upp från spetsen. Från vissa jordskikt var det svårt att få upp material och därmed utta jordprov. Okulär jordartsbedömning och bedömning av vattengenomtränglighet antecknades i borrprotokoll. Grundvattennivån i rören uppmättes med lod. 9 (13) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\fsfal005\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 1\delrapport 1 - sälens vattentäkt docx

10 repo001.docx Resultat 5.1 Rördrivningar och geofysik Bärvallen 10 (13) Borrprotokoll för de sex installerade grundvattenrören i Bärvallen, Rb och Rb 1201 redovisas i bilaga 2. Undersökningarna 2009 visade på goda förhållanden i två av punkterna (Rb 0901 och Rb 0902/0904), där grövre jordlager på cirka meters djup påträffades. Djup till berg bedömdes vara mer än 20 meter. Grundvattenytan påträffades på cirka 7 8 meters djup. Enligt siktanalyserna klassificeras materialet på 13 m 20 m djup i Rb 0902 som grusig sand, se bilaga 4. Inom detta intervall finns möjlighet att ta ut stora mängder vatten om magasinet är tillräckligt stort. De seismiska mätningarna indikerade att jordlagren på båda sidor om älven har stor mäktighet. Det var dock svårt att urskilja de olika jordlagrens mäktighet ur resultatet av mätningarna. Resultat av seismikmätningar visas i bilaga 5. Rördrivningen av Rb 1201 visade att jordlagren där består av ca 3 m finsand som underlagras av grovt material. Mellan 3 till 12 meters djup kunde prov inte uttas, troligen p.g.a. att jordmaterialet var så grovt att tryckluften, som vanligtvis för med sig provmaterialet upp till ytan, försvann ut i formationen. Jordlagren bedöms här bestå av grovkorniga isälvsavlagringar med goda vattenförande egenskaper. På 17.5 meters djup påträffades block eller möjligen berg och borrningen tvingades att avslutas Västra Långstrand Borrprotokoll för de fem installerade grundvattenrören, Rb , redovisas i bilaga 2. I Rb 1202 påträffades finsand med dåliga vattenförande egenskaper från 0-25 meters djup. Drivningen avslutades p.g.a. att materialet var så hårt att det inte gick att driva djupare. Möjligen påträffades block eller berg. Jordlagren i Rb 1203 består överst av 5 meter grovt material, stenigt sand/grus eller morän. Jordprov kunde inte uttas från de översta jordlagren, men troligen består de av morän eller grus. Moränen underlagras av finsand ner till 12 meter djup, där block eller berg påträffades. Vid Rb 1204 består jordlagren av 2 meter grusig finsand som underlagras av ca 10 meter morän och 13 meter finsand. På 25 meters djup påträffades berg eller block och drivningen avslutades. Även i Rb1205 påträffades överst morän, ca 7 meter. Moränen underlagras av finsilt. Drivningen avslutades på 10 meters djup eftersom finsilten var så tät att det inte gick att borra djupare. RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\fsfal005\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 1\delrapport 1 - sälens vattentäkt docx

11 repo001.docx Vattenprovtagning Analysrapporter från vattenprovtagningen av Rb redovisas i bilaga 3. Resultatet visar på ett mycket jonsvagt vatten med låg hårdhet relativt låg alkalinitet och kalciumhalt. Tillsammans med lågt ph-värde gör detta att vattnet håller höga halter av aggressiv kolsyra. Generellt för vattenproverna från samtliga rör är att halterna av förorenande komponenter som klorid, sulfat och kväveföreningar är mycket låga. Halterna av kemiskt lättnedbrytbart material mätt som COD Mn är för samtliga vattenprover under detektionsgränsen. Även innehållet av organiskt material mätt som TOC (Total Organic Carbon) är mycket lågt. Halterna av järn är höga men varierar mycket mellan provtagningsrören. I detta fall har även halten av Fe 2+ analyserats vilket är den reducerade och lösta förekomstformen. Av dessa analyser framgår att totalhalten av järn i princip motsvarar halten av tvåvärt järn, d.v.s. det järn som analyserats är sannolikt lätt att fälla ut genom oxidation vid till exempel luftning. Färgtalet är också högt, vilket sannolikt är en återspegling av de höga järnhalterna då det organiska innehållet är lågt. Turbiditeten, d.v.s. vattnets innehåll av partiklar, är hög. Den kan sannolikt förklaras av att jordpartiklar från omgivande mark har trängt in i observationsröret. Vid provtagningen var det svårt att rensa rören helt. Eftersom det organiska innehållet är lågt är det troligen förekomsten av mineralpartiklar som orsakar den höga turbiditeten. Detta i sig kan även orsaka de höga och varierande järnhalterna eftersom järnet till stor del kan var bundna till mineralkornen. En annan orsak kan vara utfällningar av t.ex. järn. Den analys av vattnet som gjorts i detta tidiga skede och som är från observationsrör kan inte användas som underlag för dimensionering eller direkt underlag för beslut om beredningsprocess. 6 Slutsats Genomförda undersökningar i Bärvallen visade att det inom området finns mäktiga jordlager med goda vattenförande egenskaper. Grundvattnet bör kunna lämpa sig väl för beredning till dricksvatten med tanke på det låga organiska innehållet och mycket låga halter av föroreningskomponenter. Analysresultaten indikerar att vattnet kommer att behöva genomgå ph-justering och alkalisering/hårdhetshöjning. Troligtvis kommer järnhalterna vara lägre i en brunn vid fullt uttag än vad som här uppmätts, men någon form av järnavskiljning bedöms bli nödvändig. Bärvallen är beläget i närheten av väg 311 och det finns ett rykte om att homoslyr har hanterats i området. VAMAS valde p.g.a. detta att gå vidare med att undersöka förhållandena i Västra Långstrand. Genomförda undersökningar i Västra Långstrand visar att förutsättningarna för stora vattenuttag där är små. Jordarterna i området domineras av finsand och silt som i vissa delar överlagras av morän. Moränen bedöms ha svallats över området vid campingen och lagt sig över finsanden. Åsmaterial som har påträffats i dalgången på den östra sidan om Västerdalälven bedöms inte sträcka sig över till västra sidan om älven förrän längre norrut. 11 (13) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\fsfal005\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 1\delrapport 1 - sälens vattentäkt docx

12 repo001.docx Förslag på fortsatta undersökningar SGU genomför för närvarande en jordartskartering i Digernäs (se lokalisering av Digernäs i figur 1). I samband med karteringen har de utfört seismiska mätningar i norra delen av området samt installerat ett grundvattenrör i närheten av Västerdalälven. Rörborrningen visade på mäktiga (> 10 meter) vattenförande jordlager. Seismikmätningarna har ännu inte tolkats. Enligt fältobservationer som Sweco har utfört bedöms åskärnan passera Västerdalälven, från den östra till den västra sidan, strax norr om Västra Långstrand. I Digernäs är sträckningen av åsen tydlig. Digernäs har tidigare inte varit aktuellt som ett område för en vattentäkt, p.g.a. att det skulle innebära relativt långa ledningsdragningar. I området finns mindre lantbruk med djurhållning samt enskilda avlopp, men riskerna i området bedöms generellt som små. Om det finns intresse att vidare lokalisera lägen för en ny vattentäkt rekommenderas fortsatta undersökningar, rördrivningar och geofysiska undersökningar, i Digernäs. I norra delen av Digernäs kan åsmaterialet ha hydraulisk kontakt med Västerdalälven, vilket kan vara gynnsamt vid stora vattenuttag. Undersökningar på båda sidor om älven rekommenderas. 12 (13) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\fsfal005\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 1\delrapport 1 - sälens vattentäkt docx

13 repo001.docx Referenser Aldahan, A. A. (1985). Mineral diagenesis and petrology of the Dala Sandstone, central Sweden. Bulletin of the Geological Institutions of the University of Uppsala, N.S., Vol. 12, pp Liber Förlag AB. (1984). Handboken bygg. Geoteknik. Stockholm: Liber. Sveriges Geologiska Undersökning. (1999). Beskrivning till kartan över grundvattnet i Dalarnas län. (SGU Ser. Ah nr 18). Uppsala: Sveriges Geologiska Undersökning. Sveriges Geologiska Undersökning. (1991). Berggrundskarta över Kopparbergs län. (SGU Ser. Ah nr 18). Uppsala : Almqvist & Wiksell Tryckeri. SWECO VIAK AB. (2003). Sälenstjärnan AB Lindvallen. Vattenförsörjning Lindvallen. Hydrogeologisk bedömning avseende grundvattenbildning och möjliga lägen för ny brunn. Falun SWECO VIAK AB. (2004). Vattenförsörjning Lindvallen mfl. Etapp 1 - Förstudie. Falun SWECO ENVIRONMENT AB. (2011). Provtagning utifrån misstankar om bekämpningsmedel. PM. Falun Uppsala Universitet, Kvartärgeologiska avdelningen. 13 (13) RAPPORT VAMAS SÄLFJÄLLET NY VATTENTÄKT LINJ \\fsfal005\projekt\1567\ _vamas_säfjället_ny_v\000\19 original\delrapport 1\delrapport 1 - sälens vattentäkt docx

14 ± Linje 1 Rb 0903 Rb 0905 Rb 0904 Rb 0902 Rb 0901 Rb 1202 Linje 2 Rb 1203 Rb 1204 Rb 1201 Rb 1205 FÖRKLARING Grundvattenrör RITAD AV, KONSTRUERAD AV Seismiklinjer 2009 Linda Johansson ORT, DATUM SWECO Environment AB Parkgatan 3, Box 1902, Falun Telefon , Fax UPPSALA UPPDRAG BET ANT ÄNDRINGEN AVSER VAMAS Sälfjället ny vattentäkt Genomförda undersökningar i Bärvallen och Västra Långstrand ANSVARIG RITNINGSNUMMER Anders Karlsson BILAGA 1 SIGN DATUM Not.: Rb är inte inmätta SKALA 1:1 000 ÄNDR BET

15 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt SÄLEN GRUNDVATTEN Rb 0905 Plats Koordinatangivelse enligt rikets nät Bärvallen X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Johan Sundlöv G.V.rör: Falu-Stålrör Medverkande personal: Filterspets: Stålrör, 1 m, 6 mm David Holmgren Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: 1.04 m Gvy u rök: 8-9,0 **) Vattengenomtränglighet ökar till höger i cellen Z ruk = + Filter: m u my *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vattengenomtränglighet ** Lukt * Anmärkningar 1 2 Sam x 2 3 Sam x 3 4 Sam x 4 5 x Inget mtrl upp 5 6 > Sam? x " 6 7 " x " 7 8 " x " 8 9 Sag Grövre? 1 x Lite mtrl. GVY 9 10 Gr(Sa) x Grus med lite sand, vatten Gr(Sa) 2 x " Sa(Gr) 3 x " Sam 4 x " 13 14? x Mkt vatten, klart snabbt. Inget mtrl Sa(Gr) 5 x Mkt vatten, klart snabbt Sa(Gr) 6 x Mkt vatten, klart snabbt Sam(Gr) 7 x Mkt vatten, klart rel snabbt Sam 8 x Tog längre tid att få klart Sam 9 x Gick ej att få rent Sam(Fin) x Gick ej att få rent Sag(Gr) 10 x Rent efter ett tag Sag(Gr) 11 x Rent ganska snabbt

16 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt SÄLEN GRUNDVATTEN Rb 0902 Plats Koordinatangivelse enligt rikets nät Bärvallen X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Johan Sundlöv G.V.rör: Falu-Stålrör Medverkande personal: Filterspets: Stålrör, 1 m, 6 mm David Holmgren Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: 0,42 m Gvy u rök: 6-7,0 **) Vattengenomtränglighet ökar till höger i cellen Z ruk = + Filter: 20,5-21,5 *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vattengenomtränglighet ** Lukt * Anmärkningar 1-2,0 Saf (m) x Homogent Finsand-mellan 2-3,0 Saf (m) x " 3-4,0 Saf (m) x " 4-5,0 Saf (m) x " 5-6,0 Saf (m) x " 6-7,0 Saf (m) x GVY (Fuktigt) 7-8,0 Saf (m) x Ngt blötare 8-9,0 Saf x 9-10,0 Saf x Sörja, svårt att få upp 10-11,0 Saf x Sörja, svårt att få upp 11-12,0 Saf x Rel. rent och mkt vatten 12-13,0 Saf, Sam Sag x >10l/ 12s ca hinkmetod 13-14,0 Gr (S) 1 x Inte riktigt rent Lite mtrl i hinken 14-15,0 Gr (S) 2 x Rent efter ett tag S Gr i hinken 15-16,0 Sag (Gr) 3 x Klart rel snabbt. Lite i hink 16-17,0 Sam 4 x Klart rel. snabbt 17-18,0 Gr(S) 5 x Klart rel. snabbt 18-19,0 Sag (Gr) 6 x Tungt att trycka. Mkt lite mtrl 19-20,0 Sag (Gr) 7 x Lite mtrl i hink 20-21,0 Sag 8 x Rent >10l/ 7s hinmetod 21-21,5 Sag 9 x Rent

17 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt SÄLEN GRUNDVATTEN Rb 0903 Plats Koordinatangivelse enligt rikets nät Bärvallen X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Johan Sundlöv G.V.rör: Falu-Stålrör Medverkande personal: Filterspets: Stålrör, 1 m, 6 mm David Holmgren Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: 0.81 Gvy u rök: ca 0.5 **) Vattengenomtränglighet ökar till höger i cellen Z ruk = + Filter: m u my *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vattengenomtränglighet ** Lukt * Anmärkningar 1-2,0 Mull, Sa x 2-3,0 Mull, si,sa x 3-4,0 Mull, si,le? x Sörja 4-5,0 Mull, si,saf x " 5-6,0 si, saf x " 6-7,0 si, saf x " 7-8,0 si, saf x " 8-9,0 si, saf x " 9-10,0 saf, si x " 10-11,0 saf, si x " 11-12,0 saf, si x " 12-13,0 saf, si x " 13-14,0 saf, si x " rostigt, rödare 14-15,0 saf x " 15-16,0 saf x " 16-17,0 saf x " mindre rött 17-18,0 saf x " 18-19,0 saf x klart helt plötsligt 19-20,0 sam (Sag) 1 x klart 20-21,0 Sam 2 x Klart ca 2min 21-22,0 Sam 3 x klart ca 8 min

18 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt SÄLEN GRUNDVATTEN Rb0904 Plats Koordinatangivelse enligt rikets nät Bärvallen X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Johan Sundlöv G.V.rör: Falu-Stålrör Medverkande personal: Filterspets: Stålrör, 1 m, 6 mm David Holmgren Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: 0.96 Gvy u rök: 6-7 m **) Vattengenomtränglighet ökar till höger i cellen Z ruk = + Filter: m u my *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vattengenomtränglighet ** Lukt * Anmärkningar 1-2,0 Sam x Sam saf? 2-3,0 Sam x " 3-4,0 Sam x " 4-5,0 Sam x " 5-6,0 Sam x " 6-7,0 Sam x GVY? 7-8,0 Sam x Lite mtrl 8-9,0 Sam x 9-10,0 saf x Spolar sörja 10-11,0 Sam (sag) x Klart 2 min 11-12,0 Gr sam sag x 1 Klart 30 sek 12-13,0 Sam sag gr x 2 Klart ca 1 min 13-14,0 Sam sag gr x 3 Klart ca 1 min 14-15,0 Sam sag gr x 4 Klart ca 1 min 15-16,0 Gr Sag x 5 Klart ca 1 min

19 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt SÄLEN GRUNDVATTEN Rb0905 Plats Koordinatangivelse enligt rikets nät Bärvallen X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Johan Sundlöv G.V.rör: Falu-Stålrör Medverkande personal: Filterspets: Stålrör, 1 m, 6 mm David Holmgren Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: 0.87 Gvy u rök: **) Vattengenomtränglighet ökar till höger i cellen Z ruk = + Filter: m u my *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vattengenomtränglighet ** Lukt * Anmärkningar 1-2,0 Saf x 2-3,0 Saf x 3-4,0 Saf x 4-5,0 Saf x 5-6,0 Sam saf x 6-7,0 Sam (Sag) 1 x klart ca 3 min 7-8,0 Sam x blir ej klart 8-9,0 Saf sam x " 9-10,0 Saf x " 10-11,0 Saf x x Unken lukt Klart efter en stund 11-12,0 saf + lite org. Mtrl x x svavellukt klart efter 1 min 12-13,0 Saf x svårt att få klart ngr gruskorn 13-14,0 Saf x Ej rent 14-15,0 saf si x Ej rent sörja 15-16,0 saf si x Ej rent sörja 16-17,0 saf x Ej rent sörja 17-18,0 saf x Ej rent sörja 18-19,0 saf x Ej rent sörja 19-20,0 saf x Ej rent sörja 20-21,0 saf x Ej rent sörja

20 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt Plats Sälens Nya Vattentäkt Rb1201 Koordinatangivelse enligt rikets nät Bärvallen X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan 2"-rör Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Niklas Fröbom G.V.rör: Falu-Stålrör Medverkande personal: Filterspets: Kryssspets, 1 m, 6 mm David Holmgren Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: 0,44 m Gvy u rök: ca **) Vattengenomtränglighet ökar till höger i cellen Z ruk = + Filter: 16,49-17,49 m u my. *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vattengenomtränglighet ** Lu kt * Anmärkningar 0-2 Saf Saf Lite mtrl, inget prov ? Inget mtrl ? " ? " ? " ? tr. försvinner luften i formationen ? " ? " ? " ? " 12, små sten, grovgrus StSGr 3 antydan till blött SGRSt 4 x Gvy StGr 5 x x StSag 6 x x St GrSag 7 x Stopp 17.49u my. block eller berg

21 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt Plats Sälens Nya Vattentäkt Rb1202 Koordinatangivelse enligt rikets nät Västra Långstrand X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan 2"-rör Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Niklas Fröbom G.V.rör: Falu-Stålrör Medverkande personal: Filterspets: Kryssspets, 1 m, 6 mm David Holmgren Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: 1,0 m Gvy u rök: ca 4m **) Vattengenomtränglighet ökar till höger i cellen Z ruk = + Filter: 23,55-24,55 m u my. *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vattengenomtränglighet ** L uk t* Anmärkningar 0-2 Saf 1 Torrt Saf 2 Fuktigt Saf 3 Blött GrSaf 4 x hårt vid 4.2 m StGrSaf 5 x Stänger inte helt efter 3min (Sag)Saf 6 x Sörja Saf 7 x Nästan inget vatten Saf 8 x " Saf 9 x " Saf 10 x " Saf 11 x Sörja 12, Saf 12 x Sörja Saf 13 x Sörja Saf 14 x Sörja Saf 15 x Sörja Saf 16 x Sörja Saf 17 x Sörja Saf 18 x Sörja Saf 19 x Sörja (Sam)Saf 20 x Stänger ej SafSam 21 x Stänger ej Saf 22 x Stänger ej Saf 23 x Stänger ej x Saf 24 x Stänger ej. Stopp umy. Mkt hårt

22 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt Plats Sälens Nya Vattentäkt Rb1203 Koordinatangivelse enligt rikets nät Västra Långstrand X = Y = Undersökningsmetoder: D Klockan 2"-rör Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Niklas Fröbom G.V.rör: Falu-Stålrör Medverkande personal: Filterspets: Kryssspets, 1 m, 6 mm David Holmgren Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: 1,05 m Gvy u rök: ca 4-5m **) Vattengenomtränglighet ökar till höger i cellen Z ruk = + Filter: 10,90-11,90 m u my. *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vattengenomtränglig het ** Lukt* Anmärkningar 0-2? Inget mtrl ? Inget mtrl StGr? 1 Blött Gv-yta StS? Morän? 2 x StSamSaf 3 x Saf 4 x Sörja Saf 5 x Sörja Saf 6 x Sörja Saf 7 x Sörja Saf 8 x Sörja x Saf 9 x Sörja. Stopp umy, block el berg 12,

23 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt Plats Sälens Nya Vattentäkt Rb1204 Koordinatangivelse enligt rikets nät Västra Långstrand X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan 2"-rör Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Niklas Fröbom G.V.rör: Falu-Stålrör Medverkande personal: Filterspets: Kryssspets, 1 m, 6 mm David Holmgren Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: 0,93 m Gvy u rök: oklart **) Vattengenomtränglighet ökar till höger i cellen Z ruk = + Filter: 24,0-25,0 m u my. *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gv y, filt er Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vattengenomtränglighet ** Lu kt* Anmärkningar 0-2 GrSaf 1 Hårt lite mtrl Sandig morän 2 Hårt lite mtrl Sandig grusig morän 3 Mjukare, lite mtrl Sandig grusig morän 4 Mjukare, lite mtrl GrSt morän 5 Mjukare, lite mtrl Grov morän Inget prov mtrl SGrSt morän 6 lite mtrl GrS morän 7 Oklart var Gv-nivå pgs stopp. Mer mtrl SSt morän 8 Oklart var Gv-nivå pgs stopp. Lite mtrl St morän 9 Oklart var Gv-nivå pgs stopp. Lite mtrl Grov morän Oklart var Gv-nivå pgs stopp. Inget mtrl 12, SamSaf 10 x Sörja SafSam 11 x Sörja Saf 12 x Sörja Saf 13 x Sörja Saf 14 x Sörja SamSaf 15 x Sörja SamSaf 16 x Sörja Sam 17 x Stänger ej Sam 18 x Stänger ej Sam 19 x Stänger ej Sam 20 x Stänger efter 5 min om slang upp 1m Sam 21 x Stänger ej ,00 x SamSaf 22 x Stopp 25.0 m Ej block eller berg.

24 Protokoll för markundersökning Uppdrag Uppdrag nr Provtagningspunkt Plats Sälens Nya Vattentäkt Rb1205 Koordinatangivelse enligt rikets nät Västra Långstrand X = Y = Undersökningsmetoder: Datum Klockan 2"-rör Ansvarig provtagare: Material Inre Ø [mm] Yttre Ø [mm] Niklas Fröbom G.V.rör: Falu-Stålrör Medverkande personal: Filterspets: Kryssspets, 1 m, 6 mm David Holmgren Skyddsrör: Tätning: Z rök = + Z my = + Z gvy = + Rör ö my: 0,63 m Gvy u rök: oklart **) Vattengenomtränglighet ökar till höger i cellen Z ruk = + Filter: 8,90-9,90 m u my. *) Lukt, skala 0-4, ingen/svag/tydlig/stark/mkt stark lukt. Nivå [m] Gvy, filter Jordart (enl SGF) Prov (typ, nr etc) Vattengenomtränglighet ** Lu kt* Anmärkningar 0-2 S morän Mkt hårt. Lite mtrl morän? Mkt hårt. Slangen blöt lite mtrl StGr morän 1 x StS morän 2 x Röret igensatt GrSmorän 3 x Röret igensatt. Lite mtrl, inget vatten Morän + silt? x Röret igensatt. Släppte efter mkt slit finsilt x Sörja. Extremt tungjobbat finsilt x Sörja. Extremt tungjobbat x finsilt x Sörja. Extremt tungjobbat , ,00

25 Rapport Sida 1 (7) T G2PI2P4Z6L SWECO Environment AB Projekt Anders Perman Bestnr Registrerad Box 1902 Utfärdad Falun Sweden Analys av vatten Er beteckning Sälen Rb Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign dekantering; metaller JA 1 V AKR Ca mg/l 2 E AKR Mg mg/l 2 E AKR Na mg/l 2 E AKR K <0.4 mg/l 2 E AKR Fe mg/l 2 H AKR Al µg/l 2 H AKR Cu µg/l 2 H AKR Mn µg/l 2 H AKR totalhårdhet 1.48 dh 2 1 AKR Si mg/l 3 E AKR lukt vid 20 C Ingen 4 2 KABJ lukt, art vid 20 C KABJ turbiditet 170 FNU 5 2 KABJ färg 50 mgpt/l 6 2 JOTA konduktivitet 6.9 ms/m 7 2 LISO ph LISO alkalinitet 33 mg HCO3/l 9 2 LISO nitrit 0.05 mg/l 10 2 LISO CODMn <0.50 mg/l 11 3 AKR ammonium mg/l 11 3 AKR fosfat <0.040 mg/l 11 3 AKR nitrat mg/l 11 3 AKR fluorid <0.20 mg/l 11 3 AKR klorid mg/l 11 3 AKR sulfat mg/l 11 3 AKR TOC mg/l 12 3 AKR Fe mg/l 13 4 MB Mn2+* mg/l 14 4 MB ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

26 Rapport Sida 2 (7) T G2PI2P4Z6L Er beteckning Sälen Rb Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign Ca mg/l 2 E AKR Mg mg/l 2 E AKR Na mg/l 2 E AKR K <0.4 mg/l 2 E AKR Fe mg/l 2 E AKR Al µg/l 2 H AKR Cu µg/l 2 H AKR Mn µg/l 2 E AKR totalhårdhet 1.32 dh 2 1 AKR Si mg/l 3 E AKR lukt vid 20 C Ingen 4 2 KABJ lukt, art vid 20 C KABJ turbiditet 100 FNU 5 2 KABJ färg 100 mgpt/l 6 2 JOTA konduktivitet 7.3 ms/m 7 2 LISO ph LISO alkalinitet 40 mg HCO3/l 9 2 LISO nitrit 0.02 mg/l 10 2 LISO CODMn <0.50 mg/l 11 3 AKR ammonium <0.050 mg/l 11 3 AKR fosfat <0.040 mg/l 11 3 AKR nitrat mg/l 11 3 AKR fluorid <0.20 mg/l 11 3 AKR klorid mg/l 11 3 AKR sulfat mg/l 11 3 AKR TOC <0.50 mg/l 12 3 AKR Fe mg/l 13 4 MB Mn2+* mg/l 14 4 MB ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

27 Rapport Sida 3 (7) T G2PI2P4Z6L Er beteckning Sälen Rb Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign Ca mg/l 2 E AKR Mg mg/l 2 E AKR Na mg/l 2 E AKR K <0.4 mg/l 2 E AKR Fe mg/l 2 E AKR Al µg/l 2 H AKR Cu µg/l 2 H AKR Mn µg/l 2 E AKR totalhårdhet 1.52 dh 2 1 AKR Si mg/l 3 E AKR lukt vid 20 C Ingen 4 2 KABJ lukt, art vid 20 C KABJ turbiditet 100 FNU 5 2 KABJ färg 40 mgpt/l 6 2 JOTA konduktivitet 6.2 ms/m 7 2 LISO ph LISO alkalinitet 35 mg HCO3/l 9 2 LISO nitrit 0.02 mg/l 10 2 LISO CODMn <0.50 mg/l 11 3 AKR ammonium mg/l 11 3 AKR fosfat <0.040 mg/l 11 3 AKR nitrat <0.50 mg/l 11 3 AKR fluorid <0.20 mg/l 11 3 AKR klorid mg/l 11 3 AKR sulfat mg/l 11 3 AKR TOC mg/l 12 3 AKR Fe mg/l 13 4 MB Mn2+* 0.29 mg/l 14 4 MB ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

28 Rapport Sida 4 (7) T G2PI2P4Z6L Er beteckning Sälen Rb Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign Ca mg/l 2 E AKR Mg mg/l 2 E AKR Na mg/l 2 E AKR K <0.4 mg/l 2 E AKR Fe mg/l 2 E AKR Al µg/l 2 H AKR Cu µg/l 2 H AKR Mn µg/l 2 E AKR totalhårdhet 1.33 dh 2 1 AKR Si mg/l 3 E AKR lukt vid 20 C Ingen 4 2 KABJ lukt, art vid 20 C KABJ turbiditet 13 FNU 5 2 KABJ färg 25 mgpt/l 6 2 JOTA konduktivitet 5.7 ms/m 7 2 LISO ph LISO alkalinitet 30 mg HCO3/l 9 2 LISO nitrit <0.01 mg/l 10 2 LISO CODMn <0.50 mg/l 11 3 AKR ammonium <0.050 mg/l 11 3 AKR fosfat mg/l 11 3 AKR nitrat mg/l 11 3 AKR fluorid <0.20 mg/l 11 3 AKR klorid mg/l 11 3 AKR sulfat mg/l 11 3 AKR TOC mg/l 12 3 AKR Fe mg/l 13 4 MB Mn2+* mg/l 14 4 MB ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

29 Rapport Sida 5 (7) T G2PI2P4Z6L * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Metod 1 Dekantering 2 Paket V-2. Bestämning av metaller utan föregående uppslutning. Provet har surgjorts med 1 ml salpetersyra (Suprapur) per 100 ml. Detta gäller dock ej prov som varit surgjort vid ankomst till laboratoriet. Analys har skett enligt EPA-metoder (modifierade) (ICP-AES) och (ICP-SFMS). Analys av Hg med AFS har skett enligt SS-EN ISO 17852:2008. Speciell information vid beställning av tilläggsmetaller: Vid analys av W får provet ej surgöras. Vid analys av Se har provet uppslutits med HCl i autoklav (120 ) i 30 min. Vid analys av S har provet först stabiliserats med H2O2. Rev Tillägg av metaller till befintligt paket. 4 Bestämning av Lukt enligt SLV Lukten bestäms manuellt vid 20 C av en person och ges omdömen avseende styrka och art. Rev Bestämning av Turbiditet enligt SS EN ISO Turbiditeten bestäms nefelometriskt, dvs ljusspridningen i provet mäts under givna betingelser. Mätosäkerhet (k=2): Renvatten: ±22% vid 0.5 FNU, ±8% vid 100 FNU och ±7% vid 800 FNU Rev Bestämning av Färgtal enligt SS-EN ISO 7887:1988 del 4 utg 1 Färgtal bestäms i komparator genom jämförelse mot färgskiva graderad i mg Pt/l. Mätosäkerhet (k=2): ±16% vid 20 mg Pt/l Rev Bestämning av Konduktivitet enligt SS-EN utg 1 Direkt bestämning av vattnets elektriska ledningsförmåga vid 25 C. Mätosäkerhet (k=2): Renvatten: ±7% vid 14.7 ms/m och ±7% vid 141 ms/m Avloppsvatten: ±9% vid 14.7 ms/m och ±9% vid 141 ms/m Rev Bestämning av ph enligt SS utg 2 modifierad ph vid 25±2 C bestäms potentiometriskt med ph-meter och temperaturkompensering. Mätosäkerhet (k=2): Renvatten: ±0.14 vid ph 6.87 Avloppsvatten: ±0.14 vid ph 6.87 Rev Bestämning av alkalinitet enligt SS-EN ISO utg 1 Provet titreras med saltsyra under avdrivande av koldioxid till slutpunkten ph 5.4. Mätosäkerhet (k=2): ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

30 Rapport Sida 6 (7) T G2PI2P4Z6L Metod Renvatten: ±10% vid 24 mg/l eller 0.4 mekv/l och ±8% vid 220 mg/l eller 3.7 mekv/l Rev Bestämning av Nitritkväve enligt SS-EN ISO utg 1 (FIA) Nitrit ger i sur lösning ett azofärgämne med sulfanilamid och en diamin. Färgen bestäms spektrofotometriskt. Resultatet anges som nitrit eller nitritkväve. Filtrering av prover genom 0.45 μm sprutfilter ingår i metoden. Mätosäkerhet (k=2) Renvatten: ±10% vid 0.01 mg N/l, ±8% vid 0.05 mg N/l och ±8% vid 0.2 mg N/l Avloppsvatten: ±11% vid 0.01 mg N/l, ±9% vid 0.05 mg N/l och ±9% vid 0.2 mg N/l Rev Bestämning av COD Mn enligt metod CSN EN ISO Bestämning av ammonium med spektrofotometri, enligt metod CSN ISO Bestämning av nitrat, fluorid, klorid samt sulfat med jonkromatografi enligt metod CSN ISO Bestämning av fosfat med spektrofotometri enligt metod CSN ISO Filtrering av grumliga prover ingår i metoden för bestämning av ammonium, nitrat, fluorid, klorid samt sulfat. 12 Bestämning av TOC enligt metod baserad på CSN EN Rev Bestämning av Fe2+ enligt metod DIN E1. Rev Bestämning av Mn2+ enligt metod DIN E2. Rev AKR JOTA KABJ LISO MB Godkännare Anna-Karin Revell Joanna Tagai Karin Björk Linda Söderberg Maria Bigner E H V Utf 1 Mätningen utförd med ICP-AES För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). Mätningen utförd med ICP-SFMS För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). Våtkemisk analys För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

31 Rapport Sida 7 (7) T G2PI2P4Z6L Utf 1 SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). 1 För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, Luleå, som är av SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). 2 För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Box 511, Täby som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). 3 För mätningen svarar ALS Laboratory Group, Na Harfê 9/336, , Prag 9, Tjeckien, som är av det tjeckiska ackrediteringsorganet CAI ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 1163). CAI är signatär till ett MLA inom EA, samma MLA som SWEDAC är signatär till. Laboratorierna finns lokaliserade i; Prag, Na Harfê 9/336, , Praha 9, Ceska Lipa, Bendlova 1687/7, Ceska Lipa, Pardubice, V Raji 906, Pardubice. Kontakta ALS Täby för ytterligare information. 4 För mätningen svarar GBA, Flensburger Straße 15, Pinneberg, Tyskland, som är av det tyska ackrediteringsorganet DAkkS ackrediterat laboratorium (Reg.nr. D-PL ). DAkkS är signatär till ett MLA inom EA, samma MLA som SWEDAC är signatär till. Laboratorierna finns lokaliserade på följande adresser: Flensburger Straße 15, Pinneberg, Daimlerring 37, Hildesheim, Brekelbaumstraße1, Hameln, Wiedehopfstraße 30, Gelsenkirchen, Meißner Ring 3, Freiberg, Goldtschmidtstraße 5, Hamburg. Kontakta ALS Täby för ytterligare information. Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement", ISO, Geneva, Switzerland 1993) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats Den digitalt signerade PDF filen representerar orginalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

32

33

34

35

36

37

38