Ingrid Cederlund, Annika Gigel, Birgitta Smedeby, Sven Noltorp, Gösta Eliasson Reumatoid artrit en kronisk sjukdom som går att leva med

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ingrid Cederlund, Annika Gigel, Birgitta Smedeby, Sven Noltorp, Gösta Eliasson Reumatoid artrit en kronisk sjukdom som går att leva med"

Transkript

1 Ingrid Cederlund, Annika Gigel, Birgitta Smedeby, Sven Noltorp, Gösta Eliasson Reumatoid artrit en kronisk sjukdom som går att leva med Ett studiebrev med patientberättelser

2

3 Reumatoid artrit Innehållsförteckning Sida Inledning 4 Målsättning 4 Anvisningar 5 Patientberättelser 6 Ingrids berättelse 6 Birgittas berättelse 9 Annikas berättelse 13 Kommentarer 16 Ingrids berättelse 16 Birgittas berättelse 18 Annikas berättelse 19 Kort om reumatoid artrit 21 Litteratur 22

4 Inledning Fortbildning inom reumatologiområdet är viktigt och det gäller att ha uppdaterade faktakunskaper för att kunna sköta patienter med reumatoid artrit. Allmänläkaren och reumatologen har därvid olika kunskapsbehov. För att omhändertagandet ska bli optimalt gäller att allmänläkarens, reumatologens och den övriga personalens insatser samordnas. I detta studiebrev förmedlar tre patienter med reumatoid artrit (RA) i berättelsens form hur de upplever sin sjukdom och omhändertagandet i sjukvården. Förhoppningsvis kan deras berättelser stimulera FQ-gruppens medlemmar till reflektion, diskussion och sökande efter de kunskaper som behövs för att omhänderta patienter med RA och andra kroniska sjukdomar. I slutet av brevet ger patienten, allmänläkaren och reumatologen några personliga synpunkter på patientberättelserna. Studiebrevet är ingen lärobok i reumatologi och medicinska fakta måste gruppmedlemmarna skaffa fram på annat håll, till exempel genom att använda litteratur som rekommenderas i slutet av brevet. Reumatikerförbundet anordnar ibland fortbildning för primärvårdspersonal. Vid dessa tillfällen medverkar ofta patienter med reumatoid artrit, så kallade RA-instruktörer. Dessa bidrar genom att på sig själva visa och förklara hur man undersöker och känner igen ledrörlighet, synoviter och andra förändringar. Målsättning Avsikten med detta studiebrev är att gruppen ska få en uppfattning om hur det är att insjukna i och leva med reumatoid artrit och det bygger på tre patienters egna berättelser. Varje FQ-gruppdeltagare ska efter avslutat möte ha fått ökad förståelse för hur patienter med RA och andra kroniska sjukdomar ser på sin sjukdom, ha reflekterat över hur allmänläkare bör möta patienter med RA och andra kroniska sjukdomar, ha reflekterat över hur fördelningen av uppgifter och ansvar inom primärvårdsteamet och mellan allmänläkaren och reumaspecialisten kan se ut för att fungera bra. 4 Reumatism

5 Anvisning Studiebrevet är avsett att användas under ett eller två följande FQgruppsmöten om minst två timmar. Patientberättelserna är utgångspunkt för gruppdiskussionen. Det är viktigt att utnyttja den samlade kunskap om RA som redan finns inom gruppen. Kommentarerna bör därför läsas först sedan gruppen diskuterat färdigt. FQ-gruppens medlemmar läser de tre patientberättelserna och reflekterar en stund på egen hand över dem. Därefter berättar deltagarna om sina spontana reaktioner på berättelserna och de problem, frågeställningar och känslor som uppstått. Slutligen enas gruppen om några viktiga problem eller frågeställningar som ska tas upp till diskussion. Diskussionen bör därvid hållas inom ramen för den målsättning som anges ovan. Under den sista delen av mötet kan deltagarna läsa och eventuellt även diskutera de kommentarer som finns sist i brevet. Mötet avslutas med en rundfrågning i vilken mån målsättningen med brevet uppfyllts. Man sätter stort värde på att bli snabbt och adekvat omhändertagen, men i början förnekar man alltid den här sjukdomen. Nog vore det väl bra om allmänläkarna visste litet mer om reumatiska sjukdomar. Det vore också bra om allmänläkaren och reumatologen kunde kommunicera mer med varandra. Det är viktigt att ha samma läkare och en bra relation, en läkare som litar på vad man säger. Men det är också viktigt att kunna byta läkare om det inte fungerar. Smärta är en stor del av sjukdomen och det är viktigt att själv få ta aktiv del i medicineringen. Vi känner våra kroppar väldigt väl och vet själva när och var vi behöver en kortisoninjektion. Det handlar mycket om sisu, att vägra låta sig slås ned av sjukdomen. Vi RA-patienter tycker oss många gånger märka en skillnad i vårt förhållande till sjukdomen jämfört med mjukdelsreumatikerna. Sagt av patienter Reumatism 5

6 Patientberättelser Ingrids berättelse Jag är 77 år och har i många år varit besvärad av ett krånglande knä. Till slut blev det nödvändigt med operation och det var då mina riktigt stora problem inleddes. I efterhand kan jag med säkerhet säga att efter knäledsoperationen blev livet inte sig likt igen. Jag har arbetat med många saker under mitt yrkesverksamma liv, alltifrån husa på skånska slott till servitris och laboratorieassistent. Under 1970-talet började mitt knä att ibland svullna upp och göra ont. Jag sökte på läkarstationen hemma och knäet tappades på vätska och blev bra igen. Detta upprepades, i början kanske en gång vartannat år sedan en gång per år till att under de senaste tio åren behöva tappas flera gånger per år. Jag tror aldrig att jag fick någon riktig diagnos, man talade om förslitning på grund av mitt arbete som servitris. Under 1990-talet blev det som sagt värre och värre. Jag fick upprepade kortisoninjektioner och även tuppkamsinjektioner, men tyvärr hjälpte dessa bara ett kort tag. Det talades mycket om knäledsplastik men jag var rädd och ovillig att utsätta mig för något sådant. Jag hade hört så mycket om dessa operationer av mina väninnor och långt ifrån alla var lyckade. Dessutom har jag alltid varit rädd för allt vad sjukvård heter. Jag blev till slut övertalad och motvilligt gick jag med på att byta ut knäleden. Detta skedde november 1998 och jag var då 74 år gammal. Operationen var besvärlig och jag hade mycket ont efteråt. Jag tyckte dessutom att jag inte fick några ordentliga anvisningar för hur jag skulle bete mig när jag väl kommit hem. Jag hade det besvärligt efter operationen, benet gjorde ont trots alla värktabletter. Jag blev dessutom väldigt trött av både smärta och, antar jag, all medicin. Efter cirka fyra månader ringde jag till ortopedkliniken men där sa man att det tar tid innan allt blir bra. Jag fortsatte att äta mina 6 Reumatism

7 värktabletter, två Alvedon och en Doloxene fyra gånger per dag, men jag mådde inte bra. Jag sov mycket och så fort jag skulle göra något utöver det vanliga blev jag alldeles slut. Det var inte bara knäet som besvärade mig nu utan även handlederna, ryggen och nacken. Värken dominerade tillvaron totalt. Jag ringde till min vårdcentral och fick så småningom tid hos en läkare. Hon tittade på mitt knä och mina handleder, men sade att det inte fanns mycket hon kunde göra åt det. Knäoperationen var ortopedens bord. Hon tog i alla fall några blodprover, bland annat sänkan som visade sig vara hög, 80 millimeter. Tyvärr kunde hon inte förklara varför, men hon trodde att jag fortfarande led av sviterna efter operationen. Det blev sommar och jag försökte klara mig så gott det gick. Vi åkte på semester till min dotter. Det var trevligt och jag fick tankarna på annat. Men att gå några längre sträckor kunde jag inte. När hösten kom tog jag återigen kontakt med ortopedkliniken. Jag fick en tid några månader senare. Det visade sig att jag hade någon typ av infektion bakom knäleden och så blev det en penicillinkur. Man kunde också förklara min höga sänka med infektionen. Efter penicillinet blev knäleden mindre svullen men jag hade fortfarande ont och nu började förutom handlederna även fingrarna att svullna upp och göra ont. Jag ringde då åter till vårdcentralen och fick en tid ganska snart. Tyvärr fick jag inte samma läkare som föregående gång så jag var tvungen att dra hela historien igen. Han tittade på mig utan att kunna säga vad det var, men om jag ville kunde jag få en kortisonspruta i den handled som var värst angripen. Han sa också att om jag var intresserad kunde han skicka en remiss till närmaste reumatologklinik. Mitt svar blev ja, det kändes som om det här inte kunde fortsätta. Mycket av det som jag hade tyckt varit roligt att göra tidigare, kunde jag nu inte alls göra. Dessutom gjorde den eviga värken att jag blev trött och utmattad. Dock blev handleden bättre efter sprutan och det piggade upp mig något. En månad senare fick jag svar från reumatologkliniken att de hade mottagit remissen och att det var upp till ett års väntetid. Tyvärr blev jag sämre och sämre. Fler fingrar svullnade upp och handlederna gjorde Reumatism 7

8 om möjligt ännu ondare. Ja, nu mådde jag riktigt dåligt. Jag ringde till reumatologkliniken och där sa man att det var omöjligt att skynda på tiden. Jag ringde då vårdcentralen och bad dem försöka göra vad de kunde för att jag skulle få komma tidigare till reumatologen. Tyvärr kunde de inget göra. Min dotter ringde, även hon, till reumatologkliniken. Hon fick samma svar som jag. Två år efter knäledsoperationen fick jag så äntligen en tid till reumatologen. De två åren har varit några av de besvärligaste under mitt liv. Det känns som om ingen riktigt har trott på att jag har ont. Jag har känt mig gnällig och besvärlig och tjatig. Ibland har jag fått känslan av att bara för att jag är gammal är det inte så noga. Dock fick jag under väntetiden flera cortisonsprutor i handlederna. Men det var också allt. När jag så äntligen kom till en reumatolog konstaterades rätt omgående att jag hade fått reumatoid artrit. Läkaren där blev lite irriterad på att jag inte hade kommit tidigare. Vad skulle jag ha svarat på det? Behandlingen sattes igång så fort som möjligt och jag känner nu att jag mår bättre även om knäet fortfarande spökar. Mina fingrar och handleder är redan märkta av sjukdom men det kan jag väl stå ut med bara det slutar att göra så ont. Jag undrar innerst inne vad jag skulle ha gjort för att få rätt behandling av rätt instans i rätt tid. 8 Reumatism

9 Birgittas berättelse Jag minns inte riktigt nu hur det började. Länge hade jag haft ont i knäna av och till, men i samband med en svår förkylning blev det värre. Jag fick ont i kroppen och det ville inte ge med sig. Till sist kunde jag inte gå nerför trappan utan att gå baklänges. Trött var jag också. Det var mycket på jobbet och jag förstod att jag måste göra något åt saken. Kanske kunde min gamla vanliga husläkare ge mig något som ryckte upp mig. Något stärkande, litet vitaminer eller kanske till och med något antidepressivt eller så, för jag kände mig minst sagt usel. Överansträngd. Han var inte alls med på noterna. I stället ville han skriva en remiss till SPENSHULT. Men det var ju ett reumatikersjukhus och jag hade absolut ingen reumatism. Jag behövde bara litet hjälp att komma igång igen. Mina förklaringar hjälpte inte. En vacker dag låg där en kallelse till Spenshult. Jag kunde väl åka dit och visa att det inte var något större fel på mig. Jag minns inte heller någonting av det första besöket, bara att det resulterade i att jag blev inlagd som patient i sex veckor. Man talade om att jag förmodligen hade RA, en kronisk sjukdom, att jag måste börja medicinera och att jag måste slå ner på arbetstakten. Haha! Det kunde dom säga. Jag hade verkligen inte tid att vara sjuk. Men jag tog mina Klorokin och Naprosyn och deltog i alla märkliga aktiviteter på sjukhuset som att ligga inbakad i varm lera och sitta i en stol med elektriska vantar på händerna. Det bästa var bassängträningen varje dag. Men för övrigt satt jag bara i mitt rum och läste dåliga deckare. När jag verkligen tvingades att lugna ner mig orkade jag inte ens träffa mina medpatienter på avdelningen. Det här var ett sjukhus där man faktiskt var en individ och inte bara en patient. Dessutom hade sköterskorna en stor värme och en psykologisk blick, vilket i mitt fall resulterade i att jag fick ett eget rum och inte tvingades till något jag inte ville eller inte var mogen för. Ingen tjatade på mig att jag skulle sitta i samlingsrummet och sjunga glada allsånger tillsammans med alla rullstolsbundna och krokfingrade. Att identifiera sig med de andra patienterna var i detta stadium ogörligt. Jag var ju inte Reumatism 9

10 sjuk - eller var jag? I vilket fall var mina prover RA-negativa. När jag efter ett par veckor äntligen började orientera mig utanför mitt rum träffade jag inte en massa invalider utan mängder av starka, positiva människor med varierande handikapp. Men handikappen hade inte fått övertaget över personligheterna. Det var förbluffande hur de flesta kunde skratta åt sig själva och sina tillkortakommanden i det så opraktiskt inrättade samhället. Man t.ex. ironiserade över att reumatiker aldrig kunde bli alkoholister, eftersom de inte kunde få upp en flaska utan hjälp. Jag skrattade med, men själv hörde jag inte till reumatikerna. Jag hade ju inga felställningar som de andra och jag var på väg att bli frisk igen. För en bokmänniska som mig märktes det särskilt på min läsning. Jag hade börjat min vistelse på sjukhuset med att läsa deckare, nu blev litteraturen allt mer avancerad och jag till och med funderade på att ta upp min en gång avbrutna läsning av James Joyces Odysseus. Då var det dags att skrivas ut. Jobbet var kanske inte riktigt lika viktigt som tidigare och jag försökte i alla fall i början att dra ner på takten. Men snart sprang jag där i ekorrhjulet igen. Vanan att negligera egna behov var starkare än de bättre vanor man försökt lära mig under sjukhustiden. Till sist var det dags igen och jag kände mig sämre och sämre. Jag frågade min läkare på Spenshult om han kunde skriva ett intyg för utlandsvistelse till mig. På den tiden var det ganska vanligt att patienterna fick några veckor i solen med dagliga behandlingar. Många av mina vänner hade varit i Spanien flera gånger. Men det ville han inte med hänvisning till att det kunde jag gott betala själv. Vad visste han om det? Jag blev oerhört arg och sårad och det var sista gången jag bad om någon som helst favör. Strax därefter fick jag byta läkare. Det var en liten, osentimental men empatisk kvinnlig läkare som lärde mig en hel del om min sjukdom, för nu först efter 7 8 år hade jag förstått att jag verkligen hade RA och att det aldrig skulle försvinna. Inte för att laboratorieproverna visade sig RA-positiva förrän efter 10 års behandling, men ändå. Jag fick lära mig andra tecken. Hon hjälpte mig igenom flera skov med sprutor här och var, hon lärde mig att man inte 10 Reumatism

11 måste gå omkring med värk nästan hela tiden. Jag fick gå igenom en utbildning kallad Reumaskolan, som faktiskt inte var så dum. Där fick man veta mer om mediciner, olika hjälpmedel, om vad kommun och landsting kunde hjälpa till med och framför allt att vi faktiskt kunde kräva viss hjälp, något som aldrig gått upp för mig tidigare. Även om de nya kunskaperna inte alltid var särskilt uppmuntrande var det i alla fall skönt att få klar information. Under första hälften av 90-talet hade kommunerna en tid av våldsam organisationsturbulens. Allt skulle organiseras om och allt skulle bli effektivare med mindre medel. Ingen hann med sitt vanliga arbete och folk mådde dåligt. Ävenså jag. Men jag hade mer tur än de flesta. Jag jobbade först deltid två år tills jag fick full garantipension fyra år före folkpensionen. Det var oerhört befriande. Att äntligen slippa släpa sig upp varje morgon när kroppen envist vägrade. I den här vevan hade Klorokinet spelat ut sin roll. Det var dags för Methotrexate. Jag började försiktigt men var snart uppe i 8 tabletter i veckan. Det fungerade utmärkt till att börja med. Jag gjorde regelbundna prov och sköterskorna på Spenshult skötte kontrollen minutiöst. Jag minns särskilt när jag tagit proven direkt efter min 60-årsdag som jag firat en hel vecka på engelska kanaler med tillhörande kanalpubar tillsammans med familjen och några nära vänner. Dagen efter ringde Syster Britta och bad mig ta om proverna genast med motiveringen: jag känner inte igen dina levervärden. Men efter några år tog magen stryk och vi fick fundera ut något annat. Först försökte vi med injektioner en gång i veckan, men det blev för krångligt. Sprutorna måste göras i ordning på lasarettsapoteket och köras med bil till vårdcentralen hemma. Där måste de inom 24 timmar efter färdigställandet ges av en sköterska med särskild utbildning i onkologi. Det blev omöjligt i längden. Till sist blev jag livrädd för Methotrexate. Jag befann mig i en avlägsen del av Indien, då jag plötsligt fick ett gallstensanfall. Innan jag hunnit fram till ett sjukhus där man kunde operera, hade en sten penetrerat gallblåsan, och jag hade under mindre än ett dygn från början av anfallet utvecklat en peritonit. Det var visserligen en upplevelse att ligga på Raj- Reumatism 11

12 rani Nursing Home i Bhubaneswar en vecka, men inget som jag vill rekommendera andra. Efteråt sade flera läkare oberoende av varandra, att jag nog skulle akta mig för Methotrexate, vilket möjligen hade påskyndat sjukdomsförloppet. Min egen reumatolog höll kanske inte med dem, men hon accepterade att jag slutade med medicinen. Det här var för drygt två år sedan och därefter har vi provat oss fram. Arava - ingen verkan utom dåliga värden. Salazopyrin - skyhöga levervärden, Reumacon - ingen verkan. Nyligen har jag fått Remicade och, efter vad det tycks, ett nytt liv. Numera lever jag ett fullt och lyckligt pensionärsliv. Jag är övertygad om att frånvaron av stress påverkar sjukdomen gynnsamt. Visserligen är livet som reumatiker krångligt och ibland smärtsamt. Det är frustrerande att inte orka fylla bensin i bilen utan hjälp eller att inte få ut någon tvål ur behållaren på hotellet Men jag tycker ändå jag haft tur. Jag är relativt rörlig och har få felställningar. Mina goda kontakter med min läkare på Spenshult ger mig en trygghet och en känsla av att jag behärskar min sjukdom. Livet tar inte slut i och med diagnosen RA. 12 Reumatism

13 Annikas berättelse Det var knappt två veckor kvar till midsommar När jag vaknade på morgonen hade jag fruktansvärt ont i halsen. Halsfluss tänkte jag, inte nu igen. Jag hade inte tid att vara sjuk. Mycket att göra på jobbet. Jag tänkte: Vad gör jag? Jo, jag bokar tid på vårdcentralen. Där fick jag bekräftat att det var halsfluss och hämtade ut penicillin. Jag hade ingen feber och fortsatte att arbeta mer än vanligt både på jobbet och hemma. Allt skulle ju vara klart till midsommar. Resten av sommaren mådde jag mycket dåligt. Jag blev inte av med infektionen och började få ont i mina fingrar. Det var så det började, jag var 30 år, gift med två söner sex och tre år gamla. Under hösten blev jag bara sämre. Året därpå fick jag kontakt med en reumatolog. Jag fick diagnosen RA och Naprosyn. Medicinen hjälpte och allt blev bra igen. Men ack, glädjen varade inte mer än några månader och värken gjorde sig påmind hela tiden, framförallt på nätter och morgnar. Händerna, ja hela kroppen var stel och det var jobbigt innan det släppte. Naprosyntabletterna kompletterades med Klorokin. Samma sak igen, värken släppte men efter ett tag började åter problemen. Nu hade det gått ett par år och jag började vänja mig vid att ha ont. Jag insåg tidigt att det gäller att bita ihop. Det fanns inte utrymme att känna efter om jag mådde bra eller dåligt. Framförallt ville jag inte att min värk skulle gå ut över mina barn. De skulle inte behöva minnas sin mor med att alltid klaga över värken. Min man hade svårt att förstå hur jag mådde. Ibland kunde han säga när jag försökte resa mig: Hur kan du bli så dålig på så kort tid? Det var inte lätt att förklara något som jag inte själv visste. Ibland var värken fruktansvärd. Jag kommer särskilt ihåg när vi var ute och seglade. Jag vaknade på natten och hade fruktansvärt ont i axlarna så jag ville bara skrika. Det var som om någon körde in knivar i axlarna och rörde runt. Reumatism 13

14 Jag flyttade så småningom från Stockholm och fick tid hos reumatologen på sjukhuset i Ängelholm. Det var första gången jag kom i kontakt med ett reumateam. Där fick jag träffa en arbetsterapeut som gav mig hjälpmedel och informerade om hur jag kunde skona mina händer och handleder. Sjukgymnasten informerade om betydelsen av träning. Besöket varade en hel eftermiddag och jag fick träffa alla i teamet. De lyssnade på mig och gav mig råd. Under de närmaste åren var jag mycket dålig. Det var då mina händer värkte sönder. Jag hade även mycket ont i mina fötter och stora svårigheter att gå. Mina kontakter med sjukvården var bra och de informerade mig om parkeringstillstånd och bidrag till bil. Det underlättade oerhört mycket. Jag slapp att gå och bära längre sträckor. Bilen blev som en rullstol utomhus. Vid den här tiden, första halvan av 1980-talet, gjordes den första operationen i handen, samtliga fingrar rensades och i början av 1986 blev jag tillfrågad av reumatologen om jag ville åka på rehabilitering utomlands. Samma år bar det iväg till Jugoslavien. Det var nog det mest fantastiska jag varit med om det vill säga att få må så bra i både kropp och själ. Det hade då gått nästan tio år sedan jag fick diagnosen RA. Det var inte bara behandlingarna utan alla de personer jag kom i kontakt med på resan som också var reumatiker. Vi reumatiker pratar ofta om hur vi upplever sjukdom, relationer och förståelsen hos familjen, på arbetet och hos vänner. Vid ett tillfälle var det en person som spände ögonen i mig och sa: Annika du har kronisk ledgångsreumatism och du ska leva med det resten av ditt liv och det är du, ingen annan, som ska göra det bästa av ditt liv. Jag kom till insikt och förstod vad det handlade om och det stärkte mig både fysiskt och psykiskt. Jag kände en stor lättnad och mådde mycket bättre. Under andra halvan av 1980-talet slutade min reumatolog. Det kunde bli svårt att hitta en ny. Jag hade hört talas om en skicklig reumatolog i Kristianstad. Stärkt av insikten att det var jag själv som måste agera, begärde jag att få en remiss dit. Samtidigt visste jag att det var svårt att komma in i Kristianstad. Det var i november 1989 som jag fick ett nytt 14 Reumatism

15 skov. Remissen fanns i Kristianstad och jag tänkte har jag tur, hjälper de mig. Jag ringde och fick en tid. När jag åkte dit tänkte jag: Vad ska jag säga? Kommer han att vilja ha mig som patient? Hur ska jag beskriva min situation? Vårt möte blev mycket lyckat, han lyssnade och jag förklarade att jag behövde en reumatolog och att jag tänkte fortsätta att arbeta heltid. Efter en timme var vi överens, han lovade att hjälpa mig. I dag, drygt tio år senare, är jag fortfarande patient hos samme läkare. Jag kör gärna de drygt 20 milen. Jag brukar säga att det finns ett liv före och efter Methotrexate. Jag upplevde en markant skillnad i fråga om värk och morgonstelhet. Visst har jag haft skov efter det, men tiden mellan dessa mår jag mycket bättre. Att ha en bra relation läkare-patient har underlättat mycket för mig. När jag har behövt kortisoninjektioner i lederna har vi tillsammans hittat tider som passat oss. Jag respekteras också för min kunskap om hur det är att leva med RA. Det är snart 25 år sedan jag fick diagnosen RA. Jag har lärt mig se förbi värken genom att göra saker som är mer intressanta än att känna efter hur jag mår. Oj, vad mitt liv skulle vara tråkigt om jag först frågade mig själv om jag har ont, för det har jag alltid någonstans. Jag brukar säga att jag har fått en extra ingrediens i mitt liv, min kompis RA och vi ska vandra genom livet. Visst kan det kännas deprimerande att ha ont och inte kunna klara enkla saker som att komma ur sängen, men det går över. Mitt mål har varit att försöka behålla så stor rörlighet som möjligt och jag har hittills lyckats. Idag har jag ett eget företag och arbetar med organisation- och chefsutveckling. Fritiden ägnar jag åt att träffa vänner, kultur, motion på gym och på golfbanan. Jag känner mig faktiskt privilegierad. Reumatism 15

16 Kommentarer Ingrids berättelse Reumatologens kommentar Mycket blev fel. Orsaken till de initiala knäbesvären kan man bara spekulera i. Knäplastiken orsakade en infektion som ingen tog ansvar för. När patienten söker för värk i knä och handleder och man finner en SR på 80 mm kan man inte lämna patienten. Först efter ett år utfärdas remiss till reumatolog. Enligt de riktlinjer reumatologin nu kommer att anta ska varje patient med nydebuterad RA, eller med artrit där RA misstänks, undersökas vid en reumatologenhet snarast och allra senast inom en månad. Patienten fick här vänta alldeles för länge. Under väntetiden drabbades hon av bestående ledförändringar, som troligen kunde förhindrats eller blivit mindre om hon fått antiinflammatorisk behandling tidigt i sjukdomsförloppet. Allmänläkare måste kunna känna igen inflammatoriska sjukdomstillstånd i leder och för att reumatologen ska kunna prioritera dessa patienter måste remissen innehålla alla de uppgifter vi behöver för att kunna ställa diagnos. Här är ett förslag till remissinnehåll för en nydebuterad, misstänkt RA-patient: Tidpunkt för symptomdebut Förekomst av synoviter Morgonstelhet? Resultat av SR, CRP och RF Röntgenundersökning av händer, fötter och lungor Även om symptomen från början inte talade för RA, progredierade besvären. Ett telefonsamtal med reumatolog skulle nog gjort väntetiden kortare. 16 Reumatism

17 Allmänläkarens kommentar Om jag hade haft denna patient med ont enbart i knäleden och hydrops skulle jag nog misstänka arthros. En sänka på 80 mm och polyartrit skulle dock göra mig mycket fundersam och leda till provtagning, bland annat för RA. Kontinuitet betyder väldigt mycket för vårdens kvalitet. Vad denna patient skulle behövt från början är en personlig läkare. Då hade hon sannolikt kommit under adekvat behandling betydligt tidigare. Här fick hon av allt att döma träffa olika läkare varje gång. En personlig läkare med patientens bästa för ögonen hade troligen förmått reumatologkliniken att ge henne extra förtur på ett eller annat sätt, särskilt som hon visade tecken på RA. En allmänläkare kan ge effektiv symptomlindring genom att injicera kortison i värkande leder. Det är inte särskilt svårt och kan läras in genom instruktion av en van allmänläkare eller reumatolog. Remissen är viktig, men den direkta kontakten med en reumatologkollega kanske ännu viktigare. Rätt vårdnivå är enligt min mening reumatologkliniken under en kortare tid för utredning och initial behandling, därefter primärvården med en egen allmänläkare som samarbetar med distriktssköterska och sjukgymnast. Ingrids egen kommentar Jag tycker faktiskt att jag och många gamla människor med mig har svårt att komma fram i sjukvården. Vad kunde jag ha gjort själv för att komma under behandling tidigare? Det har jag frågat, men ingen har svarat mig. Det viktigaste med sjukvården är lyhördhet. Det är inte lätt att ringa och kräva saker och vara besvärlig. Jag tycker det hade varit bra om jag fått vara med mer i besluten även om jag är gammal. Reumatism 17

18 Birgittas berättelse Reumatologens kommentar Att hamna på ett reumatikersjukhus och möta medpatienter med invalidiserande sjukdom i tidigt skede upplevs ofta negativt. Samtidigt är det viktigt att få kunskap om sin nya sjukdom. Det är en balansgång och det är viktigt att ta reda på hur patienten kan tänkas uppleva det. RA-proverna var negativa i detta fall. Patienterna uppfattar ofta detta prov på annat sätt än läkaren. RA är en klinisk och inte en laboratoriediagnos. Om till exempel RF (reumatoid faktor) är positiv stärker detta diagnosmisstanken. Vid debuten av RA är bara omkring 50 procent positiva och i hela RA-populationen är 85 procent positiva. Friska människor kan vara RF positiva och av dessa utvecklar 5 procent senare RA. Om man är övertygad om att en patient har artros och inte RA ska man inte ta prov på RF bara för att lugna patienten att det inte är RA. Vad skulle man säga till patienten om utfallet blev positivt? Allmänläkarens kommentar Rätt timing är viktigt. Patienten upplevde det brådstörtat att bli inlagd på sjukhus. Kanske hade det varit bättre att låta patienten överväga detta under några återbesök. I berättelsen framkommer hur alla vill bli behandlade i sjukvården som unika individer. Jag blir styrkt i min uppfattning att man inte kan låta prover med låg sensitivitet och specificitet styra bedömningen för mycket. Jag blev förvånad att det tar så lång tid sju-åtta år för en patient med en kronisk sjukdom att fullt ut acceptera och börja leva med den. Även i detta fall kunde kortisoninjektioner hjälpa patienten. Dessa kunde också ha givits i primärvården. Är det rätt eller fel att jobba när man har RA på det här viset? Det finns inget givet svar och det gäller därför att lyssna på patienten för att kunna ge råd. Birgittas egen kommentar Jag har tydligen oerhört starka försvarsmekanismer. Jag har i min berättelse försökt återskapa mina känslor och tankar från de olika perioderna 18 Reumatism

19 under min sjukdom. Naturligtvis har jag haft värk den största delen av min sjukdomstid, men jag har knappast velat kännas vid den. I så fall hade jag också måst erkänna att jag var sjuk. I början vågade jag inte känna efter hur jag mådde, utan jag måste använda andra kriterier för att bedöma mitt tillstånd. Det tog alltså många år att ta till sig diagnosen. Nu, efteråt, har jag också insett det meningslösa i att ta laboratorieprover som ska avslöja RA. Mitt goda förhållande till min läkare och hennes fina förståelse för min rädsla för Methotrexate betydde mycket för mig. När jag sedan såg att det fanns ett bra samspel mellan alla inblandade gav det mig en oerhörd trygghet. Jag känner att jag inte är lämnad ensam. Jag vill också understryka hur väsentligt det var för mig att jag fick en diagnos tidigt. Annikas berättelse Reumatologens kommentar Vad gäller medicineringen gör vi annorlunda idag. Vi väntar inte med den mest effektiva antiinflammatoriska behandlingen utan startar direkt och aggressivt och kombinerar gärna olika preparat. Vid låg aktivitet och gynnsam prognos väljer vi Methotrexate, Salazopyrin, Ridaura eller Klorokin/Hydoxyklorokin. Vid hög aktivitet och ogynnsam prognos ger man Methotrexate upp till 20 mg per vecka, eventuellt kombinerat med andra preparat. Om man trots detta inte har tillräcklig kontroll kan de nya TNF alfablockerarna Enbrel och Remicade bli aktuella. Prognostiskt ogynnsamma faktorer är: tidigt förekommande röntgenförändringar talande för ben-broskdestruktion tidigt nedsatt ledfunktion kraftig akutfasreaktion positivt RF-prov extraartikulära sjukdomsmanifestationer Dessa patienter måste man således vara extra observant på för att de ska få behandling snabbt. Patienten beskriver i detta fall en kris när hon blir mer och mer begränsad. En del patienter utvecklar depression. Reumatism 19

20 Om man ska sköta en patient med RA är det nödvändigt att patienten får tillgång till ett reumateam. Arbetsterapeuten och sjukgymnasten är till god hjälp vid analys av funktionshinder och hjälper till att finna operationsindikation. Reumatiker med ortopediska problem ska i första hand remitteras till ortopeder som har speciella kunskaper i reumakirurgi. Allmänläkarens kommentar Detta är en patient med stor integritet som är utåtriktad och handlingskraftig. Hur hjälper man henne bäst? Antagligen genom att vara rak och tala om exakt på vilket sätt man kan hjälpa henne. Jag kan tänka mig att det i detta fall hade viss betydelse att den gode läkaren var reumatolog, men jag tror att en bra relation mellan patient och läkare i allmänhet betyder mer än specialisttillhörigheten. Berättelsen visar att tillgänglighet till en egen läkare är något som patienter med kronisk sjukdom skattar mycket högt. Det gäller även att inte glömma bort den kompetens som finns i teamet som i en eller annan form har stor betydelse för dessa patienter. Att som patient få de egna kunskaperna och upplevelserna av sjukdomen respekterade och använda i behandlingen är viktigt. Denna patient har troligen också mycket att lära doktorn, inte minst om salutogenes, det vill säga hur det går till att mobilisera kraft för att bemästra sjukdom. Annikas kommentar Jag tycker att läkaren på vårdcentralen skulle ha påpekat allvaret med att ha halsfluss och sagt åt mig på skarpen att stanna hemma från arbetet. Jag hade tur som träffade på en öron- näs- och halsläkare som var observant och skickade mig till en reumatolog. Jag har hela tiden haft bra relationer med sjukvården och mina kunskaper har oftast respekterats och tillvaratagits. Samvaron med patienter i samma situation som jag själv har haft stor betydelse för förmågan att ta tag i min egen situation. Det gäller att hitta en bra balans mellan det friska och det sjuka. Jag hittar alltid sådant som intresserar och engagerar mig och jag lever idag ett mycket aktivt liv trots min RA. 20 Reumatism

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns. 15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer

Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer When it hurts Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor Barbro Beyer Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder.

Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder. Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder. Ett projekt i Reumatikerförbundets regi finansierat av Arvsfonden

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid!

De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid! De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid! Månadens inspirationsprofil heter Rebecka och är en stark och livsglad ung mamma som i många år kämpat med en svårhanterlig

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?! $.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar: Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

För allas rätt till rörelse

För allas rätt till rörelse För allas rätt till rörelse Reumatism en folksjukdom Reumatisk sjukdom är ett samlingsnamn för närmare 200 olika sjukdomar, där många är inflammatoriska. Den vanligaste är ledgångsreumatism (RA) som uppstår

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

#bästajulgåvan. Var brukar du ge blod? Blodcentralen på Fridhemsplan.

#bästajulgåvan. Var brukar du ge blod? Blodcentralen på Fridhemsplan. Min faster Sussi har varit en flitig blod- och plasmagivare i många år och har definitivt ett litet finger med i det hela! För henne var det lika självklart att lämna blod som vilken annan vardagssyssla

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2013

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2013 Datum 2014-05-20 Ert datum Beteckning 1(5) FaR rapport 2013 Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2013 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Annika Mårtensson Katarina Neiman Hedensjö LÄSFÖRSTÅELSE

Annika Mårtensson Katarina Neiman Hedensjö LÄSFÖRSTÅELSE Annika Mårtensson Katarina Neiman Hedensjö LÄSFÖRSTÅELSE Bakklubben Bakom Hanna och Matilda satt i Hannas kök och tuggade på varsin snustorr scones. Kan vi inte sluta med vår bakklubb, försökte Matilda

Läs mer

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning i

Läs mer

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b 272 31 Simrishamn nimmi.se Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Tryckt i EU 2014 ISBN: 978-91-87955-00-6 Mammas Liv av Mi Tyler med illustrationer

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Uppdatering 12.4.2016 Reumatoid artrit (RA), som också kallas ledgångsreumatism, är en kronisk ledsjukdom som är två till tre gånger

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. Lärarintervjuer Bilaga 2 DROTTNINGHÖG- nr 1 - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. - Att vi jobbat med projektet har de varit positiva över. Men föräldrarna har inte fördjupat sig i att vi jobbar

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Det ska vara ryttaren som tänker en tanke, ryttarens huvud som ger en signal till kroppen, ryttarens kropp som ger en signal till hästen, och

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK11, 12, 13 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-04-24 Tid: Hjälpmedel: inga tillåtna Totalt

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET

STADSLEDNINGSKONTORET Sommarkollo 2012-Granliden Barnens ö SIDAN 1 Det fanns alltid någon ledare till hands som du kunde prata med om du behövde A. Aldrig 1 1,5 B. Sällan 0 0 C. Ibland 2 3 D. Oftast 17 25,4 E. Alltid 47 70,1

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Jag skulle göra vad som helst

Jag skulle göra vad som helst PORTRÄTT Tre år har passerat sedan sista läkarbesöket. Värken i lederna har inte förbättrats, men Farad ser inte längre någon mening med att söka vård i Sverige. Snart reser han till Pakistan i hopp om

Läs mer

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Jag har helt tappat förtroendet och är så trött på hur de har behandlat mig i detta. Det säger Therese Johansson när hon hör vad SJ kommit

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer