Hälsouniversitetet Linköping Avd för Oto-Rhino-Laryngologi ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7. Typfall 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsouniversitetet Linköping Avd för Oto-Rhino-Laryngologi ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7. Typfall 1"

Transkript

1 SEMINARIUM 1 HESHET Typfall 1 35-årig kvinna, icke rökare. Förskolelärare, tre egna barn. Arbetar heltid. Inhalationssteriod behandlad astma sedan några år, i övrigt frisk. Söker på vårdcentralen p.g.a. heshet. De senaste två åren lätt för att bli hes i samband med övre luftvägsinfektion.. Hesheten sitter kvar länge efter att övriga symtom släppt. Senaste halvåret upplevt att rösten inte håller som tidigare. Blir trött i halsen fram på dagen, blir värre allt eftersom arbetsveckan lider. Bättre under ledigheter. Kan inte sjunga längre. Anamnes, differentialdiagnos och behandling. 1

2 SEMINARIUM 1: HESHET Typfall 2 54-årig försäljare. Haft ventrikel ulcus för 15 år sedan, enbart medicinering. Sista åren inga större bekymmer i från magen. Lätt att få sura uppstötningar. Röker cigaretter/dag sedan 20-års ålder. Måttliga alkoholvanor. I samband med luftvägsinfektion för två år sedan varit hes i 4-6 veckor. Fick antibiotika. Blev bra när semestern började. Nu insjuknat för två månader sedan i förkylning. Snuvan gick över efter tre veckor, men han är fortfarande ordentligt hes. Han har inte varit sjukskriven. Han tycker möjligen att rösten blir något bättre när han vilar den. Han har måttlig rethosta. Han har egentligen inga smärtor. Han har inga sväljningsbesvär. Anamnes, differentialdiagnos och behandling. 2

3 SEMINARIUM 3: HESHET Typfall 3 65-årig man. Sista året lätt andfådd vid ansträngning. Har alltid lite rethosta, lätt blivit hes i samband med infektioner. Arbetar i skogsindustri, pensionerad sedan 2 år p.g.a. andningsbesvären som tolkats som kronisk bronkit. Röker 1 paket cigaretter om dagen, mera förut. Måttliga alkoholvanor. Sökt på vårdcentralen för en månad sedan, tycker det blivit tyngre att andas sedan några månader framförallt nattetid har det blivit försämring. Blivit mera konstant hes. Vid besöket på vårdcentralen för anstaltas om lungröntgen som visade lätt emfysem, ungefär som vid tidigare undersökning. Patienten fick ordinerat Bricanyl. Söker nu igen, tycker inte alls det blivit bättre, snarare tyngre att andas nattetid, måste ibland sitta uppe, hes. Differentialdiagnos? Åtgärder på ds-mottagningen? 3

4 SEMINARIUM 1: HESHET Typfall 4: 7-årig pojke remitteras av skolläkaren/skolsköterskan p.g.a. heshet. I övrigt helt frisk. Är tredje av fyra i syskonskara. Tycker om att spela fotboll, överhuvud tagit mycket aktiv. Hes, sedan några år, troligen i samband med dagisstarten. Föräldrarna upplever inte att han är speciellt hes, man har väl vant sig, och pojken själv är helt obekymrad. Pojkens lärare och talpedagog vill ha det undersökt. Anamnes, differentialdiagnos och behandling. 4

5 SEMINARIUM 2: HÖRSELNEDSÄTTNING HOS BARN Typfall 1 Aktuellt: snart 2 årig flicka remitteras från BVC för misstänkt försenad språkutveckling. Patienten skickad p.g.a. moderns enträgna begäran. I remissen anges att barnet är piggt och vaket samt normalt motoriskt utvecklat, och inremitterande undrar om hörselnedsättning finns. Vilka frågor skulle du ställa till mamman alt. pappan för att komplettera anamnesen? Hur kan man undersöka flickans hörsel? Om hörselnedsättning konstateras, vilka möjliga orsaker kan finnas? Vilka habiliteringsåtgärder kan bli aktuella? 5

6 SEMINARIUM 2: HÖRSELNEDSÄTTNING HOS BARN Typfall 2 Aktuellt: 5-årig gosse som är otit barn och som efter en övre luftvägsinfektion men inte pcbehandlad otit, har klagat över lockkänsla i öronen. Lockkänslan kvarstår efter två månader. Enligt läraren och modern är han inte lika uppmärksam som vanligt. Vilka frågor skulle du ställa till föräldrarna för att komplettera anamnesen? Sannolika otoscopi och tympanometrifynd? Hur kan man undersöka pojkens hörsel? Om patologisk öronstatus och/eller hörselnedsättning konstateras, vilka möjliga orsaker kan finnas? Vilka åtgärder kan bli aktuella? 6

7 SEMINARIUM 3: ONT I HALSEN, SVÅRT ATT SVÄLJA Typfall 1 18-årig man, som för närvarande gör värnplikt. Har haft flera halsflussar som yngre, dock inte de sista två åren. Insjuknat för en vecka sedan med ont i halsen och feber. Han var sjukskriven på förbandet i tre dagar. Han kände sig sedan ganska frisk. Insjuknade igen för en dag sedan och kommer nu åter med ont i halsen. Han har kraftiga smärtor till vänster i halsen. Han har ont i vänster öra. Han känner sig tjock i halsen. Han har endast med svårighet kunnat förtära flytande kost sista dygnet. Han har fått feber, 39 grader. Han talar grötigt. Troligt fynd vid ÖNH status? Trolig diagnos? Differentialdiagnoser? Behandling? 7

8 SEMINARIUM 3: ONT I HALSEN, SVÅRT ATT SVÄLJA Typfall 2 49-årig kvinna, läkemedelsrepresentant, gift, två vuxna barn. Tidigare i stort sett frisk. Röker ca.15 cigaretter/dag. Aktuellt: sedan minst ½ år haft ont i halsen. Hon tycker att det sitter något i svalget, hon måste harkla sig, framför allt på morgonen. Även när hon pratar i sin yrkesutövning återkommer detta behov av harkling. Hon kan få ner all mat. Hon har inte magrat. Differentialdiagnoser? Handläggning? 8

9 SEMINARIUM 3: ONT I HALSEN, SVÅRT ATT SVÄLJA Typfall 3 68-årig man. Tidigare vägarbetare, nu pensionerad. Långvarigt alkoholmissbruk. Kommer till ds - mottagningen på initiativ av anhörig som tycker att mannen sett sjuk ut och gått ner i vikt sista månaderna. Viktnedgång ca.10 kg på fyra månader. Förnekar först sväljningsbesvär men vid närmare diskussion framkommer att han bara får ner flytande, fast föda gör ont vid sväljning och fastnar. Differentialdiagnoser? Utredning? 9

10 SEMINARIUM 3: ONT I HALSEN, SVÅRT ATT SVÄLJA Typfall 4 45-årig lantbrukare. Sedan 3 år tillbaka slem-klumpkänsla i svalget samt sväljningsbesvär. Efter måltider och även nattetid av och till svidande värk bakom sternum med utstrålning till ryggen. Vaknar av besvären och upplever av och till även hjärtklappning och lufthunger. Har svårt att svälja fast föda medan flytande går bättre. Besväras av sura uppstötningar med halsbränna, speciellt vid framåtböjningar. Ibland besvärande hicka. Differentialdiagnoser? Utredning? 10

11 SEMINARIUM 3: ONT I HALSEN, SVÅRT ATT SVÄLJA Typfall 5 75-årig pensionär, tidigare arbetet som generaldirektör. I stort sett frisk sedan tidigare. Röker pipa sedan minst 40 år. Ett paket tobak i veckan f.n. I några års tid haft sväljningsbesvär. Större bitar har lätt fastnat, när han ulkar kommer de upp igen och han kan åter svälja. Sista ½ året progress av besvären. Efter en stunds ätande blir det ofta total stopp och det händer att han sedan får upp odigererad föda i munnen. Minskat 5-6 kg sista månaderna. Differentialdiagnoser? Åtgärder hos distriktsläkaren? 11

12 SEMINARIUM 4: KNÖL PÅ HALSEN NÄSBLÖDNING Typfall 1 23-årig man, tidigare i stort sett frisk. Har i några månaders tid märkt en liten knöl i medellinjen på halsen alldeles över struphuvudet. Den har inte gjort ont. Den har säkert tilltagit i storlek sedan han upptäckte den i samband med rakning. Trolig diagnos! Differentialdiagnoser? Utredning 12

13 SEMINARIUM 4: KNÖL PÅ HALS NÄSBLÖDNING Typfall 2 62-årig affärsföreståndare. Tidigare i stort sett frisk. Ej rökare. I några månader märkt en knöl under vänster käkvinkel. Den har långsamt tilltagit i storlek. Han har ingen värk, inga andra symtom Differentialdiagnoser? Utredning? 13

14 SEMINARIUM 4: KNÖL PÅ HALS NÄSBLÖDNING Typfall 3 Mamma som besöker BVC-mottagning med sin 2 månader gamla dotter. Påpekar att det varje dag blir några droppar vätska på huden, motsvarande området ovanför höger nyckelben nära mitten. Det ser nästan ut som det finns en liten öppning där. Barnet är för övrigt friskt. Diagnos och åtgärder? 14

15 SEMINARIUM 4: KNÖL PÅ HALSEN NÄSBLÖDNING Typfall 4 55-årig lärare. I stort sett tidigare frisk. Haft en tandrotsinfektion för en vecka sedan. Behandlad hos tandläkare. Nu värker inte tanden längre. Varit lite förkyld en vecka. Idag på morgonen fått en kraftig näsblödning höger sida. Den stoppade med hjälp av bomullssudd. Har gått till skolan och utfört sitt arbete. I kväll åter blödning samma sida. Denna gång har den inte stoppat med bomullssudd. Han har nu blött ett par timmar och kommer till vårdcentralen 15

16 Något om innerörats vätskor Per-G Lundquist Hinnlabyrinten i innerörat med sina sinnesceller för förmedling av hörsel- och balansintryck är unik i flera avseenden. Den ligger djupt förborgad i pars petrosa av temporalbenet omfluten av och utfylld av vätska. Den vätska som omger labyrinten och står i kontakt med mellanörat via stigbygel, ovala fönstret och det runda fönstret, benämns perilymfa. Den vätska som finns i labyrinten kallas endolymfa. Den yttre vätskan, perilymfan, kan betraktas som ett ultrafiltrat av blodet och bildas genom diffusion. Även här finns sannolikt sekretoriska områden som bidrar till perilymfans specifitet men som antytts ovan har denna vätska en helt normal extracellulär fördelning av sina joner. Endolymfan är en unik kroppsvätska. Ingenstans, utom i en del körtelsekret, finns en cirkulerande extracellulära vätska med utomordentligt hög halt av kaliumjoner och låg halt av natriumjoner. Detta inversa förhållande, som anses vara av största vikt för sinnescellernas funktion, kan ej upprättas utan en aktiv omsättning av K+, Na+ i innerörat. Runt sinnesepitelytorna finns också sekretoriska epitel, som i analogi med morfologiskt liknande cellslag i exempelvis njurar och ciliarkropp, anses secernera endolymfa. I ductus cochlearis, i snäckan, utgörs hela den laterala väggen den s.k. Stria Vascularis av sådana celler. I den vestibulära delen av labyrinten finns motsvarande celler som i form av en sekretorisk zon omsluter sinnesepitelytorna. Resorbtionen av endolymfan och dess metaboliska produkter sker sannolikt i saccus endolymphaticus, en blint slutande säckliknande del av hinnlabyrinten och som genomsätter temporalbenet via en smal benkanal och mynnar på hjärnskålens insida i bakre skallgropen vid sinus sigmoideus och via ett rikt kapillärplexus har sitt avflöde i detta område. När det gäller energiomsättningen i innerörat sker omsättningen i endolymfan sannolikt ej denna väg utan snabbare, lokalt i sinnescellernas omedelbara närhet. Man kan säga att endolymfatiska cirkulationen är dynamisk, dvs. ett longitudinellt flöde mot saccus endolymphaticus för avlägsnande av sönderfallande celler och andra tunga metaboliter samt ett radiärt, dvs. lokalt flöde för energiomsättning i varje del av labyrinten, där sekretoriska epitel och sinnesepitel finns. 16

17 Något om Örats Anatomi och Fysiologi Ett föreläsningssammandrag P-G Lundquist Ytteröra: Stomme av oregelbundet elastiskt brosk 0,5-1mm tjockt täckt hud på båda sidor som ligger tätt emot perichondriet medför risk för förkalkningar i samband med trauma, blomkåls öra. Enstaka hår och talgkörtlar finns. Yttre hörselgången, meatus acusticus externus: Ovalt rör med i yttre tredjedelen broskstomme och i inre 2 tredjedelarna benstomme. Perichondrium respektive periost, subkutant lager saknas, svagt förhornad hud utan papiller. Rikligt med hår och talgkörtlar i broskdelen. I övre väggen av benigna kanalen dit. Vax eller cerumen, brunt vaxartat sekret från talg och apokrina vaxkörtlar. Hörselgångens form ofta svagt S-formad, rättas lättast ut genom lyftning bakåt uppåt. Trumhinna: Oval skiva 8x 10 mm i diameter, ytterst hud, tjocklek 50µ därefter radiärt bindvävsskikt sedan cirkulärt. Innerst slemhinna från mellanörat med tunt kubiskt epitel centralt infästning av hammarskaftet. Övre delen av trumhinnan pars flaccida med sparsam bindvävsstomme övriga pars tensa. Mellanöra: Platt lådformat hålrum lateralt begränsat av trumhinnan medialt av promontorium framåt nedåt örontrumpeten uppåt bakåt antrum processus mastoideus. Mucosan är delvis cilieförande respirationsvägssepitel rikt kärlförsörjt. Hörselben: Malleus, Incus och Stapes atypiska ben saknande epifyser. Färdigutvecklade i fosterperioden. Örontrumpeten: Närmast mellanörat ben, nedre 2 tredjedelarna brosk i form av vertikal skiva på den mediala sidan delvis övergripande lateralt upptill. Mot pharynx rikligt bägarceller och blandade körtlar. Vårtutskottet: Processus mastoideus. Hos den vuxne så gott som helt bildat av luftförande celler som står i förbindelse med varandra och mot en framåt uppåt liggande hålighet antrum, öppnande sig mot mellanörats bakre övre begränsning delvis begränsat av städet. Taket i mellanörat: Tegmen tympani. Direkt an emot mellersta skallgropen. Atticus den del där hammaren och incus ligger infästade. Botten i mellanörat: Nära bulbus vena jugularis. Främre inre väggen carotis interna. Mediala väggen i övrigt det runda fönstret respektive ovala fönstret med stigbygelplatta. Innerörat: Den egentliga hinnlabyrinten med pars vestibularis, balansdelen. Utriculus den stora säcken med upptill två ampuller den horisontella, med sin ensamma båggång och den 17

18 främre vertikala ampullen med sin båggång, förenad med en bakåt nedifrån kommande vertikal båggång i ett gemensamt crus. Från utriculus en liten gång förenande sig med dito från Sacculus till ductus och senare Saccus Endolymphaticus löpande i aqueductus vestibuli där saccus endo-lymphaticus genomsätter temporalbenet och ligger i en dura duplicatur i bakre skallgropen delvis sammanlödd med sinus sigmoideus. Från sacculus en lite gång, ductus reniens förenade detta system med hörseldelen pars cochlearis. Jämviktsorganet: I utriculus och sacculus två ytor täckta av kalkkristaller(aragonit) i gelatins grundsubstans de s.k. otoliterna. Dessa två ytor, maculae, känner gravitation. I de tre ampullerna sadelformade cristor med gelatinösa cupulae pendlande rörelsen av vätskan i båggångarna. Fysiologisk huvudprincip: Alla sinnesceller i labyrinten ger stimulering vid deras sinneshårsrörelse i riktning med kinocilien. Specifik orientering i ampuller så att horisontella stimuleras vid rörelse i riktning mot utriculus och de båda vertikala ifrån Macula utriculi och sacculi har komplicerad uppbyggnad med skiftande orientering Hörselorganet: Cochlean, en spiralformigt vriden kanal i innerörat med en triangulär säck, ductus cochlearis, med basyta bildande ett elastiskt membran och den yttre väggen utgörande stria vascularis med njurliknande epitel av betydelse för örats energiomsättning. Övre ytan i säcken Réissnér s membran tunn diffusionsbarriär mellan vätskan och säcken, endolymfa och den omgivande perilymfan. Vätskerummet ovanför säcken scala vestibuli i förbindelse med ovala fönstret den undre scala tympani i förbindelse med det runda fönstret. Dessa två hålrum förenade upptill då ductus cochlearis slutar blint. Det Cortiska organet, stomme av stödjeceller stående på basilarmembranet med stolliknande stödjeceller där yttre och inre hårcellerna är stödda. 3 á 4 rader av yttre hårceller och en rad av inre hårceller finns, sträckande sig över hela det cortiska organets längd. Drygt 3000 inre och c.a yttre hårceller i var snäcka. Alla hårceller orienterade med platsen för den avstötta kinociliens centralkropp liggande perifert vettande mot stria vascularis. Radiär avböjning av håren i riktning lateralt perifert ger stimulation, jämför von Békésy. Grov fysiologi: Ljudtrycksvariationerna i hörselgången sätter trumhinnan i rörelse maximal amplitud c.a 0,1 mm överföring via hörselbenen till betydligt mindre ovala fönstret ger större tryck per ytenhet motsvarande förlust av energi luft till vätska. I stort sett samma rörelseamplitud som trumhinnan. Tryckvågen fortplantas genom peri- och endolymfan. Genom interferens i de olika vätskerummen maximal rörelse av basilarmembranet för höga frekvenser närmast mellanörat och får låga frekvenser i snäckans topp. Denna frekvenslokalisation är basprincip, vid låga frekvenser svänger dock hela membranet och vid mycket höga dämpas det ut snabbt. Nervkoden således helt känd. Basilarmymbranets upp och nedsvängande rörelser överföres till sinneshåren som rör sig radiärt genom excentricitet i infästning av hårcellerna jämfört med täckande membranet, membrana tectoria, som stöder mot hårens toppar. Innerörats vätskor: Endolymfa kroppsunik genom mycket hög halt kalium, perilymfa mer lik ultrafiltratat av blod och står delvis i förbindelse med liquorrummet genom akveduktus cochleae. Endolymfan bildas dels i stria vascularis dels av sekretoriska epitel runt alla sinnesepitelytor i den vestibulära delen av labyrinten. Energimetabolism delvis anaurobt 18

19 genom diffusion från endolymfan delvis på vanligt sätt. Energiomsättning sker lokalt runt alla sinnescellerna. Tunga metaboliter degenererande celler m.m. bortförs sannolikt genom långsam vätsketömning dels från den vestibulära dels från den cochleära delen till saccus endolymfaticus där phagocytos och återresorbtion av kalium kan ske. Ototoxiska antibiotika: Kanamycin, Neomycin, Streptomycin, Gentamycin utsöndras aktivt till innerörats endolymfa och ger irreversibla skador vid ofta kortvarig användning speciellt vid njurinsufficiens. Örondroppar såsom Cambison, Otosporin, Codelsol, Decadron med Neomycin, Neo-cortef, Sofradex, får inte användas. Innervation av ytteröra och hörselgång: N. auricularis magna (C3) ytterörats baksida framför allt. N.auriculotemporalis från trigeminus, dels främre övre delen av ytterörat, dels hörselgången och trumhinnan. Gren från vagus via facialiskanalen ut genom foramen stylomastoideum till golvet av yttre hörselgången och dess bakre övergång i ytterörat. Mellanörat övervägande innerverat från nervus tympanicus från glossopharyngeus (10). Trumhinnans insida kan dock även vara delvis innerverad av vagus. Artiell kärlförsörjning ytteröra hörselgång via arteria temporalis och arteria maxillaris. Mellanöra dels ändförgreningar av arteria stylomastoidea, dels pharyngica ascendens samt ibland från arteria meningica media vener motsvarande. Motorisk innervation musculus stapedius via facialis, musculus tensore tympani via nervus mandubularis från trigemenus. Facialis anatomi: se lämpliga anatomiböcker 19

20 Något om örats embryologi Per-G Lundquist Hörsel och balansorganet differentieras från tre källor. Inneröra från otocysten Mellanöra bakre delen av första gälfickan Yttre delen dvs. ytteröra och hörselgång kommer från bakre delen av första gälbågen Inneröra: Både fylogenetiskt och ontogeniteskt uppkommer innerörat tidigast. Mellanöre- och ytteröredelen uppträder ej förrän hos amfibier och högre djurarter. Vid 18:e dagen uppträder en ektoderm förtjockning vid rombencefalon: En omvandling sker senare till vätskefylld otocyst. Denna differentieras i en främre del som kommer att bilda saccus och ductus cochlearis samt en bakre del bildande utriculus och båggångsapparat jämte saccus endolymfaticus. Från bakre undre delen av otocysten frånskiljes en del ektodermala celler och bildar dels ganglion spirale, dels ganglion vestibulare. Specifik utveckling: Saccus endolymfaticus avknoppas från utriculusdelen av otocysten ungefär vid 30:e dagen. Något senare uppkommer en fåra i otocysten, vilken delar densamma i två delar, utriculus och sacculus. Utriculusdelen differentieras ytterligare i båggångarna som är färdiga vid 50:e dagen. Sacculus avsnör ductus cochlearis som till en början är rak, men under tillväxten vrids och vid den 70:e dagen är spiralvriden 2,5 varv. Fram till 6:e månaden tillväxer sedan hinnlabyrinten i storlek. Hinnlabyrinten är inbäddad i mesenchym som vid 5:e veckan omvandlas till brosk och som vid 8:e veckan blir ben. Mellan denna beniga del och hinnlabyrinten uppluckras mesenchymet och bildar det perilymfatiska rummet som inte är helt utvecklat förrän vid 3:e månaden. Sinnesceller: Under 2:a till 3.e månaden differentieras sinnescellerna i vestibularapparaten och ytterligare 1-2 månader senare bildas de inre och yttre hårcellerna i ductus cochlearis Cortiska organ. Mellanöra: Utbildas genom utbuktning från framtarmen, recessus tubo, tympanica, från den 1:a gälfickan. Detta sker vid 3 veckor. Detta utskotts proximala del bildar örontrumpeten, den distala mellanörat. Denna recess, senare mellanöra, växer ut mot ett ektodermalt inbuktande rör, utgörande yttre hörselgången och möter denna vid 6:e månaden. Mötesplatsen bildar således trumhinnan. Hörselben: Dessa utbildas från gälbrosket från de två första gälbågarna. Från den andra bågen. Reicherts brosk, bildas stapes och från den första bågen, Meckels brosk, bildas incus och malleus. Genom tillväxt av mellanörerecessen bäddas hörselbenen in i mesenchym som vid 8:e månaden omvandlas till slemhinna och vid partus luftförande mellanöra. Ytteröra: Yttre hörselgången bildas av bakre delen av första gälbågen, som bildar fåra som växer inåt som rör i riktning mot mellanörat. Detta sker under 3.e till 6.e månaden. Om 20

21 ektodermal platta kvarstår mot trumhinnan bildas ingen komplett hörselgång. Trumhinnan bildas vid förbindelsen mellan yttre hörselgångs- resp mellanöredelen. Aurikeln: Små tuberkler uppkommer vid bakre delen av första gälbågen, dels från den mandibulära-, dels från tungbenssidan. Tragus + främre delen av helix från mandibelsidan, resten från tungbenssidan. Missbildningar av ytterörat ofta förekommande tillsammans med störning i mandibelns utveckling 21

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Yttre hörselgång Mellanöra Inneröra Apex pars petrosae Inre hörselgången Facialiskanalen Pulsatil

Läs mer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi

Ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi Ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi Johan Adler läkare Öron-, näs-, hals- och cochleakliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge johan.adler@onhlakare.se Introduktion Kunskapsmål

Läs mer

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga Anatomi och fysiologi, SJSB14 Ewa Grönlund, Lunds universitet Bild 5.24 Människokroppen, Sand, 2006 Senhinnan (Sclera) Ytterst Seg En del av denna syns som ögonvitan. Fäste

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som

Läs mer

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt Allmän anatomi Cellbiologi Cellmembranets uppbyggnad och funktion Cellorganellerna och deras funktioner Cellkärnan DNA, RNA och proteinsyntes Allmänt om mitos och meios Vävnadsbiologi De olika vävnadstypernas

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. Du undersöker munhålan på en patient och noterar att den högra tunghalvan är atrofisk, och när du ber patienten att

Läs mer

Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna

Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna Öron Näsa Hals Anatomiamanuenserna 1 Översikt övre luftvägar Cavum nasi Tuba auditiva Cavum oris Pallatum durum Pallatum molle Uvula Lingua Epiglottis Os hyoideum Trakea Esofagus 2 Munhålestatus 12 11

Läs mer

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2 Reumatologi 2 Patientfall nr 1: 34-årig kvinna Patientfall nr 2: 82-årig kvinna Patientfall nr 3: 47-årig kvinna Patientfall nr 4: 69-årig kvinna Patientfall nr 5: 61-årig kvinna Patientfall nr 6: 30-årig

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Svante : 1, 2, 3, 6, 9, 10, 11

Svante : 1, 2, 3, 6, 9, 10, 11 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Sinne och Psyke Skriftlig tentamen 18 april 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Svante : 1, 2, 3, 6, 9, 10, 11 Claes:

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Tentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar

Tentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar Tentamen i Pediatrik 2008-03-11 Del II - kortsvar Kod nr. 1. En 10-årig pojke kommer till din mottagning pga buksmärtor och uttalad trötthet. Enligt mor har han dålig aptit och är ofta trög i magen men

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Information - Integrerad sluttentamen Björn Meister (kursansvarig)

Information - Integrerad sluttentamen Björn Meister (kursansvarig) Information - Integrerad sluttentamen 2017 Björn Meister (kursansvarig) Organsystemens Organisation och Funktion Spärrtentamen Sluttentamen i Organsystemens struktur och funktion är spärrtentamen enligt

Läs mer

NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM

NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM 4 oktober 2013 Marie Lindefeldt Läs igenom och svara på frågorna till de fem fallen innan seminariet. Vi diskuterar sedan igenom fallen tillsammans. Välkomna! Fall 1 En

Läs mer

DT & neuropediatrik 2014-10-14

DT & neuropediatrik 2014-10-14 2014-10-14 Strålningsdos en individ utsätts för vid 2-3 DT-undersökningar är inom gränsen för vad som är en signifikant ökad cancerrisk. Kan komma att orsaka 1,5-2% av alla fall av cancer. Särskilt när

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss!

ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss! ALK-dagar hösten 2015 Praktiska tips från oss! Infektioner hörselgång/ytteröra Extern otit Erysipelas Otit Mastoidit Extern otit Vi suger rent. Om svullnad så tamponeras med Alsolsprit eller Diproderm.

Läs mer

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Skrivsalen Polacksbacken Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-01-13 kl 09.00 13.00 Plats: Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 72

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Hörselsinnet. funktion. Ljudkälla. Lufttryck. Mats Ulfendahl. Sinusvåg. Normalt lufttryck. Scala vestibuli. Scala media.

Hörselsinnet. funktion. Ljudkälla. Lufttryck. Mats Ulfendahl. Sinusvåg. Normalt lufttryck. Scala vestibuli. Scala media. Hörselsinnet Mats Ulfendahl Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning Karolinska Institutet & Karolinska Universitetssjukhuset Hörselsnäckans funktion (courtesy of Jim Hudspeth) Ljudkälla Lufttryck

Läs mer

MODELLDEMONSTRATION IV: CNS II 2012-02-29. Cirkulation. aorta

MODELLDEMONSTRATION IV: CNS II 2012-02-29. Cirkulation. aorta Cirkulation aorta Stora kroppspulsådern. Kroppens största artär. Utgår ifrån hjärtats vänstra kammare. Bokst. i på thorax. arcus aọrtae Aortabågen. Aortas bakåtgående krök ner mot buken. Nr. 7 på hjärtat.

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga

Läs mer

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!! Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 25/2 2012 Totalpoäng: 93,5. Skrivtid: 5 timmar Poängfördelning: Christina Karlsson, fråga 1-6, 17p. Sara,

Läs mer

Rör i örat hos barn. frågor och svar

Rör i örat hos barn. frågor och svar Rör i örat hos barn frågor och svar sbu Statens beredning för medicinsk utvärdering texten bygger på sbu-rapport nummer 189, rörbehandling vid inflammation i mellanörat. en systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

hittills inhämtade anamnesen

hittills inhämtade anamnesen Du jobbar som AT-läkare på vårdcentralen i Vivalla när Ferenc, 55 år, kommer till dig på öppna mottagningen. Han söker för återkommande smärtor i vänster fot, på stortåns ovansida och fotsulan, sedan cirka

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

INTRODUKTION NEUROANATOMI

INTRODUKTION NEUROANATOMI INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p

Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p Fråga 1: Unge Erik (5 år) har haft 3 akuta öroninflammationer (akut mediaotit) varav 2 på bägge sidor. På kontrollen cirka 3 månader efter den senaste episoden berättar

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Pst! Så här använder du Striverdi (Olodaterol) Respimat BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Vad och Varför? Striverdi Respimat hjälper personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-06-13 Namn. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 99 Gk-gräns:

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska

CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska Litteratur Silverthorn 4:e upplagan: s327 375 CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska Allmänt Begreppet receptor Afferent del av PNS - vägen från receptor till CNS Olika typer av sinnesreceptorer (uppbyggnaden)

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Håll käften ungar! Ett arbete om buller och dess hälsoeffekter. Basgrupp 1

Håll käften ungar! Ett arbete om buller och dess hälsoeffekter. Basgrupp 1 Håll käften ungar! Ett arbete om buller och dess hälsoeffekter Basgrupp 1 Carney A, Holck-Claussen A, Holmgren K, Käll A, Petersson H, Thunborg D, Östring R 2006-11-23 T4 Hälsouniversitetet Innehållsförteckning

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 30 mars 2007

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 30 mars 2007 Tentamen i Oto-Rhino-Laryngologi 1 vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 30 mars 2007 Bengt, Babak, Anna, Nanna och alla andra vid kliniken tackar

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering 2010-10-15 839-2009:V105 1 (5) Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning och syfte... 1 Vaxproppar och hörapparater... 2 Förutsättningar... 2

Läs mer

Delexamination 2 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 2 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

T2-ANATOMI: CNS II VERSION 2015-09-15

T2-ANATOMI: CNS II VERSION 2015-09-15 Cirkulation aorta Bokst. i på thorax. Stora kroppspulsådern. Kroppens största artär. Utgår ifrån hjärtats vänstra kammare. arcus aọrtae Nr. 7 på hjärtat. Aortabågen. Aortas bakåtgående krök ner mot buken.

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG

VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG VII 125 Främmande kropp öron-näsa-svalg Satt i halsen 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. PVakut: lindriga symtom (kan svälja saliv etc/inga andningsbesvär)/kvarstående

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT

Delexamen 4 Infektion FACIT MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar

Läs mer

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT 1. Husläkarmottagning Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Fall 1. SVK-seminarium Akuta barninfektioner Anna Nordlander, Hanna Hobell & Karl Hildebrand

Fall 1. SVK-seminarium Akuta barninfektioner Anna Nordlander, Hanna Hobell & Karl Hildebrand SVK-seminarium Akuta barninfektioner 170508 Anna Nordlander, Hanna Hobell & Karl Hildebrand Notera att du endast kan förbereda fallen till och med initial handläggning/utredning! Behandling och vårdnivå

Läs mer

VIRUS OCH BAKTERIE SEMINARIE

VIRUS OCH BAKTERIE SEMINARIE VIRUS OCH BAKTERIE SEMINARIE I varje seminariegrupp indelar ni er två och två och ser till att fallen är uppdelade i era smågrupper. Alla skall ha förberett alla case men Ni leder ert/era case och berättar

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Acusticusneurinom. Sid 2/10

Acusticusneurinom. Sid 2/10 Sid 1/10 Allmänläkarkonsulterna Luleå-Boden RÖK Remissöverenskommelse mellan primärvården Luleå-Boden och öronmottagningen, Sunderby sjukhus Titel: Audiologi Giltig from: 020101 Giltig tom: 031231 Ansvarig

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Möbius syndrom. Synonym: Möbius sekvens 5-- Synonym: Möbius sekvens Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Möbius syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial

Läs mer

Ditt tentamensnummer. 1. Vilken diagnos bör du i första hand misstänka? (1 p)

Ditt tentamensnummer. 1. Vilken diagnos bör du i första hand misstänka? (1 p) Du gör AT på vårdcentral. En 20-årig kvinna söker pga intensivt kliande utslag. Började med kliande fläckar i båda armvecken för en månad sedan. Blivit mycket värre senaste veckan. Svårt att sova pga klåda.

Läs mer

5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning

5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning 5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning 2016-08-17 5:1 Ester är 25 år och spelar fotboll på elitnivå. I dagens cupfinal fastnade hon med dobbarna i gräset och vred till hö knä. Hon inkommer 30 min senare

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Träningsbok. Sommar Tillhör:

Träningsbok. Sommar Tillhör: Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st

Läs mer

Grattis till din baby!

Grattis till din baby! Grattis till din baby! Information till dig som är förälder till ett barn med spalt. Att vänta barn är för de flesta en alldeles fantastisk upplevelse med mycket glädje och förväntningar. Vanligtvis kan

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Anatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning

Anatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning Anatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning Lisbeth Denbratt Överläkare, Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ett sätt att bedöma en lungröntgenbild 1 Allmänt intryck 2 Diafragmavalv

Läs mer

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden. Kunskapssökning Maria Andersson M6 Dalslands folkhögskola 1997 Innehållsförteckning Inledning...2 Vad är en läpp-käk-gomspalt...3 Varför har barnet fått denna missbildning?...3 Allmän skötsel...3 Allmän

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Skrivtid: Nummer:...

Skrivtid: Nummer:... 1 Skrivning 3, HT 2010 2010-11-04 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 2 1. Du träffar under AT på Mariefreds vårdcentral Lukas, 18 år som söker pga ändtarmsbesvär. Han har sin mamma med sig som

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

DUGGA kull 1. Utveckling. Fredagen den 29/ Skrivtid: kl Max: 48p. Godkänt: 32p. Resultat.. Lycka till!!

DUGGA kull 1. Utveckling. Fredagen den 29/ Skrivtid: kl Max: 48p. Godkänt: 32p. Resultat.. Lycka till!! DUGGA kull 1 Utveckling Fredagen den 29/1 2016 Skrivtid: kl. 15-16 Max: 48p Godkänt: 32p Namn Resultat.. Lycka till!! 1. Nämn 3 principiellt olika orsaker för sen språkutveckling. (2p) 2. Vilka 3 olika

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning. Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen: Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen

Läs mer

T E N T A M E N S S K R I V N I N G

T E N T A M E N S S K R I V N I N G Apotekarprogrammet Block III: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning: (2.) Delkurs I: Introduktionsdel, 10 p, HT 2006 1 T E N T A M E N S S K R I V N I N G Tentamen I, torsdag 18 januari 2007,

Läs mer

Talperception. Talperception. Örat. Örat

Talperception. Talperception. Örat. Örat Talperception Studiet av talperception handlar om lyssnarens förmåga att uppfatta den akustiska signalen som en talare producerar som en sekvens av meningsfulla ord och idéer Talperception Vi ska behandla

Läs mer

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. Fall 1, man 78 år ÖGI-blödning Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. LM: Trombyl, Lanacrist och Arthrotec. Status: blek och kladdig, BT 80/50, puls 110. Du är jour

Läs mer

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning Endokrinologi och diabetes T7 Fall för Klassundervisning Hur man handlägger en patient beror till stor del på var man befinner sig och vilka resurser som är tillgängliga. Därför börjar alla fall med var

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer