Hälsouniversitetet Linköping Avd för Oto-Rhino-Laryngologi ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7. Typfall 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsouniversitetet Linköping Avd för Oto-Rhino-Laryngologi ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7. Typfall 1"

Transkript

1 SEMINARIUM 1 HESHET Typfall 1 35-årig kvinna, icke rökare. Förskolelärare, tre egna barn. Arbetar heltid. Inhalationssteriod behandlad astma sedan några år, i övrigt frisk. Söker på vårdcentralen p.g.a. heshet. De senaste två åren lätt för att bli hes i samband med övre luftvägsinfektion.. Hesheten sitter kvar länge efter att övriga symtom släppt. Senaste halvåret upplevt att rösten inte håller som tidigare. Blir trött i halsen fram på dagen, blir värre allt eftersom arbetsveckan lider. Bättre under ledigheter. Kan inte sjunga längre. Anamnes, differentialdiagnos och behandling. 1

2 SEMINARIUM 1: HESHET Typfall 2 54-årig försäljare. Haft ventrikel ulcus för 15 år sedan, enbart medicinering. Sista åren inga större bekymmer i från magen. Lätt att få sura uppstötningar. Röker cigaretter/dag sedan 20-års ålder. Måttliga alkoholvanor. I samband med luftvägsinfektion för två år sedan varit hes i 4-6 veckor. Fick antibiotika. Blev bra när semestern började. Nu insjuknat för två månader sedan i förkylning. Snuvan gick över efter tre veckor, men han är fortfarande ordentligt hes. Han har inte varit sjukskriven. Han tycker möjligen att rösten blir något bättre när han vilar den. Han har måttlig rethosta. Han har egentligen inga smärtor. Han har inga sväljningsbesvär. Anamnes, differentialdiagnos och behandling. 2

3 SEMINARIUM 3: HESHET Typfall 3 65-årig man. Sista året lätt andfådd vid ansträngning. Har alltid lite rethosta, lätt blivit hes i samband med infektioner. Arbetar i skogsindustri, pensionerad sedan 2 år p.g.a. andningsbesvären som tolkats som kronisk bronkit. Röker 1 paket cigaretter om dagen, mera förut. Måttliga alkoholvanor. Sökt på vårdcentralen för en månad sedan, tycker det blivit tyngre att andas sedan några månader framförallt nattetid har det blivit försämring. Blivit mera konstant hes. Vid besöket på vårdcentralen för anstaltas om lungröntgen som visade lätt emfysem, ungefär som vid tidigare undersökning. Patienten fick ordinerat Bricanyl. Söker nu igen, tycker inte alls det blivit bättre, snarare tyngre att andas nattetid, måste ibland sitta uppe, hes. Differentialdiagnos? Åtgärder på ds-mottagningen? 3

4 SEMINARIUM 1: HESHET Typfall 4: 7-årig pojke remitteras av skolläkaren/skolsköterskan p.g.a. heshet. I övrigt helt frisk. Är tredje av fyra i syskonskara. Tycker om att spela fotboll, överhuvud tagit mycket aktiv. Hes, sedan några år, troligen i samband med dagisstarten. Föräldrarna upplever inte att han är speciellt hes, man har väl vant sig, och pojken själv är helt obekymrad. Pojkens lärare och talpedagog vill ha det undersökt. Anamnes, differentialdiagnos och behandling. 4

5 SEMINARIUM 2: HÖRSELNEDSÄTTNING HOS BARN Typfall 1 Aktuellt: snart 2 årig flicka remitteras från BVC för misstänkt försenad språkutveckling. Patienten skickad p.g.a. moderns enträgna begäran. I remissen anges att barnet är piggt och vaket samt normalt motoriskt utvecklat, och inremitterande undrar om hörselnedsättning finns. Vilka frågor skulle du ställa till mamman alt. pappan för att komplettera anamnesen? Hur kan man undersöka flickans hörsel? Om hörselnedsättning konstateras, vilka möjliga orsaker kan finnas? Vilka habiliteringsåtgärder kan bli aktuella? 5

6 SEMINARIUM 2: HÖRSELNEDSÄTTNING HOS BARN Typfall 2 Aktuellt: 5-årig gosse som är otit barn och som efter en övre luftvägsinfektion men inte pcbehandlad otit, har klagat över lockkänsla i öronen. Lockkänslan kvarstår efter två månader. Enligt läraren och modern är han inte lika uppmärksam som vanligt. Vilka frågor skulle du ställa till föräldrarna för att komplettera anamnesen? Sannolika otoscopi och tympanometrifynd? Hur kan man undersöka pojkens hörsel? Om patologisk öronstatus och/eller hörselnedsättning konstateras, vilka möjliga orsaker kan finnas? Vilka åtgärder kan bli aktuella? 6

7 SEMINARIUM 3: ONT I HALSEN, SVÅRT ATT SVÄLJA Typfall 1 18-årig man, som för närvarande gör värnplikt. Har haft flera halsflussar som yngre, dock inte de sista två åren. Insjuknat för en vecka sedan med ont i halsen och feber. Han var sjukskriven på förbandet i tre dagar. Han kände sig sedan ganska frisk. Insjuknade igen för en dag sedan och kommer nu åter med ont i halsen. Han har kraftiga smärtor till vänster i halsen. Han har ont i vänster öra. Han känner sig tjock i halsen. Han har endast med svårighet kunnat förtära flytande kost sista dygnet. Han har fått feber, 39 grader. Han talar grötigt. Troligt fynd vid ÖNH status? Trolig diagnos? Differentialdiagnoser? Behandling? 7

8 SEMINARIUM 3: ONT I HALSEN, SVÅRT ATT SVÄLJA Typfall 2 49-årig kvinna, läkemedelsrepresentant, gift, två vuxna barn. Tidigare i stort sett frisk. Röker ca.15 cigaretter/dag. Aktuellt: sedan minst ½ år haft ont i halsen. Hon tycker att det sitter något i svalget, hon måste harkla sig, framför allt på morgonen. Även när hon pratar i sin yrkesutövning återkommer detta behov av harkling. Hon kan få ner all mat. Hon har inte magrat. Differentialdiagnoser? Handläggning? 8

9 SEMINARIUM 3: ONT I HALSEN, SVÅRT ATT SVÄLJA Typfall 3 68-årig man. Tidigare vägarbetare, nu pensionerad. Långvarigt alkoholmissbruk. Kommer till ds - mottagningen på initiativ av anhörig som tycker att mannen sett sjuk ut och gått ner i vikt sista månaderna. Viktnedgång ca.10 kg på fyra månader. Förnekar först sväljningsbesvär men vid närmare diskussion framkommer att han bara får ner flytande, fast föda gör ont vid sväljning och fastnar. Differentialdiagnoser? Utredning? 9

10 SEMINARIUM 3: ONT I HALSEN, SVÅRT ATT SVÄLJA Typfall 4 45-årig lantbrukare. Sedan 3 år tillbaka slem-klumpkänsla i svalget samt sväljningsbesvär. Efter måltider och även nattetid av och till svidande värk bakom sternum med utstrålning till ryggen. Vaknar av besvären och upplever av och till även hjärtklappning och lufthunger. Har svårt att svälja fast föda medan flytande går bättre. Besväras av sura uppstötningar med halsbränna, speciellt vid framåtböjningar. Ibland besvärande hicka. Differentialdiagnoser? Utredning? 10

11 SEMINARIUM 3: ONT I HALSEN, SVÅRT ATT SVÄLJA Typfall 5 75-årig pensionär, tidigare arbetet som generaldirektör. I stort sett frisk sedan tidigare. Röker pipa sedan minst 40 år. Ett paket tobak i veckan f.n. I några års tid haft sväljningsbesvär. Större bitar har lätt fastnat, när han ulkar kommer de upp igen och han kan åter svälja. Sista ½ året progress av besvären. Efter en stunds ätande blir det ofta total stopp och det händer att han sedan får upp odigererad föda i munnen. Minskat 5-6 kg sista månaderna. Differentialdiagnoser? Åtgärder hos distriktsläkaren? 11

12 SEMINARIUM 4: KNÖL PÅ HALSEN NÄSBLÖDNING Typfall 1 23-årig man, tidigare i stort sett frisk. Har i några månaders tid märkt en liten knöl i medellinjen på halsen alldeles över struphuvudet. Den har inte gjort ont. Den har säkert tilltagit i storlek sedan han upptäckte den i samband med rakning. Trolig diagnos! Differentialdiagnoser? Utredning 12

13 SEMINARIUM 4: KNÖL PÅ HALS NÄSBLÖDNING Typfall 2 62-årig affärsföreståndare. Tidigare i stort sett frisk. Ej rökare. I några månader märkt en knöl under vänster käkvinkel. Den har långsamt tilltagit i storlek. Han har ingen värk, inga andra symtom Differentialdiagnoser? Utredning? 13

14 SEMINARIUM 4: KNÖL PÅ HALS NÄSBLÖDNING Typfall 3 Mamma som besöker BVC-mottagning med sin 2 månader gamla dotter. Påpekar att det varje dag blir några droppar vätska på huden, motsvarande området ovanför höger nyckelben nära mitten. Det ser nästan ut som det finns en liten öppning där. Barnet är för övrigt friskt. Diagnos och åtgärder? 14

15 SEMINARIUM 4: KNÖL PÅ HALSEN NÄSBLÖDNING Typfall 4 55-årig lärare. I stort sett tidigare frisk. Haft en tandrotsinfektion för en vecka sedan. Behandlad hos tandläkare. Nu värker inte tanden längre. Varit lite förkyld en vecka. Idag på morgonen fått en kraftig näsblödning höger sida. Den stoppade med hjälp av bomullssudd. Har gått till skolan och utfört sitt arbete. I kväll åter blödning samma sida. Denna gång har den inte stoppat med bomullssudd. Han har nu blött ett par timmar och kommer till vårdcentralen 15

16 Något om innerörats vätskor Per-G Lundquist Hinnlabyrinten i innerörat med sina sinnesceller för förmedling av hörsel- och balansintryck är unik i flera avseenden. Den ligger djupt förborgad i pars petrosa av temporalbenet omfluten av och utfylld av vätska. Den vätska som omger labyrinten och står i kontakt med mellanörat via stigbygel, ovala fönstret och det runda fönstret, benämns perilymfa. Den vätska som finns i labyrinten kallas endolymfa. Den yttre vätskan, perilymfan, kan betraktas som ett ultrafiltrat av blodet och bildas genom diffusion. Även här finns sannolikt sekretoriska områden som bidrar till perilymfans specifitet men som antytts ovan har denna vätska en helt normal extracellulär fördelning av sina joner. Endolymfan är en unik kroppsvätska. Ingenstans, utom i en del körtelsekret, finns en cirkulerande extracellulära vätska med utomordentligt hög halt av kaliumjoner och låg halt av natriumjoner. Detta inversa förhållande, som anses vara av största vikt för sinnescellernas funktion, kan ej upprättas utan en aktiv omsättning av K+, Na+ i innerörat. Runt sinnesepitelytorna finns också sekretoriska epitel, som i analogi med morfologiskt liknande cellslag i exempelvis njurar och ciliarkropp, anses secernera endolymfa. I ductus cochlearis, i snäckan, utgörs hela den laterala väggen den s.k. Stria Vascularis av sådana celler. I den vestibulära delen av labyrinten finns motsvarande celler som i form av en sekretorisk zon omsluter sinnesepitelytorna. Resorbtionen av endolymfan och dess metaboliska produkter sker sannolikt i saccus endolymphaticus, en blint slutande säckliknande del av hinnlabyrinten och som genomsätter temporalbenet via en smal benkanal och mynnar på hjärnskålens insida i bakre skallgropen vid sinus sigmoideus och via ett rikt kapillärplexus har sitt avflöde i detta område. När det gäller energiomsättningen i innerörat sker omsättningen i endolymfan sannolikt ej denna väg utan snabbare, lokalt i sinnescellernas omedelbara närhet. Man kan säga att endolymfatiska cirkulationen är dynamisk, dvs. ett longitudinellt flöde mot saccus endolymphaticus för avlägsnande av sönderfallande celler och andra tunga metaboliter samt ett radiärt, dvs. lokalt flöde för energiomsättning i varje del av labyrinten, där sekretoriska epitel och sinnesepitel finns. 16

17 Något om Örats Anatomi och Fysiologi Ett föreläsningssammandrag P-G Lundquist Ytteröra: Stomme av oregelbundet elastiskt brosk 0,5-1mm tjockt täckt hud på båda sidor som ligger tätt emot perichondriet medför risk för förkalkningar i samband med trauma, blomkåls öra. Enstaka hår och talgkörtlar finns. Yttre hörselgången, meatus acusticus externus: Ovalt rör med i yttre tredjedelen broskstomme och i inre 2 tredjedelarna benstomme. Perichondrium respektive periost, subkutant lager saknas, svagt förhornad hud utan papiller. Rikligt med hår och talgkörtlar i broskdelen. I övre väggen av benigna kanalen dit. Vax eller cerumen, brunt vaxartat sekret från talg och apokrina vaxkörtlar. Hörselgångens form ofta svagt S-formad, rättas lättast ut genom lyftning bakåt uppåt. Trumhinna: Oval skiva 8x 10 mm i diameter, ytterst hud, tjocklek 50µ därefter radiärt bindvävsskikt sedan cirkulärt. Innerst slemhinna från mellanörat med tunt kubiskt epitel centralt infästning av hammarskaftet. Övre delen av trumhinnan pars flaccida med sparsam bindvävsstomme övriga pars tensa. Mellanöra: Platt lådformat hålrum lateralt begränsat av trumhinnan medialt av promontorium framåt nedåt örontrumpeten uppåt bakåt antrum processus mastoideus. Mucosan är delvis cilieförande respirationsvägssepitel rikt kärlförsörjt. Hörselben: Malleus, Incus och Stapes atypiska ben saknande epifyser. Färdigutvecklade i fosterperioden. Örontrumpeten: Närmast mellanörat ben, nedre 2 tredjedelarna brosk i form av vertikal skiva på den mediala sidan delvis övergripande lateralt upptill. Mot pharynx rikligt bägarceller och blandade körtlar. Vårtutskottet: Processus mastoideus. Hos den vuxne så gott som helt bildat av luftförande celler som står i förbindelse med varandra och mot en framåt uppåt liggande hålighet antrum, öppnande sig mot mellanörats bakre övre begränsning delvis begränsat av städet. Taket i mellanörat: Tegmen tympani. Direkt an emot mellersta skallgropen. Atticus den del där hammaren och incus ligger infästade. Botten i mellanörat: Nära bulbus vena jugularis. Främre inre väggen carotis interna. Mediala väggen i övrigt det runda fönstret respektive ovala fönstret med stigbygelplatta. Innerörat: Den egentliga hinnlabyrinten med pars vestibularis, balansdelen. Utriculus den stora säcken med upptill två ampuller den horisontella, med sin ensamma båggång och den 17

18 främre vertikala ampullen med sin båggång, förenad med en bakåt nedifrån kommande vertikal båggång i ett gemensamt crus. Från utriculus en liten gång förenande sig med dito från Sacculus till ductus och senare Saccus Endolymphaticus löpande i aqueductus vestibuli där saccus endo-lymphaticus genomsätter temporalbenet och ligger i en dura duplicatur i bakre skallgropen delvis sammanlödd med sinus sigmoideus. Från sacculus en lite gång, ductus reniens förenade detta system med hörseldelen pars cochlearis. Jämviktsorganet: I utriculus och sacculus två ytor täckta av kalkkristaller(aragonit) i gelatins grundsubstans de s.k. otoliterna. Dessa två ytor, maculae, känner gravitation. I de tre ampullerna sadelformade cristor med gelatinösa cupulae pendlande rörelsen av vätskan i båggångarna. Fysiologisk huvudprincip: Alla sinnesceller i labyrinten ger stimulering vid deras sinneshårsrörelse i riktning med kinocilien. Specifik orientering i ampuller så att horisontella stimuleras vid rörelse i riktning mot utriculus och de båda vertikala ifrån Macula utriculi och sacculi har komplicerad uppbyggnad med skiftande orientering Hörselorganet: Cochlean, en spiralformigt vriden kanal i innerörat med en triangulär säck, ductus cochlearis, med basyta bildande ett elastiskt membran och den yttre väggen utgörande stria vascularis med njurliknande epitel av betydelse för örats energiomsättning. Övre ytan i säcken Réissnér s membran tunn diffusionsbarriär mellan vätskan och säcken, endolymfa och den omgivande perilymfan. Vätskerummet ovanför säcken scala vestibuli i förbindelse med ovala fönstret den undre scala tympani i förbindelse med det runda fönstret. Dessa två hålrum förenade upptill då ductus cochlearis slutar blint. Det Cortiska organet, stomme av stödjeceller stående på basilarmembranet med stolliknande stödjeceller där yttre och inre hårcellerna är stödda. 3 á 4 rader av yttre hårceller och en rad av inre hårceller finns, sträckande sig över hela det cortiska organets längd. Drygt 3000 inre och c.a yttre hårceller i var snäcka. Alla hårceller orienterade med platsen för den avstötta kinociliens centralkropp liggande perifert vettande mot stria vascularis. Radiär avböjning av håren i riktning lateralt perifert ger stimulation, jämför von Békésy. Grov fysiologi: Ljudtrycksvariationerna i hörselgången sätter trumhinnan i rörelse maximal amplitud c.a 0,1 mm överföring via hörselbenen till betydligt mindre ovala fönstret ger större tryck per ytenhet motsvarande förlust av energi luft till vätska. I stort sett samma rörelseamplitud som trumhinnan. Tryckvågen fortplantas genom peri- och endolymfan. Genom interferens i de olika vätskerummen maximal rörelse av basilarmembranet för höga frekvenser närmast mellanörat och får låga frekvenser i snäckans topp. Denna frekvenslokalisation är basprincip, vid låga frekvenser svänger dock hela membranet och vid mycket höga dämpas det ut snabbt. Nervkoden således helt känd. Basilarmymbranets upp och nedsvängande rörelser överföres till sinneshåren som rör sig radiärt genom excentricitet i infästning av hårcellerna jämfört med täckande membranet, membrana tectoria, som stöder mot hårens toppar. Innerörats vätskor: Endolymfa kroppsunik genom mycket hög halt kalium, perilymfa mer lik ultrafiltratat av blod och står delvis i förbindelse med liquorrummet genom akveduktus cochleae. Endolymfan bildas dels i stria vascularis dels av sekretoriska epitel runt alla sinnesepitelytor i den vestibulära delen av labyrinten. Energimetabolism delvis anaurobt 18

19 genom diffusion från endolymfan delvis på vanligt sätt. Energiomsättning sker lokalt runt alla sinnescellerna. Tunga metaboliter degenererande celler m.m. bortförs sannolikt genom långsam vätsketömning dels från den vestibulära dels från den cochleära delen till saccus endolymfaticus där phagocytos och återresorbtion av kalium kan ske. Ototoxiska antibiotika: Kanamycin, Neomycin, Streptomycin, Gentamycin utsöndras aktivt till innerörats endolymfa och ger irreversibla skador vid ofta kortvarig användning speciellt vid njurinsufficiens. Örondroppar såsom Cambison, Otosporin, Codelsol, Decadron med Neomycin, Neo-cortef, Sofradex, får inte användas. Innervation av ytteröra och hörselgång: N. auricularis magna (C3) ytterörats baksida framför allt. N.auriculotemporalis från trigeminus, dels främre övre delen av ytterörat, dels hörselgången och trumhinnan. Gren från vagus via facialiskanalen ut genom foramen stylomastoideum till golvet av yttre hörselgången och dess bakre övergång i ytterörat. Mellanörat övervägande innerverat från nervus tympanicus från glossopharyngeus (10). Trumhinnans insida kan dock även vara delvis innerverad av vagus. Artiell kärlförsörjning ytteröra hörselgång via arteria temporalis och arteria maxillaris. Mellanöra dels ändförgreningar av arteria stylomastoidea, dels pharyngica ascendens samt ibland från arteria meningica media vener motsvarande. Motorisk innervation musculus stapedius via facialis, musculus tensore tympani via nervus mandubularis från trigemenus. Facialis anatomi: se lämpliga anatomiböcker 19

20 Något om örats embryologi Per-G Lundquist Hörsel och balansorganet differentieras från tre källor. Inneröra från otocysten Mellanöra bakre delen av första gälfickan Yttre delen dvs. ytteröra och hörselgång kommer från bakre delen av första gälbågen Inneröra: Både fylogenetiskt och ontogeniteskt uppkommer innerörat tidigast. Mellanöre- och ytteröredelen uppträder ej förrän hos amfibier och högre djurarter. Vid 18:e dagen uppträder en ektoderm förtjockning vid rombencefalon: En omvandling sker senare till vätskefylld otocyst. Denna differentieras i en främre del som kommer att bilda saccus och ductus cochlearis samt en bakre del bildande utriculus och båggångsapparat jämte saccus endolymfaticus. Från bakre undre delen av otocysten frånskiljes en del ektodermala celler och bildar dels ganglion spirale, dels ganglion vestibulare. Specifik utveckling: Saccus endolymfaticus avknoppas från utriculusdelen av otocysten ungefär vid 30:e dagen. Något senare uppkommer en fåra i otocysten, vilken delar densamma i två delar, utriculus och sacculus. Utriculusdelen differentieras ytterligare i båggångarna som är färdiga vid 50:e dagen. Sacculus avsnör ductus cochlearis som till en början är rak, men under tillväxten vrids och vid den 70:e dagen är spiralvriden 2,5 varv. Fram till 6:e månaden tillväxer sedan hinnlabyrinten i storlek. Hinnlabyrinten är inbäddad i mesenchym som vid 5:e veckan omvandlas till brosk och som vid 8:e veckan blir ben. Mellan denna beniga del och hinnlabyrinten uppluckras mesenchymet och bildar det perilymfatiska rummet som inte är helt utvecklat förrän vid 3:e månaden. Sinnesceller: Under 2:a till 3.e månaden differentieras sinnescellerna i vestibularapparaten och ytterligare 1-2 månader senare bildas de inre och yttre hårcellerna i ductus cochlearis Cortiska organ. Mellanöra: Utbildas genom utbuktning från framtarmen, recessus tubo, tympanica, från den 1:a gälfickan. Detta sker vid 3 veckor. Detta utskotts proximala del bildar örontrumpeten, den distala mellanörat. Denna recess, senare mellanöra, växer ut mot ett ektodermalt inbuktande rör, utgörande yttre hörselgången och möter denna vid 6:e månaden. Mötesplatsen bildar således trumhinnan. Hörselben: Dessa utbildas från gälbrosket från de två första gälbågarna. Från den andra bågen. Reicherts brosk, bildas stapes och från den första bågen, Meckels brosk, bildas incus och malleus. Genom tillväxt av mellanörerecessen bäddas hörselbenen in i mesenchym som vid 8:e månaden omvandlas till slemhinna och vid partus luftförande mellanöra. Ytteröra: Yttre hörselgången bildas av bakre delen av första gälbågen, som bildar fåra som växer inåt som rör i riktning mot mellanörat. Detta sker under 3.e till 6.e månaden. Om 20

21 ektodermal platta kvarstår mot trumhinnan bildas ingen komplett hörselgång. Trumhinnan bildas vid förbindelsen mellan yttre hörselgångs- resp mellanöredelen. Aurikeln: Små tuberkler uppkommer vid bakre delen av första gälbågen, dels från den mandibulära-, dels från tungbenssidan. Tragus + främre delen av helix från mandibelsidan, resten från tungbenssidan. Missbildningar av ytterörat ofta förekommande tillsammans med störning i mandibelns utveckling 21

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Yttre hörselgång Mellanöra Inneröra Apex pars petrosae Inre hörselgången Facialiskanalen Pulsatil

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi

Ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi Ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi Johan Adler läkare Öron-, näs-, hals- och cochleakliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge johan.adler@onhlakare.se Introduktion Kunskapsmål

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

DT & neuropediatrik 2014-10-14

DT & neuropediatrik 2014-10-14 2014-10-14 Strålningsdos en individ utsätts för vid 2-3 DT-undersökningar är inom gränsen för vad som är en signifikant ökad cancerrisk. Kan komma att orsaka 1,5-2% av alla fall av cancer. Särskilt när

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng

Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng Tentamen Sinne T3 vt 2013. Max 64 poäng 1) Du granskar tonaudiogrammet taget på en patient som misstänks ha Morbus Menière. a) Hur ser tonaudiogrammet ut vid en typisk Mb Menière? 2 p b) Förklara den troliga

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Hörselsinnet. funktion. Ljudkälla. Lufttryck. Mats Ulfendahl. Sinusvåg. Normalt lufttryck. Scala vestibuli. Scala media.

Hörselsinnet. funktion. Ljudkälla. Lufttryck. Mats Ulfendahl. Sinusvåg. Normalt lufttryck. Scala vestibuli. Scala media. Hörselsinnet Mats Ulfendahl Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning Karolinska Institutet & Karolinska Universitetssjukhuset Hörselsnäckans funktion (courtesy of Jim Hudspeth) Ljudkälla Lufttryck

Läs mer

Rör i örat hos barn. frågor och svar

Rör i örat hos barn. frågor och svar Rör i örat hos barn frågor och svar sbu Statens beredning för medicinsk utvärdering texten bygger på sbu-rapport nummer 189, rörbehandling vid inflammation i mellanörat. en systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p

Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p Tentamen Sinne T3 vt 2014, 55 p Fråga 1: Unge Erik (5 år) har haft 3 akuta öroninflammationer (akut mediaotit) varav 2 på bägge sidor. På kontrollen cirka 3 månader efter den senaste episoden berättar

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Håll käften ungar! Ett arbete om buller och dess hälsoeffekter. Basgrupp 1

Håll käften ungar! Ett arbete om buller och dess hälsoeffekter. Basgrupp 1 Håll käften ungar! Ett arbete om buller och dess hälsoeffekter Basgrupp 1 Carney A, Holck-Claussen A, Holmgren K, Käll A, Petersson H, Thunborg D, Östring R 2006-11-23 T4 Hälsouniversitetet Innehållsförteckning

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska

CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska Litteratur Silverthorn 4:e upplagan: s327 375 CNS + SINNESFYSIOLOGI Detta bör du behärska Allmänt Begreppet receptor Afferent del av PNS - vägen från receptor till CNS Olika typer av sinnesreceptorer (uppbyggnaden)

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering 2010-10-15 839-2009:V105 1 (5) Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning och syfte... 1 Vaxproppar och hörapparater... 2 Förutsättningar... 2

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s. 218-227)

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s. 218-227) KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI (Marieb: s. 218-227) RYGGRADEN Ryggraden utgörs av 26 kotor, sammanbundna på ett sådant sätt att man får en flexibel kurvad struktur. Den fungerar som det longitudinala

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Huvudets anatomi. Allmän Anatomi II. Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1

Huvudets anatomi. Allmän Anatomi II. Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1 Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1 Allmän Anatomi II Huvudets anatomi Anatomi Optiker Huvud-komp 07.doc 2015-09-18 HUVUDETS ANATOMI Detta är ett självstuderingskompendium.

Läs mer

T E N T A M E N S S K R I V N I N G

T E N T A M E N S S K R I V N I N G Apotekarprogrammet Block III: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning: (2.) Delkurs I: Introduktionsdel, 10 p, HT 2006 1 T E N T A M E N S S K R I V N I N G Tentamen I, torsdag 18 januari 2007,

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud

Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud Lärarhandledning Avdelningen för NT-didaktik 1NT30U vt-13 Viktoria Henriksson Lisbeth Lennartsson Mediha Mesinovic Projektarbete i ämnena NO/Teknik Ljud Arbetsområde NO/teknik - ljud. Klass Åk 1 och åk

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Barns hörsel. Information till föräldrar

Barns hörsel. Information till föräldrar Barns hörsel Information till föräldrar Att bygga för framtiden Innehåll Att bygga för framtiden 3 Hur vi hör 4 Hörselnedsättning hos barn 7 Milstolpar inom kommunikation 12 Tecken på hörselsvårigheter

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden. Kunskapssökning Maria Andersson M6 Dalslands folkhögskola 1997 Innehållsförteckning Inledning...2 Vad är en läpp-käk-gomspalt...3 Varför har barnet fått denna missbildning?...3 Allmän skötsel...3 Allmän

Läs mer

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning Endokrinologi och diabetes T7 Fall för Klassundervisning Hur man handlägger en patient beror till stor del på var man befinner sig och vilka resurser som är tillgängliga. Därför börjar alla fall med var

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning. Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Cystinos Rapport från frågeformulär

Cystinos Rapport från frågeformulär Cystinos -9-9 Orofacial funktion hos personer med Cystinos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper,

Läs mer

I rondat ska barnen landa på mage

I rondat ska barnen landa på mage MATTA Innan barnen kan börja med något svårare övningar så bör dom kunna stå på händer. Nedan följer några tips på övningar som leder till handstående. För att lära barnen vilken vinkel kroppen ska ha

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30 Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/ och del 2) TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Frågeformulär 3 månader

Frågeformulär 3 månader Frågeformulär 3 månader Fyll i frågeformuläret inför besöket hos studiesköterskan. Om det är något som är oklart, går vi igenom det med Er vid besöket. Ange datum för när Ni fyllde i uppgifterna. Datum:

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor.

Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Diagnostik Undersökning Hälsodeklaration Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Undersökning Objektiva symtom Klinisk undersökning Perkussionsömhet

Läs mer

Förkylningsguide från Apoteket

Förkylningsguide från Apoteket Förkylningsguide från Apoteket Hjälper dig att hitta rätt lindring och undvika verkningslösa behandlingar Vad är en förkylning? Du vet säkert hur det känns när halsen svider, ögonen och näsan rinner och

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Viktigt att veta. www.powerbreathe.com. Munstycke

Viktigt att veta. www.powerbreathe.com. Munstycke Munstycke Viktigt att veta Bakstycke Rätt använd kan POWERbreathe utnyttjas av så gott som alla människor utan några som helst skadliga bieffekter. 1. Hyser du tvivel om tillförlitligheten hos POWERbreathe,

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå. Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt

Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå. Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå 2014 Information till dig som är nybliven förälder till ett barn med läpp- käk- och gomspalt 1 LKG-teamet vid Norrlands universitetssjukhus: Kontaktperson/Koordinator

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Antisekretorisk behandling värt att prova vid Ménières sjukdom

Antisekretorisk behandling värt att prova vid Ménières sjukdom SAMMANDRAG AV FRUKOSTSYMPOSIUM, ÖNH-DAGARNA, 18 20 AUGUSTI 2004 Antisekretorisk behandling värt att prova vid Ménières sjukdom Medicinska livsmedel nya rön och nya produkter, Farm dr Jan G Bruhn Antisekretorisk

Läs mer

Från örat till det Sanna Ljudet

Från örat till det Sanna Ljudet Från örat till det Sanna Ljudet Aodho billah minal shaytan al-rajim Bismillah ar-rahman ar-rahim Alhamdulillahi rabil a3alamin Wa salat o wa salamo ala ashraf al-khalq il-ajma ain abil qasim Mohammad wa

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

ASD artroskopisk subacromiell dekompression

ASD artroskopisk subacromiell dekompression ASD artroskopisk subacromiell dekompression Impingement Anatomi Inklämningssyndrom, eller s k impingementsyndrom, är en samlingsdiagnos för smärta i axelleden. Oftast orsakas detta av ett begränsat utrymme

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer