MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 MILJÖBEDÖMNING AV LANDSBYGDSPROGRAMMET FÖR PROGRAMPERIODEN SWECO

2 Förord Sedan 1995 har Sverige som medlem i Europeiska Unionen arbetat med EU:s strukturoch investeringsfonder. Den programomgång som nu förbereds omfattar åren Fokus för alla struktur- och investeringsfondernas nya program är investeringar i tillväxt och sysselsättning. Varje program inom struktur- och investeringsfonderna ska miljöbedömas. Det är ett krav både enligt EU:s direktiv och enligt svensk lagstiftning. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i programmet så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömnings-processen dokumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta dokument och dess bilagor utgör MKB:n för miljöbedömningen av det svenska landsbygdsprogrammet för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för programperioden Förslaget till program samt MKB:n ska sändas till regeringen för vidare beredning och ställningstagande till programförslaget. Det slutliga förslaget och tillhörande slutlig MKB inges till EU-kommissionen för granskning och beslut om fördelning av medel. Sweco har av Jordbruksverket fått i uppdrag att genomföra dels en förhandsutvärdering av programförslaget (ex-ante) och dels att bistå i miljöbedömningen av programmet. Miljöbedömningen har därmed genomförts i nära dialog med Swecos ex-ante-team. Miljöbedömningen har fokuserat på konsekvenser för hälsa och miljö. Det är således inte en generell analys av programförslaget. Kontakperson för programarbetet för landsbygdsprogrammet har varit Lena Lind och Eva Henriks. Kontaktpersoner hos uppdragsgivaren Jordbruksverket har varit Jörgen Fransson och Jonas Fjertorp. Ansvarig hos Sweco för uppdraget som helhet samt ledare för Ex-ante teamet har varit Sigrid Hedin. Ledare för arbetet med miljöbedömningen och framtagande av denna MKB har varit Lova André Nilsson, med hjälp av en rad specialister inom Sweco: Christina Odén, Geert Schaap, Göran Lundberg, Carolina Sahlén och Emma Lindqvist. Christer Yrjas från Hushållningssällskapet och Gunnar Lindberg från Nordregio har bistått i processen med fakta och granskning. Stockholm, 3 juni 2014 Sweco Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Lova André Nilsson Miljökonsult / Projektledare Miljöutredning och Tillstånd Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) lova.andre.nilsson@sweco.se

3 Icke teknisk sammanfattning Detta är miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för förslaget till nytt landsbygdsprogram för Sverige, MKB-rapporten beskriver den process (miljöbedömning) som pågått samtidigt som programmet har skrivits, för att integrera miljöaspekter i programmet och främja hållbar utveckling. Varje program inom struktur- och investeringsfonderna ska miljöbedömas. Det är ett krav både enligt EU:s direktiv och enligt svensk lagstiftning. Metod för bedömningen och struktur på rapporteringen (MKB:en) regleras i EU-direktiv (2001/42/EC) som i Sverige implementerats genom Miljöbalken och MKB-förordningen (1998:905). EU-kommissionen har bestämt att alla struktur- och investeringsfondsprogram för perioden ska bidra till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Strategin har tre prioriteringar: Smart tillväxt - utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation, Hållbar tillväxt - främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi, samt Inkluderande tillväxt (tillväxt för alla) - stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. Processen, allmänhetens insyn och tillgång till information När programmet tagits fram har programskrivarna bjudit in flera hundra olika aktörer att tycka till. Framför allt har man kontaktat offentliga myndigheter som kommuner, länsstyrelser, landsting och statliga verk, liksom intresseorganisationer och forskningsoch utbildningsinstitut. Information har också gjorts tillgänglig på exv. Jordbruksverkets hemsida. Den breda allmänhetens möjlighet till påverkan på programmets utformning har dock varit begränsad. Istället har allmänheten fått representeras av olika myndigheter och intresseorganisationer. Programmet har tagits fram inom de ramar som anges av EU-kommissionen och Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (Directorate-General for Agriculture and Rural Development). Om programmet Förslaget till nytt Landsbygdsprogram innebär i korthet att programmet fokuserar på prioritering 4 Återställa, bevara och främja ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruket. Denna prioritering föreslås få cirka två tredjedelar av programmets totala budget. Prioritering 6 Främja social inkludering, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden får cirka 20 procent och prioritering 2 Öka konkurrenskraften inom jordbruket får cirka åtta procent av den totala budgeten. Återstående knappa tio procent av den totala budgeten föreslås användas inom prioritering 3 Främja organisationen av livsmedelskedjan och riskhantering inom jordbruket (cirka 5 procent), Technical Assistance (cirka 4 procent) och prioritering 5 Främja resurseffektivitet och stödja övergång till klimattålig ekonomi (cirka 2 procent). Prioritering 1 Kunskapsöverföring och innovation föreslås vävas in i övriga prioriteringar.

4 Miljöbedömning av programmet Bedömningen är att den stora satsningen för att återställa, bevara och främja ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruket kommer ha betydande positiva konsekvenser för flera miljöaspekter som t.ex. biologisk mångfald, djur- och växtliv, mark- och vattenkvalitet, landskap, klimat. Programmet bedöms också kunna bidra med positiva effekter för människors hälsa genom att göra det möjligt för människor att bo kvar eller flytta till landsbygd och uppleva hög livskvalitet med tillgång till arbete, utbildning och samhällsservice. Viktiga delar i detta är programmets satsningar på bredband, social inkludering och ekonomisk utveckling i landsbygd, och insatser för att stärka konkurrenskraften inom jordbruket. Det finns även risk för negativ miljöpåverkan från programmet. Det är viktigt att utforma programmets aktiviteter så att inga grupper utesluts eller åsidosätts. Beroende på hur de slutliga åtgärderna faktiskt utformas kan även andra oönskade negativa effekter uppstå. De bedöms dock som mindre sannolika och mindre betydande. För att minimera risken för negativa konsekvenser av programmet är uppföljning och utvärdering av programmets miljöpåverkan viktigt. Förslag till åtgärder Sweco menar att den plan för uppföljning och utvärdering som presenteras i programslaget inte är tillräcklig för att man ska kunna få veta hur programmet påverkar miljön och hälsan. Det är därför angeläget att Jordbruksverket åtagande sig kring kompletterande uppföljning och utvärdering av programmets konsekvenser för miljö och hälsa genomförs så som planerat. Jordbruksverkets intention att i denna fortsatta uppföljning knyta an till relevanta befintliga system för nationell uppföljning som görs både av Jordbruksverket och av andra myndigheter möjliggör viktiga jämförelser över tid. Den plan för uppföljning och utvärdering som Jordbruksverket tar fram bör även identifiera hur informationen från uppföljningen ska då dem som arbetar med att genomföra Landsbygdsprogrammet, så att programmet kan ändras om det behövs. Även i det fortsatta arbetet med att utforma och genomföra programmet är det angeläget att miljöaspekter kontinuerligt integreras i processen. När regeringen beslutat om programmet och EU-kommissionen godkänt Sveriges ansökan kommer Jordbruksverket besluta hur budgeten ska fördelas över landet (fördelningsnyckel). Regionala handlingsplaner tas därefter fram i respektive län. I båda dessa steg bör miljöaspekter beaktas och programmet fortsätta att utformas på ett sätt som främjar hållbar utveckling. Sweco föreslår också att programmet ska tydligare främja åtgärder riktade mot klimatanpassning av svenskt jord- och skogsbruk, för att minska branschens sårbarhet. Slutsats Förslaget till Landsbygdsprogram bedöms medföra betydande positiv miljöpåverkan, men bedöms inte medföra betydande negativ miljöpåverkan. 4 (123)

5 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Framtagande av landsbygdsprogrammet för Strategisk miljöbedömning av programmet bedömning av behov Miljöbedömningens syfte och funktion Övergripande mål och strategier på miljöområdet Europa 2020-strategin EU:s samlade jordbrukspolitik, CAP Svenska mål och strategier 11 2 Förslaget till Landsbygdsprogram för Sverige Avgränsningar Geografisk avgränsning Tidsmässig avgränsning Nivå och omfattning av konsekvensbedömningen Val av aspekter och mål som beaktas i konsekvensbedömningen Begreppet landsbygd 18 4 Metod för miljöbedömningen Osäkerhet i bedömningen Metod för samlad och jämförande bedömning 20 5 Beskrivning av programprocessen samt allmänhetens insyn och deltagande 21 6 Nulägesbeskrivning Allmänt Befolkning Folkhälsa Social integration, demografi och migration Resurser Materiella tillgångar Landskapet Biologisk mångfald och ekologisk infrastruktur Klimat- och miljöstatusfaktorer Klimatpåverkande utsläpp Vattenkvalitetspåverkande utsläpp - marina och limniska miljöer 34 7 Nollalternativ Definition av nollalternativet 35 5 (123)

6 7.2 Landsbygdsprogram Prognos till 2020 avseende de svenska miljömålen Framtida effekter av förändrat klimat Bedömning av konsekvenser av nollalternativet Vad händer med de övergripande målen med Landsbygdsprogrammet om inget nytt program antas? VIlka är miljökonsekvenserna av Nollalternativet? 40 8 Alternativ för bedömning Alternativ A Satsa på levande landsbygd I vilken mån kan Alternativ A bidra till att nå de övergripande målen med programmet? Vilka är miljökonsekvenserna av Alternativ A? Samlad bedömning av Alternativ A Alternativ B Att öka produktionen inom svenskt jord- och skogsbruk Hur kan Alternativ B bidra till programmets övergripande mål? Vilka är miljökonsekvenserna av Alternativ B? Samlad bedömning av Alternativ B Alternativ C - Landskap och Biologisk mångfald (bevarande kulturlandskap) Alternativ D Minskad klimatpåverkan 59 9 Bedömning av det föreslagna programmet Hur kan programmet bidra till de övergripande målen? Vilka är miljökonsekvenserna av programmet? Samlad bedömning Samverkan med andra program Jämförelse med 0-alternativ och andra alternativ Uppföljning, utvärdering och korrigerande åtgärder Slutsatser och rekommendationer Samråd och process för programmets framtagande Metod för miljöbedömningen Programmets miljökonsekvenser Rekommendationer 78 Tekniska bilagor 79 1 Samrådsredogörelse för avgränsningssamråd 79 2 Samrådsredogörelse för samråd kring förslag till landsbygdsprogram och tillhörande förslag till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 82 6 (123)

7 3 Landsbygdsprogrammets prioriteringar och fokusområden (Källa: ) Bedömningsgrunder 113 Andra bilagor Arbetsbeskrivning för konsulter Referenser (123)

8 1 Bakgrund Ekonomisk och social samt territoriell sammanhållning är sedan flera år tillbaka EU:s prioriterade mål. Genom att främja sammanhållningen gynnar unionen en harmonisk, balanserad och hållbar utveckling av de ekonomiska verksamheterna, skapar arbetstillfällen, bidrar till att miljön skyddas och till att minska ojämlikheten mellan kvinnor och män. Inom EU finns fortfarande stora sociala och ekonomiska skillnader mellan unionens regioner, vilket riskerar att skada sammanhållningen i unionen. För att fördela medel inom EU och förbättra sammanhållningen har kommissionen skapat olika finansieringsorgan: de fyra struktur- och investeringsfonderna och sammanhållningsfonden. Dessa fonder används för att medfinansiera regionala eller övergripande stödåtgärder i medlemsländerna. En av struktur- och investeringsfonderna är den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU, eller Landsbygdsfonden) som ska bidra till utvecklingen och den strukturella anpassningen i landsbygdsområden som släpar efter i utvecklingen, genom att förbättra effektiviteten i strukturerna för produktion, bearbetning och saluföring av jordbruks- och skogsprodukter. Samtliga program inom struktur- och investeringsfonderna ska bidra till Europa strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Strategin har tre prioriteringar: Smart tillväxt: kunskap och innovation Hållbar tillväxt: resurseffektivare, grönare, mer konkurrenskraftig Inkluderande tillväxt: hög sysselsättning, social sammanhållning, territoriell sammanhållning. 1.1 Framtagande av landsbygdsprogrammet för Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken och består av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden1. Miljö och hållbar utveckling är också prioriterat i landsbygdsprogrammet. Stöden och ersättningarna finansieras gemensamt av Sverige och av EU:s landsbygdsfond. Processen att ta fram ett nytt svenskt landsbygdsprogram för perioden leds av Landsbygdsdepartementet tillsammans med Jordbruksverket och förslaget till nytt program ska enligt tidplan godkännas av regeringen i början av Därefter skickas ansökan till EU-kommissionen för godkännande. Kommissionen har sex månader på sig att godkänna landsbygdsprogrammet. 2 Jämfört med Landsbygdsprogrammet för perioden kommer programmet för att få en ny struktur. Förslaget till nytt program beskrivs närmare i kap (123) m /tidsplanochpagaendearbete.4.e f24e2ca html

9 1.2 Strategisk miljöbedömning av programmet bedömning av behov En strategisk miljöbedömning krävs för samtliga struktur- och investeringsfondsprogram enligt EU-direktivet 2001/42/EG. Regelverket är i Sverige implementerat via miljöbalken 6 kap 11 och tillhörande MKB-förordning 4-5. Alltså ska Landsbygdsprogrammet för programperioden miljöbedömas. 1.3 Miljöbedömningens syfte och funktion Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i programmet så att hållbar utveckling främjas. Processen ska omfatta samråd med olika myndigheter och allmänhet. Miljöbedömningen ska dokumenteras i en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna finns sedan med i underlaget för beslut om programmet. En MKB ska så långt relevant och rimligt identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som kan uppstå för t.ex. människors hälsa, biologisk mångfald, landskap, kultur, klimat och materiella tillgångar. Det gäller både negativa och positiva konsekvenser. Reglerna kring hur miljöbedömningen ska göras och vad MKB:n ska innehålla anges i de generella instruktionerna till EJFLU, vilka hänvisar till EU-direktiv 2001/42/EG. Direktivet har i Sverige implementerats via Miljöbalken och Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Naturvårdsverkets Handbok med allmänna råd för miljöbedömning av planer och program (2001:9) utgör också ett viktigt underlag för genomförandet av föreliggande miljöbedömning. 1.4 Övergripande mål och strategier på miljöområdet Följande avsnitt avser att beskriva kontexten för landsbygdsprogrammet, och redogör för mål och strategier av betydelse för miljöbedömningen av programmet Europa 2020-strategin EU:s stats- och regeringschefer enades 2010 om utformningen av Europa 2020-strategin. Strategin ersätter den tidigare så kallade Lissabonstrategin och utgör därmed EU:s nya gemensamma ramverk för att skapa långsiktigt hållbar tillväxt och fler jobb i hela unionen. Europa 2020-strategin ska vägleda arbetet inom EU. Därmed ska även Landsbygdsprogrammet utformas på ett sådant sätt att det bidrar till, eller åtminstone inte motverkar, ambitionerna i Europa 2020-strategin. Strategin bygger på tre övergripande prioriteringar som ska förstärka varandra: Smart tillväxt; utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Hållbar tillväxt; främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. 9 (123)

10 Tillväxt för alla; stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. EU:s medlemsstater har enats om övergripande riktlinjer och målsättningar som ligger till grund för genomförandet av Europa 2020-strategin i såväl medlemsstaterna som på EUnivå. Genom reformer ska medlemsstaterna uppnå bland annat sunda offentliga finanser, ökat arbetskraftsdeltagande bland kvinnor och män, förbättrat företagsklimat, förbättrad utbildning och forskning samt ökad resurseffektivitet och minskade utsläpp av växthusgaser. En viktig del av strategin är de fem övergripande mål som slagits fast på EU-nivå och som ska ge en allmän bild av var EU bör befinna sig vid 2020: 75 procent av befolkningen i åldrarna ska ha ett arbete. 3 procent av EU:s BNP ska investeras i Forskning och utveckling. Energi- och klimatmålen 20/20/20 ska nås. Den andel ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under tio procent, och minst 40 procent av den yngre generationen ska ha avslutad högre utbildning. Antalet personer som hotas av fattigdom ska minska med 20 miljoner. Sverige har satt upp fem nationella mål med utgångspunkt i dessa mål. Dessa lyder: Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till väl över 80 procent för kvinnor och män i åldrarna till år Höjningen ska främst ske i grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden, såsom unga och utrikes födda, och genom att motverka långa tider utan arbete. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män ska minska genom en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad. Att öka den sociala delaktigheten genom att minska andelen som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 procent Att andelen 18 till 24-åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar ska vara mindre än tio procent 2020 och att andelen 30 till 34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till procent Att offentliga och privata investeringarna i FoU ska uppgå till ungefär fyra procent av BNP år På klimat- och energiområdet är Sveriges mål redan fastställda sedan tidigare. Sverige har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 17 procent 2020 jämfört med Sveriges nationella klimatmål är att våra utsläpp bör vara 40 procent lägre 2020 än utsläppen Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter inom EU (EU-ETS). 10 (123)

11 Sverige har också åtagit sig att andelen förnybar energi ska öka till 49 procent Det nationella målet är satt till minst 50 procent av den totala energianvändningen Riksdagen har dessutom beslutat om ett mål för energieffektivitet, uttryckt som en minskad energiintensitet med 20 procent till 2020 jämfört med EU:s samlade jordbrukspolitik, CAP Det nya programmet för EU:s samlade jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy) sträcker sig över perioden Programmet har tre övergripande målsättningar: Hållbar livsmedelsproduktion Hållbar förvaltning av naturresurser och klimat Balanserad territoriell utveckling CAP omfattar två delar, vilka inom EU ofta kallas de två pelarna. Den första pelaren är ett gemensamt stöd som gäller för alla länder inom EU. Pelare 1 omfattar stöd som ska främja jordbruksprodukter av hög kvalitet, bra djurhållning, miljövänliga odlingsmetoder som bevarar landskapet och hålla jordbruksmark i odlingsbart skick. Inom pelare 1 finns flera stödformer, och gårdsstödet är den dominerande. Den andra pelaren Landsbygdsstödet - består av riktade ersättningar och stöd till miljön och till landsbygden, och inriktningen beslutas i landsbygdprogrammet. Varje medlemsland utformar sitt eget program inom givna ramar. Skillnaderna mellan länderna är stora både gällande vad man kan få ersättning för och hur mycket pengar som satsas. Som nämnts ovan, så gäller denna MKB förslaget till Landsbygdsprogram (dvs andra pelaren) för Sverige Svenska mål och strategier Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål 4 som beskriver målsättningen för det svenska miljöarbetet. Miljömålen används även för årlig uppföljning av miljötillståndet i Sverige. Rapporteringen samordnas av Naturvårdsverket och Länsstyrelser och Luftvårdsförbund ansvarar för att ta fram data. De svenska miljökvalitetsmålen är som följer: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö samt Ett rikt växt- och djurliv. Riksdagen har också antagit ett generationsmål: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. 11 (123)

12 Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken och ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet. För att nå målet krävs en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Sverige har även nationella åtaganden inom t.ex. Helsingforskonventionen (HELCOM), Oslo-Paris-konventionen (OSPAR), Baltic Sea Action Plan, samt genom ramdirektivet för vatten och havsmiljödirektivet, som har bäring på landsbygdsprogrammet. Inom folkhälsopolitiken har Sverige angivit mål och visioner t.ex. i proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan samt proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik. Jordbruksverket och Skogstyrelsens tog redan 2011 fram förslag till tio stycken mål för det nya svenska landsbygdsprogrammet 5. Dessa har inte formellt antagits som mål för programmet men har ändå beaktats i genomförandet av miljöbedömningen. 2 Förslaget till Landsbygdsprogram för Sverige Landsbygdsprogrammet styrs av EU-förordningen 1305/2013 för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Här anges sex prioriteringar för landsbygdsutveckling, vilka landsbygdsprogrammet ska arbeta med. Figur 1 visar sambanden mellan Europa-2020 strategins övergripande mål och prioriteringarna i förordningen. 12 (123) 5 nyttlandsbygdsprogram /

13 Figur 1 Ny struktur för landsbygdsprogrammet efter 2013 (källa: Den första prioriteringen, Uppmuntra till kunskapsöverföring och innovation inom jordbruk och skogsbruk och i landsbygdsområden, är övergripande och ska genomsyra hela programmet. Inom varje prioritering finns ett antal fokusområden och totalt finns 18 fokusområden, se bilaga 3 Landsbygdsprogrammets prioriteringar och fokusområden. Fokusområdena är viktiga för styrningen av landsbygdsprogrammet och rapporteraring och uppföljning av resultaten. Fördelningen av medel över programperioden illustreras i tabellen nedan. Tabell 1 Prioriteringar och Fokusområden för landsbygdsprogrammet (från programförslag daterat 28 mars 2014) Fokusområden för A 2B 3A 4A-C 5C 5D 6A 6B 6C TA Totalsumma ,0% 0,4% 5,0% 60,4% 0,7% 1,1% 2,6% 9,2% 9,0% 3,6% 100,0% 13 (123) Förslaget till nytt Landsbygdsprogram innebär i korthet att programmet fokuserar på prioritering 4 Återställa, bevara och främja ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruket. Denna prioritering föreslås få cirka två tredjedelar av programmets totala budget. Prioritering 6 Främja social inkludering, fattigdomsbekämpning och

14 14 (123) ekonomisk utveckling i landsbygdsområden får cirka 20 procent och prioritering 2 Öka konkurrenskraften inom jordbruket får cirka åtta procent av den totala budgeten. Återstående knappa tio procent av den totala budgeten föreslås användas inom prioritering 3 Främja organisationen av livsmedelskedjan och riskhantering inom jordbruket (cirka 5 procent), Technical Assistance (cirka 4 procent) och prioritering 5 Främja resurseffektivitet och stödja övergång till klimattålig ekonomi (cirka 2 procent). Prioritering 1 Kunskapsöverföring och innovation (förkortat TA för Technical Assistance i tabell 1 ovan) föreslås vävas in i övriga prioriteringar. 3 Avgränsningar Avgränsningarna för den strategiska miljöbedömningen som beskrivs i detta kapitel utgår från det som beskrevs i underlag för avgränsningssamrådet men har anpassats utifrån synpunkter som framkommit i samråd under programmets utveckling (se även kapitel 5 och bilaga 1). 3.1 Geografisk avgränsning Programmet avser åtgärder inom Sverige varför beskrivningen av konsekvenser huvudsakligen koncentreras till Sverige. Vissa konsekvenser av lokala åtgärder kan dock vara transnationella eller globala. Transnationella effekter av betydelse finns bl.a. gällande påverkan på östersjöns vattenkvalitet. Även luftemissioner kan ge transnationella effekter men i det aktuella fallet bedöms den främsta påverkan ske mer lokalt. Globala konsekvenser av betydelse för landsbygdsprogrammet omfattar främst direkt och indirekt påverkan på emissioner av klimatpåverkande ämnen. Behovet av programmets stöd samt effekterna av programmet och dess åtgärder påverkas också av klimatförändringarna och behovet av anpassning till dessa. Detta är en global fråga men det är främst de lokala konsekvenserna av detta som kan ha betydelse för aktuell miljöbedömning och beskrivs t.ex. i samband med bedömning av påverkan på resurser. Indirekt medför påverkan på biologisk mångfald globala effekter på mångfalden av arter och genetisk variation. Det är dock de lokala effekterna som i nästa steg adderar till de globala varför det bedöms mest relevant att beskriva lokala effekter. Effekter på global fattigdomsbekämpning från programmets genomförande kan uppstå på olika sätt. Genom stöd till jord- och skogsbruk kan marknaderna påverkas och förändra möjligheterna för producenter i t.ex. utvecklingsländer att få avsättning för sina produkter till ett bra pris på den europeiska marknaden. Det bör dock noteras att den internationella utvecklingen av matpriser och fattiga människors möjlighet till utbildning, investering i egen verksamhet eller att på andra sätt att bryta fattigdomen är processer som påverkas av en mängd olika faktorer. Effekterna från det svenska landsbygdsprogrammet gällande påverkan på global fattigdomsbekämpning bedöms som indirekta och konsekvenserna bedöms kunna slå på mycket olika sätt och verka i olika riktningar samtidigt. Det svenska programmet och svenska produktionens påverkan bedöms också ha en begränsad betydelse för globala marknadsmekanismer, priser samt livsmedelstillgång. Utifrån dessa

15 aspekter bedöms det inte vara meningsfullt att i denna SMB vidare bedöma det aktuella landsbygdsprogrammet utifrån aspekten påverkan på global fattigdom. 3.2 Tidsmässig avgränsning Det program som bedöms inom denna SMB omfattar perioden 2014 till Det är inte uteslutet att programmet kan finansiera vissa fortsatta åtgärder till 2022/23, men tyngpunkten på programmets genomförande kommer vara inom De åtgärder som utförs med stöd av programmet kan fortsätta att medföra konsekvenser även bortom programperioden. En gradvis avklingning och utspädning av effekterna kan antas ske men hastigheten i detta är helt beroende av vilken åtgärd det gäller. Med detta menas att konsekvenserna över tid kommer att upphöra om inga nya likartade åtgärder tillkommer efter programperioden. Det betyder också att den relativa betydelsen av effekterna över tid, kommer att upphöra eftersom fler påverkanskrafter utanför programmet kommer att överskugga effekterna av detta programs åtgärder. Den direkta påverkan av programmet bedöms upphöra inom några få år från det att programmet själv har upphört dvs. då den sista stödgivna aktiviteten har genomförts. Utifrån detta skulle det vara rimligt med en bedömningsperiod till någonstans mellan år Konsekvenserna antas fortfara längre än själva programåtgärderna men tiden de kommer att vara tydliga och spårbara bedöms vara relativt kort. För miljöbedömningen har antagandet gjorts att åtgärder inom programmet startar tidigast 2014 och initieras senast 2020, samt att ett begränsat antal åtgärder kan komma att få fortsatt finansiering ytterligare något år. Sannolikt kommer konsekvenserna att ha uppkommit senast någon gång mellan (med variation beroende på typ av miljöaspekt och konsekvens). Avklingningsperioden för konsekvenser av de flesta åtgärder bedöms vara relativt kort. I de fall det bedöms vara särskilt relevant, dvs. där åtgärderna kan förväntas ha en tydlig och spårbar effektperiod och betydande konsekvenser som är betydligt längre än 2030, finns särskild kommentar om detta. 3.3 Nivå och omfattning av konsekvensbedömningen Den strategiska miljöbedömningen ska identifiera och bedöma konsekvenserna av landsbygdsprogrammets genomförande innan själva åtgärderna initieras eller genomförs. Miljöbedömningen får därför utgå från programmets målsättningar, strategier, fördelning av medel inom olika områden samt en bedömning av hur de olika åtgärderna kan tänkas nyttjas. Detta medför att konsekvensbedömningen görs på en övergripande nivå och i generella termer. Lokala konsekvenser av enskilda stöd är svåra att bedöma på ett meningsfullt sätt eftersom programmet inte rör sig på denna detaljerade nivå. För att de positiva konsekvenserna ska få genomslag och de negativa minimeras är det viktigt att skapa system för att säkerställa detta inom de efterföljande beslutsprocesserna t.ex. när projekt ska utformas, beviljas medel, genomföras och följas upp. Därför ges i konsekvensbedömningen också förslag runt utformningen av dessa system. 15 (123)

16 3.4 Val av aspekter och mål som beaktas i konsekvensbedömningen Val av aspekter som ska beskrivas i konsekvensbedömningen av programmet och dess åtgärder har gjorts utifrån en bedömning av vilka aspekter som bedöms kunna påverkas av programmets insatser på ett betydande sätt. Vid avgränsningen av aspekter har vi beaktat de nationella miljömålen 6 och folkhälsomålen 7, miljöbalken och SEA-direktivet samt de sju huvudutmaningarna i Europeiska rådets strategi för hållbar utveckling. Detta presenterades i avgränsningssamrådet. Utöver dessa framförde Naturvårdsverket i samband med samrådet att generationsmålet 8 borde beaktas. Aspekter och kategorier som omfattas av de olika målbeskrivningarna och lagtexterna ovan är inte identiskt beskrivna i de olika texterna utan överlappar ofta varandra. En uppgift i avgränsningen är därför att definiera de aspekter och mål som ska användas som grund för denna miljöbedömning. För denna SMB har de betydande aspekterna kategoriserats under tre huvudkategorier vilka var för sig inkluderar flera olika aspekter. Närmare definitioner av de olika aspekterna och vilka frågor som bedömts vara relevanta och möjliga att inkludera i dessa finns i kapitel 4, Metod för miljöbedömningen. Bedömningsgrunder redovisas i bilaga Befolkning 1a. Folkhälsa 1b. Social integration, demografi och migration 2. Resurser 2a. Materiella tillgångar 2b. Landskapet 2c. Biologisk mångfald och ekologisk infrastruktur 3. Klimat- och miljöfaktorer 3a. Klimatpåverkande utsläpp 3b. Luftpåverkande utsläpp 3b. Vattenkvalitetspåverkande utsläpp Generationsmålet och Miljömål Riksdagens har antagit ett generationsmål för den svenska miljöpolitiken som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Bedömning ska därför ske av landsbygdsprogrammet gentemot generationsmålet. Riksdagen har också antagit 16 nationella miljömål. Tre av de sexton nationella miljömålen bedöms ha mycket begränsad koppling till landsbygdsfrågor i stort och till programmet. Dessa ingår därför inte i de vidare bedömningarna i denna SMB. Vissa av (123)

17 de miljömål som bedömts vara relevanta påverkas också sannolikt endast lite eller indirekt av programmets prioriterade områden och åtgärder kopplade till dessa. Tabell 2 Relevanta och icke-relevanta miljömål Relevanta miljömål för bedömningar i SMB för Landsbygdsprogrammet Begränsad klimatpåverkan Ej relevanta miljömål för bedömningar i SMB för Landsbygdsprogrammet Frisk luft (ev påverkan bedöms som mkt begränsad) Bara naturlig försurning Giftfri miljö Säker strålmiljö. Skyddande ozonskikt Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö (fokus natur- och kultvärden, byggnader och anläggningar) Ett rikt växt- och djurliv Folkhälsomål Tre av de tio nationella folkhälsomålen bedöms ha mycket begränsad koppling till begränsad koppling till landsbygdsfrågor i stort och programmet. Dessa används därför inte i de vidare bedömningarna i denna SMB. Vissa av de folkhälsomål som bedömts vara relevanta påverkas också sannolikt endast lite eller indirekt av programmets prioriterade områden och åtgärder kopplade till dessa. Tabell 3 Relevanta och icke-relevanta folkhälsomål Relevanta mål för bedömningar i SMB för Landsbygdsprogrammet Delaktighet och inflytande i samhället Ej relevanta mål för bedömningar i SMB för Landsbygdsprogrammet Sexualitet och reproduktiv hälsa Ekonomiska och sociala förutsättningar Hälsa i arbetslivet Fysisk aktivitet Tobak, alkohol, narkotika, dopning Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Barn och ungas uppväxtvillkor Matvanor och livsmedel 17 (123)

18 3.5 Begreppet landsbygd I Sverige saknas en definition av begreppen glesbygd och landsbygd som är allmänt rådande. Istället förekommer ett antal olika definitioner. Exempelvis avgränsar statistiska centralbyrån (SCB) inte gles- eller landsbygd utan avgränsar istället tätorter. Den säger att en tätort har mer än 200 invånare och mindre än 200 meter mellan husen. Det som blir kvar utanför tätorterna bildar glesbygd 9. Detta innebär enligt SCB att cirka 16 procent av Sveriges befolkning bor på landsbygden 10. Sveriges kommuner och landsting har gjort en indelning av kommunerna i tio grupper efter vissa strukturella egenskaper, så som befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Ordet landsbygdskommuner förekommer inte som benämning för någon av kommungrupperna men däremot finns det grupper som betecknas som glesbygdskommuner (Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer), varuproducerande kommuner (Kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet) och Kommuner i glesbefolkad region (Kommun med mindre än personer inom en radie på 112,5 km) 11. Tillväxtverkets definition säger att områden som har mer än 45 minuters bilresa till en tätort med över 3000 invånare skall definieras som glesbygd, vilket gör att cirka 24 procent bor på landsbygden 12. Jordbruksverket har definierat landsbygd genom att Sveriges kommuner delats in i fyra olika regiontyper: storstadsområden, stadsområden, landsbygd och gles landsbygd. Landsbygd är kommuner som inte ingår i de två klassificeringarna storstadsområden och stadsområden och som samtidigt har en befolkningstäthet av minst fem invånare per km 2. Gles landsbygd är kommuner som inte ingår i de tre övriga klassificeringarna och som har en befolkning som är färre än fem invånare per km2. Enligt denna definition så bor 34 procent av Sveriges befolkning på landsbygden 13. I denna rapport har Jordbruksverkets definition av landsbygd använts då mycket av underlaget till rapporten och dess analys har baserats på Jordbruksverket rapporter. Dock har även information från andra källor använts, så som SCB, där en annan definition råder. Det kan därför förekomma viss osäkerhet i underlagsmaterialet Boverket, Landsbygd, utveckling, strand, Stockholm Boverket, Landsbygd, utveckling, strand, Stockholm (123) c256b.html

19 För landsbygdsprogrammet kommer en definition av landsbygd att väljas. Det kommer också vara en särskild definition för Leader. Dessa definitioner är dock inte klara när denna MKB skrivs. 4 Metod för miljöbedömningen De specifika åtgärderna som programmet kommer att medföra är inte kända i programframtagandet när miljöbedömningen görs. Miljöbedömningen utgår därför från de övergripande prioriteringar som programmet anger, vilka åtgärdsområden som dessa kan omfatta och hur medel fördelas mellan olika prioriteringar och åtgärdsområden. I konsekvensbeskrivningen av olika alternativ görs en bedömning av programmets möjlighet att påverka olika miljöaspekter beroende på hur medel fördelas mellan olika prioriteringar och åtgärdsområden. Bedömningen har gjorts med utgångspunkt i två övergripande frågor: Hur kan nollalternativet/alternativ A-C (se nedan)/programförslaget bidra till programmets övergripande mål? Vilka är miljökonsekvenserna av nollalternativet/alternativ A-C (se nedan)/programförslaget? 19 (123) Miljöbedömningen har genomförts med hjälp av befintlig offentlig data. Referenser till datakällor finns i form av fotnoter genomgående i rapporten. Inga nya studier, modelleringar etc. har genomförts för miljöbedömningen. Begränsningar i tid och resurser är en orsak till detta. En annan är att det finns en önskan om att underlätta för framtida uppföljning och utvärdering. Många relevanta befintliga datakällor uppdateras kontinuerligt av olika myndigheter etc. Detta gör att sådana data är särskilt lämpliga att använda när uppföljning ska göras. Mer om bedömningsgrunder redovisas i bilaga 4. I redovisningen syns de konsekvenser som har bedömts vara mest betydelsefulla. Bedömningen beror av graden av negativ eller positiv konsekvens (omfattning och styrka) och av sannolikheten att konsekvensen inträffar. Storleken på budget för den insats som kan orsaka en viss konsekvens kan också ha betydelse, såtillvida att en större budget kan innebära konsekvenser som är mer betydande, mer långvariga eller berör större geografiska områden än om en mindre budget allokerats. Bedömningen av konsekvenser av de olika alternativen och av programförslaget har gjorts med nollalternativet som referens, dvs. hur alternativet/programmet bedöms påverka en viss miljöaspekt jämfört med om alternativet/programmet inte genomförs. Någon jämförelse med föregående programperiod ( ) har inte gjorts. 4.1 Osäkerhet i bedömningen I de fall osäkerheter i underlaget till MKB:n bedömts vara betydande har detta uppmärksammats. I annat fall bedöms materialet vara tillräckligt pålitligt och jämförbart för att kunna användas i miljöbedömningsarbetet. De största osäkerhetskällorna beskrivs nedan. I metodvalet för denna miljöbedömning ingår att kvantitativ information har förts in

20 i resonemang och riktningsanalyser, där det anges om ett visst mål påverkas positivt eller negativt. Detta för att minska risken för övertro till kvantitativ information som kan leda till felaktiga slutsatser. I strategisk miljöbedömning finns ofta en kombination av osäkerhet om en framtida utveckling och svårigheter att göra rimliga kvantitativa förutsägelser. I arbetet med denna miljöbedömning har inga kompletteringar av kvantitativ information, så som modelleringar, beräkningar eller mätningar, gjorts utan analysen bygger helt på redan framtagen information från olika källor. En stor källa till osäkerhet är att programmet är skrivet på en generell nivå där detaljer i innehåll, fördelning och förväntade resultat saknas, vilket leder till att även konsekvensbedömningen måste hållas på en övergripande och mer allmän nivå. Det finns även osäkerheter i analysen i på grund av okända samband mellan åtgärder, effekter och konsekvenser både i naturen och i samhället. Definition av begreppet landsbygd kan ge osäkerhet i det data om landsbygden och dess utveckling som har legat till grund för de bedömningar som har gjorts. Om olika definitioner har använts kan t.ex. olika befolkningsmängd ingå i underlaget och därför blir underlagen inte helt jämförbara. 4.2 Metod för samlad och jämförande bedömning För att illustrera och väga samman bedömningarna inom och mellan de olika miljöaspekterna används en tabell. Eftersom utfallet kan bli olika beroende på vilka åtgärder som programmet faktiskt kommer att omfatta under genomförandet visar tabellen en bedömning av graden av Risk (för negativ miljökonsekvens) samt Möjlighet (positiv miljökonsekvens). Både risk och möjlighet kan finnas för samma miljöaspekt. Graden av risk respektive möjlighet har tre nivåer; Låg, Medel och Hög. Bedömningen av vilken nivå av Risk respektive möjlighet som finns för konsekvenser för varje miljöaspekt är en funktion av sannolikhet för att det inträffar och konsekvensen om det skulle ske. Den finansiella storleken på stöd inom respektive åtgärdsområde kan påverka konsekvens och/eller sannolikheten för att åtgärden. Detta har också vägts in i den samlade bedömningen. Låg = Låg sannolikhet och liten konsekvens, eller Låg sannolikhet och måttlig konsekvens, eller Måttlig sannolikhet och liten konsekvens Medel = Låg sannolikhet och hög konsekvens, eller Måttlig sannolikhet och måttlig konsekvens, eller Hög sannolikhet och liten konsekvens Hög = Måttlig sannolikhet och hög konsekvens, eller Hög sannolikhet och måttlig konsekvens, eller Hög sannolikhet och hög konsekvens 20 (123)

21 5 Beskrivning av programprocessen samt allmänhetens insyn och deltagande Under arbetet med att ta fram ett nytt landsbygdsprogram för Sverige har ansvariga för programframtagandet, dvs. Landsbygdsdepartementet och Jordbruksverket, fört en kontinuerlig dialog med intressenter. Utgångspunkten för dessa dialoger har i ett inledande skede varit väldigt bred, för att senare smalna av. I maj 2012 lämnade Jordbruksverket ett tekniskt underlag 14 till ett nytt landsbygdsprogram, vilket tagits fram i nära samarbete med landsbygdsnätverkets medlemmar. Det tekniska underlaget remitterades under sommaren 2012 och av totalt 239 anmodade remissinstanser inkom 156 med svar. Dessutom inkom ytterligare 18 svar. Konsultationer i form av flertalet fördjupade möten med olika enskilda intressenter har också ägt rum under För att kontinuerligt förankra arbetet med programmet har ett antal remissinstanser varit representerade i Landsbygdsdepartementets referensgrupp för landsbygdsprogrammet Denna grupp har träffats vid fyra tillfällen under processens gång och har även konsulterats gällande den strategiska miljöbedömningen vilken har ingått i den förhandsutvärderingen. Landsbygdsdepartementet har även deltagit vid olika seminarium där intressenter medverkat, för att informera om och ta del av synpunkter på utformningen av det nya landsbygdsprogrammet. Även i framtagandet av SWOT-analysen, på vilken programmet vilar, har ambitionen varit att ha en förankrad process. Den socioekonomiska analys som gjorts inom ramen för partnerskapsöverenskommelsen varit ett viktigt underlag. De första sex SWOTanalyserna (en för varje prioritering) togs fram av experter tillsammans med expertmyndigheter (Jordbruksverket samt Skogsstyrelsen), och har löpande diskuterats med referensgruppen för landsbygdsprogrammet och med ex-ante-utvärderarna. Den slutliga utformningen av landsbygdsprogrammet har tagits fram i arbete inom regeringskansliet och valen i denna avslutande fas har i stor utsträckning varit politiska. Dessa förhandlingar inom regeringskansliet har inte varit öppna för allmänheten. Detta förslag till program och tillhörande förslag till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har gått på samråd under perioden 15 april 12 maj. Underlaget skickades till 76 instanser och gjordes tillgängligt på Jordsbruksverkets hemsida. Totalt 31 svar inkom, varav 6 var meddelanden om att organisationen valt att inte yttra sig. Landsbygdsdepartementet kommer beakta inkomna synpunkter innan programförslaget lämnas till Kommissionen. Intressenternas medverkan i att definiera mål, göra urval av åtgärder och resursallokering till dessa har skett indirekt genom ovan beskrivna process. Flera aktörer har haft 21 (123) 14 Se Jordbruksverket, dsbygdsprogram pdf

22 synpunkter på tillgängligheten till information och möjligheten att lämna synpunkter, framför allt under den senare delen av programprocessen. Miljöbedömningen har skett i nära samverkan med ex-ante-utvärderingen och i dialog med programskrivarna vid Landsbygdsdepartementet och ansvariga kontaktpersoner vid Jordbruksverket. I samband med miljöbedömningen har även särskilt samråd hållits med Naturvårdsverket. Syftet har varit att så hög utsträckning som möjligt integrera miljöaspekter i det löpande arbetet med programframtagandet, för att belysa möjliga vägar att nå ett slutligt programförslag som på bästa sätt bidrar till miljömässigt hållbar utveckling. Bedömningen är att insynen i och möjligheten att lämna synpunkter på programmets framtagande har motsvarat Miljöbalkens krav. 6 Nulägesbeskrivning 6.1 Allmänt Landsbygdsprogrammet adresserar till största delen jord-och skogsbruksfrågor men även landsbygdsutveckling i allmänhet ingår och kan erhålla stöd inom programmets ram. I detta kapitel beskrivs situationen i nuläget. Beskrivningen följer samma grupperingar och miljöaspekter som miljöbedömningarna i denna SMB. Nulägesbeskrivningen har utgått från olika parametrar som på en översiktlig nivå representativt visar nuläget inom olika aspekter. Det finns således fler aspekter än de som är uppmärksammade i denna rapport som skulle kunna belysas, men dessa har bedömts peka på samma nuläge och trender som de aspekter som är beskrivna nedan. Aspekterna nedan har valts för att de bedömts representativt beskriva nuläget, och för att det finns underlag som påvisar skillnaden mellan landsbygd och stadsbygd. Källorna som har använts redovisas i slutet av avsnittet och består i huvudsak av offentliga myndigheter. För landsbygdsprogrammet har 13 miljömål bedömts vara aktuella. Inget av dessa miljökvalitetsmål kommer att kunna nås till år För att nå målen krävs större miljöhänsyn i hela kedjan av produktion och konsumtion från råvara till avfall. Det visar den årliga uppföljningen av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål för 2013 som samordnats av Naturvårdsverket 15. Miljömålen har kompletterats med ett samlat folkhälsomål vilket baseras på de åtta av Sveriges elva nationella folkhälsomål som bedömts som relevanta för miljöbedömningen (123)

23 6.2 Befolkning Folkhälsa Att arbeta med folkhälsa handlar i grunden om att skapa jämlika gynnsamma förutsättningar och miljöer (socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt). Folkhälsan påverkas av människors livsvillkor, levnadsvanor och olika faktorer i samhällsmiljön. Nedan presenteras några faktorer som speglar folkhälsan på landsbygden i Sverige. Utbildning Folkhälsa kan till viss del kopplas till utbildningsnivå. Personer med kort utbildning har i statistiska undersökningar visat sig generellt sett ha sämre hälsa än människor med längre utbildning 16. I yrkesverksamma åldrar är dödligheten mer än dubbelt så hög bland personer med förgymnasial utbildning som bland människor med eftergymnasial utbildning och skillnaden har ökat sedan början av 1990-talet. De mest frekventa dödsorsakerna hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland individer med kort utbildning. Personer som har kort utbildning upplever också oftare sin hälsa som sämre och har mer psykisk ohälsa. Utbildning kan således fungera som en indikator på socioekonomiska förhållanden och kan påverka hälsan genom flera mekanismer, däribland lägre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mindre stress. T.ex. är arbetslösheten högre bland personer med kort utbildning, vilket kan leda till ökad stress. Även rökning, fetma och våldsskador är vanligare hos personer med kort utbildning 17. I Sverige finns regionala skillnader avseende utbildningsnivå. Bland länen är utbildningsnivån högst i Stockholms och Uppsala län. Andelen högutbildade i dessa två län uppgår till 32 respektive 30 procent. Västerbottens län har också en hög andel högutbildade, 27 procent. Gävleborgs och Dalarnas län har lägst andel högutbildade, 17 procent. Andelen lågutbildade är lägst i Västerbottens och Norrbottens län med nio respektive tio procent 18. Livslängd Sverige har i en internationella jämförelsen en mycket hög medellivslängd och den ökar i även i övriga Norden 19. Kvinnor lever i genomsnitt 4,5 år längre än män. Skillnaden mellan mäns och kvinnors livslängd har dock minskat de senaste åren, främst på grund av att det idag är fler kvinnor än män som röker 20. Livslängdsförkortande faktorer är hög 16 Socialstyrelsen, Folkhälsan i Sverige årsrapport Socialstyrelsen, Folkhälsan i Sverige årsrapport (123) 20