HUR SJUKSKÖTERSKOR INFORMERAR PATIENTER INFÖR EN GASTROSKOPI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUR SJUKSKÖTERSKOR INFORMERAR PATIENTER INFÖR EN GASTROSKOPI"

Transkript

1 Hälsa och samhälle HUR SJUKSKÖTERSKOR INFORMERAR PATIENTER INFÖR EN GASTROSKOPI EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE EVA HAMNEBECK ULRIKA OLOFSSON C-uppsats/Examensarbete Malmö högskola OV1052 Kurs 9 Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Malmö Januari 2008

2 HUR SJUKSKÖTERSKOR INFORMERAR PATIENTER INFÖR EN GASTROSKOPI EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE EVA HAMNEBECK ULRIKA OLOFSSON Hamnebeck, E & Olofsson, U. Hur sjuksköterskor informerar patienter inför en gastroskopi. En empirisk intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, God kommunikation med patienter, anhöriga och medarbetare är essentiell för sjuksköterskans yrkesutövande. Information och undervisning har två huvudmål; att skapa trygghet och att hjälpa patienten att hantera situationen på bästa sätt, både fysiskt och psykiskt. I föreliggande studie var syftet att undersöka på vilket sätt sjuksköterskor på en korttidsvårdavdelning informerar patienter inför en gastroskopi. Frågeställningarna var; Vilken information som ges och på vilket sätt den ges? Hur försäkrar sig sjuksköterskan om att patienten har tagit till sig informationen och vilket språkbruk använder hon sig av? Data inhämtades genom intervjuer med sex sjuksköterskor. Manifest innehållsanalys användes då studien hade en kvalitativ ansats. Resultaten visar på att nästan uteslutande muntlig information ges till patienterna och ett enkelt språkbruk utan medicinska termer används i de flesta fall. Alla informanterna betonade starkt för patienterna att de får ett sederande läkemedel som ger en kortvarig amnesi och därför kommer de inte att komma ihåg någonting efter undersökningen. Detta sades för att lugna patienterna. Sammanfattningsvis gavs en kortfattad procedurell information, innehållande undersökningens huvudmoment. I princip gavs ingen eller sparsamt med sensorisk information, utan undersökningen beskrevs huvudsakligen som obehaglig. Sjuksköterskorna försäkrade sig om att patienterna hade tagit till sig informationen på olika sätt. Nyckelord: Gastroskopi, Kommunikation, Patientinformation, Procedurell information, Sensorisk information, Sjuksköterskor. 2

3 HOW NURSES INFORM PATIENTS PRIOR TO A GASTROSCOPY AN EMPIRICAL INTERVIEW STUDY EVA HAMNEBECK ULRIKA OLOFSSON Hamnebeck, E & Olofsson, U. How nurses inform patients prior to a gastroscopy. An empirical interview study. Degree project 15 Credit points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, God communication with patients, relatives and coworkers is essential in the nursing profession. Information and patient education has two primary goals; to create a feeling of safety and to help patients deal with the situation in the best possible way, mentally as well as physically. The aim of the study was to examine in which way nurses working in a short time ward inform patients prior to a gastroscopy. What kind of information is given and in which way is it given? How do the nurses ensure themselves that the patients understand the given information and which use of language is chosen? Data was collected through interviews with six nurses. Manifest content analysis was later used. The result shows that information was given, almost exclusively orally and explained in layman terms without any medical jargon. All informants strongly pointed out that the patients were going to receive a sedative that would induce a short period of amnesia. As a result they were told that they would not remember anything about the procedure afterwards. This was said to calm the patients. In summary, a brief procedural information was given to the patients containing the main events of the procedure. None or sparse sensory information was given, and the examination was at most described as uncomfortable. The nurses had different strategies in ensuring themselves that the patients understood the given information. Key terms: Communication, Gastroscopy, Nurses, Patient information, Procedural information, Sensory information. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 BAKGRUND 6 Gastroskopi 6 Informationsförmedling och kommunikationsformer 7 Lagar och styrdokument för sjusköterskan 8 Tidigare forskning 9 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 10 METOD 11 Urval 11 Inklusionskriterier/Exklusionskriterier 11 Etiska övervägande 12 Datainsamling 12 Dataanalys 13 RESULTAT 13 Officiellt överlämnande av information 13 Språkbruk till patienter 13 Språkbruk till patienter med sjukvårdsutbildning 14 Muntligt 15 Hjälpmedel 15 Typ av information 16 Procedurellinformation 16 Sensorisk information 17 Information om efterförlopp 18 Individuell information 18 Förberedelser 20 Fasta 20 Venflon/Dropp 20 Lugnande av patienten 20 Rus 20 Orolig patient 21 Tid för frågor 22 Förståelse 23 Patientens förståelse 23 Försäkran att patienten förstår informationen 24 Bifynd 24 4

5 DISKUSSION 25 Metoddiskussion 25 Resultatdiskussion 28 Slutsatser 30 REFERENSER 32 BILAGOR 34 5

6 INLEDNING Uppsatsen skrevs på förfrågan från en korttidsvårdavdelning knuten till en akutklinik i södra Sverige. På Malmö Högskolas hemsida för sjuksköterskors C-uppsatser fanns en lista på förslag till ämnen som olika kliniker på sjukhuset i frågan var intresserade att få närmare undersökta. Det valda förslaget kom från en korttidsvårdavdelning, och handlade om patientinformation. Det hade tidigare diskuterats på avdelningen om informationen till patienter är bristfällig och sker godtyckligt. Det förslagna ämnet löd; Vilka strategier har sjuksköterskan för att informera patienter? Då information i allmänhet innefattar ett stort område avgränsades ämnesvalet till att undersöka på vilket sätt sjuksköterskor på avdelningen informerar patienter inför en gastroskopi och vilken information som ges. Gastroskopi valdes för att det är en vanlig undersökning bland avdelningens patienter. Ämnet är intressant eftersom patientinformation utgör en stor och viktig del i sjuksköterskans uppdrag. I Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor påtalas det att sjuksköterskan skall informera och undervisa patienter och förvissa sig om att de förstår given information (Socialstyrelsen, 2005). BAKGRUND I bakgrunden beskrivs hur en gastroskopiundersökning går till och olika anledningar till varför undersökningen utförs. Därefter beskrivs informationsförmedling och olika kommunikationsformer, varpå olika lagar och styrdokument relevanta för sjuksköterskan tas upp. Slutligen redovisas tidigare forskning på ämnet information till gastroskopipatienter. Gastroskopi Gastroskopi är en undersökningsmetod för att inspektera slemhinnornas utseende i matstrupen, magsäcken och övre delen av tolvfingertarmen. Vid en gastroskopi förs ett optiskt instrument, bestående av en böjlig slang, in i munnen och vidare ner till magsäcken. Rörliga bilder av slemhinnan kan på så vis ses på en tv-skärm. Slangen är cirka en meter lång och en centimeter i diameter. Vid behov kan vävnadsprover, så kallade biopsier, tas ut för vidare analys (www.sjukvardsradgivningen.se). Vanliga orsaker till att göra en gastroskopi är bland annat smärtor eller obehag i övre delen av magen, reflux, halsbränna, blod i avföring, anemi, järnbrist och vitamin B12 brist. Svampväxt, inflammation, sår, tumörer, åderbråck och polyper kan ses vid undersökningen. Vid misstanke om glutenintolerans, malignitet eller Helicobacter Pylori görs en biopsi av slemhinnan (a a). Inför undersökningen ska patienten vara fastande i minst sex timmar. Precis innan undersökningen sprejas en lokalbedövande spray i halsen. Bedövningsmedlet är beskt och skall sväljas. Det kan kännas som att svalget svullnar men det gör det inte. Om så behövs kan patienten få lugnande läkemedel intravenöst (a a). 6

7 Undersökningen tar tio till tjugo minuter och patienten ligger oftast på sin vänstra sida. Slangen förs in genom ett ihåligt munstycke som patienten biter runt under undersökningen. När gastroskopet ska passera svalget blir patienten ombedd att svälja, så att slangen kan glida ner i matstrupen. Undersökningen gör inte ont, men den kan kännas obehaglig eftersom den kan utlösa kräk- och hostreflexer. Slemhinnan saknar smärtnerver och en eventuell biopsi är smärtfri (www.sjukvardsradgivningen.se). Efter undersökningen ger läkaren besked om resultatet. Eventuella biopsisvar tar några veckor. Patienten får inte äta eller dricka något på ett par timmar efter undersökningen på grund av risken för att svälja fel. Efter undersökningen kan patienten ha en lätt obehagskänsla i svalget. (a a). Informationsförmedling och kommunikationsformer Kommunikation delas in i två huvudgrupper; verbal och icke-verbal kommunikation. God kommunikation med patienter, anhöriga och medarbetare är essentiell för sjuksköterskans yrkesutövande. Det är viktigt att vara medveten om kommunikationens komplexitet, hur verbal och icke-verbal kommunikation vävs ihop till en helhet (Hanssen, 1997). Det sägs att språket, det verbala, endast utgör en tredjedel av mänsklig kommunikation. Genom språket förmedlas tankar, känslor och synen på världen. Även inom samma språk finns många undergrupper med specialiserade kommunikationsformer, exempelvis vårdpersonals arbetsspråk. Ett specialiserat språkbruk leder till att samspelet inom gruppen blir mer effektivt men det begränsar också samarbetet med utomstående. Det är viktigt att sjuksköterskan använder ord och uttryck som patienten förstår, eftersom främmande medicinska uttryck kan hämma patientens kommunikation (a a). Icke-verbal kommunikation uttrycks i ibland annat ansiktsutryck, tonfall, röstvolym, ögonkontakt och gester. Mycket utrycks också i det så kallade paralingvistiska språket som består av småord och ljud. Exempel på detta är hm, A-ha och suckar, vilket bland annat signalerar om den som lyssnar är enig eller oenig (a a). Det finns ingen skarp gräns mellan det verbala och det icke-verbala språket. Det är viktigt att det finns överensstämmelse, kongruens, mellan det som förmedlas verbalt och ickeverbalt, vilket bidrar till att patienten litar på sjuksköterskan. I vårdsammanhang är äkthet och kongruens grundläggande för att man ska kunna utveckla ett förhållande där patienten blir trygg och öppen inför att ta emot hjälp (a a, s 78). Om det förekommer inkongruens mellan det verbala och det icke-verbala budskapet, är det i regel det ickeverbala budskapet som uppfattas som äkta (a a, s 79). Kommunikationsförmåga är avgörande vid patientundervisning och informationsförmedling (Hanssen, 1997). Patientinformation är enligt Nationalencyklopedin; muntlig eller skriftlig information till patienter om sjukdomars uppkomst, symtom och förlopp, om förebyggande av sjukdom, om prover och undersökningar, om läkemedel och om andra behandlingsformer (www.ne.se a). Patientinformation gör det möjligt för patienten att medverka i beslut vilket ökar 7

8 motivationen för att acceptera åtgärder och följa givna ordinationer (a a). Enligt Nationalencyklopedin är patientundervisning en informativ interaktion mellan vårdare och patient med målet att öka patientens kunskap om sin sjukdom, dess utveckling och läkningsprocess (www.ne.se b). Patientundervisning ska även öka patientens förståelse för hur han/hon själv kan påverka sin hälsa, sjukdom och rehabilitering (a a). Information och undervisning har två huvudmål; att skapa trygghet och att hjälpa patienten att hantera situationen på bästa sätt, både fysiskt och psykiskt. Utförlig information leder till mindre rädsla och stress eftersom patienten har möjlighet att skapa sig en mental bild av vad han kan förvänta sig. Genom dessa bilder känns situationen igen när den uppstår och patienten är bättre förbered på det som sker. Detta ger trygghet och en känsla av kontroll (Hanssen, 1997). Patienter har behov av information som konkret beskriver hur behandlingars eller undersökningars händelseförlopp ser ut. Även information om behandlingens eller undersökningens kroppsliga inverkan är viktig. Sjuksköterskan bör vara ärlig och tala om ifall behandlingen eller undersökningen kan vara smärtsam. Detta är något patienten kommer att upptäcka och känna, oavsett om han är förberedd på det eller inte. Då kan det vara till stor hjälp att vara psykiskt förberedd, och till exempel veta hur länge ett obehag troligvits kommer att vara (a a, s 82). Att vara en aktiv lyssnar är en viktig del i kommunikationsprocessen. Detta betyder att visa empati och koncentrera sig på vad personen förmedlar. Det är också viktigt att kontrollera att ens uppfattning av patientens önskningar och budskap är rätt. Ofta är det nödvändigt att upprepa informationen flera gånger och att använda en kombination av muntlig och skriftlig information. Det är också av vikt att försäkra sig om att patienten förstått informationen rätt. Ett bra sätt kan vara att be patienterna att upprepa informationen (a a). Lagar och styrdokument för sjuksköterskan Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) innehåller grundläggande regler för all hälsooch sjukvård. Den anger vad landstinget, kommunen eller andra vårdgivare är skyldiga att erbjuda patienten. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen skall patienten ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns (a a, 2 b ). Hälso- och sjukvårdslagen behandlar även att patienten ska vara delaktig i sin vård. När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet skall landstinget ge patienten möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar (a a, 3 a ). 8

9 Enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) ska en sjuksköterska: Ha förmåga att informera och undervisa patienter och/eller närstående, såväl individuellt som i grupp med hänsyn tagen till tidpunkt, form och innehåll (s 11). Ha förmåga att uppmärksamma patienter som ej själva uttrycker informationsbehov eller som har speciellt uttalade informationsbehov (s 11). Ha förmåga att med omdöme, kunskap och noggrannhet informera och tillgodose patientens trygghet och välbefinnande vid undersökningar och behandlingar (s 11). Ha förmåga att förvissa sig om att patienten och/eller närstående förstår given information (s 11). Tidigare forskning I en studie ifrån norra Irland av Thompson et al (2003) var syftet att utforska vilken information som lämnas till patienter inför en gastroskopi. Patientenkäten innehöll bland annat frågor angående vilken procedur- och sensationsinformation de hade fått. Resultat av studien visade att patienterna mottog det mesta av standard informationen rörande den gastroskopiska proceduren. Generellt sett mottog patienterna mindre sensorisk information. Till exempel fick bara 35 % reda på att de kommer att höra ett brummande ljud ifrån utrustningen och bara något över hälften var informerade om att de kunde ha ont i halsen resten av dagen. Patienter 45 år och äldre fick konsekvent mer information om proceduren än yngre patienter. Det var ingen skillnad mellan könen på hur mycket information som lämnades. Informationsbladet som patienterna fick, visade sig vara den mest användbara källan av information. Majoriteten av patienterna var nöjda med den allmänna informationen som gavs innan proceduren. van Vliet et al (2004) ville i den holländska kvantitativa studien Preparing patients for gastrointestinal endoscopy: the influence of information in medical situations undersöka effekten av olika mängd information till patienter med olika copingstilar. De 260 deltagarna som skulle genomgå en gastroskopi för första gången, delades i två grupper efter sin copingstil: High monitors, som söker information för att förbereda sig inför ingreppet och Low monitors, som undviker information. Resultaten visade, tvärtemot forskarnas hypotes, att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan experiment- och kontrollgrupperna i vare sig High monitor eller Low monitor grupperna vad gällde upplevelsen av undersökningen. Den enda signifikanta skillnaden var att experimentgruppen bland High monitors, upplevde att de fick en klarare bild av ingreppet jämfört med sin kontrollgrupp. Det konkluderas att en återhållsam hållning vad gäller att ge allt för omfattande information till gastroskopipatienter är att rekommendera. I en studie ifrån Belgien av van Zuuren et al (2006) var syftet att testa den potentiellt välgörande effekten av en nyligen utvecklad informationsbroschyr. Studien utfördes på en gastroenterologiavdelning på ett allmänt sjukhus i Belgien. Patienterna delades in slumpmässigt i en experimentgrupp som tog emot broschyren och en kontrollgrupp som 9

10 inte fick broschyren. Broschyren innehöll sensations- och procedurinformation, men även copinginstruktioner och praktisk information. Patienterna kunde välja att läsa hela broschyren eller för de som inte ville ha så mycket information, bara läsa sammanfattningen i slutet. Experimentgruppen visade mindre oro innan undersökningen och större tillfredställelse med förberedelserna inför den. Inga svenska studier har hittats som belyser sjuksköterskors information till patienter inför en gastroskopi. Däremot finns svenska studier som belyser sjuksköterskors information i samband med andra undersökningar. Till exempel undersöker den svenska studien av Hjelm-Karlsson (1989) effekten av information till patienter inför en intravenös pyelografi. Informationen som gavs till experimentgruppen innehöll bland annat procedurell och sensorisk information om undersökningen. Resultatet visade tydliga skillnader mellan experiment- och kontrollgruppen. Patienterna i experimentgruppen upplevde mindre smärta och obehag vid undersökningen och var bättre på att skapa sig mentala bilder av den stundande undersökningen. Patienterna i experimentgruppen kände sig lugnare, mer avslappnade och kände större kontroll över situationen. Skillnaderna var signifikanta utfördes drygt gastroskopiska ingrepp inom den slutna vården i Sverige. I begreppet gastroskopiska ingrepp inkluderas både gastroskopier och gastroskopier med biopsi. Något fler män än kvinnor gjorde ingreppet (www.socialstyrelsen.se). Detta betyder att över patienter ska få information om en gastroskopiundersökning varje år vilket visar på uppsatsens relevans. Varje år utexamineras hundratals nya sjuksköterskestudenter i Sverige. Studien kan vara en hjälp till såväl nya som erfarna sjuksköterskor om hur de skall gå tillväga för att ge patienter så bra information som möjligt inför en gastroskopi. Förhoppningsvis leder denna studie i framtiden till att omvårdnaden kring patienterna inför gastroskopiska undersökningar förbättras. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt sjuksköterskor på en korttidsvårdavdelning informerar patienter inför en gastroskopi. Vilken information ges och på vilket sätt ges den? Hur försäkrar sig sjuksköterskan att patienten har tagit till sig informationen? Vilket språkbruk använder sjuksköterskan sig av när hon informerar? 10

11 METOD För att få svar på frågeställningarna och fånga informanternas beskrivning utfördes studien som en semistrukturerad intervjuundersökning. Enligt Polit och Beck (2006) utförs semistrukturerade intervjuer då svar på breda frågor sökes. Under intervjuerna ställdes öppna frågor som enligt Polit och Beck (2006) innebär att respondenterna kan svara med egna ord och ge rikare och fullare beskrivningar. De behöver inte känna sig bundna till fasta svarsalternativ som begränsar deras möjligheter. Hartman (2004) menar att en semistrukturerad intervju innebär att ett antal frågor skall ställas i ordning men att intervjuaren har möjlighet att formulera sig fritt. Innehållsanalys med manifest inriktning valdes, då studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden är intervju. Innehållsanalys är en empirisk vetenskaplig metod som används för att dra slutsatser om innehållet i olika slags kommunikation, i detta fall intervjuer. Manifest inriktning innebär en analys av det som uttrycks i texten, det som är synligt och tydligt. Med innehållsanalys som kvalitativ ansats går det att synliggöra det centrala i texten, beskriva texten avseende ord, fraser och centrala termer för det som skall studeras, vilket överensstämmer med studiens syfte (Graneheim och Lundman, 2004). Urval På avdelning arbetar totalt 18 sjuksköterskor. En lista med totalt 12 sjuksköterskor som uppfyllde inklusionskriterierna tillhandahölls av gatekeepern, som är föreståndare på den aktuella avdelningen. Sjuksköterskorna grupperades i grupper efter erfarenhet inom sjuksköterskeyrket och alla namn skrevs på en lista efter antal arbetade år som sjuksköterska. Därefter valdes sex sjuksköterskor ut genom att ta vartannat namn som stod på listan. Detta gjordes för att få med sjusköterskor med olika antal års erfarenhet inom sjuksköterskeyrket. Två av sjuksköterskorna har arbetat 0-5 år, två har arbetat 5-10 år och två har arbetat >15 år. Kvale (1997) menar att antalet deltagare i en intervjustudie ska vara proportionerligt till den tid och de resurser som studien disponerar över. Dock rekommenderas fem till 25 informanter. Efter urvalet tillfrågade gatekeepern sjuksköterskorna om deltagande i studien och tidpunkt för intervjun bokades in. En av de sex tillfrågade sjuksköterskorna valde att inte delta i studien och en ersättare valdes ut ur samma erfarenhetsgrupp. Ersättaren valde att delta i studien. Det slutliga urvalet inkluderade fem kvinnliga och en manlig sjuksköterska. Inklusionskriterier/exklusionskriterier Inklusionskriteriet för att delta i studien var; legitimerade sjuksköterskor anställda på den avdelningen, från vilket beställningsuppdraget kom. Endast dagpersonalen tillfrågades att delta i studien. Nattpersonalen exkluderades på grund av att gastroskopier utförs under dagtid och att majoriteten av informationen därmed förmedlas under dagen. Även sjukskrivna och tjänstlediga sjuksköterskor exkluderades. 11

12 Etiska överväganden I enlighet med Helsingforsdeklarationen ansöktes det om tillstånd för att genomföra studien av berörd avdelningschef och den lokala etikprövningsnämnden på Malmö Högskola. Ansökan beviljades av Malmö Högskolas etikprövningsnämnd den 25 oktober 2007, diarienummer HS60-07/770/24. Vid ett avdelningsmöte presenterade sig författarna och gav en kortfattad information om studien. Det betonades att intervjuerna kommer att bandas samt att deltagandet var frilligt och att informanterna när som helst kunde avbryta sin medverkan utan att ge någon förklaring till detta beslut. De deltagande sjuksköterskorna garanterades strikt konfidentialitet, i det att ingen förutom författarna kommer att ta del av det inspelade materialet och att innehållet bara kommer att diskuteras mellan författarna och handledaren. Efter presentationen delades informations- och samtyckesblanketterna ut till de utvalda (Bilaga 1 & 2). De påskrivna samtyckesblanketterna inhämtades personligen av författarna inför varje intervju. Även avdelningsföreståndaren gav sitt samtycke (Bilaga 3). I enlighet med Helsingforsdeklarationen (2002) avidentifierades materialet vid transkriberingen och informanterna kommer i uppsatsen att refereras till som informant 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Numret på informanterna avspeglar inte ordningen av intervjuerna. När studien är avslutad och examensarbetet inlämnat, publicerat och godkänt kommer allt material om och av informanterna att förstöras av författarna. Fram till att allt skriftligt materialet strimlats och alla intervjuband avmagnetiserats kommer de att förvaras hemma hos en av författarna. Inget kommer att återanvändas eller sparas, vilket deltagarna är införstådda med. Datainsamling Intervjuerna dokumenterades genom bandning och utfördes i ett avskilt rum på avdelningen (Helsingforsdeklarationen, 2002). Varje intervju tog mellan minuter och genomfördes inom loppet av två veckor. En av de inledande intervjufrågorna löd: Berätta om förloppet vid din senaste information till en patient inför en gastroskopisk undersökning. Därefter fortsatte intervjun med vägledning av en intervjuguide utformad av författarparet (Bilaga 4). Intervjuguiden utformades med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. Enligt Hartman (2004) används en intervjuguide som hjälp för att diskussionen inte ska lämna området av intresse. Då semistrukturerad intervju valdes, innehöll guiden en översikt av de ämnen som skulle täckas och förslag till frågor (Kvale, 1997). Författarna turades om att göra intervjuerna. Medan den ene intervjuade, satt den andre och lyssnade. När alla frågor hade besvarats i intervjuguiden och intervjuaren var nöjd, tog den andre upp frågor som uppkommit under tiden eller svar som skulle förtydligas och utvecklas ytterliggare. 12

13 Dataanalys Insamlade data har analyserats i olika steg inspirerat av Graneheim och Lundman (2004) och Burnards (1991) metodbeskrivningar avseende innehållsanalys. I anslutning till varje intervjutillfälle transkriberades ordagrant de bandade intervjuerna av intervjuaren. Banden byttes och den andre författaren lyssnade igenom banden med transkriptet framför sig för att rätta till sådant som för den förste varit ohörbart, eller missuppfattats. När samstämmighet uppnåtts lästes texterna sedan igenom upprepade gånger för att fånga helheten och bli familjär med materialet. Samtidigt som texterna lästes igenom hittades centrala begrepp. Genom att utgå ifrån studiens syfte och frågeställningar kunde tillsammans slutligen fem huvudkategorier klassificeras utifrån begreppen. Efteråt klipptes och klistrades det i intervjuerna för att få rätt material under rätt huvudkategori. När all text var på sin plats under huvudkategorierna kodades datan, det vill säga texten reducerades för att göra det väsentliga synligt i texten och sålla bort det som inte var av intresse. De kodade urklippen organiserades efter likheter och återkommande subkategorier. Detta gjordes oberoende av varandra. Efter diskussioner mellan författarna och jämförelse av varandras subkategorier utfördes mindre revideringar till samstämmighet uppnåtts. Intervjutexterna lästes sedan ytterligare en gång för att säkerställa att subkategorierna verkligen speglade innehållet i materialet. Slutligen utökades de kodade urklippen till text och citat ifrån intervjuerna plockades ut som speglade subkategorierna. RESULTAT Resultatet redovisas utifrån de fem huvudkategorier som utkristalliserade sig under analysfasen; Officiellt överlämnande av information, Typ av information, Förberedelser, Lugnande av patient och Förståelse. Under respektive huvudkategorierna redovisas subkategorier vilka belyses av några citat hämtade ur intervjuerna. Sist redovisas bifynd. Överlämnande av information Under denna huvudkategori behandlas subkategorierna; Språkbruk till patienter, Språkbruk till patienter med sjukvårdsutbildning, Muntligt och Hjälpmedel. Språkbruk till patienter Samtliga sjuksköterskor uppger att de försöker använda ett så folkligt och vardagligt språk som möjligt, enkelt och utan konstigheter. Därmed är det inte sagt att det är lätt. För att patienterna skall förstå måste ord som duodenum, endoskop, ventrikel och andra latinska ord samt fackuttryck översättas. Det är ord som sjuksköterskorna använder dagligen på ronder och bland arbetskollegor. Många upplever att de måste tänka på vilket språkbruk de använder varje dag när de pratar med patienterna. Någon menar att de ibland inte hör vad de själva säger, utan att terminologin används utan att de hinner reflektera över det. 13

14 Ja varje dag eftersom ibland är det svårt och översätta det ibland för sig själv. Att vad är det jag menar? (Informant 1)... folk som inte jobbar inom sjukvården, förstår ju oftast inte vad ett endoskop är, eller vad ventrikeln är, duodenum så att då får man ju prata så att dom förstår. (Informant 2) Nej undersökningen heter ju gastroskopi, så det säger man...eeh sen när man ska förklara och beskriva då använder man vanligt språk. Magsäcken och (Informant 4) Så ibland är det så aha vad heter nu det på svenska vissa saker som man tänker på. (Informant 5) Språkbruk till patienter med sjukvårdsutbildning På avdelningen händer det att patienter som själva arbetar inom sjukvården ligger inne. Det framkom i studien att sjuksköterskorna hade dubbla känslor vid möten med annan sjukvårdspersonal. Dels menar de att informationen blir annorlunda, för att de vet ungefär vad man pratar om. Dels använder patienterna som själv jobbar inom sjukvården fackuttryck och medicinska termer och det blir då lätt att göra detsamma själv. De flesta menar att de vet om att de pratar på ett annat sätt till sjukvårdspersonal. Men många menar å andra sidan att är man sjuk så är man sjuk. Då är det inte i egenskap av sitt yrke utan som privatperson man ligger inne och behöver information. Informationen blir då minst lika viktig till dem och det går inte att ta för givet att de vet vad det innebär. Någon betonar att hon tänker aktivt på att använda samma språkbruk som till andra patienter. får man reda på att någon jobbar inom vården så per automatik använder man ett annat språkbruk, men jag tänker på att jag inte ska göra det (Informant 2) det kan nog bli lite annorlunda, för man vet ändå att de vet ungefär vad man pratar om. (Informant 5) när man är patient själv och har en vårdutbildning bakom sig så är det minst lika viktigt att man blir informerad att man inte tar för givet att de vet vad det innebär. (Informant 5) För ibland kan de ju va det att även om de är ehh sjuksköterskor eller så men är man sjuk så e det inte sagt att man kan riktigt eh klara ut fackspråket ändå (Informant 6) 14

15 Muntligt Som en följd av detta blev nästa fråga hur informationen lämnas och uteslutande svarades det; muntlig information. Det var bara en av deltagarna som förutom muntlig information förklarade med hjälp av en schematisk bild på matspjälkningsorganen. Ja, det är muntligt. (Informant 3) Det är muntlig information (Informant 4) Hjälpmedel Enligt sjuksköterskorna finns det inte någon skriftlig patientinformation om gastroskopi på avdelningen. Någon svarade att det finns skriftlig information för röntgen, men den riktade inte sig till patienterna. En sjuksköterska sa uttryckligen att hon inte såg någon funktion med skriftligt material för att det är mindre talande än muntligt. Hon såg mer att ett skriftligt material skulle skrämma upp patienterna. En annan sjuksköterska trodde att hon skulle använda sig av skriftlig information i vissa fall, då patienterna uttryckte fler frågor. En sjuksköterska menade på att det fanns mycket papper som det var redan. Det var bara en av sjuksköterskorna som använde sig av en bild på matspjälkningsorganen. Utifrån bilden beskrevs hur instrumentet leddes ner i magen, var organen sitter och vad det tittas efter. Efteråt fick patienten behålla bilden. Tittar man i vår rutinpärm så står det liksom bara det här med fasta 6 timmar innan, och det är ju mer information till oss än vad det är till patienten. (Informant 1) Och oftast är ju dom papperna någon annanstans än där man själv är. Många expeditioner och mycket papper som det är. (Informant 1) om man märker att det är en sådan patient som har väldigt mycket frågor och varje gång man kommer in där så frågar dom igen, då är det jättebra att lämna en skriftlig information (Informant 2)..oftast är den skriftliga informationen mindre talande än den muntliga, för att en muntlig information som ställer dom direkta frågor får direkta svar (Informant 4) Det finns säkert någonting på röntgens hemsida. (Informant 5) Oftast bilden säger så mycket så att det fastnar lite lättare när man berättar och pekar själv va (Informant 6) 15

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

SJUKSKÖTERSKA=PEDAGOG?

SJUKSKÖTERSKA=PEDAGOG? Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKA=PEDAGOG? En empirisk studie om hur sjuksköterskan uppfattar sin pedagogiska roll Malin Bjurgren Anna Leuhusen Examensarbete Kurs VT 02 Sjuksköterskeprogrammet Juni 2004

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

Allmän omvårdnad i administration/ledarskap Allmän omvårdnad i statistik

Allmän omvårdnad i administration/ledarskap Allmän omvårdnad i statistik Allmän omvårdnad Provmoment: Allmän omvårdnad i administration/ledarskap Allmän omvårdnad i statistik 25,5 högskolepoäng Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK08/TEN 4 Namn: (Ifylles av student) Personnummer:

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius Rådgivningssamtalet Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA 2011 Lena Runius lena.runius@inera.se Inera AB Inera utvecklar säkra och innovativa lösningar som ökar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!!

Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!! Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet Författare: HanifeRexhepi,HögskolanSkövde ÅsaCajander,UppsalaUniversitet Rose>MharieÅhlfeldt,HögskolanSkövde IstoHuvila,UppsalaUniversitet Skövdenovember2015

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Vi måste tala med varandra!

Vi måste tala med varandra! Vi måste tala med varandra! En metod för att arbeta med bemötande- och kommunikationsfrågor gentemot patienter och varandra. Karin Olsson, Verksamhetsutvecklare Hud- och könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset,

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla

Läs mer

Presentationsteknik Tips och råd

Presentationsteknik Tips och råd Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite? Fruit For Management FFM 2015 1 Är du nervös? Alla är nervösa inför ett framträdande Det som skiljer bu eller bä är hur man hanterar anspänningen

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM Birgitta Lagercrantz, Barn- och Ungdomskliniken, Växjö Åsa Persson, Barn- och ungdomskliniken, Kristianstad BAKGRUND Magisteruppsats Astma-

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Undersökning av tjocktarmen - Koloskopi eller Sigmoideoskopi

Undersökning av tjocktarmen - Koloskopi eller Sigmoideoskopi 1 Undersökning av tjocktarmen - Koloskopi eller Sigmoideoskopi Checklista En vecka före undersökning Undvik: Kiwi, vindruvor, tomat, ärtor, bönor, majs, fullkornsbröd, linfrö, müssli och nötter, det stoppar

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Att tvingas genomföra ett rökuppehåll i samband med operation

Att tvingas genomföra ett rökuppehåll i samband med operation Att tvingas genomföra ett rökuppehåll i samband med operation - Rökares upplevelser Länk till uppsats D-uppsats, Vårdvetenskap Eva Åkesson Bakgrund Tobak ur ett globalt perspektiv Tobaksanvändande i Sverige

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Sjuksköterskeprogrammet 120p Kurs VOC 453 VT 2006 Examensarbete 10 poäng SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

Magnus Åberg Kulturvetenskapliga metoder, KVGA

Magnus Åberg Kulturvetenskapliga metoder, KVGA Intervjuer Magnus Åberg Kulturvetenskapliga metoder, KVGA03 2011-09-09 Idag När är intervjuer bra att ha, och hur kan man använda dem? Förbereda intervjuer Göra intervjuer Transkribera intervjuer Forskningsetik

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Anna Björkdahl i samarbete med PIVA, M48 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, 2005. - 1 - Innehåll Bältesläggning: utförande och omvårdnad...4

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Mäns upplevelse i samband med mammografi

Mäns upplevelse i samband med mammografi CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-14 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD KONTAKT MED LÄKARE OCH ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL vid förändring

Läs mer

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Utbildningskompendium för delegeringsutbildning Del 1 Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp att ta emot en delegering. Att

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION ÖVERSIKT 1. Verbal kommunikation 2. Effektiv kommunikation Definition Muntlig kommunikationinnebärkommunikationvia

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA Lena Runius

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA Lena Runius Rådgivningssamtalet Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA 2012 Lena Runius lena.runius@inera.se Länk till E-utbildningen samtalsprocessen http://www.inera.se/invanartjanster/1177-

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Yttrande över förslag till Patientlag

Yttrande över förslag till Patientlag TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2013-04-16 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Omsorgsnämnden Yttrande över förslag till Patientlag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer