ÖRON-NÄSA-HALS. Öron-, näs- och halssjukdomar. Öronvärk. Öron-, näs- och halssjukdomar 595 Munhålans sjukdomar 609

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖRON-NÄSA-HALS. Öron-, näs- och halssjukdomar. Öronvärk. Öron-, näs- och halssjukdomar 595 Munhålans sjukdomar 609"

Transkript

1 Öron-, näs- och halssjukdomar 595 Munhålans sjukdomar 609 Öron-, näs- och halssjukdomar EVA ELLEGÅRD, KUNGSBACKA SJUKHUS, KUNGSBACKA KRISTIAN ROOS, LUNDBY SJUKHUS, GÖTEBORG INLEDNING Diagnostiken av sjukdomar inom ÖNH-regionen sker till största delen genom anamnes och klinisk undersökning. Valet står därefter mellan att behandla med läkemedel, något annat eller inget alls. Många infektioner inom ÖNH går över av sig själva, men en stor andel av all antibiotika som skrivs ut i öppen vård har en ÖNHdiagnos som grund. Nedanstående framställning utgår från nio vanliga ÖNH-symtom. Undersökning av örat Diagnostiken vid öronvärk förutsätter inspektion av trumhinnan och att rörligheten undersöks med pneumatisk otoskopi. Undersökningen försvåras av smal hörselgång eller vax och om patienten inte är stilla. Otomikroskopi är överlägset och ger dessutom möjlighet att rensa hörselgången från vax eller sekret. LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB Öronvärk Akut mediaotit Öronvärk är den vanligaste orsaken till att barn söker läkare och ca besök/år resulterar i diagnosen akut mediaotit, oftast hos barn mellan 1 och 2 års ålder. Mer än hälften av alla barn har haft otit före 5 års ålder. Stora mängder antibiotika förskrivs, framför allt till de 5% av barnen som är otitbenägna, dvs har haft minst 3 otiter under ett halvår eller minst 6 under ett år. Barn med den första otiten före 6 månaders ålder eller mer än 2 otiter före 1 års ålder löper ökad risk att bli otitbenägna. Faktorer som kan öka risken för upprepade otiter är allergi, rökning i hemmet, vistelse i stora barngrupper, immunbrist, kort amningstid samt förändrad bakteriell normalflora (som är en viktig del av infektionsförsvaret) i de övre luftvägarna. Mediaotit hos vuxna är mindre vanligt. En akut varig otit föregås som regel av en virusinfektion som försämrar slemhinneförsvaret, ger ödem i örontrumpeten och hämmar 595

2 ANTIBIOTIKAVAL Akut mediaotit enligt konsensusrapport 2000 FÖRSTAHANDSVAL Penicillin V, 50 mg/kg kroppsvikt fördelat på 2 3 doser/dygn i 5 dagar VID PENICILLINALLERGI Erytromycin, 40 mg/kg kroppsvikt fördelat på 2 3 doser/dygn i 7 10 dagar VID TERAPISVIKT Om inte otiten blivit bättre trots minst 3 dygns antibiotikabehandling ges amoxicillin, 50 mg/kg kroppsvikt fördelat på 2 3 doser/dygn i 10 dagar. VID RECIDIV Om ny otit inom 1 månad ges penicillin V eller amoxicillin i 10 dagar VID PENICILLINALLERGI OCH TERAPISVIKT/RECIDIV VID PENICILLINALLERGI OCH RECIDIV Trimetoprim-sulfa i 10 dagar Författarna rekommenderar trimetoprim-sulfa i 10 dagar ciliefunktionen så att en bakteriell infektion kan etablera sig i mellanörat. De vanligaste bakterierna är pneumokocker och Haemophilus influenzae. Pneumokocker har i stora delar av världen nedsatt känslighet mot vissa antibiotika, men i Sverige är vi relativt förskonade ca 5% av stammarna (viss geografisk variation) har nedsatt känslighet, men resistens är sällsynt. H. influenzae är betalaktamasbildande i ca 8% av fallen. Moraxella catarrhalis, som till nästan 100% är betalaktamasbildande, förekommer vid ca 10% av otiter. Betahemolytiska streptokocker förekommer vid ca 5% av otiter. Huvudsymtomet vid akut mediaotit är öronvärk, men ju yngre barnet är, desto mer diffusa är symtomen. Vid varig otit är trumhinnan rodnad eller blek, buktande och orörlig. Vätska i hörselgången och snabbt minskad smärta tyder på perforation. Röd trumhinna kan också bero på virusorsakad eller tidig bakteriell otit (= simplexotit) eller att barnet skriker vid undersökningen. Det finns då inget var i mellanörat och trumhinnan är rörlig. Det är angeläget att försöka minska antibiotikakonsumtionen vid öronvärk. Höjd huvudända och analgetika är den initiala behandlingen. Det är bara vid varig mediaotit som man behöver överväga att ge antibiotika. Noggrann diagnostik vid öronvärk ger således de bästa förutsättningarna för att kunna avstå från behandling. Det är en ständigt pågående diskussion om i vilken utsträckning barn med akut varig mediaotit behöver antibiotika. Detta beror bl a på att det är svårt att hitta jämförande invändningsfria studier vid olika behandlingsstrategier. En grupp barn som oftast exkluderas ur dessa studier är barn < 2 år. Dessa mindre barn anses också ha en ökad risk för komplikationer. Därför skall barn < 2 år med varig mediaotit behandlas med antibiotika. I konsensusrapporten från år 2000 anges att man kan avvakta med antibiotika till barn > 2 år med en enstaka varig akut mediaotit, som inte är perforerad. Förutsättningen är också att barnet inte är allmänpåverkat och att det finns möjlighet att komma i kontakt med vårdgivare om barnet inte blir bättre, eller skulle bli sämre. Enligt dessa rekommendationer skall också barn med återkommande akuta mediaotiter, immunbrist, immunosuppressiv behandling, missbildningssyndrom, kromosomrubbningar, allvarlig grundsjukdom, resttillstånd efter skall- 596 LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB

3 ÖRON-, NÄS- OCH HALSSJUKDOMAR basfrakturer eller barn som har opererats i örat (gäller inte plaströr) antibiotikabehandlas. Nasofarynxodling tas vid upprepade recidiv eller vid terapisvikt. Otit som inte svarar på antibiotika eller som fortsätter att recidivera remitteras till ÖNH-specialist för ställningstagande till paracentes eller plaströr. Profylaktisk antibiotikabehandling bör inte ges pga risken för resistensutveckling. Kontroll av hörsel och trumhinnestatus bör ske ca 3 månader efter en mediaotit hos ett barn. Akut mediaotit med komplikationer Mastoidit är ett sällsynt tillstånd, som skall misstänkas vid otit med ihållande värk, igensvullen hörselgång, utstående ytteröra samt rodnad och ömhet bakom örat. Detta skall föranleda akut remiss till ÖNH-specialist. De flesta mastoiditer orsakas av pneumokocker. Vid balanspåverkan, facialispares eller meningit, med samtidig patologi i mellanörat skall ÖNHklinik konsulteras. Barotrauma Om tryckutjämningen via örontrumpeten fungerar dåligt kan tryckförändringar vid flygning eller dykning göra så att trumhinnan dras inåt, vilket ger smärta och i svårare fall även blödning och perforation (se även Tabell 1, s 598) Kronisk otit Långvarigt undertryck i mellanörat eller upprepade akuta otiter kan resultera i kvarstående perforation, adhesiv trumhinna eller kolesteatom. Patienter med retraktioner eller perforationer där kolesteatom kan utvecklas bör kontrolleras av, eller i samråd med, ÖNH-specialist. Rörotit Då mellanörat i ett plaströrsbehandlat öra drabbas av infektion kan smärta förekomma initialt, därefter rinner varet via röret ur örat. Terracortril med Polymyxin B örondroppar i 7 10 dagar är första behandling. Undertryck i mellanörat Undertryck i mellanörat är det vanligaste följdtillståndet efter en akut otit. Minskad ventilation via örontrumpeten gör att trumhinnan blir indragen och får nedsatt rörlighet. Vätska kan bildas i mellanörat (sekretorisk mediaotit). Örontrumpeten kan även påverkas av slemhinnesvullnad vid ÖLI eller allergi, stor adenoid eller, mycket sällsynt, tumör. Patienten kan också ha för vana att sniffandas; korta inandningar med stängd mun. Trycket i mellanörat normaliseras oftast spontant, men det kan ta lång tid, speciellt hos barn. Undertryck kan ge öronvärk, särskilt nattetid. Hörselnedsättning kan förbättras genom tryckutjämning med Valsalva manöver, som främst hos barn underlättas av hjälpmedel, t ex näsballong (finns på Apotek). Läkemedel är inte indicerade. Plaströr skall övervägas vid socialt handikappande långvarig hörselnedsättning eller då trumhinnan är mycket indragen med tendens till adhesion. LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB Extern otit Kroniskt eksem i hörselgången sekundärinfekteras lätt genom att patienten kliar sig i örat. Flitigt badande är en annan vanlig orsak till extern otit, särskilt om vatten hamnar innanför en vaxpropp eller benutväxter i hörselgången (exostoser). Infektion kan även utgå från en furunkel i hörselgången. Huvudsymtomet vid extern otit är öronvärk, som kan bli mycket intensiv, ibland kombinerad med sekretion. Hörselgången är rodnad och kan vara svullen. Tragusömhet finns nästan alltid. Förstahandsbehandling är rensugning och lokal behandling med kortisondroppar med eller utan antibiotika. Alsolsprittamponad, som hålls fuktad några dygn, eller tamponad indränkt i Terracortril med Polymyxin B droppar minskar svullnad, så att det blir möjligt att suga rent. I svåra fall kan infektionen gå ut på ytterörat (se Svullet ytteröra, s 598). Vid kroniska besvär kan man ibland se svamp vid inspektion av hörselgången i form av 597

4 Tabell 1. Akut hörselnedsättning. Hörselgången rengörs först från vax/främmande kropp. Trummhinnestatus Trolig diagnos Förstahandsbehandling Indragen/orörlig/vätska bakom trumhinnan Undertryck i mellanörat Tryckutjämna, Valsalva/näsballong, sniffandningsförbud, se s 597. Rodnad/pus/perforation Akut mediaotit Se s 595. Normal Plötslig dövhet (virus?, Borrelia?) Konsultera ÖNH-specialist. Akustiskt trauma Vila örat (öronpropp i 1 vecka). Skallbasfraktur Konsultera ÖNH-specialist. Hematotympanom (blod bakom trumhinnan) Kan inte ses pga svullen hörselgång Efter trauma; skallbasfraktur Efter barotrauma; slemhinneblödning Extern otit Konsultera ÖNH-specialist. Kontroll efter 1 månad. Rensugning, Terracortril med Polymyxin B örondroppar, Alsolsprittamponad, se s 597. Torr perforation Traumatisk perforation Överväg antibiotikaprofylax vid kontamination (Terracortril med Polymyxin B örondroppar eller penicillin V (otitdos). Kontroll med hörseltest efter 1 månad. svarta eller vita svampsporer. Efter rensugning ges då lokalt antisvampmedel. ÖNH-specialist bör konsulteras om besvären är långdragna, terapiresistenta eller ständigt återkommande. Pseudomonas kan då vara orsaken till infektionen. Profylax är viktigt undvik vatten, tvål och schampo i örat, peta aldrig. Cave tops! Zoster oticus Herpes zoster i hörselgången kan vara en svår differentialdiagnos gentemot extern otit, men bör misstänkas särskilt vid blåsbildning och behandlas med antivirala läkemedel peroralt (se kapitlet Hudsjukdomar, s 318). Vaxpropp Vaxpropp kan ge öronvärk genom att den skaver i hörselgången eller ger extern otit. Vaxpropp kan också ge hörselnedsättning eller yrsel. Rensugning eller spolning av hörselgången underlättas av förbehandling med vaxlösande örondroppar. Bettdysfunktion/käkledsbesvär Vid öronvärk då hörselgång och trumhinna ser normala ut skall bettdysfunktion eller sjukdom i käkled misstänkas, framför allt hos vuxna. Ofta finns anamnes på tidigare käkledsbesvär, tandgnissling eller bettpressning. Man finner palpationsömhet motsvarande tuggmusklerna eller över käklederna då patienten gapar. Akut hörselnedsättning Hörselgången rengörs från vax/främmande kropp. Se i övrigt översikten i Tabell 1, ovan. Svullet ytteröra Erysipelas Erysipelas på ytterörat ger smärta, rodnad och svullnad. Ett litet sår eller ett hörselgångseksem kan vara inkörsporten för streptokocker och stafylokocker, varför flukloxacillin bör användas i första hand. Infektion efter håltagning i örat är inte ovanligt och den kan bli mycket ful och långdragen med smältning av broskvävnad perikondrit. Remittera till ÖNH-klinik om örat är mycket svullet eller vid allmänpåverkan, speciellt vid nedsatt immunförsvar. Borrelialymfocytom Borrelialymfocytom gör enbart örsnibben blåröd och svullen. Det är en klinisk diagnos, men 598 LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB

5 ÖRON-, NÄS- OCH HALSSJUKDOMAR Tabell 2. Olika diagnoser, orsaker och åtgärder/behandling vid heshet Diagnos a Orsak Åtgärder/Behandling Akut laryngit ÖLI Skonröst, rökförbud och eventuellt hostdämpande medel Kronisk laryngit Rökning/annan toxisk inhalation Rökstopp/exponeringsstopp Gastroesofageal reflux Syrahämmare Stämbandsödem Rökning Rökstopp Stämbandscancer Rökning Rökstopp, strålning och/eller operation Observera! Vid heshet > 3 veckor skall stämbanden inspekteras i sin helhet. För att utesluta cancer krävs ofta fiberlaryngoskopi och eventuellt stroboskopi och provexcision. a. Andra tillstånd som ger heshet är stämbandsknutor, -polyper, -papillom, felaktig röstanvändning, försvagade stämband hos äldre och nervskador. Röstterapi är en viktig del i behandlingen av larynxsjukdomar. serologi är oftast positiv. Barn < 8 år behandlas med penicillin V, 25 mg/kg kroppsvikt 3 gånger/dag, barn 8 12 år med doxycyklin 4 mg/kg kroppsvikt/dag och patienter > 12 år med doxycyklin 200 mg 1 gång/dag i 14 dagar. Hematom Hematom på ytterörat skall tömmas och komprimerande förband anbringas. Upprepade traumata (brottare) eller felaktigt handläggande kan resultera i blomkålsöra. Aterom Aterom förekommer oftast på örsnibben, som blir svullen. Vid infektion tillkommer rodnad och värmeökning. Halsböld Peritonsillit uppkommer oftast i samband med tonsillit. Infektionen når den luckra vävnaden ovanför tonsillen och kan bilda en abscess. Abscesser bakom eller nedom tonsillen är mycket ovanliga. Symtomen på peritonsillit är tilltagande ensidig svalgsmärta, grötigt tal, svårigheter att gapa och svälja samt ofta feber. Man finner en rodnad och svullnad ovanför ena tonsillen. Bölden lokaliseras med provpunktion, incideras och debrideras dagligen. Initialt är detta oftast en streptokockinfektion, som behandlas med penicillin V, 25 mg/kg kroppsvikt 2 gånger/dag i 10 dagar. Klindamycin i 10 dagar rekommenderas om en abscess har bildats, eftersom den sannolikt innehåller anaeroba betalaktamasbildande bakterier. Vid den första peritonsilliten hos barn respektive den andra hos vuxen bör tonsillektomi övervägas. Den kan göras akut under antibiotikaskydd. Heshet Även små förändringar på stämbanden orsakar oftast heshet. Se vidare i Tabell 2, ovan. Ont i halsen Akut ont i halsen är ett symtom vid virusorsakad ÖLI samt vid tonsillit/faryngotonsillit (se kapitlet Luftvägsinfektioner, s 569). LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB Epiglottit Vid epiglottit ger H. influenzae en rodnad och svullnad av epiglottis med tilltagande sväljningssmärtor, feber, påverkat allmäntillstånd (sepsis) och inspiratorisk stridor som kan leda till akut andningsstopp. Patienter med misstanke om epiglottit skall omgående till sjukhus. Transporten skall ske i samråd med mottagaren och på ett sådant sätt att det finns möjlighet att trygga andningsvägarna och eventuellt påbörja terapi. 599

6 Epiglottit är idag sällsynt hos barn efter att allmän vaccination mot H. influenzae infördes Vuxenepiglottit är oftast mindre dramatisk, men den är en viktig differentialdiagnos vid smärta i halsen. Ibland kan enbart en svullnad av arybrosken föreligga, vilket sällan hotar andningsvägarna på ett lika dramatiskt sätt, men som ändå i regel kräver inläggning på sjukhus. Aftösa sår Aftösa sår kan sitta i svalget eller på gombågarna och ge en intensiv värk i halsen (se kapitlet Vanliga sjukdomar i munhålan, s 609). Främmande kropp Fiskben fastnar oftast i tonsillregionen eller ner mot tungbasen. Den synliga delen av benet kan vara mycket diskret. Patienten kan som regel ange sida och benet extraheras med tång. Även ben från kött eller fågel förekommer, men de fastnar oftast längre ner i halsen. Vissa läkemedel kan fastna i svalget och ge upphov till smärtsam inflammation. Då är anamnesen sällan så tydlig som vid andra främmande kroppar. Svampinfektion Svampinfektion i munhåla och svalg ses vid behandling med inhalationssteroider, i samband med antibiotikabehandling och vid nedsatt immunförsvar. Symtomen är beläggning, smärta och rodnad i svalget ner mot larynx. Behandling, se kapitlet Vanliga sjukdomar i munhålan, s 611. Malignitet Malignitet skall misstänkas vid tilltagande smärta i halsen under längre tid. Reaktiva lymfkörtelinflammationer Reaktiva lymfkörtelinflammationer på halsen i samband med ÖLI är ömmande, solitära eller multipla resistenser som går i regress efter att infektionen klingat av. Kvarstående adeniter som är < 2 cm och förskjutbara till hud och underlag hos en för övrigt frisk individ är som regel benigna. Remittera vid tveksamhet för finnålspunktion. Primärinfekterade lymfkörtlar Primärinfekterade lymfkörtlar kan vara angripna av bakterier (t ex streptokocker, stafylokocker, anaerober) eller virus (t ex EBV, CMV, HIV) från de övre luftvägarna. Atypiska mykobakterier ger hos barn en oftast solitär adenit som sakta tillväxer, blir adherent och rodnad utan att ge allmänsymtom. TBC kan debutera med adenit på halsen. Metastaser och malignt lymfom (se kapitlet Hematologiska maligniteter, s 216) är andra orsaker till förstorade lymfkörtlar. Halscysta Lateral halscysta utvecklas från gälbåge, ligger i övre tredjedelen av framkanten på m. sternocleidomastoideus och debuterar oftast i 20-årsåldern i samband med infektion. Medial halscysta utgår från rest av ductus thyreoglossus, sitter i medellinjen, fäster i tungbenet och debuterar oftast i 5 6-årsåldern i samband med ÖLI. Lipom och aterom Lipom består av fettceller och är oftast svåravgränsat, mjukt och degigt. Aterom utgår från en talgkörtel och är adherent till huden. Svullen kind Knuta på halsen Beträffande tyreoidea se kapitlet Tyreoideasjukdomar, s 491. De stora spottkörtlarna kan pga spottstenar eller trånga utförsgångar svullna i anslutning till måltid. Vid sekundärinfektion tömmer sig illasmakande varig sekretion ur utförsgången. Detta 600 LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB

7 ÖRON-, NÄS- OCH HALSSJUKDOMAR Tabell 3. Sjukdomar i näsa bihålor Kommentar samt ytterligare symtom/kännetecken Sannolik diagnos Förstahandsbehandling Nästäppa Sekretion Nysningar Klåda Smärta A A A I samband med ÖLI Akut rinit Se kapitlet Luftvägsinfektioner, s 567; koksaltsköljningar, avsvällande nässpray O O A Komplikation till ÖLI + ensidig värk, illaluktande purulens, vargata Akut purulent sinuit Som ovan + analgetika + penicillin V 25 mg/kg kroppsvikt 2 gånger/dag i 10 dagar O O A Komplikation till ÖLI, hos barn svullnad och rodnad i Akut etmoidit Konsultera ÖNH-klinik mediala ögonvrån O Näsvingeinsufficiens Anatomiskt hinder Mekaniska vidgare O O Fyllnadskänsla i ansiktet, återkommande långdragen sekretion Näspolypos Nasal steroid A O hos barn, ensidigt, eller spädbarn med sugproblem Koanalatresi Remiss till ÖNH-specialist, akut om spädbarn A O hos barn, med illaluktande sekretion, nästan alltid ensidigt Främmande kropp Avsvällning, inspektion, extraktion A O hos barn, bilateralt, ej allergi Adenoid Remiss till ÖNH-specialist för ställningstagande till abrasio A O O O Bilateralt, allergi Allergisk rinit Allergeneliminering, antihistamin peroral/nasal, nasal steroid, kromoglikat A O O Bilateralt, ej allergi Idiopatisk rinit Koksaltsköljningar, nasal steroid O Bilateralt, krustabildning, ofta blodigt sekret Torr nässlemhinna Koksaltsköljningar, näsolja, näspetningsstopp O O O Blodig sekretion, ofta ensidigt Tumör, systemsjukdom Remiss till ÖNH-specialist A O Trauma Septumhematom Akut till ÖNH-specialist A Långvarig användning av avsvällande nässpray Rhinitis medicamentosa Utsättning, koksaltsköljningar, eventuellt nasal steroid A O Graviditet Graviditetsnästäppa Koksaltsköljningar, näsolja, näsvingevidgare, inte avsvällande nässpray A Trauma Likvorläckage Akutkonsultation med ÖNH-klinik A Klar sekretion, bilateralt, hos äldre Idiopatisk rinit Nasal ipratropiumbromid A= Symtomet förekommer alltid, O = Symtomet förekommer ofta. LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB 601

8 drabbar särskilt äldre med lågt vätskeintag. Förstahandsbehandling är salivstimulering, penicillin V, 1,6 2 g 2 gånger/dag i 10 dagar. Vid svår infektion och allmänpåverkan kan intravenös antibiotikabehandling behövas. Stenar kan oftast ses på slätröntgen, men då alla inte är röntgentäta kan sialografi behövas i utredning inför eventuell kirurgi. Sten i parotiskörteln är förhållandevis ovanligt. Spottkörtlarna kan också infekteras med paramyxovirus ( = påssjuka ), CMV eller coxsackie A-virus. Långdragen dubbelsidig svullnad av parotiskörtlarna förekommer vid såväl bulimi som alkoholism. Spottkörteltumör ger en mer lokaliserad svullnad i kinden eller bakom örat. Pleomorft adenom är vanligaste tumör, som diagnostiseras med finnålspunktion. Tandinfektion kan ge svullnad, ömhet och rodnad i övre eller nedre delen av kinden och kan utvecklas till abscess. Furunkel i näsregionen innebär risk för venös spridning intrakraniellt och skall behandlas med flukloxacillin. Sjukhusvård skall övervägas vid samtidig feber eller huvudvärk. Nästäppa Näsandningen har stor betydelse för samspelet mellan övre och nedre luftvägar. Näsans rening, anfuktning och temperering av inandningsluften är viktig för lungorna. Nyligen har man funnit att kväveoxid produceras i bihålorna och vid näsandning transporteras till lungorna, där kärltonus påverkas. Munandning ger snarkning, som i sin tur också kan påverka hjärtkärlsystemet. Övre och nedre luftvägar drabbas ofta samtidigt av liknande sjukdom, t ex rinit astma. Tobaksrök har påtagligt negativa effekter på slemhinnan i andningsvägarna. Infektiös rinit vid ÖLI Se kapitlet Luftvägsinfektioner, s 567. Undersökning av näsan Vid främre rinoskopi ser man de främre nedre delarna av näsan. För att se längre in använder man avsvällande näsdroppar, vid behov kombinerat med lokalanestesi, applicerad med sprayflaska eller på bomullstussar eller -pinnar som får sitta i näsan i minuter. En fullständig undersökning av näsan kräver endoskop. Nässköljning med koksaltlösning 5 dl vatten + 1 tsk (knappt) salt. Låt spädbarn ligga på rygg och töm en 1 ml-spruta i varje näsborre. Större barn och vuxna står framåtlutade över ett handfat och drar in ur kupad hand. Man kan också använda en 20 ml spruta samt adapter till Apotekets Dosspruta Universal. Sinuit Smärta från bihålorna är inte liktydigt med antibiotikakrävande bakteriell sinuit. Svullnad i näsan kan i sig orsaka smärta, som projiceras över bihålorna. Slemhinnesvullnad kan också stänga till bihålan och då den instängda luften resorberas uppstår ett undertryck, som kan ge smärta. Större tryckförändringar i samband med flygning eller dykning kan ge blödning i en dåligt ventilerad bihåla. Misstanke om bakteriell sinuit som komplikation till ÖLI är en mycket vanlig anledning till sjukvårdskontakt. I de flesta fall är det en svår diagnos att ställa kliniskt. Ensidig värk, ensidig purulent sekretion, vargata och att patienten upplever att det luktar/smakar illa har högt diagnostiskt värde. Ultraljud är ett gott verktyg i vana händer. Detsamma gäller punktion med spolning, som är det säkraste sättet att få diagnos och dessutom lindring. Inläggning av plastkateter (Sinoject) är ett enkelt sätt att ge möjlighet till upprepade spolningar. Om pati- 602 LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB

9 enten uppvisar kliniska tecken med högt diagnostiskt värde och röntgen visar heltät bihåla eller vätskenivå, är det med stor sannolikhet en bakteriell sinuit. Slemhinneförtjockning ses dock på röntgen även vid ÖLI. Patienter med återkommande förment purulenta sinuiter bör röntgas före antibiotikabehandling. Smärta från bihålorna som enda sinuitsymtom behandlas med högläge, avsvällande nässpray, koksaltsköljningar och analgetika. Bakteriell sinuit kan dessutom kräva antibiotika, i första hand penicillin V, 25 mg/kg kroppsvikt (för vuxna 1,6 2 g) 2 gånger/dag i 10 dagar (beträffande gravida, se Faktaruta, nedan); till pcallergiker ges tetracyklin. Vid terapisvikt bör diagnosen ifrågasättas och patienten röntgas om det inte är gjort. Terapisvikt kan bero på att bakterierna är resistenta mot insatt antibiotika eller att tillräckligt med antibiotika inte nått den infekterade vävnaden. Byt till amoxicillin + klavulansyra eller tetracyklin och överväg käkspolning. Odling är endast meningsfull på aspirat från en punkterad bihåla. Pneumokocker och H. influenzae är de vanligaste patogenerna vid akut sinuit, men M. catarrhalis och betahemolytiska streptokocker förekommer. Om sinuiten varat länge eller orsakats av tandinfektion dominerar anaerober. Kliniskt är det av större värde att indela sinuiter efter orsak snarare än duration. Orsaker till sinuit: 1. Komplikation till ÖLI. Se ovan. 2. Näspolyper. Enstaka polyper kan vara sekundära, men diffus polypos engagerar såväl näsan som bihålorna och kan ge utbredda röntgenförändringar även i infektionsfritt skede (se Näspolypos, nedan). 3. Tandinfektion. Parodontit eller rotspetsinfektion kan ge sinuit som enda besvär! Dentalt empyem i en käkhåla har en karakteristisk stinkande lukt. Sinuiten läker inte förrän, den ibland svårfunna, orsaken är åtgärdad. 4. Tumör i bihåla eller nästumör som stänger till ostiet ger oftast långsamt tilltagande smärtor. ÖRON-, NÄS- OCH HALSSJUKDOMAR LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB 5. Ansiktsfraktur kan ge kvarstående blockering av en sinusöppning med återkommande sinuiter som följd. Detta kan åtgärdas med kirurgi. 6. Hyperreaktiv nässlemhinna kan ge ökad tendens till sinuit (se Idiopatisk rinit, s 604). 7. Immunsuppressiv behandling, annan immundefekt och graviditet kan medföra att de vanliga sinuitsymtomen inte uppträder. Nästäppa kan då vara det enda symtomet på sinuit. Använd ultraljud, röntgen och käkspolning frikostigt på dessa patienter. Det är viktigt att beakta värdfaktorer som minskar motståndskraften mot infektion. En vanlig sådan kan vara diabetes, en ovanlig är ciliedefekt. Antibiotika till gravida Gravida behöver, pga ändrad farmakokinetik, högre doser av betalaktamantibiotika (penicilliner, cefalosporiner). Det gäller särskilt vid sinuit, där rutindosering ger liten marginal för att uppnå adekvat vävnadskoncentration. Höj dygnsdosen 1,5 gånger genom att öka antalet dostillfällen! Etmoidit uppstår hos vuxna oftast i samband med maxillarsinuit och behandlas som sådan. Hos barn kan etmoidit uppträda som ett isolerat tillstånd med risk för snabb spridning till orbita och vidare intrakraniellt. Ett barn med ensidig rodnad och svullnad i mediala ögonvrån, efter en ÖLI som inte ger sig, skall därför akut till sjukhus för CT-undersökning och intravenös antibiotikaterapi. Isolerad frontal- eller sfenoidalsinuit är ovanligt, ger smärta, verifieras med röntgen (vätskenivå eller heltät bihåla) och bör handläggas i samråd med ÖNH-specialist. Näspolyper Vid långvarig nästäppa, fyllnadskänsla i ansiktet, nedsatt luktsinne och återkommande långdragna sekretionsperioder bör näspolypos 603

10 misstänkas. Vid endoskopi ses näspolyper hos 3% av vuxna svenskar, varav många dock är symtomfria. Polyper är gråbleka, minskar inte i storlek efter behandling med avsvällande lösning, saknar känsel och är lättrörliga (prova med bomullspinne). Detta till skillnad från näsmusslor (som de ofta förväxlas med), som är rosa- till blåröda, kan svällas av, har känsel och är fasta. Oftast krävs endoskopi för diagnos, eftersom polyper måste uppnå en ansenlig storlek för att synas vid främre rinoskopi. Polypos engagerar såväl näs- som bihåleslemhinnorna och de flesta polyper utgår från området kring mellersta näsgången. Ensidiga och enstaka polyper är oftast sekundära till inflammation i näsa bihålor av annan orsak (se Sinuit, ovan) och skall biopseras för att utesluta papillom eller malignitet. Vid Samters triad; näspolypos, ASA-intolerans och astma, är polyperna mer svårbehandlade. ASAintoleranta bör undvika NSAID och vissa livsmedelstillsatser (tartrazin, bensoesyra, sorbat, glutamat) samt utesluta lingon, hjortron och blåbär ur kosten. Barn med näspolypos skall utredas avseende cystisk fibros, immunbrist och ciliedefekt. Polypos behandlas i första hand med nasal steroid, som oftast minskar nästäppa och sekretion och kan förbättra luktsinnet. Rätt administreringsteknik är viktig, så att läkemedlet når området kring mellersta näsgången. Förbättringen kommer långsamt och behandlingen bör utvärderas efter ca 6 veckor. Recidivtendensen är stor, varför medicineringen ofta blir livslång. Sekret avlägsnas med koksaltsköljningar. Vid varigt sekret ges antibiotika frikostigt med inriktning på H. influenzae. Om lokal steroid inte räcker kan man dessutom ge en peroral steroidkur, som ofta även dramatiskt förbättrar luktsinnet. Behandlingen bör ske i samråd med ÖNHspecialist, som även kan ta ställning till om kirurgi är indicerat. Vid enstaka polyp är kirurgi däremot förstahandsbehandling och patienten blir ofta botad. Allergisk rinit Vid tydlig anamnes på exponeringsutlöst rinit med klåda, nysningar, rinnsnuva och nästäppa, ofta även ögonbesvär, kan man inleda behandling utan vidare utredning. Är den anamnestiska kopplingen till något agens mindre tydlig, t ex vid nästäppa året runt, inleds en utredning med serologi av screeningtyp för luftvägsallergen. Om serologin är positiv, eller vid samtidig anamnes på annat luftvägsallergen, utförs pricktest eller riktad serologisk diagnostik. Den lokala tillgången till olika analysmetoder påverkar förstås utredningsgången. Grundläggande behandling är att minimera exponering för aktuellt allergen, t ex genom att undvika pälsdjur eller att inte torka tvätten ute under pollensäsong. Samtidig allergisk konjunktivit och astma är av betydelse för valet av övrig behandling. I första hand kan man välja mellan peroral eller nasal antihistamin, nasal steroid eller natriumkromoglikat, se Tabell 4, s 605. Långvariga besvär med påtaglig nästäppa motiverar nasal steroid, eventuellt med tillägg av peroral antihistamin. För vuxna med kortvariga men svåra besvär som inte svarar på ovanstående kan man överväga en peroral steroidkur, t ex prednisolon 5 10 mg på morgonen i 1 2 veckor. Vid dålig effekt bör man, om patienten tagit medicinen på adekvat sätt (både beträffande administreringsteknik och dostillfällen), ifrågasätta diagnosen och vid tveksamhet remittera till ÖNH-specialist. Hyposensibilisering har bra effekt och kan vara en utmärkt lösning vid åretrunt- eller långvariga säsongssymtom samt minskar dessutom sannolikt risken att utveckla astma. Idiopatisk (vasomotorisk) rinit Nästäppa och sekretion är vanligaste symtom då nässlemhinnan är hyperreaktiv utan att man kan finna någon allergi som orsak. Besvären kan utlösas av lukter, damm, rök, ljus, föda eller temperaturförändringar, men ofta finner man inga utlösande agens. Det verkar finnas ett samband med återkommande sinuiter. 604 LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB

11 ÖRON-, NÄS- OCH HALSSJUKDOMAR Tabell 4. Läkemedel vid allergisk rinit (aktuell per den ) Preparat och substansnamn Kommentarer Perorala antihistaminer Nasala steroider Klemastin (Tavegyl) Cetirizin a (Zyrlex), Loratadin a (Clarityn), Desloratadin (Aerius) Cetirizin a (Alerid, Acura, Cetirizin b ) Loratadin a (Loratadin b, Versal) Akrivastin (Semprex), Ebastin a (Kestine), Levocetirizin (Xyzal), Fexofenadin (Telfast), Misolastin (Mizollen), Budesonid a (Rhinocort Aqua, Budesonid b ) Mometason (Nasonex), Triamcinolon (Nasacort) Flutikason (Flutide Nasal) Beklometason a (Becotide Nasal) Budesonid (Rhinocort Turbuhaler) Från 1 år Från 2 år Från 6 år Från 8 år respektive från 30 kg Från 12 år Nasal kromon Natriumkromoglikat a (Lomudal Nasal, Pollyferm) Barn och vuxna Nasala Levokabastin a (Livostin) Barn och vuxna antihistaminer Azelastin a (Azelvin, Lastin) Från 12 år a. Receptfria förpackningar finns. b. Generika, flera fabrikanter kan finnas Från 6 år (Nasacort inte > 3 månader till barn) Från 8 år Inte långtidsbehandling till barn Inte godkänd för barn Koksaltsköljningar ger ofta god bättring, särskilt vid yrkesmässig exponering för damm. Ofta behövs även nasal steroid, vars effekt bör utvärderas efter ca 6 veckor, och vid god effekt därefter årligen. Om effekten är otillräcklig bör patienten remitteras till ÖNH-specialist, som kan verifiera diagnosen och ta ställning till kirurgisk reduktion av de nedre näsmusslorna. Krustabildning, ofta med småblödningar, är vanlig vid torr nässlemhinna, som kan orsakas av t ex vistelse i torr luft eller behandling med nasal steroid. Denna utsätts i så fall tillfälligt till förmån för koksaltsköljningar och olja i nässpray samt näspetningsförbud. Klar rinnsnuva drabbar framför allt äldre i samband med måltid eller vistelse utomhus. Ipratropiumbromid i nässpray kan ha god effekt. Vid ensidig sekretion bör möjligheten av likvorläckage orsakat av trauma eller malignitet beaktas. Näsvingeinsufficiens och sned nässkiljevägg Näsvingarna har hos vissa människor en tendens att dras ihop vid kraftig inandning med stängd mun. Man kan då underlätta näsandningen med LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB näsvingevidgare av mjuk plast i rätt storlek prova på patienten! Apoteket säljer både dem och speciella plåster, som med samma avsikt sätts på näsvingarnas utsida. Kraftigt sned nässkiljevägg med nästäppa på trånga sidan är en klar anledning för remiss till ÖNH-specialist för ställningstagande till operation. I de flesta fall, framför allt vid bilateral eller sidoväxlande nästäppa, bör man dock först utesluta annan enkel orsak, t ex allergisk rinit. Adenoid I epifarynx har alla barn lymfatisk vävnad som ger nästäppa om den blir tillräckligt stor. Ibland märks nästäppan enbart i liggande, då den kan medföra att barnet snarkar och får andningsuppehåll. Munandning påverkar ibland tillväxten av ansiktsskelettet och därmed bettet. Kronisk inflammation av adenoiden ger snuva, men även sekretion ner i svalget, vilket kan förorsaka hosta. Tilltäppning av tubarostierna kan medföra undertryck i mellanörat och även recidiverande otiter. Adenoiden kan också härbärgera otitpatogener. Innan barnet remitteras till ÖNH-specialist för ställningstagande till ab- 605

12 rasio, bör man beakta möjligheten att besvären orsakas av en allergisk rinit. Rhinitis medicamentosa Långtidsanvändning av avsvällande nässpray är en mycket vanlig orsak till nästäppa. Användningen måste upphöra helt, vilket innebär att patienten får vara beredd på en rekyleffekt med ökad svullnad under några dygn. Koksaltsköljningar, en kur med nasal eller i undantagsfall peroral steroid underlättar. Förklara att avsvällningen patienten vant sig vid är onaturlig. Kvarstår nästäppan, även efter att patienten kunnat sluta med avsvällande nässpray, krävs utredning som vid annan nästäppa. Observera! Rhinitis medicamentosa måste man fråga efter! Patienten berättar sällan spontant om sin användning av avsvällande nässpray. Inte ens en låg dos, t ex bara till natten, fungerar för långtidsbehandling utan ger rhinitis medicamentosa. Andra läkemedel som ger nästäppa Det är vanligt att alfa-1-receptorblockerare ger nästäppa. Se vidare i Tabell 5, nedan. Biverkningar av läkemedel kan man hitta på Internet (www.fass.se), där man även kan söka på olika symtom. Tabell 5. Läkemedel med nästäppa som vanlig (> 1/100) biverkan (enligt FASS 2004) Alimemazin (Theralen) Desmopressin i nässpray (Desmopressin Alpharma, Minirin, Octostim) Interferon alfa (IntronA) Metyldopa (Aldomet) Montelukast (Singulair) Nikotin (Nicorette) Peginterferon alfa (PegIntron) Quinagolid (Norprolac) Ribavirin (Rebetol) Sildenafil (Viagra) Tadalafil (Cialis) Terazosin (Hytrinex, Sinalfa, Terazosin Merck NM) Graviditetsnästäppa Ungefär en femtedel av alla gravida får långvarig nästäppa som går över först efter partus. Det är viktigt att utesluta sinuit (se Sinuit, s 602) och att undvika långtidsanvändning av avsvällande nässpray. Koksaltsköljningar och näsvingevidgare kan hjälpa. Nasal steroid har ingen dokumenterad effekt vid ren graviditetsnästäppa. Näsblödning Antikoagulantia, NSAID, även lågdos-asa, och övre luftvägsinfektion ökar risken för näsblödning. Den kan också bero på trauma eller patologiska kärl, som bildas på septums främre del, där de flesta näsblödningar uppstår. Risken för bakomliggande blodsjukdom bör beaktas. På mottagningen används en stor bomullstuss indränkt i lösning med vanliga avsvällande näsdroppar och lokalanestesi och om blödningen då stoppar kan man etsa kärlet med kromsyra. Patologiska kärl framträder tydligt efter avsvällning då sådana kärl inte drar ihop sig. De kan också etsas dock inte på båda sidor samtidigt utan med minst en månads mellanrum. Om det vid blödning inte går att etsa kan man tamponera med resorberbar Spongostan, som fuktas med tranexamsyra, 100 mg/ml, och snabbt förs in i näsan (blir annars svårhanterligt) eller med en 2 cm bred gasväv indränkt i tranexamsyra eller avsvällande lösning och som dras efter ett par dagar. Injektion av desmopressin, 0,3 mikrog/kg kroppsvikt subkutant, eller tranexamsyra, 0,5 1 g intravenöst, samt kur med peroral tranexamsyra kan behövas vid systemisk anledning till näsblödningen. Om blödningen inte stoppar på främre tamponad krävs omtamponering med bakre (Foley- eller specialkateter) och ny främre tamponad samt remiss till ÖNH-klinik för sjukhusvård. Diatermi kan användas för att stoppa punktblödning. 606 LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB

13 ÖRON-, NÄS- OCH HALSSJUKDOMAR PREPARAT 1 Medel vid öronsjukdomar 1 Vaxproppsupplösande medel Natriumkarbonat (sodaglycerindroppar) Natriumkarbonat ATL, örondroppar 2% utan konserveringsmedel Revaxör, Cerusol (handelsvaror) Antibakteriella/antimykotiska medel för lokalbehandling Aluminiumacetotartrat Alsolsprit ATL, örondroppar 1% + 10% utan konserveringsmedel Ättiksyra Ättiksyra 2% ATL, örondroppar 2% utan konserveringsmedel Glukokortikoider + antiinfektiva Dexametason + neomycin Decadron cum neomycin MSD, ögon- och örondroppar Flumetason + kliokinol (vioform) Locacorten-Vioform Novartis, örondroppar Hydrokortison + polymyxin B Terracortril med Polymyxin B Pfizer, ögon- och örondroppar, ögon- och öronsalva Penicillinaskänsliga penicilliner Fenoximetylpenicillin (penicillin V) Kåvepenin AstraZeneca, granulat till oral suspension, dospåsar 250 mg, granulat till orala droppar 250 mg/ml, granulat till oral suspension 50 mg/ml, 100 mg/ml, tabletter 125 mg, 250 mg, 500 mg, 800 mg, 1 g Kåvepenin Frukt AstraZeneca, granulat till oral suspension 50 mg/ml Peceve Ipex Medical, tabletter 1 g Tikacillin AstraZeneca, granulat till oral suspension, dospåsar 250 mg, granulat till oral suspension 50 mg/ml, tabletter 125 mg, 250 mg, 500 mg, 800 mg, 1 g Penicilliner med utvidgat spektrum Amoxicillin Amimox AstraZeneca, granulat till oral suspension dospåsar 125 mg, granulat till oral suspension 50 mg/ml, 100 mg/ml, tabletter 375 mg, 500 mg, 750 mg Amoxicillin Sandoz Sandoz Novartis, pulver till oral suspension 100 mg/ml, dispergerbar tablett 750 mg, 1 g Amoxicillin Merck NM Merck NM, granulat till oral suspension 50 mg/ml, kapslar 375 mg, 500 mg, tabletter 750 mg Imacillin AstraZeneca, tabletter 750 mg, 1 g Amoxicillin + klavulansyra Bioclavid Sandoz Novartis, pulver till oral suspension 50 mg/ml, tabletter 500 mg, 875 mg 1. Aktuell information om parallellimport och generika kan fås via apotek Spektramox AstraZeneca, pulver till oral suspension dospåse 125 mg, pulver till oral suspension 25 mg/ml, 50 mg/ml, 80 mg/ml, tabletter 250 mg, 500 mg, 875 mg Ampicillin Doktacillin AstraZeneca, suppositorier 125 mg, 250 mg Bakampicillin Penglobe AstraZeneca, tabletter 800 mg Pivampicillin Pondocillin Leo Pharma, tabletter 500 mg LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB Penicillinasstabila penicilliner Dikloxacillin Diclocil Bristol-Myers Squibb, kapslar 250 mg, 500 mg, pulver till oral suspension 12,5 mg/ml Flukloxacillin Heracillin AstraZeneca, pulver till oral suspension 25 mg/ml, 50 mg/ml, tabletter 125 mg, 500 mg, 750 mg Cefalosporiner Cefpodoximproxetil Orelox Aventis Pharma, tabletter 200 mg Ceftibuten Cedax Schering-Plough, kapslar 400 mg, pulver till oral suspension 36 mg/ml Cefuroximaxetil Zinnat GlaxoSmithKline, granulat till oral suspension 25 mg/ml, tabletter 250 mg Lorakarbef Lorabid Lilly, granulat till oral suspension 40 mg/ml, kapslar 200 mg, 400 mg Makrolider Azitromycin Azitromax Pfizer, pulver till oral suspension 40 mg/ml, tabletter 250 mg, 500 mg Erytromycin Abboticin Abbott, granulat till oral suspension, dospåse 200 mg, granulat till oral suspension 100 mg/ml Abboticin Novum Abbott, tabletter 500 mg Ery-Max AstraZeneca, granulat till oral suspension i dospåse 200 mg, enterokapslar 250 mg, granulat till oral suspension 40 mg/ml, 100 mg/ml Klaritromycin Klacid Abbott, granulat till oral suspension 25 mg/ml, tabletter 250 mg, 500 mg Roxitromycin Surlid Aventis Pharma, tabletter 150 mg Telitromycin Ketek Aventis Pharma, tabletter 400 mg Trimetoprim-sulfa Se kapitlet Urinvägsinfektioner, s 365. Tetracykliner Doxycyklin Doxyferm Nordic Drugs, tabletter 100 mg Vibramycin Pfizer, oral suspension 10 mg/ml, tabletter 100 mg Lymecyklin Tetralysal Galderma, kapslar 150 mg, 300 mg 607

14 Oxitetracyklin Oxytetral Alpharma, tabletter 250 mg Tetracyklin Tetracyklin NM Pharma Pfizer, tabletter 250 mg Medel vid peritonsillit, svullen kind Penicillin V, flukloxacillin Se ovan. Klindamycin Dalacin Pfizer, granulat till oral suspension 15 mg/ml, kapslar 75 mg, 150 mg, 300 mg Medel vid sjukdomar i näsan Antiallergika Azelastin 2 Azelvin Novartis, nässpray 0,13 mg/dos Lastin Santen, nässpray 0,13 mg/dos Levokabastin 2 Livostin Janssen-Cilag, nässpray 50 mikrog/dos Natriumkromoglikat 2 Lomudal Nasal Aventis Pharma, nässpray 5,2 mg/dos Pollyferm Nordic Drugs, nässpray 2,8 mg/dos, 5,2 mg/dos Antihistaminer för systemiskt bruk Akrivastin Semprex GlaxoSmithKline, kapslar 8 mg Cetirizin 2 Acura Nordic Drugs, tabletter 10 mg Alerid UCB, tabletter 10 mg Cetirizin (flera fabrikat), tabletter 10 mg Zyrlex UCB, orala droppar 10 mg/ml, oral lösning 1 mg/ml, munsönderfallande tablett 10 mg, tabletter 10 mg Desloratadin Aerius Schering-Plough, sirap 0,5 mg/ml, tabletter 5 mg Dexklorfeniramin Polaramin Schering-Plough, tabletter 2 mg Polaramin prolongatum Schering-Plough, depottabletter 6 mg Ebastin 2 Kestine Nycomed, tabletter 10 mg, 20 mg Fexofenadin Telfast Aventis Pharma, tabletter 120 mg, 180 mg Klemastin Tavegyl Novartis, injektionsvätska 1 mg/ml, oral lösning 50 mikrog/ml, tabletter 1 mg Levocetirizin Xyzal UCB, tabletter 5 mg Loratadin 2 Clarityn Schering-Plough, oral lösning 1 mg/ml, tabletter 10 mg Clarityn-S Schering-Plough, frystorkade tabletter 10 mg Loratadin Flera fabrikat, tabletter 10 mg Versal Pro Medica, tabletter 10 mg Mizolastin Mizollen Sanofi-Synthelabo, depottabletter 10 mg Glukokortikoider för nasal behandling Beklometason 2 Becotide Nasal GlaxoSmithKline, nässpray 50 mikrog/dos Budesonid 2 Budesonid Merck NM Merck NM, nässpray 50 mikrog/dos, 100 mikrog/dos Rhinocort Aqua AstraZeneca, nässpray 32 mikrog/dos, 64 mikrog/dos Rhinocort Turbuhaler AstraZeneca, näspulver 100 mikrog/dos Flutikason Flutide Nasal GlaxoSmithKline, nässpray 50 mikrog/dos, näsdroppar, endospipetter 1 mg/ml Mometason Nasonex Schering-Plough, nässpray 50 mikrog/dos Triamcinolon Nasacort Aventis Pharma, nässpray 55 mikrog/dos Glukokortikoider för systemiskt bruk Se kapitlet Kortikosteroider och hypofyshormoner, s 514. Övriga medel vid rinit Ipratropiumbromid Atrovent Nasal Boehringer Ingelheim, nässpray 21 mikrog/dos, 42 mikrog/dos Avsvällande medel Avsvällande näsdroppar Se kapitlet Luftvägsinfektioner hos barn och vuxna, s 579. Övriga medel för lokal behandling Natriumklorid Näsdroppar innehållande koksalt finns (t ex Renässans) Natriumklorid lösning 0,9% kan användas i Nasaline nässköljare Sesamolja Nozoil (naturläkemedel) Prevancure, nässpray Medel vid näsblödning Desmopressin (DDAVP) Octostim Ferring, injektionsvätska 15 mikrog/ml Tranexamsyra Cyklokapron Meda, brustabletter 1 g, tabletter 500 mg Cyklokapron Pfizer, injektionsvätska 100 mg/ml Tranexamsyra ATL, oral lösning 100 mg/ml Tranon Recip, tabletter 500 mg 2. Receptfria förpackningar finns. 608 LÄKEMEDELSBOKEN 2005/2006 APOTEKET AB

Ledningshinder. Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Ledningshinder. Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset ÖRON-hörsel Sensorineural hörselnedsättning eller ledningshinder? Var sitter problemet?

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset ÖRON-hörsel Sensorineural hörselnedsättning eller ledningshinder? Var sitter problemet?

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013!

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Den enda receptfria, anti-inflammatoriska nässprayen godkänd för att lindra besvären vid både bihåleinflammation och allergi På recept sedan

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar Allergi Allergi l Generell behandling Antihistaminer cetirizin 1) Cetirizin* ) loratadin 1) Loratadin* ) Glukokortikoider betametason Betapred prednisolon 1) Prednisolon* ) Adrenalin adrenalin Jext l Organspecifik

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

Apotekets råd om. Allergi

Apotekets råd om. Allergi Apotekets råd om Allergi Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar mot ett visst ämne. Då släpper vissa celler ifrån sig ett ämne som heter histamin. Det startar i sin tur en kedjereaktion

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar

Öron-, näs- och halssjukdomar Andningsvägar 765 Sten Hellström, Hörsel- och balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Christer Norman, Salems vårdcentral, Rönninge Inledning Våra vanligaste och viktigaste diagnoser

Läs mer

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar. Allergi

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar. Allergi Allergi Allergi l Generell behandling Antihistaminer cetirizin 1) Cetirizin* ) loratadin 1) Loratadin* ) Glukokortikoider betametason Betapred prednisolon 1) Prednisolon* ) Adrenalin adrenalin Jext l Organspecifik

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Förkylningsguide från Apoteket

Förkylningsguide från Apoteket Förkylningsguide från Apoteket Hjälper dig att hitta rätt lindring och undvika verkningslösa behandlingar Vad är en förkylning? Du vet säkert hur det känns när halsen svider, ögonen och näsan rinner och

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Innehållsförteckning, Rinosinuit

Innehållsförteckning, Rinosinuit Innehållsförteckning, Rinsinuit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Ansvar 2 Berör 2 Kvalitetsindikatr 2 Definitin 2 Symptm 3 Prevalens, epidemilgi 3 Kmplikatiner 3 Förebyggande 4 Handläggning 4 Diagns 4 Differentialdiagns

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Allergiläkemedel under graviditet

Allergiläkemedel under graviditet Allergiläkemedel under graviditet Uppsala sinformationscentral Klinisk farmakologi, Akademiska sjukhuset Senast uppdaterad april 2013 Innehållsförteckning Perorala antihistaminer... 2 Klemastin (Tavegyl)...

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos vuxna

Apotekets råd om. Förkylning hos vuxna Apotekets råd om Förkylning hos vuxna När man blir förkyld har man fått en virusinfektion. Den brukar ge besvär från de övre luftvägarna som hosta, snuva, ont i halsen eller heshet. Ibland får man feber

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,

Läs mer

PERORALA ANTIHISTAMINER Läkemedel Graviditetsgrupp FASS Graviditet - andra källor Anges endast då FASS inte är grupp A.

PERORALA ANTIHISTAMINER Läkemedel Graviditetsgrupp FASS Graviditet - andra källor Anges endast då FASS inte är grupp A. PERORALA ANTIHISTAMINER Klemastin (Tavegyl) Inga kända risker vid användning under graviditet. Loratadin (Clarityn m fl) Anses OK att använda under graviditet. Ebastin (Kestine m fl) Begränsad erfarenhet,

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

1 ALLERGI ANDNING ÖNH

1 ALLERGI ANDNING ÖNH 4 REKLISTAN 2014 www.vgregion.se/vardgivarstod 1 ALLERGI ANDNING ÖNH rekommenderade läkemedel Astma barn beta-2-stimulerare (SABA) Airomir inhalationsspray Buventol Easyhaler Ventilastin Novolizer Inhalationssteroider

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Rör i örat hos barn. frågor och svar

Rör i örat hos barn. frågor och svar Rör i örat hos barn frågor och svar sbu Statens beredning för medicinsk utvärdering texten bygger på sbu-rapport nummer 189, rörbehandling vid inflammation i mellanörat. en systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

STEFAN ENGQVIST / LARS JONSSON

STEFAN ENGQVIST / LARS JONSSON STEFAN ENGQVIST / LARS JONSSON Lars Jonsson är överläkare och docent vid öron-, näs- och halskliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han har under många år arbetat med undervisning för läkare i öppenvården,

Läs mer

Infektioner inom öron-näsa-halsområdet Anna Granath. Sammanfattning. Mastoidit

Infektioner inom öron-näsa-halsområdet Anna Granath. Sammanfattning. Mastoidit Infektioner inom öron-näsa-halsområdet Anna Granath Detta avsnitt tar upp infektionsproblem inom öron-näs- och halsspecialiteten (ÖNH) som kan ses hos sjukhus- eller institutionsvårdade patienter samt

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Läkemedelsbehandling av rinosinuit Behandlingsrekommendation

Läkemedelsbehandling av rinosinuit Behandlingsrekommendation Behandlingsrekommendation Den 19 20 oktober 2004 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, STRAMA, ett expertmöte

Läs mer

Infektioner inom öron-näsa-halsområdet Anna Granath. Mastoidit

Infektioner inom öron-näsa-halsområdet Anna Granath. Mastoidit Infektioner inom öron-näsa-halsområdet Anna Granath Detta avsnitt behandlar antibiotikabehandling vid ÖNH-relaterade infektioner som behöver omhändertas inom slutenvården. Gällande öppenvårdsdiagnoser

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner

Övre luftvägsinfektioner Reviderad upplaga 2010 Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA

Läs mer

ÖRON-NÄSA-HALS ALLERGIBESVÄR I NÄSA OCH ÖGON KONTAKT MED SJUKVÅRDEN. Symtom? Tid?

ÖRON-NÄSA-HALS ALLERGIBESVÄR I NÄSA OCH ÖGON KONTAKT MED SJUKVÅRDEN. Symtom? Tid? ÖRON-NÄSA-HALS ALLERGIBESVÄR I NÄSA OCH ÖGON Symtom? Vid andningssvårigheter, pipande andning vid kroppsansträngning eller ihållande hosta under natten. Om endast ena ögat är irriterat. Vid allergibesvär

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner

Övre luftvägsinfektioner Reviderad upplaga 2012 Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med Strama

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2013 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version

Läs mer

Apotekets råd om. Ögonbesvär

Apotekets råd om. Ögonbesvär Apotekets råd om Ögonbesvär Om du ofta känner dig trött i ögonen och tycker att det skaver, svider och kliar kan det bero på att ögonen är för torra. Det kan bero på att du har brist på tårvätska, eller

Läs mer

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar BARN OCH LÄKEMEDEL Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar 1 2 De allra flesta barn får medicin någon gång. Oftast rör det sig om vanliga

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Strama ett expertmöte om akut mediaotit den 21 22 april 2010. Syftet var att

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

Primör. Primärvård Öron-Näsa-Hals

Primör. Primärvård Öron-Näsa-Hals Primör Primärvård Öron-Näsa-Hals Innehållsförteckning PRIMÖR PRIMÄRVÅRD ÖRON-NÄSA-HALS... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 3 AKUT MEDIAOTIT... 4 EXTERN OTIT... 6 UTREDNING AV HÖRSELNEDSÄTTNING

Läs mer

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 10 diagnoser / 85 % av all antibiotika, 40 vårdcentraler, 2009 Cystit 22 % Tonsillit 15 % AOM 14

Läs mer

Vårdriktlinjer vid öron- näs- och halssjukvård

Vårdriktlinjer vid öron- näs- och halssjukvård Vårdriktlinjer vid öron- näs- och halssjukvård Om vårdriktlinjer...2 DOKUMENTFAKTA...2 REMISSREKOMMENDATIONER...3 ALLERGISK RINOKONJUNKTIVIT...4 AKUT EPIGLOTTIT...6 Barnepiglottit...6 EXTERN OTIT...7 PERIFER

Läs mer

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk diagnostik och radiologi Boel Kullendorff Övertandläkare Odontologisk röntgendiagnostik Odontologisk ÖNH-diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik

Läs mer

Primör. Primärvård - Öron-Näsa-Hals

Primör. Primärvård - Öron-Näsa-Hals Primör Primärvård - Öron-Näsa-Hals Innehåll Inledning 3 Akut media otit 4-5 Extern otit 6 HNS hos barn utredning av hörselnedsättning 7 Hörapparat - utprovning 8 Kronisk Otit 9 Serös media otit (SOM, otosalpingit)

Läs mer

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon VIII ÖGON Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner Ögon 141 Synpåverkan Inkluderar synnedsättning och dubbelseende Akut synnedsättning Akut: telefonkontakt med

Läs mer

Primör. Primärvård Öron-Näsa-Hals

Primör. Primärvård Öron-Näsa-Hals Primör Primärvård Öron-Näsa-Hals Innehållsförteckning PRIMÖR PRIMÄRVÅRD ÖRON-NÄSA-HALS... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 3 AKUT MEDIAOTIT... 4 EXTERN OTIT... 6 UTREDNING AV HÖRSELNEDSÄTTNING

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner

ÖLI. Övre luftvägsinfektioner Övre luftvägsinfektioner Tonsillit Övertyga dig om diagnosen! Se nedanstående diagnostiska kriterier och rekommendation för provtagning med strepa test, gäller för barn >3 år. Hos barn under 3 år finns

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 20 januari 2006

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 20 januari 2006 Tentamen i Oto-Rhino-Laryngologi 1 vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 20 januari 2006 Bengt, Alexandra, Tomas, Karin och alla andra vid kliniken

Läs mer

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

LUFTVÄGS- INFEKTIONER 2007

LUFTVÄGS- INFEKTIONER 2007 LUFTVÄGS- INFEKTIONER 2007 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Vårdprogrammet har utarbetats av STRAMA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens), som är Läkemedelskommitténs

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av röda ögon Expertgruppen för ögonsjukdomar Publicerat 2004-02-13

Riktlinjer för handläggning av röda ögon Expertgruppen för ögonsjukdomar Publicerat 2004-02-13 1 (8) Expertgruppen för ögonsjukdomar Publicerat 2004-02-13 Patienter som söker för röda ögon är vanligt förekommande. Genesen till besvären varierar och informationen nedan kan vara en hjälp att komma

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

LUFTVÄGS- INFEKTIONER

LUFTVÄGS- INFEKTIONER STRAMA-GRUPPEN I SKARABORG Diagnostik och behandling av LUFTVÄGS- INFEKTIONER Fjärde upplagan, februari 2005 Distribueras i samarbete med Läkemedelskommittén i Skaraborg Luftvägsinfektioner Riktlinjer

Läs mer

Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården

Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården Bodil Lund, docent, specialist i käkkirurgi Käkkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Enheten för käkkirurgi Karolinska Institutet

Läs mer

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär 1. Hur gammal är Du?.. år. 2. Är Du? Kvinna Man 3. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:... Ej aktuellt 4.

Läs mer

En pocketguide från EPOS. Baserad på European Position Paper on Rhinosinusitis and Nasal Polyposis 2007. Handläggning av rinosinuit och näspolypos

En pocketguide från EPOS. Baserad på European Position Paper on Rhinosinusitis and Nasal Polyposis 2007. Handläggning av rinosinuit och näspolypos En pocketguide från EPOS 3 Baserad på European Position Paper on Rhinosinusitis and Nasal Polyposis 2007 Handläggning av rinosinuit och näspolypos Deltagare Wytske Fokkens Ordförande Department of Otorhinolaryngology

Läs mer

Luftvägsinfektion. ST-utbildn, STRAMA ÖLI,otit, tonsillit, sinuit Anita Groth 2007-10-09. Varför blir man förkyld och hur smittar förkylning?

Luftvägsinfektion. ST-utbildn, STRAMA ÖLI,otit, tonsillit, sinuit Anita Groth 2007-10-09. Varför blir man förkyld och hur smittar förkylning? Luftvägsinfektion Antibiotikaförbrukningen har minskat med 20% totalt sedan 10 år I åldersgruppen 0-6 år med nästan 50%!!! MEN Förbrukningen hos äldre har ökat katastrofalt och ökat för alla grupper 2006

Läs mer

Om små näsor, hösnuva och annan allergi.

Om små näsor, hösnuva och annan allergi. FÖR DIG SOM HAR ALLERGISKA BARN Om små näsor, hösnuva och annan allergi. Ditt barn har blivit förskriven Nasonex nässpray. Det är ett läkemedel som används för att behandla symtom som nästäppa, nysningar,

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Täppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi!

Täppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi! Täppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi! Trött på att snyta dig? Kanske blir du emellanåt täppt i näsan, får rinnsnuva eller kliande och rödsprängda ögon? Om det är en förkylning brukar symtomen

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Vanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska

Läs mer

9 orsaker till att snuvan aldrig går över

9 orsaker till att snuvan aldrig går över Textstorlek: Foto: JERKER IVARSSON Din sega förkylning kan vara lömsk bakterie 9 orsaker till att snuvan aldrig går över Lite snuva får man räkna med så här års. Men när förkylningen blir ett maraton av

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Öron-Näsa-Hals sjukdomar/ Primör- Samverkansdokument ÖNH och Primärvård

Öron-Näsa-Hals sjukdomar/ Primör- Samverkansdokument ÖNH och Primärvård Öron-Näsa-Hals sjukdomar/ Primör- Samverkansdokument ÖNH och MEDICINSK INSTRUKTION 2 (43) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 EXTERN OTIT... 3 3 UTSTÅENDE ÖRON... 4 4 AKUT MEDIA OTIT... 4 5 SEKRETORISK OTITIS

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Rekommenderade läkemedel för barn

Rekommenderade läkemedel för barn Rekommenderade läkemedel för barn 2013 2014 Produktion Landstingets läkemedelsenhet, Uppsala läkemedelsinformationscentral och Agneta Svensson information. Tryck: Exaktaprinting, mars 2013 förord Flertalet

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer