Acko Ankarberg. 300 Mkr. ska påskynda införandet av LOV. Att VERVA eller inte VERVA

Transkript

1 Nr Sextonde årgången Pris 79 kr UPPHANDLING EKONOMI juridik utbildning vård ledarskap miljö konferens Att VERVA eller inte VERVA Åsidosättande av LOU KKV vill att tre kommuner vidtar åtgärder för att häva kontrakt Profilen Miljöbilsboomen Tuffa miljökrav i offentlig upphandling lade grunden till miljöbilsboomen 300 Mkr ska påskynda införandet av LOV Acko Ankarberg LOV att välja Avtalsnytt Park- och lekmaterial, Konferenshotell och kursgårdar, Skyddsglasögon, Yrkeskläder och skor

2 2 Offentliga Affärer

3 Konica Minolta. The skills to win. Offentliga Affärer

4 Är du redo?

5 Programrådet för Upphandlingsdagarna 2009 är samlat! Snart kan du ta del av nästa års program 4-5 februari 2009 Sätt en bock i kalendern redan nu! I programrådet ingår: Anna Lindberg Miljöstyrningsrådet Bernt Jakobsson Akademikerförbundet SSR Fredrik Tamm Upphandlingsdagarna Jan Blom VHS Upphandling Kent Mossheden Offentliga Affärer Klas Färm Akademikerförbundet SSR Lars-Göran Fröjd Oreo Lena Svensson Sveriges Kommuner och Landsting Monica Widegren Konkurrensverket Peter Forsberg Advokatfirman Vinge Roland Pettersson Kommentus Stefan Holm Almega Sven-Eric Hargeskog Affärskollegan Ulf Palm Sveriges Kommuner och Landsting Urban Nilsson Offentliga Affärer Ylva Mannervik Ekonomistyrningsverket Passa på att redan nu ta del av Upphandlingsdagarna 2008 på webb-tv!

6

7 Innehåll Offentliga Affärer nr Tuffa miljökrav i offentlig upphandling grunden för miljöbilsboomen Nu utgör miljöbilsförsäljningen en dryg tredjedel av nybilsförsäljningen. Vad få insett är att tuffa miljökrav i offentlig upphandling la grunden för miljöbilsboomen. 16 Stabsutredare föreslår att Verva läggs ner Regeringens särskilde utredare Mats Svegfors har överlämnat betänkandet Ett stabsstöd i tiden där han föreslår att Verva avvecklas. 32 Plastbilar som går på batterier Nu rullar de första elbilarna ut från den norska fabriken. Intresset är megastort och bilar är redan beställda i förväg Profilen Acko Ankarberg Johansson Kvinnan bakom utredningen LOV, lagen om valfrihetssystem, är Jönköpings första kvinnliga kommunalråd. Lagen är tänkt att träda i kraft 2009, men det är viktigt att vara på alerten redan nu med att söka stimulansbidrag Juridik Det gäller de nya reglerna om ramavtal för den klassiska sektorn. Advokat Anna Ulfsdotter Forssell presenterar den nyhet i lagen om LOU som hon anser vara viktigast. Klimatberedningens förslag ett steg i rätt riktning Beredningen föreslår bland annat en storsatsning på järnvägen för att Sverige till år 2020 ska kunna minska de svenska utsläppen med 35 procent Ledarskap Coachning och mental träning ger bättre resultat. Michael Södermalm fortsätter sin artikelserie om hur man kan coacha sig själv till ett friskare och bättre liv. Avtalsnytt Park- och lekmaterial, Konferenshotell och kursgårdar, Skyddsglasögon, Yrkeskläder och skor. Offentliga Affärer

8 AMERICAN EXPRESS BETALSYSTEM American Express hjälper Försvarsmakten att spara 21 miljoner kronor per år American Express Betalsystem ger dig full kontroll över verksamhetens resekostnader Det är bara en av anledningarna till att American Express är världsledande inom betalsystem och resekostnadshantering. Vi har kunskapen, processerna och produkterna som ger dig marknadens mest effektiva lösningar för hantering av resebudgeten. Vi leder utvecklingen inom resekontohantering Vårt resekonto, Business Travel Account, ger dig möjlighet att sköta alla resebetalningar via ett centraliserat konto som din resebyrå debiterar. Nu har du även möjlighet att använda resekontot för bokning och betalning hos Hotelzon, SJ Prio, SAS TPC, Malmö Aviation, Netrevelation och Hertz. På så sätt slipper du hantera kostsamma direktfakturor, då kostnaderna hamnar på samma faktura som dina övriga resekostnader. Tack Försvarsmakten för förtroendet! FM Log har valt American Express resekonto för betalning med elektronisk voucher vid hotellbokningar hos Hotelzon. - Vi har ungefär hotellbokningar per år. Att slippa få en separat faktura för varje bokning innebär en stor besparing för både oss och hotellen. Efter en genomgång av de första bokningarna är vi så pass nöjda att vi nu implementerar fullt ut. Fakturorna är bra utformade och ekonomiavdelningen är nöjd, säger Ingela Mildton-Patzelt, produktchef för hotell och konferens på FM Log. Vill ni också få hjälp att effektivisera era processer och spara pengar? Kontakta Fredrik Öhrn, ansvarig Offentlig Sektor på tel , fredrik.m.ohrn@aexp.com BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS ṢM

9 Utredare vill avveckla utvecklingsverk Offentliga Affärer utges av VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson Ekonomi Monika Beiring Redaktionsledning Klas Bergqvist Journalister Arne Öster Ingrid Saarva Kent Mossheden Klas Bergqvist Lotta Engelbrektson Tina Lundberg Krönikör Tina Lundberg Annonser/Traffic Henrik Tonström Layout Henrik Tonström Prepress och tryck Stromia-Futurum Grafiska AB Projektledning Stockholm Anita Sanderholm Kent Mossheden Göran Welander Projektledning Göteborg Aleksandar Capovski Adress/Namnändringar Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, Göteborg Tel Fax Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan Stockholm Tel , Fax Avveckla Verket för förvaltningsutveckling, Verva, och satsa på Statskontoret som regeringens strategiska utredningsmyndighet. Den uppmaningen kommer från landshövding Mats Svegfors, som har utrett hur regeringens stabsmyndigheter kan organiseras. Mats Svegfors anser att Verva, som funnits i endast två år, har haft ett svårt uppdrag som utvecklingsmyndighet. Han föreslår en annan lösning där det bildas en ny delegation för elektronisk förvaltning (e-förvaltning), som ska arbeta i nära samspel med regeringskansliet. Dess uppgift blir främst att förverkliga regeringens e-handlingsplan, som antogs i januari i år. Enligt Mats Svegfors bör Statskontoret, som i dag är en renodlad utvärderingsmyndighet, ges ett vidgat uppdrag och utökade resurser. En tillkommande uppgift blir att göra uppföljningar ur ett effektivitetsperspektiv alltså vad Riksrevisionsverket gjorde fram till dess nedläggning för fem år sedan. Dags för en direktvald Stockholm-Mälardalsregion Hur landet ska indelas i regioner diskuteras i många länder. I Sverige har frågan utretts i snart 50 år. Tre större förändringar har ägt rum under denna tid. I Stockholmsregionen i början av 70-talet och i de två övriga storstadsområdena i slutet av 90-talet. Hälften av befolkningen bor nu i de tre storstadsregionerna. Och den andra hälften i de övriga 18 länen. För drygt ett år sedan presenterade Ansvarskommittén ett förslag om att lägga samman Sveriges nuvarande 21 län till 6-9 regionkommuner. Förslaget innebär också att de nya länsstyrelsernas områden blir desamma som de nya regionkommunernas, att övriga statliga verk och myndigheter får samma gränser samt att uppgifterna hos de nuvarande regionförbundne som finns i de flesta län skulle överföras till de nya regionkommunerna. Argumenten för bildandet av en ny politisk region är kanske starkast i Mälardalen. Skälet är att Stockholms län, Uppsala län och stora delar av Södermanlands och Västmanlands län alltmer blir en funktionell region. Inom ett årtionde torde nästan hela området vara en funktionell arbetsmarknad. I dag finns i de fyra länen fyra landsting, fyra länsstyrelser, två regionförbund och två kommunförbund, två så kallade NUTS2-regioner (en indelning gjord för statistiska syften), ett myller av statliga regionindelningar samt ett stort antal frivilliga samarbetsorgan som Mälardalsrådet och Haga Forum. Nästan allt detta skulle kunna ersättas med en direktvald regionkommun, en statlig regionstyrelse och en sammanfallande regionindelning för alla statliga myndigheter i Stockholm-Mälarregionen. Det skulle bli både mer effektivt och mer tydligt för medborgarna, menar Bo Könberg, landshövding i Södermanlands län. Stockholmare får blixtsnabbt bredband 70 mil rör för att lägga ut fiberkablar. Detta köpte precis Stockholms Stad av Fortum när kommunen nu bestämt sig för ge 90 procent av hushållen täckning för fiberanslutningar till internet. Stokab har anlitats för att se till att projektet realiseras. Affären gick lös på 130 miljoner kronor. Utbyggnaden rör sig om ett operatörsneutralt nät, som Stockholm stad står för, något som man räknar med ska främja konkurrensen, skriver Telekom idag. Går 110 % av din arbetstid till möten? Ofta går vi på möten som är så dåligt förberedda och ostrukturerade att vi inte löser något och dessutom har vi fått fler problem eller frågeställningar. Efteråt har vi ingen tid för sammanfattning och kanske vi till och med har svårt att konstatera vad mötet handlade om. Läs mer om problemet och idéer om möjliga lösningar. Läs också om den norska elbilen Think City och om Miljöstyrningsrådets arbete för hållbar upphandling genom stöd till företag och offentlig förvaltning i deras miljöarbete, för att ta några exempel ur innehållet i denna utgåva av Offentliga Affärer. Urban Nilsson Ansvarig utgivare ISSN Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning. 9

10 profilen LOV att välja När Regeringen ville utreda hur förhållandet mellan individens valfrihet inom äldre och handikappomsorgen och lagen om upphandling ser ut i verkligheten, vände den sig till Acko Ankarberg Johansson, Jönköpings första kvinnliga kommunalråd. Lagen ska träda i kraft 2009 om den blir antagen, men det är viktigt att vara på alerten nu med att söka stimuleringsbidrag. Varje kommun som ansöker i höst kommer att få minst en miljon kronor. Kvinnan bakom utredningen LOV Lag om Valfrihetssystem, Acko Ankarberg Johansson är född och uppvuxen i Jönköping Där gick hon i Rosenlundsskolan och sedan samhälls vetenskaplig linje på Per Brahegymnasiet. Jag hade tur och fick ett bra arbete direkt efter skolan, berättar hon. De jobb jag har haft, har jag stannat på i sju år vardera tidigare. Det verkade vara en bra tidsrymd innan det var dags att gå vidare. Det har inte stämt när det gäller hennes politiska engagemang. Där är hon nu inne på nionde året som heltidspolitiker och det ser ut som att det kommer att bli många ytterligare. Det var 1986 hon blev politiskt aktiv, att det då blev Kristdemokraterna berodde på att det var där hon kände mest samhörighet. Vid valen 1991 och 1994 fanns hennes namn på Kommunfullmäktigelistan liksom på Riksdagslistan. Vid valet 1998 var hon partiets första namn på kommunlistan och då insåg hon att det var på det kommunala planet hon ville verka och att det dessutom inte var riktigt trovärdigt att samtidigt finnas med i rikssammanhang. Acko Ankarbergs hjärtefrågor är kultur och sociala frågor. I de tidigare jobben har hon varit musiklärare hos KFUM Studieförbund och i egna familjeföretaget var hon tillsammans med sin far begravningsentreprenör under sju år. Det har varit erfarenheter och kunskaper som kommit väl till pass i de politiska uppdragen. De första åren var hon först ersättare, sedan ledamot i kulturnämnden. Något unikt för Jönköping är att musikskolan aldrig varit hotad med neddragningar. Den är nu en mycket bra kulturskola med stor bredd och stort djup. Idag anses den vara en av de bättre i landet, berättar Acko Ankarberg, som brinner för kultur, sång och musik. Hon är mycket stolt över de förändringar som verkställdes under hennes tid i nämnden under Det känns så bra att näringslivet här i Jönköping uttryckt att det är viktigt även för näringslivet att det finns ett attraktivt och livligt kulturutbud. Att det är viktigt för deras medarbetare att det finns andra värden i livet än att arbeta, äta och bo, förklarar Acko Ankarberg. HV71 en plats i hjärtat På fritid sjunger Acko Ankarberg gärna i kör och hon lyssnar mycket på musik. Och så är det HV 71, förstås. Här har laget en stor anhängare, alla hemmamatcher hon kan, går hon på, men hon reser inte land och rike runt för att följa dem. Då får det duga att hålla tummarna och se dem på TV. Hon bor i ett kedjehus i Huskvarna tillsammans med maken Bosse. Hon uppskattar att det är en liten tomt som hör till huset, för när semestern kommer är det inte rensa ogräs som gäller. Favoritsemestern tillbringar hon med maken i den grekiska arkipelagen. Det ska helst vara nya öar att upptäcka och utforska varje gång. Oftast blir det långa arbetsdagar för Acko Ankarberg, hon tillhör de som inte tar med sig arbetet hem. Varken att läsa, skriva eller representera. Hemma är det mest skönlitteratur som gäller. På nattduksbordet ligger Ian Rankin I de dödas namn, visserligen utläst, men hon har inte hunnit ersätta den med någon ny än. Jag är bra på att laga mat, och vi är mycket förtjusta i de nya råvarorna som exempelvis bulgur, quinoa och avorioris, säger Acko Ankarberg. På helgerna turas hon och maken om att regera i köket. Frittvalutredningen Det främsta skälet att öka valfriheten för de äldre och de handikappade är att de själva ska få bestämma vilken typ av vård och omsorg de önskar. Att öka lyhördheten för den enskildes behov och önskemål. Samtidigt som det är ett sätt att öka tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten inom äldreomsorgen såväl som i stödet till personer med funktionshinder. Innan utredningen var klar, fick den ett utökat uppdrag att även utreda om och i så fall hur valfrihet även kan tillämpas inom hälso- och sjukvården. Acko Ankarberg tillfrågades om och utsågs till särskild utredare av Fritt val. Det var hennes bakgrund som bland annat vice ordförande i Svenska Kommunförbundets socialberedning och oppositionsråd med ansvar för bland annat äldreomsorg samt som ledamot i Ansvarskommittén, som gjorde att hon fick uppdraget. Acko har gedigen erfarenhet och kunskap på området och jag är väldigt glad att hon ställer upp. Denna reform är oerhört viktig för att äldre ska kunna känna sig tryggare i Sverige och jag ser mycket fram emot att just Acko leder det 10 Offentliga Affärer

11 arbetet, sa äldre- och folkhälsominister Maria Larsson i samband med att utredningen presenterades. Av uppdraget framgår att hon främst ska undersöka förutsättningarna för att ge äldre och personer med funktionsnedsättning en utökad möjlighet att välja utförare av socialtjänst insatser. Att förslaget ska innehålla ett valfrihetssystem avstämt mot svensk lag och EG-rättslig upphandlingslagstiftning, vara enkelt att tillämpa, öka valfriheten och inflytandet för äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt främja en mångfald av utförare. Stimulansbidrag gäller 2008 För att underlätta för kommuner att övergå till ett valfrihetssystem har regeringen avsatt 300 miljoner kronor i bidrag för att stimulera och påskynda införandet. Acko Ankarberg föreslår att den kommun som vill ha del av stimulansbidraget ska följa den föreslagna lagen om valfrihetssystem och att 280 miljoner av medlen fördelas mellan de kommuner som ansöker om att få del av bidragen. Av resterande 20 miljoner anser Acko Ankarberg att tio miljoner ska gå till Ekonomistyrningsverket för dess kostnader att uppföra en nationell databas för annonsering av valfrihetssystem. Och att Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting får fem miljoner vardera för råd och stöd att informera om den nya lagen. Ansökan och utbetalning av stimulansbidrag ska ske under hösten 2008 och vara avslutad senast den 31 december 2008, poängterar Acko Ankarberg. Man kan fastslå att varje kommun som ansöker kommer att få minst en miljon kronor. Utredningen utmynnade i betänkandet LOV att välja Lag om Valfrihetssystem SOU 2008:15. Lagen är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva verksamhet som drivs i egen regi för att därigenom överlåta valet av utförare till brukaren. Om arbetet med utredningen säger Acko Ankarberg: Det var spännande. Det är viktigt att de som behöver betydande insatser kan välja. Det är viktigt att öka egen makt även i en utsatt situation. Jag är glad att få utreda något som jag tror är viktigt för människor. Folk vill vara med och bestämma Offentliga Affärer

12 profilen Jag är glad att få utreda något som jag tror är viktigt för människor. innehållet i biståndsarbetet. Hon tror att med fler utförare blir det lättare för dem att profilera sig och det öppnar möjligheter för egenregi och alternativa utförare. Att det blir kvalitetskonsekvenser som gynnar brukarna. Som utredare föreslår Acko Ankarberg att en ny lag om valfrihetssystem, LOV, införs. Den föreslagna lagen är ett alternativ till lagen om offentlig upphandling LOU (2007:1091) och kan tillämpas på handikapp- och äldreomsorg samt hälso- och sjukvårdstjänster. Lagen innehåller regler om löpande annonsering i en ny nationell databas för valfrihetssystem, krav på utförare, förfrågningsunderlagets innehåll, ansökan och tilldelning i kontrakt, information till brukarna/invånarna, brukarens/invånarens val av utförare och överprövning. I betänkandet behandlas även frågor om uppföljning och kontroll av utförare, kvalitet, tilläggstjänster, kommunal samverkan och hur stimulansbidraget om 300 miljoner kronor bör fördelas, för att uppmuntra kommuner att införa valfrihetssystem. Även om lagen inte träder i kraft förrän 2009, är det viktigt för den som vill ha del av det statliga stimulansbidraget att ansöka om det i höst! När Acko Ankarberg beskriver lagförslaget ser hon det som ett träd. I stammen, vid roten, finns den politiska förberedelseprocessen enligt kommunallagen. I stigande upp mot toppen finns Vilka krav ska ställas i förfrågningsunderlaget Utarbetande av förfrågningsunderlag. Minimum enligt svensk lag Annonsering i nationell databas Ansökningar inkommer från utförare Avtal träffas mellan kommun och utförare Skriftlig information till medborgarna Medborgarens val Uppföljning Rättsmedel. Till detta kommer grenverket med synpunkter på vad som är viktigt i de olika faserna. Det rör sig om exempelvis personalens utbildningsnivå, ekonomiska krav, ledningskompetens, katastrof och krisberedskap och förslag hur information till medborgarna kan genomföras. Ett krav som måste ställas på de externa leverantörerna i ett valfrihetssystem är att de ska bedriva verksamheten i enlighet med det i tiden gällande regelverket inom området. Det innebär bland annat att verksamheten ska bedrivas med respekt för de övergripande mål och grundläggande värderingar för samhällets socialtjänst som anges i SoL, att insatserna som ges ska vara av god kvalitet, att det i verksamheten ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet, och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras, säger Acko Ankarberg. Ingrid Saarva 12

13 nyheter Claes Norgren lämnar Konkurrensverket för att bli riksrevisor Översättning till alla språk Generaldirektören Claes Norgen utsågs den 9 april till ny riksrevisor och lämnar därför Konkurrensverket. Claes Norgren tillträder den nya befattningen den 1 juli 2008 och efterträder då Lennart Grufberg som går i pension. Vem som skall efterträda Claes Norgren som generaldirektör för Konkurrensverket är inte känt. Claes Norgren är född Han är civilekonom och sedan 2003 generaldirektör vid Konkurrensverket. Dessförinnan var han under tio år generaldirektör vid Finansinspektionen. Åren var Claes Norgren vice riksbankschef och under upplåningschef på Riksgäldskontoret. Tiden arbetade han som utredare vid Riksbanken och Finansdepartementet. Claes Norgren har haft en rad uppdrag. Han har varit ordförande i Arbetsgivarverket, i Insättningsgarantinämnden, i BAC, Europakommissionens rådgivande kommitté för bankreglering, i översynen av kapitaltäckningsreglerna, Baselkommittén i bankregleringsfrågor och i FATF, Finacial Action Task Force against Money Laundering. Han har också varit medlem i regeringens råd för konsumentfrågor. Riksrevisionen, som är en del av riksdagens kontrollmakt, började sin verksamhet den 1 juli 2003 och tog då över det statliga revisionsansvaret från föregångarna Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket. Myndigheten leds av tre riksrevisorer. Riksrevisionens uppdrag är att granska den statliga verksamheten och därigenom medverka till god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten. info@semantix.se Offentliga Affärer

14 nyheter Framtidens lösning för e-id i sikte För första gången finns nu en gemensam målbild för förvaltningens framtida hantering av e-legitimationer. Målbilden har tagits fram av Verva i samarbete med representanter för stat, kommun och landsting. Denna vår pågår ett intensivt utvecklingsarbete på Verva med att konkretisera tidigare förslag på modell för utfärdande och kontroll av e-legitimationer. Utgångspunkten är en färdplan för e-legitimation, som Verva tog fram förra året. I juni ska den konkretiserade modellen presenteras för regeringen. Just nu undersöks olika alternativ för finansiering. Vi tar avstamp från de behov som finns hos myndigheter, kommuner och landsting, säger Wiggo Öberg, projektledare Verva. Fånga in synpunkter För att se till att Vervas förslag till lösningar motsvarar de behov som finns i förvaltningen har Verva tillsammans med representanter för sex myndigheter, länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Stockholms stad tagit fram ett förslag på målbild för utvecklingen. Med denna målbild har vi kommit en god bit på väg mot ett gemensamt förslag. Nu vill vi gärna höra vad andra intressenter tycker, säger Wiggo Öberg. Målbilden har publicerats på Vervas webbplats. Där finns ett formulär där man enkelt kan lämna sina synpunkter elektroniskt, senast den 30 april. Nästa steg är att realisera modellen När Verva har rapporterat till regeringen i juni går arbetet in i en ny fas. Förslagen ska då realiseras och arbetet med att förankra och finjustera fortsätter. Även om en ny lösning som öppnar för fler aktörer är angelägen, är användningen av e-legitimationer stor redan i dag. Varje månad används e-legitimationer för över 1,5 miljoner identifieringar eller underskrifter i förvaltningen. Omkring 160 e-tjänster med e-id I dag finns cirka 160 e-tjänster där e-id används. Populära exempel är Försäkringskassans anmälan av tillfällig föräldrapenning och Skatteverkets deklaration via webben. Men e-legitimationer används även i e-tjänster hos kommuner och landsting. Av de totalt 48 organisationer som beviljats Vervas finansiella stöd för kontroll av e-legitimationer är 37 kommuner eller landsting. Utveckling av e-tjänster ett problemområde Men e-id löser inte allt. Många kommuner har svårt att få igång sina e-tjänster på grund av svårigheter att integrera olika funktioner i e-tjänster och att leverantörerna i många fall haft bekymmer med att bli klara med sina applikationer i tid. I en uppföljning av Vervas startpaket för e-identifiering såg vi att kommunernas problem inte är e-id, utan själva utvecklingen av e-tjänster, säger Wiggo Öberg. Arne Öster SKL stärker ledningen i Kommentus Thomas Idermark ny VD Thomas Idermark tillträder 1 april tjänsten som VD i Kommentus Gruppen AB som ägs av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting genom SKL Företag AB, och som är ett av landets ledande företag inom upphandling och förlagsverksamhet riktad till främst den offentliga sektorn. Thomas har sin bakgrund inom både industrin och den finansiella sektorn. Han har bl.a. varit verksam inom Cloetta, Candelia, Orrefors Kosta Boda, Coop Bank och Spira Invest. Under senare år har han arbetat som managementkonsult riktad mot främst industrin. Thomas får en mycket viktig roll och blir nyckelperson i den förnyelse och utveckling av Kommentus som vi nu har startat. Företaget står idag på en stabil grund ekonomiskt och verksamhetsmässigt, men det krävs delvis nya grepp, ny inriktning och ny kompetens för att vi ska behålla och stärka vår ledande roll, säger Kommentus styrelseordförande Thomas Håkansson. Verksamheten inom Kommentus är sedan tidigare inriktad på upphandlings- och förslagsverksamhet för främst kommuner och landsting men även för vissa andra företag och organisationer. Kraven på verksamheten, som är av stor ekonomisk och strategisk betydelse för kunderna, har delvis förändrats under de senare åren och man ser en fortsatt förändring både vad gäller inriktning och innehåll i framtiden. Speciellt upphandlingen ställer idag nya krav inte bara lönsamhetsmässigt utan även i termer av exempelvis miljöhänsyn och ekologisk hållbarhet. Med tanke på den förändringsfas företaget står inför ser jag arbetet på Kommentus som en extra spännande utmaning. Det finns en historik i företaget som vi inte ska glömma men nu står vi inför helt nya förutsättningar och krav, säger Thomas Idermark. 14

15 nyheter Tre kommuner har olagligt direktupphandlat avfallshantering De tre kommunerna Ödeshög, Mönsterås och Vimmerby bröt mot lagen om offentlig upphandling när de direktupphandlade avfallshantering. Det har Konkurrensverket funnit efter en granskning. Ödeshögs, Mönsterås och Vimmerby kommuner har olagligt direktupphandlat avfallshantering. Konkurrensverket har i sina tre första beslut inom ramen för ett pågående tillsynsprojekt av den kommunala avfallsmarknaden funnit att tre kommuner brutit mot LOU (lagen om offentlig upphandling) när de direktupphandlat avfallshantering. Ödeshögs, Mönsterås och Vimmerby kommuner bröt mot LOU när de år 2002 tecknade avfallskontrakt med Tekniska Verken i Linköping utan föregående offentliga upphandlingar. Det har Konkurrensverket funnit i sina tre första beslut inom ramen för tillsynsprojektet av den kommunala avfallsmarknaden. De tre kommunernas avtal är totalt värda cirka 4, 10 respektive 15 miljoner kronor under hela den sjuåriga avtalstiden. Trots att upphandlingsvärdena översteg då gällande tröskelvärde hade kommunerna vare sig annonserat upphandlingarna eller i övrigt följt de förfaranderegler som gäller för öppet eller selektivt förfarande enligt LOU. Några omständigheter som kunde berättiga att kommunerna underlåtit att tillämpa dessa förfaranderegler har inte framkommit. Konkurrensverket har förelagt kommunerna att redovisa vilka åtgärder de vidtar för att snarast avveckla kontrakten. Konkurrensverket genomför under 2008 ett tillsynsprojekt av kommunernas och de kommunala avfallsbolagens hantering av avfallskontrakt. Som ett led i detta projekt granskas ett antal kommuners och kommunala avfallsbolags tilldelningar av avfallskontrakt. Sida reformerar sin organisation Den första april 2008, fattade Sida beslut om en ny organisation som radikalt förändrar arbetssätt och rutiner. Sida genomför en rad viktiga åtgärder för att ytterligare förstärka kontrollen, förbättra uppföljningen och minska riskerna för oegentligheter. Målet är att stärka det svenska utvecklingssamarbetet och göra Sverige till en ännu starkare aktör internationellt. Nu får vi tydligare ansvarsfördelning, bättre möjligheter att redovisa resultat och vi fokuserar på de områden där vi kan göra mest nytta. Samtidigt ser vi till att förbättra systemen för kontroll och uppföljning för att vara säkra på att biståndet används rätt och ger de resultat vi vill, säger Sidas generaldirektör Anders Nordström. De förändringar Sida gör kan sammanfattas i fyra punkter. Sida inför landchefer, Country Directors, med tydligt ansvar och befogenheter för verksamheten i de olika samarbetsländerna. I uppdraget ingår tydliga krav på resultat och förmåga att redovisa dem. I högre utsträckning än tidigare ska Sida fokusera på frågor där Sverige lyckats bra och har störst kunskap. Sida koncentrerar och utvecklar därför sin kompetens i enlighet med regeringens priorite- ringar till fem centrala områden: 1) miljö och klimat, 2) demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter, 3) kunskap och folkhälsa, 4) ekonomisk utveckling samt 5) fred och säkerhet. Sida inför ett sammanhållet måloch resultatsystem och förstärker internrevisionen. Ekonomiadministrationen centraliseras vilket redan skett med upphandlingen. Sida ökar samarbetet med bland annat andra organisationer, företag och myndigheter både inom Sverige och internationellt. Samarbetet ska leda till nya vägar för att skapa utveckling och på så sätt bidra till att minska fattigdom. Förändringarna i omvärlden gör att Sida måste förändras. Vi har lyssnat på samarbetspartner, medarbetare och andra intressenter för att möta olika behov i de länder vi arbetar med. Den här lösningen ger en stark förankring i samarbetsländerna och en organisation som är ordentligt rustad för de krav omvärlden ställer på oss, säger Anders Nordström. Många vill påverka kommuners framtida hantering av detaljplaner Sverige består idag av 290 kommuner. Hur och till vad marken ska användas i respektive kommun beslutas i planprocessen och via lokala detaljplaner. Den tekniska utvecklingen har bidragit till att planprocessen i allt större utsträckning sker digitalt. Kraven har ökat på att information ska vara åtkomlig och begriplig och även tillämplig i framtida e-tjänster, vilket förutsätter vissa regler och rekommendationer för struktur och format. Nu har SIS, Swedish Standards Institute startat ett nytt projekt vars arbete ska underlätta denna process för kommunerna. Ett projekt som de senaste månaderna fått flera nya deltagare. Bland annat Falkenbergs kommun (Projektet är öppet för alla företag, myndigheter och organisationer som vill delta). Alla projekt- deltagare kan vara med och påverka slutresultatet. Standarderna ska förenkla och ge stöd vid framtagandet och användningen av detaljplaner, översiktsplaner och andra planer. Många kommuner tar till exempel idag in externa it-konsulter som gör mycket manuellt arbete och då är det lätt att det kan gå fel, tar längre tid och kostar mer än planerat. Med en framtida standard kan sådana fel minimeras. Då vet både kommunen och it-konsulterna hur det ska ser ut eftersom standarden kommer kunna kan ge enklare och tydligare direktiv. I en planprocess ska mängder av information hämtas in, sammanställas och kunna presenteras på ett begripligt sätt för alla de intressenter som är berörda. SIS-projektet Fysisk planering (SIS/TK 501) ska fastställa formerna för framtida informationsutbyte mellan planprocessens aktörer. Det innebär att de kommande standarderna kommer att omfatta detaljplaner, områdesbestämmelser, markoch vattenanvändning, allmänna intressen samt rekommendationer för bevarande och förändring av den fysiska miljön. Offentliga Affärer

16 UPPHANDLING Stabsutredare föreslår att Verva läggs ner Nya former för utveckling av e-förvaltningen skall skapas. Statskontoret förstärks och nya resurser tillförs. Statskontorets roll som regeringens strategiska utredningsstöd läggs fast. Verket för förvaltningsutveckling Verva, avvecklas. Det är tre huvudpunkter i Stabsutredningens betänkande Ett stabsstöd i tiden som har överlämnats till statsrådet Mats Odell. Stabsutredningen har haft i uppdrag att se över regeringens stabsmyndigheter dvs. Ekonomistyrningsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret och Verva, Verket för förvaltningsutveckling. Särskild utredare har varit landshövding Mats Svegfors. Under decennier har det i praktiken rått en kontinuitet i svenska förvaltningspolitiska utvecklingen. I grunden har det varit en och samma föreställning som varit vägledande. Politiken styr genom uppdrag och mål och myndigheterna genomför politiken. Viktiga komponenter i förvaltningspolitiken kommer dock med stor sannolikhet att förändras under de närmaste åren. Detta gäller såväl synen på styrning och uppföljning som kring hur statsförvaltningen ska utveckla sina arbetsformer, verktyg och personal. Stabsstödet bör därför också organiseras och styras så att det blir en funktionell del av en fungerande helhet tillsammans med uppdragsgivaren och statsförvaltningen i stort. Stabsstödet måste också kunna ge stöd i alla led i processen och därför också ha förmåga att se utanför de egna ramarna och den egna organisationen. Detta ställer särskilda krav på att stabsmyndigheterna arbetar flexibelt, snabbt och att arbetet präglas av en stor närhet till och kunskap om regeringens och Regeringskansliets arbete, säger Mats Svegfors. Mot bakgrund av denna grundsyn presenterar Stabsutredningen ett antal förslag, bland annat: Utvecklingen av e-förvaltningen förstärks och sker i nya former Utvecklingen av en modern e-förvaltning bör i fortsättningen ske i arbetsformer som säkrar att statens samlade kompetens och resurser tas tillvara. Utredningen föreslår därför att en delegation i kommittéform, Förvaltningsdelegationen, inrättas. Denna ska, i samspel med regeringen och Regeringskansliet, samordna och utveckla förverkligandet av regeringens e-handlingsplan som antogs i januari i år. Detta mycket speciella utvecklingsarbete kräver en ny typ av samverkansstruktur där regeringen, som visar vägen, kan interagera med myndigheterna, som har kompetens och resurser. Delegationen består av företrädare för såväl Regeringskansliet som myndigheter och syftar till att ta tillvara samtliga statliga resurser i ett samordnat och strategiskt utvecklingsarbete. Delegationens arbete, behov av kansliresurser med mera finansieras genom att 14 miljoner kronor per år anslås till detta ändamål. Statskontoret utvecklas och ges ett strategiskt uppdrag För att ge underlag för regeringens styrning av statsförvaltningen krävs tillgång till mycket kvalificerat utredningsstöd. Ett sådant åstadkoms bland annat genom att det finns väl fungerande uppföljningssystem och utvärderingsfunktioner. Utredningen föreslår att Statskontorets roll som ett uppföljnings- och utredningsorgan nära kopplat till Regeringskansliet stärks. Mot bakgrund av att avvecklingen av Riksrevisions- verket år 2003 lett till att regeringen sedan dess inte fått tillräckligt stöd när det gäller uppföljningar ur ett effektivitetsperspektiv blir detta ett prioriterat område för Statskontoret. För att ge goda förutsättningar för det nya bredare uppdraget ges Statskontoret utökade resurser om 22 miljoner kronor per år. Verket för förvaltningsutveckling avvecklas Verket för förvaltningsutveckling, Verva, har haft ett svårt uppdrag. Konstruktionen med en renodlad utvecklingsmyndighet har inte gett rätt förutsättningar för att möta de krav som ställs och kommer att ställas. Utredningen föreslår därför att Verva avvecklas från och med år Arbetet med att utveckla en kompetent förvaltning tar nya vägar Ansvaret för kompetensförsörjningen är, och ska vara, ett av myndighetsledningarnas primära uppdrag. Utredningens grundinställning är att myndigheternas behov av utbildningar inom skilda områden bör tillgodoses genom att kompetens på den privata marknaden samt inom universitet och högskolor tas tillvara. Men det finns också kompetensbehov som är tämligen specifika för statsförvaltningen. Exempel på detta är den statliga ekonomistyrningen och budgetarbetet, EU-frågor, statstjänstemannaskap samt statlig chefsutveckling. Inom dessa områden finns det skäl för att staten själv svarar för vissa insatser. Ekonomistyrningsverket och Försvarshögskolan ges därför uppdrag inom dessa områden. Regeringskansliets verksamhet renodlas ytterligare Regeringskansliets främsta uppgift är att biträda regeringen med underlag i dess roll att styra riket. För att kunna vara ett effektivt kanslistöd till den verkställande makten krävs att Regeringskansliet fokuserar sina insatser på områden som är strategiskt viktiga för regeringens arbete. För att Regeringskansliet ska kunna fokusera på sina huvuduppgifter föreslås att vissa uppgifter av administrativt slag förs över från Regeringskansliet till Kammarkollegiet. Källa: Finansdepartementet, Stabsutredningen 16 Offentliga Affärer

17 UPPHANDLING Lena Jönsson kommenterar Stabsutredningen Att splittra upp Vervas verksamhet skulle innebära att den viktiga samordningen och stödet för utveckling av svensk e-förvaltning upphör. Det säger Lena Jönsson om Stabsutredningens betänkande som presenterades den 10 mars. Stabsutredningen har idag presenterat sitt betänkande Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22) som innehåller förslag till förändringar i regeringens stabsorganisation. Förslaget innebär i vissa avseenden stora förändringar för samordning och utveckling av elektronisk förvaltning i Sverige. Utredaren föreslår bland annat att Verva, Verket för förvaltningsutveckling, avvecklas som myndighet och att den nuvarande verksamheten splittras upp. Ett steg tillbaka Offentliga e-tjänster berör allt fler människor. IT-utvecklingen går lavinartat snabbt. För förvaltningen ställer det stora krav, även i framtiden, på samordning, kompetens och möjlighet att kunna följa och delta i utvecklingen. I detta läge väljer utredaren att ta ett steg tillbaka och föreslår att den enda myndig- heten med en samordningsroll och ett helhetsperspektiv på området ska läggas ned. Detta försvårar förvaltningens möjligheter att leva upp till kraven på service från medborgare och företag. Utredaren ser inte heller den viktiga kompetensförsörjningsfrågan som en del i verksamhetsutvecklingen, vilket är beklagligt. För sina slutsatser och förslag har utredaren haft den felaktiga utgångspunkten att Verva haft regeringens uppdrag att styra myndigheterna. Ett sådant uppdrag har Verva inte haft. Allvarliga konsekvenser för förvaltningen: Utredarens förslag innebär tre allvarliga konsekvenser för förvaltningens utveckling: Kommuner och små myndigheter stängs ute Kommuner och landsting samt små myndigheter lämnas utanför det faktiska utvecklingsarbetet. Utvecklingen av en e-förvaltning med medborgarna och företagarna i fokus kan inte bara handla om stora myndigheter. Lyckat EU-samarbete om e-förvaltning försvagas Sveriges viktiga roll i EU-samarbetet och i internationellt arbete försvagas. För att vara slagkraftig i sådant samar- bete krävs att man är en drivande kraft i den nationella utvecklingen. Förslaget motverkar detta. Nedläggningen av Verva föreslås dessutom ske samtidigt som myndigheten har viktiga pågående uppgifter inför Sveriges ordförandeskap i EU Kortsiktiga lösningar hindrar utveckling på lång sikt Utredarens förslag är överraskande kortsiktiga. Utvecklingsarbete måste ha en långsiktig inriktning, liksom de lösningar som tas fram. Vervas existens är inget självändamål, men de viktiga uppgifterna och de stora utmaningarna kan inte avvecklas. Att lägga ut Vervas arbetsuppgifter på annat håll är både felaktigt och äventyrligt genom att den viktiga samordningen och det viktiga stödet för utveckling av svensk e-förvaltning upphör, säger Lena Jönsson, generaldirektör Verva. Lena Jönsson Vem är mannen som vill lägga ner Verva? Inte nog med att han är landshövding i Västmanlands län sedan En gång i tiden var han ordförande i Fria Moderata Studentförbundet. Senare sakkunnig i ekonomidepartementet, därefter statssekreterare i bostadsdepartementet under Fälldin-regeringen, för att mellan vara chefsredaktör för Svenska Dagbladet. Vem talar jag om, jo Mats Svegfors. I botten journalist och redan som ung liten grabb började han hålla längre anförande om samhällsfrågor varje nyår. Vi bodde i Småland i Aneby. Jag kommer ihåg hur jag ställde mig mitt på golvet och pratade om det som jag tyckte var viktigt, säger Mats och skrattar. Längtan efter något mer I unga tidiga år fanns den där längtan efter något mer. Efter något som han kanske själv inte förstod just då. Men ett minne kom ofrånkomligt att prägla Mats Svegfors kommande karriär. Jag minns min gamla folkskolelärare, som förvisso var en duktig lärare, men som samtidigt kunde straffa oss elever om någon av oss hade gjort fel. Kommer ihåg hur läraren kunde dra in gymnastiktimmen för oss alla och hur bestört jag blev. Jag tyckte det var ett sådant övergrepp, då jag tyckte så ofantligt mycket om dessa gymnastiktimmar. Det där var hårt för en ung grabb. Detta minne var just det där minnet som kom att bli ödesdigert. Minnet som gjorde den unga 10-åriga Mats Svegfors fast besluten att en dag vara med och påverka i de större sammanhangen. Vid 12 års ålder hade han ett brinnande engagemang för rättspolitiska frågor. Förebilden var Dag Hammarskjöld. Jag var oerhört imponerad av honom. Dag Hammarskjöld var för mig en mönsterperson. Han var ständigt närvarande i tidningarna, och den personliga insatsen att ge allt för något han trodde på. Och på den vägen blev det. Även för Mats Svegfors. Djup livserfarenhet När jag lyssnar på svaren han ger av mina ställda frågor, slås jag av en ovanlig värdighet. Registrerar hur jag tycker mig skönja en eftertänksamhet som bara kan födas ur lärdomar sprungna ur djup livserfarenhet. Samtidigt som när jag sitter här slås jag av hur sällsynt det är att personer i beslutsposition öppet står för både sina styrkor, så väl som mindre bra sidor. Jag är inte nöjd med några viktiga personfrågor där jag tycker att jag har rekryterat fel. Inser att ju äldre jag blivit desto mer kan jag se mina egna tillkortakommanden och hur jag kunnat agera på annat sätt, fortsätter Mats allvarligt. Sedan är jag nog rätt förtjust i mina egna projekt, säger han och skrattet bubblar upp. Vi är två chefer här i Västmanlands län, fungerar oerhört bra med Håkan Eriksson som är länsråd. Verva avvecklas Mats Svegfors har verkat som chef i 40 år. Precis nyligen har han lämnat ifrån sig Ett stabsstöd i tiden till stadsrådet Mats Odell, där han har varit särskild utredare för Stabsutredningen på uppdrag av regeringen. Uppdraget har inneburit att se över regeringens stabsmyndigheter, Ekonomistyrningsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret och Verva, Verket för förvaltningsutveckling. Syftet är att skapa nya former för utveckling av e-förvaltningen, där Stadskontoret skall stärkas som regeringens strategiska utredningsstöd och nya resurser tillföras. I det sammanhanget föreslår Mats Svegfors att Verva skall avvecklas. Mats Svegfors har även lett utredningen om statens ansvar för evakuering av svenskar när det inträffar katastrofer i utlandet som presenterades i början av april. Är det något särskilt som du skulle vilja förverkliga? Jag skulle väldigt gärna vilja starta ett café och en restaurang uppe i Bergslagen kombinerat konsthantverk och antikviteter, säger Mats med ett tonläge som ofrånkomligt leder mig till Bergslagens trolska natur och historiska platser, långt bort från Vervas nedläggning. Tina Lundberg Offentliga Affärer

18 UPPHANDLING Språk som alla förstår Mångkulturella samhällen och internationalisering av företag ökar efterfrågan på tjänster inom översättning och tolkning. Behovet är stort inom både den offentliga och privata sektorn då både myndigheter och företag satsar allt mer på fungerande kommunikation. Dagens ökande globalisering innebär en ständigt växande efterfrågan på översättning och tolkning. Semantix är Nordens ledande företag inom kvalificerade språk- och kommunikationstjänster. Det är 150 anställda och ett nätverk av mer än tolkar, översättare och språkkonsulter över hela världen som gör det möjligt. Semantix har vuxit till att ha sju kontor i Sverige, från Umeå i norr till Malmö i söder. Sedan en tid finns även kontor i Finland och Norge. I kundkretsen finns många stora multinationella företag, bland annat inom IT- och telekombranschen. På den legala sidan har man de flesta större advokatbyråer i Sverige. Spetskompetens inom alla områden Kvalitet sätts i första rummet när Semantix erbjuder sina avancerade språktjänster. Om vi exempelvis har ett uppdrag inom juridik så behövs en person som inte bara har språklig kompetens utan också fackkunskap inom området, berättar Birgitta Stymne Göransson, vd för Semantix. Förutom översättning växer även behovet av tolkning kraftigt inom både offentlig sektor och det privata näringslivet. Kravet på kvalificerade tolkar ökar inom alla områden, till exempel rättstolkar. Även affärs- och konferenstolkning utgör en stor del av Semantix verksamhet. Likaväl vid affärsförhandlingar som i asylärenden krävs kompetenta tolkar som har erfarenhet och språkkunskaper inom det specifika ämnesområdet. Text och anpassad teknik för alla språk De flesta företag och myndigheter är idag genom sin webbplats tillgängliga både nationellt och globalt. Det egna modersmålet och engelska är inte längre de enda språken som man kommunicerar på. Ett multinationellt företag som bygger en webbplats kan idag behöva ha den översatt till ett fyrtiotal språk, och har också behov av en anpassad teknisk plattform för det. Då kan Semantix erbjuda en helhetslösning. Att kunna tala alla världens språk är en ouppnåelig dröm för en människa. Men hos Semantix är det verklighet, avslutar Birgitta Stymne Göransson. Stina Rangmar 18 Offentliga Affärer

19 Miljöstyrningsrådet UPPHANDLING Arbetar för hållbar upphandling Miljöstyrningsrådet som arbetar för att ge vägledning för hållbar upphandling, miljöledning och miljörelaterad produktinformation, vill nu bidra utveckling genom att stödja företag och offentlig förvaltning i deras miljöarbete. Tillsammans med extern experthjälp från GoodPoint har Miljöstyrningsrådet påbörjat ett genomgripande arbete med marknadsanalyser. Syftet är att få fram information om miljöprestanda rörande produkter som förekommer i upphandlingssammanhang. Analyserna skall belysa produkters kvalitet, från mindre bra till de så kallade frontprodukterna och syftar till att inte bara kartlägga kommersiellt tillgängliga produkter, utan även produktkoncept och andra innovativa lösningar som finns men inte är kommersiellt tillgängliga. Kunskapsuppbyggnad En systematisk kunskapsuppbyggnad om hur marknaden ser ut för olika produktgrupper ger Miljöstyrningsrådet en nödvändig och viktig bakgrundsinformation som underlag för att utveckla så kallade spjutspetskriterier. Samtidigt få den precision som krävs för att kriterierna skall kunna omfatta de mest miljöanpassade alternativen på marknaden. Detta kan omfatta moment av genomgång av befintliga databaser, begäran om information från företag inom den aktuella branschen, branschkontakter och företagsbesök eller liknande, och begära ut och analysera utvärderingsunderlag från upphandlande enheter. Miljöstyrningsrådet avser att hålla all information om resultaten av marknadsanalyserna öppet tillgängliga för att möjliggöra insamling av ytterligare information från leverantörer som önskar komplettera den insamlade informationen. Ökad användning av miljökrav Miljömålsrådet överlämnade i slutet av mars en utvärdering av regeringens arbete med de 16 miljömålen till miljöminister Andreas Carlgren. Utvärderingen påvisar att regeringens miljöarbete är underkänt och visar att de insatser som planeras inom miljöområdet inte räcker för att uppnå miljömålen till år Miljömålsrådet upprättar förteckning över vilka åtgärder och styrmedel som krävs för att miljömålen skall uppnås, och framhåller inte minst offentliga sektorns ansvar att vara föredöme genom att ställa tydliga miljökrav vid upphandling. Miljöstyrningsrådet växer Under våren kommer arbetsgruppen på Miljöstyrningsrådet kompletteras med ytterligare en anställd, Joakim Thornéus. Thornéus har tidigare arbetat med att ställa krav på miljö och sociala och etiska aspekter vid upphandling. Han har ett stort intresse för att utveckla synergierna mellan miljövarudeklarationer och Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier, vilket även blir hans huvudsakliga uppgift. Tina Lundberg Källa: Miljöstyrningsrådet Affärstidningen för offentlig sektor Offentliga Affärer

20 UPPHANDLING Möjligheter och risker med elektronisk upphandling Den nya lagen om offentlig upphandling ger upphandlande enheter möjligheten att ställa krav på elektroniska anbud och elektronisk avtalssignering vid offentlig upphandling. Ur detta perspektiv har den nya lagen potential att ge en mycket stor uppsida för både upphandlande enheter och för deras leverantörer. Upphandlare behöver inte längre ägna sig åt parafering 1 (signering av alla sidor) av anbud. De flesta upphandlande enheter som i dag tar emot elektroniska anbud behöver inte heller jämföra dem med de signerade analoga anbud som måste skickas vid sidan om i det fall systemet man använder inte har godkända signaturer. Leverantörerna i sin tur får lägre distributionskostnader och mer tid att fila på sina anbud då distributionstiden minskar. Förfarandet är mindre diskriminerande eftersom samtliga anbudslämnare har samma distributionstid oavsett vilken ort de befinner sig på. Ett elektroniskt förfarande är dessutom mer miljövänligt eftersom behovet av att skeppa stora mängder papper fram och tillbaka helt försvinner. Det låter utopiskt men det finns bara en liten hake, nämligen Internet. Att kommunicera över Internet kan vara vanskligt då det är mycket enkelt att agera anonymt eller i någon annans namn särskilt via e-post. Vanlig e-post är dessutom i princip vidöppen för insyn. Det är nu hög tid för systemtillverkarna att dra sitt strå till stacken, menar Ninos Daniel, vd för Chambersign Sverige AB. Användarnamn och lösenord som distribueras via e-post kan aldrig påvisas tillhöra en individ och är inte heller godkänt enligt lagen om elektroniska signaturer, ens om de distribuerats med SMS. Systemtillverkare hänvisar ofta till en omfattande loggning av händelser i sina system då juridik kommer på tal. Loggarna är intressanta men inte ur ett juridiskt perspektiv, då det ofta inte går att knyta någon till händelsen i loggen om alla identifierat sig med användarnamn och lösenord. Om man vill använda Internet för affärskommunikation mellan företag kompliceras allt ytterligare eftersom det inte längre är individer utan organisationer med fysiska personer som representanter som kommunicerar. Vilken e-postlösning talar om vilken rätt motparten har att företräda sin organisation? Vems systemloggar gäller som bevismaterial? Är systemägaren tillräckligt oberoende för att man inte ska kunna ifrågasätta bevisen i deras loggar? Svaret på den sista frågan är definitivt nej om systemägaren dessutom är en av parterna. Frågorna är i många fall både obesvarade och oställda hos de upphandlande enheter som använder system för elektroniska anbud och avtal eftersom förvånansvärt många osignerade anbud skickas och tas emot. Vad behöver systemtillverkarna och lagstiftarna göra för att lösa problemen? Systemtillverkarna ställer förstås krav på en enklare (läs: mer tillåtande) lagstiftning. Jag hävdar att nuvarande lagstiftning duger bra tillsvidare. Varför riskera att lämna komplexa juridiska frågeställningar obesvarade för att förenkla utvecklingen av system? En sådan förändring gynnar möjligen systemtillverkarna på kort sikt. På lång sikt gynnas ingen av att Internetbaserade system blir obrukbara ur ett juridiskt perspektiv. Tidigare har jag sagt att Verva tog sitt ansvar då e-tjänster som klarar av elektroniskt anbudsförfarande upphandlades. Nu har även lagstiftarna tagit sitt ansvar genom att ge upphandlande enheter större möjligheter i nya LOU. Det är nu hög tid för systemtillverkarna att dra sitt strå till stacken för att vi alla ska kunna dra full nytta av Internet. Ninos Daniel VD, ChamberSign Sverige AB Första kvinnliga ordföranden för Sveriges offentliga inköpare Föreningen för Sveriges Offentliga Inköpare, SOI, har vid sitt årsmöte i Örebro utsett Lisbeth Johnson, upphandlingsansvarig i Halmstads kommun, till ordförande. Lisbeth Johnson har under lång tid varit engagerad i föreningen och var för några år sedan dess vice ordförande. Lisbeth var ledamot av dåvarande Nämnden för offentlig upphandling (NOU) och har tidigare erfarenhet av offentlig upphandling från såväl staten som landstingssektorn. Lisbeth efterträder Sven-Eric Hargeskog som efter sex år som ordförande nu lämnar över stafettpinnen. Den offentliga upphandlingen blir allt viktigare, säger Lisbeth Johnson i en kommentar. Stat, landsting och kommuner köper varor och tjänster under ett år för mellan miljarder kronor om året. En professionellt skött upphandling ger det offentliga och i slutänden skattebetalarna stora effektivitetsvinster. Den kan dessutom bidra till att medborgarna som kunder eller brukare får varor och tjänster av hög och rätt kvalitet. Lagen om offentlig upphandling, LOU, har setts över och förbättringar har skett men ytterligare steg bör tas för att underlätta för både upphandlare och leverantörer. Föreningen har en viktig roll att spela både när det gäller att skapa opinion för fortsatt utveckling av regelverket och för att ge upphandlarna kompetensutveckling, säger Lisbeth. Styrelsen består av representanter från både kommun, landsting och statliga myndigheter. 20 Offentliga Affärer