1. Statistik över kommunens/samkommunens ekonomi och verksamhet 2002

Transkript

1 Offentlig ekonomi PB 6C, STATISTIKCENTRALEN Tfn (09) , fax (09) E-postadress för leverans av uppgifter: Kommuner: Samkommuner: E-postadress till personer: ANVISNINGAR (10) 1. Statistik över kommunens/samkommunens ekonomi och verksamhet 2002 Yleisohje02r.doc Statistikcentralen samlar med blanketten för statistik över kommunens/samkommunens ekonomi och verksamhet in uppgifter om kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster, tillgångar och skulder enligt bokslutet samt om verksamheten. Uppgifterna samlas in för statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet samt för statsandelssystemet. Därtill samlas det in en del separata uppgifter som myndigheterna behöver (tabell 07). Kommuner: Uppgifter om socialväsendets verksamhet har samlats in separat på webblanketter (återsändning 15.2). Övriga verksamhetsuppgifter (tabell 51) samlas in i samband med del II i statistiken över ekonomi och verksamhet (återsändning 30.4). Samkommuner: Uppgifter om socialväsendets verksamhet (tabellerna 54 och 55) samlas in på en blankett bara av de samkommuner som har denna verksamhet. Övriga verksamhetsuppgifter (tabell 51) samlas in av alla samkommuner och de har inkluderats i del II i statistiken över ekonomi och verksamhet. Insamlingen av uppgifter grundar sig på statistiklagen (62/94), som givits Enligt statistiklagen är kommunerna och samkommunerna skyldiga att lämna Statistikcentralen de uppgifter som är nödvändiga för framställning av statistik över ekonomin, produkterna och tillhandahållen service samt de resurser verksamheten förutsätter och användningen av dem. Både kommunerna och samkommunerna får samma blankett; samkommunerna skall fylla i tabellerna till de delar de gäller verksamhet som samkommunen idkar. Utöver primärkommuner gäller tabell 41 också de samkommuner inom specialomsorg som upprätthåller undervisning för de gravast handikappade samt andra samkommuner som anordnar enligt lagen om grundläggande utbildning förskoleundervisning, grundläggande undervisning och gymnasieutbildning. Blanketterna för år 2002 har ändrats bara något. Se punkt 5 Ändringar av uppgiftsinnehållet från föregående år. Det finns kommentarer och fotnoter både på webb- och pappersblanketten som förklarar de punkter som har berett kommunerna och/eller samkommunerna svårigheter då de fyllt i uppgifterna. Obs! De separata detaljanvisningarna görs inte längre. Uppgifterna för år 2002 frågas i euro (i tusen euro, utan decimaler). 2. Återsändning av blanketterna Förutom insamlingen av uppgifter för del I i statistiken över kommunernas/samkommunernas ekonomi år 2002 sker också insamlingen av uppgifter för del II via Internet. Detta innebär att blanketterna hämtas på Internet och fylls i med hjälp av webbläsare. Uppgifterna lämnas i första hand på detta sätt. Statistikcentralen skickar till alla kommuner och samkommuner ett separat brev med anvisningar för hur webblanketten skall användas och användaridentifikationen och lösenordet. Vi ber Er spara användaridentifikationen och lösenordet för kommande års uppgiftsinsamlingar. I fortsättningen postar vi inte längre någon separat information om webbinsamlingen, utan vi meddelar per e-post till kontaktpersonerna när webbinsamlingen inleds. I andra hand kan uppgifterna lämnas med hjälp av s.k. diskettblankett som bilaga till e-post (kommuner: kuntien.talous@stat.fi, samkommuner: ky.talous@stat.fi ) eller per post på diskett och bara

2 2(10) i det fall att inget av dessa alternativ är lämpligt kan kommunen/samkommunen ge uppgifterna på pappersblanketten och återsända den per post (Offentlig ekonomi, PB 6C, STATIS- TIKCENTRALEN). Diskettblanketten kan installeras och pappersblanketterna kan utskrivas på Statistikcentralens Internetsidor under adressen: Tilastotietoa aihealueittain Julkinen talous Kunnat ja kuntayhtymät Kommuner och samkommuner. Vi postar till varje uppgiftslämnare bara ett exemplar av del II-blanketten. Diskettblanketten postas inte alls längre. Tidpunkter för återsändning: statistiken över ekonomi, del I (tabellerna 21, 22 och 26, dvs. resultaträkningen, finansieringskalkylen och balansräkningen) absolut senast statistiken över ekonomi och verksamhet, del II senast Återsändningsdagen för de uppgifter som lämnas via Internet är flexibel, dvs. kommunen/samkommunen antecknar själv när Statistikcentralen kan få uppgifterna. Vi meddelar separat om detta senare! 3. Statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet inom statsandelssystemet för undervisnings- och kulturverksamhet (tabell 41) Utbildningsförvaltningen och Statistikcentralen har kommit överens om att samla in de kostnadsuppgifter som ligger som grund för finansieringssystemen för förskoleundervisning, grundläggande undervisning och gymnasieutbildning i samband med statistiken över kommunernas/samkommunernas ekonomi och verksamhet. Enligt finansieringsstadgarna räknas enhetspriserna för undervisnings- och kulturverksamhetens olika uppgiftsgrupper på basis av verkställda kostnader vart annat år. Den landsomfattande uppföljningen av kostnader och produktionen av utvärderingsuppgifter förutsätter dock att kostnadsuppgifterna samlas in årligen på samma nivå. En förutsättning för att finansieringsbeslut skall kunna fattas är att kostnadsuppgifterna står till undervisningsförvaltningens förfogande enligt tidtabellen och att kommunernas och samkommunernas uppgifter om de kostnader som ligger som grund för finansieringen ges enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturväsendet. Kostnadsuppgifterna skall svara mot de prestationsuppgifter (elevuppgifter) som lämnats under statistikföringsdagarna 20.1 och/eller Förskoleundervisningen i tabell 01 Driftshushållning: Förskoleundervisningens kostnader förs antingen på uppgift 208 Förskoleundervisning (inom socialväsendet) eller 303 Förskoleundervisning (inom undervisningsväsendet) enligt den enhet förskoleeleverna anmälts till läroanstaltsstatistiken. Inom socialväsendet inkluderas förskoleundervisningens utgifter och inkomster efter utgifts- och inkomstslag i uppgiftsgruppen 208 Förskoleundervisning (inom socialväsendet) oberoende av under vilken verksamhetsenhet förskoleundervisningen arrangerats. På motsvarande sätt förs all förskoleundervisning inom undervisningsväsendet i uppgiftsklass 303 Förskoleundervisning (inom undervisningsväsendet). I ekonomistatistiken överförs inte kostnader av förskoleundervisningen som interna köp eller överföringsposter från en uppgiftsklass till en annan (t.ex. från socialväsendet till undervisningsväsendet). Om förskoleundervisning arrangeras t.ex. i samband med daghem och undervisningsväsendet köper denna förskoleundervisning, antecknas utgifterna och inkomsterna efter utgifts- och inkomstslag direkt i uppgiftsklass 303 Förskoleundervisning (inom undervisningsväsendet). Detta gäller bara köp av förskoleundervisning av en annan verksamhetsenhet i den egna kommunen, köp av utomstående tjänsteproducenter inkluderas i utgifterna för den köpande enheten (köp av kundtjänster). Utbildningsstyrelsens reviderade anvisningar för ifyllandet av denna tabell finns i Finlands Kommunförbunds klassificeringspublikation Klassificeringar för statistik över ekonomi och verksamhet 2001 (Helsingfors 2002). Statistikcentralen skall leverera ovannämnda kostnadsuppgifter till undervisningsförvaltningen senast För att Statistikcentralen skall kunna leverera de granskade och bearbetade uppgifterna till undervisningsförvaltningen i tid, är det nödvändigt att kommunerna/samkommunerna försöker återsända uppgifterna för statistiken över ekonomi före utsatt

3 4. Diskettblankett 3(10) datum ( ). Kommunerna/samkommunerna bör speciellt fästa vikt vid att uppgifterna är felfria. (Se också punkt 13!) I stället för webblankett och traditionell pappersblankett kan uppgifterna om ekonomi och verksamhet också levereras till Statistikcentralen i maskinläsbart ASCII-format. För detta ändamål kan Ni använda Statistikcentralens diskettblankett som hjälp. Det är ett program som installeras i persondator och med vars hjälp Ni kan fylla i en blankett genom att skriva in uppgifterna på tangentbordet. Ni kan också föra in uppgifterna i diskettblanketten genom att plocka dem ur kommunens/samkommunens bokföring med ett dataprogram som utarbetats för detta ändamål. Programmet innehåller flera hjälpfunktioner som gör det lättare att fylla i blanketten (summerade uppgifter, indelning av uppgifterna, felförteckning osv.). Statistiken över ekonomi, del I (återsändning ) omfattar tabellerna 21, 22 och 26 på diskettblanketten och statistiken över ekonomi och verksamhet, del II (återsändning ) tabellerna 1 16, 36, 41 och 51. Efter att de erforderliga tabellerna fyllts i, lagras uppgifterna med programfunktionen Vienti (Export) på en tom diskett från vilken uppgifterna levereras till Statistikcentralen som bilaga till e-post under adressen: kuntien.talous@stat.fi eller ky.talous@stat.fi Obs! Anteckningar som gäller de olika tabellerna följer inte med uppgifterna till oss, de är avsedda för kommunens/samkommunens eget bruk. Däremot överförs meddelanden och anteckningar som skrivits in i punkten 'Lisäselvitykset TK:lle' (Ytterligare förklaringar till SC). Uppgifterna kan också levereras på diskett tillsammans med pärmbladet till pappersblanketten till Statistikcentralen per post under adressen: Offentlig ekonomi, PB 6C, STATISTIKCENTRALEN. Installation av diskettblankettprogrammet Programmet kopieras på en tom diskett på adressen: Tilastotietoa aihealueittain Julkinen talous Kunnat ja kuntayhtymät Kommuner och samkommuner och installeras i DOS-miljö från disketten till persondatorns hårdskiva. Från diskettstation A: installeras programmet till exempel på station C: enligt följande 1. Lägg programdisketten i diskettstation A: 2. Byt till station A: genom att på DOS-raden skriva A: <Enter> (<Enter> betyder Tryck på Entertangenten) 3. Skriv på DOS-raden ASENNA A: C: <Enter> Om det finns en äldre version av diskettblanketten i biblioteket LLOMAKE på den station där diskettblankettprogrammet installeras skall biblioteket raderas med filer eller alternativt skall det döpas om innan den nya diskettblanketten installeras. Hur diskettprogrammet startas Diskettblankettprogrammet startas i DOS på följande sätt: 1. Gå till den station på hårdskivan där diskettblanketten är installerad. Till exempel till C:stationen går du genom att på DOS-raden skriva: C: <Enter> 2. Gå till biblioteket LLOMAKE genom att i DOS-skriva: CD\LLOMAKE <Enter> då ändras DOS-raden till C:\LLOMAKE> 3. Skriv på DOS-raden: LLOMAKE <Enter> för att starta diskettblankettprogrammet Om man så vill går det att starta programmet (LLOMAKE.BAT) också via Windows.

4 4(10) Kommun: Samkommun: Att skriva ut anvisningarna för diskettblanketten Vi postar inte duplicerade anvisningar för diskettblanketten. Du kan använda de anvisningar vi har skickat tidigare eller de anvisningar som finns på diskettblanketten. Du kan skriva ut dem på papper på följande sätt: 1. Berätta för programmet till vilken port skrivaren är kopplad. Det gör du genom att på menyraden välja de systemfunktioner som är utmärkta med -beteckningen (längst till vänster på menyraden; i vissa fall kan beteckningen för systemfunktioner synas på något annat sätt på rutan). Välj Kirjoitinportti (skrivarport) i den meny som öppnas och välj därefter den parallell- eller serieport till vilken skrivaren är kopplad. Utgångsvärdet är porten LPT1. 2. Då du valt skrivarport skall du välja Opasta (Instruera) på menyraden och därefter Ohjeet (Anvisningar) i den meny som öppnas. 3. Nu kan du skriva ut anvisningarna på skrivaren genom att trycka på F1- tangenten. Diskettblanketten är gratis för uppgiftslämnarna. ASCII-filen på diskettblanketten har formen uppgift per post. Längden på en post är fast, 22 tecken för kommuner och 24 tecken för samkommuner (+ tecknet för radbyte i textfil, CR och LF). Användaren behöver inte i allmänhet göra något åt filformatet, utan programmet producerar en fil av rätt typ. aaabbcccccccddddddddddee (sammanlagt tecken) CR/LF (2 tecken) euro e.d. (10 tecken) kod för kolumn och rad (7 tecken) tabellnummer (2 tecken) kommunkod (3 tecken) aaaaabbcccccccddddddddddee (sammanlagt tecken) CR/LF (2 tecken) euro e.d. (10 tecken) kod för kolumn och rad (7 tecken) tabellnummer (2 tecken) samkommunskod (5 tecken) Uppgifter som producerats med diskettblankettprogrammet skall levereras till Statistikcentralen endera på diskett per post eller helst som bilaga till e-post (adresserna ovan i stycke 2). Alla uppgifter om kommunen eller samkommunen som skall ges till Statistikcentralen vid samma tidpunkt skall lämnas på samma sätt, antingen på webblanketter eller i maskinläsbar ascii-form (på diskett eller som bilaga till e-post) eller på traditionell pappersblankett. Om kommunen/samkommunen vill använda diskettblanketten för uppgifterna om kommunens/samkommunens ekonomi och verksamhet del II, skall alla tabeller i del II i ekonomi och verksamhetsstatistiken (återsändningsdatum ) lämnas i maskinläsbar form. Det är alltså inte möjligt att leverera en del av uppgifterna i maskinläsbar form och en del på pappersblankett. Om kommunen/samkommunen så önskar kan den skicka t.ex. uppgifterna för ekonomi och verksamhetsstatistiken del II på traditionell pappersblankett även om uppgifterna om ekonomistatistikens del I levereras i maskinläsbar form.

5 5(10) Eftersom vi inte längre utarbetar några separata detaljanvisningar, ber vi dem som använder diskettblankett att läsa anvisningarna på webb- och/eller på pappersblanketten. 5. Ändringar i uppgiftsinnehållet från föregående år Uppgiftsinnehållet i statistiken över kommunernas/samkommunernas ekonomi och verksamhet har ändrats bara litet. Ändringar i tabellinnehåll: Tabell 01 Ändrad benämning: 2965 Mervärdesskatten i återbäringssystemet är nu Mervärdesskatten i återbäringssystemet (inkl. kalkylerad återbäring 5 %). Tabell 21: Ändrad benämning: 3100 Kommunalskatt är nu Kommunens inkomstskatt Tabell 26: Ändrad benämning: 1110 och 5110 I mark är nu I euro 6. Allmänna anvisningar Tabellerna 21, 22, 26 och 36 (resultaträkning, finansieringskalkyl, balansräkning och koncernbalansräkning) fylls huvudsakligen i enligt kommunens/samkommunens externa bokslut. I fråga om de tilläggsspecifikationer, som inte ingår i det officiella bokslutet, gäller anvisningarna på blanketten och i Kommunförbundets klassificeringspublikation. Anvisningar angående den sektorindelning som skall tillämpas i balansräkningen hittas på webblanketten vid balansräkningarna (tabellerna 26 och 36), på diskettblanketten i undermenyn Sektoriluokitus i menyn Opasta och på pappersblanketten för del II på sid. 46. Uppgifterna i tabellerna skall lämnas i enlighet med de klassificeringar som används i statistiken också i sådana fall att klassificeringarna i kommunens/samkommunens bokslut avviker från dessa; Ni kan alltså avvika från bokslutet och bör också vid behov göra det. Om bokslutet innehåller uppgifter som inte kan särskiljas från varandra på annat sätt än genom uppskattning, skall kommunen/samkommunen göra en uppskattning. (Detta kan komma i fråga t.ex. om en resultatenhet inom kommunen/samkommunen skall fördelas på två eller flera uppgiftsklasser i statistiken.) För att undvika tidsödande tilläggsförfrågningar skall kommunen/samkommunen fylla i alla uppgifter. Extra rader (t.ex. siffror eller koder) får inte antecknas på blanketten och rubrikerna och koderna på blanketten får inte ändras. Eventuella kommentarer och utredningar kan antecknas på webblanketten i punkten "Tilläggsinformation till Statistikcentralen, på diskettblanketten i punkten "Lisäselvitykset TK:lle" ( Ytterligare förklaringar till SC ), i marginalerna på pappersblanketten eller i en separat bilaga. I allmänhet är det skäl att bifoga tillräckliga utredningar över uppgifter som kan förorsaka oklarheter. På detta sätt underlättas granskningen av uppgifterna avsevärt och minskar behovet av ytterligare frågor. Sifferuppgifterna i kolumnerna i tabellerna 11, 12, 15, 16, 21, 22, 26 och 36 skrivs i regel utan förtecken. Förtecknet i början av rubrikraden anger om talet skall adderas eller subtraheras då slut- och mellansummorna räknas. Rader som inleds med +/- -tecken läggs till summan. Om talet på en sådan rad skall subtraheras från summan skall ett minustecken antecknas i punkten för förtecken (i kolumnen på diskettblanketten). Kontrollera att alla mellan- och slutsummor är antecknade där de skall och att räkneoperationerna har utförts korrekt. Internet- och diskettblankettprogrammet gör alla räkneoperationer,

6 6(10) 7. Klassificeringar 8. Interna poster vilket gör att de som använder diskettblankett inte behöver kontrollera räkneoperationerna. Dataprogrammet godkänner additionsfel på högst euro. Alla uppgifter skall lämnas i hela tal utan decimaler och utan skiljetecken för tusental (punkt, kommatecken e.d.). Summan avrundas uppåt om den första decimalen är 5 eller större, i annat fall nedåt. Man måste emellertid avvika från denna avrundningsregel då den skulle medföra ett större additionsfel än vad som tillåts (dvs. ett fel på mer än euro). Normalt avrundas alltså summorna enligt följande: euro ,68 = 14 euro 9 225,07 = 9 euro 505,44 = 1 euro 498,87 = Summor som är under 500 euro antecknas alltså inte alls på blanketten eller disketten, förutsatt att man inte är tvungen att avrunda summan till 1 för att minska avrundningsfelet. Alla uppgifter ges i hela tal. Måttenheterna för uppgifterna om verksamhet framgår av blanketten (tabeller 51). Med kommunkod avses Folkpensionsanstaltens 3-siffriga kod, som finns på etiketten på pappersblankettens pärmblad. Som samkommunskod används Kommunernas pensionsförsäkrings 5-siffriga kod, som finns på etiketten på pappersblankettens pärmblad. Vi ber kommunerna och samkommunerna kontrollera och vid behov skicka korrigeringarna till de adresser som finns på etiketten på pappersblankettens pärmblad. De uppgifts- samt utgifts- och inkomstklassificeringar som används i statistiken, liksom de uppgifter om verksamhet som samlas in, har definierats i Finlands Kommunförbunds publikation "Klassificeringar för statistik över ekonomi och verksamhet 2001" (Helsingfors 2002) och i Kommunförbundets mall för kontoplan i kommuner och samkommuner (Helsingfors 2002). Behandling av de utjämningsposter som förorsakats av systemet för utjämning av stora kostnader för barnskyddet i denna statistik: Kommunerna bokför och antecknar i statistiken utjämningsposterna på uppgift 290 Övrig social- och hälsovård. Den finansieringsandel som betalas till samkommun antecknas på utgiftssidan under punkt Understöd och utjämningsersättning av samkommun på inkomstsidan under punkt Övriga inkomster och understöd från andra. Samkommunerna bokför och antecknar i statistiken utjämningsposterna på uppgift 290 Övrig social- och hälsovård. Statens ersättning till utjämningssystemet antecknas som inkomst under punkt Övriga understöd och bidrag från staten och den finansieringsandel som erhållits av kommuner under punkt Övriga understöd och bidrag från övriga samt utjämningsersättning som betalats till kommuner som utgift under punkt Understöd. Också interna poster inbegrips i tabellerna och 41. Tabellerna (kommunens/samkommunens resultaträkning, finansieringskalkyl, balansräkning och koncernbalansräkning) fylls däremot i enligt kommunens/samkommunens officiella bokslut på så sätt att de interna posterna eliminerats. OBS! Kommuner: De interna poster som i statistiken anges både som utgift och inkomst i samma uppgiftsklass bör elimineras. T.ex. om det i bokföringen finns som interna poster köp/försäljning mellan grundskolans

7 7(10) högstadium och lågstadium, skall dessa poster lämnas utanför statistiken. Detta gäller både interna köp/försäljningar och överföringsposter. Samkommuner: De interna posterna förorsakar ofta svårigheter vid granskning av uppgifterna om statistiken över ekonomi. I budgetutfallet ingår ofta poster eller överföringar mellan verksamhetsenheter. I utfallet syns de som inkomst för en enhet och som utgift för en annan. Det är nödvändigt att ange de interna posterna, för att budgetutfallet skall ge en rätt bild av de verkliga kostnaderna för varje verksamhetsenhet. I statistiken över samkommunernas ekonomi sammanslås flera, ibland t.o.m. alla samkommunens verksamhetsenheter, i en och samma uppgiftsklass (kolumn). De sammanräknade posterna och överföringarna mellan verksamhetsenheterna hamnar i statistiken således både som utgift och inkomst i samma uppgiftsklass. Detta ökar i onödig utsträckning uppgiftsklassens utgifter och inkomster. Därför borde dessa interna poster, som syns som utgift och inkomst i samma uppgiftsklass, elimineras ut uppgiftsklassens utgifter och inkomster. Om samkommunens verksamhet indelas i statistiken i flera uppgiftsklasser, skall posterna och överföringarna mellan uppgiftsklasserna synas i utgifterna och inkomsterna. Det är dock inte meningen att nettoutgifterna för samkommunens förvaltning i sin helhet skulle överföras som kostnader i andra uppgiftsklasser. Speciellt när det gäller uppgiftsklassen för hälsovård ökar de interna posterna ofta avsevärt utgifterna och inkomsterna, om de inte elimineras. 9. Kalkylerade poster I statistiktabell 01 Driftshushållning antecknas också överföringsposter i sådana fall att överföring tillämpats då utgifterna riktats till uppgiftsklasserna. Överföringsposter inom samma uppgift antecknas inte i statistiken (Se punkt 8!). I gruppen övriga kalkylerade poster antecknas också kalkylerade räntor, kalkylmässiga avskrivningar (= skillnaden mellan kalkylmässiga avskrivningar och avskrivningar enligt plan) och övriga kalkylerade poster (t.ex. penningvärden av naturaförmåner) i den omfattning de presenteras i den tablå över budgetutfallet som ingår i bokslutet. Den mervärdesskatt inom ramen för återbäringssystemet som skall allokeras som kalkylerad post på uppgifterna inom driftshushållning och investeringar antecknas i statistiken på egen rad (i tabell 01 på rad 2965 och i tabell 02 på rad 4965). 10. Utgifts- och inkomstspecifikationer (tabell 05) Utgifts- och inkomstspecifikationen gäller bara utgifter, inkomster och investeringar som förts till tabellerna 01 och 02. Motsvarande poster för affärsverk som tillämpar modellen kommunalt affärsverk 1 (tabellerna 11 och 12) inbegrips däremot inte i tabell Balansräkning (tabell 26) Balansräkningen i statistiken över ekonomi och verksamhet bygger på bokföringsnämndens kommunsektions balansräkningsschema (Allmänna anvisningar om uppgörande av balansräkningen för kommuner och samkommuner, Helsingfors 2000), men är något mer detaljerad än detta. Vissa fordringar och skulder skall i balansräkningen framläggas efter gäldenärs- och borgenärsgrupp enligt Statistikcentralens sektorindelning. Eftersom det har förekommit mycket felaktigheter i dessa grupperingar, är det nödvändigt att Ni använder sektorindelningen. Den finns i sin helhet på webblanketterna efter tabellerna 26 och 36, på diskettblanketten i undermenyn Sektoriluokitus i menyn Opasta och på pappersblanketten efter tabell 36 (sid. 46 på ekonomiblanketten, del II). 1 Se Finlands Kommunförbund. Särredovisning av kommunal affärsverksamhet. Helsingfors 2002.

8 8(10) 12. Koncernbokslut (tabell 36) Koncernbokslutet i statistiken över ekonomi följer bokföringsnämndens kommunsektions balansräkningsschema för koncerner (allmänna anvisningar om uppgörande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner, Helsingfors 2000). Om kommunen/samkommunen inte har fått alla de underspecifikationer som koncernbalansräkningen förutsätter kan de uppskattas! 13. Vissa uppgifter om ekonomin och verksamheten inom förskoleundervisningen, den grundläggande undervisningen och gymnasieutbildningen (tabell 41) Uppgifterna i denna tabell samlas in för statsandelssystemet för förskoleundervisningen, den grundläggande undervisningen och gymnasieutbildningen. Om de uppgifter som ges i tabellen inte motsvarar uppgifterna i uppgiftsklasserna 208 Förskoleundervisning (inom socialväsendet) Förskoleundervisning (inom undervisningsväsendet), 305 "Grundläggande undervisning" och 310 "Gymnasieutbildning" i tabell 01 "Driftshushållning" (dvs. Avlöningar sammanlagt + Övriga utgifter sammanlagt + Utgifter som inte hör till statsandelsgrunden sammanlagt = Driftsutgifter + överföringsposter sammanlagt inom förskoleundervisningen, den grundläggande undervisningen och gymnasieutbildningen i tabell 01), bör en utredning av orsakerna till skillnaderna ges i en separat bilaga. Statistikcentralen sänder utredningarna till utbildningsstyrelsen. (Se också punkt 3!) Vi har fr.o.m. år 1999 reviderat behandlingen av uppgifterna i tabell 41 i fråga om kontrollen på följande sätt: Om: 1. kostnader eller vårddagar inom sjukhusundervisningen har antecknats på blanketten i sådana fall att sjukhuset inte är beläget i kommunen, 2. kostnader för handikappundervisningen har antecknats på blanketten i sådana fall att inga handikappade elever har antecknats i elevstatistiken, 3. hemkommunernas betalningsandelar inte stämmer överens med köpen av kundtjänster för grundundervisningens och gymnasieutbildningens del i tabell 01, 4. det är uppenbart att de kapitalkostnader som ingår i interna hyror omfattar avskrivningar och nedskrivningar (från rad 2940 i tabell 01) korrigerar vår datatillämpning automatiskt felet, dvs. kommunen behöver därför inte längre kontrollera korrigeringen. 5. Om kommunen avvikande från anvisningarna har inbegripit alla lönekostnader för sysselsättning i de kostnader som ingår i statsandelsgrunden, avlägsnas utan att kommunen tillfrågas kostnader från statsandelsgrunden till beloppet av sysselsättningsstödet i tabell 01 (5805). Kostnaderna läggs till övriga externa utgifter som inte hör till statsandelsgrunden. Detta för att det trots anvisningarna förekommit betydande felaktigheter i dessa punkter från år till år. 14. Uppgifter om kommunens och samkommunens verksamhet (tabell 51) Definitionerna på uppgifterna om verksamhet ingår i Finlands Kommunförbunds publikation "Klassificeringar för statistik över ekonomi och verksamhet 2001" (Helsingfors 2002). Vi har försökt förenhetliga definitionerna på verksamhet med de definitioner som används i social- och hälsovårdsministeriets, undervisningsministeriets, Utbildningsstyrelsens och Finlands Kommunförbunds förfrågningar. Obs! I antalet undervisningstimmar inom grundundervisning inkluderas inte timmarna för förskoleundervisning enligt lagen och författningen om grundläggande utbildning (Lag om grundläggande utbildning 628/1998, ändrad 1288/1999 och Författning om grundläggande utbildning 852/1998)! Förskoleundervisning i sammansatta klasser inkluderas inte heller i timmarna för grundläggande utbildning. I dessa fall räknas timmarna mellan den grundläggande undervisningen och förskoleundervisningen i förhållande till elevantalet. På samma sätt räknas timmarna för de förskoleelever som statistikförts som elever inom undervisningsväsendet trots att de får förskoleundervisning av socialväsendet.

9 9(10) Antalet undervisningstimmar inom förskoleundervisningen (inom undervisningsväsendet) frågas i punkt 3032 Förskoleundervisning (inom undervisningsväsendet) i tabell 51. Antalet undervisningstimmar i förskoleundervisning inom socialväsendet har redan frågats tidigare i statistiken över socialväsendets verksamhet i tabell 54. Definition på antalet undervisningstimmar i förskoleundervisning: Det antal undervisningstimmar inom förskoleundervisning som givits (inte elevtimmar) under statistikåret (= kalenderåret). Med undervisningstimme avses en minuter lång verksamhet enligt förskoleundervisningens läroplan (undervisning under kortare tid än 45 min. sammanslås till en undervisningstimme på 45 min.). Antalet undervisningstimmar bör motsvara antalet elever i förskoleundervisning i elevstatistiken (skolblankett). Tabell 51 "Verksamhet" gäller också kommunens/samkommunens affärsverk som tillämpar modellen kommunalt affärsverk. 15. Uppgifter om kommunens affärsverk enligt modellen kommunalt affärsverk i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Tabellerna 11, 12, 15 och 16 fylls i bara för kommunens affärsverk modellen kommunalt affärsverk och för fonder som behandlas som balansenheter. De övriga affärsverkens utgifter, inkomster och investeringar uppges i tabellerna 01 och 02. Detta gäller också de affärsverk som behandlas som s.k. annan balansenhet. Driftsutgifterna och -inkomsterna för varje affärsverk uppges alltså antingen i tabell 01 eller tabell 11 (men inte i båda). På motsvarande sätt uppges inköp och försäljning av anläggningstillgångar antingen i tabell 02 eller i tabell 12 och 15. Tabellerna 11, 12, 15 och 16 fylls i separat för varje affärsverkstyp i kommunen/samkommunen. På pappersblanketten finns tabellerna bara för en affärsverkstyp. Om kommunen/samkommunen har flera kommunala affärsverk, skall tabellerna (blankettsidorna 38 43) kopieras i så många exemplar som behövs för varje typ av affärsverk. Den som fyller i tabellerna 11, 12, 15 och 16 på pappersblanketten skall också anteckna uppgiftsklasskoden i tabellerna (se följande stycke om uppgifterna lämnas på diskett). Som uppgiftsklasskoder används de uppgiftsklasskoder (kolumnkoder) som används i tabellerna 01 och 02). Av dessa väljs den uppgiftskod som svarar mot affärsverkets näringsgren. Uppgiftsklasskoden för vatten- och avloppsverk är t.ex. 610, energiförsörjning 620, trafikverk 630, hamn 640 osv. Om det av en avfallshanteringsanstalt bildats ett kommunalt affärsverk, är uppgiftskoden 625. På diskettblanketten finns det i tabellerna 11, 12, 15 och 16 en meny med uppgiftsklasser, där den uppgiftsklass som motsvarar ett affärsverks näringsgren kan väljas ( ). På diskettblanketten skall uppgiftsklasskoderna således inte skrivas, utan t.ex. för ett energiverk väljs uppgiftsklassen 620 Energiförsörjning. Om ett affärsverk antecknas i uppgiftsklassen 669 skall en utredning av vilket affärsverk som antecknats vid uppgiftsklassen i fråga absolut ges i tabellen "Lisäselvitykset TK:lle" ("Ytterligare förklaringar till SC") i undermenyn Valitse taulu (Välj tabell) i tabellmenyn. I utgifts- och inkomstspecifikationerna (tabell 05) inkluderas inte utgifter, inkomster och investeringar för de affärsverk som tillämpar modellen kommunalt affärsverk. Tabell 51 "Verksamhet" gäller däremot också affärsverk av det här slaget. 16. Fonder som behandlas som balansenheter Tabellerna 11, 12, 15 och 16 fylls i för fonder som behandlas som balansenheter. Som uppgiftsklasskod antecknas 750.

10 10(10) 17. "Stödblanketter" Kommuner: De utskrifter, "Stödblanketter", av föregående års ursprungliga och korrigerade uppgifter för tabellerna 07, 41 och 51 som vi sänt tidigare sänds inte längre eftersom det på webblanketter finns i alla tabeller föregående års korrigerade uppgifter som jämförelseuppgifter. Förfrågningar Statistikcentralen: Salme Röksä (09) (kommuner) Sinikka Salmi (09) (samkommuner) Sirkka Sinkkonen (09) (kommuner och samkommuner) Eeva Kleinberg (09) (kommuner och samkommuner) Lahja Aho-Marjanen (09) (kommuner och samkommuner) Matti Laine (09) (kommuner och samkommuner) Fax (09) E-post: förnamn.tillnamn@stat.fi Finlands Kommunförbund: Sisko Myöhänen, tfn (09) Fax (09) Utbildningsstyrelsen: Redovisningstjänster (09) (tabell 41)