TravSPORT RST SLUT PÅ RUTINMÄSSIGT TANDRASPANDE FÖRSTA TAKRAKAN I VÄRLDEN EN TIDNING FÖR MEDLEMMAR I RIKSFÖRBUNDET FÖR SVERIGES TRAVHÄSTÄGARE NR 4-10

Transkript

1 RST TravSPORT EN TIDNING FÖR MEDLEMMAR I RIKSFÖRBUNDET FÖR SVERIGES TRAVHÄSTÄGARE NR 4-10 SLUT PÅ RUTINMÄSSIGT TANDRASPANDE FÖRSTA TAKRAKAN I VÄRLDEN

2

3 05 Ledare 06 Tomas Roséns lugna träningsmetod 11 Kajsa och ungdomarna 12 Vad tar de i tränaravgift? INNEHÅLL NR42010 RST Riksförbundet för Sveriges Travhästägare Hästsportens Hus Stockholm Hästägarföreningarna når du via vår hemsida trav.com info@rst-trav.com Foto: Kanal 75 Generalsekreterare Stig Lundqvist , stigrst@brevet.nu Styrelse Göran Löfgren, ordförande goran.lofgren@tele2.se Mikael Melefors Ulf Bergström Richard Smith Anders Holmqvist Maja Karlsson Björn Frössevi Berth Ottosson Christer Häggström Vad kostar till exempel Roger Walmann. 14 Videoendoskopi på banan möjlig nu 16 Olle Sohlberg ordförande i Överdomstolen 18 Hästtandvård i fokus 22 Westholms takraka RST Travsport Tidningen RST Travsport utkommer fyra gånger per år. Redaktör Anne Adre Isaksson anne.adre@telia.com Ansvarig utgivare Göran Löfgren Layout Lena Karlsson lena@nostra.se Annonsförsäljning Monica Nilsson monica.media@tele2.se Stig Lundqvist Tryckeri Grafiska Punkten, Växjö ISSN Här påbörjas bygget av världens första takraka. 27 Snackisar på stallbacken 28 Notiser 30 Notiser 33 Liten risk att släppa hästar i grupp 34 Håkan Persson, travnörd i norr 36 Miljoner till travsporten 37 RIXallsvenskan Enkätundersökning om hästar i grupp 42 RST-nytt 44 Gästboxhyror i hela landet 46 Krönika: Christer Flachen Carlsson Foto: Kanal 75 Flachen berättar sagan om Maharajah. Omslagsbilden: Kanal 75 RST TRAVSPORT NR

4 Grattis alla vinnare... 3-ÅRIGA STON Aisle Stand Ägare: Stall T.Z. & Lövis Tränare: Stefan Melander Körsven: Per Lennartsson Skötare: Carolin Eliassson Uppfödare: Stefan T.Z. Melander HB & I Löfbergs AB Hingstägare/agent: Stefan T.Z. Melander 3-ÅRIGA HINGSTAR/VALACKER One Too Many Ägare: Travkompaniets Stall AB Tränare: Stefan Hultman Körsven: Örjan Kihlström Skötare: Madelene Warnebo Uppfödare: Menhammar Stuteri AB Hingstägare/agent: Menhammar Stuteri AB 4-ÅRIGA STON Stepping Space Ägare: Stall Stepping Tränare: Roger Walmann Körsven: Johan Untersteiner Skötare: Viktor Flink Uppfödare: Stall Stepping HB Hingstägare/agent: Menhammar Stuteri AB 4-ÅRIGA HINGSTAR/VALACKER Prince Tagg Ägare: Michael Selhammer, Tapio Ahola & Göran Gaines Tränare: Ralf Karlstedt Körsven: Ralf Karlstedt Skötare: Maura Jovanovic Uppfödare: Tapio Ahola Hingstägare/agent: Eva Stjernström...och tack alla deltagare, publik och sponsorer för Huvudsponsorer: Uppfödarsponsor: Partners:

5 HÄSTÄGARNA I FOKUS DET ÄR EN MYCKET GLAD OCH NÖJD ORDFÖRANDE SOM SKRIVER DENNA LEDARE! Äntligen, efter många års argumenterande och metodiskt arbete från RST sida, inser nu alla att det är hästägaren som är navet i det svenska travsporthjulet. Svensk Travsport bygger på att det finns tillräckligt många hästägare som vill investera och som finner glädje och framtidstro i sitt hästägande. Det känns som om alla nu drar åt samma håll i svensk travsport, ST, Travsällskapen och BAS-organisationerna sätter fokus på hästägarna och hästägandet. Det har nyligen genomförts en hästägarkonferens i ST:s regi, många travsällskap har redan planerat och även påbörjat en rad stimulansåtgärder riktade mot hästägarna så att dessa kan känna sig som de VIP-personer de är berättigade till. LEDAREN GÖRAN LÖFGREN EXEMPEL PÅ BANORNAS STIMULANSÅTGÄRDER är fria gästboxhyror, hederspriser i alla lopp, DVD, vinnartavlor och vinstrosetter till samtliga vinnande hästar, satsningar på hästägarrum/hästägarläktare, ett välkomnande och en fika vid ankomsten till banan, program och entrékort till alla hästägare. Ja detta är bara några goda exempel på travsällskapens aktiviteter och det är egentligen bara fantasin som sätter gränserna. Bäst i klassen att ta hand om hästägarna är Jägersro. Denna bana har under många år prioriterat hästägarna och exempel på detta är att man kontinuerligt under året bjuder in hästägare, med starthäst i vissa utvalda lopp, till en måltid. Vid två tävlingstillfällen nu innan jul bjuds fyra personer per startande häst på julbord och samtliga startande hästar får morötter. Hästägarläktare och hästägarrum är andra prioriterade faciliteter som gör att hästägarna kan känna sig som VIP-personer. Jag har hört ryktas på stallbackarna att flera andra banor är på väg att följa denna positiva trend och RST önskar lycka till i detta arbete! TRAVTRÄNARNA ÄR EN KATEGORI SOM JAG HOPPAS FÖRBÄTTRAR SIN KUNDVÅRD, kundkontakt och kundrelation. Inom dessa områden finns en stor förbättringspotential. Det finns fortfarande alltför många som inte kan stava till dessa ord än mindre tillämpa dem. Travtränarna måste sätta kunden i centrum, vara tillgängliga, ha en egen etik, moral och värdegrund vid fakturering av kostnader m.m. När fick du en julklapp av din leverantör, läs din travtränare, senast? I din livsmedelsbutik, där du är trogen kund, får du specialerbjudanden, julklapp och kanske lite glögg vid ditt besök. Varför är det inte så när du besöker din travtränare? PRISPENGARNA ÄR SOM BEKANT DEN ALLRA BÄSTA STIMULANSÅTGÄRDEN och det är min förhoppning att ST/ATG/Travsällskapen prioriterar detta i sitt budgetarbete så att det läggs ut så mycket egengenererade prispengar som möjligt under RST HÖSTMÖTE GENOMFÖRDES UNDER TVÅ DAGAR I SLUTET AV OKTOBER och de deltagande lokalföreningarnas delegater gav oss ett bra underlag att arbeta vidare med. Väl genomförda grupparbeten i ämnen som kommunikation, RST:s visioner, mål och delmål gör att dessa inom kort kommer att fastställas och läggas ut på vår hemsida. RST TILLÖNSKAR ALLA EN RIKTIGT GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT TRAVSPORTÅR 2011! RST TRAVSPORT NR

6 Tomas Roséns träningsmetod: LUGN & HARMONI

7 Harmoni är det som utmärker hästarna hos travtränare Tomas Rosén på Årsta gård utanför Tierp. Tomas pratar mycket om vikten av eftergift i inlärningen och om att aldrig vara hård mot hästarna.

8 Hästarna hos Tomas Rosén får mycket social kontakt. Han hanterar dem ofta, lugnt och stilla och skapar med detta trygga hästar som fått lära sig stå still och koppla av vid selning och hantering. Jag rycker aldrig i en häst om den gör fel utan tar det lugnt en stund och gör om, tills den gör rätt TOMAS HAR SPECIALISERAT SIG PÅ INKÖRNING AV UNGHÄSTAR. Han har ett 30-tal hästar i träning på gården, som från början var en mjölkgård. Min farfar arrenderade gården och han var en riktig hästkarl. Min pappa tog över 1969 och hade mjölkkor och några travare, berättar Tomas. Själv arbetade han också på gården tillsammans med brodern Stefan. Men när gården behövde byggas om för tio år sedan och när det var dags att ta över ville inte Tomas sätta sig i den skuld det skulle innebära. Och eftersom hästar var hans stora intresse så såldes korna och travverksamheten utökades. Gården är på 100 hektar och nu kan vi utnyttja den för både bete och inkörning. Jordbruket sköter min pappa fortfarande och vi producerar både spannmål och foder. Hela foderstaten bygger på grovfoder som hästarna har fri tillgång till. Under de senaste tre, fyra åren har hagarna utvecklats med lösdrift och vindskydd. Hästarna går tillsammans i stora grupper och mycket av verksamheten bygger på hästens naturliga beteende. I stallet finns även 20 boxplatser. DEN STORA GRUPPEN FÖL KOMMER HIT I AUGUSTI-SEPTEMBER. Tomas börjar arbeta med dem direkt och kör in dem som ettåringar fram till premielopp. Sedan går de vidare. När fölen kommer får de lära sig att stå uppbundna, att lyfta fötterna och vi berör dem över hela kroppen så att de får tillit. Sedan lägger vi på utrustning vartefter. Vi leder dem med utrustningen på och går över till tömkörning. Är någon häst bråkig finns det en sandvolt där Tomas kör dem. Där lär de sig höger och vänster effektivare. De vänder automatiskt utan att jag behöver trycka så hårt och kan ge dem eftergift direkt. Det gäller att nöta på tills de accepterar det man gör. Tomas jobbar mycket med att hästarna ska lära sig att stå still och känna sig trygga med det. Han vill kunna sela dem utan att binda upp dem. Sen börjar han köra dem korta svängar, tre dagar i 8 RST TRAVSPORT NR

9

10 Hela verksamheten bygger på lugn och eftergift när de gör rätt veckan. Han arbetar hela tiden efter samma mönster och bygger på vartefter. Jag jobbar på samma ställe där de är vana att vara, oavsett vilket moment jag gör. Nu lägger jag även till voltning där jag kör, tre varv åt båda hållen. Sen får hästarna jobba på under vintern och sänka sina tider. Men jag brukar inte köra fort. Jag toppar ingen häst. Alla får följas åt och gå premielopp till midsommar. ta miste på. När RST Travsport är på besök på gården kommer hästarna nyfiket fram och hälsar. Föl, ston och hingstar i grupper. I ligghallarna finns ett tjockt lager med halm där de gärna ligger och njuter i solen. Och de som redan ligger, ligger lugnt kvar och dåsar när vi kommer in och hälsar. Här inne blir de också utfodrade så de slipper stå ute i snö och blåst och äta. Hittills i år har Tomas kört in ett 30-tal hästar. I dagsläget har han 16 unghästar i träning. Men vi tar även emot unghästar på sommarbete. I somras hade vi två grupper om 20 hästar i varje som växelbetar på åkermarkerna. Det är en härlig syn att se dem springa tillsammans, säger Tomas. Text och foto: Anne Adre-Isaksson HAN ÄR NOGA MED ATT HÄSTARNA FÅR UTVECKLAS I SIN EGEN TAKT. Jag tror att det är bra för gruppen. Och de utvecklas mer då. Det har också med andningen och lugnet att göra. De måste tycka att det är kul och kunna slappna av när de skrittar. Hästarna körs tre och tre eller fyra och fyra. Hela verksamheten bygger på lugn och eftergift när de gör rätt. De ska alltid stå still en stund innan vi kör iväg och innan vi kliver av. Och när vi kört klart lyfter vi fötterna på dem. Gör de fel gör vi om tills de gör rätt. Är man för tuff mot dem riskerar man bara ett flyktbeteende i stället. Och att hästarna är lugna och harmoniska går inte att NAMN: Tomas Rosén ÅLDER: 42 år HEMMABANA: Gävle TRÄNARAVGIFT: 240:-/dag för ettåringar och äldre, 100:- /dag för fölungar fram till bete FAMILJ: Sambo Camilla Johansson, som hjälper till att köra de stora hästarna, 2 döttrar, Therese 18 år som har körlicens och Louise 17 år som har montélicens. I verksamheten med unghästarna arbetar även brodern Stefan samt Mikael Olsson.

11 Cecilia Karlsson med ponnytravaren Stubin. Foto: Kanal 75 KAJSA OCH UNGDOMARNA Nu har Kajsa gjort sitt sista turnéstopp där hon under två höstmånader har träffat flera hundra ungdomar runt om i landet. TOTALT HAR KAJSA GUSTAFSSON, redaktör för ungdom.nu, besökt 12 travbanor från Jägersro i söder till Boden i norr. Ungefär 200 ungdomar i åldersgruppen 12 till 25 år har varit med och svarat på en omfattande enkät om deras situation i travet och vad de tycker och tänker om framtiden. De som har någon form av licens har påpekat flera gånger att de vill köra fler lopp för att kunna utvecklas maximalt. Men det handlar också väldigt mycket om att ungdomarna syns på travbanorna och att de blir respekterade, både av etablerade i travet, men även från travbanornas ledning. DE ALLRA FLESTA SOM HAR SVARAT PÅ ENKÄTEN i den utvalda målgruppen är tjejer. Kajsa konstaterar att unga tjejer just nu är överrepresenterade i travet och av enkäten att döma utgör de uppåt 70 procent av travungdomarna runt om i landet. Av dessa 200 ungdomar är nästan ingen med i någon intresseförening, samtidigt som de flesta svarar att det är viktigt att tillhöra någon förening. Ungdomarna uttrycker också en önskan om att ha någonstans att samlas på travbanorna. Många föreslår ett ungdomscafé eller ett särskilt klubbrum. På frågan om vad de vill ha hjälp med för att kunna fortsätta sin karriär inom travet bli svaren i stil med: Att sporten ska våga satsa på ungdomarna. Att ungdomarna välkomnas ute på travbanorna. Att hårt arbete ska belönas med löpkörning. SAMMANSTÄLLNINGEN AV ALLA DESSA ENKÄTER FORTSÄTTER en bit in i december och sedan får alla som vill ta del av resultatet. Det kommer att finnas en hel del att göra, både för Svensk Travsport, men även för travbanorna ute i landet. Kajsa Gustafsson har besökt 12 travbanor runt om i landet och ca 2oo ungdomar har svarat på Kajsas enkät. RST TRAVSPORT NR

12 VAD TAR NI ITRÄNARA RST Travsport har ringt runt och frågat vad några travtränare tar i tränaravgift och vad som ingår i priset. Förutom mat, träning, personalkostnader och boxhyra. 12 RST TRAVSPORT NR

13 VGIFT? Lutfi Kolgjini 380 KRONOR PER DAG I TRÄNAR- AVGIFT. TAR 10 PROCENT NÄR HAN KÖR SJÄLV, 15 PROCENT NÄR CATCH- DRIVER KÖR. TILLKOMMER 500 KRONOR FÖR SKO- NING LIKSOM UTSELNING, TRAKTA- MENTEN, VETERINÄRKOSTNADER, TRANSPORTER (SKÖTS AV TRANS- PORTFÖRETAG). Kari Lähdekorpi 330 KRONOR PER DAG I TRÄNAR- AVGIFT. TAR 15 PROCENT. UTSELNING, TRAKTAMENTE TILL AN- STÄLLDA, VETERINÄR OCH TRANS- PORTER TILLKOMMER. TÄCKEN, GRIMMOR, SKONING, AV- MASKNING, VACCINATION INGÅR. DET STÅR STALL LÄHDEKORPI PÅ ALLA TÄCKEN. DE LIKSOM GRIMMOR ÄGS AV STALLET OCH BLIR KVAR OM HÄSTEN FLYTTAS. Roger Walmann 355 KRONOR PER DAG I TRÄNARAVGIFT. TAR 15 PROCENT VARAV 5 PROCENT GÅR TILL KÖRANDE KUSK. SKOR INGÅR, LIKSOM GRIMMA OCH TÄCKE I STANDARDUTFÖRANDE. TRAKTAMENTET, VETERINÄRKOSTNA- DER OCH TRANSPORTER TILLKOMMER (TRANSPORTERNA SKÖTS AV UTOMSTÅ- ENDE TRANSPORTFÖRETAG). HÄSTSKÖTAREN KOMMER ÖVERENS MED HÄSTÄGAREN OM NÅGOT EXTRA SKA INHANDLAS, EXEMPELVIS EGET RESTÄCKE OCH GRIMMA MED NAMN PÅ. Robert Bergh 360 KRONOR PER DAG I TRÄNAR- AVGIFT. TAR 15 PROCENT. UTSELNING OCH INRIKES TRAKTA- MENTE INGÅR. SKONING, TÄCKEN, GRIMMOR, VETERINÄRKOSTNADER, TRANSPOR- TER OCH ANDRA FAKTISKA KOSTNA- DER TILLKOMMER. Leif Witasp 300 KRONOR PER DAG I TRÄNAR- AVGIFT FÖR ÄLDRE HÄSTAR, 250 KRONOR PER DAG FÖR HÄSTAR UPP TILL TVÅ ÅRS ÅLDER. TAR 10 PROCENT. SKONING INGÅR. TÄCKE OCH GRIMMA KÖPS ENLIGT ÖVERENSKOMMELSE MED HÄST- ÄGAREN. VETERINÄRKOSTNADER, TRANS- PORTKOSTNADER, UTSELNING OCH TRAKTAMENTE TILLKOMMER. Stig H Johansson 382 KRONOR PER DAG I TRÄNAR- AVGIFT VID 6 PASSHÄSTAR. 474 KRONOR PER DAG VID 4 PASS- HÄSTAR. TAR 15 PROCENT. DET MESTA INGÅR SOM SKONING, MEDICINER, SALVOR, VAGNAR OCH SELAR INFÖR TÄVLING. DET EXTRA SOM KÖPS TILL HÄSTEN, SOM TÄCKEN OCH GRIMMA MED HÄSTENS NAMN TILLKOMMER. VETERINÄRKOSTNADER OCH TRANS- PORTER (SKÖTS AV TRANSPORT- FÖRETAG) TILLKOMMER. RST TRAVSPORT NR

14 Förr har man bara kunnat använda sig av utrustning i vila eller på rullmatta. Med ny utrustning kan man nu lundersöka hästen med videoendoskop i arbete i dess verkliga miljö. VIDEOENDOSKOPI PÅ BANAN Att vi har hästar som stannar i lopp eller att den där extra växeln saknas, känner alla som håller på med travhästar till allt för väl. Besvikelsen över att hästen som i sista sväng såg ut som en vinnare hamnar sist i mål. Vad är det som händer? Det finns många orsaker till att hästar inte orkar ända in i mål. Veterinär Kristin Abrahamsson-Aurell vid ATG Hästklinik på Åby, belyser här ett problem. 14 RST TRAVSPORT NR

15 ATT VI INTE MÄRKER AV NÅGRA SYMTOM I VILA eller i hemmaträning beror på att våra hästar har en enorm lungkapacitet. I vila använder hästen bara tre procent av sin totala lungkapacitet och per minut kan hästen andas cirka 80 liter med cirka 8 14 andetag. Vid maximal arbetsprestation kan hästen andas upp till 1800 liter per minut och 140 andetag i minuten, berättar Kristin. Som kuriosa kan nämnas att den maximala andningskapaciteten är kopplad till gångarten galopp, det vill säga, en travhäst kommer aldrig upp i maximal andning under ett travlopp. Kanske många har lagt märke till att en häst som har tagit en kort galopp i sista sväng och ställer sig snabbt i trav utan att tappa tempo ofta ser ut som att den fått nya krafter, faktiskt finns det en fysiologisk förklaring till det den har fått ta några extra stora andetag, avslöjar Kristin. Sjukdomar i luftvägarna kan vara svåra att märka av eftersom hästen inte krävs på maxkapacitet under vila eller lätt arbete på grund av den stora lungkapaciteten. Blodprov kan vara negativa trots infektion i luftvägarna och infektioner i luftvägarna visar sällan tydliga tecken, vilket gör att man lätt kan förbise dem. Hästen kan därför utan att man vet om det vara påverkad av infektioner i övre luftvägarna, allergier (till exempel mot mögel, kvalster, damm, pollen), lungblödning eller förträngningar av de övre luftvägarna, vilket ger ett sämre luftflöde, säger Kristin. ökad andningsfrekvens och när hästen börjar bli lite trött, säger Kristin. För att hitta dessa fel måste man filma hästens svalg och struplock under arbete. YTTRE FAKTORER I MILJÖN PÅ BANAN PÅVERKAR HÄSTEN väldigt mycket, därför är det extra spännande att Hästklinikerna nu vid flertalet kliniker i landet kan erbjuda denna undersökning med ny och förbättrad teknik. Här kan man med en liten kamera, som är kopplad till en dator, filma hästen när den springer för vagn ute på banan och i högt tempo. Man kan nu undersöka hästen i sin normala tävlingsmiljö. Kristin berättar: Utvecklingen har gått framåt. Många av de halsproblem (dynamiska förträngningar) som kan uppstå finns det idag bra operationsmetoder för. Vissa operationer kan man utföra på stående häst med laser och vissa operationer kräver att hästen sövs. I beslut om operation eller inte så måste man ta hänsyn till helheten. Ibland kan symtomen vara övergående på grund av att problemet uppstår under pågående infektion. Då kan medicinsk behandling vara bättre, detta gäller närmast unghästar som ofta drabbas av kraftiga svullnader i svalget vid virusinfektioner. Prognosen för förbättrad prestation efter operation vid rätt diagnos är cirka procent. HUR STÄLLS DIAGNOSEN PÅ HÄSTKLINIKERNA? VETERINÄR KRISTIN BERÄTTAR: Vid dålig prestation är det viktigt att göra en ordentlig klinisk undersökning av hästen. De frågor vi ställer är till exempel: Hur beter sig hästen? Har den hög puls efter arbete? Finns en ojämn temperaturkurva? Vid vilken träningsnivå uppstår problemet? Uppvisar den missljud? Har den genomgått tidigare halsoperationer? Hade den mycket förkylningar /infektioner som unghäst? Har den dragits med återkommande halsinfektioner? Undersökningen går vidare: Därefter undersöker veterinär noga hästen och tittar bland annat på andningsmönster, symmetri av huvud/hals, synliga svullnader, näsflöde, luftflöde i båda näsborrarna, palpation av strupen och halsmuskulaturen samt hjärt- och lungauskultation. När allmänundersökningen är utförd är det bra att titta ner i halsen med ett videoendoskop i vila då kan man se om hästen har tecken på infektion, akuta eller kroniska svullnader, polyper, cystor eller slemhinneveck över struplocket. Det finns ett flertal olika provtagningar som kan utföras, både för att påvisa infektioner och inflammationer. Tyvärr är det inte alltid möjligt att säkerställa en diagnos i vila eftersom flera halsproblem är dynamiska förträngningar och uppstår i de övre luftvägarna bara under Leg veterinär Kristin Abrahamsson-Aurell, veterinärexamen 1996, specialistkompetens i hästens sjukdomar 2003 och examen i veterinärkiropraktik Ämnesområde: ortopedi, kirurgi med inriktning artroskopi samt veterinärkiropraktik samt finns verksam vid Hästklinikerna Åby, Göteborg. RST TRAVSPORT NR

16 MED RÄTT ATT ÖVERKLAGA Hittills i år har Överdomstolen haft cirka 15 ärenden. Fyra har varit dopningsärenden resten olika typer av drivningsärenden. OLLE SOHLBERG ÄR ORDFÖRANDE I ÖVERDOMSTOLEN och han tycker att rättsäkerheten inom travsporten är hög. Det finns flera instanser inom travsporten där man kan få sin sak prövad. Det leder till att rättsväsendet har förtroende för travsporten, säger han. Men hur fungerar egentligen Överdomstolen? Olle Sohlberg förklarar: Överdomstolen utgår från Svensk Travsports stadgar, där det står att det ska finnas fem ledamöter och tre suppleanter. Två av ledamöterna ska vara eller ha varit yrkesverksamma jurister. Ingen av ledamöterna får sitta i Svensk Travsports eller något travsällskaps styrelse. Överdomstolen träder i kraft enligt bestämmelserna som finns i tävlingsreglementet för svensk travsport. Ordförande i Överdomstolen ska vara en lagfaren jurist som avlagt domared. Olle Sohlberg är nyligen pensionerad åklagare i Dalarna, men arbetar vidare med olika typer av brott. Han har även varit måldomare på Romme i cirka tolv år och har varit travintresserad sedan barnsben. Överdomstolen är domför när det är minst tre ledamöter närvarande. Ordförande har utslagsröst om det råder olika uppfattningar. Vårt jobb är att vara slutinstans dels när det gäller påföljder för körförseelser som snäva körningar, trängningar, oreglementenliga drivningar och liknande, dels när det gäller påföljder för så kallade dopningsärenden. man tittar på den bevisning som finns. Detta liknar mer ett vanligt brottsmål. Om tränaren kommer utan advokat, ser vi till så att det blir en jämlik förhandling. Då blir vår processledning tydligare, så att han eller hon inte missar någon bevisning. Frågeställningarna måste vara extra klara och tydliga. Tränaren ska inte förlora något på att inte ha något ombud. Det är överdomstolens skyldighet att vara objektiv och ta till vara den enskildes rätt. Travtränaren drabbas hårt vid dopningsfall och inom travsporten rör man sig med bötesbelopp som vida överstiger dem som vi jobbar med inom min civila åklagarverksamhet. Men det är olika typer av körärenden som är vanligast, framför allt hårda drivningar. Text: Anne Adre-Isaksson VID KÖRFÖRSEELSER ÄR DET MÅLDOMARNÄMNDERNA SOM FATTAR BESLUT och vid dopningsärenden är det ansvarsnämnden som är första instans. I vissa fall kan även Svensk Travsport fatta beslut. Överdomstolen är i samtliga fall överinstans, dit överklagan görs. Handlar det om körförseelser är förhandlingarna mer informella. Vi träffas i Stockholm och har en muntlig förhandling med körsvennen, en representant från Svensk Travsport som kan lämna upplysningar samt någon från måldomarnämnden, som kan vara med på telefon. Vi tittar på filmer, hör eventuellt något vittne och försöker sedan komma fram till ett beslut. Förhandlingarna sker snabbt, inom en vecka, eftersom sådana här ärenden kan leda till avstängningar. Lite mer formellt blir det när det handlar om dopningsärenden. Där ska alla fem ledamöter vara närvarande och här är det Svensk Travsport, representerad av dess förbundsjurist, som är motpart till den som överklagar. Till exempel en tränare som överklagar ett beslut om felaktig medicinering. Även Svensk Travsport kan överklaga ansvarsnämndens beslut. Vid förhandlingarna går man igenom ansvarsnämndens beslut, travtränaren och Svensk Travsport får säga sitt och Olle Sohlberg, ordförande i Överdomstolen. FAKTA ÖVERDOMSTOLENS LEDAMÖTER: OLLE SOHLBERG, ORDFÖRANDE LARS MORELL, ADVOKAT STEFAN WENDÉN, ADVOKAT GÖRAN SANDH, VETERINÄR SAYMOR WEGEBRAND, F D TRÄNARE, MÅLDOMARE OCH RIKSFUNKTIONÄR. NUMER ANSTÄLLD VID HALMSTADTRAVET SUPPLEANTER: BJÖRN ANDERSSON, ÖREBROTRAVET GUNNAR WALLGREN, VETERINÄR. 16 RST TRAVSPORT NR

17 SÅ HÄR SER KRONOR UT: Första avdelningen vinns av 39 procentaren nr 6 Caballion. Favoriten Niller fi nns inte med på kupongen. I avdelning två segrar Ewe Palema från spår 1, streckad på 22%. I Gulddivisionen vinner skrällen Dust All Over (nr 4) som alla varnat för i ett år Storfavoriten Beanie M.M. är inte med på tre streck. Ågårds Ludde (nr 1) vinner fjärde avdelningen som streckfavorit. I femte avdelningen är det dags för spår ett igen när nioprocentaren Good As Princess är först i mål. Segraren i avdelning sex, tillika E3-fi nalen i öppna klassen, är fjärdehandaren Amaru Boko. I sista avdelningen är fem hästar markerade och den skickliga spelaren från Stockholm kan jublande konstatera att nr 11 Rakas vinner. Grattis till ett mycket snyggt V75-system! V75 SPELET SOM GER FLEST MILJONÄRER. Hittills i år har det blivit 184 miljonvinnare på V75. Men hur gör man för att hitta sju vinnare! Det är ju så enkelt efteråt. Varsågod se och lär av systemet här ovan, inlämnat på ATG.se till V75-omgången på Eskilstuna 3 juli. Vem vet, du kanske får något att tänka på inför V75 på Bergsåker. Lycka till! ATG har fått tillstånd av miljonvinnaren att publicera systemet.

18 Foto: Kanal 75 Förr har man bara kunnat använda sig av utrustning i vila eller på rullmatta. Med ny utrustning kan man nu lundersöka hästen med videoendoskop i arbete i dess verkliga miljö. 18 RST TRAVSPORT NR

19 HÄSTTANDVÅRD I FOKUS Modern hästtandvård tar hänsyn till hela tuggsystemet Att rutinmässigt raspa hästens tänder har ifrågasatts allt mer på senare år. Under 2000-talet har hästtandvården utvecklats och utförs idag mer selektivt och professionellt än tidigare. Sedan januari 2010 har också lagkraven skärpts för den som utför undersökningar och behandlingar på häst. VILKEN EFFEKT TANDRASPNING HAFT på emalj, munhålehälsa och fodersmältbarhet har varit dåligt undersökt. Ett par studier kring effekterna på fodersmältbarhet och hull har studerats.* De visar att rutinmässig tandraspning kortsiktigt inte förbättrar hästens förmåga att tugga och bearbeta foder eller ta upp viktiga näringsämnen. Hästens tänder har raspats utan att någon utredning gjorts, något man alltid gör vid andra problem, som exempelvis hältor. Man slipade med mycket grova instrument utan att känna till vad som hände på lång sikt. Och man slet på tandkapitalet, säger leg. veterinär Ulf Hedenström vid Travskolan Wången. Detta var något som bland andra Torbjörn Lundström, behörig legitimerad tandläkare inom djurens hälso- och sjukvård, vid Djurtandvårdskliniken i Norrköping och Ove Wattle, veterinär vid institutionen för kirurgi och medicin, vid hästkliniken på Sveriges Lantbruksuniversitet, noterade och bestämde sig för att göra något åt. För fem, sex år sedan startade de fortbildningskurser i hästtandvård för veterinärer. Idag finns det, tack vare detta, många veterinärer i hela Norden, som specialiserat sig på hästtandvård. (Se artikel på nästa uppslag ). Det handlar om att göra åtgärder bara där det behövs, precis som våra humantandläkare gör på oss människor, säger Ulf Hedenström, som var en av de första som gick fortbildningskursen. Idag utgår vi även från grundläggande anatomiska och fysiologiska principer och kommer fram till en diagnos. Utifrån den sätter vi in behandlingen. MÅNGA AV DEM SOM TIDIGARE RASPADE HÄSTENS TÄNDER hade inte tillräcklig kännedom om hästens anatomi, hur hästens tänder ser ut och om alla tänder finns i munhålan. Sådant kan få stora konsekvenser för både ätande och betslande. Man behöver känna till när och hur tänderna kommer. En del kommer direkt, andra kommer först som mjölktänder och byts sedan ut till ordinarie tänder. Den processen sker mellan noll och fem år. * Foderbladet Häst, nr 4/10, Rutinmässig tandraspning kan ifrågasättas, av leg.vet. Ulf Hedenström, Travskolan Wången. RST TRAVSPORT NR

20 Tandvård handlar också om hästägarutbildning, betselkunskap rid- och körkonst... ULF HEDENSTRÖM FÖRKLARARATT MAN IDAG PARERAR mycket av det som händer i hästens mun de första fem åren. Tänderna bör undersökas årligen under den perioden och förhoppningsvis kan man då också ta bort vargtänder, som stör betslingen. Man ser om hästen har under- eller överbett, om den biter sig någonstans eller får skador. Antalet diagnoser har ökat enormt nu när man ser detta på rätt sätt, säger Ulf Hedenström. När hästen fått och växlat samtliga tänder, runt femårsåldern, är hästen vuxen även i detta avseende. Då har även tandläkaren fått en bild av vad just den hästen behöver framöver. Kanske behöver den tandvård flera gånger per år eller aldrig mer. Hästar är bra på att sköta sina tänder själva när de tuggar. Har de en bra foderstat och producerar mycket saliv, händer inte så mycket i munnen. Det är när tänderna är ur sin normala position och när vi människor sätter in saker i munnen på dem, som de kan få skador. Saknas en tand, eller om en tand gått sönder och spruckit, kan det utveckla sig till bihåleinflammation. Har hästen inte två tänder som kan jobba mot varandra och slipas av i kontakt med varandra, får den problem. Det uppstår exempelvis vid över- eller underbett. Då bildas det hakar som kan leda till låsningar, påbitningar och sår. OM EN TAND INTE UTVECKLAS SOM DEN SKA, kommer tanden mitt emot att växa ner i den platsen där den andra tanden skulle suttit. Då blir det låsningar och det malande tuggandet fungerar inte. Vi får själva ta på oss en hel del. Det kan vara tandraspen hästen bitit sönder sina tänder på. Munrullarna av metall som vi tidigare använde är hårda och kan förstöra munnarna. Ett betsel som hamnar fel kan också förstöra och leda till skador. Ulf Hedenström menar att mycket också handlar om hästägarutbildning, betselkunskap samt rid- och körkonst. Rakställdhet är en gemensam sak för all ridning och körning. I travet tävlar man bara i vänstervarv. Springer då hästen och bryter åt andra hållet i kurvan blir det problem. VETERINÄR ULF HEDENSTRÖM VID TRAVSKOLAN WÅNGEN Ett hästhuvud är tungt och får man cirka 50 kilo hästhuvud vridet åt ett håll kan det lätt uppstå belastningsrelaterade problem och det skapar även spänningar. Därför, menar Ulf Hedenström, bör även munhålan kontrolleras när man undersöker en häst som springer snett och bryter. Dessutom har vi voltstartslopp med väldigt snäva spår, där man kräver kommunikation med hästen. Jag är övertygad om att många av de problem som uppstår där, med snabba korrigeringar i sidled, kan orsakas av problem med munhålan. ULF HEDENSTRÖM MENAR ATT VETERINÄRER MÅSTE VÅGA föreslå att diffusa problem kanske kan bero på problem i munhålan. Det behöver inte alltid bero på hältor eller stelhet. Det är bättre att åtgärda det än att leta efter stelhet och hältor i benen som kanske saknar betydelse. Och det är nu, i december och januari, som det passar bra att utföra tandundersökningar på sina yngre hästar. Många är inne i en träningsperiod och hästen kan då få vila en vecka efter utförd behandling. Även diagnostiken har utvecklats de senaste åren. Man har blivit bättre på röntgen av munhålan tack vare digitala hjälpmedel. Man kan röntga enstaka tandrötter om vi misstänker infektion, skada eller missbildning. Ultraljud och odlingsprover för till exempel bakterier är andra redskap vi blivit bättre på att utnyttja. För de veterinärer som gått fortbildningskurserna är de traditionella tandrasparna nu ett minne blott. Idag används betydligt mindre instrument, som kan behandla bara den tand som berörs. Därför har vi idag i stort sett samma instrument som en vanlig humantandläkare. Vi rotfyller och gör saker som man aldrig gjorde förr. Och då kan man få en häst som fungerar utmärkt igen och väldigt långt framåt. All djursjukvård ska idag utföras av legitimerad veterinär eller djursjukvårdare samt godkända hovslagare. De hästtandläkare som fanns tidigare var allt från veterinärer till självlärda. Vitsen med den här fortbildningen för veterinärer är att vi inta bara ser munnen utan hela hästen och kan sätta in problemen i sitt sammanhang. SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET, SLU, FORTBILDAR NU VETERINÄRER KURSERNA ÄR INDELADE I TRE DELKURSER, hemuppgifter samt examination. Teori blandas med praktiska övningar och innehåller bland annat tuggsystemets anatomi och fysiologi, munhåleundersökningar, åtgärder av olika slag, tumörer, missbildningar, medicinska behandlingar, tuggmekanik, tandreglering, röntgen, instrumenthantering, karies, rotbehandlingar, tand- och käkfrakturer och mycket annat. Det som skiljer mot vad vi lärde ut tidigare är att hästens munhåla får lite mer tid i grundutbildningen och att vi nu lär ut mer evidensbaserat, säger Ove Wattle, legitimerad veterinär vid SLU, som tillsammans med legitimerad veterinär Torbjörn Lundström står bakom kurserna. Ove Wattle förklarar att syftet är att göra åtgärderna för hästens skull. Vi lär veterinärerna anatomi och fysiologi samt metoder för grundlig klinisk undersökning med huvudstöd, bra belysning, tandsond och spegel. OVE WATTLE MENAR ATT MED EN TANDRASP KAN MAN OFTAST INTE utföra den typ av lokala åtgärder som behövs. De nya veterinärerna lär sig därför inte att använda rasp utan att göra åtgärder bara där det behövs, precis som vi vill att vår egen tandläkare ska göra. Hästen har bara en viss mängd emaljkapital och detta ska vi i möjligaste mån låta 20 RST TRAVSPORT NR