Stress och utbrändhet en introduktion till teori och behandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stress och utbrändhet en introduktion till teori och behandling"

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Stress och utbrändhet en introduktion till teori och behandling Marcus Gustafsson och Marie Kivi Examensarbete 20 poäng Psykologprogrammet Höstterminen 2004 Handledare: Sven Carlsson

2 Tack Vi vill tacka alla dem som bidragit med information och hjälp under arbetets gång, framför allt de personer som vi fått tillfälle att intervjua och som givmilt delat med sig av sina kunskaper. Ett särskilt tack till professor Sven Carlsson för entusiastisk handledning och för generösa bidrag av både kunskap och värdefulla kontakter. Ett varmt tack också till våra familjer som stått ut med oss under det tidvis intensiva arbetet. Omslagsbild Tack till Sture Hegerfors för vänligt tillstånd att använda PS ur Göteborgs- Posten, 30 juli

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 SYFTE...2 METOD...2 Avgränsningar och urval...2 DEN NYA OHÄLSAN...4 STATISTIK SJUKLIGHET OCH SJUKSKRIVNINGAR...4 EN INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE...8 SJUKDOMSBILDER...10 UPPLEVELSEN AV UTBRÄNDHET...10 EN BILD AV UTBRÄNDHET...13 FÖRLOPP...15 UTBRÄNDHET HISTORIK, DEFINITIONER OCH DIAGNOSTIK...17 EN HISTORISK TILLBAKABLICK talsmänniskan och stress Neurasteni talsmänniskan och stress Burnout och utbrändhet...18 BEGREPPSDEFINITIONER...19 Definitionsförsök tillstånd eller process?...19 Burnout definierat som ett tillstånd...19 Burnout definierat som en process...20 Skillnader mellan burnout och wornout...20 Mätning av burnout...21 Kritik av begreppet burnout...22 Burnout i Sverige utbrändhet, utmattningsdepression, stressyndrom osv...22 Utmattningssyndrom diagnosförslag från Socialstyrelsen...23 Val av begrepp utbrändhet eller utmattningssyndrom?...24 NÅGRA NÄRLIGGANDE DIAGNOSER...24 Kroniskt trötthetssyndrom...25 Fibromyalgi...25 Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)...26 Depression...26 Amalgamsjuka och miljösomatiseringssyndrom...27 Elöverkänslighet...28 STRESS OCH FYSIOLOGISKA MEKANISMER...29 VAD ÄR STRESS?...29 Stressbegreppets uppkomst...29 Ond och god stress...30 General Adaptation Syndrome GAS...30 Stressbegreppets fortsatta utveckling...30 Moderna definitioner av stress...31

4 MÄNNISKANS FYSIOLOGI...31 Människans försvarssystem...31 Försvarssystemens effekter på kroppen...32 SOCIALA FAKTORER...34 SAMHÄLLE OCH ORGANISATION...34 ARBETSRELATERADE STRESSFAKTORER...36 Sex oförenligheter mellan människa och arbete...36 Krav/kontroll-modellen...37 Effort/reward-modellen...38 KVINNLIG OCH MANLIG STRESS...38 PSYKOLOGISKA FAKTORER...40 INSTÄLLNING TILL LIVET...40 Känsla av sammanhang...40 Coping...41 Locus of control...42 FÖRHÅLLNINGSSÄTT...43 Typ A...43 Typ D...43 Typ B...44 SKYDDANDE OCH BELASTANDE FAKTORER...44 Prestationsbaserad självkänsla...44 Inlärd hjälplöshet...45 Socialt stöd...46 Alexitymi, ångest och depression...46 LIVETS REALITETER...47 Rollkonflikter...47 Livshändelser...47 BEHANDLING AV STRESS OCH UTBRÄNDHET FORSKNING OCH PRAKTIK...49 ÖVERSIKT ÖVER BEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE INSATSER...49 Individinriktade...49 Individ/organisationsinriktade...50 Organisationsinriktade...51 EVIDENSBASERADE BEHANDLINGSMETODER...51 Fysisk träning...51 Avspänningsmetoder...52 Psykoterapi och integrativa behandlingsmetoder...52 FEM SVENSKA BEHANDLINGSUPPLÄGG...53 Capio Citykliniken Rehab i Malmö (CCR), fd Södra Re...53 Utredning...54 Målsättningskonferens...55 Kursen...55 Arbetssätt...56 Enskilda samtal...56 Utvärdering...56

5 PBM Stressmedicine...56 Utredning...57 Åtgärdsprogram...57 Uppföljning och vidmakthållande...58 Utvärdering...58 Arbetsrehabcentrum (ARC) i Göteborg...58 Utredning...59 Stresshanteringsprogram...59 Uppföljning och vidmakthållande...60 Utvärdering...60 Stressmottagningen vid IPM, Karolinska Institutet...60 Utredning...61 Åtgärdsprogram...61 Utvärdering...62 Kognitiv gruppterapi vid DU-projektet, Karolinska Institutet...62 BEHANDLING AV STRESS OCH UTBRÄNDHET EN GUIDE...64 ÖVERSIKT...64 Gruppbehandling kontra individuell behandling...66 UTREDNING...67 BEHANDLING Kunskap och normalisering Förståelse och nyorientering Förståelse Reflektion - Motivation Mål Åtgärdsprogram Kognitiva interventioner Att sluta springa genom livet och styras av måsten Att sätta gränser och hävda sig själv Metoder att strukturera upp problem, tankar och tid Att hantera stress på arbetet Att hantera vägen tillbaka Vidmakthållande Mindfulness Medveten närvaro Sömn/kost/motion Sömn Kost Motion...91 SLUTORD...92 REFERENSER OBS SIDNRBRYTNING HÄR! ----

6 Stress och utbrändhet en introduktion till teori och behandling Marcus Gustafsson och Marie Kivi Sammanfattning. Syftet med denna uppsats är att skapa en detaljerad och väl underbyggd handbok för psykologer som vill arbeta med stressrelaterad psykisk ohälsa. Det empiriska underlaget till uppsatsen har i huvudsak varit relevant litteratur samt intervjuer med personer kliniskt verksamma inom området. Utifrån detta material har vi sammanfattat teorier och forskning kring stress och utbrändhet samt beskrivit fem befintliga svenska behandlingsprogram. Uppsatsen utmynnar därefter i en konkret guide till hur man som psykolog kan arbeta kliniskt med utredning och behandling av patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa. Behandlingsguiden baseras huvudsakligen på kognitiv beteendeterapi och psykoedukativa interventioner. -- OBS SIDNRBRYTNING HÄR! ---- Precis som vid sekelskiftet för lite drygt hundra år sedan lever vi nu i en förändringens tid. Människan har under de senaste decennierna upplevt stora förändringar på många områden. Samhället har förändrats, tekniken har förändrats, yrkeslivet har förändrats och livsstilen har förändrats. Informationssamhället är här och detta innebär att vi utsätts för påfrestningar av en helt annan typ än för bara 50 år sedan. Ett resultat av de stora förändringarna kan vi se i form av stressrelaterad ohälsa. I dagens Sverige används begrepp som stress och utbrändhet dagligen när dagstidningar, radio och TV rapporterar om den dramatiskt ökande ohälsan i samhället. Rapporterna beskriver hur både barn och vuxna av olika anledningar känner sig stressade och därför har svårt att hitta en hälsosam balans i sina liv. I stressrelaterad ohälsa ingår alltid både psykiska och fysiska komponenter, stressen tar sig också både psykiska och fysiska uttryck. I vissa fall dominerar psykologiska symtom, i andra fall fysiologiska. Många går in i den berömda väggen och blir utbrända, andra lider av sömnsvårigheter, smärtproblematik eller hjärt- och kärlsjukdomar, för att bara nämna några exempel på symtom relaterade till långvarig ohälsosam stress. I den politiska debatten diskuteras vad som orsakar den ökande ohälsan och vad man kan göra åt den. Stress och utbrändhet har blivit begrepp i var mans mun och vi kan konstatera att en ny typ av ohälsa har drabbat Sverige. Trots den stora omfattningen av stressrelaterad ohälsa i samhället har ämnet bara sporadiskt behandlats under psykologutbildningen. När vi stötte på problematiken i samband med patientarbetet under slutskedet av utbildningen upplevde vi därför att våra kunskaper på området var otillräckliga. Vid sökning efter relevant litteratur upptäckte vi ganska omgående att det fanns förvånande lite seriös forskning på psykoterapeutisk behandling av stressrelaterad psykisk ohälsa. Således fanns det heller inte särskilt mycket litteratur som beskriver hur psykologer på ett effektivt sätt kan arbeta med att behandla problematiken. Då föddes idén till vårt examensarbete. Vi beslutade oss för att försöka skriva den handbok för psykologer som vi själva har saknat.

7 Syfte Syftet med denna uppsats är att tillhandahålla en grundläggande handbok för psykologer som vill arbeta med stressrelaterad psykisk ohälsa. Handboken innehåller en grundlig genomgång av teorier och forskning kring stress och utbrändhet, en beskrivning av fem befintliga svenska behandlingsprogram samt en konkret guide till hur man som psykolog kan arbeta kliniskt med utredning och behandling av patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa. Metod Inledningsvis bör det nämnas att uppsatsen inte följer den traditionella mallen för hur ett examensarbete skall se ut. Vi genomför heller inte någon studie vars resultat vi sedan redovisar. Det finns således inte någon egentlig resultatdel i vår uppsats. Uppsatsen mynnar istället ut i en kortfattad men konkret behandlingsguide för hur man som psykolog kan utreda och behandla stressrelaterad psykiskt ohälsa. Behandlingsguiden kan därför sägas vara uppsatsens resultat. Uppsatsen kan grovt indelas i två delar. Den första delen innehåller teorier och forskning om stress och utbrändhet samt en beskrivning av fem befintliga svenska behandlingsprogram för stressrelaterad psykisk ohälsa. Den andra delen innehåller en konkret guide till hur psykologen kan arbeta med att utreda och behandla ovan nämnda problematik. Det empiriska underlaget inhämtades från relevant litteratur och artiklar, hemsidor på Internet, föreläsningar, tryckt informationsmaterial samt intervjuer med personal på Capio Citykliniken Rehab i Malmö, PBM Stressmedicine och Arbetsrehabcentrum i Göteborg. Intervjuerna utfördes gemensamt av de båda författarna och under intervjuerna förde vi båda minnesanteckningar. En stor fördel med att vara två var att vi genom detta kunde komplettera varandra i arbetet och på så sätt tillsammans skapa en djupare förståelse av de intervjuades arbetssätt och uppfattningar. De intervjuer vi utförde hade relativt varierande betingelser. Vår förkunskap om hur man arbetar var i vissa fall, när utförligt material fanns tillgängligt i artiklar och på Internet, mycket god, medan vår förkunskap om den specifika behandlingen i något fall var mycket liten. Den tid vi tilldelades för respektive intervju varierade från som kortast drygt en timme, till som mest ungefär tre timmar. På grund av intervjuernas olika karaktär och förutsättningar använde vi oss därför inte av någon enhetlig intervjuguide. I stället sammanställde vi inför varje intervju vilka frågeställningar vi framför allt ville ha svar på och fördjupa oss i. Intervjuernas grundstruktur har i stort sett följt behandlingens framåtskridande, från utredning till behandlingsavslut. Validering av den information vi samlade under intervjuerna har utförts genom att utkasten till de aktuella textavsnitten översändes till de intervjuade för granskning. Granskningen föranledde endast mindre korrigeringar. Avgränsningar och urval De fem behandlingsprogram som vi presenterar i uppsatsen, samt vår egen behandlingsguide, är baserade på kognitiv terapi eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Den 2

8 huvudsakliga anledningen till detta är att ovan nämnda psykoterapiinriktningar nästan totalt dominerar i litteratur och i befintliga behandlingsprogram för stressrelaterad psykisk ohälsa. Det bör också nämnas att författarna själva har KBT-inriktad utbildning. Den teoretiska referensramen i uppsatsen är av samma anledningar baserad på kognitiv psykologi. Vi har vidare presenterat fem befintliga svenska behandlingsupplägg men bara personligen besökt tre av dessa. Anledningen till detta är att endast Capio Citykliniken Rehab i Malmö, PBM Stressmedicine och Arbetsrehabcentrum i Göteborg ställde sig positiva till att utförligt beskriva sitt behandlingsarbete. Vi valde trots det att även presentera Stressmottagningens och DU-projektets behandlingsprogram beroende på att de är mycket väl etablerade på området och att vi hade tillräcklig information om deras behandlingsarbete för att en presentation skulle tillföra uppsatsen något. Urvalet av behandlingsprogram var relativt enkelt. När vi sökte efter behandlingsprogram har vi helt enkelt inte hittat fler organisationer som uppfyllt följande kriterier: stor erfarenhet av behandling, seriöst upplagda behandlingsprogram som åtminstone delvis baseras på forskning, samt kontinuerliga utvärderingar av behandlingsresultaten. För att undvika att behandlingsguiden skulle bli för omfattande och otymplig har även där gjorts ett urval av exempelvis behandlingsinterventioner. Vissa interventioner har valts ut med anledning av att det finns vetenskapliga belägg för deras effekt, andra interventioner har valts ut därför att klinisk erfarenhet talar för deras effektivitet i behandling. 3

9 DEN NYA OHÄLSAN Statistik sjuklighet och sjukskrivningar Under åren utbetalades sjukpenning och förtidspension motsvarande att ca 14 procent av befolkningen i åldern år var sjuka eller förtidspensionerade. Socialförsäkringens del av den totala kostnaden var år 2002 ca 110 miljarder kronor. Om man fördelar detta på samtliga personer i den svenska arbetskraften blir kostnaden ca kronor per person. I denna siffra ingår inte kostnader för de sjuklöneperioder som arbetsgivaren står för eller ersättningar från avtalsförsäkringar (Palmer, 2004). Sjuktalet 1 har under perioden december juni 2002 ökat kraftigt (se tabell 1). Sjuktalen fortsätter också att öka, men ökningen har mattats för alla åldersgrupper utom för dem mellan 16 och 29 år där ökningen fortsätter att ligga på ca 20 procent (se figur 1). Kvinnor har högre sjuktal än män och den absolut högsta procentuella ökningen i sjuktal har nu kvinnor år. Denna grupp har dubblat sitt sjuktal från 4,1 i december 1998 till 8,2 i juni 2002 (Riksförsäkringsverket, 2002). Tabell 1. Sjuktalens ökning december 1998 till juni 2002 (Riksförsäkringsverket, 2002). Dec 1998 Jun 2002 Kvinnor 13,7 26,6 Män 8,7 15,0 Figur 1. Sjuktalens ökningstakt i olika åldersgrupper. Alla tal över noll innebär att sjuktalen har ökat. Ökningens hastighet har dock minskat över tid, med undantag av gruppen år (Riksförsäkringsverket, 2002, sid 5). 1 Sjuktalet är ett mått på antalet utbetalade dagar med sjukpenning per person. Sjuktalet utgörs här av antalet utbetalade dagar med sjukpenning per registrerad försäkrad år minus försäkrade med helt sjukbidrag eller förtidspension. En utbetald dag med sjukpenning räknas som en dag oavsett om utbetalningen endast avser del av dag. Endast utbetalade dagar från socialförsäkringen räknas in i sjuktalet. Dagar med utbetalad sjuklön från arbetsgivare ingår således inte. Sjuktalet är redovisat som rullande årsdata, det vill säga för varje månad summeras månadssjuktalet för ett år bakåt i tiden till en årsnivå. Rullande årsdata används för att jämna ut så kallade säsongsvariationer som kan uppstå under året (Riksförsäkringsverket, 2002). 4

10 Enligt Alectas hälsobarometer 2 för första halvåret 2004 (Alecta, 2004b) minskar antalet nyanmälda sjukfall som varar i minst 90 dagar, jämfört med första halvåret Också den psykiskt relaterade ohälsan i diagnoserna Reaktion på svår stress, Depression och Utbrändhet minskar något, men inte lika mycket som övriga sjukfall. Detta innebär att den psykiska ohälsan nu alltså utgör en större andel av den totala ohälsan än tidigare (se figur 2). Figur 2. Antal nyanmälda sjukfall under första halvåret (Alecta, 2004b, sid 5). Figur 3. Antalet sjukskrivna längre än ½ år , kvinnor och män (Wikman, 2004, sid 132). 2 Alectas hälsobarometer grundar sina data på de privatanställda tjänstemän som är anslutna till Alectas försäkringar, totalt personer. Data i hälsobarometern avser sjukfall längre än 90 dagar. 5

11 Sjukfrånvaro följer konjunkturen: högkonjunktur - hög sjukskrivning, lågkonjunktur låg sjukskrivning. Detta samband gäller dock inte långtidssjukskrivningarna som stiger långsamt över tid och utöver detta dessutom har ökat kraftigt under senare år (Wikman, 2004) (se figur 3). Ökningen kan delvis förklaras med att man blivit mera restriktiv med att bevilja förtidspensionering men långtidssjukskrivningarna ökar även i lägre åldrar, och här kan ökningen inte förklaras av minskade förtidspensioneringar (Alm Stenflo, 2004). Utbrändhet är ett nytt begrepp och har aldrig använts särskilt flitigt i diagnossammanhang. Det är numera en knapp procent av de sjukskrivna som uttryckligen får diagnosen utbrändhet i läkarintyget. Att sjukskrivningarna i utbrändhet är så få, och dessutom minskar, beror sannolikt på att utbrändhet ofta diagnosticeras som utmatt- Tabell 2. De vanligaste diagnoserna första halvåret (i procent). Statistiken baseras på sjukfall längre än 90 dagar för privatanställda tjänstemän med tjänstepensionen ITP i Alecta (Alecta, 2004b, sid 7). Diagnos År Reaktion på svår stress Depression Ryggvärk Utbrändhet Generell muskelvärk Sjukdomskänsla och trötthet Ångest Nack-, skulder-, armvärk Bristsituation/utmattning = Mindre än 0,5 procent Tabell 3. De vanligaste diagnoserna per åldersgrupp första halvåret 2004 (i procent). Statistiken baseras på sjukfall längre än 90 dagar för privatanställda tjänstemän med tjänstepensionen ITP i Alecta (Alecta, 2004b, sid 8). Diagnos Åldersgrupp <35 år >59 år Totalt Reaktion på svår stress Depression Ryggvärk Utbrändhet Generell muskelvärk Sjukdomskänsla och trötthet Ångest Nack-, skulder-, armvärk Bristsituation/utmattning = Mindre än 0,5 procent 6

12 ningsdepression och därför sorteras in under sjukdomsgruppen depression (Riksförsäkringsverket, 2004). Den absolut vanligaste diagnosen hos Alectas försäkringstagare är Reaktion på svår stress som står för nära en femtedel av alla nyanmälda långa sjukfall. Utbrändhet kulminerade år 2000 och har sedan dess gått ner något till att idag ligga på 4 procent av nyanmälda långa sjukfall (Alecta, 2004b) (se tabell 2). Om man jämför diagnoser per åldersgrupp så ser man att Reaktion på svår stress liksom Depression och Ångest är vanligare i yngre åldrar, medan övriga diagnoser är relativt jämt fördelade över åldersgrupperna (Alecta, 2004b) (se tabell 3). Bland Alectas försäkrade står kvinnor med diagnoserna Reaktion på svår stress, Depression och Utbrändhet under första kvartalet 2004 för 39 procent av det totala antalet nyanmälda längre sjukfall (se figur 4). Motsvarande andel för männen är 31 Figur 4. Antal nyanmälda längre sjukfall med diagnoserna Reaktion på svår stress, Depression och Utbrändhet fördelat på kön (Alecta, 2004a, sid 9). procent. Kvinnorna är alltså här överrepresenterade. Detta trots att de endast utgör 39 procent av de försäkrade hos Alecta (Alecta, 2004a). Enligt Riksförsäkringsverket (2004) står psykiska sjukdomar och utbrändhet för 31 (30+1) procent av de långvariga sjukskrivningarna. Uppdelat på kön ger psykiska sjukdomar och utbrändhet 34 (33+1) procent av kvinnors långvariga sjukskrivningar, medan den för män står för 27 (26+1) procent. I Socialstyrelsens rapport (2003) konstaterar man att särskilt de psykiska sjukdomarna ökar och att ökningen inte är likformig över olika yrkeskategorier. Extra stor ökning ses i yrken med omfattande människokontakt (vård, skola, omsorg, kyrklig verksamhet, mellanchefer i privat företagsamhet). Störst andel psykiatriska diagnoser (av de hittills undersökta grupperna) har kyrkans personal med 48 procent. Omkring 80 procent av all långtidssjuklighet kan anses vara stressrelaterad (Socialstyrelsen, 2003). 7

13 I en studie av Hallsten, Bellaagh och Gustafsson (2002), Utbränning i Sverige en populationsstudie, visade 7,1 procent tecken på utbränning 3. I studien fann man att risken för utbränning är större för kvinnor än för män särskilt i högre tjänstemannayrken (se figur 5), större för ensamstående än för gifta/sammanboende, större för personer med utländsk härkomst än för infödda svenskar, större för dem som nyligen varit med om organisationsförändringar än för dem som inte varit det och större för dem som på arbetet varit indragna i konflikter eller utsatta för mobbning. Figur 5. Socioekonomisk grupp, kön och utbränning bland förvärvsarbetande (Hallsten, Bellaagh och Gustafsson, 2002, sid 27). Man fann också att det är en relativt stor andel av studerande och arbetslösa som drabbas av utbränning, där arbetslösa till och med ligger på högre nivåer än dem som förvärvsarbetar. I denna studie var variationen av utbränningsnivån inom yrkesområden stor, ofta större än variationen mellan olika yrkesområden och Hallsten et al (2002) drar slutsatsen att psykiska besvär, beroende på vanligt förekommande stressorer, är ett vanligt ohälsofenomen och inget yrkesspecifikt. En internationell jämförelse I en studie under åren som omfattar Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Sverige och fd Västtyskland (dvs en del av nuvarande Tyskland) har man funnit att Sverige har den högsta genomsnittliga sjukfrånvaron och att Sverige tillsammans med Nederländerna och Norge bildar en grupp med betydligt högre sjukfrånvaro än de övriga länderna i studien (Riksförsäkringsverket, 2003b) (se tabell 4). Palmer (2004) sammanfattar studien och konstaterar att man inte kunnat finna att vare sig demografiska faktorer, arbetsmarknadsfaktorer, skillnader i hälsa eller Tabell 4. Sjukfrånvaro, jämförelse mellan åtta länder, (Norge från 1989, Sverige från 1987, Finland från 1984) (Nyman, Bergendorff och Palmer (2002) samt Bergendorff och Skogman Thoursie (2003) båda i Palmer (2004), sid 34). Genomsnitt Lägst Högst Sverige 4,2 2,5 5,7 Nederländerna 4,1 3,1 5,3 Norge 3,2 2,6 4,2 Frankrike 2,4 2,1 3,0 Finland 2,3 2,2 2,6 Storbritannien 2,0 1,7 2,3 Danmark 1,7 1,2 2,6 Fd Västtyskland 1,4 1,3 1,7 3 I studien av Hallsten et al (2002) har man undersökt utbränning hos personer, år, inom och utom den svenska arbetsmarknaden. För att mäta utbränning har man använt sig av Pines Burnout Measure i kombination med Pbs-skalan som mäter prestationsbaserad självkänsla. 8

14 ersättningsregler kan förklara varför Sverige ligger så högt jämfört med de andra länderna. Den slutsats man drar är att det i stället är en effektiv utformning av organisationen kring sjukförsäkringen som ger utslag i bland annat Finland och Tyskland, medan man är mycket sämre på detta i Nederländerna och Sverige. I Tyskland arbetar man inom sjukförsäkringen med att förebygga sjukfrånvaro på arbetsplatserna. I Finland måste den sjuke anmäla sig till företagshälsovården, i regel skall detta ske redan första sjukdagen, och även i Finland arbetar man i viss mån förebyggande (Palmer, 2004). 9

15 SJUKDOMSBILDER Upplevelsen av utbrändhet Hittills har vi i vårt arbete skildrat fenomenet utbrändhet med hjälp av statistik. I kommande avsnitt vill vi föra fram skildringar av hur utbrändhet kan upplevas inifrån, av den som drabbas. Kerstin Hesslefors Persson är präst och har skildrat sin egen och andras erfarenhet av utbrändhet i sin bok Brinna bli bränd glöda igen Om utbrändhet och vägen tillbaka. Boken är en skönlitterär berättelse om livet nära gränsen och belyser väl upplevelsen av att vara stressad och på gränsen till vad man förmår. Jag står i hallen och pratar med min man. Det ligger en massa skor innanför dörren. Skor ligger alltid i vägen i vår hall. Är man många i familjen fyller det snabbt på. Jag vill be min man att ta upp ett av paren som jag ska ha i min väska och räcka det till mig. Det gör jag samtidigt som vi pratar om något annat i packningsröran. -Kan du ta säger jag och tystnar. Jag ser skorna. Jag tänker på dem, pekar på dem, men kan inte komma ihåg ordet sko. Det går bara inte att få fram ordet på mina läppar. (Hesslefors Persson, 2004, sid 31-32) Jag orkar inte ringa och beställa tid. Vad ska jag säga i telefonen? Och om jag trots allt orkar att ringa, hur ska jag orka sitta i väntrummet? Där finns alltid någon man känner. Vad ska jag säga till henne eller honom? -Jo, du förstår, jag är här för att min förmåga har tagit slut. Jag söker läkare för att jag inte duger längre. Det hör ju vem som helst att så kan man inte svara. / / Jag är inte deprimerad. Jag trivs med mitt arbete, jag tycker om min familj, kort sagt, jag älskar livet. Trots det är det som om färgerna tagit slut, som om fåglarna inte sjunger så ofta längre, som om källan håller på att torka ut. Jag hittar inga andra ord för det jag känner än dessa jag duger inte. Men hur skulle jag kunna säga det till en läkare, och vad skulle han eller hon kunna göra? (Hesslefors Persson, 2004, sid 41) Det blir rött ljus. Det är väl ingen som tycker att det är kul med rött ljus tänker jag och känner hur stressen växer i mig. Men nu händer något ytterligare med mig. Där vid trafikljusets röda sken börjar ångesten göra sig påmind. Det är inte stress över att komma för sent, men stress över att behöva stanna upp. Jag orkar inte längre vara stilla de minuter och sekunder som ljusskenet säger Stopp! Jag säger inget, jag gör inget, mår bara förfärligt och står häpen och betraktar mig själv, liksom utifrån. -Är det så här illa? tänker jag och kör vidare. (Hesslefors Persson, 2004, sid 55) Jag är så spänd i kroppen. Det känns som om alla muskler som finns i min kropp är på helspänn. På gång, beredda att fäkta eller fly. Hela dagen har det värkt. När kvällen kommer blir det värre. Jag lägger mig för att sova, är alldeles urlakad och bara längtar efter sömnens läkande välbehag. Jag orkar 10

16 inte somna när jag tänker på hur trött jag kommer att vara i morgon bitti när jag vaknar. Jag kan inte koppla av. Huvudet spränger, hela kroppen värker, musklerna är ömma och tankarna mal. Hur ska jag hinna? Hur ska jag orka? Jag räcker inte till! (Hesslefors Persson, 2004, sid 62-63) Gudrun Dalids bok Bränt barn skyr elden tar sin utgångspunkt i fem människors konkreta upplevelse av utbrändhet, och vägen tillbaks. En av dem som skildras är Kerstin som är lärare. - Behöver du låna en borste? Rösten nådde henne långt bortifrån. Som från en annan värld, tänkte hon och fortsatte skyffla bort snö från vindrutan med skrapan. - Nej tack, jag har en själv, ropade hon samtidigt som hon sträckte sig in i bilen efter borsten som låg på golvet i baksätet. Att hon inte hade tänkt på borsten. Men hur skulle hon göra med den? Hon höll den i handen, vände på den, kände på den. - Är det säkert? Jörgen verkade inte övertygad förrän hon höll upp borsten i luften. När hon lyfte upp den snuddade den vid snön på biltaket och reflexmässigt fortsatte hon att röra armen fram och tillbaka. Snön följde med, dråsade av bilen i stora sjok. Plötsligt insåg hon att det måste verka lite underligt att stå och klä av en översnöad bil med en liten skrapa om man hade en borste liggande i bilen. Ibland verkade det som om hon inte tänkte alls, som om tankeverksamheten hakade upp sig. - Du vet jag och vintrar. Jag vänjer mig visst aldrig, sa hon och försökte få rösten att låta käck. Så tittade hon sig försiktigt omkring och undrade om det var flera än Jörgen som hade lagt märke till hennes konstiga beteende. Konstig. Höll hon kanske på att bli konstig? (Dalid, 1999, sid 11-12) Kerstin släckte lampan så fort hon kommit i säng. Hon både kände och förstod att hon behövde sova. Behövde hon egentligen det? När hon tänkte efter insåg hon att hon sov mer och mer, fler timmar per natt än hon brukade. Ändå var hon trött. Varför? (Dalid, 1999, sid 15) en mörk fredagsmorgon i mitten av januari vaknade Kerstin och bara grät. Varför visste hon inte. Det kändes som om hon var instängd i ett rum där väggarna svajade som om de skulle falla ner över henne. Drömde hon? Eller höll hon på att bli tokig? Hon svängde benen över sängkanten för att gå ut i badrummet, men de bar henne inte och hon föll ihop på golvet. Hade hon fått en propp? Skulle hon bli som modern? Eller var det en hjärnblödning? Hon blev rädd när hon hörde ljudet, gråtskriket. Var kom det från? Vad var klockan? Sex. Var fanns Björn? Redan uppe. Efter vad som kändes som en evighet men troligen bara var några minuter bar benen henne ut i badrummet. Gråten hade stillnat, men hon mådde illa. Magsjuk? Nej det här var något annat. Hon kände sig insvept i något dimmigt, en overklighet. Hon kände igen känslan. Och kom ihåg kvällen när hon körde hem från festen och inte hittade hem. 11

17 - Kerstin! Är allt som det ska? Mår du inte bra? Björn lät orolig. Hur mycket hade han hört? Vad skulle hon svara? Hur mådde hon egentligen? Hon låste upp dörren och kände hur gråten kom över henne igen. - Jag orkar inte, kved hon. Jag klarar inte av det håller på att bli konstig eller som mamma. Hon grät och grät. Mellan tårarna pratade hon osammanhängande om att gå till rektorn och säga upp sig, lägga in sig på psyket, sova. (Dalid, 1999, sid 20-21) - Jag var sjukskriven i knappt ett år, säger hon men det tog minst två år innan allt var som vanligt igen. Innan jag hade tillräckliga reservkrafter för att klara någon extra påfrestning, tillägger hon. Som det var innan jag blev utbränd blir det aldrig mer. Jag har lärt mig, tvingats lära mig att det finns gränser man inte går över hur som helst ostraffat. (Dalid, 1999, sid 40-41) Vi avslutar detta stycke med några citat ur 700 dagar av mitt liv. Boken utgörs av dagboksanteckningar från Maria Jacobs period av utmattning och överbelastning. Också Maria arbetar som präst. Måndag 8 september 1997 Jag känner en viss oro att bli uppslukad av mitt jobb och alla uppgifter och inte hinna med mig själv. Att inte hinna reflektera och få inspiration. Jag måste vara noga med mina lediga måndagar så det blir återhämtning och påfyllning. (Jacobs, 2000, sid 13) Tisdag 17 mars 1998 Jag gruvar mig för arbetsveckan som ligger framför. Det har varit mycket nu ett tag jag hinner aldrig tänka. Ibland vill jag nästan lägga av, sluta som präst. (Jacobs, 2000, sid 28) Måndag 9 november 1998 Jag försökte i dag och gick ner på stan. Men jag var helt slut när jag kom fram. Satte mig i biblioteket en stund och läste, innan jag orkade gå hem igen. (Jacobs, 2000, sid 40) Söndag 20 december 1998 Jag lever ett så underligt liv, kanske är det depressionen som bryter ut nu. Jag sover dåligt, kan ligga vaken timmavis, och tankarna snurrar runt oväsentligheter. Jag vill gråta, blir tyst och sluten, känner mig ful och otrevlig Grubblar över framtiden kommer jag någonsin att orka något igen? Kommer jag att kunna känna lust och förväntan igen? (Jacobs, 2000, sid 46) Onsdag 27 januari 1999 I dag har jag flow! Jag har klarat av två telefonsamtal, nej tre med gott resultat: - återbud till en fest - fått massagetid 12

18 - tid hos psykiatern nästa vecka Känner mig glad! (Jacobs, 2000, sid 60) Tisdag 9 mars 1999 Jag klarar fortfarande inte av stress, krav och tidspress. Hemma, i mitt eget tempo och min egen värld går det ganska bra, men om jag måste göra saker som andra har behov av, hur skall jag klara det? (Jacobs, 2000, sid 83) Måndag 3 maj 1999 Jag är så osäker på vad jag orkar nuförtiden. Jag ansträngde mig för mycket förra veckan. Det var så roligt att jobba jag klarade det. Men jag blir så trött. (Jacobs, 2000, sid 103) Tisdag 29 juni 1999 sedan igår är jag inte längre sjukskriven! Åtta månader har det tagit. Hjälp! Vet inte om jag är frisk nu. Tänk att detta hände mig, det hade jag inte kunnat förutse. Det känns nästan förnedrande. Men jag känner också ilska och sorg över att det behövde hända. (Jacobs, 2000, sid 117) En bild av utbrändhet Det finns en mängd symtom och sjukdomar som har anknytning till stress och utbrändhet. Schaufeli och Enzmann (1998) har gjort en sammanställning över de symtom som rapporterats vid burnout och räknar totalt upp 132 stycken i fem olika kategorier. En sådan uppräkning visar på att utbrändhet drabbar människor på väldigt många olika sätt. Den visar också att begreppet urvattnas utan systematisering så att det till slut täcker allt. Motpolen kan kanske ses i socialstyrelsens diagnosförslag (se sid 23) som med sina systematiska och kortfattade kriterier ger en mycket avskalad bild av utbrändhet. I det följande avsnittet försöker vi ge en fyllig, men ändå koncis, bild av utbrändhet. De svenska skildringarna av utbrändhet fokuserar på några typiska drag i problematiken. Perski (2002b) delar in symtomen i kognitiva och kroppsliga (se tabell 5). Perski beskriver sedan hur de som drabbas av sammanbrott orsakat av stress framför allt kännetecknas av problem med sömn och tänkande. Vanligt är att den drabbade blivit mycket Tabell 5. Vanliga symtom hos dem som drabbas av stresssammanbrott. (fritt efter Perski, 2002b) Kognitiva Allvarliga minnesstörningar Koncentrationsproblem Svårt att ta in flera intryck samtidigt Låg stresstolerans Perceptionsstörningar tunnelseende Överkänslighet för ljud eller ljus Kroppsliga Allvarliga sömnstörningar Trötthet och/eller utmattning Ökad smärtkänslighet fibromyalgi Infektionskänslighet Muskelspänningar Symtom från mage-tarmar Symtom från hjärt-kärlsystem Yrsel 13

19 trött på ett sätt som inte går över vid vila. Han har med största sannolikhet också fått en nedsatt förmåga att tänka, minnas, förstå och resonera. Han har svårt att hålla koncentrationen uppe och blir lätt distraherad och störd. Detta kan göra det omöjligt att t ex läsa en tidningsartikel och uppgifter måste vara väl definierade och avgränsade om han skall klara av att utföra dem. Känslolivet präglas av en stor labilitet med starka, svårstyrda känslor som snabbt avlöser varandra. Han kan också vara överkänslig för sinnesförnimmelser så att ljud och ljus upplevs som smärtsamt påträngande. Vidare är det vanligt med en mängd kroppsliga symtom från t ex mage-tarmar eller hjärt-kärlsystemet. Hammarlund (2003) säger att den som är på väg in i utbrändhet drabbas av tunnelseende där det enda man ser är det man inte hunnit göra. Man ser inte längre resultaten av det som faktiskt gjorts. Denna snedsyn leder till en ökande känsla av att misslyckas. Hammarlund skildrar den utbrände som att han drabbats av en fysisk utmattning, intellektuell utmattning, social utmattning, psykisk-emotionell utmattning och andlig utmattning. Resultatet av denna totala utmattning blir enligt Hammarlund (2003) en person som kännetecknas av sömnrubbningar, muskelsmärtor och spänningar. Han har svårt att koncentrera sig och komma ihåg, han skjuter upp beslut och tappar greppet om sin planering. Den utbrände orkar inte tänka, läsa eller skriva och blir lätt irriterad på andra. Han vill inte träffa folk utan isolerar sig. Den som drabbas blir också självkritisk och överkänslig, impulsiv och cynisk. I utbrändheten känner man ingen mening i tillvaron och den utbrände tappar livsgnistan och slutar att vårda sig själv. En del av de utbrända är också deprimerade. Depression har en stor samsjuklighet med andra sjukdomar och enligt Währborg (2003) har såväl depression som andra stresssjukdomar en gemensam nämnare i en ökad aktivering i de stressfysiologiska systemen. Währborg anser att depression i vissa fall kan ses som en stressrelaterad sjukdom. Åsberg, Nygren, Rylander och Rydmark (2002) rapporterar att 80 procent av de personer som ingick i deras studie av långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa, uppfyller kriterierna för egentlig depression. För ungefär hälften av de deprimerade kunde man inte finna någon annan orsak till depressionen än arbetsrelaterad stress. Man drar därför slutsatsen att egentlig depression ofta uppstår som en konsekvens av utbrändhet. Vanligt förekommande hos personer som inte mår bra och som upplever att de har ont om tid, är att de slutar vårda sig själv och slarvar med mat, motion och vila. Detta slarv ökar i sig riskerna för allvarliga sjukdomar (Bernin, 2001). I och med att stressen ger en upplevelse av att inte ha tid, minskar den stressade också ofta ner på relationer och annan rekreation vilket leder till ännu sämre förutsättningar för att minska stressen och att bygga upp kropp och själ (Rosenberg Roth, 2001). Andra uppdelningar och förteckningar av symtom finns och Bernin (2001), läkare vid Institutet för Psykosocial Medicin vid Karolinska Institutet, tar upp ett antal symtom som kan delas in i tre kategorier: känslomässiga, intellektuella och kroppsliga (se tabell 6). 14

20 Tabell 6. Kroppsliga signaler på stressorsakad ohälsa. (fritt efter Bernin, 2001) Känslomässiga Intellektuella Kroppsliga Oro Ångest Nedstämdhet Trötthet Känslor av otillräcklighet Isolering Sömnstörningar Depression (sekundärt) Försämrad förmåga att: koncentrera sig ta itu med problem Svårigheter att: komma till beslut se mål arbeta strukturerat Minskat: engagemang uthållighet Försämrat immunförsvar Hormonrubbningar, t ex störd produktion av kortisol, könshormon och i sköldkörteln. Hos kvinnor menstruationsrubbningar Störningar i mag-tarmkanalen Hjärt-kärlsjukdom Huvudvärk, migrän Hudsjukdom som bl a eksem Symtom från muskler och skelett som t ex musarm, värk, fibromyalgi Förlopp Enligt Bernin (2001) kan effekterna av stress ses som ett kontinuum med jäkt som den lindrigaste formen av stress och utbrändhet som en av de svåraste. Även kortvarig stress kan orsaka symtom, men dessa blir sällan långvariga (Bernin, 2001). Den kortvariga funktionella stressen är oftast inte skadlig, utan kan vara en rationell försvarsreaktion. Vår kropp kan hantera att utsättas för stress ibland, bara den får återhämta sig däremellan (Währborg, 2003). När vi däremot utsätts för långvarig och dysfunktionell stress kommer vi att brytas ner (Währborg, 2003). Vår reaktion på stressen kommer att förändras över tid, vi gör en stresskarriär. De reaktioner som på kort sikt gynnade vår överlevnad, kan på lång sikt hota vår överlevnad. Från att i de inledande stadierna ha varit ändamålsenliga kommer stressreaktionerna med tiden att bli allt mer dysfunktionella (Währborg, 2003). Vid långdragen stress behövs hjälp för att kunna häva symtomen (Bernin, 2001). I Socialstyrelsens rapport (2003) illustreras stresskarriären genom Rylander m fl:s utmattningsspiral (se figur 6). Spiralen börjar i ospecifika somatiska symtom som sedan gradvis utvecklas till ökande psykiska symtom. Detta sker parallellt med att personens omsorg om sig själv minskar, medan mer och mer tid och energi ägnas åt att hantera de påfrestningar som personen är utsatt för. Dessa påfrestningar är oftast arbetsrelaterade. Till slut når den stressade fram till fullt utvecklad utbrändhet. Att utveckla utbrändhet är en långvarig process som tar månader, kanske flera år (Socialstyrelsen, 2003). Efter det att hälsan tagit allvarlig skada på grund av stress är personen mycket stresskänslig och kan behöva dra sig undan alla krav (Perski, 2004). Denna första fas i hälsosammanbrottet kan bli långvarig och vara i flera månader (Perski, 2004). 15

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att

Läs mer

Hälsobarometern. Andra kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Hälsobarometern. Andra kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Hälsobarometern Andra kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta september 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykisk

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 25 maj 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation

2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation Erik Lundkvist Institutionen för Psykologi Idrottshögskolan Vinnare i det långa loppet 2014-10-15 Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Institutionen för Psykologi Umeå Universitet Kvällens presentation

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Tredje kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 24 november 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern

Läs mer

Självskattning av mental trötthet

Självskattning av mental trötthet Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet 1 Utbrändhet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer

Läs mer

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog Dagens agenda Vad är stress? Vad är stressrelaterad ohälsa? Varningssignaler på ohälsosam stress Vad kan jag göra? Vad är stress? Hur använder du ordet stress? Vad är

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Plugga och må bra. Samtidigt.

Plugga och må bra. Samtidigt. Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Utbrändhet Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman:

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Chatrin Andersson Leg. Fysioterapeut Bragée Rehab, Stockholm Jag kommer prata om Varför blir vi stressade? Vad blir konsekvenserna? Hur kan vi bryta stressen?

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist Agenda Vad är stress? Konsekvenser av långvarig stress? Vad orsakar stress? Vad kan jag göra? Vad är stress? Stress är ett tillstånd av ökad

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Hitta läkningen i skogen HITTA LÄKNINGEN I SKOGEN. En hjälp ut ur utmattningssyndrom. Elisabeth Magnusson Rune. En hjälp ut ur utmattningssyndrom

Hitta läkningen i skogen HITTA LÄKNINGEN I SKOGEN. En hjälp ut ur utmattningssyndrom. Elisabeth Magnusson Rune. En hjälp ut ur utmattningssyndrom Utdrag ur: HITTA LÄKNINGEN I SKOGEN En hjälp ut ur utmattningssyndrom Elisabeth Magnusson Rune Hitta läkningen i skogen En hjälp ut ur utmattningssyndrom Förord Under några decennier har jag träffat ganska

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:40 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:10 av Sunhild Dietrich-Larsson och Roland von Malmborg (mp) om åtgärder för att minska långtidssjukskrivningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Annas resa. - Diskussionsmaterial

Annas resa. - Diskussionsmaterial Annas resa - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa tankar. Varningstecken

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla Bild: Robert Nyberg Sjukförsäkring som är bra för vissa, men som är bestraffningssystem för många sjuka och skadade eller Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla HUR VILL

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

2015-06-14. Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv!

2015-06-14. Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv! Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? För att veta var våra gränser går måste vi känna efter, och lyssna på våra inre signaler även de svaga. Djupanding Yogaövningar Massage Skäm bort

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer