Sexvanor, alkohol och preventivmedel hos unga män som besöker RFSU-kliniken

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Sexvanor, alkohol och preventivmedel hos unga män som besöker RFSU-kliniken Författare: Hanna Sallmén Ellen Winberg Handledare: Maria Gottvall Examinator: Tanja Tydén Examensarbete, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, VT 2012

2 Abstract Syfte: Att undersöka sexualvanor och alkohol- eller drogintag vid samlag bland unga män i Sverige samt se om det finns några skillnader mellan svenska män (n=170) och utlandsfödda män (n=20) i dessa frågor. Syftet var även att undersöka hur det första samlaget upplevdes. Metod: Män i åldern (n=190) som besökte RFSU-kliniken i Stockholm under en viss period tillfrågades om deltagande i en enkätundersökning. Resultat: Totalt 81,3% (n=154) av deltagarna hade haft sex utan att använda kondom vid samlag med ny partner under de senaste 12 månaderna. Det fanns inga skillnader mellan svenska och utländska mäns sexualvanor och alkoholintag vid samlag. Över hälften av deltagarna hade inte druckit någon alkohol vid första samlaget (n=111) eller senaste samlaget (n=117), men 64,8% ansåg att de någongång hade haft samlag under alkoholpåverkan som de sedan ångrat. Slutsats: Vid sexdebuten var 59% (n=111) av deltagarna nyktra och partnern var något äldre. Få av deltagarna var påverkade av droger/alkohol i samband med samlag. Av männen hade 50,6 % (n=96) varit tillsammans med sin partner mindre än en vecka vid sin sexdebut, vilket kan innebära att antalet one-night stands har ökat. De flesta deltagarna upplevde de samlag de haft som ganska bra. Inga skillnader mellan svenska och utländska män påvisades. Nyckelord Sexualdebut. Alkohol. Ungdomar. Kultur. Sexualvanor. 2

3 Abstract Aim: To investigate sexual behavior and alcohol or drug use during sexual intercourse among young men in Sweden and see if there are any differences between Swedish and foreign-born men. The aim was also to examine how the first intercourse was experienced. Method: Men aged who visited the RFSU Clinic in Stockholm during a certain period were asked about participation in a survey. Results: 81, 3% (n=154) of the participants had had sex without using condom during sexual intercourse with a new partner during the past 12 months. There were no differences between Swedish men s and foreign-born men s sexual habits and alcohol intake during intercourse. Over half of the participants had not drunk any alcohol for the first intercource (n=111) or last intercourse (n=117), but 64, 8 % believed they had ever had intercourse in the influence of alcohol which they later regretted. Conclusion: At the sexual debut 59% (n=111) of the participants were sober and the partner was slightly older. Few of the participants were influenced of drugs/alcohol when they had sex. Of the men, 50,6 (n=96) had been with their partner less than a week at their sexual debut, which may mean that the number of one-night stands has increased. The participants felt that the sex they have had was pretty good. No differences between Swedish and foreign men were found. Keywords First intercourse. Alcohol. Adolescent. Culture. Sexhabits. 3

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 ABSTRACT... 3 INTRODUKTION... 6 Alkohol och droger... 6 Sexualdebut... 7 Upplevelser och risksex... 8 Preventivmedelsanvändning... 8 Tidigare liknande studie i Sverige... 9 Problemformulering Syfte Frågeställning METOD Studiedesign Urval Datainsamlingsmetod Tillvägagångssätt Etiska överväganden Dataanalys RESULTAT Samlagsdebut Preventivmedel Sexualvanor Alkohol Droger Upplevelse

5 DISKUSSION Resultatdiskussion Samlagsdebut Preventivmedel Sexualvanor Alkohol Droger Upplevelse Metoddiskussion Urval Datainsamlingsmetod Dataanalys Projektets betydelse SLUTSATS REFERENSLISTA BILAGA 1 ENKÄT BILAGA 2 REVIDERAD ENKÄT

6 INTRODUKTION Sexuell socialisation är den process som lär unga människor attityder, normer och förväntningar för sexuella relationer. Familjen har en stor del i socialiseringen redan från att barnen är små och en positiv förbindelse till familj och skola ger ett mindre avancerat sexuellt beteende. Även massmedia har en betydande roll i hur unga människor formas i sitt sexuella beteende (L Engle & Jackson, 2008). Samlagsdebuten är för många unga en stor händelse som det finns många åsikter om hur den bör ske. Påtryck från omgivningen såsom föräldrar, kompisar och media påverkar inte sällan hur sexdebuten sker (RFSU, 2010). I en studie av Darj & Bondestam (2003) gjord i Uppsala på ungdomar mellan år beskriver deltagarna i studien att de tror att fler och tätare diskussioner i skolan kring reproduktiv hälsa behövs för att ungdomar ska vara mera rädda om sig och sin reproduktiva hälsa. Alkohol och droger Alkohollagen (2010:1622) beskriver att personer under 18 år inte får dricka eller serveras alkohol. Att alkoholpåverkan har en negativ inverkan på beslutsförmågan är väl känt och innebär att risktagandet ökar (Hingson, Hereen, Winter & Wechsler, 2003; Larsson, Tydén, Hanson & H. Nordin, 2005). Enligt Hingson et al. (2003) hade ungdomar som drack före tretton års ålder en dubbelt så stor risk att ha oplanerat sex än de som inte drack före nitton års ålder. Även Skinner, Smith, Fenwick, Fyfe & Hendriks (2008) och Lomba, Apóstolo & Mendes (2009) beskriver att ett berusat tillstånd i större grad leder till en tidigare och oönskad sexdebut. Enligt Rotermann (2008) ökar även användningen av alkohol samt rökning vid en tidig samlagsdebut, det vill säga före femton års ålder. Alkoholvanor varierar mellan länder. I vissa länder är större delen av befolkningen helnykterister, men i andra länder är det vanligare att större delen av befolkningen dricker alkohol. Orsaken till varför man väljer att avstå alkohol skiljer sig. Det kan bero på religiösa skäl, att alkohol är dyrt, rädsla för att få alkoholproblem eller avsaknaden av intresse i att dricka alkohol (Bernards, Graham, Kuendig, Hettige & Obot, 2009). Även bruk av andra substanser och inte minst att en person använder sig av flera substanser ökar risktagandet. I en studie av Cavazos-Rehg och medarbetare (2011) framkom det i 6

7 resultatet att de deltagare som använt sig av alla de fyra riskfaktorerna cigaretter, alkohol, marijuana och kokain var betydligt mer benägna att ha osäkert samlag jämfört med de i studien som inte hade utsatt sig för någon av riskfaktorerna. Även användning av metamfetamin och viagra ökar risktagandet vid sex och ger en ökad risk för sexuellt överförbara sjukdomar, då användarna av drogerna hade fler sexpartners och mer oskyddat sex när de var höga (Fisher, Reynolds & Napper, 2010). I en svensk studie visade det sig att de flesta som använde droger vid samlag var under 20 år och att dessa ansåg sig ha en större risk att få en sexuellt överförbar sjukdom än de som inte använde droger (Tikkanen, Abelsson & Forsberg, 2011). Sexualdebut Enligt Brottsbalken (1962:700) får en person under femton år inte ha samlag, då man enligt lagen inte har sexuell självbestämmanderätt vilket bland annat är en mognadsfråga. Om båda parter är under 15 år kan de dock i Sverige inte dömas då de inte är straffmyndiga, utan lagen är till för att skydda minderåriga från att utsättas för övergrepp. Ändå visar det sig i en omfattande svensk studie av Tikkanen och medarbetare (2011) att 24 % av deltagarna debuterade innan femton års ålder samt att medelåldern för sexualdebut är sexton år, vilket även framkommer i en studie av Tydén och Rogala (2004). Samlagsdebutåldern hos kanadensiska män med europeiskt eller asiatiskt ursprung var i en studie av Jane, Woo & Lori, (2008) 17,3 år. Studien tyder även på att en yngre ålder vid sexualdebuten gav mindre sexuella besvär såsom avståndstagande och missnöje vid vuxen ålder. I en amerikansk studie visade sig debutåldern vara 17,0 år och där uppgav 59 % av studiedeltagarna att de aldrig haft ett one-night stand. Dessutom angav männen som haft sex större tendens att vara mer dominanta och fördomsfria angående sex än männen som ännu inte haft sin sexualdebut (Lindgren, Schacht, Mullins & Blayney, 2009). Enligt Rotermann (2008) hade antalet ungdomar mellan femton och nitton år som haft sex sjunkit från 47 till 43 % från 1996 till Siffrorna i studien tyder även på en minskad andel ungdomar som haft samlag före femton års ålder. Upplevelser och risksex De flesta av deltagarna i studien av Tikkanen och medarbetare (2011) beskriver att första samlaget var en positiv upplevelse och att männen i högre grad än kvinnorna upplevde detta. Studien tyder på att majoriteten var nyktra vid sin sexualdebut. I studien framkommer även 7

8 att kvinnorna i genomsnitt under livet hade haft 4,6 samlagspartners medan männen i genomsnitt hade haft 7,1. Edgardh (2002) definierar risksex som risk för könssjukdomar eller graviditet och menar att risken uppstår vid totalt fem eller fler partners eller då sex sker på första dejten, om det sker fler än två gånger. En tidig sexualdebut är i sig alltså inte en riskfaktor enligt studien, utan risken uppkommer vid fler partners totalt samt nya partners. Preventivmedelsanvändning En undersökning som genomfördes i Uppsala visar att sju av tio ungdomar inte använde kondom vid senaste samlag med en ny partner och att det skapade oro för att ha drabbats av en sexuellt överförbar sjukdom eller att det orsakat en graviditet. Att kondom inte användes berodde enligt studiedeltagarna bland annat på pinsamheten att köpa kondomer. Att diskutera med sin partner om att använda kondom eller det avbrott som sker när kondomen ska träs på ansågs inte lika pinsamt (Darj & Bondestam, 2003). En annan orsak till låg kondomanvändning och risk för sexuellt överförbara sjukdomar ansågs vara att männen förväntade sig att det var kvinnan som skulle ta initiativ till att använda kondom (Christiansson, Johansson, Emmelin & Westman, 2003). En anledning till en relativt låg kondomanvändning hos ungdomar menar Crosby, Graham, Yarber och Sanders (2010) kan bero på brist på tid att trä på kondomen. Tidsbristen i sig kan enligt studien som utfördes på 440 män i tre olika städer, leda till problem som att kondomen går sönder, glider av eller olika problem med den sexuella funktionen. Exempel på dessa problem var svårt att få erektion, minskad njutning och svårt att få orgasm. Män som ansåg att de hade ont om tid att trä på kondomen hade en tre gånger så stor risk att kondomen gick sönder samt en dubbelt så stor risk att kondomen gled av, vilket är en ökande riskfaktor för oönskad graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar. I studien av F. O Sullivan, Udell, A. Montrose, Antoniello & Hoffman (2010) svarade 78 % av deltagarna att de använde kondom för att förebygga graviditet medan 48 % svarade att de använt kondom för att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar. I en amerikansk studie gjord av Nguyen et al. (2011) syntes vissa skillnader på antal sexpartners, kondomanvändning och kondomanvändning på första dejten mellan olika folkslag. Studien gjordes på 106 deltagare i åldern år där asiatiska amerikaner utgjorde 8

9 34,0 %, kaukasier 30,2 % och Afro-amerikaner 35,8 %. Resultatet tyder på att kaukasierna haft flest samlagspartners, i snitt 32,8 jämfört med 19,7 för afro-amerikanerna och 21,8 för asiatiska amerikanerna. Även den lägsta kondomanvändningen visade sig hos kaukasierna medan den högsta kondomanvändningen syntes hos de asiatiska amerikanerna. Kondomanvändning har enligt Exavery och medarbetare (2011) visat sig variera mellan stad och landsbygd i Tanzania, där lägre användning har rapporterats på landet. Detta tros bero på ojämlikhet i information, kunskap och tillgång till kondomer. Användandet av kondom visade sig vara oberoende av antal partners men beroende av deltagarnas ålder och vetskap om var kondomer gick att få tag på. Totalt 61 % av deltagarna, det vill säga 87 stycken av 612 hade inte kondom vid sitt senaste samlag och cirka 42 % av dessa hade haft mer än en partner det senaste året. I studien av Rotermann (2008) hade ungefär en tredjedel av de cirka 1500 deltagarna haft mer än en sexpartner de senaste tolv månaderna och ungefär tre fjärdedelar av dessa hade använt kondom vid sitt senaste samlag. De yngre deltagarna i studien använde i större utsträckning kondom än de äldre. Sjuksköterskans ansvar Enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) är det förutom att tillgodose omvårdnadsbehov, sjuksköterskans ansvar att informera och undervisa patienter samt upptäcka patienter som själva inte uttrycker ett behov av information. Som sjuksköterska är det därför viktigt att försöka fånga upp ungdomar som kan ha ett riskfyllt beteende avseende alkohol, droger och sexualvanor. Tidigare liknande studie i Sverige I studien av Tydén och Rogala (2004) deltog 303 män i åldern med medelåldern 21,9 år. Totalt 92 % av männen var födda i Sverige men 16,6 % hade någon eller båda föräldrar som var födda utomlands. I studien framkom det att medelåldern för första samlaget var 15,9 år med en variation mellan år. Medelåldern på partnern vid första samlaget var 16,4 med en variationsvidd på år. Över hälften av männen, 58 % hade sitt andra samlag med samma partner som det första samlaget samt en femtedel av männen, 19 % ansåg sig inte varit mogna att ha sitt första samlag. Totala antalet samlagspartners varierade mellan 1-244, 9

10 med ett medelvärde på 18,4 stycken och median på 12 stycken. De senaste tolv månaderna varierade antalet partners mellan 0-90 med 4,8 i medelvärde samt 3 i median. Majoriteten av deltagarna, 68 % (n=196) hade inte druckit någon alkohol vid första samlaget, 17 % (n=49) hade druckit lite alkohol, 11 % (n=31) hade druckit lite mer alkohol och 5 % (n=14) hade varit mycket berusade. Liknande siffror framkom för det senaste samlaget. Endast en deltagare uppgav sig ha använt någon annan drog vid sitt första samlag medan nio män uppgav sig ha använt någon annan drog än alkohol vid senaste samlaget. Totalt 60 % (n=173) av deltagarna hade någon gång haft ett samlag under alkoholpåverkan som de senare ångrat. Vid sitt första samlag hade 65 % haft någon form av preventivmedel, vanligast var kondom (49,7 %, n=144). Totalt 35,8% (n=102) hade inget skydd eller använde sig av avbrutet samlag, medan 2,8 % (n=8) kombinerade p-piller och kondom. Vid senaste samlaget använde 28,8% (n=83) kondom, 40,7% (n=117) inget preventivmedel/avbrutet samlag samt 1,4 % (n=4) p-piller och kondom. Vid första samlag med senaste partner hade 41,9 % (n=119) använt kondom, 35,6% (n=101) använde inget preventivmedel/avbrutet samlag samt 3,9 % (n=11) hade p-piller och kondom. De senaste 12 månaderna hade 76 %, dvs. 221 personer haft samlag med en ny partner utan att använda kondom. Andel utländska män i Sverige År 2011 var antalet män i åldern totalt stycken i Sverige. Av dessa var födda i utlandet, vilket innebär 16 %. De vanligaste länderna männen var födda i var Somalia, Irak, Iran och Jugoslavien (SCB, 2011). Problemformulering Studier har visat att många ungdomar dricker alkohol och att detta kan leda till ett ökat sexuellt risktagande och en tidigare sexdebut. Samtidigt verkar det enligt studier finnas skillnader i exempelvis sexdebutålder mellan svenska och utlandsfödda män. Det vore intressant att se om svenska och utlandsfödda män har olika alkohol- och drogvanor och om detta påverkar deras sexualvanor. 10

11 Syfte Syftet är att undersöka sexualvanor och alkohol- eller drogintag vid samlag bland unga män i Sverige samt se om det finns några skillnader mellan svenska och utlandsfödda män i dessa frågor. Syftet är även att undersöka hur det första och senaste samlaget upplevdes samt om skillnader finns mellan grupperna. Frågeställning 1. a. Finns det några skillnader mellan svenska män och utlandsfödda män gällande sexdebutålder? b. Finns det några skillnader mellan svenska män och utlandsfödda män avseende om de upplevde sig som som mogen vid sexualdebuten? 2. Hur ser sexualvanorna ut? a. Är det en fast partner studiedeltagarna har vid sexdebuten? b. Har studiedeltagarna samma partner nästa gång de har samlag? c. Hur många sexpartners har deltagarna haft i genomsnitt under sitt liv respektive det senaste året? d. Hur ser preventivmedelsanvändningen ut? e. Skiljer sig resultatet mellan svenska män och utlandsfödda män avseende sexualvanorna? 3. Finns det några skillnader mellan svenska män och utlandsfödda män när det gäller alkohol- och drogintag vid samlag? 4. Hur upplevde studiedeltagarna sitt första respektive senaste samlag och finns någon skillnad mellan svenska och utlandsfödda män? METOD Studiedesign Den forskningsdesign som användes var en kvantitativ deskriptiv och komparativ studie baserad på enkäter. En sådan studie anses lämplig då forskaren observerar utan att påverka resultatet eller delta i studien samt att det är två grupper som ska jämföras vid en tidpunkt (Polit & Beck, 2008). Urval Ett konsekutivt urval gjordes (Ejlertsson, 2003) då alla män i åldern som besökte RFSU-kliniken i Stockholm under en viss period 2011 tillfrågades om deltagande i en 11

12 enkätundersökning. Kriterierna för att inkluderas i studien var att den deltagande måste ha svarat ja på frågan om de har haft samlag, för annars fick de hoppa över en rad frågor som täckte våra utvalda frågor som handlade om samlag och olika faktorer i samband med det och svarsunderlaget för vår undersökning skulle bli för tunt. Av 203 insamlade enkäter fick 11 exkluderas på grund av deltagaren inte fyllt i frågan om de haft samlag. En enkät exkluderades då deltagaren inte haft samlag och en enkät exkluderades på grund av att den var oseriöst ifylld. De inkluderade enkäterna blev därmed 190 stycken, och det externa bortfallet blev med andra ord 6,4 %. Datainsamlingsmetod/Instrument Enkäterna som användes var utformade och ifyllda på RFSU-kliniken i Stockholm. RFSUkliniken är en sex-och samlevnadsklinik för ungdomar dit cirka 9000 ungdomar söker sig årligen för bland annat preventivmedelsrådgivning och provtagning för könssjukdomar. Enkäterna inleds med sex frågor om studiedeltagarens bakgrund, så som boendesituation, sysselsättning och ursprung. Frågorna som följde är två om rök/snusvanor, 46 stycken om sexualvanor, åtta stycken om preventivmedel och fem stycken om könssjukdomar. Alla frågor hade svarsalternativ i form av påståenden eller siffror på en skala. Det totala antalet frågor var 73 stycken, se bilaga 1. Utifrån dessa valdes 31, för vår studie relevanta frågor ut, se bilaga 2. Enkäten hade använts i tidigare studier (Tydén & Rogala, 2004) och ansågs därför vara tillförlitlig. Tillvägagångssätt Alla besökare blev tillfrågade av personalen på kliniken om de ville delta i studien, oavsett anledning till deras besök. Deltagarna informerades om syftet med studien samt att svaren skulle behandlas anonymt. Om den besökande valde att delta fick han vidare information om var enkäten låg och att den deltagande efter att ha fyllt i sina svar skulle lägga enkäten i det bifogade kuvertet och sedan i för detta avsedd låda. Bredvid enkäterna fanns kuvert, pennor samt ett följebrev från dem som skapat frågorna. Den besökande fick fylla i sin enkät i väntan på sin tid hos vårdgivaren. Lådan med enkäter tömdes regelbundet och samlades i ett skåp på klinikchefens rum. De som arbetade på mottagningen fyllde i en lista allt eftersom besökarna blev tillfrågade att delta i studien. Utifrån listan kan utläsas att 260 besökare tillfrågades och 68 tackade nej. Dock stämmer inte det överrens med hur många enkäter som samlats in och tyder på att de som ansvarat för att fylla i listan har glömt bort att göra det ibland. När alla enkäter samlats in gicks de igenom för att sortera ut alla som var ifyllda av män, då syftet 12

13 med denna studie var att beskriva unga mäns sexualvanor. Enkäterna kodades sedan i den nummerordning som de plockades ur kuverten för att underlätta analysen i SPSS. Etiska överväganden Enligt Helsingforsdeklarationen (2008) ska varje deltagare i en studie få tillräcklig information avseende studiens syfte och metod samt att deltagandet är frivilligt. Deltagaren ska även informeras om att han eller hon när som helst under studiens gång får avbryta utan att uppge orsak. Enligt den information författarna till denna studie fått om tillvägagångssättet så har alla deltagarna fått denna information och studien är därmed etiskt korrekt. Dataanalys Analysen skedde i SPSS och analysmetoden varierade beroende på vilken skaltyp enkätfrågorna tillhör. För att upptäcka eventuella fel i inmatningen i SPSS gjordes stickprovskontroller på var femte enkät. Frågeställningarna 1 och frågeställning 2 c som handlade om samlagsdebut och antal samlagspartners var kvotskalor och började analyseras med deskriptiv statistik för att få fram centralmått och spridningsmått hos svenska män respektive utländska män. Skillnader mellan svenska och utländska män analyserades genom oberoende t-test. Även frågeställning 4 som handlade om hur samlagen upplevdes av studiedeltagarna samt om preventivmedelsanvändning var intervallskalor och började analyseras med deskriptiv statistik och sedan genom oberoende t-test. Frågeställningarna 3 samt 2 d och 2 e var ordinalskalor och handlade om ifall studie gruppen använde alkohol eller någon annan form av drog vid första samlaget samt om det skiljde sig i hur de svenska männens samt utländska männens sexualvanor såg ut. De analyserades genom deskriptiv statistik och chi2-test. Frågeställning 1b, 2 a och 2 b tillhörde nominalskalor och handlade om bakgrund, mognad och hur sexvanorna såg ut och analyserades med deskriptiv statistik för att få centralmått och spridningsmått och sedan genom chi2-test för att upptäcka eventuella skillnader mellan grupperna. Skillnader där p<0,05 ansågs signifikanta. RESULTAT Totalt 190 män i åldern deltog i vår studie där medelåldern var 23,1. Av studiedeltagarna var 89,5 % (n=170) födda i Sverige medan 29,1% (n=55) hade en eller två föräldrar som var födda i utlandet. Över hälften av männen arbetade och resterande hade 13

14 andra former av sysselsättning, se figur 1. Det vanligaste var att männen var ensamboende, men även andra boendeformer förekom (figur 2). Av männen var 91,6 % (n=174) heterosexuella. Figur 1. Procentuell fördelning av sysselsättning hos männen. Figur 2. Procentuell fördelning av boendesituation hos männen. Sexualdebut Totalt 26,3 % (n=5) av de utlandsfödda och 20,2 % (n=34) av de svenska männen ansåg sig inte ha varit mogen för sitt första samlag (p=0,54). Av det totala antalet studiedeltagare ansåg 20,9 % (n=39) att de inte var mogna när de hade samlag första gången. Däremot steg andelen som ansåg sig ha varit mogna vid samlagsdebuten med stigande ålder för samlagsdebuten (p<0,05). 14

15 Medelåldern för det första samlaget var 16,1 år med en variation mellan 12 och 22 år. I gruppen utlandsfödda män var medelåldern för det första samlaget 16,7 och för det svenska männen 16,0 (p= 0,15) så det visade sig inte finnas någon skillnad mellan grupperna. En femtedel (n=40) av männen hade haft sitt första samlag före femton års ålder. Av deltagarna hade 99,5 % haft samlag mer än en gång. Av de utlandsfödda männen hade 31,5 % (n=6) inte samma partner vid sitt andra samlag som vid det första samlaget. Av de svenska männen hade 43,5 % (n=74) inte samma partner vid sitt andra samlag som det första. Preventivmedel I en jämförelse mellan sexdebutålder och kondomanvändning kom det fram att över 50 % av alla som var under 18 vid sin debut hade kondom vid fösta samlaget medan kondomanvändningen i de allra flesta fall låg på mellan 30 och 40 % hos de som var äldre vid debuten (p=0,91). Det framkom även att de som varit yngre vid sin debut i något högre grad använde kondom vid sitt första samlag med senaste partner (p<0,05). Av undersökningen kom det även fram att det oftast var de som var mellan år idag som hade använt kondom vid sitt senaste samlag. För de grupperna låg kondomanvändningen på över 35 % vilket ingen av de andra åldersgrupperna uppnådde. Ingen skillnad mellan grupperna påvisades (p=0,59). Preventivmedelsanvändningen skiljde sig relativt mycket från första samlaget till senaste samlaget, medan skillnaden inte var lika stor mellan första samlaget med senaste partner och senaste samlaget. Totalt hade 76 % (n=142) av deltagarna använt någon form av preventivmedel vid första samlaget och 58,8 %, alltså 110 personer av dessa använde kondom som preventivmedel. Det var 45 deltagare som inte hade använt någon form av preventivmetod, eller använt sig av avbrutet samlag vid sitt första samlag, vilket motsvarar 24 %. Totalt hade 56,4 % av deltagarna, vilket motsvarade 98 personer haft någon form av preventivmedel vid det senaste samlaget varav 48,9 % (n=48) hade använt kondom. Antalet som inte använt någon form av preventivmetod eller avbrutet samlag som metod var 76 stycken (43,6 %). Vid första samlaget med senaste partner hade 60 % (n=105) av deltagarna använt någon form av skydd, varav 62 stycken, det vill säga 35,4 % använt kondom. Det var 40 %, alltså 70 personer som inte hade haft någon form av skydd (se tabell 1). De flesta av 15

16 deltagarna använde alltså kondom som preventivmetod vid första samlaget, antingen enbart eller i kombination med något annat. Tabell 1. Andelen män som använde preventivmedel vid samlag Första samlaget Senaste samlaget Första samlag med senaste partner Preventivmedelsanvändning 76,0 % 56,4 % 60 % Kondom som preventivmedel Avbrutet samlag/ inget preventivmedel 58,8 % 48,9 % 35,4 % 24,0 % 43,6 % 40,0 % Det var ingen skillnad i svenska och utlandsfödda mäns kondomanvändning. Totalt 57,9 % (n=11) av de utlandsfödda männen och 58,9 % (n=99, p=0,63) av de svenska männen uppgav att de hade enbart kondom vid första samlaget. Vid det senaste samlaget hade 31,6 % (n=6) av de utlandsfödda männen kondom medan 27 % (n=42) av de svenska männen hade kondom (p=0,67). Totalt 33 % (n=6) av de utlandsfödda männen uppgav att de använt kondom vid sitt första samlag med senaste partner. Av de svenska männen hade 35,6 % (n=56, p=0,53) använt kondom vid sitt första samlag med senaste partner. Av deltagarna var det 81,3 % (n=143) som hade haft samlag under de senaste 12 månaderna med en ny partner utan att använda kondom men ändå var det strax över hälften (n=100) av deltagarna som svarade att det var mycket sannolikt att de skulle använda kondom med en ny partner. Jämförelsen mellan de svenska och utlandsfödda männen gav resultatet att cirka 80 % (n=129 respektive n=14) av både de svenska och utländska männen någon gång under det senaste året hade haft samlag med en ny partner utan att använda kondom. Vid förfrågan om varför deltagarna inte använde kondom vid första samlaget med senaste partner angav 40,7 % (n=48) att det berodde på sämre känsel, det vill säga att samlaget upplevdes mindre skönt. Totalt 27,1 % (n=32) svarade att de inte använt kondom för att de 16

17 inte hade några medan 24,6 % (n=29) svarade att partnern hade skydd mot graviditet. Bortfallet på frågan var dock relativt stort, 72 personer hade inte svarat vilket motsvarade nästan 38 %. Det var ingen skillnad mellan grupperna på om de tyckte det var pinsamt att köpa kondomer (p=0,75). Totalt 78 personer hade svarat att de inte tyckte att det var alls pinsamt att köpa kondomer vilket motsvarade 45,6 %. Av de utlandsfödda männen var det en som svarade att han inte använt kondom vid första samlaget med senaste partner och att det berodde på alkohol. Av de svenska männen var det fyra stycken som angav alkohol som orsak. Orsaken att partnern hade testat sig mot könssjukdomar angavs i 4 fall av de utländska männen och i 10 fall av de svenska, vilket motsvarar 33,3 % respektive 9 % (p<0,05). Sexualvanor Totalt 32 stycken av deltagarna, dvs. 18,5 %, hade haft fler än 40 partners under livet. Totalt 1-10 eller partners var dock de största grupperna, där det var 26 respektive 25,4 % som svarat det. Medelvärdet för antal sexpartners under de senaste 12 månaderna var 6 stycken. Den första jämförelsen svensk- och utlandsfödda män gjordes på totalt antal sexpartners där resultatet visade att båda grupperna haft samlag med mellan samlagspartners i genomsnitt (p=0,57). Vidare jämfördes antal sexpartners som deltagarna haft under de senaste tolv månaderna (se figur 3). Det totala medelvärdet blev 6 (median 4) sexpartners där svenska män hade i medelvärde haft 6,1 partners medan utlandsfödda män hade haft 4,5 (p=0,97). De allra flesta hade dock haft en eller två partners det senaste året. 17

18 Ålder Antal sexpartners det senaste året Figur 3. Visar antalet sexpartners det senaste året hos ungdomarna i olika åldrar. Av männen hade 50,6% (n=91) varit i ett förhållande kortare än en vecka när de hade sitt första samlag. Totalt hade 57,7 % (n=109) av deltagarna samma partner vid sitt andra samlag som vid det första, vilket motsvarade 68,4 % (n=13) av de utlandsfödda männen och 56,4 % (n=96) av de svenska männen. Alkohol Över hälften, dvs. 59 % (n=111) av männen hade inte druckit alkohol vid sitt första samlag medan en femtedel av deltagarna svarade att de vid tillfället var lite berusade. Det var 12,8% (n=24) av deltagarna som angav att de hade druckit ganska mycket och 7,4 % (n=14) som hade druckit väldigt mycket. Av de utlandsfödda männen hade 14 stycken, dvs. 73,6% inte druckit någon alkohol i samband med sitt första samlag och av de svenska männen hade 57,3% (n=97) inte druckit alkohol vid sitt första samlag. Av de utlandsfödda männen var det en av deltagarna, dvs. 5,2 % som druckit ganska mycket eller mycket alkohol vid tidpunkten medan det av svenska männen var 21,9% (n=37) som gjort det (p=0,31). Av männen hade 63,9 % (n=117) inte druckit alkohol vid det senaste samlaget och även här svarade en femtedel att de var lite påverkade av alkohol vid tidpunkten medan 7,1 % (n=13) svarade att de hade druckit mycket alkohol. Av de utlandsfödda männen hade 55,5% (n=10) inte druckit någon alkohol alls vid senaste samlaget och 16,6 % (n=3) svarade att de hade druckit lite eller mycket alkohol. Av de svenska männen hade 65 % (n=107) inte druckit någon alkohol alls, 20,6 % (n=34) hade druckit lite och 6 % (n=10) hade druckit mycket. Det 18

19 var ingen skillnad mellan svenska och utlandsfödda män avseende alkoholvanor i samband med det senaste samlage (p=0,39). Det visade sig att det heller inte var några skillnader i alkoholintag vid första eller senaste samlag beroende på om deltagarna hade svenska eller utländska föräldrar (p=0,23 samt p=0,41). Av deltagarna hade 64,8 % (n=116) haft samlag under alkoholpåverkan som de sedan ångrat vilket motsvarade 70,6 % (n=12) av de utlandsfödda männen och 64,2 % (n=104) av de svenska männen (p=0,60). Totalt 40 % (n=4) av trettonåringarna hade druckit ganska eller väldigt mycket alkohol vid sin sexdebut medan det enbart var 15 % av femtonåringarna (n=5) och 29,4 % av artonåringarna som angett detta. Siffran minskade sedan ju längre upp i åldrarna sexdebuten skedde. Droger Tre av deltagarna, samtliga svenskfödda, dvs. 1,6 % hade tagit någon annan drog än alkohol och i samtliga fall var det cannabis, vid första samlaget. Även om ingen av de utlandsfödda hade tagit någon drog vid första samlaget kunde ingen skillnad mellan grupperna påvisas (p=0,56). Fem av deltagarna hade varit påverkade av en narkotisk drog vid senaste samlaget och även här var samtliga fem svenskfödda (p=0,45). Av deltagarna var det 29 stycken, dvs. 16,9 % som hade varit påverkad av någon narkotisk drog vid samlag under de senaste 12 månaderna och av dem hade 50,2 % tagit Kokain. Den näst vanligaste drogen som deltagarna tagit vid samlag det senaste året var Ecstasy och efter det Marijuana samt Hasch. Två av de utlandsfödda männen, dvs. 11,7 % hade någon gång det senaste året varit påverkad av någon form av drog vid samlag och av de svenska männen var det 17,4 % (n=27) som angav detta. Av de som hade tagit någon form drog under de senaste 12 månaderna ansåg 86,2 % (n=25) att de hade riskerat att få en sexuellt överförbar sjukdom. Hos de som inte hade tagit någon drog vid samlag under de senaste 12 månaderna var motsvarande siffra 77,6 % (p=0,30). Därmed finns det inget som säger att riskbeteendet ökar hos de som hade tagit droger senaste 12 månaderna jämfört med de som inte gjort det. Det var inga skillnader i drogintag hos grupperna beroende på om deras föräldrar var födda i Sverige eller utomlands (p=0,55). 19

20 Upplevelse Medelvärdet på hur deltagarna upplevde det första samlaget var 4,4 på en skala från 1-7 där 1 betyder mycket negativt och 7 mycket positivt. Medelvärdet i hur deltagarna upplevde sitt senaste samlag var 5,5. Upplevelsen av det första samlaget skiljde sig något mellan grupperna där svenska män skattade upplevelsen något högre än utländska män (p<0,05). I båda grupperna upplevdes det senaste samlaget bättre än det första och där var medelvärdet för de utlandsfödda männen 4,9 och de svenska männen 5,6 (p<0,05). DISKUSSION Resultatdiskussion Sexualdebut Det var ingen skillnad mellan svenska män och män med utländsk bakgrund vad gäller sexdebutålder. När det gäller ålder för samlagsdebuten, 16,1 år (variation år), för hela gruppen så skiljer sig inte resultatet jämfört med samma resultat, 15, 9 år (variation år), som framkom i studien av Tydén och Rogala (2004) som genomfördes för tio år sen. Bland de män som var äldre vid samlagsdebuten ansåg fler att de hade varit mogna vid tillfället, jämfört med de som var yngre vid samlagsdebuten (p<0,05). Något som skulle kunna förklara detta är enligt författarna att tonåren är en tid då många ungdomar känner osäkerhet kring sig själva och ofta handlar efter påtryckningar utifrån (RFSU, 2010). Om samlagsdebuten har skett senare kanske det är ett beslut som deltagaren själv har övervägt och tagit. En femtedel av studiedeltagarna ansåg sig inte ha varit mogna vid sitt första samlag. Det har inte ändrat sig sedan den tidigare studien av Tydén och Rogala, (2004). Det var ingen skillnad mellan svenska och utländska män. Studien visar att 21,2 % av studiedeltagarna hade haft samlag innan 15 års ålder vilket inte heller skiljer sig jämfört med tidigare resultat (Tikkanen et al., 2011). Preventivmedel I jämförelsen som gjordes mellan sexdebutålder och kondomanvändning visade de statistiskt signifikanta siffrorna på att de som var yngst vid sin debut hade störst benägenhet att använda kondom vid första samlag med senaste partner. En förklaring till detta skulle enligt författarna kunna vara att de har haft sex så pass länge att de varit med om många partners och eventuellt haft någon könssjukdom eller oönskad graviditet. Att kondomanvändningen även var högre vid låg debutålder stämmer överrens med studien av Rotermann (2008). 20

21 Problemet med detta verkar vara att kondomanvändningen avtar om debuten sker senare. För sedan var det å andra sidan de som var 21 och 22 år som i störst utsträckning använde kondom vid sitt senaste samlag. Vidare studier för att följa upp preventivmedelsanvändning vid sexdebut och sedan se om det håller i sig upp i åldrarna vore intressant, för att se om det är samma personer som använde kondom vid debuten som gör det även i högre åldrar med andra partners. Att kondomanvändningen minskat från första samlaget till det senaste samlaget kan enligt författarna bero på att man har en fast partner som exempelvis har p-piller som preventivmetod och att båda parter vet att de inte har några könssjukdomar. Däremot att siffran är nästan densamma mellan kondomanvändning vid senaste samlaget och första samlaget med senaste partner, dvs. 27,6 % respektive 35,4 % är intressant. Här hade de flesta deltagare dessutom angett att orsaken till att de inte använde kondom vid första samlaget med senaste partner på att de inte tyckte att samlaget blev lika skönt. Den tredje vanligaste orsaken var även att partnern hade p-piller vilket skyddar mot graviditet, men även det är dåligt ur smittspridningssynpunkt. Inga skillnader syntes mellan de utlandsfödda och svenska männen. I studien av Darj och Bondestam (2003) som utfördes i Uppsala var en av de största orsakerna till oskyddat sex att det var pinsamt att köpa kondomer vilket inte visade sig i vår studie där ju nästan hälften av deltagarna svarat att de inte tyckte att det var alls pinsamt att köpa kondomer. En annan orsak till låg kondomanvändning framkom i studien av Crosby et al. (2010) där man undersökte tidsbrist som orsak, vilket i sin tur ledde till olika problem som att kondom gled av eller gick sönder samt problem med den sexuella funktionen så som exempelvis erektionsproblem. Genom att ha alternativ som erektionsproblem, tidsbrist, eller att kondom gick sönder på frågan om varför deltagarna i vår studie inte hade kondom vid sitt första samlag med senaste partner hade varit bra, för att kunna jobba vidare med ökad kondomanvändning ur fler synvinklar. Kondomanvändningen vid första samlaget har ökat med 9 % sedan studien av Tydén och Rogala (2004). Däremot är den nästan densamma vid senaste samlaget och har till och med minskat vid första samlaget med senaste partner. Antalet som använde sig av avbrutet samlag eller inte hade någon form av preventivmetod vid första samlaget har minskat med nästan 12 % för första samlaget men ökat för senaste samlaget med 8 %. Däremot är det i princip ingen skillnad för första samlaget med senaste partner. 21

22 Vid första samlaget var det strax under en femtedel, 17,6 % som inte använt någon form av skydd men den siffran ökade till över 30 % till det senaste samlaget samt första samlaget med senaste partner. I studien av Tydén och Rogala (2004) var det endast 65 % som använde någon form av preventivmedel vid sitt första samlag, vilket innebär att preventivmedelsanvändningen ökat med 17 %. Det är enligt författarna positivt att se att så pass många använder kondom som preventivmetod vid sitt första samlag och att siffran är relativt låg för dem som inte använder någon form av skydd. Men att över 30 % väljer att inte använda skydd vid ett nytt samlag, trots att de haft sex fler gånger är enligt författarna skrämmande då risken är större för sexuellt överförbara sjukdomar då de redan har haft sex tidigare. En intressant jämförelse att göra hade varit, förutom att jämföra kondomanvändning mellan svenska och utländska män i olika åldrar, att jämföra kondomanvändning hos männen som kom från en storstad jämfört med dem från landet, liknande det som gjordes i studien av Exavery (2011). Studien var gjord i Tanzania och tydde på att det var lägre utbildning på landet och svårare att få tag i kondomer vilket gav en lägre kondomanvändning hos dem på landsbygden. I vår studie använde 72,4 % av deltagarna inte kondom vid sitt senaste samlag. Av männen i studien av Exavery (2011) var motsvarande siffra 61 %. En större och mer omfattande studie hade kunnat ge resultat på om kondomanvändningen skiljer sig på detta sätt i Sverige också och vad skillnaderna beror på, om det exempelvis kan vara en annorlunda preventivmedelsanvändning här jämfört med i Tanzania och om antalet sexpartners skiljer sig. I studien som gjordes hade 81,3% av deltagarna i båda grupperna svarat att de haft sex med en ny partner utan att använda kondom det senaste året. Motsvarande siffra i studien av Tydén och Rogala (2004) var att 76 % av studiedeltagarna hade haft samlag med en ny partner utan att använda kondom under det senaste året. Ändå hade över hälften i vår studie svarat att det var mycket troligt att de skulle använda kondom nästa gång de hade sitt första samlag med en ny partner. Resultatet är enligt författarna något motsägelsefullt och det skulle ha varit intressant att följa upp hur det verkligen blev för att se om deltagarna bara svarat så för att de tror att de kommer använda kondom eller skulle vilja använda kondom eller om de faktiskt börjat tänka efter och kommer att ändra sitt beteende. 22

23 Sexualvanor I vår studie hade studiedeltagarna i snitt hade haft 6,0 sexpartners under det senaste året. Tydén och Rogala (2004) jämförde inte utländska män med svenska män, men av det totala antalet studiedeltagarna hade de i snitt haft 4,8 sexpartners vilket innebär att unga män har fler sexpartners idag än för bara tio år sedan. Kanske finns en tendens på att de utlandsfödda männen har mer varaktiga förhållanden än de svenska männen då de både haft färre sexpartners men även i större utsträckning hade samma partner vid första och andra samlaget. Dock hade ett större underlag med fler studiedeltagare behövts för att få ett statistiskt signifikant resultat. På frågan om hur länge studiedeltagaren hade varit tillsammans med sin partner innan sin sexdebut var det ett bortfall på 5,3 %. Svarsalternativen på frågan var dock inte helt fullständiga, det saknades ett svarsalternativ där deltagaren kunde svarat att de inte var tillsammans med sin första sexpartner alls. Många hade kommenterat detta vid sidan av men ändå kryssat i svarsalternativet mindre än en vecka. Detta medförde att över hälften svarat att de varit tillsammans mindre än en vecka. Hade inte alls funnits med hade en jämförelse kunnat göras mellan hur många som faktiskt var tillsammans med sin partner vid sexdebuten och hur många som blev av med oskulden på ett one-night stand. Totalt 57,7 % av männen hade samma partner vid andra samlaget som vid det första, vilket är samma procentsiffra som framkom i studien av Tydén och Rogala (2004). Det innebär att det inte har ändrats på de tio år sedan underlaget för den studien samlades in. I denna fråga hade det enligt författarna varit intressant att se svaren både ur ett religionsperspektiv och med ett svarsalternativ om one-night stand som nämnt ovan för att se på ett bättre sätt vad resultatet berodde på och hur det skiljde sig mellan de svenska och utländska männen i vårt resultat. I studien av Lindgren et al. (2009) var det dessutom 59 % som angav att de aldrig hade haft ett one-night stand så det hade vart intressant att jämföra våra siffror mot det då hälften av deltagarna svarade att de varit tillsammans mindre än en vecka. Dessutom definierades risktagande vid sex i studien av Edgardh (2002) bland annat som att ha sex på första dejten, om det sker vid fler än ett tillfälle. Därmed hade en fråga om one-night stand varit än mer intresseväckande för att jämföra med tidigare resultat om risktagande och sexdebut. 23

24 De svenska männen hade haft något fler sexpartners både totalt och i snitt under de senaste 12 månaderna än de utlandsfödda männen men ingen skillnad kunde påvisas. De flesta studiedeltagarna hade i snitt haft samlagspartners. Indelningen i intervall som vi hade (0-10, 11-20, 21-30, 31-40, över 40) gjorde dock att resultatet inte kunde jämföras med resultatet i studien av Tydén och Rogala (2004) där medelvärdet för antal sexpartners var 18,4. Det enda som kan sägas om den siffran är att det hamnade i samma intervall som vårt resultat. Bortfallet på 8,9 % känns även relativt stort och frågan är om de som inte svarat på frågan är till stor del de som haft många sexpartners, så att de inte håller räkningen. I så fall skulle resultatet av totalt antal sexpartners kunnat ha ökat. Alkohol Majoriteten av deltagarna, 58,4 %, i vår studie var nyktra vid sin sexdebut, precis som även andra studier visar (Tikkanen et al., 2011; Tyden & Rogala 2004), vilket enligt författarna är betryggande då det tidigare finns beskrivet att intag av alkohol kan innebära att risktagandet ökar (Hingson et al., 2003; Larsson et al., 2005). I den tidigare studien av Tydén & Rogala (2004) var det 10 % fler som hade varit nyktra vid första samlaget men i överlag bjuder inte heller dessa siffror på några skillnader jämfört med tidigare. Som det beskrevs i tidigare studier av Hingson et al., 2003; Larsson et al., 2005; Skinner et al., 2008; Lomba et al., 2009, kan ett berusat tillstånd leda till att samlagsdebuten sker tidigare och är oönskad så därmed är det enligt författarna positivt att siffran över de som är nyktra vid sin debut inte sjunker. Dessutom är det enligt förfttarnaett tillfredsställande resultat att det inte är fler nu än i studien av Tydén & Rogala (2004) som har druckit ganska mycket eller väldigt vid sin debut. Även alkoholintaget vid det senaste samlaget visade liknande siffror vilket även den tidigare studien av Tydén och Rogala (2004) gjorde så det tyder inte på att det skulle se annorlunda ut nu efter tio år. Dessutom påträffades inga skillnader mellan svenska eller utländska män. Däremot hade 76,9 % av de som hade druckit mycket alkohol vid senaste samlaget inte använt någon preventivmetod, avbrutet samlag som metod eller mindes inte om de hade använt preventivmetod. De som inte hade druckit vid senaste samlaget var 34,8 %, de som druckit lite 65,7 % samt de som hade druckit ganska mycket 46,6 %. Därmed hade flest, procentuellt sett, inom den gruppen som hade druckit väldigt mycket alkohol använt sig av de preventiva metoder som anses vara mest osäkra, jämför med de andra grupperna. Totalt 64,8 % hade haft samlag under alkoholpåverkan som de sedan hade ångrat. Jämfört med den 24

25 tidigare studien av Tydén och Rogala (2004) där motsvarande siffra var 60 % så kan man inte heller här säga att det finns några skillnader idag. Enligt författarna kan man säga att siffran än idag är relativt hög. Droger Eftersom tidigare studier har visat att användandet av andra substanser än alkohol även de ökar risktagandet så var det intressant att studera. Edgardh (2002) definierar risksex som risk för könssjukdomar eller graviditet och enligt Hingson, Hereen, Winter & Wechsler, 2003; Larsson, Tydén, Hanson & H. Nordin, 2005; Cavazos-Rehg och medarbetare, 2011, ökar risktagandet vid intag av alkohol och droger. Flera av deltagarna (n=29) hade varit påverkad av någon drog vid samlag under de senaste tolv månaderna. I den tidigare studien av Tydén och Rogala (2004) finns inte den här siffran redovisad och därför går det inte att jämföra dagens siffror mot samma resultat för tio år sedan. Ingen skillnad mella svenska män och män med utländsk bakgrund kunde påvisas. Vad som är intressant är dock att de som hade tagit någon form av drog vid samlag under de senaste tolv månaderna ansåg 86,2 % att de hade riskerat att få en sexuellt överförbar sjukdom under samma period. De personer som inte hade tagit någon drog under de senaste 12 månaderna men som ansåg sig ha riskerat att få en sexuellt överförbar sjukdom var 77,6 % och P-värdet var 0,30. Därmed är det inte statistiskt signifikant. Så att drogpåverkan skulle öka det sexuella risktagandet är inte statistiskt signifikant här om man ser på riskfaktorn att utsätta sig för risken att drabbas av en sexuellt överförbar sjukdom, vilket är något som har påvisats i tidigare studier (Fisher et al., 2010; Cavazos-Rehg et al., 2011). Det hade även varit intressant att studera om det sexuella risktagandet ökar om man hade druckit alkohol vid samlag under de senaste 12 månaderna, men eftersom en motsvarande fråga om alkohol saknas går det inte göra samma analys. Upplevelser Deltagarna fick ange på en skala från 1-7 hur de upplevde sina samlag, där 1 var mycket negativt och 7 var mycket positivt. Deltagarna upplevde de samlag de haft som ganska bra. Medelvärdet på hur deltagarna upplevde sina samlag skiljde sig inte nämnvärt mellan grupperna där siffrorna var 4,7 för de utländska männen och 4,4 för de svenska männen. Det senaste samlaget upplevdes i snitt bättre än det första, och där var medelvärdena 4,9 för de utländska männen respektive 5,6 för de svenska. Det var ungefär lika många som hade en fast 25

26 relation, av de svenska männen var det 33 % och de utlandsfödda männen var det 35 %. Så detta påverkade förmodligen inte skillnaden i upplevelse av det senaste samlaget. En annan faktor som kan tänkas påverka upplevelsen av samlag är hur många partners man har haft. Totalt sett låg båda grupperna mellan 10-20, där de svenska hade haft något fler i snitt och på en tolvmånadersperiod hade de svenska männen haft 6,1 partners och de utländska männen 4,5. Det skulle ha kunnat vara en faktor i att de svenska männen skattat sitt samlag bättre än de utländska männen, men den siffran hade kanske snarare varit trolig om deltagarna skattat sina samlag överlag och inte enbart det senaste. Metoddiskussion Nästan alla svaren fick p-värde > 0,05 vilket innebär att eventuella skillnader som påvisats inte är statistiskt signifikanta, utan det kan vara slumpen som avgjort. Dessutom var andelen utlandsfödda män relativt liten då enbart 20 stycken angav att de var födda i annat land än Sverige, vilket motsvarar 10 %. Totalt 55 personer hade svarat att deras föräldrar, en eller båda, var födda i ett annat land än Sverige, vilket motsvarade nästan en tredjedel, dock var det en stor spridning på var föräldrarna kom ifrån så det var svårt att se några samband. Dessutom säger inte ursprungslandet något om deltagarnas religion, vilket hade varit en mer intressant fråga än enbart vilket land de eller deras föräldrar kom ifrån, då det förmodligen hade kunnat påvisa större skillnader mellan grupperna. Resultaten vi jämförde skiljde sig i princip ingenting om deltagarna hade utlandsfödda föräldrar än om de själva var utlandsfödda och därför har vi valt att fokusera på männen själv och deras ursprung. En indelning gjordes på antalet sexpartners vad gällde det totala antalet under deltagarnas liv. Detta var för att underlätta jämförelsen då många inte visste exakt hur många de haft utan svarade i olika intervall. Vi valde att begränsa det högsta antalet till över 40 då siffrorna skiljde sig väldigt mycket och här var det många som inte visste exakt utan svarade på ett ungefär. Indelningen var 0-10, 11-20, 21-30, och över 40. Urval Målet med enkätinsamlingen var att få ihop 200 enkäter för att få ett tillräckligt stort underlag för studien även om ett visst bortfall skulle ske. Totalt fick författarna in 203 enkäter och det blev ett bortfall på 13 enkäter vilket gav ett relativt bra underlag för studien. Datainsamling 26