KALIFORNIENS VINHISTORIA TREBETYGSUPPSATS I VINKUNSKAP

Transkript

1 KALIFORNIENS VINHISTORIA TREBETYGSUPPSATS I VINKUNSKAP Jan Gustavsson Munskänkarna i Gbg

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte och avgränsningar sid 3 Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Spanjorernas kolonisation sid 3 Missiondruvan sid 4 Södra Kalifornien sid 4 San Diego och Junipero Serra sid 4 Los Angeles och Jean Luis Vigne sid 5 Los Angeles och Kohler & Frohling sid 6 Norra Kalifornien sid 7 Sonoma Valley och Mariano Vallejo samt Napa Valley och George Yount sid 7 Sonoma Valley och Agoston Haraszthy sid 9 Phylloxera- och förbudstiden sid 11 Napa Valley och Tchelistcheff samt Napa/Sonoma/Central Valley och Gallo sid 12 Napa Valley och Mondavi sid 14 Avrundande diskussion sid 15 Notförteckning samt Källor sid 16 2

3 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR Min uppsats syftar till att beskriva Kaliforniens tidiga vinhistoria, från 1700-talet då vinet anlände med spanjorerna från Mexico fram till och inkluderande den moderna vinstatens uppkomst runt tiden för Mondavi och bröderna Gallo kring 1970 talet. Geografiskt avhandlas huvudsakligen området kring Los Angeles och San Francisco samt Napa och Sonoma Valley. Ämnet kommer att avhandlas genom en beskrivande uppsats som beskriver viktiga personer och händelser något så när i kronologisk ordning. INLEDNING Anledningen till mitt ämnesval är inte en utan flera. I mitt arbete har jag regelbundet rest och vistats mycket i USA. Det gjorde att jag relativt tidigt kom i kontakt med framför allt kaliforniska viner. Jag kom också genom en kollega i kontakt med Wine Spectator, som jag regelbundet läst. Även detta har ökat mitt intresse för och mitt kunnande om Kalifornien. När jag tagit två betyg i Munskänkarna 2005 ombads jag av Göteborgssektionen att tillsammans med min hustru Barbro bli ansvarig för en ny kurs i sektionens regi som skulle behandla Nya Världen och dess viner. Vårterminen 2006 var första gången som vi höll denna kurs tillsammans med ett antal andra lärare från Göteborgssektionen. Detta spädde naturligtvis på mitt intresse för Kaliforniens vinhistoria då Barbro och jag förutom kursansvar också hade ansvar för undervisningen och provningarna omfattande Nordamerika. Denna kurs gavs flera gånger i Göteborg och en gång i Mölnlycke. Att därför välja att skriva min uppsats om Kaliforniens vinhistoria var ganska naturligt när jag i februari 2007 klarade trebetygsprovets praktiska avsnitt. BAKGRUND Spanjorernas kolonisation Genom den spanske härföraren Cortez landstigning och påföljande ockupation av nuvarande Mexico, eller, som det kallades Nueva España (Nya Spanien), lades också grunden till vinodling i detta område. Cortez införde bl a regler om att de som beviljades landområden och indianska slavar också skulle plantera vinstockar, 100 st för varje tiotal indianslavar. Vinsticklingarna kom med största sannolikhet från Spanien och druvsorten utgjordes av Mission (som på andra ställen i Sydamerika kallas criolla eller pais). Vinodlingen blev så småningom så framgångsrik i Nueva España att Filip II, efter påtryckningar från bl a vinbönder i Jerez (rädda för att exporten skulle minska), utfärdade ett dekret att alla vinstockar skulle dras upp. Med största sannolikhet hörsammades aldrig ordern, Nueva España var vidsträckt och efterlevnaden var svår att kontrollera - dessutom låg Spanien långt borta. Spanjorerna var fullt upptagna med att leta rikedomar söder om Mexico och det skulle dröja nästan 250 år innan man började rikta sina blickar norröver mot det landområde som kallades Alta California, dvs nuvarande Kalifornien. Bakgrunden till det nyvaknade intresset var att spanjorerna alltid betraktat detta område som sin intressesfär och att området blivit intressant för andra folkgrupper. Sålunda hade ryska pälsjägare från Alaska (vid denna tidpunkt tillhörande Ryssland) börjat tränga ner norrifrån och kolonisationsmakten England började trycka på från öster. Även andra nybyggargrupper började söka sig västerut från övriga Nordamerika. Spanjorerna gjorde ett halvhjärtat försöka att, från 1769 i San Diego och några år framåt, grunda 21 st missionsstationer i syfte att dels få formellt ägande till området samt att via dessa s k missions omvända och civilisera de indiangrupper som i huvudsak var 3

4 områdets invånare. Samtliga 21 missionsstationer, exkl Santa Cruz i norra änden av Monterey Bay och Mission Dolores i San Francisco odlade vin med varierande framgång. Den spanska epoken varade fram till 1821, då Mexico förklarade sig självständigt. Kalifornien förblev under mexikansk överhöghet till 1848, då Kalifornien blev en del av Amerikas Förenta Stater. Missiondruvan Druvan Mission utgjorde basen i de vingårdar som planterades vid de olika missionsstationerna i Kalifornien. Spekulationer har länge förekommit om att druvan skulle ha sitt ursprung i Italien eller Spanien. I december 2006 skall ett spanskt vetenskapsteam vid Centro Nacional de Biotecnologia i Madrid med hjälp av DNA-teknik ha avslöjat att druvans ursprung var den inte alltför kända druvan Listan Prieto, där prieto betyder mörk eller svart och Listan är synonym för Palomino (1). Druvan odlades i Kastilien under 1500-talet men är mycket sällsynt idag den odlas dock fortfarande på Kanarieöarna under namnet Palomino Negro. I samma undersökning fastslogs också att druvan är identisk med País i Chile, Criolla Chica i Argentina, Rosa del Peru i Peru och Rose of Peru i Kalifornien. SÖDRA KALIFORNIEN San Diego och Fader Junipero Serra Grundandet av missionsstationen i San Diego 1769 betraktas av många som startskottet för vinodling i Alta California, eller Kalifornien. Detta styrks bl a av vittnesmål från två i vinsammanhang välkända personligheter, General Mariano Vallejo, vars far deltog som soldat i den första kontingenten av soldater i Alta California, och som berättat att fader Serra hade medfört och planterat de första vinstockarna i Mission San Diego (2). Den andre utgörs av Arpad (son till Greve Agoston Haraszthy) som även han berättat att de första vinstockarna planterades Mot denna bakgrund firade den kaliforniska staten 200årsminnet av den första vinplanteringen Senare har dock andra uppgifter hävdat att de första vinplanteringarna skedde vid mission San Capistrano 1779 (dvs 10 år senare) och att den troliga första skörden skedde 1782, som därmed skulle vara den första årgången av kaliforniskt vin. Plantorna till denna vingård skall ha kommit med försörjningsfartyget San Antonio under befäl av Don Jose Camacho. Andra uppgifter, som styrker det senare datumet, gör gällande att Fader Serra under de första åren beklagat sig över att det var ont om nattvardsviner och att de viner han fick tag på sannolikt var importerade från Mexico eller Spanien. När så småningom vinproduktionen kom igång skedde detta på en mycket primitiv nivå. Franciskanermunkar som Junipero Serra eller Fader Serra (som föddes på Mallorca) hade inte samma kunskap om jordbruk och vinodling som exempelvis Cisterciensermunkarna i Europa (jfr Clos de Vougeot och Kloster Eberbach) utan grundade sitt arbete på bl a Alonso de Herrareas bok Agricultura general. Man har funnit ett exemplar av denna bok i 1777 års upplaga vid en av missionsstationerna i Los Angeles men ursprungsboken publicerades så tidigt som I ett brev funnit vid Mission San Gabriel (den största vinproducerande missionsstationen) anges att 1833 producerades 4 olika sorters vin, 2 röda, varav 1 torrt och 2 vita, varav 1 förstärkt. Även om källorna inte är entydiga skulle det förstärkta vita vinet vara ursprunget till Angelica, vilket var det mest berömda vinet i Los Angelesområdet. Detta vin skulle 4

5 egentligen klassificeras som VDL, dvs ett vin gjort på ojäst druvjuice och med tillsats av alkohol i en sådan mängd att jäsningen inte startar. Metoden att framställa vin var enklast möjliga. Det faktum att kohudar fanns i rikliga mängder och trä var ganska sällsynt gjorde materialvalet enkelt. Sålunda var standardmetoden att man krossade druvorna i en säck gjord av kohud, som på något sätt spändes mellan pålar, varefter druvorna trampades i denna (oftast av en indian). Fermenteringen för rött vin skedde i behållaren tillsammans med skal och stjälkar medan musten för vitt vin fångades upp och fermenterades separat. Huruvida missionsstationerna hade tillräckligt mycket vin för att kunna kommersialisera detsamma är inte fastlagt. Under Spanientiden, dvs fram till Mexicos självständighet 1820, var export förbjuden och efter 1821 fram till missionsstationernas sekularisering 1833, fanns restriktioner vad gäller handel med vin. Mycket tyder dock på att missionsstationerna, framför allt Mission San Gabriel hade väsentliga inkomster från vinförsäljning, huvudsakligen med hjälp av fartyg som seglade längs den kaliforniska kusten beslöt den mexikanska regeringen att sekularisera samtliga missionsstationer i Kalifornien, och konfiskera all mark. Detta innebar bl a att Franciskanermunkarna enbart fick ha hand om själasörjningen medan all annan verksamhet inom missionsstationerna övergick till andra, såsom militären, att sköta. Detta innebar att vinframställningen vid missionsstationerna i stort upphörde och att beslut fattades vid bl a Mission San Gabriel om att vingårdarna skulle förstöras. En passerande resenär noterade 1844 att the mission had nothing left but some badly deteriorated vineyards cared for by thirsty neophytes (indianer tillhörande missionsstationen) (3). Los Angeles och Jean Luis Vigne Man inte tala om någon vinindustri egentlig mening i Kalifornien förrän efter 1850, dvs efter guldruschen, bl a baserat på att antalet invånare i Kalifornien var alldeles för litet (4). Antalet invånare i Kalifornien vid 1800-talets början var några hundratal exklusive indianerna, som för övrigt snabbt minskade i antal i kontakt med västerlänningar (dog t ex i mässlingen). Invånarna var fördelade på missionsstationerna, fyra stycken arméförläggningar (San Diego, Santa Barbera, Monterey och San José) samt 3 pueblos (Los Angeles, Santa Cruz och San José). Det var Los Angeles som blev centrum för, och dominerade, den kommersiella vinodlingen fram till 1870-talet. Staden grundades 1781 och var genom sitt läge, väl lämpad för odling av äpplen, oliver och vin. Klimatet gjorde konstbevattning nödvändig, vilket förvandlade slättlandskapet till bördig åkermark. Tillgången på vatten var inte heller något problem. Vem som var den förste som planterade vin i Los Angelesområdet är inte känt, men man vet att José Maria Verdejo planterade den första vingården 1799 strax norr om Los Angeles rapporterades att Los Angeles omfattade ca vinstockar. Det anses allmänt att det var Jean Luis Vigne som tog vinmakandet i Los Angeles från att vara en lokal företeelse till att bli ett kommersiellt företagande. J L Vigne (ett passande namn med hänvisning till hans sysselsättning då vigne betyder vinranka på franska) ankomst till Los Angelesområdet är inte helt fastställt men 1833 är han etablerad som vinodlare. Vigne kom från Cadillac i Bordeauxområdet, där hans pappa var tunnbindare, ett yrke som även Jean utbildade sig till. När han var 47 år utvandrade han till Hawaii. Så småningom slog han sig ner i Los Angelesområdet där han förvärvade hundra acres öster om staden, längs floden. På marken 5

6 fanns en stor sycamore med ansenlig ålder och han kallade platsen El Aliso. Själv fick han tillmälet Don Luis del Aliso. Vingården kom att omfatta ca 35 acres och där började han producerade vin och vindestillat. Vigne upptäckte Missiondruvans inte enbart goda egenskaper utan redan 1833 började han att från Frankrike, via Boston och därefter runt Cap Horn, importera andra europeiska vinstockar. På så vis kan man säga att Vigne var den förste att ta det viktiga steget att via importerade vinstockar förbättra vinkvaliteten i Kalifornien. Det finns inga uppgifter om vilken typ av vinstockar som importerades, inte heller i vilken omfattning vinet från dessa stockar användes i vinframställningen. Av det goda rykte som hans viner fick drar man dock slutsatsen att de ingick. Trots Vignes framgångar fortsatte missiondruvan att vara den viktigaste druvsorten i området och det finns inga uppgifter om att Vigne fick några efterföljare på många år. Vigne fortsatte att producera vin fram till 1855 då han sålde egendomen till sina systersöner Sainsevain för $ Detta var den dittills största kommersiella transaktionen i Los Angelesområdet någonsin. Wolfskill och Keller är namn på andra vinodlare i Los Angelesområdet som samtidigt eller något senare kan sägas ha etablerat en vinindustri i området av betydelse. Vita viner, inkluderande det förstärkta Angelica, var de viktigaste vintyperna, även om röda viner också producerades. Olika destillat var även viktiga och en omfattande export av bordsdruvor till San Francisco lade grunden för en betydande druvindustri. En annan faktor som band ihop vinindustri med missionstationstiden var att indianer utgjorde huvuddelen av arbetskraften. Nästa steg i utvecklingen av vinindustrin togs i mitten av 1850talet då två vinhandelshus etablerades för att ta hand om hela processen, dvs produktion, lagring och distribution. Ett av dessa grundades av Jean Luis Vignes systersöner, Sainsevain Brothers, som omedelbart efter utköpet av sin morbror utökade verksamheten vid Aliso genom att förutom att göra vin av egna druvor även börja göra vin av köpta druvor öppnade man en filial i San Francisco och producerade 1858 ca gallon av vin och vindestillat. Slutet på denna historia är inte lika lysande som början och hade sitt ursprung i att bröderna ville göra mousserande vin, vilket man också gjorde med början i slutet av 1850-talet under etiketten Sparkling California Champagne. Framgångarna uteblev dock, trots export till såväl New York som Philadelphia. Orsaken stod att finna dels i använda metoder, som inte var tillräckligt bra (förluster i form av exploderande flaskor men även andra defekter), och dels i Missiondruvans låga syrahalt. Rykten har gjort gällande att man gjorde förluster på uppemot $ på projektet, vilket ledde till att företaget senare upplöstes. Los Angeles och Kohler & Frohling Det andra vinhandelshuset grundades av Kohler och Frohling. Grunden utgjordes av köpet av en liten vinegendom planterad med missionstockar år Likheter med bröderna Gallo är slående bl a då det skedde en uppdelning mellan Kohler och Frohling, där den ena svarade för produktionen och den andra svarade för försäljningen. Fortsatt expansion skedde genom att etablera ett försäljningsställe i San Francisco där man fick ett gott rykte bland fransmän och tyskar boende i staden. I slutet av 1850-talet dominerade man Los Angeles vinindustri med sina viner, producerade på 350 acres, av druvor från egna marker såväl som inköpta från andra odlare. Intressant i sammanhanget är att man hade sina egna vinarbetare som tog hand om hela skördeprocessen från plockning till krossning, även på andras ägor, allt i akt och 6

7 mening för att kontrollera processen utifrån ett kvalitetsperspektiv. Detta skedde i en period då andra producenter fortfarande var beroende av s k indian foot power. Genom de kvalitetsstandards som utarbetades av firman fick företaget ett oerhört gott rykte. Vinerna producerades i Los Angeles men de största kvantiteterna dracks i San Francisco. Företaget skeppade 1861 ca gallon (eller motsvarande ca liter) från söder till norr. När de producerade kvantiteterna ökade växte också behovet att söka marknader utanför Kalifornien. Att bolaget öppnade upp marknader i såväl Boston som New York är ett viktigt skäl till varför bolaget intar en viktig roll i Kaliforniens vinhistoria. Kuriosa i sammanhanget är att tillgången på flaskor utgjorde en begränsning för export österut, något som Kohler och Frohling övervann genom att de medverkade i grundandet av Pacific Glass Works 1862, vilket ledde till att man kunde säkerställa tillgången även på flaskor. NORRA KALIFORNIEN Sonoma Valley och Mariano Vallejo samt Napa Valley och George Yount Vinodlingen i norra Kalifornien startade på 1820-talet då Camino Real nådde Sonoma Valley och liksom i söder under inflytande av missionsstationerna, där den nordligaste var Sonoma Mission. Det finns visserligen uppgifter om att den tidigaste vinodlingen fanns i Monterey redan år 1783 men i egentlig mening tog vinodlandet fart i norr runt 1850-talet. Kalifornien beräknas ha haft ca invånare (exkl indianer) i slutet av 1848 men 4 år senare, efter att guld hittats i Sutter Mills, var den officiella siffran Den stora befolkningstillväxten, huvudsakligen koncentrerad till San Francisco, medförde en ökande marknad för vin. Den norra delen av Kalifornien hade dessutom såväl klimatmässiga som topografiska fördelar jämfört med södra Kalifornien. I söder, med sitt varma klimat och ständiga behov av konstbevattning, fick man druvor med mycket hög sockerhalt men låg syrahalt, vilket gjorde att man koncentrerade sig på söta viner. I norr däremot, där klimatet var mycket svalare och topografin mycket mer varierad, kunde man koncentrera sig på att producera torra viner av god kvalitet. Genom rikligt med vinterregn behövde man i stort sett inte konstbevattna. Av många namn som kan nämnas i samband med den tidiga vinodlingen i norra Kalifornien är general Mariano G Vallejo ett. Källa: California Wine Institute 7

8 Vallejo var utbildad officer och fick 1835 uppdraget att sekularisera missionsstationen i Sonoma samt att bygga upp en stad i dess omgivningar. Någon egentlig utveckling av den lilla vinodling som han övertog från missionsstationen skedde dock inte förrän runt 1848 (guldruschen) och så småningom byggde han sitt nya hus i närheten av Lachryma Montis (tårar från berget). Det var sannolikt också Vallejos vinodlingar som lockade Agoston Haraszthy att etablera sig i staden Sonomas närhet. Enligt legenden skulle Haraszthy ha suttit på verandan hos Vallejo och druckit hans vin och då fällt de bevingade orden, General, this stuff ain t bad (5). Det är från Sonoma Mission som de första sticklingarna kom som planterades i Napa av George Yount. Yount var pälsjägare som 1838 fick möjlighet att köpa ett jordområde i Napa, idag där Yountville är beläget, som då kallades Caymus Rancho. För övrigt var det missionsdruvor som planterades. Staden Yountville fick sitt namn efter just George Yount och denne ligger också begravd där. Som en följd av befolkningstillväxten blomstrade vinodlingen i norra Kalifornien under och 1860-talen. Dessutom fanns rykten eller profetior om att oidium-epidemin i Europa hotade ödelägga de europeiska vinodlingarna och att vinodlingarna i Gamla Världen skulle behöva ersättas med vin från Nya Världen. Även detta ökade optimismen och tillförsikten om att få avsättning för sina viner också i Europa. Samtidigt som vinodlingen blomstrade pågick arbetet med att importera nya vinstockar från Europa och att skapa egna nurseries för andra druvsorter än Mission. Detta arbete startade på olika håll men det kan nämnas att Antoine Delmas i Santa Clara redan 1858 påstås ha haft mer än vinstockar av 105 olika arter, dvs innan Haraszthy gjorde sin berömda resa till Europa Som ett bevis på att kvaliteten förbättrades samtidigt som volymerna ökade finns följande att läsa 2 februari 1854 i tidningen San Francisco Alta California om George Younts viner; It bears a good deal of resemblance to the Bordeaux wines With more age, perhaps a little better management, it would equal the best French wines (6). För att nämna några ytterligare faktorer, som bidrog till utvecklingen av vinodlingen under talet (då norra Kalifornien för första gången blev lika stor i volym producerat vin som södra Kalifornien) kan nämnas grundandet av ett Agricultural society för informationsutbyte mellan vinproducenterna, färdigställandet av järnvägen mellan västkusten och ostkusten, vilken stod färdig 1869 och som öppnade upp en mycket större marknad för kaliforniska viner samt grundandet av University of California i Berkeley 1874 med en professur i Agriculture. Som ett tack för USAs roll i utvecklandet av metoder att bekämpa Phylloxerans härjningar i Europa inbjöds ett antal kaliforniska vinproducenter till 1889 års världsutställning i Paris. Till allas stora förvåning utmärkte sig amerikanska viner, speciellt viner från Napa, i jämförelse med franska viner. Kalifornien vann 34 utmärkelser, varav producenter från Napa vann 20 priser inkluderande 4 guld. Det torde kunna sägas att vid denna tidpunkt var Napa inte bara Kaliforniens kvalitetsmässigt bästa distrikt men även att norra Kalifornien med råge övertagit positionen som det volymmässigt största produktionsområdet i Kalifornien. 8

9 Sonoma Valley och Agoston Haraszthy Det är naturligtvis omöjligt att skriva om Kaliforniens vinhistoria utan att komma in på Agoston Haraszthy, av många benämnd som The Father of Californian Viticulture, en titel som för övrigt sanktionerades av Staten Kalifornien 1946 vid en ceremoni i Sonoma (7). Agoston Haraszhty föddes 1812 i dåvarande södra Ungern. Han studerade juridik och ingick i Kungliga livgardet men efter en tid drog han sig tillbaka till sina lantegendomar och odlade bl a vin. Han gifte sig med en polsk adelsdam och fick så småningom sex barn. De fyra sönerna döptes efter ungerska hjältar; Geza, Attila, Arpad och Bela. Efter ett besök i USA 1840, enligt honom själv orsakat av politiska skäl (8), återvände han till Ungern 1842 där han sålde sina egendomar och emigrerade med hela sin familj till USA. I samband med det första besöket hade Haraszhty köpt en egendom i Wisconsin, där han nu slog sig ner. Förutom ett antal olika projekt, som att starta ett sågverk, anlade Haraszthy 1847/48 en vingård med vinkällare. De hårda vintrarna på dessa breddgrader gjorde att vinplantorna frös ihjäl och det finns idag inga bevis på att han lyckades producera något vin i Wisconsin beslöt sig Haraszthy för att flytta till Kalifornien. Första ort där han etablerade sig var San Diego, som på den tiden bestod av ca 650 invånare. Här försökte han sig ytterligare en gång på vinodling med Missionplantor från den gamla missionsstationen (Mission San Luis Bay). Det har också påståtts, dock utan bevis, att han här planterade importerade rotstockar av Vinifera-typ runt Som kuriosa kan nämnas att han 1851 blev utnämnd till San Diegos första sheriff. Han utnämndes även detta år till representant för San Diego county i representantskapet i Sacramento, dit han flyttade och han skulle aldrig återvända till San Diego, där hans vingård så småningom förföll. Som framgått tidigare odlades vin på 19 av de 21 missionsstationerna som etablerades i Kalifornien. En av missionsstationerna där klimatet satte stopp för vinodling var Mission Dolores, då beläget strax utanför södra San Francisco. Här hade Haraszthy köpt ett större landområde, bl a för att odla vin. Vinodlingen blev ingen framgång här, sannolikt beroende på klimatet. Som den obrutne optimist och entreprenör han var försökte han sig på vinodling på ytterligare en ort, Crystal Springs, men inte heller här var klimatet gynnsamt. Så småningom sökte sig Haraszthy norröver och köpte en egendom nära Vallejo, som vid den här tiden hade börjat vinna utmärkelser för sina viner vid olika utställningar. Till denna egendom flyttade Harazsthy Egendomen, som låg nordväst om Sonoma stad, bestod av 560 acres och döptes till Buena Vista. Flytten skedde vid en tidpunkt då Haraszthy dessutom var anklagad för att ha förskingrat $ värde av guld från det statliga smälteriet där han blivit chef och ansvarig för driften. Anklagelsen lades så småningom ned. På Buena Vista, som huvudsakligen planterades med Mission-stockar, planterades även ca utländska plantor bestående av 165 olika druvsorter. Haraszthy började nu experimentera med att plantera Mission-stockar på högre belägna områden och utan konstbevattning. Genom den nya odlingsformen lyckades Haraszthy förbättra kvaliteten på viner producerade på Mission-druvan. Han lät också gräva ut förvaringsutrymmen i berget eftersom han med sin erfarenhet förstod nödvändigheten sval förvaring vid lagring av kvalitetsviner. 9

10 Egen bild från Buena Vista Vinodlingsytan ökade snabbt på Buena Vista och i slutet av 1858 hade antalet europeiska druvsorter ökat från 165 till 280 (9). I början av1860 uppger Haraszthy att han nu har den största vingården i Kalifornien, men även av och till att det är den största i världen. Som en följd av sina framgångar ombads Haraszthy av California State Agricultural Society att skriva en handledning för vinodling i Kalifornien, något han även gjorde. Resultatet publicerades i februari 1858 under titeln Report on Grapes and Wine of California (10). I denna rapport ger han bl a uttryck för en uppfattning, vid den tiden delad av många, nämligen att kvaliteten på kaliforniska viner aldrig kommer att bli lika bra som den skulle kunna vara så länge som Mission-druvan utgör standarddruvan. Han förordade vidare att man skulle studera metoder att blanda viner från olika druvor stod Haraszthy på höjden av sin karriär. Vid denna tidpunkt hade man utsett en kommission i Kalifornien för att rapportera upon the Ways and Means best adapted to promote the Improvement and Growth of the Grapevine in California (11). Haraszthy fick uppdraget att inhämta uppgifter från Europa och just denna resa är kanske den av många ansedda som den enskilt viktigaste delen av Haraszthys insatser för kalifornisk vinodling. Det är i sammanhanget intressant att resan till Europa skulle bekostas privat eftersom kommissionen och dess medlemmars arbete inte skulle vara avlönat. Resan varade i sex månader och gick via Bourgogne, Rheingau, Piemonte och Bordeaux till Malaga och därefter via Paris till New York och åter till San Francisco. Under resans gång hade Haraszthy köpt in ca vinstockar bestående av 300 olika druvsorter. Just denna del anses av många som den mest betydelsefulla delen, eftersom detta möjliggjorde experiment med olika druvsorter på olika jordmåner och i olika meso- och mikroklimat. Att sedan staten vägrade betala för sticklingarna är en annan historia. En av de arter Haraszthy förknippats med är Zinfandel. Det har i olika sammanhang framförts att det var just Haraszthy som var först med att plantera den 10

11 i Kalifornien. Senare forskning har med stor säkerhet kunnat konstatera att druvan fanns i Kalifornien innan Haraszthy gjorde sin plantering sålde Haraszthy Buena Vista till ett bolag som bildats med uppgift att utvecklas till den största vinproducenten i Kalifornien. Haraszthy hade egna andelar i företaget. Expansionen av Buena Vista fortsatte, men efter det första året började motgångarna: expansionstakten var inte den förväntade, nya skatter introducerades, kvaliteten var inte bestående etc. Ingen utdelning kunde lämnas från bolaget och aktieägarna började anklaga Haraszthy för bl a oansvarighet och efter en skandal 1864 tvingades Haraszthy avgå lämnade han Buena Vista. Efter att ha bott på en av sina söners vingård nära Sonoma lämnade han 1868 Kalifornien för att resa till Nicaragua, där han blivit ägare till en sockerplantage. Enligt ett brev från hans dotter dog han samma år, sannolikt efter att ha blivit uppäten av en krokodil! (12) Phylloxera- och förbudstiden Perioden kan i mångt och mycket beskrivas som en katastrof för kalifornisk vinodling. Phylloxeran gjorde sin entré i Kalifornien redan 1873 nära staden Sonoma men genom en långsam spridning skulle det dröja fram till 1880-talet innan problemet var påtagligt. Åtgärden för att komma tillrätta med problemen kom långsamt igång och att det dröjde ganska länge innan rekommendationen var att plantera om och ympa på resistenta rotstockar från ursprungliga amerikanska arter. Ett av skälen till den långsamma handläggningen var att man inte kunde bestämma sig för vilka rotstockar som passade var gjordes en genomgång av phylloxerans härjningar och det framgår att acres mer eller mindre försvunnit under det gångna årtiondet och att enbart ett fåtal hade återplanterats och, vad värre var, inte på resistenta rotstockar. Stora förhoppningar hade även knutits till möjligheten att exportera vin till Europa när Panamakanalen öppnades 1915, förhoppningar som raserades genom utbrottet av första världskriget. Nästa stora slag mot vinindustrin i Kalifornien kom genom införandet av det 18 Amendment to the Constitution of the United States, vilket i princip förbjöd all handel med alkoholhaltiga drycker. Lagförslaget ratificerades i januari 1919 och kom att gälla ända fram till Det fanns undantag från förbudet, nämligen nattvardsvin, försäljning av vin för medicinskt bruk samt försäljning av druvor för hemtillverkning av vin. Man skulle kunna tro att förbudstiden innebar en minskning av odlingsytorna för vindruvor men så är inte fallet. Vid förbudstidens ingång uppgick de bedömda odlingsarealerna till ca acres, en areal som i stort sett mer än fördubblades fram till 1926 för att sedan sjunka tillbaka till ca acres vid förbudstidens utgång. Det bedöms vidare att vinerierna själva hade ett lager på 48 miljoner gallon vid samma tidpunkt, vilket visar att det producerades vin under hela förbudstiden. Det var ju heller inte förbjudet att producera vin men däremot att sälja vin under förbudstiden. Vilka är då de negativa effekterna av förbudstiden? Den kanske främsta är sannolikt att under förbudstiden skedde en omplantering av många vingårdar till druvsorter mer lämpade för bordsdruvor och russinproduktion, och högavkastande druvsorter för vinframställning. Det var nödvändigt att druvorna som skulle säljas för hemmabruk såg friska ut och fanns i stora klasar samt klarade långa transporter. Sålunda blev huvuddruvorna Alicante Bouschet och 11

12 Carignan för röda viner och Malaga och Muscat för vita viner. Det skedde också en successiv övergång från planteringar i Sonoma och Napa till Central Valley, vars klimat väl lämpade sig för odling av bordsdruvor och russin, men samtidigt har ett sämre klimat för kvalitetsvin. Efter förbudstidens utgång fanns i Kalifornien stora arealer planterade med druvsorter i geografiska områden mindre lämpade för framställning av kvalitetsviner, ett faktum som det skulle ta lång tid att korrigera. En annan negativ effekt som nämns är att amerikanerna lärde sig att tycka om viner av lägre kvaliteter pga framställningen av vin i hemmen, ett förhållande som anses ha påverkat vinkonsumtionen under årtionden framöver. En tredje negativ effekt var att genom att antalet licensierade vinerier sjönk från 917 st 1922 till 268 st 1933 försvann en mängd kunskap och tradition. När antalet vingårdar sjönk minskade även andra, näraliggande industrier (som t ex tunnbinderier), vilket spädde på kunskapsurlakningen. Napa Valley och Tchelistcheff samt Napa/Sonoma/Central Valley och Gallo En intressant iakttagelse är att innan förbudstiden utgjorde fördelningen mellan torra viner och förstärkta viner ca 3 till 2 medan när vi kommer fram till förbudstidens utgång och några år efter utgjorde andelen förstärkta viner 5 till 1. Det skulle dröja ända fram till 1967 innan produktionen av torra viner översteg produktionen av förstärkta viner. Det kan även noteras att 2003 utgjorde förstärkta viner endast 6.5% av den totala årliga produktionen i volym (13). Inte många vinerier kan anses ha blomstrat under förbudstiden men det finns ett undantag, nämligen Beaulieu. Dessa lyckades överleva genom att man blev huvudleverantör av nattvardsvin till den katolska församlingen i San Francisco. Efterfrågan blev till och med så stor att man leasade Wente s väl ansedda vinegendom för framställning av vita viner som komplement till sina nattvardsviner. Beaulieu, som ägdes av fransmannen George de la Tour, var ett av de vinerier som skulle leda framställning av kvalitetsviner fram till 1950-talet. Eftersom utvecklingen inom vinnäringen i stort stått stilla under förbudstiden behövde omfattande investeringar göras för att kunna framställa kvalitetsvin. Sålunda kom cementtankar att ersätta de gamla uttjänta träkaren. Cement var billigare än trä och lättare att hålla rena. Golven i de gamla vinerierna cementerades för att underlätta hygienen vid vinframställningen. Golven hade tidigare bestått av trä eller rent av grus. Kunskapen kring fördelarna med temperaturkontroll i samband med jäsningen var känd men någon egentlig metod för temperaturkontroll fanns inte. Experiment förekom med att låta vatten cirkulera runt jäskaren, eller i rör genom desamma, men det skulle dröja ända till 1949 innan temperaturkontrollerad jäsning blev standard i Napa. Den förhärskande metoden var att hälla i isblock om temperaturen steg mer än önskvärt under jäsningen. På Beaulieu hade den tidigare vinmakaren pensionerats 1938 och man sökte en ny. Via kontakter i Frankrike kom man i kontakt med André Tchelistcheff som blev ny vinmakare. Tchelistcheff kom ursprungligen från Ryssland och hade tyska förfäder. Han föddes 1901 i Moskva varifrån familjen flydde under Ryska revolutionen. Efter ett kringflackande liv hamnade han så småningom i Frankrike där han började studera viticultur vid Institut National de la Recherche Agronomique INRA och Insitut Pasteur. Hans första arbete var på Moët & Chandon i Champagne. Vid ankomsten till USA och Beaulieu fick Tchelistcheff närmast en chock över hur nedsliten vinutrutningen var och började ett mödosamt arbete med att förbättra framför allt hygienen. Resultatet lät inte vänta på sig utan Beaulieu skulle 12

13 tillsammans med bl a Inglenook bli den främsta kvalitetsvinsproducenten under 1950-talet. Tchelistcheffs idéer kring hygien och vinframställning skulle få stor påverkan på vinproduktionen i framför allt Napa men även övriga Kalifornien och skulle rendera honom epitetet Kaliforniens moderne vinfader. Källa: California Wine Institute Antalet vinerier minskade i Kalifornien mellan 1950 och 1967 med mer än en tredjedel. Efterfrågan på de förbättrade vinerna var alltför låg. 85 % av producerat vin dracks av 15 % av befolkningen och den största andelen av dessa 15 % utgjordes av immigranter som huvudsakligen efterfrågade viner av lägre kvalitet och den lilla del som efterfrågade kvalitetsviner köpte franska viner (14) fanns det 414 vinerier i Kalifornien, 374 st 1950 och det skulle dröja ända fram till 1970 innan trenden vände. Detta skedde samtidigt som produktionen ökade producerades 116 miljoner gallon och tio år senare uppgick produktionen till 147 miljoner gallon, dvs färre vinerier producerade mer. Trenden var mot sammanslagningar och uppköp. De två stora jättarna var Gallo Winery och Allied Growers - United Vintners och marknaden var på väg mot ett oligopol. Så småningom blev Gallo den helt dominerande och ca 75 % av allt vin producerat i Napa Valley, Sonoma och Mendocino såldes till Gallo som buteljerade och sålde det under sitt eget namn (15). Bröderna Ernesto och Julio Gallo grundade sitt Gallo Winery 1933 i Modesto (i Central Valley). Från början sålde man sina viner i bulk framför allt till östkusten, som var den största marknaden började man buteljera och sälja under eget namn. Enligt legenden skall Julio Gallo ha sagt till sin bror; I ll make all the wine you can sell varvid brodern skall ha svarat I ll sell all the wines you can produce (16). Under devisen giving people what they want utvecklade företaget alla sorters vin, så småningom även kvalitetsvin och fr o m 1966 var Gallo Wineries det största i USA och hade lagerkapacitet för mer än 100 miljoner gallon. 13

14 Napa Valley och Mondavi Den stora förändringen inträffade mellan 1965 och Statistiskt kan detta åskådliggöras genom att exemplifiera med följande; 1966 fanns ca acres med druvplanteringar, varav ca acres var planterat med druvor avsedda för vinproduktion. På denna areal producerades 165 miljoner gallon vin varav 85 miljoner gallon förstärkta viner och 80 miljoner gallon bordsvin. Kalifornien svarade för ungefär 75 % av totala mängden vin producerat i USA. Tio år senare uppgick totala vinodlingsarealen till acres. På denna areal producerades 332 miljoner gallon vin, varav 300 miljoner gallon utgjorde bordsvin. 345 vinerier fanns i Kalifornien 1976 mot och ökningstakten var fortsatt hög och de flesta av de nya vinerierna producerade kvalitetsviner. Den mest odlade rödvinsdruvan 1966 var Carignan medan Zinfandel var den mest odlade 10 år senare (på acres). Man kan också se en kraftig ökning i odlingsarealen för Cabernet Sauvignon, acres mot acres. På vitvinssidan fanns inte Chardonnay med i statistiken för 1966 men 10 år senare hade den nått upp till acres (17). Hur förklarar man denna plötsliga förändring? En av de viktigaste förklaringarna anses vara att det amerikanska konsumtionsmönstret för vin kraftfullt förändrades, till delar pga ökat resande till länder i Europa, där vinkulturen såg annorlunda ut. Demografiska förändringar i form av att den yngre generationen hade ett annat konsumtionsmönster var en annan orsak. En tredje var att ökande inkomster medgav ökad konsumtion av lyxprodukter som vin. Intresset för mat och vin ökade och ett antal mattidningar började dyka upp, liksom arrangerandet av vinprovningar. Allt sammantaget innebar det att den inhemska efterfrågan på vin ökade dramatiskt. Samtidigt med detta grundade Robert Mondavi det första större vineriet i Oakville i Napa Valley, en enskild händelse som också brukar tas fram för att förklara förändringen. Källa: Camilla, California Wine Institute, Sverige Robert Mondavi tillhörde en italiensk släkt vars anfader Cesar Mondavi kom till USA 1906 från en ort nordost om Rom. Efter ett tag flyttade familjen till Lodi i Central Valley, och senare till Napa Valley. Här började man producera bulkviner för försäljning i Mellanvästern och i de östra delarna av USA köptes Charles Krug Winery, som grundats 1861, och 14

15 man började sälja kvalitetsviner. Cesar Mondavi hade två söner, Robert och Peter. Bröderna var mycket olika. Robert var utåtriktad och mycket omtyckt och Peter mer inåtvänd. Man hyrde in Tchelistcheff och blev så småningom ledande i Kalifornien vad gäller ny teknik. Sålunda blev Krug det första större vineriet i Kalifornien att lagra vin på fransk ek. Så småningom ledde brödernas olikheter till att man gick olika vägar. Robert Mondavi grundade sitt nya vineri längs Route 29, strax söder om Inglenook och Beaulieu. Vineriet byggdes i en Mexikansk haciendastil och blev ett förgrundsvineri. Dels började man satsa på vinturism men dessutom satsade man på att göra de yppersta kvalitetsvinerna. Man satsade oerhört hårt på ny teknik och blev den första i Kalifornien att introducera ståltankar med vattenkylning blev det första skördeåret. Mondavis första vinmakare var Warren Winiarsky, som efter något år lämnade firman för att bli ägare till Stag s Leap Wine Cellar. AVRUNDANDE DISKUSSION Egen bild från Mondavis anläggning i Napa Valley På något sätt knyter detta samman vinhistorien om Kalifornien eftersom det var just en Cabernet Sauvignon från Stag s Leap som 1976 vid den berömda vinprovningen i Paris vann i rödvinsklassen, i stark konkurrens med bl a franska viner. Samtidigt vann en Chardonnay från Château Montelena i Kalifornien vitvinsklassen! Denna vinprovning, arrangerad av Steven Spurrier, skulle ge genklang i hela vinvärlden och definitivt sätta Kalifornien på vinkartan. Utvecklingen efter Parisprovningen har formligen exploderat. USA producerar idag ca 23 milj hl vin vilket gör landet till världens fjärde största vinproducent. 90 % av dessa viner produceras i Kalifornien. Många av de framställda vinerna betingar högre priser på auktioner världen över vilket får anses ha givit kaliforniska viner en hög kvalitetsstämpel. Ett appellationssystem kallat AVA, American Viticultural Areas, har införts. Många, för området nya vintyper, har börjat produceras. T ex fick Syrah ett uppsving med Rhône Rangers -rörelsen. Pinot Noir fick ett uppsving efter den populära biofilmen Sideways. Nya vinodlingsområden har tillkommit, särskilt i söder, planterade med Rhônedruvor och Pinot Noir och mycket annat. Flera samarbeten med europeiska vinfirmor förekommer, Opus One i Napa var ett, mellan Mondavi och Rotschild. Ett senare är Tablas Creek, där Château de Beaucastels ägare och Robert Haas satsar på odling av Rhônedruvor i Paso Robles. Vinturismen blomstrar. Framtiden, finanskrisen till trots, ser spännande ut! 15

16 NOTFÖRTECKNING 1. Winespectator online, Research uncover identity of historic California Grape, Lynn Alley, Febr 12, A History of Wine in America. From the beginnings to prohibition, Thomas Pinney, sid Se ovan, sid Se ovan, sid The Story of Wine, Hugh Johnson, sid Judgment of Paris, George M Taber, sid A History of Wine in America. From the beginnings to prohibition, Thomas Pinney, sid Se ovan, sid Se ovan, sid Se ovan, sid Se ovan sid Se ovan, sid A History of Wine in America. From prohibition to the present, Thomas Pinney, sid Judgement of Paris, George M Taber, sid Se ovan, sid Se ovan sid Se ovan sid Se ovan, sid KÄLLFÖRTECKNING Wine Spectator online, Research uncover identity of historic California Grape, Lynn Alley, Feb 12, 2007 A History of Wine in America. From the beginnings to prohibition, Thomas Pinney, University of California Press, Berkeley and Los Angeles, California, A History of Wine in America. From prohibition to the present, Thomas Pinney, University of California Press, Berkeley and Los Angeles, California, Judgment of Paris. California vs. France and the historic 1976 Paris tasting that revolutionized wine, George M Taber, Scribner, New York, London, Toronto, Sydney, The Story of Wine, New illustrated edition, Hugh Johnson, Mitchell Beazley, Octopus Publishing Group, London, Wines of California, Stephen Brook, Mitchell Beazley Wine Guides, Octopus Publishing Group, London,