I detta nummer: MEDLEMSINFORMATION NUMMER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I detta nummer: MEDLEMSINFORMATION NUMMER 4 2010"

Transkript

1 MEDLEMSINFORMATION NUMMER I detta nummer: Ledare sid 2 Salem först i länet med hjärtstarter och brandsläckare i hemtjänstens bilar sid 3 Ny metod provas mot hjärtsvikt sid 4 Beating-heart-bypass-kirurgi fördelaktigt vid kranskärlsoperationer sid 5 Humor behövs i vardagen med KOL sid 6-7 Samtalen en stöttepelare i rökavvänjningsarbetet sid 8 Stockholmarna vill få hjälp med livsstilen sid 9 Kallelse till årsmöte 2011 sid 10 Mässan Allt för Hälsan sid 11 Min upplevelse av svampskogen sid 11 Medlemsinformation sid Kalendariet sid 16

2 Patienten i centrum I somras antog riksdagen en ny patient säkerhetslag. Patientens rätt ska stärkas. I stort är det en förbättring av nuvarande förhållande. Kritiken mot denna nya lag skulle kunna sammanfattas med att idag kan Du anmäla läkare, sjuksköterska eller tandläkare om Du känner dig felbehandlad. Men från årsskiftet är detta inte möjligt de nya ska i första hand jaga systemfel. Min kritik är att om en felbedömning görs måste patienten kunna rikta kritik mot ansvarig individ. Vidare kommer inte besluten längre ske i oberoende organ utan fattas av enskilda tjänstemän, det vill säga utan medverkan av representanter för allmänheten. Social styrelsen ska i stället för Hälso- och sjukvårdens ansvars nämnd, HSAN, pröva klagomål från patienter. De nuvarande disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av bland annat en utökad möjlighet för Socialstyrelsen att rikta kritik mot såväl vårdgivare som hälso- och sjukvårdspersonal. Välkomna tillbaka till hösten och vinterns verksamheter i olika sammanhang Denna lagändring blir säkert utsatt för granskning och uppföljning med ett utrymme för justeringar och kompletteringar. Vi följer självklart frågans fortsatta utveckling. I slutet av september hölls den traditionella länsordförandekonferensen med Riksförbundet. Efter genomgång och lägesredovisning vad avser tagna beslut på rikskongressen gav vår nye ordförande Inge Ros sin syn på läget inom förbundets verksamhet. Vi i Stockholm fick möjlighet att redovisa vårt arbete kring TBC- frågan och Rinkebydagen (som vi återgav i förra numret av Hjärt Lung- Nytt.) Andra dagen ägnades åt förenings- och medlemsutvecklingsprojektet Konferensen kan sammanfattas med god stämning och initiativ för att utveckla och utöka vår verksamhet på alla fronter. För vår del på länsnivå har vi tappat tempo sedan före sommaren. Det beror på att vi saknat en medarbetare på kansliet. Den frågan ska nu vara löst och dennes arbetsuppgifter kommer i första hand att inriktas på stödet till lokalföreningarna. Det är ju lokalföreningarna som har medlemmarna och därmed också grunden för all vår verksamhet. Vår projektidé kring Ökad kunskap om användning av RiksSviktsregistret i primärvården har vi fått ett ekonomiskt stöd till av SKL: Projektet inriktas i första hand utbildning av/för våra EVO:n och personal vid vårdcentraler. På annan plats i tidningen kan Du läsa om Allt för hälsan i november. Vårt deltagande, tillsammans med Diabetesföreningen, får markera upptakten för ett utökat arbete med förebyggande och hälsofrämjande insatser. Den internationella KOL-dagen inträffar i år 17 november, och det uppmärksammar vi genom en artikel om hur det är att leva med KOL. Samtidigt erbjuder vi kurser för stöd att sluta röka. Du som är intresserad att vara cirkelledare i rökslutarkurser, anmäl dig till länsföreningens kansli. Slutligen något kring vår kanslifråga där HSO har sagt upp samverkansavtalet mellan HSO och föreningarna på S:t Göransgatan, dvs våra kanslilokaler. För närvarande har vi inte fått någon information om vilka åtgärder och utfästelser som kommer att ske. Uppsägningen har gjorts mot bakgrund av att HSO:s lokalkontrakt med fastighetsägaren går i september nästa år och förhandlingar kan förväntas. Till sist vill jag önska alla välkomna tillbaka till hösten och vinterns verksamheter i olika sammanhang. Har läst av en del av lokalföreningarnas pro gramutbud och att det är en omfattande verksamhet som på olika sätt har medlemmen/ patienten i centrum. Bengt Adamsson ordförande E-post till länsföreningens kansli Hemsida: Se även Telefon: Fax: Adress: Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Stockholms län St. Göransgatan 84, Stockholm. Bankgiro Plusgiro I redaktionen: Anita Grandien, Bengt Adamsson Layout: Agneta Myrén, Art & Grad Ansvarig utgivare: Bengt Adamsson Manusstopp nr 5/2010, 15/ Utgivning vecka 51 Tryckeri: Stockholms Läns Grafiska 2

3 ragnar Teljebäck har avlidit ragnar Teljebäck som under flera år tog sig an HjärtLungNytt avled i augusti i år. Ragnars sista tillfälle tillsammans med oss var vid den årliga jullunchen med styrelsen och kanslianställda. Då var det 2008 och Ragnar var redan då tärd av sin sjukdom. Trots det kämpande han på men klarade inte av att vara med året därpå. Med sin erfarenhet var Ragnar en god samtalspartner och han berättade många historier från sina resor. Han älskade att resa och den sista resan han gjorde var till Galapagosöarna - en bedrift med tanke på hans sjukdom. Envis som han var skulle han absolut uppleva denna fantastiska ö, vilket bilderna han visade därifrån vittnade om. Efter att Ragnar avslutade sitt arbete med HjärtLungNytt har layout av tidningen överlämnats på externa uppdrag och vi försöker att själva fylla innehållet i tidningen. Det var ett stort arbete Ragnar gjorde att både skriva artiklarna och göra lay out, men vårt intryck var att han var road av uppdraget. Ragnars begravning skedde i Uppenbarelse kyrk an i Hägersten och från styrelsen deltog Marianne Hiller. Ragnar blev 76 år. I stället för blommor Om du vill hedra en avliden person på annat sätt än med att ge blommor, kan Hjärt- och lungsjukas länsförening erbjuda ett annat alternativ. Vi skickar ett minneskort och tar tacksamt emot valfritt belopp på plusgiro eller bankgiro Minneskortet är här avbildat och i texten finns följande: Till minne av (den avlidnes namn) och med deltagande hälsning till de anhöriga har (givarens namn) överlämnat en gåva till Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Stockholms län. Beställning kan göras per telefon eller Salem först i länet med hjärtstarter och brandsläckare i hemtjänstens bilar Socialnämnden föreslås besluta att utrusta hemtjänstens bilar med hjärtstarter, brandsläckare och brandfilt. I så fall blir Salem först ut i länet med åtgärden som kan rädda liv eftersom insatstiden vid ett tillbud kan förkortas. - Nu går Salems kommun i spetsen och blir först i länet med att låta hemtjänstpersonalen hjälpa till med akuta insatser mot hjärtproblem, säger socialnämndens ordförande Lars Pilsetnek (M). Vid ett hjärtstoppslarm skickar SOS ett sms till hemtjänsten som kan åka till aktuell plats och påbörja en insats i väntan på ambulans. Personalen ska inte bara kunna hjälpa brukare inom hemtjänst och äldrevård utan även andra boende i kommunen. Med hjälp av brandsläckare och brandfilt ska personalen kunna ingripa vid mindre brandtillbud hos brukarna. - Genom att Salem är en liten kommun är det ganska enkelt att via utbildning och utrustning använda hemtjänstpersonalens yrkeskunnande för att salemborna ska kunna få snabbare hjälp än idag. Vår personal är mycket intresserad av att ta sig an detta, avslutar Lars Pilsetnek. Erika Svärd 3

4 Medtronic först i världen Ny metod provas mot hjärtsvikt inom hjärtsjukvården. För första gången görs en internationell studie för att utforska om hjärtsviktspatienter kan bli hjälpta av ryggmärgsstimulering. Om antagandet stämmer får behandlingen stor betydelse för många drabbade. Den allra första patienten i världen opererades på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm i början av juli i år. I Sverige finns ungefär personer som lider av hjärtsvikt. Mellan 25 och 30 procent av dessa har så svår hjärtsvikt att de kan komma i fråga för behandling med ryggmärgsstimulering. Metoden har sedan mitten av 1980-talet framgångsrikt använts på patienter med kärlkramp. Det är alltså en beprövad terapi som nu ska utvärderas för en ny indikation och med ett nytt målsegment för stimuleringen av ryggmärgen. Jag tror att det här kan bli en stor förbättring inom hjärtsjukvården, säger neurokirurgen professor Bengt Linderoth, som tillsammans med doktor Göran Lind utförde den första operationen. Precis som för kärlkramp finns det en grupp patienter med hjärtsvikt som inte blir hjälpta med konventionella metoder. Cecilia Linde är kardiolog och koordinator för studien Defeat-HF på Karolinska Universitetssjukhuset. Unikt samarbete Det här är ett unikt samarbete mellan kardiologer och neurokirurger, berättar professor Cecilia Linde, som är kardiolog och koordinator för projektet på Karolinska Universitetssjukhuset. Förhoppningen är att vi tillsammans kan iden ti fiera nya metoder för att kunna erbjuda fler patienter behandling och framför allt kunna bromsa försämringen hos patienter med svår hjärt svikt, fortsätter hon. Jag tror att det här kan bli en stor förbättring Bengt Linderoth är neurokirurg och utförde den första operationen inom studien. Goda erfarenheter Studien baseras således dels på de goda effekterna av att behandla kärlkramp med ryggmärgsstimulering, dels framgångsrika djurförsök. Vid dessa försök har man konstaterat att enbart ryggmärgsstimulering gav bättre resultat än enbart läkemedel men även bättre än vissa läkemedel och ryggmärgs stimulering i kombination. Hjärtsvikten hos djur har skapats på några dagar eller veckor och man kan se resultaten inom några veckor. På människor har hjärtsvikten utvecklats under många år och det tar säkert också längre tid att påvisa påtagliga förbättringar, påpekar Bengt. FAKTA: Defeat-HF, en Medtronic-studie Den randomiserade studien kommer att inkludera 70 patienter från 15 olika kliniker runt om i världen. På Karolinska kommer ungefär 10 patienter att ingå. Patienterna får en Medtronic PrimeAdvanced rygg märgsstimulator som ger skräddarsydd stimulering 12 timmar per dygn. De kommer att följas upp noggrant under 12 månader, bland annat följs hjärtats storlek, muskel väggens tjocklek, syreupptagnings förmåga, blod värden och symtom. Teamet som utförde den allra första implantationen av rygg märgs - stimulering mot hjärtsvikt för studien Defeat-HF på Karolinska Universitetssjukhuset. Från vänster Thomas Axelsson, Medtronic, David Ersgård, forskningssköterska kardiologen, Bengt Linderoth, neurokirurg, Pascalle Reiters, Medtronic, Göran Lind, neurokirurg, Melissa Bade, Medtronic. 4

5 Beating-heart-bypass-kirurgi fördelaktigt vid kranskärlsoperationer Beating-heart-bypass-kirurg (Off-pumpskirurgi) är ett sätt att genomföra bypass-kirurgi utan att använda sig av den konventionella metoden där man låter en hjärtlungmaskin (On-pumpskirurgi) ta hand om patientens blodcirkulation. På Uleåborgs Universitetssjukhus i Finland har hjärtkirurgen Martti Lepojärvi praktiserat beating-heart-bypass-kirurgi sedan 1996 vid kranskärls operationer. Metoden kallas också OPCAB (Off Pump Coronary Artery Bypass Surgery) eller Off-pumpkirurgi. I mars 1996 startade jag med att använda OPCAB vid bypass-operationer, säger Martti. Jag hade noga följt det som publicerats om metoden, och även gjort en hel del forskning kring myocardial protection. Redan efter några fall med bypass-operationer utan hjärtlungmaskin upp levde vi en stor klinisk skillnad hos våra patienter. Detta gällde främst att de blödde betydligt mindre och att de var klarare i huvudet efteråt ungefär som efter en hernia- eller gallblåseoperation. Själv är jag övertygad om OPCAB:s överlägsenhet. Martti Lepojärvi, hjärtkirurg på Uleåborgs Universitetssjukhus, anser att OPCAB inte fått det erkännande som metoden förtjänar även för lågriskpatienter. Opcab används vid mer än hälften av allla kranskärls operationer På Uleåborgs Universitetssjukhus har man under de senaste tre åren använt OPCAB vid cirka 60 procent av alla kranskärlsoperationer. Sjukhuset har ingen fastställd policy kring vilken metod som ska användas, utan valet beror på vad den enskilde kirurgen föredrar. Det viktigaste är att vi gör ett bra arbete, säger Martti. Jag anser att man ska använda den metod som man känner sig trygg med. Det finns vissa tillfällen då jag väljer att använda hjärtlungmaskin istället för OPCAB. Om patienten till exempel är väldigt instabil kopplar jag in en hjärtlungmaskin, och det gör jag normalt även med patienter som har snabba förmaksflimmer och andra hjärtrytmstörningar, eller om det är väldigt många grenar som ska by-passas. Flera av mina kollegor här på sjukhuset använder dock i princip uteslutande OPCAB. I ett antal mindre studier har det framkommit att vissa högriskpatienter, till exempel patienter med dålig vänsterkammarfunktion, med fördel kan opereras med OPCAB. Vi har själva sett att ju större EuroSCORE-värdet (European System for Cardiac Operative Risk Evaluation) är, desto mer fördelar ger OPCAB. För lågriskpatienter, som yngre personer med i övrigt god hälsa, har man i studierna inte kunnat se några skillnader, till exempel vad det gäller neuro logiska komplikationer, andning och dödlighet. Större studie nödvändigt Studierna har inte kunnat visa någon skillnad i strokefrekvensen efter On- respektive Off-pumps kirurgi annat än för högriskpatienter. Dessa studier har antagligen påverkat att man på en del sjukhus har gett upp tankarna på att använda OPCAB, eftersom studierna säger att metoden inte innebär några fördelar jämfört med den konventionella metoden. Jag tror emellertid att studierna inkluderar upplärningstiden, vilket gör att OPCAB inte får det erkännande som jag anser att den förtjänar. Om inte OPCAB utförs rutinmässigt blir resultaten troligtvis missvisande. En större studie är nödvändigt för att visa att OPCAB reducerar komplikationer som stroke. OPCAB bör då ha använts rutinmässigt. Själv är jag övertygad om OPCAB:s överlägsenhet. Det går att få fler fördelar av OPCAB om man också under söker konditionen på ascending aorta genom en ECO-undersökning. På så sätt kan man undvika att klämma aortan och istället använda andra proximala ställen för by-pass. Förra året startade vi en utredning för att se hur de olika metoderna ligger till kostnadsmässigt. Utredningen är inte klar ännu, men grovt uppskattat är kostnaden för en Off-pumpsoperation drygt Euro lägre. 5

6 Humor behövs i vardagen med KOL Ett visst mått av galghumor är viktig när man lever med diagnosen KOL. Det är Anita Gustafsson och Margareta Olrog överens om. Vi kan skämta ganska rått om vår sjukdom när vi med KOL träffas. Det måste man kunna göra, säger Margareta Olrog. Solen skiner genom höstlöven på Långholmen i Stockholm samtidigt som Margareta Olrog, 64 år, och Anita Gustafsson, 69 år, beställer in dagens lunch på Långholmens Wärdshus. De räds varken att tala om sin sjukdom eller ens att skämta om döden. Jag har redan planerat min begravning, men det hade jag i och för sig gjort redan innan jag fick diagnosen KOL. Mina anhöriga ska inte behöva tänka på det praktiska, utan kunna ägna sig åt att sörja. Dessutom tycker jag drastiskt uttryckt att liket ska få bestämma över det arrangemanget, säger Margareta Olrog. Hon fick diagnosen KOL i december 2009 och känslorna har gått från chock, över ilska till att ta reda på så mycket som möjligt om sjukdomen. Jag var jättetrött i flera år och gick också till flera läkare, säger Margareta Olrog Jag fick höra allt från att jag var utbränd till att jag som rökare hade dålig kondition, så jag fortsatte att jobba på som vanligt. Anita Gustafsson och Margareta Olrog. Det var först i december 2009 som hon fick diagnosen KOL, men hon tror själv att hon haft sjukdomen sedan Då gjordes nämligen en spirometri, som visade samma värden som när hon fick sin diagnos i december. Anita Gustafsson fick veta att hon hade KOL Då hade hon redan gått i pension från jobbet som dagbarnvårdare. Det var sonen som fick henne att gå till läkaren eftersom han märkte att hon blev väldigt andfådd och hade dålig kondition. Jag hade inte en aning om vad KOL innebar. Kanske var jag lite naiv som inte förstod allvaret i diagnosen, till exempel slutade jag inte att röka på en gång, säger Anita Gustafsson. Hon började röka som 17-åring och hade rökt i nästan 45 år när hon fick diagnosen. Omkring nio av tio personer med KOL har varit rökare, men sjukdomen kan också bero på andra orsaker, till exempel en dammig och giftig arbetsmiljö eller brist på ett ärftligt enzym. Jag blir så trött på attityden att vi KOL-patienter har oss själva att skylla, men i dag är det ju skottpengar på rökare. Då kan man säga samma sak med en motionär som skadar sig genom att springa på hårt underlag, säger Margareta Olrog. Anita Gustavsson har också mött attityden att hon har sig själv att skylla, men hon tycker själv att hon har ett eget ansvar. Jag tror att min KOL beror på rökningen. Jag har varken arbetat i en dammig miljö eller bott i ett hus med radon. På det viset kan man säga att sjukdomen delvis är mitt ansvar, säger hon. Bemötandet från vården tycker de båda två kunde ha varit bättre. Jag blev rent ut sagt förbannad över bemötandet från vården, säger Margareta Olrog. Det var en sjuksköterska som lite nonchalant gav mig beskedet att jag hade svår KOL och sedan tillade att doktorn inte kunde träffa mig på två veckor. När den första chocken hade lagt sig var hon tillbaka på vårdcentralen på måndag morgon med en lång lista med frågor som hon krävde svar på. Anita Gustafsson har liknande erfarenheter och säger att förutom medicinering och den årliga kontrollen har hon inte blivit erbjuden någon annan form av stöd eller hjälp. Läkaren som gav mig diagnosen berättade inte ens att det fanns särskilda stödgrupper för KOL vid sjukhuset. Nu har jag i stället gått med i hjärt- och lungsjukas förening, där det finns massor med aktiviteter, säger Anita. Deras gemensamma råd till den som får besked att de har KOL är att ta det lugnt och inte drabbas av panik. Det går att ha en fungerande vardag även med KOL. Jag kan inte säga att jag har ett sämre liv i dag, men som pensionär kan jag också ta det lugnt. Samtidigt är det en hel del saker som jag inte kan göra, till exempel att ta promenader med mina väninnor. Det fungerar inte att gå och prata samtidigt, då blir jag för andfådd, säger Anita. 6

7 Margareta instämmer och säger att man tvingas anpassa sig till sina begränsningar. Plötsligt är det sanktionerat att vara lat. Jag måste ta det lugnt och inte stressa. Därför kan jag sitta på en bänk och ta bilder från ett helt nytt perspektiv, fotografering är min hobby. Eftersom KOL är en kronisk sjukdom går den inte att bota. Men det går att stoppa upp sjukdomsprocessen genom medicinering, bra kost och motion. De som inte klarar av att höra att man har en dödlig sjukdom kommer ofta med klyschor som att vi ska alla dö. Men skillnaden är att jag vet vad som kommer att stå på min dödsattest, säger Margareta. Både hon och Anita har hittills valt att berätta om sin sjukdom för ett fåtal. Jag har berättat för dem som jag tycker att det angår, säger Anita. Margareta nickar instämmande. Jag förstår inte varför jag ska berätta och sedan ta ansvar för människors reaktioner. Det som är positivt är att relationen till mina närmaste har blivit ännu rakare än tidigare. Det finns inte tid till något tjafs längre. På frågan om framtiden säger Margareta att om vill passa på att förverkliga sina drömmar så länge hon orkar. I vår blir det en resa med till Budapest och med Hurtigrutten och i vinter bär det av till Kanarieöarna. Jag vill uppleva så mycket som möjligt som jag sedan kan minnas. Då hoppas jag kunna undvika att bli bitter, säger hon. Anita tillägger med den typiska galghumorn. Jag får väl säga se Sumpan och sedan dö. Jag bor i Sundbyberg och där blir jag nog kvar. Carina Järvenhag KOL i korthet Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en sjukdom där flödet i luftvägarna är förhindrat. Sjukdomen är starkt kopplad till rökning, men kan även orsakas av ärftligt brist på ett enzym. Omkring svenskar har diagnosen KOL, men mörkertalet är stort. KOL delas normalt in i lindrig, måttlig och svår beroende på hur lungorna fungerar. Diagnosen ställs genom en spirometri som mäter lungkapaciteten. Symptomen på KOL är andfåddhet, kronisk hosta, försämrad kondition och trånghetskänsla i bröstet. På bland annat finns mer information. Hur farligt är förmaksflimmer? Välkommen till föreläsning om förmaksflimmer Tid: 23/ , kl Plats: ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm Föreläsningen sänds även live på Föreläsare: Docent Jonas Schwieler, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Docent Håkan Walfridsson, Universitetssjukhuset i Linköping Sjuksköterska Ulla Walfridsson, Universitetssjukhuset i Linköping Mer information hittar du på 7

8 Samtalen en stöttepelare i rökavvänjningsarbetet Glädjen att följa en person till lyckat rökstopp och vidmakthållande i rökfrihet kan inte nog betonas. Att få vara delaktig i hans eller hennes livsstilsförändring genom ömsesidigt förtroen de och tillit ser jag som en gåva som utvecklar min yrkesroll och medmänsklighet. Som klinikledare strävar jag efter, att alla personalkategorier tänker på tobaksberoende i sina möten med patienter och alltid erbjuder rökstoppstöd. Rökstoppstöd bör erbjudas alla som vill ha Rökningen i Sverige har minskat sedan 1980-talet men utgör fortfarande en stor risk för ohälsa. Levnadsvanorna är en del av livsstilen, som påverkas av individens sociala villkor (Socialstyrelsen, 2005). Av befolkningen röker 14% av kvinnorna och 19% av männen dagligen i Sverige. Undersökningar visar att 70-85%av dessa vill sluta röka (Statens Folkhälsoinstitut, 2007). Tobaksrökningen är den största enskilda riskfaktorn när det gäller sjukdom och för tidig död i Sverige. Kostnaderna för samhället uppgår till minst 26 miljarder årligen med avseende på produktionsbortfall och sjukvårdskostnader. Statens Folkhälsoinstitut bedömer det som angeläget att tobaksavvänjning anpassas efter olika målgrupper och blir tillgänglig för alla som behöver stöd (Statens Folkhälsoinstitut, 2005). Utökad tid för rökavvänjning och screening för KOL I västra Sverige gjordes en enkätundersökning där personal på olika vårdcentraler besvarade frågor om vården av patienter med KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom) inom primärvården. Endast hälften av mottagningarna kunde erbjuda ett strukturerat rökavvänjningsprogram. Slutsatsen blev att det behövs fler etablerade och strukturerade program för omvårdnaden av patienter med KOL. Mottagningar i primärvården ska inkludera rökavvänjningsprogram för patienter med KOL under överinseende av specialistutbildad personal enligt Thorn med flera (2008). Flera av Hjärt-och Lungsjukas länsföreningar liksom Hjärt-Lungfonden ställer krav på att det ska genomföras obligatoriska spirometriundersökningar på alla rökare över 45 år och med upprepade luftvägsproblem. En majoritet av vårdcentralerna har utrustningen men ändå görs testet alldeles för sällan. Detta medför att patienterna inte får diagnosen KOL förrän stora delar av lungorna är förstörda. Därför måste det vara lika självklart att utföra spirometri i riskgrupper som att ta puls och blodtryck (Tobaksfakta, 2007). Samtal om levnadsvanor Genom ett rationellt och sjukdomsorienterat synsätt har läkare och sjuksköterskor inte tagit hänsyn till de emotionella faktorer som påverkar människors osunda levnadsvanor. Att enbart ge information och att uppmana till rökstopp är ineffektivt. Trots det ges faktakunskaper vid individuell hälsorådgivning som om det vore avgörande för en persons praktiska handlande. Människor har ett inre behov av att bestämma själva och känna att dom kan handskas med tillvaron. Ett mer framgångsrikt sätt att samtala om levnadsvanor nås genom att sätta patienten i centrum. Patienten behöver få en faktautbildning om levnadsvanor utan inblandning av specialistsjuksköterskans egna värderingar. I faktautbildningen ingår rekommendationer om hälsofrämjande beteenden och information om kända relevanta symtom. Ett patientcentrerat förhållningssätt eftersträvar man genom att inte styra personen ifråga mot ett i förväg bestämt mål, utan istället utgå från individens situation och diskutera tillsammans vad som passar just honom eller henne. En persons föreställningar kring sin hälsa och sina levnadsvanor påverkar en eventuell förändring av levnadsvanor. Målsättningen med samtalet är att underlätta för patienten att själv ta ställning till sina levnadsvanor. Detta är det effektivaste sättet att få människor att på sikt förändra sina vanor (Klang Söderkvist, 2001). En viktig grund är motiverande samtal där patient är i centrum med fokus på uppfattningar, tankar och upplevelser. Det gäller att skapa en atmosfär som underlättar för patienten att reflektera över sig själv. Målet är en förändring som ska kunna leda till bättre hälsa eller livskvalitet. Förändring är möjlig först när man som individ är redo. Med tanke på vad rökningen kostar är varje rökstopp en vinst för såväl individen som för sjukvården och samhället. Tobaksavvänjning med patientcentrerat motiverande samtal är mycket kostnadseffektivt men också givande och stimulerande arbetsuppgifter för dem som utför det. Claire Peterson, Verksamhetsledare/Distriktssköterska på Kortedala Vårdcentral och BVC i Göteborg. i sina möten Som klinikledare strävar jag efter, att alla personalkategorier tänker på tobaksberoende med patienter och alltid erbjuder rökstoppstöd. 8

9 MP Stockholmsregionen Opinionsundersökning: Stockholmarna vill få hjälp med livsstilen Värk och ohälsa är de största orsakerna till sjukskrivning. 63 procent av stockholmarna vill att vårdcentralerna ska erbjuda hjälp med livsstilsförändring som genom kostråd, motion på recept och sluta-rökaprogram enligt en färsk Demoskopundersökning med 1000 stockholmare. Miljöpartiet vill ändra ersättningssystemet för vårdcentralerna så att hälsofrämjande arbete lönar sig. Enligt undersökningen finns ett starkt stöd för förebyggande hälsovård bland stockholmarna. Förutom stöd med livsstilsförändring ville 65 procent ha tillgång till kurator eller psykolog. Miljöpartiet föreslår nu att vården ska börja arbeta mer förebyggande och ge vårdcentralerna möjlighet att ta in flera nya kompetenser. Vården ska inte bara bota sjukdomar, utan också hjälpa människor att hålla sig friska. Vi tänker se till att sjukvården börjar arbeta med människors livsstil. Fler ska erbjudas stöd att sluta röka, fysisk aktivitet på recept, kostråd och stresshantering. All forskning säger att förebyggande åtgärder sparar på vårdens resurser och minskar människors lidande, säger Helene Sigfridsson (MP) toppkandidat till landstinget. Miljöpartiet är kritiskt till att Moderaternas ersättningsmodell Vårdval Stockholm gjort det olönsamt att jobba förebyggande med hälsosamtal för sjuksköterskor och disktriktssköterskor. Istället är det korta läkarbesök som gäller om vårdcentralerna ska gå runt. Miljöpartiet vill inom ramen för rödgröna Hälsoval Stockholm höja den kavlitetsbaserade ersättningen till 10 procent och koppla den till bl.a. förebyggande arbete. Senare i höst kommer Socialstyrelsen med nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjerna omfattar rökning, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet och ska vara fullt implementerade Enligt en artikel i Läkartidningen kommer det kräva en omfördelning av resurser. Fler resultat av undersökningen och kommentarer: Rehabilitering för värk och smärta En stor majoritet, 70 procent, vill att det ska finnas en sjukgymnast, bland kvinnor är siffran hela 76%. En majoritet av kvinnorna vill också se kiropraktor och naprapat på vårdcentraler. Det är en yrkesgrupp som redan finns i landstinget ex. för ryggrehabilitering, men är rätt ovanlig på vårdcentraler. Värk och ohälsa är de största orsakerna till sjukskrivning. Vårdcentralerna ska tidigt kunna ge behandling och övningar för smärta och värk. Vårdcentralen ska besluta vilken yrkesgrupp de tycker är mest lämplig att anställa, säger Helene Sigfridsson. Helene Sigfridsson (MP). fotograf : fredrik hjerling Psykisk hälsa Antalet stockholmare som söker hjälp för psykisk ohälsa som stress och depression ökar. 65 procent av stockholmarna tycker det ska finnas möjlighet att prata med en kurator eller psykolog på vårdcentralen. 41 procent även tycker att det även ska finnas möjlighet att gå i psykoterapi. För att möte den psykiska ohälsan vill Miljöpartiet höja kompetensen och öka ersättningen till psykologer, psykoterapeuter och kuratorer på vårdcentralerna. Vårdcentralerna ska besluta vilken yrkesgrupp som lämpar sig bäst. Det viktiga för oss är att tillgängligheten är god och att det inte ska vara olönsamt som idag att anställa personal med lång psykologisk och psykoterapeutisk utbildning, säger Helene Sigfridsson. För mer information: Helene Sigfridsson, (MP) landstingsledamot, toppkandidat Stockholms landsting, ledamot partistyrelsen, Karl Hultén, pressekreterare, Stockholms landsting, Stockholmsregionen, Fakta om enkätundersökningen: 1000 telefonintervjuer med allmänheten i Stockholms län inkl Stockholms stad 16-23/ av Demoskop AB 9

10 Kallelse till årsmöte 2011 Tid: Torsdag 31 mars 2011, Plats: St Göransgatan 82 A, Stockholm Motioner ska vara länsföreningen tillhanda senast 25 februari Nomineringar ska vara valberedningen tillhanda senast 3 mars Ombuden får möteshandlingar med personlig kallelse. Nedan återfinns mandatfördelning enligt årsmötes beslut Anmälningsblankett till årsmötets kommer i särskilt utskick till lokalföreningarna. Sista anmälningsdag är 10 mars Mandatfördelning till årsmötet år 2011 Förening antal medl antal representanter enl. Riksförbundet årsmötet Botkyrka-Salem Haninge-Tyresö Huddinge Nacka-Värmdö Nordost Nynäshamn Stockholm Södertälje Järfälla-Upplands Bro Sigtuna Norrtälje Solna-Sundbyberg Sollentuna Lidingö Tyresö Nykvarn Upplands-Väsby 72 2 Summa: 37 Enl. årsmöte 1998 får varje förening två ombud för upp till 200 medlemmar. Därefter ytterligare ett ombud för varje nytt påbörjat 200-tal. Ex = 2 ombud = 3 ombud = 4 ombud = 5 ombud = 6 ombud = 7 ombud Hej alla glada! Surayya Eliasson heter jag, en 23 årig västmanläning med ett leende på läpparna som är adopterad från Indien. Jag är en kreativ och fartfylld person så fritid ägnas gärna åt att tex fotografera, spännande matlagning och olika typer av fysisk träning. Jag har sen en tid tillbaka drömt om att med största ödmjukhet använda mina erfarenheter och kunskap er inom administration och kommunikation för ett gott syfte där människan står i fokus. Att arbeta som kanslist på Hjärt- och Lungsjukas länsförening ser jag som en klar fullträff och jag hoppas på många spännande utmaningar. Med en stark vilja och lite pirr i magen så är jag väldigt förväntansfull och hoppas att vi ses snart! Hjärtliga hälsningar/surayya 10

11 Det gör vi i huvudsak genom att: Påverka politiker, tjänstemän och vården Samhällspåverkan Arrangera utbildningar i egenvård Sprida viktig information Medlemsinformation från Hjärt- och Lungsjukas Länsförening i Stockholms län Nr Tillvaratar de hjärt- och lungsjukas och deras anhörigas intressen. Vi finns också till för att ta vid där sjukvården slutar,genom att driva cirklar, utbildningar och motionsgrupper för långsiktig rehabilitering och livsstilsförändring. Allt för Hälsan är Sveriges största och ledande hälsomässa. Öppettider: Fredag 12 november Lördag 13 november Söndag 14 november Vi erbjuder Motion anpassad för hjärt-och lungsjuka Stöd att sluta röka Stresshantering Matlagningskurser Promenader Trevlig gemenskap Telefon till länsföreningens kansli: Välkommen! Välkommen till vår monter! Min upplevelse av svampskogen. Vrider mig i sängen, jag är orolig för min vän, som blivit akut sjuk och vi som ska ut till Bro, med våra nyfunna vänner i svampcirkeln. Klockan visar 06:00 och det är lika bra att gå upp. Frukost och två dagstidningar får ta sin tid. Väderprognosen kräver sydväst, stövlar och regnjacka. Med matsäck i ryggan och fackinredd korg ( d v s avklippta juicekartonger) ger jag mig av mot centralen för att ansluta till några i gruppen. Vankar där lite av och an på perrongen, men känner inte igen någon. Är det kanske inställt p g a regn? Går av i Bro ser fortfarande ingen och börjar ringa efter telefonlistan. Kommer bara till fel abonnent och telesvar. Men just då kommer hon, svampkonsulenten, viftande och hojtande. Såå glad jag blir! Det visar sig att jag valt fel P-plats för mötet. Lilja, denna kunniga människa, tar mig i bilen till ett område som finurligt nog inrymmer ett elljusspår. Det har vi som sammanhållande riktlinje för vår svampletarvandring. Tillsammans med styrelseordföranden Ann, Birgitta, Bernt, Tommy, Kerstin och Doris lär jag mig otroligt mycket! Nyfikenheten växer och jag kan inte hålla inne med alla frågor. Alla andra verkar vara kunniga så nu gäller det för mig att tanka in maximalt med svampkunskap! Börjar med Sandsopp som finns i riklig mängd. Den blir god som soppa, får jag veta och den är inte svår att lära sig. Och titta där små, små gula Kantareller! Bryter av med att lägga blåbär i ett fack men äter genast upp dem. Blodriska, ja nu sitter den också! Där står en Karljohan, den borde jag känna Anna Hansson och Tommy Hjorter granskar en sopp igen men säkrast att fråga! Tänk vilken lyx att kunna plocka allt jag ser och sedan filtrera genom Liljas kunskapsgaller! Anstränger mig och viftar med öronen jag vill höra allt som vår fantastiska expert lär ut! Inser att, om kunskaperna ska bli bestående måste jag begränsa artantalet. Björksopp har ockuperat ett fack, Smörsopp i ett annat. Deltagarna Berndt Nilsson, Nu har jag ätliga svampar i alla familjen Hjorter och Doris Ström på väg mot svampmarkerna fack, var sort för sig. Det blir bra! Nya bekantskaper får stå kvar. Eftersom myggorna är många väljer vi en högt belägen rastplats. Under några skyddande granar sitter vi i ring medan Lilja synar våra svampar och delar med sig av all sin kunskap. Hon svarar tålmodigt på våra frågor om alla de sorters svampar som vi tillsammans har i våra korgar. Nu är jag nöjd. Jag vet hur jag ska tillreda min skörd. Väl hemma förväller jag sandsoppen för sig i dess egen vätska, till soppa och de andra tillsammans för senare tillagning. Ser fram emot att när vintern kommer kunna plocka fram blandsvampen ur frysen, känna doften av skogen och Tänk vilken lyx att kunna plocka allt jag ser och sedan filtrera genom Lilja Johansson Lindfors kunskapsgaller! förnimma tillfredställelsen att ha njutit av en regning dag med trevligt sällskap. Stockholms lokalförening arrangerar kurser i svampkunskap. Vill du veta mer kontakta lokalföreningens kansli

12 Gratis vaccin mot influensa - till dig som tillhör en riskgrupp Höst och vinter är influensatider. För de flesta innebär influensa någon vecka med hög feber, hosta, huvud- och ledvärk. Men du som tillhör en riskgrupp kan i samband med en influensa drabbas av svåra följdsjukdomar som ibland kan vara livshotande. De vanligaste följdsjukdomarna är bihåleinflammation, lunginflammation och öroninflammation. Därför erbjuds du gratis vaccin mot säsongsinfluensa och pneumokockinfektion. Erbjudandet för invånarei Stockholms län gäller 18 oktober 27 november 2010 Årets vaccin mot säsongsinfluensa skyddar mot de tre sorters influensavirus som troligen kommer att spridas i Sverige under vinterhalvåret, två influensa A-virus och ett influensa B-virus. En av influensa A-typerna är i år svininfluensa, som fortfarande sprids i vissa delar av världen och kan komma tillbaka till Europa i vinter. Om vill veta mer om influensa och vaccin kan du gå in på Här kan du även se vilka mottagningar i Stockholms län som vaccinerar och deras öppettider. Du kan få samma information genom att ringa Riskgrupperna är: personer födda 1945 eller tidigare vuxna och barn med kronisk hjärt- eller lungsjukdom vuxna och barn med kronisk lever- eller njursvikt vuxna och barn med gravt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller medicinering vuxna och barn med svårinställd diabetes vuxna och barn med kraftig övervikt eller neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen barn med flerfunktionshinder gravida (enbart vaccin mot säsongsinfluensa) Ekonomisk hjälp Har du hamnat i en livssituation där du har svårt att få pengarna att räcka till? FVO disponerar fonder, som i första hand vänder sig till ensamstående föräldrar/föräldrar med barn, långtidssjukskrivna samt sjuk- och ålderspensionärer. Sökanden fyller i en utförlig ansökan och verifierar lämnade uppgifter. Ekonomisk behovsprövning görs alltid. Fondmedel kan inte beviljas om du har för höga inkomster eller för mycket tillgångar. Fondmedel kan beviljas maximalt var trettonde månad. Fondmedel kan sökas exempelvis till tandvård, glasögon, rekreation, hemutrustning, barnens fostran/aktiviteter eller tillfällig eftersläpning av löpande utgifter. Bidrag kan också sökas till rekreation (resor och vistelse) i varmare klimat i Europa. Läkarintyg skall styrka behovet av den sökta rekreationen p.g.a. hälsoskäl. Bidrag ges inte till sjukhusvård /sjukvård eller annan medicinsk behandling, som det allmänna skall bekosta. När du ringer till våra utredare ska du ha uppgifterna om dina och din eventuella makes/sambos inkomster, utgifter och tillgångar. FVO har hemsida Titta gärna i den för mera information innan du ringer till oss! Välkommen att kontakta oss! Utredare Telefon: måndag - fredag samt onsdagar Telefon: måndag, onsdag och fredag Expeditionen (dock inte för tidsbeställning) FVO Föreningen för Välgörenhetens Ordnande Ideell förening som förmedlar fondmedel till ekonomiskt behövande, framför allt ensamstående föräldrar, långtidssjuka och ålderspensionärer 12

13 Utbildning till rökavvänjare Vill du vara med och bidra till bättre hälsa? Tycker du att det är trevligt att leda grupper i form av studiecirkel? Vill du utbilda dig till cirkelledare som ska leda kurser för dom som vill sluta röka? Hjärt-och Lungsjukas Länsförening i Stockholm erbjuder utbildning till rökavvänjare. Kursen genomförs vid två tillfällen: 27 januari 2011, med uppföljning 14 april 2011 Plats: Pfizer, Vetenskapsvägen 10, Sollentuna Syftet med utbildningen är att vi ska erbjuda medlemmar hjälp att sluta röka, men även andra som inte tillhör föreningen. Du har kanske erfarenhet i ditt yrkesliv och vana att leda grupper, det är dock inget krav, men du ska känna dig bekväm i cirkelledarrollen. Låter det lockande och/eller har du frågor kontakta Anita Grandien eller Surayya Eliasson, , på länsföreningens kansli. Du kan göra anmälan till anita. Motionsledarutbildning på FYSSforum Trots en fin sommardag samlades ett tjugotal glada motionsledare från lokalföreningarnas och länets gymnastikgrupper för inspiration och nyheter inför höstens terminsstart. I FYSSforums fina lokaler på Ringvägen fick vi ett föredrag av Susan Lindström om anpassning av motionsgymnastik efter vanliga funktionshinder och sjukdomar. Vi fick lära oss vilka typer av rörelser som man ska undvika exempelvis vid benskörhet och vilka rörelser som är bra att använda vid andra sjukdomar. Vi fick prova olika övningar med gummiband, ett bra tillskott i träningen. De talades lite om yoga som ett bra sätt för hjärt- och lungsjuka att träna på. Efter en fruktpaus var det dags för Eva Bellander att berätta om principer för rörelse- och musikval, med goda råd och tips för gympaledarskapet, och sedan köra ett prova-på-pass av deras lätt gymnastik. Det var många svettiga ryggar och rödblommiga ansikten efter det! Det var även ett flitigt antecknande för att komma ihåg de bra övningarna. Passet var anpassat för dem som har varit borta länge från fysisk aktivitet och vill komma igång igen. Efter dusch och påfyllning av vätska traskade alla hem, nöjda med en eftermiddag fylld av inspiration och information. Text och foto: Eva Hård Att kunna hjärt- Iungräddning (HLR) Att kunna hjärt-lungräddning (HLR) är lika aktuellt nu som tidigare. Det finns fortfarande många anhöriga till hjärtsjuka som inte har lärt sig hur man ska handla i en situation då en medmänniska får hjärtstopp. För varje minut som går minskar chanserna till fullt tillfrisknande och kan vara skillnad mellan liv och död om det finns någon i närheten som kan HLR. Passa därför på att anmäla dig till länsföreningens kurser som ordnas under hösten. Grundutbildningen i HLR har nu även utökats med in formation om hur man hanterar en hjärtstartare (defibrillator). Avgift: 100 kronor för medlemmar, övriga 250 kronor. Plats: S:t Göransgatan 82, Stockholm. HLR-utbildningar hösten 2010 Onsdag 24/ HLR-utbildningar våren 2011 Torsdag 20/ Torsdag 17/ Instruktörsutbildning Vi behöver utbilda fler HLR-instruktörer. Har ni medlemmar i föreningen som redan gått grundkurs i HLR senast under 2008 kan ni anmäla dessa till länsföreningens kansli. För mer information om kurserna kontakta Eva Hård, telefon Susann Lindström leder ett prova-på-pass med lätt gymnastik. 13

14 Har du någon i din närhet som behöver stöd? Temadag om att vara anhörig/närstående med ovan rubrik genomfördes i början av oktober i Södertälje. Plats i år var stadens relativt nya stadshus, och inte som tidigare Lunagallerian, och tillgången på rejäla utställningsytor, liksom föreläsningssalar låg till stor del bakom beslutet. Arrangemanget som genomförs i samarbete med ABF och handikappföreningarna i Södertälje samt delar av kommunens omsorgsenheter och patientföreningar har blivit ett årligt arrangemang som är mycket uppskattat. För vår del i lokalföreningen så var det information vi gav och material delades ut samt fick besökarna möjlighet att ta sitt blodtryck. Sistnämnda lika populärt som vanligt och vi kunde notera att flera var besökare som även vid tidigare tillfällen tagit tillfället i akt att kontrollera blodtrycket. En serie föreläsningar ägde rum om att vara anhörig i olika sammanhang och för vår del fanns föreläsningen Att leva med KOL under medverkan av Gunnel Sjölander, KOLdrabbad, och Ulla Lennartsson, Hälsoenheten. Ett populärt inslag var Hunden Smulan om att ha en matte som är diabetiker. För ett friskare Huddinge Hjärt- och Lungsjukas förening i Huddinge gör i år en storsatsning på Hjärt-Lungdagar. I alla större kommundelar har föreningen arrangerat Hjärt- och Lungdagar med hjälp av Karolinska Universitets sjukhuset i Huddinge samt Vårdcentraler na i Huddinge, Vårby, Skogås och Flemingsberg. Dessa har genomfört blodtrycksmätningar kollat puls gjort utandningsprov och Spirometer-undersökningar. Apoteken har bidragit med medicinsk rådgivning. Hjärt- och Lungräddningsföreningen med demonstration av Hjärtoch Lungräddning med Hjärtstartare. Vi har också på flera av platserna anordnat föreläsningar om hjärtsjukdomar. Våra Hjärt- och Lungdagar har kommit för att stanna. Det har varit en mycket stor anslutning av besökare på alla platserna. I Centrala Huddinge var det hela dagen en strid ström av besökare. Tillsammans togs 430 prover. Föreningen hade som vanligt en informationsdisk och en utställning där vi presenterade våra olika aktiviteter. Det fanns kaffe med bröd och varmkorv med bröd till de som köade för provtagning. Vi fick många bevis på uppskattning från besökarna. Det var några som direkt blev hänvisade till sjukvården. Vilket visar att våra dagar var till nytta. Utan den värdefulla hjälp som personal från Karolinska Sjukhuset i Huddinge, Apoteken, Vårdcentralerna och Hjärt- Lungräddnings-föreningen har bidragit med hade vi inte nått detta resultat. Förutom Hjärt- och Lungdagarna har föreningen deltagit i de kommundagar som anordnats i alla kommundelar. Det har varit ett drygt jobb för de medlemmar som ställt upp i alla dessa arrangemang. Det är ett led i vår strävan att nå ut till så många som möjligt av dem som har Hjärt-Lungbesvär. Vi vet att de är många och det är mycket viktigt att försöka att nå ut med förebyggande och rehabiliterande verksamhet. Styrelsen 14

15 Lidingö tog hem priset även i år Utmanande lokalföreningar för vandringspriset i bowling var Nordost, Upplands Väsby och Norrtälje. Länsföreningen gratulerar vinnarna i de olika klasserna. Till nästa år kommer det kanske fler lokalföre - nin gar för att ta hem priset och vara med på trevlig gemenskap vid avslutande buffé. Prisutdelare var Lidingös ordf. Anders Gustafson. resultat LÄNETS BOWLING 2 OKTOBEr 2010 Damer Klubb Resultat 1 Rehnée Eriksson Nordost/Täby Viola Engqvist Lidingö Britt Tryde Lidingö 372 Herrar 1 Lars Tryde Lidingö Curt Melin Nordost/Täby Lars Eklund Norrtälje 388 Lagtävlingen 1 Lidingö Nordost/Täby Upplands-Väsby Norrtälje 320 Kom ihåg! Världs-KOL-dagen är den tredje onsdagen i november varje år. I år infaller dagen den 17 november. Mer information finns på Lördagen den 14 augusti gick ryktet att Hjärt-Lungföreningen i Norrtälje fanns i Socitetsparken på skördefesten. Lördagen den 14 augusti i Norrtälje Som synes kom man cyklande långväga från närliggande byar för att få kolla sitt blodtryck och även kolla ett utandningsprov. Vi var ett antal medlemmar som pratade och sålde våra skördefestvaror. Foldrar och tidningar gick åt som smöret hos närmsta granne Nybygård. Totalt har vi ingen räkning på antal som besökte oss. Vi tog blodtryck och utandningsprov. Antal är alltid svårt att uppskatta men vi tror att vi säkert tagit på personer. En nöjd ordförande Irene Olsson tackade oss. 15

16 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid de nitiv eftersändning återsänd försändelsen med nya adressen på baksidan B POSTTIDNING Avsändare: Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Stockholms län, St Göransgatan 84, Stockholm. Fråga doktorn om hjärta-kärl KALENDARIUM 2010/2011 På Bristol-Myers Squibbs webbplats kan du ställa frågor om hjärta-kärl till doktor Anders Dahlqvist. Du kan också vidga dina kunskaper om hjärta-kärl. Plats för möten och konferenser sker på S:t Göransgatan 82 A, Stockholm om ingen annan adress anges. Anmäl deltagande till länsföreningens kansli tfn , fax eller e-post November Onsdag 3, Fredag 12 - lördag 13 Träff med ICD-bärare och anhöriga Utbildning av cirkelledare till studiecirkeln Livet med ICD Fredag 12 - söndag 14 Allt om hälsa - Stockholmsmässan, Älvsjö, se sid 11 Onsdag 17 Internationella KOL-dagen, se sid 15 Fredag 19, Ordförandekonferens Tisdag 23 Live-sändning om förmaksflimmer från ABF-huset, Stockholm, se sid 7 Onsdag 24, HLR grundutbildning, se sid 13 Torsdag 25, Upptaktsmöte med affärsidkarna och lokalföreningarna ang SALSA-information i affärscentra, Bristol-Myers Squibb är ett av de ledande forskande läkemedelsföretagen i världen. Bristol-Myers Squibb verkar för att förlänga och förbättra liv genom att Rodamco, förse många Solna patienter Torg med effektiva läkemedel och sjukvårdsprodukter. December Vi fokuserar vår forskning inom områdena: alzheimer/demens, cancer, diabetes, fetma, hepatit, hiv, hjärta-kärl, organtransplantation, psykiska sjukdomar och reumatoid artrit. Kansliet har stängt fr om 23 december t o m 7 januari 2011 Januari 2011 Du kan även lära dig mer om cancer, hiv/aids, ledgångsreumatism och psykiatri på Onsdag 12, Utbildning för motionsledarna Torsdag 20, HLR grundutbildning, se sid 13 Torsdag 27, Utbildning till rökavvänjare, Pfizer, Vetenskapsvägen 10, Sollentuna, se sid 13 Februari Måndag 14 Fråga Alla hjärtans doktor dag Anders Dahlqvist Mars Hjärtspecialist Anders Dahlqvist Saltsjöbadens sjukhus. Han svarar Torsdag arbetar 17, vid Hjärtspecialistavdelningen, 31 Kvinnohjärtprogrammet, Länsföreningens årsmöte, området. se När sid 10du ställer frågan HLR grundutbildning, på dina se sid frågor 13 inom hjärta/kärl- Torsdag är April du självklart anonym och svaren publiceras på webbplatsen inom en till två veckor. Uppföljning kurs för rökavvänjare Välkommen till vår webbplats Torsdag 14, Tips! Du kan även ställa frågor direkt till våra läkare inom cancer och hiv/aids. Det finns platser kvar på Du kan också kontakta oss per telefon KOL-motionsgymnastiken på FYSSforum! Kontakta länsföreningens kansli, tel , för anmälan och mer information.

Grundfakta om oss. Föreningen har haft en stadig medlemsökning de senaste 5-6 åren.

Grundfakta om oss. Föreningen har haft en stadig medlemsökning de senaste 5-6 åren. Så här arbetar vi i Ordf. Lennart Larsson Grundfakta om oss Hjärt- och Lungsjukas förening I Huddinge är en förening för hjärt- och lungsjuka i Huddinge, deras anhöriga och stödjande medlemmar. Föreningen

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Tomelilla och Simrishamn i maj 2010

Tomelilla och Simrishamn i maj 2010 Program Hösten 2010 Tomelilla och Simrishamn i maj 2010 Bästa medlemmar. Den bästa tiden på året som vi nu har framför oss är sommaren som förhoppningsvis blir varm och solig, då är det svårt att tänka

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Tomelilla och Simrishamn i januari 2012

Tomelilla och Simrishamn i januari 2012 PROGRAM VÅREN 2012 Tomelilla och Simrishamn i januari 2012 Bästa medlemmar. Nytt år och nya förväntningar och förändringar. Åren går verkligen fort speciellt sedan man blev pensionär. När jag tittar tillbaka

Läs mer

Våra ställningstaganden:

Våra ställningstaganden: SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM 2013-2016 PATIENTENS RÄTT TILL VÅRD OCH REHABILITERING Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas bästa möjliga vård, medicinering och sjukdomsförebyggande livsstilsinsatser.

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Att leva med KOL. Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung

Att leva med KOL. Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung Att leva med KOL Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung Kunskap om KOL ökar livskvaliteten Vintern 2006 orkade jag inte gå mer än tio meter utomhus. Jag hade svår hosta och svårt att andas.

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Program Hösten 2014 S I D.1

Program Hösten 2014 S I D.1 Program Hösten 2014 S I D.1 Tomelilla och Simrishamn i maj 2014 Bästa medlemmar. Höstens program är här. Gå igenom det noga. Du kan ju missa något viktigt. Kom på våra aktiviteter och medlemsmöten, de

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Influensavaccinationen 2011

Influensavaccinationen 2011 Influensavaccinationen 2011 Vem? Varför? När? Hur? Målgrupp: Sjuksköterskor/läkare på vaccinerande enheter och i kommunerna Magnus Tenfält, chefläkare, Närsjukvården Mats Erntell, smittskyddsläkare 2011-09-08

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:64 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:29 av Maria Wallhager m fl (fp) om gratis influensavaccin för kroniskt sjuka och andra utsatta patientgrupper Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Enheten för smittskydd och vårdhygien 2013-09-20 2013/0017

Enheten för smittskydd och vårdhygien 2013-09-20 2013/0017 1(5) Enheten för smittskydd och vårdhygien Datum Vår beteckning 2013-09-20 2013/0017 Ert datum Er beteckning Influensa- och pneumokockvaccination säsongen 2013/2014 i Västmanland Kampanjstart tisdag den

Läs mer

Vi i styrelsen önskar er alla en riktigt njutbar sommar. Särskilt välkomnar vi våra nya medlemmar. Marita Idh-Gauntlett/ Ordförande

Vi i styrelsen önskar er alla en riktigt njutbar sommar. Särskilt välkomnar vi våra nya medlemmar. Marita Idh-Gauntlett/ Ordförande Program Hösten 2012 Bästa medlemmar Det här är min första introduktion till Höstprogrammet som ny ordförande. Våren har varit mycket intressant. Det har varit väldigt roligt att få vara delaktig i en sådan

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Influensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur?

Influensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur? Influensavaccinationen 2012 Vem? Varför? När? Hur? 2 Vem? Varför? När? Hur? Målgrupp: Sjuksköterskor/läkare på vaccinerande enheter och i kommunerna Magnus Tenfält, chefläkare, Närsjukvården Anders Lindberg,

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Aktuellt från Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Västra Götaland

Aktuellt från Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Västra Götaland - 1 - Aktuellt från Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Västra Götaland Ordförande har ordet N u är det dags att dra igång verksamheten i föreningarna, efter en förhoppningsvis skön semestervila. Det

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Du och alla andra är HJÄRTLIGT VÄLKOMNA till oss i höst.

Du och alla andra är HJÄRTLIGT VÄLKOMNA till oss i höst. Adress Hjärt- och Lungsjukas Förening i Lund MO Vårvädersvägen 4 D 22227 Lund Expeditionstid onsdag 10.00 12.00 Telefon 046 211 49 90 E-post info@lund.hjart-lung.se PlusGiro 13 58 61 3 Kontakt Eva Sjödahl

Läs mer

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Pst! Så här använder du Striverdi (Olodaterol) Respimat BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Vad och Varför? Striverdi Respimat hjälper personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Läs mer

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Vaccinationer DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april 2016 Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Influensavirus Kan ge Säsongsinfluensa Pandemisk influensa Mer begränsat antal fall av zoonotisk influensa

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM. hjart-lung.se

VARUMÄRKESPLATTFORM. hjart-lung.se VARUMÄRKESPLATTFORM Grundtanken i förbundets verksamhet är att alla människor har rätt att efter behov få den bästa möjliga hälso- och sjukvård, rehabilitering och socialt stöd. 1 hjart-lung.se Varumärkesplattform

Läs mer

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

LANDSTINGET DALARNA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Sid Pensionärsrådet (6)

LANDSTINGET DALARNA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Sid Pensionärsrådet (6) LANDSTINGET DALARNA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Sid Pensionärsrådet 2009-09-16 19-24 1(6) Plats och tid Landstingets huvudkontor, kl 09.30 12.00 Ordinarie ledamöter Birger Lundberg,

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Tomelilla och Simrishamn i januari 2013

Tomelilla och Simrishamn i januari 2013 PROGRAM VÅREN 2013 Tomelilla och Simrishamn i januari 2013 Bästa medlemmar. När ni får detta program så är våren snart i annalkande. Vi har ju för närvarande ingen ordförande eftersom Marita Idh Gauntlett

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Ansökan om särskilt bidrag för folkhälsoarbete år 2014, Hjärt- och Lungsjukas förening i Huddinge

Ansökan om särskilt bidrag för folkhälsoarbete år 2014, Hjärt- och Lungsjukas förening i Huddinge SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-17 SN-2013/2045.705 1 (2) HANDLÄGGARE Sedenrej, Keyo Socialnämnden Keyo.Sedenrej@huddinge.se Ansökan om särskilt bidrag

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Medlemstidning för Föreningen Öckerö HjärtLung

Medlemstidning för Föreningen Öckerö HjärtLung Nr1 Februari 2015 Årgång 14 Medlemstidning för Föreningen Öckerö HjärtLung Tisdagen den 3 mars 2015 kl:17.30 på Solhöjden, Öckerö Välkomna! Namnen lästes upp och ett ljus tändes för var och en, därefter

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Frankeras ej. Mottagaren betalar portot www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds arbete och utvecklingen av Hjärt & Lungskolan? Sätt in ditt stöd på PlusGiro

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

Borde en läkare ta en titt?

Borde en läkare ta en titt? Borde en läkare ta en titt? Så hittar du rätt i vården Åk till rätt mottagning så får du Många väljer att åka till de stora sjukhusens akutmottagningar när de skadat sig eller har akuta besvär. Där kan

Läs mer

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av

Läs mer

Att leva med KOL INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med KOL INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med KOL INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Kunskap om KOL ökar livskvaliteten Vintern 2006 orkade jag inte gå mer än tio meter utomhus. Jag hade svår hosta och svårt att andas.

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Varför? Inget program 2008-2014 Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 Innehåll Fjolårets influensa Influensa södra halvklotet Riktlinjer för influensavaccination

Läs mer

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan? Den nya influensan - frågor och svar Vilka symtom får man av den nya influensan? De symtom man får av den nya influensan, som också kallas svininfluensa och har fått beteckningen A(H Hur vet man att man

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Redovisning av projektet Hjärt- och Lungsjuka minskar tobaksbruket (2008/323)

Redovisning av projektet Hjärt- och Lungsjuka minskar tobaksbruket (2008/323) 2011-01-26 Statens Folkhälsoinstitut 831 40 Östersund Redovisning av projektet Hjärt- och Lungsjuka minskar tobaksbruket (2008/323) Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund redovisar här projektet Hjärt- och

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Husläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se.

Husläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se. HITTA RÄTT I VÅRDEN Övning 4 NIVÅ 1&2 Foto: Juliana Wiklund Hitta rätt i vården Husläkarmottagning På husläkarmottagningen behandlas både vuxna och barn för sjukdomar och besvär. Husläkarmottagning kallas

Läs mer

Vägen till ny livskvalitet

Vägen till ny livskvalitet Vägen till ny livskvalitet INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND När livet tar en ny och oväntad vändning Att drabbas av en hjärt- eller lungsjukdom är att bli påmind om livets

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och kallas

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds?

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Benny.Eklund@lul.se Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING TILL. Må bra med eller utan läkemedel

STUDIEHANDLEDNING TILL. Må bra med eller utan läkemedel STUDIEHANDLEDNING TILL Må bra med eller utan läkemedel Allmänt om studiecirkeln En studiecirkel består av deltagare som bestämt sig för att ge sin tid till att fördjupa sina kunskaper och dela med sig

Läs mer

Diabetesinstitutet AB

Diabetesinstitutet AB Diabetesinstitutet AB Kurser i diabetesvård Information Diabetesinstitutet tillhandahåller utbildningar i form av kurser och seminarier i egen regi och erbjuder även uppdragsutbildningar för genomförande

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Deltagarförteckning Rådslagsmötet Marknadsföring av förbundet 16 november 2006 Förbundsstyrelsen Berndt Nilsson Birgitta Eriksson

Deltagarförteckning Rådslagsmötet Marknadsföring av förbundet 16 november 2006 Förbundsstyrelsen Berndt Nilsson Birgitta Eriksson Bilaga nr 1 till Förbundsinfo nr 7/2006 Deltagarförteckning Rådslagsmötet Marknadsföring av förbundet 16 november 2006 Förbundsstyrelsen Berndt Nilsson Birgitta Eriksson Christer Olsson Eivor Åkerström

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer