Utvärdering: Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun,

Transkript

1 Utvärdering: Handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun, Dnr: ROS 15/8

2 Dnr: ROS 15/8 2/20 Innehållsförteckning 1. Inledning Handlingsprogram ett lagkrav Syfte Mål Omfattning Metod Referenser Sammanfattning, slutsatser och förslag på övergripande nivå Förslag som framkommit Kommunens interna säkerhetsarbete En sammanfattning av området Slutsatser/förslag Uppföljning av mål inom internt skydd Rent, snyggt och tryggt Nyköping... 8 Sammanfattning av området, slutsatser och förslag,... 8 Uppföljning av mål inom rent, snyggt och tryggt för perioden Trafiksäkerhet Sammanfattning av området, slutsatser och förslag Uppföljning av mål inom trafiksäkerhet för perioden Kommunalt brottsförebyggande arbete Sammanfattning av området, slutsatser och förslag Uppföljning av mål inom brottsförebyggande Skydd mot olyckor En sammanfattning av området Myndighetsutövning Räddningsinsats Slutsats/förslag Uppföljning av mål inom skydd mot olyckor Säkerhetsskydd Sammanfattning av området, slutsatser och förslag Tillträdesskydd Informationssäkerhet Säkerhetsprövning Antagen datum Reviderad datum

3 Dnr: ROS 15/8 3/ Övrigt Kort sammanfattning av mål inom säkerhetsskydd Kommunens krishantering Sammanfattning av området Sårbarhetsanalys Övning och utbildning Kriskommunikation Styrel Slutsatser och förslag Kort sammanfattning av mål inom krishantering för perioden Denna utvärdering har tagits fram under ledning av Sörmlandskustens räddningstjänsts arbetsgrupp för nytt handlingsprogram Samordnare och författare av utvärderingen: Lars Ahlgren

4 Dnr: ROS 15/8 4/20 1. Inledning Handlingsprogrammet för en säkrare och tryggare kommun sträcker sig över fyra år. Det här är en sammanfattning av utvärderingen av handlingsprogrammet Mer information om handlingsprogrammet finns på (sök handlingsprogram för säkerhet och trygghet ) 1.1 Handlingsprogram ett lagkrav Alla kommuner måste enligt lag ha planer och handlingsprogram för sitt säkerhetsarbete. Handlingsprogrammet ska vara ett övergripande styrdokument som påvisar kommunens viljeinriktning och ambitionsnivå gällande trygghet och säkerhetsfrågor. 1.2 Syfte Syftet med det här dokumentet är att ge en samlad syn på hur innevarande program uppfattas och används samt att ge idéer inför revideringen av kommande fyraårsperiod för det nya handlingsprogrammet. 1.3 Mål Målet är att beslutsfattare i projektet som läser det här upplever att de har en bas att stå på och fatta beslut om de förslag som arbetsgruppen kommer att leverera inför revideringen av det nya handlingsprogrammet. 1.4 Omfattning Utvärderingen omfattar de arbetsområden vilket handlingsprogrammet är indelat i och frågorna rör Nyköpings kommun. 1.5 Metod SWOT- analyser har genomförts med Räddning och säkerhets ledningslag, funktionen Kommunövergripande säkerhetsarbete och arbetsgruppen för handlingsprogrammet. Nämndansvariga tjänstemän har fått yttra sig och intervjuer har gjorts med enskilda medarbetare inom kommunen. Ansvariga för respektive kapitel i handlingsprogrammet har lämnat underlag till utvärderingen. Handläggaren har gjort en bedömning dessa underlag och en utvärdering av hela handlingsprogrammet, framförallt dess funktion som styrdokument. 1.6 Referenser Nyköpings handlingsprogram för en säkrare och tryggare kommun.

5 Dnr: ROS 15/8 5/20 2. Sammanfattning, slutsatser och förslag på övergripande nivå Handlingsprogrammet knyter ihop de olika säkerhetsfrågorna genom sitt breda omfång och att detta främjar samverkan i säkerhets- och trygghetsarbetet är en utbredd uppfattning. Det samlade greppet är uppskattat hos de som arbetar i detta breda perspektiv. Synergier och fördelar uppnås genom kunskap om närliggande frågor. Programmets holistiska utformning har även uppmärksammats på den regionala och nationella nivån. Helhetsgreppet är hållbart och handlingsprogrammets form bör behållas i kommande version. Detaljeringsgraden kan dock behöva ses över. I programmet finns ett stort antal ska göra -formuleringar varav vissa arbetats mer med och andra mindre under programperioden. Detta väcker en del reflektioner: Hur aktuella och kända är alla dessa åtaganden? Hur jobbas det med verksamhetsplaner? Hur följs allt detta upp? Uppföljningsmetoden behöver utvecklas! Frågan är också om det överhuvudtaget är rätt att formulera så många aktiviteter i ett övergripande styrdokument, vilket är detaljfrågor som kommunfullmäktige har att ta ställning till. Nedbrutna mål och aktiviter kan tyckas höra hemma i verksamhetsplaner eller andra former av styrdokument på mer lokal nivå. För att handlingsprogrammet ska fungera för den enskilde medarbetaren i vardagsarbetet så har olika tankar om faktarutor, sammanfattningar, populärversioner eller hänvisningar till andra styrdokument i programmet lyfts. Allt för att man lättare ska kunna hitta sina egna intresseområden i dokumentet. Där tydligt formulerade aktiviteter följs upp på ett strukturerat sätt har en måluppfyllelse kunnat redovisas men resultaten och effekterna av aktiviteterna har inte kunnat mätas på samma sätt. Kommunens verksamheter är enligt Vision 2020 resultatstyrda vilket torde innebära att resultaten av alla olika aktiviter ska mätas och kanske inte så mycket antalet genomförda aktiviteter. Mätbara resultat är i och för sig inte alltid lätta att hitta för alla delar i programmet men ändå bör man sträva efter sådan uppföljning. Viktigt är att alla mål är formulerade enligt SMART -modellen, kopplade till de prioriterade målområdena enligt Vision 2020 och på så sätt visar den röda tråden i kommunens säkerhets- och trygghetsarbete. Att handlingsprogrammet inte är så känt/förankrat både internt inom Räddning och säkerhet och i den kommunala verksamheten i övrigt har tydligt framkommit. Många ställer sig frågan om vem det är till för; tillsynsmyndigheten, den egna verksamheten eller någon annan? Orsaken till den upplevda otydligheten kan vara den bredd som velat infogas, den stora

6 Dnr: ROS 15/8 6/20 textmassan och detaljrikedomen. Att hitta sin egen roll i det hela sammanhanget är inte enkelt för alla berörda. En önskan från tillsynsmyndigheten såväl som från medarbetare är att den röda tråden från övergripande visioner till resultat ska framgå i dokumentet. Det kan man också till viss del se i innevarande handlingsprogram men detta kan göras tydligare. 2.1 Förslag till utveckling av handlingsprogrammet som framkommit Utforma programmet så att det verkligen fungerar som ett styrdokument i vardagsarbetet Tydligare beskriva prioriterade områden Tydliggöra ansvarsfrågan inom respektive område Åtgärder och aktiviter kan vara i exempelform och inte som mål Hänvisningar till andra styrdokument på detaljnivå Tidsätta aktiviteter som eventuellt ska vara med Hantera vad-perspektivet, prioriterade områden, inte hur Resultatmål, mäta effekterna på åtgärder/aktiviteter Tydliggöra i handlingsprogrammet hur verksamhetsplaner ska tas fram och följas upp Populärversion och/eller uppdelning i verksamhetsområden Faktarutor Nyttja programmet för utökad samverkan över divisions-/enhetsgränser En plan för att kommunicera handlingsprogrammet över tiden Kvalitetssäkra uppföljning och utvärdering, uppföljningsmodell Det finns många olika mätningar och uppföljningar att välja mellan och det är viktigt att kommunerna i fortsatt arbete väljer vilka data som fokus ska ligga på. Förbättra metod och systematik i verksamhetsuppföljning och egenkontroll

7 Dnr: ROS 15/8 7/20 3. Kommunens interna säkerhetsarbete 3.1 En sammanfattning av området Säkerhetsmedvetenheten har till en del uppnåtts via säkerhetsronder i verksamheterna. Dock kan man nog säga att det inte har fått det genomslag som var förhoppningen när arbetssättet började. Möjligheten för kommunens personal att ges bättre förutsättningar att bidra i säkerhetsarbetet via våra utbildningar har endast fått visst genomslag. Vissa av personalen deltar frekvent men många avstår från dessa utbildningar. Skolans säkerhetsdagar har genomförts enligt uppsatta mål med bra gensvar från elever och personal. Handlingsprogrammets åtaganden har uppfyllts men avsikten med åtgärderna kanske inte helt och hållet uppnåtts. Exempelvis är mål som minskat antalet skadetillfällen i kommunal verksamhet inte klarlagd, frågan är om vi har instrument för att mäta och följa upp resultatmål och effekter av genomförda aktiviteter. 3.2 Slutsatser/förslag Följande områden inom det interna säkerhetsarbetet bör vara med i nästkommande handlingsprogram: Säkerhetsronder Kommunal säkerhetsutbildning (Dock behöver innehållet som anges omformuleras så att det stämmer med det innehåll vi har i utbildningarna) Skolans säkerhetsdagar Försäkringsskydd Försäkringsärenden och skadeståndsanspråk Hantering av personlarm i kommunen 3.3 Uppföljning av mål inom internt skydd Internt skydd Nej Delvis Genomfört Samordning av säkerhetsronder på alla förskolor, skolor och äldreboenden För att ge förutsättningar för kommunens anställda att aktivt kunna delta i säkerhets- och trygghetsarbetet erbjuds kommunal säkerhetsutbildning För att ge kunskap om hur olyckor kan undvikas samt förutsättningar för att kunna agera om olyckan händer erbjuds alla elever i förskole klass och årskurs 7 Skolans säkerhetsdagar

8 Dnr: ROS 15/8 8/20 4. Rent, snyggt och tryggt Nyköping Sammanfattning av området Sanering av klotter genomförs kontinuerligt inom föreskriven tidsram. Allt klotter polisanmäls. Det genomförs för närvarande inget förebyggande arbete som t ex informationsinsatser i skolor då inga pengar finns avsatta för detta inom Tekniska divisionens ram. Skadegörelse har under senare år ökat främst i samband med skolstart och skolavslutningar. Städning och skräpplockning genomförs med en hög ambitionsnivå. Skräpplockardagen genomförs varje år med stor uppslutning Belysningsåtgärder har under perioden genomförts vid övergångsställen och gångpassager. Man har bytt ut och kompletterat belysning vid t ex Å- promenaden. Belysningsbehoven finns med i alla nya projekt. Vegetationsröjning är ett ständigt pågående arbete och görs utifrån egen planering men också utifrån olika behov som kommer in via synpunkter. Uppföljning av mål inom rent, snyggt och tryggt för perioden Rent snyggt och tryggt Nej Delvis Genom- Sanering av klotter och skadegörelse Städning/skräpplockning på offentliga platser Belysningsåtgärder Begränsa växtlighet inpå gång- och cykelvägar fört

9 Dnr: ROS 15/8 9/20 5. Trafiksäkerhet 5.1 Sammanfattning av området Satsning på gång- och cykelvägar genom utbyggnad och belysning har pågått under perioden. Samtliga cykelvägar har inventerats under Tydligare målning av skiljelinjer mellan gående och cyklister har också påbörjats under Fysiska åtgärder kopplat till hastigheter såsom farthinder, gupp, avsmalningar och blinkande hastighetstavlor har byggts. Övergångsställen har blivit säkrare genom extra belysning och pållare. Projekten inom Gata verksamhet inkluderar trafiksäkerhetsåtgärder till 99%. 5.2 Uppföljning av mål inom trafiksäkerhet för perioden Trafiksäkerhetsarbete Nej Delvis Genomfört Satsning på gång- och cykelvägar Åtgärder runt anpassade hastigheter Trafiksäkrare övergångsställen På- och avstigningsplatser runt skolor Nya cirkulationsplatser för säkrare korsningar

10 Dnr: ROS 15/8 10/20 6. Kommunalt brottsförebyggande arbete 6.1 Sammanfattning av området, slutsatser och förslag Innehållsmässigt har det kommunala brottsförebyggande arbetet fokuserat på rätt saker, men formuleringar och detaljeringsrad i Handlingsprogrammet har försvårat måluppfyllelse. Nedan redovisas tänkbara förbättringsförslag för framtiden. Sanering av klotter genomförs kontinuerligt inom föreskriven tidsram av Tekniska divisionen. Dessvärre har inte förebyggande informationsinsatser direkt riktade mot skolorna kunnat fortgå under hela handlingsprogramsperioden på grund av att resurser har saknats. Istället har eleverna i årskurs 7 fått förebyggande information om skadegörelse i samband med Skolans säkerhetsdagar varje år. Målet att minska antalet drog- och alkoholdebuter samt målet att ha evidensbaserade förebyggande föräldrastödjande insatser är inte uppnådda. Målen nås inte alltid, bland annat på grund av att RoS inte äger frågorna själv, resultat ska nås i samverkan med fler aktörer. Målet att minska klotter och skadegörelse har till exempel funnits med både inom brottsförebyggande arbetet och Rent snyggt och tryggt, vilket kan skapa en otydlighet i ansvarsfrågan, något att beakta i nästa Handlingsprogam. En annan orsak är troligen att målen är felformulerade. En fråga för framtiden är om vi över huvud taget ska ha mål med i Handlingsprogrammet eller om de ska finnas i våra respektive verksamhetsplaner. I Handlingsprogrammet bör vi hantera vad-perspektivet, prioriterade områden, inte hur. I nuvarande Handlingsprogram står följande punkter under rubriken Mål. De är inga mål som ska redovisas i utvärderingen, men innehållet i dem är viktiga att ha med i reviderad form även i framtiden beroende på Handlingsprogrammets detaljeringsnivå: Inför Säkerhets- och Trygghetsrådet (STRÅ) redovisa gemensamma målsättningar och resultat av genomförda insatser. En överenskommelse och prioritering, kommun/polis inom vilka områden samverkan ska ske. Kommunen och polisen enas kring en uppfattning om lokala problem. Uppföljningsmodellen med avstämningar varje halvår har fyllt ett syfte, men behöver ses över. Behovet av att få Handlingsprogrammet mer känt ute i organisationen finns och har inte varit tillfredsställande under denna Handlingsprogramsperiod.

11 Dnr: ROS 15/8 11/ Uppföljning av mål inom brottsförebyggande Nya grannsamverkans-områden startas upp, tidigare etablerade områden upprätthålls. Brottsförebyggande Nej Delvis Genomfört Klotter och skadegörelse minskar genom snabb sanering och förebyggande informationsinsatser. Minskat antal drog- och alkoholdebuter bland ungdomar och höjd debutålder. Nattvandringar vid särskilt utsedda ungdomshögtider. Evidensbaserade och förebyggande föräldrastödjande insatser. Minska förutsättningarna för att Grov Organiserad Brottslighet förekommer i samband med kommunala verksamheter. Minska förutsättningarna för främlingsfientlighet och antidemokratiska krafter.

12 Dnr: ROS 15/8 12/20 7. Skydd mot olyckor 7.1 En sammanfattning av området Anlagd brand Antalet anlagda bränder har ökat, trots de utbildningar samt informationer som genomförs, främst i kategorin brand ej i byggnad. En trend med ökande antal anlagda bränder i bilar, sopkärl och containrar har noterats under hösten Uppföljning av målet minska konsekvensen av anlagda bränder har inte genomförts eftersom mätbarheten inte klarlagts och definierats Säkra och effektiva räddningsinsatser Inom målet säkra och effektiva räddningsinsatser pågår ett omfattande arbete med kvalitetssäkring av övningsverksamheten där vi bland annat följer MSB:s projekt effektiva räddningsinsatser Utbildning och information Funktionen Utbildning & Information jobbar kontinuerligt med att nå upp till målet att årligen nå ut till 10 % av innevånarna i de fyra kommunerna med information eller utbildning. Denna verksamhet har varit lyckosam med god måluppfyllelse. Funktionen har också ansvaret att kontrollera det tekniska brandskyddet i de kommunala verksamheterna (Nyköpings kommun). 7.2 Myndighetsutövning Tillsyn Tillsynekonceptet har under handlingsprogramsperioden utökats med: tillsyner i hemmiljö bostäder, trapphus och områden/framkomlighet för räddningstjänsten tematillsyner hantering av brandfarlig/explosiv vara i butik och utrymning mm vid julhandel minironder vid mindre boenden inom vården och boenden för flyktingar tillsyn av vattennära miljöer Tillsynsverksamheten har störts av intern personalomsättning, föräldraledighet och övrig frånvaro vilket har lett till att omprioriteringar fått ske. Ett exempel på detta är nedprioriteringen av arbetet kring regionens större riskobjekt vilket kommer att intensifieras under 2015.

13 Dnr: ROS 15/8 13/20 Räddningstjänsten genomför tillsyn enligt LSO vid de Säkerhetsronder som Ros genomför tillsammans med flera andra aktörer. Konceptet Säkerhetsronder behöver förtydligas gällande den brandförebyggande myndighetsutövningen, kopplat mot innehåll och periodicitet. Enkäter visar att vi röner stort förtroende hos tillsynsobjekten inom områdena rättssäkerhet, effektivitet och bemötande. Exempelvis mellan i NKI undersökning med 100-gradig skala. Dock anser länsstyrelsen att vi skulle kunna höja detta förtroende genom fler föreläggande Särskilda objekt Området särskilda objekt omfattar regionens identifierade större riskobjekt. För att skapa en bred syn och en helhet i säkerhetsarbetet är handläggare med både förebyggande och utryckande kompetens kopplade till objekten. Denna verksamhet, som utgör en betydande arbetsbelastning, har på grund av personalomsättning, föräldraledighet och övrig frånvaro hittills inte kunnat bedrivas fullt ut som planerat Tillstånd enligt lag om brandfarlig och explosiv vara Området regleras via avtal mellan respektive Trosa, Gnesta och Oxelösunds kommun och Nyköpings kommun. För handläggning vid jävssituationer (t.ex. räddningstjänstens eget tillstånd för brandfarlig vara på övningsanläggning Björshult) finns avtal med Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund. Antalet hanterade tillstånd har ökat jämfört med före den lag som kom 2010 och vars komplexitet nu ställer högre krav på kompetens inom området. Två olika experthandläggare har därför utsetts och ett lokalt styrdokument för att förtydliga processen och ge vissa tolkningar och ställningstaganden för tillståndsprocessen är under framtagande ( ). Uppföljningsrapporter har tagits fram för mätning av handläggningstider och gällande/utgångna tillstånd Sotning (så kallad rengöring av fasta förbränningsanläggningar) och kontroll av brandskyddet Länsstyrelsens rekommenderade vid sin tillsyn 2010 att kommunerna skulle utveckla sitt system för uppföljning av entreprenören. För att sprida kunskap och diskutera förbättringsåtgärder finns nu ett gemensamt forum för sotningsfrågor och en formell revision av den för Nyköping, Oxelösund och Trosa gemensamma entreprenören genomförs och avrapporteras till respektive ansvarig nämnd. Från 1 januari 2015 gäller nya föreskrifter och allmänna råd om sotning och brandskyddskontroll (MSBFS 2014:6) och fristerna för brandskyddskontrollerna ändrats till tre respektive sex år.

14 Dnr: ROS 15/8 14/20 Under innevarande handlingsprogramsperiod har entreprenörens uppdrag vid brandskyddskontroll i Nyköping, Oxelösund och Trosa kommuner även kommit att innefatta brandvarnarkontroll och brandskyddsinformation Rådgivning Räddningstjänstens roll i bygg och planprocessen har utvecklats under handlingsprogramsperioden. Räddning och säkerhet deltar kontinuerligt vid byggmöten och i stadsbyggnadsgrupp. Informationsblad för grundläggande frågeställningar har tagits fram, arbete genomförs inom områdena; räddningstjänstens förmåga till stegutrymning, brandvattenförsörjning och länsgemensam syn kring riskhantering vid farligt gods leder Aktiva system Antalet onödiga automatiska brandlarm har ökat under perioden efter att en mycket stor sänkning av felaktiga larm skedde under då en ny metod att möta dessa larm infördes. Orsak till ökningen beror troligen på att metodiken närmar sig gränsen för sin effektivitet och att antalet anslutna anläggningar har ökat under de senaste åren. Målsättningen att skapa en effektiv organisation för att hantera före, under och efter skedet vid dessa typer av larm är uppnått. Under innevarande programperiod har också arbetats med att skapa en bättre bild av statusen på sprinkleranläggningar. 7.3 Räddningsinsats Under räddningsinsats Under perioden har ny teknik och nya metoder införts i samband med att nya räddningsfordon levererats. I organisationen finns nu: förhöjt lågtryckssystem, skärsläckare, CAFS (Compressed air foam system), släckgranater och konventionellt vattensläckningssystem. Utbildning i grundläggande taktik och metodval har påbörjats och kommer att fortsätta under Avsikten är att kunna göra rätt val inledningsvis, så att skador på egendom samt miljö minskas Analys Efter räddningsinsats/olycksundersökningar Länsstyrelsen har vid sin tillsyn poängterat att få fördjupade olycksundersökningar har gjorts de senaste åren. Anledningen har varit få större/omfattande insatser samt avsaknad av utredningsresurser på grund av personalomsättning, föräldraledighet och övrig frånvaro under de senaste åren.

15 Dnr: ROS 15/8 15/20 Åtgärder efter länsstyrelsens tillsyn är: hjälmkamera för befäl kortare och enklare utredningar spridande av egna erfarenheter i organisationen (rapporter på vårt intranät) samordnande av länets resurser, erfarenhetsutbyte och lärande genom att ta del av andra räddningstjänsters olycksundersökningar 7.4 Slutsats/förslag Flera mål saknar idag en mätbarhet samt ett enkelt sätt/metod att följa upp. De mål som ska vara med i nästa handlingsprogram måste finnas ett enkelt sätt att mäta samt följa upp, exempelvis: Medverka till att antalet anlagda bränder och dess konsekvenser minskar Fortsatt sträva efter att minska antalet samt konsekvenser av bränder i bostäder Brand upptäckas och släckas inom två minuter i byggnader där människor finns närvarande Mål som behöver tas med i nästa handlingsprogram är: Räddat värde Arbetssätt efter inträffade händelser som avser uppföljning av vår insats samt stöd till den drabbad/drabbade. Mål som ska vara kvar i nästa handlingsprogram är: Räddningsinsatsen påbörjas inom godtagbar tid och genföras på ett effektivt sätt. Uppföljning kan göras utifrån jämförelse mellan inträffade händelser i blueplot och körtidsanalys Fortsatt arbete behöver genomföras inom områdena: Konceptet särskilda objekt, samordna hela arbetsområdet för att få en likartad nivå mellan objekten (t.ex. insatsplanering, övning, riskanalys mm). Detta, sammantaget med utökning av riskbilden i och med byggandet av Ostlänken, kommer troligtvis att ställa krav på utökade resurser/kompetenser. Räddningstjänstens förmåga till stegutrymning, brandvatten och länsgemensam syn kring riskhantering vid farligt gods leder. Förändrad larmorganisation vid automatiska brandlarm för hela Sörmlandskustens räddningstjänsts område samt utvärdering av installation av larmanläggning och dess tänkta organisation i samband med ny-/ombyggnadsprocesser.

16 Dnr: ROS 15/8 16/20 Säkerställa resurser/kompetens för att genomföra egna utredningar efter insats och utredningar av brandorsaker Verksamhetsuppföljning och egenkontroll Innevarande handlingsprogram fokuserar på benchmarking via SKL:s öppna jämförelser. Sörmlandskustens Räddningstjänst gör egna halvårsavstämningar avseende handlingsprogramsarbetet. Egenkontroll/verksamhetsuppföljning görs med regelbundenhet minst fyra gånger per år. Där redovisas händelser, ekonomi, investeringar och andra större frågor som påverkar respektive kommun och utfallet delges tjänstemän i Trosa, Gnesta och Oxelösunds kommuner. Vid regelbundna träffar med räddningsnämnder eller på begäran redovisas i respektive kommuner, förutom allmän information, fördjupningar i frågor rörande handlingsprogrammet. Utöver dessa interna rutiner så redovisar vi verksamheten till MSB årligen, enligt begäran. Underlaget för MSB:s uppföljning, resultatet från öppna jämförelser samt i förekommande fall synpunkter och protokoll från länsstyrelsens tillsyner redovisas i de olika nämnderna. Länsstyrelsen önskar senast se en beslutad rutin för hur egenkontrollen ska genomföras, återrapporteras och beslutas av behörig nämnd. En modell är under framtagande Övrigt Vattensäkerhet En plan för säkerhet vid vatten skulle tagits fram av Räddning och Säkerhet utifrån Svenska livräddningssällskapets kriterier för en vattensäker kommun. En riskinventering (tillsyn enligt LSO) av vattennära miljöer har genomförts inom ramen för detta uppdrag men ingen kommunövergripande plan finns. 7.5 Uppföljning av mål inom skydd mot olyckor Mål Nej Delvis Genomfört Arbeta förebyggande med prioriterade grupper (barn, äldre och personer med särskilda stödinsatser från samhället) Utbilda, informera, ge råd och genomföra tillsyn samt myndighetsutövning inom det olycksförebyggande området Medverka till att antalet anlagda bränder och dess

17 Dnr: ROS 15/8 17/20 konsekvenser minskar Fortsatt sträva efter att minska antalet samt konsekvensen av bränder i bostäder Sänka antalet onödiga automatiska brandlarm med 35 % och skapa en effektiv organisation för att hantera automatlarm före, under och efter inträffat larm Årligen nå 10% av kommuninnevånarna vid arrangerade utbildnings och informationstillfällen Tillhöra 25% bästa avseende service inom brandförebyggande myndighetsutövning Initiera ett arbete med att upprätta en samordnad plan för säkerhet vid vatten Skapa förutsättningar för säkra och effektiva räddningsinsatser genom bl.a. övning, planering och organisation Brand ska upptäckas och släckas inom två minuter i byggnader där människor finns närvarande Räddningsinsatsen ska påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt utifrån en grundberedskap Räddningstjänsten ska i arbetet med säkerhet och trygghet beakta och anpassa metoder och insatser med hänsyn till miljön och pågående klimatförändringar Räddningstjänsten ska stödja invånare, verksamheter och andra myndigheter att begränsa konsekvenserna på liv, egendom och miljö om en olycka inträffar Räddningstjänsten ska dra och sprida lärdomar från inträffade händelser och därigenom genomföra effektivare olycksförebyggande arbete tillsammans med effektivare räddningsinsatser Analysera och föreslå en modell för snabb hjälp vid suicid Utveckla räddningscentralens roll i kommunens säkerhets och trygghetsarbete, sambruk Under perioden ska strävas efter att samutnyttja kommunernas olika jour- och beredskapsresurser i en gemensam larmcentral.

18 Dnr: ROS 15/8 18/20 Säkerhetsskydd 8.1 Sammanfattning av området, slutsatser och förslag Säkerhetsskyddet har under perioden, främst genom kvalitetshöjningar kopplat till byggprojekt och kvalitetssäkringsarbete, stärkts inom områdena tillgänglighet och information. Avsedd höjning av säkerhetsskyddet genom utökade sökerhetsprövningar och personkontroller har inte skett. Enligt säkerhetsskyddslagen ska kommunen upprätta en säkerhetsskyddsanalys med avseende på vilka delar av verksamheten som särskilt behöver skyddas från intrång, sabotage, spioneri, terrorism. De identifierade riskerna ska ha bäring på rikets säkerhet och skydd mot terrorism. 8.2 Tillträdesskydd Åtgärder har vidtagits inom kommunens vattenförsörjning. Stadshusets tillträdesskydd har förbättrats 8.3 Informationssäkerhet Införandet av SITS-kort samt genomgång av datorsystem enligt BITSmodellen pågår och höjer både säkerheten och tillförlitligheten. 8.4 Säkerhetsprövning Inga beslut om säkerhetsklassning av befattningar har genomförts. Ett uppdrag att ta fram riktlinjer för detta har getts till räddningschef och HR-chef. 8.5 Övrigt En reviderad säkerhetsanalys är under framskrivning för beslut. Tillsyn från SÄPO har ej skett under perioden. 8.6 Kort sammanfattning av mål inom säkerhetsskydd Säkerhetsskydd Nej Delvis Genom- Genomföra säkerhetsanalys Höja skalskyddet fört

19 Dnr: ROS 15/8 19/20 9. Kommunens krishantering 9.1 Sammanfattning av området Krisplaneringen baseras på den ordinarie organisationens grundförmåga. Beredskapsplaneringen inriktas mot att säkra viktiga samhällsfunktioner genom förebyggande arbete och förberedelser för skadebegränsande åtgärder. 9.2 Sårbarhetsanalys Krisplaneringen baseras på den ordinarie organisationens grundförmåga Beredskapsplaneringen inriktas mot att säkra viktiga samhällsfunktioner genom förebyggande arbete och förberedelser för skadebegränsande åtgärder. 9.3 Övning och utbildning Kommunen ska ha en god förmåga att hantera en extraordinär händelse. Krisledningsorganisationen har under perioden genomgått utbildning i stabsoch ledningsmetodik enligt det nationella konceptet. 9.4 Kriskommunikation Kommunens kommunikatörer ingår i kriskommunikationsorganisationen med ständig beredskap, Kommunikatör i beredskap, (KiB) de har deltagit i övningar och vid inträffade händelser. Två av kommunikatörerna har genomgått specialutbildning i kriskommunikation. 9.5 Styrel El är en färskvara som inte kan lagras storskaligt och om produktionen inte räcker till får vi el-brist och då kan hela elsystemet kollapsa. Regeringen har därför beslutat att införa ett system för att styra elen till prioriterade användare, Styrel. Projektet som omfattar identifiering av samhällsviktig verksamhet i kommunen och förslag till prioriteringsordning av tillgänglig genomfördes under programperioden. 9.6 Slutsatser och förslag Öka medvetenhet om kriser och sårbarheter i den kommunala verksamheten. Utveckla metoder

20 Dnr: ROS 15/8 20/20 Intensifiera arbetet med sårbarhetsanalyser Bättre följa upp dessa analyser Nå längre ut i organisationen med sårbarhetsanalyser, utbildningar och övningar 9.7 Kort sammanfattning av mål inom krishantering för perioden Krishantering Nej Delvis Genomfört Skapa ett starkt och robust samhälle i kommunens geografiska område med förmåga att ingripa effektivt vid extraordinära händelser. Ha god kunskap om risker och sårbarhet. Planera för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas. Ha god förmåga att hantera en extraordinär händelse Ha en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishanteringen. Samordna all krishantering i sitt geografiska område. Kommunen ska alltid vara förberedd för att hantera en extraordinär händelse och ha en aktuell krisledningsplan. Alla anställda i Nyköpings kommun erbjuds Kommunal Säkerhetsutbildning vart 4:e år. Nyckelpersoner erbjuds olika aktuella utbildningar.