Nordisk skolbarometer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordisk skolbarometer"

Transkript

1 Nordisk skolbarometer Attityder till skolan år 2000 Nord 2001

2 Innehållsförteckning Förord Inledning Sammanfattning Yhteenveto Samantekt Summary Förklaringar Hvor stor tillid har De til skolen? Er De enig i påstandene om skolen? Hur lyckas skolan med sina uppgifter? Hur viktiga är olika skolämnen och hur lyckas skolan med dem? Hur är förhållandena på Ditt barns skola? Er ressursene til ditt barns skole tilstrekkelige? Hvordan er informasjonen fra skole til hjem? Hur vill Du se utvecklingen på Ditt barns skola? Vad påverkar Din uppfattning om skolan? Metod Överenskommelser i kravspecifikationen Svarsfrekvenser Landspecifika kommentarer Bilagor Frågeformuläret på svenska 2 Elever och utbildning, några siffror 3 Schematisk och grafisk redovisning av de nordiska ländernas utbildningssystem 2

3 Förord Arbetsgruppen för skolevalueringsfrågor som tillsattes 1995 av Nordiska ministerrådet uppställde en plan med 6 samarbetsprojekt att genomföras under åren Projekten handlade om en samlad nordisk statistik, en jämförande studie av dimensioneringsstrategierna inom yrkesutbildningen, en nordisk konferens om evaluering av utbildningen, en jämförande undersökning av skolledarnas arbetsvillkor och ett nordiskt nätverk för utvärdering i skolorna. Den nordiska attitydundersökningen, vars resultat här publiceras är det avslutande projektet i denna serie. Intresset för en nordisk attitydundersökning uppstod på grund av att man hade genomfört genomgripande utbildningspolitiska förändringar i samtliga nordiska länder under början av 1990-talet. I detta läge uppstod ett intresse för att utreda hur avsikten med förändringarna uppfattats av allmänheten. Därtill önskade man utreda hur allmänheten och skolbarns föräldrarna bedömde skolan och värdesatte skolans arbete. I den allmänna debatten föreföll också förekomma skillnader mellan de nordiska länderna i förhållningssättet till skolan och frågan väcktes om dessa noteringar var enskilda avvikelser eller om det fanns faktiska skillnader i allmänhetens värdering av den offentliga skolan i de nordiska länderna. Det är med stort intresse och med stor tillfredsställelse vi nu betraktar resultaten av denna undersökning. Den variation mellan länderna som resultaten påvisar bör vara mål för en ingående analys av dels eventuella orsaker till de växlande resultaten, dels diskussion om själva genomförandet av studien, valda metoder och gjorda tolkningar. Det är vanligt att man utgår från att de nordiska länderna liknar varandra i mångt och mycket. Frågan är om likheterna överskuggat olikheterna. 3

4 Inledning Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för skolevaluering gav 1999 en projektgrupp med representanter från samtliga nordiska länder i uppdrag att genomföra en nordisk undersökning om attityder till skolan. Projektgruppen gjorde dessförinnan ett förarbete genom att kartlägga befintliga attitydundersökningar i de nordiska länderna, och man studerade även en tidigare internationell attitydundersökning där tre av länderna deltagit - OECD:s undersökning Projektgruppen föreslog en möjlig utformning av en samnordisk undersökning, vilken accepterades av evalueringsgruppen. Undersökningen genomfördes år I denna rapport redovisas resultaten från denna undersökning, vilken är den första undersökningen om befolkningens attityder till skolan som genomförts genom ett nordiskt samarbete. Syftet är att kunna jämföra människors inställning till skolfrågor i Norden, det vill säga att se likheter och olikheter i attityder mellan länderna och mellan olika grupper i länderna. Uppfattningen hos skolbarnsföräldrar och övrig befolkning tillmäts allt större betydelse som underlag för att bedöma måluppfyllelse och kvalitet. Undersökningens resultat ger myndigheterna i varje enskilt land betydelsefull information om befolkningens inställning till skolfrågor i hemlandet, samt ställer denna i ett nordiskt perspektiv. Vår avsikt är att undersökningsresultaten ska vara ett underlag för en skoldebatt där inte enbart politiker på olika nivåer deltar, utan även andra som på olika sätt berörs av skolan. Projektgruppen är medveten om att attitydundersökningar har sina begränsningar. De mäter inte objektiva förhållanden utan befolkningens upplevelser av dem. (Mer om detta i avsnittet Förklaringar). I rapporten redovisas resultaten deskriptivt och komparativt, och de tolkningar av resultaten som görs finns till största delen i sammanfattningen. Rapporten är avsedd för en allmän läsarkrets, men kan samtidigt - tillsammans med det samlade tabellunderlaget - bilda underlag för fortsatta studier, där bland annat jämförelser görs med länder utanför Norden. Undersökningen har varit ett gemensamt projekt, från förberedelser inför insamlingarna till rapportskrivande, även om själva insamlingarna har genomförts som separata studier i varje 4

5 Inledning land. Deltagarna i den projektgrupp som har arbetat med undersökningen har från Danmarks sida varit Jens Andersen och Henrik Tauber, Undervisningsministeriet, från Finlands sida Matti Kyrö och Kari Nyyssölä, Utbildningsstyrelsen, från Islands sida Sigrún Jónsdóttir och Margrét Harðardóttir, Menntamálaráðuneytið (Utbildningsdepartementet), från Norges sida Aase Gimnes och Öyvind Bjerkestrand, Kirke-, Utdannings- og Forskningsdepartementet samt Tulle Schjerven, Læringssenteret, och från Sveriges sida Camilla Fjellström, Annika Jonsson och Jenny Soukkan, Skolverket. Þorsteinn Helgason, lektor i historia på Islands Pedagogiska Universitet, är redaktör för rapporten. Länderna har delat upp ansvaret sinsemellan vad gäller resultatredovisningen av frågorna, där Danmark redovisar fråga 1 och 5, Finland fråga 2 och 6, Island fråga 3 och 4. Norge fråga 8 och 11 och Sverige fråga 9 och 10. Tabellunderlaget som ligger till grund för analyserna finns på Nordiska ministerrådets hemsida: 5

6 Sammanfattning Grundskolan och ungdomsutbildningen utgör viktiga inslag i den moderna människans liv - inte bara under de egna barn- och ungdomsåren utan också när man är förälder till barn som går eller har gått i skolan. Även andra vuxna berörs av skolan eftersom den är en samhällsangelägenhet ur olika aspekter - som till exempel förberedelse för arbetslivet, som bärare av kultur och grundläggande värderingar samt kostnadsfaktor. De flesta har förväntningar på skolan, en åsikt om hur den lyckas med sina uppgifter och synpunkter på hur skolan borde vara och utvecklas i framtiden. Dessa förväntningar, åsikter och meningar - kort sagt attityder - till skolan har vi försökt att ringa in med den föreliggande undersökningen. Vi har kallat den för skolbarometer, för att den ska registrera stämningar och befolkningens förhållande till skolan. Undersökningen ger inte hela bilden, men är ett viktigt underlag som kan tolkas och användas tillsammans med andra källor. Några resultat från undersökningen Ett urval av den totala befolkningen och skolbarnsföräldrarna i de nordiska länderna har tillfrågats om vad de anser om dagens skola. Fler kvinnor än män har svarat på frågorna i samtliga länder. I ett antal fall framkommer dessutom ett könsbundet mönster i svaren. Kvinnorna är i allmänhet mer positiva till skolans resultat, dessutom lägger kvinnor och män olika stor vikt vid ämnena. I svaren finns generellt en skillnad mellan attityderna hos föräldrar till elever i ungdomsutbildningen och grundskoleföräldrarna. Bland annat svarar föräldrar till elever i ungdomsutbildningen i större utsträckning vet inte på frågorna. Det är ingen enkel sak att förklara resultaten. Tolkningar kan göras utifrån flera olika perspektiv. Vi nöjer oss därför huvudsakligen med en deskriptiv och komparativ presentation av resultaten. Undersökningen kommer förhoppningsvis att bidra till en mer innehållsrik skoldebatt. 6

7 Sammanfattning En av skolans lagstadgade uppgifter är att undervisa i vissa kunskaps- och färdighetsämnen, och därför ombads både föräldrar och andra att tala om hur viktiga ämnena är och hur skolan lyckas ge kunskaper och färdigheter i olika ämnen. Att störst andelar ganska samstämmigt anser att modersmål, engelska och matematik (i denna ordning) är viktiga ämnen kanske inte förvånar. Samhällskunskap och de naturvetenskapliga ämnena betraktas också som viktiga. När det gäller övriga ämnen (idrott, musik, bild, andra språk med mera) är det ett antal, i storleksordningen procent, som inte tycker att det är så viktigt med bra kunskaper i dessa ämnen. Religionskunskap har en särställning med stor spridning i förhållningssättet hos respondenterna, både inom och mellan länderna. När frågan om hur skolan lyckas med undervisningen i olika ämnen ställs går åsikterna isär, men samtidigt syns ett tydligt mönster. Finländarna tycker i störst utsträckning, och svenskarna i minst, att skolan lyckas. Föräldrarna är över lag mer nöjda än den totala befolkningen, och mest markant är detta i Sverige. Utöver kunskapsmålen har skolan även andra mål, till exempel likvärdig utbildning till alla. Många frågor i undersökningen handlade om dessa mål. Tycker befolkningen att skolan lyckas uppfylla dem? Ett flertal tycker att skolan lyckas verka för jämställdhet mellan könen. Nästan lika många anser att skolan över lag ger goda kunskaper och färdigheter i olika ämnen, och att skolan lyckas uppmuntra elevernas förmåga att samarbeta med andra. Omkring hälften är nöjda med den förberedelse för fortsatta studier som skolan ger. Det finns dock andra mål som man tycker att skolan lyckas sämre med, till exempel att ge eleverna självförtroende samt uppmuntra deras nyfikenhet och deras förmåga att ta egna initiativ och att ta ställning i moraliska frågor. Mindre än hälften tycker att skolan lyckas med detta. Föräldrarna är mer nöjda än den totala befolkningen, vilket gäller de flesta frågorna. I denna undersökning är svenskarna oftast mest kritiska, medan finländarna och danskarna är mest tillfreds. Detta är dock inte utan undantag - befolkningen i Finland är minst benägen av alla de nordiska befolkningarna att tycka att skolan lyckas främja elevernas samarbetsförmåga, även om 60 procent av de finska föräldrarna förvisso anser att skolan lyckas med detta. I frågorna om skolans förmåga att utveckla elevernas självförtroende och förbereda för arbetsmarknaden ger befolkningen uttryck för en kritisk attityd i alla länderna. Med en övergripande fråga har vi försökt att fånga in en generell bedömning av skolan: Vilket förtroende har Du för grundskolan/ungdomsutbildningen i sin helhet? I genomsnitt svarade drygt hälften att de har ett stort förtroende för institutionerna. Föräldrarna i större utsträckning än den totala befolkningen samt finländarna mest av de enskilda länderna och svenskarna minst. En stor del är neutrala i frågan och högst en fjärdedel i något land har litet förtroende för skolan. 7

8 Nordisk skolbarometer Genom en grupp frågor försökte vi få grepp om vad befolkningen anser att de grundar sin uppfattning om skolan på. I Sverige och Norge menar majoriteten av befolkningen, 53 procent, att media och offentlig debatt har haft mycket eller ganska stor betydelse för deras uppfattning. I övriga länder är andelen mindre. Men det är inte bara medias inverkan som anses vara viktig för den egna uppfattningen; än viktigare är erfarenheterna från den egna skoltiden. Föräldrar anser dock att de egna barnens skolgång har allra störst betydelse för deras uppfattning om skolan. De ovan nämnda frågorna var av allmän karaktär och ställdes till befolkningarna i de olika länderna. Därutöver tillfrågades skolbarnsföräldrarna speciellt om förhållandena på deras eget barns skola. Är de nöjda med den skola de känner bäst till? Vissa saker tycker föräldrarna att skolan lyckas bra med, bland annat utvecklingssamtalen i grundskolan och hur skolan sköter sin informationsuppgift på i stort sett alla områden utom ett - hur resurserna används och fördelas. Där tycker omkring en tredjedel att skolan sköter uppgiften bra och lika många att den gör det dåligt. Islänningarna visar ett större missnöje med informationen på detta område än genomsnittet; 50 procent tycker att skolan sköter den dåligt. När det gäller den fysiska och sociala miljön samt storleken på klasserna tycker i genomsnitt över hälften av föräldrarna i Norden att förhållandena är bra. Här finns det samtidigt avvikelser. Danskarna skiljer sig från övriga genom att en tredjedel av grundskoleföräldrarna tycker att den fysiska skolmiljön, såsom lokaler och skolgård, är dålig. På Island och i Sverige tycker något mindre än hälften att den sociala skolmiljön på lektioner och raster är bra, medan en avsevärt större andel tycker så i de andra länderna. Uppfattningen om storleken på klasserna är däremot mycket lika mellan föräldrar i alla länder - knappt hälften i Sverige och på Island och drygt hälften i övriga länder tycker att klasstorleken är bra. I Danmark och Finland är det drygt hälften av föräldrarna som tycker att möjligheterna för barnet att få extra hjälp och stöd är bra, medan procenttalen för övriga länder är mellan 32 och 38 procent. I ljuset av ovanstående kan man tycka att skolan inte klarar sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt vad gäller vissa områden. Men tycker man att skolan behöver mer resurser? Föräldrarna ombads att värdera om resurserna var tillräckliga på ett antal områden vad gäller sitt barns skola. Svarsalternativen var enkla och avgörande - tillräckliga eller inte tillräckliga. Här är skillnaderna mellan länderna ovanligt stora. Bara på två områden kan det hävdas att länderna är någorlunda samstämmiga - att antalet undervisningstimmar är tillräckligt och att resurserna till aktiviteter utanför skolan inte är tillräckliga (Danmark avviker vad gäller det sistnämnda). Svenskarna är mest missnöjda med antalet lärare, danskarna och norrmännen med underhållet av skolbyggnaderna samt norrmännen med resurser till IT-utrustning och 8

9 Sammanfattning datorer. Islänningar och finländare tycker i avsevärt högre grad än andra att resurserna till läroböcker, IT-utrustning och övrigt undervisningsmaterial är tillräckliga. Resurser är i sig ingen garanti för en bra skola, och vissa förändringar kräver heller inte stora finansiella resurser. Men vilka förändringar vill föräldrarna se på sitt barns skola? Det visar sig att flertalet föräldrar tycker att det är bra som det är på ett antal områden, bland annat när det gäller antalet prov och omfattningen av läxor. Omkring hälften är nöjda med elevernas, lärarnas och föräldrarnas inflytande i skolan, resten vill i större grad se en ökning än en minskning av inflytandet. Det största ökningen vill föräldrarna se när det gäller användning av datorer i undervisningen och kontakter med verksamheter utanför skolan, därnäst kommer en önskan om att öka det internationella samarbetet. Samstämmigheten mellan länderna i åsikterna om förändringar i skolan är relativt stor. Något land urskiljer sig i vissa avseenden - islänningarna vill mest av alla se en ökning när det gäller elevernas arbete med att själva ta reda på saker och ansvara för sin inlärning samt när det gäller att utveckla elevernas förmåga att arbeta i grupp, medan svenskar och danskar i störst grad är nöjda med dessa saker som de är nu. På många områden går det att urskilja en relativ samstämmighet kring frågor som speglar samma innehåll ur olika aspekter. Till exempel är man i Danmark mest missnöjd med den fysiska miljön i grundskolan, och man vill också i störst utsträckning se mer resurser till underhåll av skolbyggnaderna. Däremot känner föräldrarna i Danmark ett något mindre behov än föräldrar i de andra länderna av en ökning när det gäller kontakter med verksamheter utanför skolan (även om 60 procent vill se en ökning). Detta sammanfaller med att danskarna i mindre grad tycker att resurserna inte är tillräckliga för aktiviteter utanför skolan. Samma överensstämmelse ser man i de två frågor som behandlar elevernas möjligheter att få särskilt stöd när de har svårigheter. Här bedömer befolkningen och föräldrarna i Danmark och Finland i högre grad än i de andra länderna att skolan lyckas i allmänhet och att möjligheterna är stora på det egna barnets skola. Skillnader mellan länderna De nordiska länderna har liknande attityder till många frågor, men alla länder utmärker sig samtidigt på något område, där de har en egen profil. Några exempel nedan illustrerar detta. Danskarna är i ett flertal fall rätt nöjda med skolan. Den fysiska grundskolemiljön får dock sämst betyg i Norden, och även underhållet av skolbyggnaderna. I några skolämnen tycker den danska befolkningen mest i Norden att skolan inte lyckas ge kunskaper och färdigheter. Danskarna utmärker sig också med att ha ett mycket större förtroende för fristående skolor som ett alternativ till de offentliga. 9

10 Nordisk skolbarometer Allmänt sett har finländarna en positiv uppfattning om den finländska utbildningen och undervisningen. De är speciellt nöjda med hur skolan lyckas ge deras barn och ungdomar kunskaper och färdigheter i olika skolämnen. De är inte ense med andra nordbor om att skolans kunskapskrav skulle vara för låga. Historia är det skolämne som finländarna anser vara mindre viktigt än de andra nordborna. Läraryrket har fortfarande hög status i Finland, vilket den aktuella allmänna finländska debatten som betonar lärarnas ansvar och arbetets samhälleliga betydelse, förstärker i attitydmätningen. (Debatten har också gällt att det blir brist på behöriga lärare i Finland, när de stora åldersklasserna går i pension.) Islänningarna vill mer än andra att skolan bör ha ett större ansvar för elevernas personliga och sociala utveckling än nu, och de vill mer än andra öka elevernas arbete med att själva ta reda på saker och utveckla förmågan att arbeta i grupp. De vill styrka den internationella dimensionen i lika hög grad som finländarna. De isländska föräldrarna är på flera områden mest nöjda av alla med resurserna till deras barns skola. Norrmännens attityder ligger ofta nära det nordiska genomsnittet, men avvikelser finns. När de tillfrågades om resurserna till IT-utrustning och datorer samt övrigt undervisningsmaterial var tillräckliga visade de störst missnöje av alla. Norrmännen är, liksom islänningarna, mest intresserade av en ökad användning av datorer i undervisningen, men de tvivlar på om skolan kan uppmuntra eleverna till nyfikenhet och till att ta egna initiativ. I Norge uppfattas andra språk (avser inte engelska) som mindre viktiga än i de övriga nordiska länderna. Norrmännen är däremot mer positiva till hur skolan lyckas att förmedla grundläggande värden och traditioner. De vill ha mer samordning mellan undervisningsämnena och ett ökat elevinflytande. De är nöjda med skolans information till hemmet, speciellt med hänsyn till målen för verksamheten och hur barnet fungerar socialt på skolan. Svenskarna är mer kritiska till sin skola än de andra nordiska befolkningarna. Svenskarna har lägst förtroende för skolan som institution och tycker att skolan i minst utsträckning lyckas med undervisningen i de olika skolämnena. Undersökningen visar även att svenskarna i större utsträckning än övriga befolkningar i Norden tycker att det är för mycket nytt och för stora förändringar i skolan. Detta kan troligtvis förklaras av de stora reformer som genomförts i den svenska grund- och gymnasieskolan under 1990-talet. På frågan om vad man grundar sin uppfattning om skolan på svarade svenskarna (samt norrmännen) i något större utsträckning än övriga att man grundar den på media och offentlig debatt. Skolan debatteras ofta och ganska kritiskt i svenska medier. 10

11 Yhteenveto Koulu vaikuttaa olennaisesti modernin ihmisen elämään, ei vain hänen omassa lapsuudessaan ja nuoruudessaan, vaan myös koulua käyvien tai koulun käyneiden lasten vanhempana. Koulu koskettaa myös muita aikuisia, koska se on yhteiskunnallinen tekijä monesta näkökulmasta - kuten esimerkiksi työelämään valmistajana, kulttuurin ja perustavien arvojen siirtäjänä ja kustannustekijänä. Useimmilla on odotuksia koulun suhteen, mielipide siitä, miten koulu onnistuu tehtävissään ja näkemyksiä siitä, minkälainen koulun tulisi olla ja miten sitä pitäisi kehittää. Näitä odotuksia, mielipiteitä ja käsityksiä - lyhyesti sanottuna asenteita - koulun suhteen on yritetty kartoittaa tässä tutkimuksessa. Kutsumme tutkimusta koulubarometriksi, koska sillä halutaan mitata mielipideilmastoa ja suuren yleisön asenteita koulutuksen suhteen. Tutkimus ei anna koko kuvaa, mutta muodostaa tärkeän perustan, jota voidaan tulkita ja käyttää yhdessä muiden tietojen kanssa. Joitakin tutkimuksen tuloksia Pohjoismaiden väestöistä ja koululaisten vanhemmista poimitulta otokselta kysyttiin heidän mielipiteitään tämän päivän koulusta. Kaikissa maissa naiset vastasivat miehiä useammin kysymyksiin. Osassa vastauksista näkyy sukupuolisidonnaisuus. Naiset suhtautuvat yleisesti ottaen positiivisemmin koulun tuloksiin, ja naiset ja miehet painottavat eri tavoin oppiaineita. Vastauksissa on eroja nuorisoasteen ja peruskoululasten vanhempien välillä. Nuorisoasteen opiskelijoiden vanhemmat valitsevat muun muassa muita useammin vaihtoehdon en tiedä. Tulosten selittäminen ei ole yksinkertaista. Tulkintoja voi tehdä monesta eri näkökulmasta. Siksi tässä tutkimuksessa keskitytään pääasiassa tulosten kuvailevaan ja vertailevaan esittelyyn. Tutkimuksen toivotaan edistävän syvällisempää koulukeskustelua. Yksi koulun lakisääteisistä tehtävistä on opettaa tieto- ja taitoaineita. Vastaajilta, sekä vanhemmilta että muulta väestöltä, kysyttiin mielipidettä oppiaineiden tärkeydestä ja siitä, kuinka koulu onnistuu näiden aineiden opetuksessa. 11

12 Nordisk skolbarometer Se, että enemmistö pitää äidinkieltä, englantia ja matematiikkaa (tässä järjestyksessä) tärkeinä, ei ehkä yllätä. Myös yhteiskunnallisia ja luonnontieteellisiä aineita pidetään tärkeinä. Muita aineita (liikunta, musiikki, kuvaamataide, muut kielet jne.) prosenttia ei pidä kovin tärkeinä oppiaineina. Uskonnon opetus eroaa muista oppiaineista siinä, että mielipiteet jakautuvat voimakkaasti sekä maiden sisällä että maiden välillä. Kysyttäessä koulun onnistumista näiden oppiaineiden opetuksessa mielipiteet menevät ristiin enemmän, mutta samanaikaisesti on havaittavissa selvää johdonmukaisuutta. Suomalaiset ovat useimmiten sitä mieltä, että koulu onnistuu eri oppiaineiden opetuksessa ja ruotsalaiset taas harvimmin. Vanhemmat ovat yleisesti ottaen tyytyväisempiä kuin suuri yleisö, selvin ero on Ruotsissa. Tietotavoitteiden lisäksi koululla on myös muita tavoitteita, esimerkiksi tasa-arvoiset koulutusmahdollisuudet kaikille. Monet tutkimuksen kysymykset käsittelivät näitä tavoitteita. Onko kansalaisten mielestä koulu onnistunut täyttämään ne tavoitteet? Enemmistö on sitä mieltä, että koulu onnistuu edistämään tasa-arvoa sukupuolten välillä. Melkein yhtä moni on sitä mieltä, että koulu antaa yleisesti ottaen hyviä tietoja ja valmiuksia eri oppiaineissa ja, että se onnistuu kannustamaan oppilaita yhteistyöhön. Noin puolet on tyytyväisiä siihen, miten koulu valmistaa jatko-opintoihin. On kuitenkin muita tavoitteita, joissa koulun katsotaan onnistuvan huonommin. Tällaisia tavoitteita ovat esimerkiksi lisätä oppilaiden itseluottamusta ja heidän uteliaisuuttaan sekä kehittää heidän kykyään omaaloitteisuuteen ja ottamaan kantaa moraalisiin kysymyksiin. Alle puolet Pohjolan väestöstä on sitä mieltä, että koulu onnistuu näissä tavoitteissa. Vanhemmat ovat tyytyväisempiä kuin väestö yleensä - tämä pätee useimmissa kysymyksissä. Tavallisesti ruotsalaiset ovat kriittisimpiä, kun taas suomalaiset ja tanskalaiset tyytyväisimpiä. Ei kuitenkaan poikkeuksetta. Suomessa on Pohjolan pienin osuus niitä, joiden mielestä koulu onnistuu kehittämään oppilaiden yhteistyötaitoja, vaikka Suomessakin 60 prosenttia vanhemmista toki on sitä mieltä, että koulu onnistuu tässä tehtävässä. Itseluottamusta ja työmarkkinoille valmentamista koskevissa kysymyksissä kaikkien maiden väestöt esittävät kriittisimpiä asenteita. Seuraavalla yleisluonteisella kysymyksellä tiedusteltiin vastaajien kokonaisarviota koulusta: Minkälainen luottamus teillä on kouluun? Runsas puolet kaikista pohjoismaalaisista ilmoitti luottavansa kouluun. Koululaisten vanhemmat olivat luottavaisempia kuin väestö yleensä. Maiden välisessä tarkastelussa suomalaiset luottavat kouluun eniten ja ruotsalaiset vähiten. Suuren osan asenteet ovat neutraaleja ja missään maassa vähäisen luottamuksen omaavien joukko ei ole neljäsosaa suurempi. 12

13 Yhteenveto Mihin tietolähteisiin vastaajat nojaavat, kun he muodostavat käsityksensä koulusta? Tätä tiedusteltiin kyselyn yhdessä osiossa. Ruotsissa ja Norjassa enemmistö väestöstä, 53 prosenttia, ilmoittaa, että medialla ja julkisella keskustelulle on ollut hyvin suuri tai melko suuri merkitys heidän mielipiteenmuodostukselleen. Muissa maissa osuus on pienempi. Median vaikutus ei kuitenkaan ole ainoa, joka on tärkeä omaa käsitystä muodostettaessa; vielä tärkeämmän tietolähteen muodostavat kokemukset omalta kouluajalta. Koululaisten vanhemmille kuitenkin omien lasten koulunkäynti vaikuttaa kaikkein eniten käsityksiin koulusta. Yllä mainitut kysymykset olivat luonteeltaan yleisiä ja ne esitettiin maiden koko väestölle. Sen lisäksi kysyttiin koululaisten vanhemmilta erityisesti heidän omien lastensa koulujen olosuhteista. Ovatko he tyytyväisiä kouluun, jonka he tuntevat parhaiten? Vanhempien mielestä joissakin asioissa koulu onnistuu hyvin. Sellaisia ovat peruskoulun kehittämiskeskustelut, keskustelut oppilaiden vanhempien kanssa ja koulun tapa hoitaa tiedotustehtävänsä lähes kaikilla alueilla - paitsi tiedottamisessa voimavarojen suuntaamisesta ja jakamisesta. Viime mainitun tehtävän koulu hoitaa kolmasosan mielestä hyvin ja yhtä moni on sitä mieltä, että se hoitaa sen huonosti. Islantilaiset ovat muita tyytymättömämpiä tiedotukseen tällä alueella, 50 prosenttia katsoo koulun hoitavan sen huonosti. Kysyttäessä koulun fyysisestä ja sosiaalisesta ympäristöstä ja luokkien koosta yli puolet Pohjolan koululaisten vanhemmista pitää olosuhteita hyvinä. Tanskalaiset eroavat muista pohjoismaalaisista siinä, että kolmasosa peruskoululaisten vanhemmista pitää fyysistä ympäristöä, kuten luokkatiloja ja koulupihaa huonona. Islannissa ja Ruotsissa hiukan alle puolet pitää kouluympäristöä hyvänä, kun taas muissa maissa olennaisesti suurempi osa on tätä mieltä. Sama piirre toistuu kysyttäessä mielipidettä luokan/opetusryhmän koosta. Vain Tanskassa ja Suomessa hiukan yli puolet vanhemmista on sitä mieltä, että lapsen mahdollisuudet saada erityistä tukea ovat hyvät, kun muissa maissa osuus on prosenttia. Edellä olevan perusteella voi olla sitä mieltä, että koulu ei onnistu joissakin tehtävissään tyydyttävällä tavalla. Ollaanko siis sitä mieltä, että koulu tarvitsee enemmän voimavaroja? Vanhempia pyydettiin arvioimaan, ovatko voimavarat riittävät oman lapsen koulussa. Vastausvaihtoehdot olivat yksinkertaisia - riittävät tai riittämättömät. Tässä kohdin maat eroavat toisistaan epätavallisen paljon. Vain kahdella alueella voidaan maiden katsoa olevan jokseenkin samanlaisia - siinä, että oppituntien määrä on riittävä ja, että voimavaroja koulun ulkopuoliseen toimintaan on riittämättömästi (viime mainitun kohdalla Tanska eroaa muista). Ruotsalaiset ovat tyytymättömimpiä opettajien määrään, tanskalaiset ja norjalaiset koulurakennusten kunnossa pitoon, norjalaiset ATK-laitteisiin ja tietokoneisiin 13

14 Nordisk skolbarometer suunnattujen voimavarojen määrään. Islantilaiset ja suomalaiset ovat olennaisesti muita useammin sitä mieltä, että voimavarat oppikirjoihin, ATK-varustukseen ja muuhun opetusmateriaaliin ovat riittävät. Voimavarat sinänsä eivät ole riittävä takuu sille, että koulu olisi hyvä ja tietyt muutokset eivät edes vaadi suurta taloudellista panostusta. Minkälaisia muutoksia vanhemmat siis haluavat lapsensa kouluun? Näyttää olevan niin, että useilla alueilla, muun muassa koskien kokeiden määrää ja läksyjen laajuutta, enemmistö pitää asioiden nykytilaa hyvänä. Noin puolet on tyytyväisiä oppilaiden, opettajien ja vanhempien vaikutusmahdollisuuksiin koulussa, lopuista suurempi osa haluaa lisäystä kuin vähennystä vaikutusmahdollisuuksiin. Eniten lisäystä vanhemmat haluavat tietokoneiden käyttöön opetuksessa ja yhteydenpitoon koulun ulkopuoliseen yhteiskuntaan sekä seuraavaksi eniten kansainvälisyyteen. Maat ovat suhteellisen samanlaisia suhtautumisessa muutoksiin koulussa. Jotkut maat eroavat kuitenkin tiettyjen tekijöiden suhteen - islantilaiset haluavat eniten lisäystä oppilaiden itsenäiseen työskentelyyn ja omasta oppimisesta vastaamiseen sekä myös oppilaiden ryhmätyötaitojen kehittämiseen, kun taas ruotsalaiset ja tanskalaiset ovat useimmiten tyytyväisiä näihin asioihin sellaisina kuin ne ovat nyt. Monilla alueilla on havaittavissa johdonmukaisuutta tarkasteltaessa kysymyksiä, jotka koskevat samaa sisältöä eri näkökulmista. Esimerkiksi tanskalaiset ovat tyytymättömimpiä peruskoulun fyysiseen miljööseen ja he haluavat eniten käyttää resursseja koulurakennusten hoitoon. Sitä vastoin tanskalaiset vanhemmat tuntevat muiden maiden vanhempiin verrattuna vähemmän tarvetta lisätä koulun yhteyksiä sen ulkopuoliseen toimintaan (vaikka 60 % haluaakin lisätä yhteyksiä). Tämä on yhtenevää sen kanssa, että tanskalaiset ovat harvemmin kuin muut sitä mieltä, että resurssit koulujen ulkopuoliseen toimintaan eivät ole riittävät. Sama yhdenmukaisuus näkyy kahdessa kysymyksessä, jotka käsittelevät oppilaan mahdollisuuksia saada erityistä tukea, kun hänellä on vaikeuksia. Tanskalaiset ja suomalaiset ovat muita vahvemmin sitä mieltä, että koulu onnistuu antamaan tukea ja, että mahdollisuudet erityisen tuen saantiin ovat hyvät oman lapsen koulussa. Eroja maiden välillä Pohjoismaiden kansalaisilla on samanlaisia näkemyksiä moneen kysymykseen. Toisaalta kaikki maat erottuvat toisistaan joidenkin kysymysten osalta. Kullakin maalla on oma vastausprofiilinsa. Seuraavassa muutamia esimerkkejä: Tanskalaiset ovat useimmissa tapauksissa melko tyytyväisiä kouluihinsa. Peruskoulujen fyysinen ympäristö saa kuitenkin tanskalaisilta huonoimman todistuksen. Joidenkin 14

15 Yhteenveto kouluaineiden osalta tanskalaiset ovat myös kaikkein eniten sitä mieltä, että koulu ei ole onnistunut antamaan riittäviä taitoja ja valmiuksia. Lisäksi tanskalaiset erottuvat siten, että heillä on muita pohjoismaalaisia suurempi luottamus yksityiskouluihin julkisten koulujen vaihtoehtona. Yleisesti ottaen suomalaisilla on myönteinen kuva maansa koulutuksesta ja opetuksesta. He ovat erityisen tyytyväisiä siihen, että koulu on onnistunut antamaan hyvät tiedolliset perusvalmiudet eri oppiaineissa. Suomalaiset eivät myöskään ole muiden pohjoismaalaisten kanssa samaa mieltä siitä, että koulujen tiedollinen vaatimustaso olisi liian matala. Yksittäisistä oppiaineista erottuu historia, jonka merkitystä suomalaiset eivät pidä niin tärkeänä kuin muut pohjoismaalaiset. Opettajan ammatin arvostus on Suomessa edelleen melko korkealla verrattuna muihin Pohjoismaihin. Tulosta vahvistaa viime aikoina käyty julkinen keskustelu, jossa on korostettu opettajan työn vastuullisuutta ja yhteiskunnallista merkitystä. (Keskustelu on kosketellut myös sitä, että suurten opettajaikäluokkien eläkkeelle siirtyminen aiheuttaa pätevien opettajien pulaa lähitulevaisuudessa.) Islantilaiset ovat muita enemmän sitä mieltä, että koulun pitäisi ottaa suurempi vastuu oppilaiden henkilökohtaisesta ja sosiaalisesta kehittymisestä. He ovat myös muihin pohjoismaalaisiin verrattuna enemmän sitä mieltä, että oppilaiden itsenäistä työskentelyä asioiden selville ottamiseksi sekä kykyä työskennellä ryhmissä pitäisi lisätä. Kansainvälistä ulottuvuutta islantilaiset painottavat yhtä paljon kuin suomalaisetkin. Islantilaiset vanhemmat ovat usein kaikkein tyytyväisimpiä koulujen resursointikysymyksissä. Norjalaisten asenteet sijoittuvat useimmin lähelle keskiarvoa, mutta poikkeuksiakin toki löytyy. Kun vastaajilta kysyttiin tietoteknisten varustusten ja tietokoneiden sekä muun opetusmateriaalin resursoinnin riittävyyttä, niin norjalaiset ovat kaikkein vähiten tyytyväisiä Sitä vastoin norjalaiset luottavat muita enemmän siihen, että koulu kykenee välittämään yhteiskunnan perusarvoja ja traditioita. Lisäksi norjalaiset toivovat, että yhteistyötä eri oppiaineiden välillä tiivistetään ja, että oppilaiden vaikutusvaltaa lisätään. Norjalaiset ovat tyytyväisiä koulun tapaan tiedottaa toiminnastaan, erityisesti koskien koulun asettamia tavoitteita ja sitä, miten lapsi on menestynyt sosiaalisesti koulussa. Tutkimus osoittaa että ruotsalaiset suhtautuvat muita pohjoismaalaisia kriittisemmin kouluun. Ruotsalaiset luottavat vähiten kouluun instituutiona ja he luottavat siihen, että koulu on onnistunut eri kouluaineiden opetuksessa. Ruotsalaiset ovat myös muita enemmän sitä mieltä, että koulussa on liian paljon uutta ja liian suuria muutoksia. Tätä voidaan osaltaan selittää 1990-luvun mittavilla peruskoulun ja lukiokoulun uudistuksilla. Ruotsalaiset (samoin kuin norjalaiset) tukeutuvat keskimääräistä enemmän median ja julkisen keskustelun kautta saatuun tietoon koulukuvan muodostamisessa. Koulusta keskustellaan usein ja melko kriittisesti ruotsalaisessa mediassa. 15

16 Samantekt Grunn- og framhaldsskólaárin eru mikilvæg í lífi nútímafólks - ekki einungis meðan þessi ár eru að líða, heldur einnig þegar fólk er komið á fullorðinsár og á eða hefur átt börn í skóla. Skólar koma þeim einnig við sem ekki eiga börn því skólar eru mikilvægt samfélagsmál, bæði sem undirbúningur undir þátttöku í atvinnulífi, sem miðill menntunar og grunngilda og vegna þess að þeir eru stór útgjaldaliður hjá hinu opinbera. Flestir hafa væntingar til skólanna og skoðanir á því hvernig þeir hafa staðið sig, hvernig þeir eiga að vera og hvernig þeir eiga að þróast. Tilgangur könnunarinnar er að fá yfirlit yfir þessar væntingar og skoðanir, þ.e. viðhorf til skólanna. Við höfum nefnt könnunina skolbarometer (skólaloftvog) því henni er ætlað að sýna afstöðu almennings til skóla. Könnunin gefur ekki heildarmynd en hún er mikilvægur grunnur sem hægt er að túlka og nota ásamt öðrum gögnum. Nokkrar niðurstöður könnunarinnar Úrtak var tekið meðal almennings og foreldra skólabarna á Norðurlöndum og spurt um skoðanir þeirra á skólum. Í öllum löndunum svöruðu fleiri konur en karlar. Auk þess kom í vissum tilvikum fram ákveðinn munur milli kynja í svörum. Konur eru yfirleitt ánægðari með árangur í skólunum en auk þess er áherslumunur milli kynja gagnvart námsgreinum. Í svörunum kemur fram greinilegur afstöðumunur milli foreldra nemenda í framhalds- og grunnskólum. Sem dæmi um þetta má nefna að foreldrar unglinga í framhaldsskólum merkja oftar við svarmöguleikann veit ekki. Ekki er auðvelt að gera grein fyrir niðurstöðunum. Hægt er að túlka svörin út frá mörgum mismunandi sjónarhornum. Þess vegna eru yfirleitt settar fram lýsingar á niðurstöðum og þær bornar saman. Þess er vænst að könnunin leiði til innihaldsríkari umræðu um skólamál. Eitt af lögboðnum markmiðum skólastarfs er að efla kunnáttu og færni í tilteknum námsgreinum. Því voru foreldrar og aðrir sem spurðir voru beðnir að meta mikilvægi námsgreina og hvernig skólum hefði tekist að miðla kunnáttu og færni í þeim. 16

17 Samantekt Eins og við er að búast líta flestir svo á að móðurmál, enska og stærðfræði (í þessari röð) séu mikilvægar námsgreinar. Samfélagsgreinar og náttúruvísindi eru einnig álitnar mikilvægar greinar. Í ljós kemur að nokkur fjöldi, 10-25% allra aðspurðra, lítur svo á að góð kunnátta og færni skipti ekki svo miklu máli í öðrum námsgreinum (íþróttum, tónmennt, myndmennt, öðrum tungumálum o.fl.). Kristinfræði og trúarbragðafræði hafa sérstöðu vegna þess að dreifing viðhorfa til hennar er mjög mikil meðal svarenda, bæði innan landa og milli þeirra. Þegar spurt er hvernig til hefur tekist í skólunum með kennslu námsgreina fást mjög mismunandi svör, en jafnframt kemur fram greinilegt mynstur. Finnar eru ánægðastir með frammistöðu skólanna en Svíar óánægðastir. Foreldrar eru allstaðar ánægðari en almenningur í heild og er það mest áberandi í Svíþjóð. Auk kröfunnar um að skólar miðli þekkingu eru þeim sett ýmis önnur markmið, m.a. að þeir veiti öllum jafngóða menntun. Margar spurningar í könnuninni lutu að þessum atriðum. Finnst íbúum landanna að skólunum hafi tekist að uppfylla þessar kröfur? Flestir eru á þeirri skoðun að skólum gangi vel að vinna að jafnrétti kynja. Næstum jafnmargir álíta að skólar veiti yfirleitt góða kunnáttu og færni í námsgreinum og að þeim hafi tekist að efla færni nemenda í að vinna með öðrum. Um það bil helmingur svarenda er ánægður með það hvernig skólarnir búa nemendur undir framhaldsnám. Hins vegar eru svarendur á því að skólum hafi ekki gengið eins vel að uppfylla ýmis önnur markmið, til dæmis að auka sjálfstraust nemenda, vekja forvitni þeirra og hjálpa þeim við að taka frumkvæði og móta afstöðu í siðferðilegum málum. Minna en helmingur svarenda álítur að skólum hafi heppnast þetta. Í flestum spurningum kemur í ljós að foreldrar eru ánægðari en almenningur í heild. Í þessari könnun eru Svíar yfirleitt óánægðastir en Finnar og Danir ánægðastir. Þó eru undantekningar frá þessu - af Norðurlandaþjóðunum eru Finnar síst á þeirri skoðun að skólum hafi tekist að efla samstarfshæfni nemenda. Þó eru 60% finnskra foreldra á því að skólunum hafi tekist það. Hjá öllum löndunum kemur í ljós gagnrýni þegar spurt er um hæfni skóla til að efla sjálfstraust nemenda og búa þá undir að fara út á vinnumarkaðinn. Við höfum reynt að fá fram almennt mat á skólunum með einni víðtækri spurningu:,,hve mikið traust berð þú til grunnskólans/framhaldsskólans í heild? Að jafnaði svaraði u.þ.b. helmingur að hann/hún treysti skólunum vel að þessu leyti. Foreldrar voru ánægðari en almenningur, Finnar voru ánægðasta þjóðin en Svíar sú óánægðasta. Margir tóku ekki afstöðu og í engu landanna bar minna en fjórðungur lítið traust til skólans. Við reyndum með sérstökum flokki spurninga að greina á hverju íbúar landanna álíta að skoðanir þeirra á skólunum byggist. Í Svíþjóð og Noregi álítur meirihluti, 53 af hundraði, að fjölmiðlar og umræður á opinberum vettvangi hafi haft mikil eða mjög mikil áhrif á skoðanir þeirra. Í hinum löndunum voru færri á þeirri skoðun. 17

18 Nordisk skolbarometer En það er fleira en áhrif fjölmiðla sem fólk álítur að skoðanir þess byggist á; eigin skólaganga hefur þar enn meira vægi. Foreldrar álíta samt sem áður að skólaganga barna þeirra hafi haft langmest áhrif á skoðanir þeirra á skólum. Ofangreindar spurningar voru almenns eðlis og voru lagðar fyrir almenning í öllum löndunum. Auk þess voru foreldrar barna í grunn- og framhaldsskólum spurðir sérstaklega um ástandið í skólum barna þeirra. Eru þeir ánægðir með þann skóla sem þeir þekkja best? Foreldrum finnst að skólum takist vel upp með ákveðin atriði, meðal annars með foreldraviðtöl í grunnskólum og miðlun upplýsinga um flest atriði, fyrir utan eitt - hvernig fjármagn er notað og því er skipt. Í því tilfelli er um þriðjungur á því að skólar standi sig vel hvað þetta varðar og jafnmargir álíta að þeir standi sig illa. Íslendingar eru óánægðari en hinar þjóðirnar með þetta atriði, 50% þeirra segja að skólarnir standi sig illa að þessu leyti. Að jafnaði lítur meira en helmingur allra foreldra á Norðurlöndum svo á að ástandið sé gott hvað snertir fjölda nemenda í bekk, umhverfi skóla og félagslegt umhverfi. Á þessu eru þó undantekningar. Danir greina sig frá hinum þjóðunum vegna þess að þriðjungur foreldra barna í dönskum grunnskólum telur að umhverfinu, bæði í skólunum og á skólalóðum, sé ábótavant. Á Íslandi og í Svíþjóð telur minna en helmingur að félagslegt umhverfi, bæði í kennslustundum og frímínútum, sé gott. Í hinum löndunum eru mun fleiri á þeirri skoðun. Afstaða til fjölda nemenda í bekk er svipuð í öllum löndunum á Íslandi og í Svíþjóð er tæplega helmingur á þeirri skoðun að ástandið sé gott, tæplega helmingur í hinum löndunum. Það er ennfremur aðeins í Danmörku og Finnlandi sem rúmlega helmingur foreldra álítur að möguleikar barna á viðbótarstuðningi og -hjálp séu góðir. Í hinum löndunum eru tölurnar af hundraði. Í ljósi þessa mætti líta svo á að skólarnir standi sig ekki á vissum sviðum. En þá er spurningin hvort menn álíta að skólarnir þurfi meiri fjármuni. Foreldrar voru beðnir að meta hvort fjárframlög væru nógu mikil til ýmissa þátta í skóla barna þeirra. Svarmöguleikarnir voru einfaldir og afdráttarlausir - fullnægjandi eða ekki fullnægjandi. Mismunur svara var óvenjumikill eftir löndum. Einungis á tveimur sviðum má segja að löndin séu nokkurn veginn sammála, þ.e. að kennslustundir séu nógu margar og að framlög til starfsemi utan skóla séu ekki fullnægjandi. (Danmörk greinir sig frá hinum löndunum hvað snertir hið síðastnefnda.) Svíar eru óánægðastir með fjölda kennara, Danir og Norðmenn með viðhald skólabygginga og Norðmenn með framlög til tölvukaupa og hugbúnaðar. Íslendingar og Finnar eru miklu meira á þeirri skoðun en hinar þjóðirnar að framlög til námsbóka, tölvubúnaðar og annarra námsgagna séu fullnægjandi. Fjárframlög eru í sjálfu sér engin trygging fyrir traustu skólastarfi og ekki eru allar breytingar kostnaðarsamar. En hvaða breytingar vilja foreldrar að verði á skólum barna þeirra? 18

19 Samantekt Í ljós kemur að flestir foreldrar álíta að ástandið sé ágætt á mörgum sviðum, m.a. hvað snertir fjölda prófa og heimavinnu. Um helmingur er ánægður með áhrif nemenda, kennara og foreldra á skólastarfið, hinir vilja að áhrifin aukist en minnki ekki. Foreldrar vilja aukna tölvunotkun í kennslu og aukin tengsl við ýmsa starfsemi utan skólans. Þar á eftir kemur áhersla á að alþjóðlegt samstarf verði aukið. Samræmið milli landanna í viðhorfum til breytinga í skólastarfinu er tiltölulega mikið. Hjá sumum löndum eru frávik í vissum atriðum - Íslendingar hafa meiri áhuga en hinar þjóðirnar á að meira verði um að nemendum sé gert að afla sér upplýsinga sjálfir og bera ábyrgð á eigin námi, svo og að efld sé færni þeirra til samvinnu. Hins vegar eru Danir og Svíar ánægðastir allra þjóða með núverandi ástand þessara þátta. Á mörgum sviðum kemur í ljós tiltölulega mikið samræmi hvað varðar spurningar er sýna sama efnið frá ýmsum hliðum. Dæmi: Í Danmörku er óánægja mest með umhverfi í grunnskólum og þar er einnig mest áhersla lögð á meiri framlög til viðhalds skólabygginga. Jafnframt sjá danskir foreldrar minni þörf en foreldrar í hinum löndunum til að auka tengsl við starfsemi utan skóla. Þetta er í samræmi við að Dönum finnst frekar en hinum þjóðunum að framlög til starfsemi utan skólanna séu fullnægjandi. Sams konar samræmi kemur einnig í ljós þegar litið er á möguleika nemenda á sérstökum stuðningi þegar þeir eiga í erfiðleikum, bæði almennt og í skóla barnsins. Hvað varðar stuðning við nemendur eru foreldrar í Danmörku og Finnlandi frekar á þeirri skoðun en foreldrar í hinum löndunum að skólum takist yfirleitt vel upp hvað þetta varðar og að möguleikar á stuðningi séu góðir í skóla barna þeirra. Mismunur milli landa Viðhorf eru svipuð á öllum Norðurlöndunum til margra hluta, en hvert þeirra greinir sig samt frá hinum á einhverju sviði þar sem það hefur sérstöðu. Nokkur dæmi varpa ljósi á þetta. Danir eru flestir tiltölulega ánægðir með skólana. Samt fær umhverfi skólanna lægri einkunn hjá þeim en hjá hinum þjóðunum. Sama á við um viðhald skólabygginga. Hvað sumar námsgreinar varðar eru Danir almennt meira á þeirri skoðun en hinar Norðurlandaþjóðirnar að skólum hafi mistekist að miðla nauðsynlegri þekkingu og færni. Danir skera sig einnig úr að því leyti að þeir bera meira traust en hinar þjóðirnar til einkaskóla sem valkosts í stað skóla á vegum hins opinbera. Almennt séð eru Finnar jákvæðir gagnvart finnska skólakerfinu og kennslunni. Þeir eru sérstaklega ánægðir með hvernig skólum tekst að miðla færni og þekkingu í ýmsum námsgreinum til barna og ungmenna. Þeir eru ekki sammála öðrum Norðurlandabúum um að kunnáttukröfur skóla séu of litlar. Saga er sú námsgrein sem Finnum finnst síður mikilvæg en hinum þjóðunum. Starf kennara nýtur ennþá mikillar virðingar í Finnlandi. Umræður í þjóðfélaginu þar sem lögð er áhersla á ábyrgð kennara og samfélagslegt gildi starfs þeirra styrkir það atriði í viðhorfsmælingunni. (Það hefur einnig komið fram í umræðum að 19

20 Nordisk skolbarometer fyrirsjáanlegur sé skortur á réttindakennurum í landinu þegar stórir aldurshópar fara á eftirlaun.) Íslendingar leggja meiri áherslu en hinar þjóðirnar á að skólarnir eigi að bera meiri ábyrgð á einstaklings- og félagsþroska nemendanna en nú er. Þeir hafa meiri áhuga á því en hinar þjóðirnar að nemendur eigi að finna upplýsingar sjálfir og að þeir læri að vinna saman í hópum. Þeir leggja jafn mikla áherslu á það og Finnar að alþjóðleg tengsl verði efld. Íslenskir foreldrar eru ánægðastir með fjárframlög til ýmissa þátta í skóla barna þeirra. Viðhorf Norðmanna eru yfirleitt svipuð og norræna meðaltalið en þó eru frávik frá þeirri reglu. Þegar spurt var hvort fjárframlög til tölvukaupa og hugbúnaðar og annarra námsgagna væru fullnægjandi, kom í ljós að þeir voru óánægðastir allra þjóða með þau atriði. Norðmenn sýna, eins og Íslendingar, mestan áhuga á aukinni tölvunotkun í kennslu. Hins vegar efast þeir um að skólar geti vakið forvitni og eflt frumkvæði hjá nemendum. Í Noregi er sú skoðun útbreiddari en á hinum Norðurlöndunum að önnur tungumál (nema enska) hafi litla þýðingu. Hins vegar eru Norðmenn ánægðari með hvernig skólum hefur tekist að miðla gildum og hefðum. Þeir vilja meiri samræmingu milli námsgreina og þeir vilja auka áhrif nemenda. Þeir eru ánægðir með upplýsingaflæði frá skólum til heimila, einkum með tilliti til markmiða starfseminnar og hvernig börnum gengur félagslega í skólanum. Svíar finna að skólunum í meira mæli en hinar Norðurlandaþjóðirnar. Þeir bera minnst traust til skólanna sem stofnana og finnst síður en hinum þjóðunum að þeir hafi staðið sig vel í að miðla þekkingu í námsgreinum. Einnig kemur fram í könnuninni að Svíar eru frekar á þeirri skoðun en hinar þjóðirnar að of mikið sé af nýjungum og breytingum í skólunum. Þessar skoðanir má að öllum líkindum rekja til þeirra miklu endurbóta sem gerðar voru á grunn- og framhaldsskólastigi í landinu á síðasta áratugi aldarinnar. Spurningunni um hvað menn leggi til grundvallar skoðunum sínum um skóla svara Svíar (og Norðmenn) frekar þannig en hinar þjóðirnar að þeir byggi skoðanir sínar á því sem fram kemur í fjölmiðlum og almennum umræðum. Mikið er rætt um skólamál í sænskum fjölmiðlum og gagnrýnin er oft býsna óvægin. 20

21 Summary Compulsory school and further education make up important elements in the life of modern man - not just during one s own childhood and teenage years, but also as a parent of children who are attending or have attended school. Even other adults are affected by school, as it is a social issue in many different aspects - for example: as preparation for working life, or as the bearer of culture and basic values, or in terms of cost factors. Most people have expectations about school: opinions on how it can accomplish its tasks or views about what it should be like and how it should be developed in the future. It was these expectations, viewpoints and opinions - i.e. attitudes - about school that we tried to capture in the following study. We call it a school barometer, as it is supposed to register the opinions and the relationship of the general population regarding schools. The study does not provide the entire picture, but it is an important starting point that can be interpreted and used in conjunction with other sources. Some results from the study A sample of the overall population and parents with school children in the Nordic countries were asked what they thought about today s schools. In all countries, more women than men answered the questions. In a number of cases, a gender-related pattern became apparent in the answers. Women are generally more positive about school results; and women and men put different emphasis on the different subjects. The answers generally also show a difference between the attitudes of parents of students in further education and parents of children in compulsory education. Parents of students in further education answered don t know to the questions to a greater degree. It is not easy to explain the results. They can be interpreted from many different perspectives. Therefore, we will confine ourselves mainly to a descriptive and comparative presentation of the results. The study will hopefully contribute to a more substantial debate on schooling. One of school s statutory duties is to provide education in certain knowledge and skill-based subjects, and therefore both parents and other people were asked to indicate how important the 21

22 Nordisk skolbarometer different subjects are and to what extent schools succeed in providing knowledge and skills in different subjects. It is perhaps not surprising that most people agree that tuition in their native language, English and mathematics (in that order) are important subjects. Social sciences and natural sciences are also considered to be important. When it comes to other subjects (sports, music, art, other languages, etc.) a number of respondents, in the range of per cent, do not feel that good knowledge of these subjects is important. Religious studies hold a special position, with a wide variation in the attitudes of the respondents, both within and between the different countries. On the question of how schools are succeeding in providing tuition in the different subject areas, opinions begin to differ. Yet at the same time, a clear pattern is visible. The Finns feel that schools are successful to the greatest degree, while the Swedes are the least confident. Parents are without exception more satisfied than the overall population. This is most noticeable in Sweden. In addition to knowledge-based goals, schools also have other goals such as equal education for everyone. Many questions in the study dealt with these goals. Does the population feel that schools have succeeded in meeting them? A number of people feel that schools have been successful in creating equality between the sexes. Almost as many people feel that schools definitely provide good knowledge and skills in different subjects, and that schools are able to encourage the student s ability to work together with other people. About half are satisfied with the ability of schools to prepare students for continued studies. However, there are other goals at which schools are considered to be less successful, for example, developing student s self confidence and encouraging their curiosity and self-initiative, as well as developing opinions on moral questions. Less than half feel that the school is successful in this regard. Parents are more satisfied than the overall population, and this applies to most of the questions. In this study, the Swedes are often the most critical, while the Finns and the Danes are the most satisfied. However, this is not without exceptions - people in Finland are the least inclined of all the Nordic populations to feel that schools are able to foster students ability to work together, even if 60 per cent of Finnish parents felt that schools are successful in this regard. On the questions about the ability of schools to develop students self-confidence and prepare them for the employment market, the general population in all countries expressed a critical attitude. Using one overall question, we tried to capture a general assessment of schooling: How much confidence do you have in compulsory school/further education as a whole? On average, 22

GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET. Kandidatavhandling Ossi Lupunen

GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET. Kandidatavhandling Ossi Lupunen GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET Kandidatavhandling Ossi Lupunen Jyväskylä universitet Institutionen för språk Svenska språket 2.5.2011 2 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO

Läs mer

Förvaltningsområde för finska språket och meänkieli

Förvaltningsområde för finska språket och meänkieli 2011-06-21 Mötesanteckningar samrådsgrupp Förvaltningsområde för finska språket och meänkieli Tid och plats: Den 21 juni 2011 kl. 14.00 16.00 i kommunhuset i Kalix. Närvarande: Reijo Tarkkonen Kalix finska

Läs mer

VASA UNIVERSITET Humanistiska fakulteten Institutionen för nordiska språk

VASA UNIVERSITET Humanistiska fakulteten Institutionen för nordiska språk VASA UNIVERSITET Humanistiska fakulteten Institutionen för nordiska språk Hanna Reinikka Attityder, motivation och språkanvändning hos grundskoleelever i olika undervisningsgrupper Avhandling pro gradu

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

LIFE@WORK innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja 16.4.2009

LIFE@WORK innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja 16.4.2009 LIFE@WORK innovationsverkstad / innovaatiotyöpaja 16.4.2009 Kort sammandrag av gruppverkstäder / Ryhmätyöpajojen lyhyt yhteenveto En ideal arbetsmiljö / Ihannetyöympäristö Assistent / Avustaja överlärare

Läs mer

Tila Lommö 257-440-1-10

Tila Lommö 257-440-1-10 EMÄTILATARKASTELU SEKÄ RANTAVIIVAMITTAUS JA -MUUNTO Tila Lommö 257-440-1-10 Emätilatarkastelu, rantaviivamittaus ja muunto Kirkkonummen kunnassa rakennusoikeuksien mitoituksen emätila-ajankohtana käytetään

Läs mer

ändringar efter 1.1. 2015

ändringar efter 1.1. 2015 www.slc. Stödrätter och arrendekontrakt ändringar efter 1.1. 2015 Mikaela Strömberg-Schalin /SLC 1 www.slc. Rättsliga utgångsläget, begrepp FAST EGENDOM = fastigheter, mark - Lantbruksarrenden - Köp av

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund.

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2011 1 (6) Datum: 2011-12-20 Information om yrkeshögskolans

Läs mer

Attityder till skolan 2012

Attityder till skolan 2012 Attityder till skolan 2012 Skolverket 2013-06-27 1 Förord Vart tredje år sedan 1993 har Skolverket genomfört nationella attitydundersökningar bland elever i årskurs 7 9 och gymnasieskolan samt bland lärare

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 1 (7) Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 Sedan den 1 juli 2015 måste lärare och förskollärare ha legitimation för att självständigt få sätta betyg och för att

Läs mer

Alþingi Erindi nr. Þ 143/1211 komudagur 7.3.2014

Alþingi Erindi nr. Þ 143/1211 komudagur 7.3.2014 Alþingi Erindi nr. Þ 143/1211 komudagur 7.3.2014 Alþingi N efndasvið A usturstræ ti 8-10 150 R eykjavík N EYTEN DASTOFA Reykjavík, 07.03.2014 Tilv. 2012/0852-0.0.01 HS Efni: Umsögn vegna tillögu, umhverfis-

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD 17.11.2015 JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND

ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD 17.11.2015 JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND ÖSTERBOTTENS HANDELSKAMMARENS HÖSTFORUM JAKOBSTAD 17.11.2015 JARMO VIINANEN HANDELN MELLAN SVERIGE OCH FINLAND Bästa åhörare, mina damer och herrar, jag är väldigt glad att få vara här i dag och delta

Läs mer

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING Övergångsregler IRU NPO, NNS inkl. översättarlinjerna NPK 1 NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER 2009 2011 [31.7.2010] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING NPO NORDISKA

Läs mer

ATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan

ATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2013-02-04 ATTITYDER TILL FÖRSKOLAN ÅR 2012 föräldrars uppfattning av kvalitet i förskolan Barn- och ungdomsförvaltningen

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

1. Enkäter till elever och vårdnadshavare 2013

1. Enkäter till elever och vårdnadshavare 2013 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-03 DNR BUN 2013.086 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN

Läs mer

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Dövas Nordiska Råd (DNR) Dövas Nordiska Råd (DNR) är ett nordiskt samarbetsorgan

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Bra bättre bäst! Resultat i korthet för gymnasieverksamhet i Nacka kommun

Bra bättre bäst! Resultat i korthet för gymnasieverksamhet i Nacka kommun Bra bättre bäst! Resultat i korthet för gymnasieverksamhet i Nacka kommun Till dig som är elev eller förälder eller arbetar i gymnasieskolan! Årets kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola

Dokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola 1 (9) Dokumentation av kvalitetsarbetet för förskoleklass, grundskola vid Väderstads skola Läsåret 2013/2014 Syfte och målgrupp Huvudsyftet med denna dokumentation av pågående kvalitetsarbete är att vara

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan Dir. 2015:36 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI

PAKKAUSSELOSTE 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI PAKKAUSSELOSTE Beviplex vet. injektioneste, liuos 1. MYYNTILUVAN HALTIJAN NIMI JA OSOITE SEKÄ ERÄN VAPAUTTAMISESTA VASTAAVAN VALMISTAJAN NIMI JA OSOITE EUROOPAN TALOUSALUEELLA, JOS ERI Myyntiluvan haltija:

Läs mer

StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti

StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti joulukuu 2008 StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti Lomake palautetaan 13.2.2009 mennessä TOIMEENTULOTUEN ENNAKKOTILASTO 1.1. 31.12.2008 Tällä

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om kvalificerad yrkesutbildning; SFS 2001:1131 Utkom från trycket den 14 december 2001 utfärdad den 6 december 2001. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Statligt

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Barn ska få all den kunskap de behöver och samtidigt känna sig trygga Hej, Att välja skola för sina barn är ett viktigt beslut. Du måste som förälder känna dig trygg

Läs mer

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3 KK-Stiftelsen 2001 på olika programs användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...18

Läs mer

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen Gymnasielärarna om GY2011-reformen Lärarnas Riksförbund, 2013 Innehåll Sammanfattning och slutsatser 5 Centrala resultat 5 Lärarnas

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Dalsjöskolan 4-9 Dalsjövägen 16 51634 DALSJÖFORS Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Borås 1490 Grundskola 95015820 http://wwwborasse Skolbladet presenterar

Läs mer

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14 ÅSENSKOLAN Linda Karlsson Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14 Resultat och måluppfyllelse Filipstads kommun har ett dedikerat uppdrag att arbeta med kontinuerliga

Läs mer

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016 Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska

Läs mer

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2014 Utsäljeskolan Enkät- och kunskapsresultat 2014 Skola I Utsäljeskolan är alla undervisande lärare utbildade och undervisar i de ämnen de är behöriga i. Trots utbildning

Läs mer

Lukion kemiakilpailu 11.11.2010

Lukion kemiakilpailu 11.11.2010 MAL ry Lukion kemiakilpailu/avoinsarja Nimi: Lukion kemiakilpailu 11.11.2010 Avoin sarja Kaikkiin tehtäviin vastataan. Aikaa on 100 minuuttia. Sallitut apuvälineet ovat laskin ja taulukot. Tehtävät suoritetaan

Läs mer

Engelska skolan, Järfälla

Engelska skolan, Järfälla Elever År - Våren svar, % Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 0 0 Medelvärde,,,,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 0 0,0,,,. Lärarna

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011. April 2011 Genomförd av CMA Research AB

Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011. April 2011 Genomförd av CMA Research AB Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011 April 2011 Genomförd av CMA Research AB Sammanfattning Grundskoleelever För tredje året i rad har Norrköpings kommun genomfört en brukarundersökning bland grundskoleelever

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014. Antal svar: 51

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014. Antal svar: 51 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014 Antal svar: 51 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna

Läs mer

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778 Ett utlåtande till förslagen som arbetsgruppen för allmänna nationella mål i den grundläggande utbildningen och förnyandet av timfördelningen i grundläggande utbildningen har förberett. Allmänt Arbetsgruppen

Läs mer

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program + + Vad tycker Du om skolan? ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 UNDERSÖKNING BLAND LÄRARE Bakgrundsfrågor Fråga 1 Var har Du huvuddelen av Din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskolan Grundskolan Grundskolan

Läs mer

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola Om undersökningen Bakgrund Haninge kommun genomför årligen en undersökning där föräldrar och elever svarar på frågor om vad de tycker om förskolan och grundskolan

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA

Läs mer

PAKKAUSSELOSTE. Cuplaton 100 mg kapseli, pehmeä

PAKKAUSSELOSTE. Cuplaton 100 mg kapseli, pehmeä PAKKAUSSELOSTE Lukekaa tämä pakkausseloste huolellisesti, koska se sisältää tärkeää tietoa lääkkeestä. Tätä lääkettä voi ostaa ilman reseptiä itsehoitoon. Lääkettä tulee käyttää huolellisesti ohjeen mukaan,

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet Lå 2008-2009 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Metod...4 Resultat...5 Trivsel och trygghet...

Läs mer

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-04 Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola

Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola 65 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Trafiksäkerhet och tätortsplanering

Trafiksäkerhet och tätortsplanering Thesis 119 Trafiksäkerhet och tätortsplanering -En analys av Reykjavíks lokalgatunät med GIS 60 50 y = 7,78x R 2 = 0,947 y = 2,173x R 2 = 0,7479 Industriområden 40 Öppet Äldre områden Antal olyckor 30

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Danderyds kommun Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola 26 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Urfjäll. Elever År 3 - Våren 2011. Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Urfjäll Elever År - Våren Kunskaper och bedömning 8 0 9 Medelvärde 10,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 70 5 1. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 81 1,8.

Läs mer

Nordisk Forbund. Nordisk Forbund TNS

Nordisk Forbund. Nordisk Forbund TNS Contents 1 Resultater 3 2 Usikkerhed og basestørrelser 7 2 1 Resultater Metode Feltperiode: Uge 12 og 13 2014 Målgruppe: Repræsentativt udvalgte vælgere i hhv. Sverige og Finland på 18 eller derover. Metode:

Läs mer

MAGMA Finlands svenska tankesmedja. Frågor om invandring. September 2009

MAGMA Finlands svenska tankesmedja. Frågor om invandring. September 2009 MAGMA Finlands svenska tankesmedja September 2009 Tankesmedjan MAGMA och Taloustutkimus Finlandssvenskar har en positivare inställning till utlänningar och invandring än folkmajoriteten Tankesmedjan Magma

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Cecilia Hanö Undervisningsråd

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Cecilia Hanö Undervisningsråd Beslut Styrelsen för Ljud&Bildskolan i Halmstad Box 4061 300 04 Halmstad 1 (1) Genomförd inspektion av utbildningen vid den fristående gymnasieskolan Ljud & Bildskolan i Halmstads kommun Skolverket har

Läs mer

Resultat av föräldraenkät våren 2009

Resultat av föräldraenkät våren 2009 ÅTVIDABERGS KOMMUN Sid 1 av 3 Resultat av föräldraenkät våren 2009 Bakgrund och syfte Föräldraenkäten sänds ut vartannat år för att få en uppfattning om vad vårdnadshavarna tycker om grundskolans verksamhet.

Läs mer

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg För tidiga val sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Studentum är Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier med ca 400

Läs mer

Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier Yttrande till regeringen

Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier Yttrande till regeringen 2015-12-03 1 (7) Tjänsteskrivelse KFKS 2015/693-020 Kommunstyrelsens verksamhetsutskott Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier Yttrande till regeringen Förslag till

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Kyrkenorumskolan Kyrkenorumsvägen 44446 STENUNGSUND Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Stenungsund 15 Grundskola 57205367 http://wwwstenungsundse/webbsidor/huvudmeny/barnutbildning/grundskola/ko

Läs mer

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET PAULINE ST DENIS/FANCY Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer

Läs mer

Skolkvalitetsmätning 2004

Skolkvalitetsmätning 2004 Skolkvalitetsmätning 2004 Vara kommun Februari 2004 ARS P0504 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Björknässkolan BJÖRKNÄSSKOLAN SKOLÅR 7 9 LÄSÅR 2012/13. ditt val din profil

Björknässkolan BJÖRKNÄSSKOLAN SKOLÅR 7 9 LÄSÅR 2012/13. ditt val din profil Björknässkolan BJÖRKNÄSSKOLAN SKOLÅR 7 9 LÄSÅR 2012/13 ditt val din profil 1 Björknässkolans profiler 4 Engelska 5 Idrott och Hälsa 6 Matematik/ Naturorienterande ämnen 7 Musik 8 Bild och form 8 Hemkunskap

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/25 26.11.2014

Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/25 26.11.2014 Helsingfors stad Protokoll 19/2014 1 (5) 383 Kaj / Den av ledamoten Juha Hakola väckta motionen om automatisk trafikövervakningsutrustning i Kajsaniemigatans område Beslut beslutade i enlighet med stadsstyrelsens

Läs mer

Lucia. Vi firar lucia på skolan onsdagen den 12/12 kl. 9.00. Alla föräldrar är välkomna att delta. Vi bjuder på luciafika i klassrummen.

Lucia. Vi firar lucia på skolan onsdagen den 12/12 kl. 9.00. Alla föräldrar är välkomna att delta. Vi bjuder på luciafika i klassrummen. Eskilstuna december 2012 Hej alla elever och föräldrar! Lucia. Vi firar lucia på skolan onsdagen den 12/12 kl. 9.00. Alla föräldrar är välkomna att delta. Vi bjuder på luciafika i klassrummen. Stängningsdagar.

Läs mer

VASA UNIVERSITET. Filosofiska fakulteten

VASA UNIVERSITET. Filosofiska fakulteten VASA UNIVERSITET Filosofiska fakulteten Maija Nurmela Varför måste vi lära oss svenska? Svensklärares argument för sitt ämne i finska gymnasier Avhandling pro gradu i svenska språket VASA 2013 1 INNEHÅLL

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år.

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år. RAPPORT 1 (5) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Rapport Sommarskola 2010 Bakgrund Sommaren 2010 genomfördes, i Interkulturella enhetens regi sommarskola för elever i år 8, 9 och gymnasieskolan.

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

CLOTAM 100 mg Kapseli, kova CLOTAM 200 mg Kapseli, kova

CLOTAM 100 mg Kapseli, kova CLOTAM 200 mg Kapseli, kova Package leaflet Page 1 of 6 PAKKAUSSELOSTE Nimi, vahvuus ja lääkemuoto CLOTAM 100 mg Kapseli, kova CLOTAM 200 mg Kapseli, kova Yksi kapseli sisältää: Vaikuttava aine: Tolfenaamihappo 100 mg tai 200 mg

Läs mer

14. marrask-08 Tämän nettilehtisen julkaisija on Suomikeskus http://www.suomikeskus.se

14. marrask-08 Tämän nettilehtisen julkaisija on Suomikeskus http://www.suomikeskus.se 14. marrask-08 Tämän nettilehtisen julkaisija on Suomikeskus http://www.suomikeskus.se Till:Granskande media För kännedom: Sveriges regering Sverigefinska Delegation Sverigefinska Riksförbundet Vittne

Läs mer

Det första nationella kursprovet

Det första nationella kursprovet Det första nationella kursprovet Katarina Kjellström Spänningen bland elever och lärare inför det första nationella provet för kurs A i gymnasieskolan i maj 1995 var stor. Hur skulle det spegla den gemensamma

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Barnomsor Bar nomsor 130

Barnomsor Bar nomsor 130 130 Fniss.jag vill bli brandman för att om man skall släcka eld åker brandmän bil! Och så vill jag bli prinsessa Yolanda, 5 år, dagis Åka moppas (morfars) rallybil! Noah, 2,5 år, dagis Sjuksköterska som

Läs mer