Den ekonomiska brottsligheten i näringslivet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den ekonomiska brottsligheten i näringslivet."

Transkript

1 Daniel Sedighha & Erik Wahlbro Den ekonomiska brottsligheten i näringslivet. Penningtvätt, målvakter, bulvaner och lagerbolag. Corporate crime Rättsvetenskap C-uppsats Termin: HT- 10 Handledare: Marie Karlsson Tuula

2 Förord Efter rolig och givande termin avslutas nu denna kurs med tillhörande uppsats. Resultat blir en kandidatexamen i rättsvetenskap. Vi vill börja med att ägna ett speciellt tack till vår handledare Marie Karlsson Tuula på Handelshögskolan. Hennes starka stöd och stora engagemang som bidragit med konstruktiv kritik under skrivandet av denna uppsats värderar vi högt. Att ha en tillgänglig och tillmötesgående handledare med så stor kompetens inom ämnet har underlättat skrivandet av denna uppsats enormt för oss. Vi vill även ägna ett stort tack till våra respondenter samt andra som på andra sätt bidragit med kunskaper. Vissa lagar som behandlas i studien har inte varit i kraft tillräkligt länge för att effekterna på ett representativt sätt ska mätas. Lagändringarna och andra åtgärden mot den ekonomiska brottsligheten som behandlas här är dock ett steg mot rätt riktning och resultatet kan komma att se betydligt bättre ut i framtiden. Karlstad Daniel Sedighha Erik Wahlbro

3 Sammanfattning Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i näringslivet med fokus på penningtvätt. Syftet med uppsatsen är att redogöra för de senaste årens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssätt och metoder. Förutom att studera lagstiftningen på området har vi även utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fått en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten. Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott är svåra att upptäcka och de kostar samhället mycket pengar. I vissa typer av ekobrott förekommer ett användande av bulvaner, målvakter, lagerbolag och generalfullmakter. En bulvan är en person som utåt uppträder i eget namn, men som egentligen företräder en huvudman. En målvakt är en person som både formellt och reellt tar över en rörelse för att avveckla den och även ta det straffrättsliga ansvaret. Ett lagerbolag är ett färdigt aktiebolag som kan inneha allt från F-skattesedel till bankkonto som säljs för att underlätta en bolagsbildning. En generalfullmakt är en fullmakt som ger någon oinskränkt behörighet att företräda ett bolag. Alla dessa medel används för att kringgå lagen. Penningtvätt är i Sverige inte straffbart som ett enskilt brott, istället finns straffrättsbestämmelserna i BrB 9 kap. 6 a om penninghäleri. Penningtvätt går ut på att dölja ursprunget till de tillgångar som förvärvats genom brottslighet trädde en ny penningtvättslag i kraft som bygger till stor del på EU:s tredje penningdirektiv. I och med den nya lagen kom fler verksamhetsutövare att omfattas, bl.a. lagerbolagsbildare. Lagen reglerar att företagarna skall kontrollera sina kunder och deras avseenden. Utbildning och information om penningtvätt är även det lagreglerat. Under de senaste åren har även regelförenklingar som skall göra det lättare för företagare att driva sitt företag samt effektivisering av de brottsförebyggande myndigheternas arbetssätt och samverkan gjorts. Regelförenklingar som gjorts är bl.a. att revisionsplikten för mindre företag är borttagen samt att aktiekapitalet har minskats. Det har även blivit lättare för företag att erhålla en F-skattesedel. Företagarna som blivit intervjuade har däremot en annan uppfattning av lagstiftningen. De tycker alla att det är bra att den finns, men bara när det gäller större affärer. De flesta känner till lagen men de säger att den inte efterlevs särskilt bra och att tillsynsmyndigheterna inte har särskilt bra tillsyn. Vissa av dem har manualer för hur olika situationer skall hanteras och vilka rutiner som finns i företaget, men dessa är bara framställda för att kunna visa upp för myndigheterna och inget som används. Det är viktigt för bolagsbildarna att upprätthålla sina rykten och därför görs ofta inga ordentliga kontroller av köparens identitet eller av huvudmannens verkliga identitet. Företagarna som köpt lagerbolag känner av myndigheternas ökade insatser och tror att det skrämt iväg många brottslingar men gjort dem som är kvar mer professionella. De säger även att myndigheternas insatser har gjort att de lär byta bolag oftare vilket i sin tur lett till en ökad försäljning av lagerbolag. De är alla också överens om att antal brott och oseriösa bolag kommer att öka med slopad revisionsplikt och sänkt aktiekapital. Vid intervjuerna med fem stycken företag som omfattas av reformen om frivillig revision framkommer att det finns större risk för oavsiktliga fel om man inte har en revisor. Även att tillförlitligheten för företag sjunker utan en revisor, men samtidigt tycker de kostnaden är för hög i proportion till nyttan. De bokförare som intervjuats säger att ett seriöst företag tar längre tid på sig att planera innan man bildar ett bolag och behovet av ett färdigt lagerbolag blir då inte akut. De menar att lagerbolag främst nyttjas av oseriösa företagare. De säger också att bokförare oftast har en närmare relation till företagen än vad en revisor har. De har därför

4 alltid koll på om företaget företräds av en målvakt eller inte. De är alla positiva till försäljning av lagerbolag och regelförenklingar för företagare. Vi har även gjort intervjuer med två skatterådgivare under falska förutsättningar. Under intervjuerna påstod vi oss vara företagare som behövde hjälp med penningtvätt. Detta var inget problem för någon av dem utan de kom med förslag på hur vi skulle gå till väga utan att begära någon som helst identifikation. Undersökning vi gjort visar att problemet med ekobrott och penningtvätt är långt ifrån löst. Ett effektivare samarbete mellan polisen, finanspolisen, SKV, EBM, Bolagsverket och Svensk Handel skulle förbättra bekämpningen av ekobrott. Även införandet av en ny nämnd för att öka tillsynen av bolagsbildare som står direkt under Bolagsverket hade varit två steg på vägen mot bekämpningen av ekobrott.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING AVGRÄNSNINGAR METOD OCH MATERIAL Val av ämne Val av metod Rättsdogmatisk metod Empirisk studie Val av respondenter Material Metod- och källkritik Kritik till val av respondenter Kritik mot tillvägagångssätt Disposition REFERENSRAM EKONOMISK BROTTSLIGHET Att upptäcka ekobrott Kostnaden av ekobrott BULVAN Innebörd och funktionen av en bulvan Bulvan vs. Huvudman Bulvaner vid bolagsplundring Kontroll av bolagsstyrelse MÅLVAKT GENERALFULLMAKTER LAGERBOLAG BOLAGSPLUNDRING PENNINGTVÄTT BROTTSFÖREBYGGANDE OCH BROTTSBEKÄMPNING MYNDIGHETER OCH SAMVERKAN SKV:s roll Myndigheternas regelverk Åklagarväsendet NYTT SÄTT ATT BEKÄMPA EKONOMISK BROTTSLIGHET Ny metod Brottsutredning REGELFÖRENKLINGAR Nya lagar Nya lagar REVISION, REVISORER OCH DEN SLOPADE REVISIONSPLIKTEN Brottskatalogen Anmälningsskyldighet Effekten av en frivillig revision LÄNSSTYRELSERNAS ANSVAR EMPIRI... 26

6 3.1 INTERVJU MED BOLAGSBILDARE INTERVJU MED FÖRETAGSLEDARE BAKOM BOLAG UPPSATTA PÅ VARNINGSLISTAN INTERVJU MED HANDELSBANKEN INTERVJUER MED SMÅFÖRETAGARE INTERVJU MED REDOVISNINGSKONSULTER INTERVJU MED SKATTERÅDGIVARE ANALYS EKONOMISK BROTTSLIGHET BULVANER OCH MÅLVAKTER GENERALFULLMAKTER OCH LAGERBOLAG PENNINGTVÄTT BROTTSFÖREBYGGANDE OCH BROTTSBEKÄMPNING MYNDIGHETER OCH SAMVERKAN NYTT SÄTT ATT BEKÄMPA EKONOMISK BROTTSLIGHET REGELFÖRENKLINGAR REVISION, REVISORER OCH DEN SLOPADE REVISIONSPLIKTEN LÄNSSTYRELSERNAS ANSVAR AVSLUTANDE DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR... 46

7 Förkortningar ABL BrB EBM FATF SBE SKV SPAR SRS Aktiebolagslagen Brottsbalken Ekobrottsmyndigheten Financial Action Task Force Skatteverkets brottsutredande enheter Skatteverket Statliga person- och adressregistret Svenska Revisorssamfundet

8 1. Inledning 1.1 Syfte och problemformulering Syftet med denna uppsats är att undersöka de senaste årens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt genom myndigheters samverkan, lagstiftning samt effektivare metoder och arbetssätt. Detta görs genom att först förklara vad som kännetecknar ekobrott, bulvaner och målvakter samt hur den ekonomiska brottsligheten som tar hjälp utav bulvaner, målvakter och lagerbolag går till. Sedan redogörs det för hur målvakter hittas, hur de skaffar sig bolag och vad de har för syfte. Vidare beskrivs det hur brotten läggs upp och hur brottslingarna har gjort det svårare för myndigheterna att upptäcka eller komma åt de pengar som försvinner och tvättas. Utöver detta presenteras de myndigheter som är berörda samt vad de gör för att motverka denna typ av ekobrott. Även de yrkesgrupper som vanligtvis är inblandade vid genomförande av brotten kommer att tas upp. Till slut presenteras de lagar som är relevanta inom området och det förs även en diskussion om eventuella åtgärder inom brottsbekämpningen. Vi undersöker kontrollsystemet, effekten av olika åtgärder samt tillsynen och efterlevnaden av lagar. Syftet uppfylls genom att löpande i uppsatsen besvara följande frågeställningar: Hur ser den senaste tidens lagändringar, arbetssätt och samverkan ut gällande ekonomisk brottslighet? Skulle bildandet av nya råd/organ medföra ett bättre samarbete mellan myndigheterna? Ökar risken för ekobrott och penningtvätt med anledning av regelförenklingar som gjorts? 1.2 Avgränsningar Detta arbete är begränsat till att studera ekonomisk brottslighet och penningtvätt, vilket utförs med hjälp av s.k. lagerbolag, målvakter och bulvaner. Bolagsplundring har stort sammanhang med övrig text i referensramen och har därför nämnts i uppsatsen. Dock undersöker vi inte detta brott i samma omfattning som penningtvätt i studien då det inte ingår i vårt syfte. Enligt vår mening är brottet dock viktigt att nämna i sammanhanget, inte minst för att skapa en bättre förståelse för ämnet hos läsaren. Avgränsningar har gjorts med hänsyn till arbetet annars skulle bli allt för omfattande om fler brottstyper skulle ingå. Av samma anledning har det även begränsats till svensk rätt trots det att brotten kan ske över nationens gränser. 1.3 Metod och material Val av ämne Ämnet för uppsatsen är ekonomisk brottslighet och penningtvätt och syftet är att undersöka de senaste årens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt genom myndighetssamverkan och lagstiftning. Uppsatsen utgår ifrån två olika perspektiv, den ena är lagstiftarens och myndigheterna d.v.s. staten och den andra är verkligheten. Genom att behandla de olika reglerna, myndigheternas agerande och samverkan belyses betydelsen och effekten av olika åtgärder i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Problemställningen har sin grund i ett växande problem med ekonomisk brottslighet som utgörs av ett fåtal 1

9 aktörer som med hjälp av målvakter och bulvaner bedriver näringsverksamheter. Styrelsen i dessa bolag representeras av målvakter och bulvaner i bolagsregistret, men i verklighet är det huvudmannen som har inflytande och styr bolaget. Svensk Handel, som är företagarnas intresseorganisation, har uppmärksammat att det är ställföreträdarna som begår bedrägerier mot företagare. Organisationen har därför tagit fram en s.k. Varningslista där man varnar sina medlemmar samt andra företagare för oseriösa bolag som ofta förekommer i klagomålssammanhang. Företag bedöms utifrån marknadsrättsliga grunder, det vill säga huruvida företagets marknadsföring och beteende på marknaden är seriöst. 1 Bedömning görs enskilt i varje fall efter bestämda kriterierna och företag som efter denna bedömning bedöms som oseriösa publiceras på Varningslistan. Även Allabolag.se där man kan hämta uppgifter om alla svenska företag har inlett ett samarbete med Svensk Handel och vid sökning lämnar uppgift om företaget är uppsatt på Varningslistan. Genom myndigheternas passivitet har detta växt till ett stort problem. Under de senaste åren har man genom olika åtgärder agerat kraftfullt mot detta vilket har lett till fler upptäckta brott, brottsanmälningar och lagförda brottslingar. Ett problem som dock fortfarande uppstår är att få rätt gärningsman, d.v.s. huvudmannen lagförd Val av metod I denna uppsats har vi valt att använda oss av rättsdogmatisk metod samt en empirisk ansats. Detta för att få så mycket kunskap i ämnet som möjligt och kunna redovisa ett axplock ur verkligheten. Vi använder oss därför dels av rättsdogmatisk metod och dels av en empirisk studie Rättsdogmatisk metod Rättsdogmatikens huvuduppgift är att i första hand analysera och bearbeta lagregler, domstolsavgöranden och annat material som i olika avseenden lämnar upplysning om rättsreglernas innehåll och användning. 3 Rättsdogmatisk metod innebär att kunskap om rättsfrågorna erhålls genom att studera rättsregler, förarbete och praxis samt tolka och systematisera gällande rätt. 4 Vi har haft för avsikt att fastställa gällande rätt inom ekonomisk brottslighet, mer specifikt inom penningtvätt för att på så vis uppfylla uppsatsens syfte. Vid lagtolkning finns det också olika metoder: objektiv, subjektiv och telelogisk metod. Objektiv metod är en beskrivning av lagtextens språkliga innebörd utifrån lagtexten ordalydelse. Subjektiv och telelogisk metod när tolkningen utgår ifrån syftet bakom rättsregeln vid tillämpningen Empirisk studie Rättsvetenskapliga arbeten är i första hand rättsdogmatiska men kan också vara kvalitativa, dvs. det kommer inte an på antalet rättsfall och lagar. 6 Kvalitativt arbete avser att behandla vissa specifika rättsfall. Kvalitativa intervjuer har valts i denna studie för få en större inblick i hur lagstiftningen och myndigheternas arbete uppfattas av personer som har varit eller är i kontakt med detta område. Vid sidan av traditionell juridisk metod är intervjuer är värdefulla 1 Svensk Handel (2011) Bedömningskriterier för publicering på Varningslistan 2 Intervju Svensk Handel 3 Strömholm, S. Allmän rättslära. Lund, s Ejvegård, R. Vetenskaplig metod. Lund s Peczenik, A. Juridikens teori och metod. Göteborg, s Sandgren, C. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare. Stockholm, s. 41 2

10 som redskap och kan bidra till att identifiera intressanta problem, berika analysen och ge stöd åt slutsatser. 7 Intervjuerna är ett värdefullt tillägg till den traditionella rättsdogmatiska metoden i denna studie då dessa har ökat förståelse för ämnesområdet, vilket i sin tur leder till en mer genomgripande analys av problemet. Intervjuerna som är olika former av utfrågningar har skett genom personlig direktkontakt, via telefon eller en dialog via e-post för att få tillgång till önskevärd information. Detta samlas in i syfte att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheter hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något. Detta innebär att man inte kan avgöra vad som är det sanna svaret på en fråga. En kvalitativ intervju har en låg grad av standardisering vilket gör att intervjupersonen får utrymme att svara med egna ord. 8 En kvalitativ intervju kan därför leda till nyanserade beskrivningar av allmänna företeelser och även lyfta fram det som är speciellt för just den respondenten. Detta är användbart för att ge en fyllig redogörelse av den intervjuades uppfattningar. 9 Personliga intervjuer är bra men ofta mycket tidskrävande och kostsamma på grund av resor och därför har vi i vissa fall använt oss av andra former som telefon och e-post. 10 En strukturerad intervjumetod har använts där alla frågor varit bestämda i förväg och tagits upp i en bestämd ordning. Intervjuerna har genomförts enskilt eller i form av gruppintervjuer. Intervjuerna har bandats och nedtecknats. Vid vissa känsliga frågeställningar har noteringar gjorts efter intervjun för att få mer fullständiga svar. 11 Integrationen av empiriskt material med det rättsliga materialet bör göras med omsorg och detta har vi haft i åtanke vid utformning av frågorna samt författande av denna uppsats Val av respondenter Respondenter från relevanta yrkesområden med olika funktioner har valts utifrån uppsatsens syfte och problemställning. Dessa har alla goda kunskaper och erfarenhet inom området. Respondenterna ger en helhetsbild i studien då de ser på ämnet utifrån sitt eget perspektiv. Intervjupersonerna i studien är: 1. Kontorschef Svenska Handelsbanken, kontor Kungsträdgården i Stockholm. 2. Bolagsmäklare som säljer s.k. lagerbolag. 3. Företrädare för företag uppsatta på Svensk Handels varningslista. 4. Bokförare från mindre bokföringsbyråer 5. Småföretagare som omfattas av regler om frivillig revisionsplikt 6. Skatterådgivare Material Förutom de rättskällor som ingår i den rättsdogmatiska metoden och informationen från de kvalitativa intervjuerna används även rapporter och utredningar från bl.a. ekobrottsmyndigheten, skatteverket, och brottsförebygganderådet i denna studie. För att få ett ännu bredare perspektiv studeras även annat relevant material. 7 Sandgren, C. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare. Stockholm s Patel, R & Davidsson, B. Forskningsmetodikens grunder. Lund, s Patel, R & Davidsson, B. Forskningsmetodikens grunder. Lund, s Björklund & Paulsson, Seminarieboken. Lund, 2007, s Björklund & Paulsson, Seminarieboken. Lund, 2007, s Sandgren, C. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare. Stockholm s. 41 3

11 1.3.5 Metod- och källkritik Kritik till val av respondenter Det har varit få respondenter som ställt upp på våra intervjuer. Detta kan bero på det känsliga ämnet vi valt att skriva om. Störst svarsvilja fanns hos bolagsmäklarna. Minst svarsvilja hade myndigheterna, trots att de har en skyldighet att bistå med information enligt förvaltningslagen. Det hade dock varit intressant och berikande för studien om alla som tillfrågats ställt upp Kritik mot tillvägagångssätt Intervjufrågorna borde ha testats i en pilotstudie mot andra än respondenterna innan de verkliga intervjuerna genomfördes för att säkerställa att frågorna besvarar syftet med studien. I efterhand har intervjuguiden 13 visat sig vara bra och uppfylla sin funktion för att nå syftet i studien Disposition Uppsatsen är upplagd på så sätt att den börjar med inledningskapitel där vi presenterar syftet, problemformuleringen, avgränsningar, metod samt disposition. Här motiveras även valet av ämne, metod, intervjutyp, respondenter samt material. Kapitlet avslutas med källkritik. I det andra kapitlet, teorikapitlet, presenteras teoretiska referensramen kring ekonomisk brottslighet, målvakter och bulvaner, penningtvätt, myndigheter och regelförenklingar samt andra närliggande områden, som legat till grund för förståelse av ämnet. Tredje kapitalet innehåller empirin och där presenteras de intervjuer som gjorts med olika respondenter som tagits fram efter urval. I fjärde kapitlet, analyskapitlet, analyseras resultaten av intervjuerna. I slutsats- och diskussionskapitlet presenteras de resultat som vi kommit fram till. 13 Se frågor till respektive intervjukategori i bilagor 4

12 2. Referensram I följande kapitel ges en förklaring av, ekonomisk brottslighet samt andra relevanta begrepp, myndigheternas roll och utveckling samt regelförenklingar som gjorts de senaste åren. Kapitlet är disponerat så att läsarens förståelse för ämnet successivt ökar. 2.1 Ekonomisk brottslighet Definitionen av ekonomisk brottslighet är komplicerad då det saknas en klar och användbar förklaring av begreppet. 14 Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier såsom skattebrott och bokföringsbrott, vilka tillsammans utgör nästan 90 procent av alla misstänkta ekonomiska brott 15. Andra exempel som lyder under ekonomisk brottslighet är borgenärsbrott, insiderbrott, miljöbrott etc. 16 Dock finns det något som alla dessa brott har gemensamt, nämligen att en övervägande del av de mål som går under definitionen ekonomisk brottslighet har begåtts i näringsverksamhet och syftat till att ge förövaren en ekonomisk vinning. När det gäller ekobrott är gärningsmannen ofta tidigare känd för offret till skillnad från övriga brottmål, som t.ex. stöld eller inbrott, där man oftast inte vet vem brottslingen är. I ekobrottmålen finns det svårigheter att utreda vad som egentligen hänt, hur gärningsmannen har gått till väga samt att avgöra om handlingen är straffbelagd eller inte Att upptäcka ekobrott Ett kännetecken för ekobrott är att de är svåra att upptäcka, till och med någon som blivit utsatt för ett ekobrott kan vara omedveten om det. Dessutom kan även skadan uppkommen av brottet vara spridd mellan flera offer, t.ex. konsumenter, skattebetalare m.m. och ekobrottet kan även vara svårt att skilja från legitimt affärsmässigt beteende. Ofta kan det också vara så att myndigheterna inte har tillträde till de miljöer i vilka ekobrotten äger rum vilket försvårar brottsupptäckelsen ytterligare. Brister hos kontrollorganen, att brotten är svåra att utreda för överbelastade myndigheter samt att brotten kan vara komplexa gör risken att bli upptäck nästan är obefintlig. 18 Skatteverket och konkursförvaltare är de aktörer som främst upptäcker och anmäler skattebrott och bokföringsbrott 19. Det förekommer även att revisorer, allmänheten och finansinspektionen upptäcker ekonomiska brott. 20 Mellan har antalet misstankar gällande ekobrott ökat kraftigt d.v.s. från cirka till över , se även diagram 1 nedan. En brottsmisstanke utgörs av ett anmält brott och en person som är misstänkt för att ha utfört brottet Kronqvist, C. Runesson, H & Sörgård I. Vad är ekobrott? Stockholm s. 8 f 15 BRÅ (2007). Brottsutvecklingen i Sverige fram till år s Kronqvist, C. Runesson, H & Sörgård I. Vad är ekobrott? Stockholm s. 8 f 17 Kronqvist, C. Runesson, H & Sörgård I. Vad är ekobrott? Stockholm s Emanuelsson Korsell, L. Bokföringsbrott en studie i sellektion, BRÅ (2007). Brottsutvecklingen i Sverige fram till år s. 313 f Ekobrottsmyndigheten (2010). Rapport om den ekonomiska brottsligheten. (2010:1), s.25 5

13 Kostnaden av ekobrott Den ekonomiska brottsligheten kostar samhället mycket mer pengar än traditionella brott. Skattefelet är skillnaden mellan den teoretiska beräknade skatten (baserad på de beslut som riksdag, landsting och kommun fattat om olika skatter) och den skatt som i praktiken fastställs. 23 Skatteverkets uppskattning av det så kallade skattefelet visar vilka summor det handlar om. Enligt Skatteverket uppskattas skattefelet till cirka 133 miljarder kronor per år som försvinner på grund av fusk, fel eller misstag. Dessa förlorade skatteintäkter motsvarar cirka 5 procent av Sveriges BNP eller cirka 10 procent av den fastställda skatten Bulvan En bulvan är en person som utåt uppträder i eget namn, men som egentligen företräder en annan person, huvudmannen. Huvudmannen vill av någon anledning hålla sin roll i sammanhanget hemlig. 25 Formellt, men inte reellt, så är det bulvanen som innehar de rättsliga befogenheter och har ansvaret för bolagets förpliktelser Innebörd och funktionen av en bulvan Det råder en viss oklarhet när det gäller innebörden av bulvanbegreppet i svenskt juridiskt språkbruk då det i lagstiftningen saknas generella regler om bulvanskap. Uttrycket bulvan förekommer i lagen om vissa bulvanförhållanden 27, men där är begreppet inte avsett att precist ange vad som i allmänhet är utmärkande för bulvanskap utan bara anknutet till lagstiftningens syfte. Det finns heller inte någon vedertagen definition av begreppet inom 22 Övriga ekonomiska brott avser borgenärsbrott, brott mott aktiebolagslagen, brott mot marknadsmissbrukslagen samt överträdelse för näringsförbud. Ekobrottsmyndigheten (2010). Rapport om den ekonomiska brottsligheten. (2010:1) s Skatteverket (2008). Skattefelskarta för Sverige. (2008:1) s Skatteverket (2008). Skattefelskarta för Sverige. (2008:1) s Dahlqvist, A-L & Holmquist, R. Brotten i näringsverksamhet. Vällingby, s Dahlqvist, A-L & Holmquist, R. Brotten i näringsverksamhet. Vällingby, s Lag (1985:277) om vissa bulvanförhållanden 6

14 doktrinen. 28 För att det ska föreligga ett bulvanskap krävs: att bulvanen på grund av huvudmannens åtgöranden intar sin ställning, att bulvanen handlar i sitt egna namn men för huvudmannens räkning, att dölja huvudmannens eget intresse. Även att de funktioner som normalt knyts till äganderätten fördelas mellan huvudmannen och bulvanen så att bulvanen har ensamrätt att disponera över egendomen medan den faktiska dispositionen tillkommer huvudmannen, helt eller delvis, direkt eller indirekt är ett krav. För att det skall vara frågan om bulvanskap vid drivandet av en rörelse torde det vara så att bulvanen är den som är behörig att rättsligt disponera över rörelsens tillgångar medan det är huvudmannen som utövar det faktiska inflytandet över verksamheten Bulvan vs. Huvudman En huvudman i ett bulvanförhållande kan utgöras antingen av en fysisk eller en juridisk person. 30 Reglerna för en bulvan är i allmänhet samma regler som för en person som handlar i eget namn och i eget intresse. En rättshandling som en bulvan företar binder och berättigar i princip endast honom och inte huvudmannen. En tredje man som har en fordran mot en bulvan kan normalt sett inte vända sig mot huvudmannen. Huvudmannen har dock inte något sakrättsligt skydd för den egendom som bulvanförhållandet avser och huvudmannens anspråk som är grundat på bulvanavtalet åtnjuter heller inget skydd mot bulvanens borgenärer. 31 Bulvanskapet saknar civilrättslig betydelse förutom i relationen mellan bulvanen och huvudmannen. Ett bulvanskap kan föreligga utan att syftet med det är illojalt, bulvanförhållanden kan alltså förekomma i seriösa sammanhang. Det råder dock ingen tvekan om att syftet med ett bulvanarrangemang oftast är illojalt. Detta görs exempelvis för att kringgå ett tillståndskrav eller undgå betalningsansvar Bulvaner vid bolagsplundring Användning av bulvaner vid bolagsplundring är något som blivit allt vanligare. Det har visat sig i samband med utredningar av stora bolagsplundringshärvor att personer som systematiskt ägnar sig åt bolagsplundring ofta använder sig av bulvanarrangemang. 33 Åklagarväsendet utfärdade en rapport om bolagsplundring. 34 I rapporten anges det att det är vanligt i bolag som plundras att styrelsen helt och hållet består av personer som bara skenbart upprätthåller funktionen som bolagsföreträdare. När bolaget väl tömts sätts det in en s.k. målvakt som ägare och styrelse. Användningen av bulvaner och målvakter i samband med ekobrott gör att de brottsbekämpande myndigheterna får svårigheter att utreda vem som är ansvarig Kontroll av bolagsstyrelse Ett stort antal bolag har inte anmält styrelse till Bolagsverket och det är svårt att ta reda på om dessa bolag saknar styrelse eller om det finns en styrelse som inte har anmälts. 36 Oavsett hur det ligger till kan Bolagsverket förordna att bolaget skall likvideras och detta med stöd av SOU 1998:47 s SOU 1998:47 s SOU 1998:47 s SOU 1998:47 s SOU 1998:47 s. 57 f 33 SOU 1998:47 s Åklagarväsendet (2006) Bolagsplundring. (1996:1) 35 SOU 1998:47 s. 61 f 36 SOU 1998:47 s. 63 7

15 kap 11 Aktiebolagslagen (ABL). 37 Likvidationsfrågan kan inte tas upp omedelbart utan ett förläggande i ämnet sänds till bolaget ca 2 månader efter det att bolaget kommit att sakna styrelse. 38 Åtskilliga transaktioner kan göras under de 4 5 månader som det tar innan likvidationsfrågan avgjorts eller förfallit. Detta skapar problem dels för företag och enskilda som trätt i förbindelse med bolaget och dels för de myndigheter som ska utreda frågan om straffansvar i efterhand. 39 Vilseledande anmälningar för registrering av styrelseledamöter och andra bolagsföreträdare utgör ytterligare problem än de som uppkommer när ett bolag saknar registrerad styrelse. Bolagsverket gör ett antal kontroller innan de registrerar en persons anmälan för registrering som styrelseledamot, styrelsesuppleant, VD eller firmatecknare. De kontrollerar så att personnumret stämmer överens med uppgifterna i SPAR (det statliga person- och adressregistret). De kontrollerar också att den nyvalde inte är försatt i konkurs eller har näringsförbud. 40 Dock kan inte denna kontroll göras på personer som är bosatta utomlands och numera behöver ingen styrelseledamot vara bosatt i Sverige. 41 Detta leder till att det är svårt skydda sig mot anmälningar som görs utav fiktiva personer som uppges vara bosatta utomlands. Dessa personer måste skicka in fotokopia på sitt pass till Bolagsverket och uppstår då misstanke runt personens verkliga identitet skall Bolagsverket kräva ytterligare identitetshandlingar för att säkerställa denna. Ett bolagsstämmoprotokoll som upprättats för skens skull och genom vilken den fiktiva personen utsetts till styrelseledamot är straffbart som osant intygande enligt 15 kap. 11 Brottsbalken (BrB). Att då åberopa protokollet genom att skicka in det till Bolagsverket blir då straffbart som brukande av osann urkund enligt samma paragraf Målvakt En målvakt är en person som både formellt och reellt tar över rörelsen för att avveckla den och har dessutom det straffrättsliga ansvaret. 43 Enligt ABL 8 kap 12 och 32 är det förbjudet att utse någon till styrelseledamot eller VD om personen i fråga inte kommer ta del i den verksamhet som styrelser är skyldiga att utföra. Gör man det ändå så är förordnandet ogiltigt och det enda undantaget är om det finns godtagbara skäl. 44 Åklagarväsendet gav år 1996 ut en rapport om bolagsplundring i vilken definition av en s.k. målvakt ges: Med målvakt avses en person som aldrig har haft för avsikt att seriöst delta i bolagets verksamhet utan enbart är villig att låna ut sitt namn för att uppfylla de formella kraven i ABL. Vidare förklarar åklagarväsendet att målvakterna inte alltid har kännedom om de åtgärder som vidtas i deras namn och om de ändå skulle ha det är de ofta likgiltiga för det. Missbrukare och socialt utslagna personer vilka ofta är tidigare straffade är de som ofta är målvakter. De tar på sig det formella och straffrättsliga ansvaret för bolagets handlande mot en ersättning. Ofta saknar dessa målvakter utmätningsbara tillgångar vilket gör dem immuna mot ekonomiska sanktioner, de är även immuna mot straff i den mening då hotet om straff inte verkar avskräckande. 45 Åtgärder mot detta slags missbruk av det bolagsrättsliga regelsystemet är 37 Aktiebolagslag (2005:551) 38 SOU 1998:45 s. 63 f 39 SOU 1998:47 s. 63 f 40 SOU 1998:47 s SOU 1998:47 s SOU 1998:47 s. 65 f 43 Dahlqvist, A-L & Holmquist, R. Brotten i näringsverksamhet. Vällingby, s Aktiebolagslag (2005:551) 8kap 12 och Åklagarväsendet (2006), Bolagsplundring., (1996:1), s. 32 8

16 svåra att lagstifta då man inte kan införa någon allmän straffrättslig sanktion riktad mot styrelseledamöter som inte fullgör sitt uppdrag på det sätt som är förutsatt i ABL 46. Det är mot det organ som utsett styrelseledamoten som ledamöterna i första hand har ansvar inför. Den vanligaste sanktionen om ledamoten missköter sig är avsättning eller att de inte blir omvald. Dessutom svarar styrelseledamöterna för den skada de vållat bolaget uppsåtligen eller av oaktsamhet. De kan också straffrättsligt ställas till ansvar för trolöshet mot huvudman eller annat brott om de på ett grovt sätt sviker aktieägarnas förtroende. 47 Det problem som målvakterna aktualiserar är dock av en helt annan karaktär. De har vanligtvis inte begått något förtroendebrott mot aktieägarna. Dock är det tydligt att insättandet av målvakter utgör ett allvarligt missbruk av reglerna och är i hög grad ägnat åt att försvåra för de brottsbekämpande myndigheterna Generalfullmakter Näringsförbud försöks ofta kringgås genom utnyttjandet av en generalfullmakt. 49 Dessa fullmakter förekommer ofta i styrelselösa bolag. 50 I sådana bolag ger styrelsen någon en oinskränkt behörighet att företräda bolaget. Sedan avgår styrelsen utan att bli ersatt, vilket leder till att den enda som företräder bolaget är innehavaren av generalfullmakten. Företrädaren transporterar ofta i sin tur den på någon annan. 51 Resultatet av detta blir att man kringgår aktiebolagslagens system för ledning av aktiebolag och på så vis gör det väldigt svårt att identifiera den som blir ansvarig för om någon straffbar gärning företagits i bolagets namn eller med dess medel. Det kan även förekomma förfalskade generalfullmakter. 52 Det är något oklart vad som avses med en generalfullmakt. Begreppet finns inte definierat i lag eller annars har någon vedertagen innebörd. Men åklagarväsendet har, i sin tidigare nämnda rapport, använt begreppet närmast för att beteckna en handling som innebär att fullmaktsinnehavaren får oinskränkta rättigheter att företräda bolaget. Generalfullmakten faller under rättegångsbalkens bestämmelser men dessa bestämmelser omfattar fullmakter som är mer begränsade än en generalfullmakt Lagerbolag Ett aktiebolag som bildas av bolagsbildare för att sedan säljas vidare kallas lagerbolag. Genom att köpa ett färdigt aktiebolag underlättas nystarten av en verksamhet då bolaget redan är bildat och har ett organisationsnummer. Man behöver därför inte inkomma med alla handlingar samt bankintyg för aktiekapitalet till Bolagsverket som normalt har ca. tre veckors handläggningstid. Man skickar endast in en ändringsanmälan och under handläggningstiden nyttjar bolaget genom en generalfullmakt. Dessa lagerbolag bildas utav advokatkontor, revisionsbyråer och specialistombud. Större företag har normalt lagerbolag liggande för att besvara efterfrågan och för att inte förlora kunden under den annars långa handläggningstiden hos Bolagsverket. När försäljning av ett lagerbolag sker försäkrar sig ombudet om att aktiekapitalet finns intakt i lagerbolaget och detta kan göras genom att låta köparen visa upp att aktiekapitalet satts in på bankräkningen. 54 På senare tid har Bolagsverket uppmärksammat 46 SOU 1998:47 s SOU 1998:47 s. 67f 48 SOU 1998:47 s. 67ff 49 Dahlqvist, A-L & Holmquist, R. Brotten i näringsverksamhet. Vällingby, s SOU 1998:47 s SOU 1998:47 s. 73 f 52 SOU 1998:47 s SOU 1998:47 s. 73f 54 Magnusson, D & Sigbladh, R. Ekonomisk brottslighet. Uddevalla, s

17 ett antal oseriösa lagerbolagsbildare. Detta är oroande då ekonomiska brottslingar får tillgång till bolag som kan användas i brottsliga syften. Dessa bolag kan användas för bl.a. kreditbedrägerier och momsbedrägerier. Därmed blir de oseriösa lagerbolagsbildarna att fungera som en motor för den ekonomiska brottsligheten. 55 När en oseriös lagerbolagsbildare bildar ett aktiebolag finns det ofta tveksamheter gällande aktiekapitalet och i dessa fall används ofta apportförfaranden. Exempelvis bildas 200 lagerbolag där aktierna i bolag 1 är apportegendom i bolag 2 osv. Vid en oseriös försäljning kontrolleras det inte att bolagen tillförs aktiekapital utan bolagen säljs för en förmedlingsavgift och aktiekapitalet nämns inte överhuvudtaget. 56 Trots att lagerbolagsbildare har ett större antal lagerbolag osålda har Bolagsverket märkt att de bildar nya lagerbolag. Vanligtvis säljs lagerbolagen snabbt och en anmälan om ny styrelse och nytt namn kommer in. I de oseriösa fallen har inte någon anmälan om ny styrelse etc. kommit in och Bolagsverket misstänker att lagerbolagen som hävdas vara osålda egentligen sålts till ekonomiska brottslingar. 57 Brottslingarna kan sedan använda bolaget genom att en generalfullmakt har utfärdats från den registrerade styrelsen. Med fullmakten kan brottslingarna begå ekonomiska brott. När bolagen sedan lämnas vind för våg och blir styrelselöst sätts bolaget i tvångslikvidation. Det kan även hända att lagerbolag säljs två gånger om den första köparen är oseriös och inte anmäler någon ny styrelse etc. Då tror säljaren att köpet inte fullföljts och säljer det ytterligare en gång. Den andra köparen kan då få problem om bolaget använts för kreditbedrägeri eller annan brottslighet. 58 När det gäller oseriösa lagerbolagsbildare finns det ett överflöd av styrelseföreträdare som alla är av tveksamt slag. Det kan vara frågan om målvakter som utgörs av tidigare dömda brottslingar eller fiktiva styrelseledamöter. Det finns även fall där det rör sig om flertalet aktiebolag med samma namn och styrelse etc. men med olika säten. På så vis används bolagen för momsbedrägerier. Istället för att via falska fakturor kräva återbetalning av moms vid ett tillfälle sprids de falska återbetalningsärendena till olika momsmyndigheter, vilket minskar risken för upptäckt Bolagsplundring Det finns inga straffrättsliga eller andra regler som specifikt tar sikte på bolagsplundringen då detta inte är något juridiskt begrepp. Som regel faller den brottslighet som förekommer in under brottsbalken, skattebrottslagen eller aktiebolagslagens sanktioner. Det finns ingen juridisk definition av bolagsplundring, istället får man utgå från en praktisk definition. Följande citat är definitionen som används i åklagarväsendet rapport 1996:1. 60 En allvarlig form av ekonomisk brottslighet är s.k. bolagsplundring. Därmed menas att det i samband med överlåtelser av aktiebolag och andra juridiska personer förekommer att personer deltar i överlåtelsen för att, genom egna förvärv eller genom bulvan, i anslutning till överlåtelsen genom olika former av brott beröva bolaget dess tillgångar Magnusson, D & Sigbladh, R. Ekonomisk brottslighet. Uddevalla, s Magnusson, D & Sigbladh, R. Ekonomisk brottslighet. Uddevalla, s. 129f. 57 Magnusson, D & Sigbladh, R. Ekonomisk brottslighet. Uddevalla, s Magnusson, D & Sigbladh, R. Ekonomisk brottslighet. Uddevalla, s Magnusson, D & Sigbladh, R. Ekonomisk brottslighet. Uddevalla, s. 130f. 60 Åklagarväsendet (2006), Bolagsplundring., (1996:1) s Åklagarväsendet (2006), Bolagsplundring., (1996:1) s

18 Den gemensamma nämnaren i dessa brott är som regel följande, en överlåtelse av en juridisk person med begränsad personlig ansvarighet, vanligen ett aktiebolag, bolaget avhänds på kort tid samtliga tillgångar eller huvuddelen av dem tömningen görs av personer som agerar inom bolagets sfär, som regel i form av ägare eller ställföreträdare. 62 Oftast är det småföretag som bolagsplundringen riktar sig mot men det är inte enbart aktiebolag som utnyttjas för plundring utan även kommanditbolag och stiftelser. Olika former av bolagsplundring har ett gemensamt drag, gärningsmannen utnyttjar det regelsystem som bygger på att det ekonomiska ansvaret för juridiska personers rättshandlingar normalt inte drabbar ägaren eller ställföreträdaren. Det är i samband med bolagsöverlåtelser som bolagsplundring oftast sker men i vissa fall kan även överlåtelsen först ske när bolaget tömts på sina tillgångar. Efter det att ett bolag plundrats återstår enbart skulder. 63 Den vanligaste formen av plundring sker med hjälp av ett s.k. skalbolag, dvs. ett bolag där själva rörelsen överlåts separat, varefter endast likvida tillgångar återstår i bolaget. Att plundra ett bolag på dess likvida tillgångar kan ske genom att bolaget köper tillgångar, t.ex. rättigheter, till ett tvivelaktigt värde. Säljaren är ofta ett bolag som bolagsplundraren disponerar över. Genom affären förs skalbolagets likvida medel över till en annan juridisk person och efter det utgör rättigheterna den enda tillgången i skalbolaget. Dessa rättigheter värderas sedan väldigt högt i bolagets bokföring som på så vis möjliggör att den latenta skatteskulden reduceras genom avskrivningsreglerna för korttidsinventarier. 64 Tömning av ett bolag kan gå mycket fort. Alla faktiska tillgångar kan på någon dag föras bort från bolaget. Den första reaktionen på att något är fel kommer vanligen från kreditgivare som inte får betalt i tid eller från anställda. Bolagen är ofta styrelselösa vilket leder till att indrivningsåtgärder och konkursansökan fördröjs, dessutom byter bolaget ofta ägare flera gånger under en kort period. 65 Denna typ av ekonomisk brottslighet drabbar såväl det allmänna som kreditgivare, leverantörer, anställda och andra. Det är stora summor som står på spel vid bolagsplundring och i efterhand är det mycket svårt att få tillbaka ens en bråkdel av de pengar som försvunnit. 66 Det finns flera olika problem som är förknippade med bolagsplundring och dessa delas upp i olika grupper. En grupp är de frågor som rör den civilrättsliga lagstiftningen, framför allt bolagsrätten och skatterätten. Där kommer man in på frågor som utformningen av beskattningsreglerna och reglerna om bolag och hur dessa påverkar förekomsten av bolagsplundring. Nästa grupp är de frågor om regelsystemets lösningar och hur de påverkar möjligheterna att uppdaga och utreda dessa brott. Detta är frågor som bl.a. rör anmälningsskyldighet och sekretess. Sista gruppen är de frågor som rör möjligheten att lagföra de som ägnar sig åt bolagsplundring och regler som förhindrar återfall. 67 En grundläggande faktor för uppkomsten av bolagsplundring är att det finns en handel med bolag som snabbt och lätt kan berövas sina tillgångar. Den som avser att tömma ett bolag på 62 Åklagarväsendet (2006), Bolagsplundring., (1996:1). s Åklagarväsendet (2006), Bolagsplundring., (1996:1). s. 10f 64 Åklagarväsendet (2006), Bolagsplundring., (1996:1), s. 11f 65 Åklagarväsendet (2006), Bolagsplundring., (1996:1), s. 14f 66 Åklagarväsendet (2006), Bolagsplundring., (1996:1), s Åklagarväsendet (2006), Bolagsplundring., (1996:1), s

19 dess tillgångar söker ett bolag med minimal verksamhet och snabbt realiserbara tillgångar. Skalbolag med latenta skatteskulder är därför mycket intressant för en oseriös köpare. I ett sådant bolag kan tillgångarna realiseras så snabbt att köparen kan underlåta att betala skatter och avgifter för att sedan överlåta bolaget på en målvakt. 68 Det som kännetecknar en bolagsplundring är att den sker inom ramen för en juridisk person utan personligt ansvar. De juridiska formerna varierar men associationsformen i sig innebär möjligheten att undgå både ekonomiskt och straffrättsligt ansvar. Ett aktiebolag drivs utan personlig ansvarighet och istället finns bolagsorgan som bär ansvaret för att bolaget fullgör sina åligganden. Dessa regler återfinns i kapitel åtta, ABL. I lagen står det att ett aktiebolag skall ha en styrelse vilken skall utses utav bolagsstämman som består utav aktieägarna. I fåmansbolag är dock aktieägarna och styrelsen ofta samma personer. Styrelsen har en betydande roll i bolaget då det är styrelsen som företräder bolaget, tecknar dess firma och svarar för bolagets organisation. Vilka som utgör styrelsen och tecknar firman skall registreras i aktiebolagsregistret. Dock är ett vanligt problem vid bolagsplundring att bolagen saknar styrelse, den gamla styrelsen har avgått och ingen ny har registrerats. Skyldigheten att anmäla ändringar i sammansättningen av styrelsen är inte straffsanktionerad men saknar bolaget styrelse under en längre tid kan det så småningom försättas i likvidation. Någon som avgått ur ett bolags styrelse bär inte längre något formellt ansvar för vad som händer i bolaget vilket leder till att åklagaren måste bevisa att personen i fråga företrätt bolaget. Vilket i sin tur kan vara svårt väldigt svårt för åklagaren. 69 Ett alternativ till att låta bolaget vara styrelselöst är att sätta in en eller flera målvakter. Målvakterna är svåra att delge och därför fördröjs betalningsanmaningar och konkursansökningar ofta i de fall där bolaget blivit överlåtits på en målvakt. Det blir även svårare för konkursförvaltaren att få till stånd en meningsfull dialog om bolagets verksamhet när en målvakt är med i bilden. För åklagare och polis är problemet med målvakterna att det är svårt att utreda vem som faktiskt har agerat i bolaget. Speciellt eftersom målvakten inte är benägna att bistå med sådan information eftersom de har en överenskommelse med huvudmannen att skydda denne. 70 När ett bolag saknar styrelse finns det ingen som är behörig att företräda bolaget och då utfärdas istället en generalfullmakt vilken gör att fullmaktinnehavaren kan företräda bolaget. Generalfullmakter förekommer ofta i samband med ekonomiskt brottslighet i syfta att kringgå ansvarsreglerna. Det finns ingen möjlighet för utomstående att få insyn i vilka fullmakter som utfärdats eller för vem då dessa inte registreras Penningtvätt Penningtvätt är inte straffbart som ett särskilt brott i Sverige. Lösning till detta är att lagstiftaren valt att straffa dessa brottslingar genom att hänföra till bestämmelserna om straff för penninghäleri. 72 Något som utmärker häleribrotten är att det måste ha skett ett förbrott, t.ex. en stöld. Ett förbrott behöver inte vara utrett, gärningsmannen till förbrottet behöver inte vara känd, än mindre lagförd, för att ett häleribrott skall bli aktuellt. Dock skall de efterföljande åtgärderna på förbrottet vara fristående från detta brott för att häleri skall aktualiseras. Det finns två typer utav huvudbrott, vilka är häleri och penninghäleri, dessa 68 Åklagarväsendet (2006), Bolagsplundring., (1996:1 ) s Åklagarväsendet (2006), Bolagsplundring., (1996:1 ) s Åklagarväsendet (2006), Bolagsplundring., (1996:1 ) s.32f 71 Åklagarväsendet (2006), Bolagsplundring., (1996:1 ) s Dahlqvist, A-L & Holmquist, R. Brotten i näringsverksamhet. Vällingby, s

20 återfinns i 9 kap 6 respektive 9 kap 6 a BrB. 73 Reglerna om penningtvätt hittas även i lagen om återgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 74. Den lagen förskriver en anmälningsskyldighet vid vissa penningtransaktioner och den riktar sig mot banker, kasinon, växlingskontor m.fl. En sådan anmälan skal lämnas till Finansinspektionen. 75 En viktig del utav ekobrottsutredningarna är att kartlägga penningströmmarna och samband med denna kartläggning stöter ekobrottsutredaren ofta på transaktioner som utgör s.k. penningtvätt. Penningtvätt är i sig inget brott utan en företeelse som beskrivs i ovan nämnd lag. Lagen grundar sig på EU:s tredje penningtvättsdirektiv och trädde i kraft den 15 mars Penningtvättslagen 1 kap. 5 definierar begreppet penningtvätt på följande sätt: 77 Penningtvätt, sådana åtgärder a) med brottsligt förvärvad egendom, som kan medföra att egendomens samband med brott döljs, att den brottslige får möjlighet att undandra sig rättsliga påföljder eller att återskaffandet av egendomen försvåras, samt sådana åtgärder som innefattar förfogande över och förvärv, innehav eller brukande av egendomen, b) med annan egendom än som avses i a, om åtgärderna är ägnade att dölja att någon har berikat sig genom brottslig gärning, De åtgärder som definieras som penningtvätt ovan motsvaras straffrättsligt, som nämnts ovan, bl.a. av bestämmelserna om häleri och penninghäleri. Däremot täcker begreppet penningtvätt även straffria handlingar i förloppet efter ett brott. Själva brottet penningtvätt kan vara svårt att bestämma då penningtransaktionen i fråga kan ingå i ett led i en pågående ekonomisk brottslighet. 78 De lagar som tidigare reglerade penningtvätt och finansiering av brottslighet var: lagen om återgärder mot penningtvätt 79, lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall 80 och lagen om penningtvättsregister 81. Straffstadgarna som träffar förfarande som kan utgöra penningtvätt återfanns i brottsbalken och på annat håll i strafflagstiftningen. 82 De två tidigare direktiven om penningtvätt har i och med det tredje direktivet upphävts som dock i vissa delar helt bygger på de tidigare direktiven. 83 Dock införs en väsentlig förändring i jämförelse med tidigare regler, detta sker genom ett riskbaserat förhållningssätt introduceras. Utgångspunkten i detta förhållningssätt är att riskerna skiljer sig åt mellan olika länder, kunder och verksamhetsområden, varför resurserna skall användas där behoven finns. Detta leder till att regelverket kan göras mer flexibelt och tillämpningen anpassas efter riskerna. Även en aktiv tillämpning av reglerna underlättas, än att snarare ha ett rutinmässigt förhållningssätt Brottsbalken 9 kap. Om bedrägeri och annan oredlighet 74 Lagen (2009:62) om återgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. 75 Dahlqvist, A-L & Holmquist, R. Brotten i näringsverksamhet. Vällingby, s Europaparlamentets och Rådets direktiv 2005/60/EG om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism. 77 Lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. 78 Dahlqvist, A-L & Holmquist, R. Brotten i näringsverksamhet. Vällingby, s Lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt. 80 Lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall 81 Lagen (1999:163) om penningtvättsregister 82 SOU 2007:23, s Prop. 2008/09:70, s Prop. 2008/09:70, s.54 13

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

Kent Madstedt juni 2016

Kent Madstedt juni 2016 Kent Madstedt juni 2016 Betänkande av 2015 års penningtvättsutredning Ytterligare åtgärder mot PENNINGTVÄTT OCH FINANSIERING AV TERRORISM fjärde penningtvättsdirektivet samordning ny penningtvättslag m.m.

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt; SFS 2004:1182 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad 2 december 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Tillämpningsområde och definitioner

Tillämpningsområde och definitioner 2013-xx-xx Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; beslutade den X xxxx 2013. Fastighetsmäklarinspektionen föreskriver 1 följande med stöd

Läs mer

Kammarkollegiets författningssamling

Kammarkollegiets författningssamling Kammarkollegiets författningssamling ISSN 1402-5345 (tryck) ISSN 1654-9325 (pdf) Utgivare: Gabriella Loman, Kammarkollegiet Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter KAMFS 2013:5 om åtgärder mot penningtvätt

Läs mer

Strafflag 19.12.1889/39

Strafflag 19.12.1889/39 Strafflag 19.12.1889/39 30 KAP (24.8.1990/769) Om näringsbrott 1 (1.4.1999/475) Marknadsföringsbrott Den som vid yrkesmässig marknadsföring av varor, tjänster, fastigheter, privata aktiebolags värdepapper

Läs mer

Stockholms läns författningssamling

Stockholms läns författningssamling Stockholms läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Stockholms läns allmänna föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; beslutade den 18 december 2009 (dnr

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2010:80. En översyn av kriminaliseringen av penningtvätt. Beslut vid regeringssammanträde den 19 augusti 2010

Kommittédirektiv. Dir. 2010:80. En översyn av kriminaliseringen av penningtvätt. Beslut vid regeringssammanträde den 19 augusti 2010 Kommittédirektiv En översyn av kriminaliseringen av penningtvätt Dir. 2010:80 Beslut vid regeringssammanträde den 19 augusti 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över kriminaliseringen av penningtvätt

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; Utkom

Läs mer

Att tänka på vid köp av lagerbolag. Råd och regler

Att tänka på vid köp av lagerbolag. Råd och regler Att tänka på vid köp av lagerbolag Råd och regler Allmänna regler för aktiebolag Aktiebolag ska ha ett aktiekapital på minst 100.000 kr. Styrelsen för ett aktiebolag ska bestå av minst en styrelseledamot

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden; SFS 2016:1307 Utkom från trycket den 28 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 28/2004 Generalsekreteraren

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 28/2004 Generalsekreteraren SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 28/2004 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Inledning Den 1 januari 2005 träder ändringar i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt

Läs mer

Fokus Penningtvättsdirektivet

Fokus Penningtvättsdirektivet Den 15 mars i år trädde den nya penningtvättslagen i kraft. Sverige implementerade därmed, som ett av de sista EU-länderna, det tredje penningtvättsdirektivet. Redan den gamla lagen satte advokaterna i

Läs mer

Att lämna in ärenden elektroniskt

Att lämna in ärenden elektroniskt Att lämna in ärenden elektroniskt ombudens möjligheter och ansvar En genomlysning av de juridiska aspekterna, genomförd av Per Furberg, Setterwalls, advokat och specialist på it-rättsliga frågor. E-tjänster

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt

Från svart till vitt och gråzonen däremellan. En skrift om penningtvätt Från svart till vitt och gråzonen däremellan En skrift om penningtvätt 1% är inte nog alltför få rapporterar misstänkta transaktioner! Hjälp oss att bekämpa grov organiserad brottslighet och terrorism.

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument; SFS 2005:377 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Penningtvätt RättsPM 2015:2 Dnr ÅM-A 2014/0360, EBM A-2014/0187 Utvecklingscentrum Stockholm och Ekobrottsmyndigheten, maj 2015

Penningtvätt RättsPM 2015:2 Dnr ÅM-A 2014/0360, EBM A-2014/0187 Utvecklingscentrum Stockholm och Ekobrottsmyndigheten, maj 2015 Penningtvätt RättsPM 2015:2 Dnr ÅM-A 2014/0360, EBM A-2014/0187 Utvecklingscentrum Stockholm och Ekobrottsmyndigheten, maj 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Reglering på området... 5 1.1

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

KONSEKVENSUTREDNING med anledning av ett förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

KONSEKVENSUTREDNING med anledning av ett förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2012-12-18 KONSEKVENSUTREDNING med anledning av ett förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Bakgrund Det tredje penningtvättsdirektivet, Europaparlamentets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2015:184 Utkom från trycket den 9 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län 14 FS 2009:534 14 FS 2013:66 14 FS 2015:35 14 FS 2015:64 Länsstyrelsen i Västra Götalands läns allmänna föreskrifter (14 FS 2009:534) om åtgärder mot penningtvätt och

Läs mer

Kammarkollegiets författningssamling

Kammarkollegiets författningssamling Kammarkollegiets författningssamling ISSN 1402-5345 ISSN 1654-9325 (on line) Utgivare: Bertil Kallner, Kammarkollegiet Fastighetsmäklarnämndens föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt förändringsarbete och nya utmaningar. Thomas Grahn Senior Advisor Thomas Grahn AML Consulting

Åtgärder mot penningtvätt förändringsarbete och nya utmaningar. Thomas Grahn Senior Advisor Thomas Grahn AML Consulting Åtgärder mot penningtvätt förändringsarbete och nya utmaningar Thomas Grahn Senior Advisor Thomas Grahn AML Consulting Agenda Åtgärder mot penningtvätt (AML) och finansiering av terrorism (CFT) ökat fokus

Läs mer

BROTTEN I NARINGSVERKSAMHET

BROTTEN I NARINGSVERKSAMHET Anna-Lena Dahlqvist Rolf Holmquist BROTTEN I NARINGSVERKSAMHET Norstedts Juridik AB Innehall Förord 15 Förkortningar 17 1. Brott i naringsverksamhet 19 1.1 Allmant om brott och straff 19 1.2 Brott i naringsverksamhet

Läs mer

Skärpta regler mot penningtvätt

Skärpta regler mot penningtvätt Justitieutskottets betänkande 2004/05:JuU7 Skärpta regler mot penningtvätt Sammanfattning I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:156 Skärpta regler mot penningtvätt jämte två

Läs mer

PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT

PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT FI Dnr 16-3153 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inledning 4 Bakgrund 5 Typologier 7 Beställarbolag 7 Fakturaskrivande bolag 7 Finansiella

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om viss verksamhet med konsumentkrediter; SFS 2014:275 Utkom från trycket den 20 maj 2014 utfärdad den 30 april 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens

Läs mer

Lotteriinspektionens författningssamling

Lotteriinspektionens författningssamling Lotteriinspektionens författningssamling Utgivare: Johan Röhr, Lotteriinspektionen, Box 199, 645 23 Strängnäs. ISSN Lotteriinspektionens föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism;

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2016:46. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Kommittédirektiv. Dir. 2016:46. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism (Ju 2014:26) Dir. 2016:46 Beslut vid regeringssammanträde den

Läs mer

Lagrådsremiss. Skärpta regler mot penningtvätt. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Skärpta regler mot penningtvätt. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Skärpta regler mot penningtvätt Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 29 april 2004 Gunnar Lund Johan Lundström (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); SFS 2016:430 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om revisorslagen

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 december 2005 B 2448-03 KLAGANDE JW Ombud och offentlig försvarare: advokaten TM MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM SAKEN

Läs mer

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14 Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2008:12 Utkom från trycket den 22 januari 2008 utfärdad den 10 januari 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-02-24 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Införande av vissa internationella standarder

Läs mer

Yttrande över promemorian Skärpta regler mot penningtvätt Ds 2003:52

Yttrande över promemorian Skärpta regler mot penningtvätt Ds 2003:52 Ekobrottsmyndigheten Yttrande Sida 1 (7) Bitr. chefsjuristen Monica Rodrigo 2004-02-25 Ert 900 2003/0459 Er beteckning 2003-11-26 Fi2003/6082 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian

Läs mer

Juridik för vattenråd

Juridik för vattenråd Juridik för vattenråd Vattenråd lokal samverkan med olika förutsättningar Vattenråden i Västerhavets vattendistrikt har bildats genom olika initiativ, vilket till viss del påverkar hur de är organiserade.

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

En juridisk person ska i följande situationer ansöka om ägarprövning genom att lämna Finansinspektionen uppgifter enligt denna bilaga:

En juridisk person ska i följande situationer ansöka om ägarprövning genom att lämna Finansinspektionen uppgifter enligt denna bilaga: FFFS 2009:3 Bilaga 1 b Ansökan ägarprövning juridisk person En juridisk person ska i följande situationer ansöka om ägarprövning genom att lämna Finansinspektionen uppgifter enligt denna bilaga: Finansinspektionen

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Föreläsare Patrik Olivecrona Lindahl Thorbjörn Wennerholm Lindahl Ann Theander Grant Thornton 2 Patrik Olivecrona

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2006:1387 Utkom från trycket den 15 december 2006 utfärdad den 7 december 2006. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2011:1046 Utkom från trycket den 18 oktober 2011 utfärdad den 6 oktober 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

BESTÄLLNING LAGERBOLAG AKTIEBOLAG. Beställare. Kontaktperson: Telefon: E-post: Namnförslag 1: Namnförslag 2: Bolagets verksamhet: Bolagets säte:

BESTÄLLNING LAGERBOLAG AKTIEBOLAG. Beställare. Kontaktperson: Telefon: E-post: Namnförslag 1: Namnförslag 2: Bolagets verksamhet: Bolagets säte: BESTÄLLNING LAGERBOLAG AKTIEBOLAG Beställare Kontaktperson: Telefon: E-post: Namnförslag 1: Namnförslag 2: Bolagets verksamhet: Bolagets säte: Bolagets adress Telefon: Räkenskapsår: 30/4 30/6 31/8 31/12

Läs mer

Valfrihetssystem inom hemtjänst i Vårgårda kommun

Valfrihetssystem inom hemtjänst i Vårgårda kommun Sida 1(7) Valfrihetssystem inom hemtjänst i Vårgårda kommun Kapitel 2 Kravkatalog Utförare 2(7) Innehållsförteckning 2 Kravkatalog utförare...3 2.1 Krav på juridisk form...3 2.2 Uteslutningsgrunder...3

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43)

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43) Yttrande Sida 1 (5) Rättsenheten Bitr. chefsjuristen Katarina Holmberg Ert Er beteckning Telefon 08-762 00 22 2007-11-28 Ju2007/9805/PO Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekobrottsmyndigheten; SFS 2015:744 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2012 Ö 1803-10 PARTER 1. Bandteknik i Jönköping Aktiebolags i likvidation konkursbo, 556283-9463 c/o advokat C G H Ombud: Jur.kand.

Läs mer

Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen

Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen Tillsynsrapport 2013:2 Utvecklingscentrum Malmö Januari 2013 2 1 Sammanfattning... 3 2 Arbetets bedrivande... 4 2.1 Projektorganisation... 4 2.2

Läs mer

Regler rörande penningtvätt och särskilt allvarlig brottslighet/terroristfinansiering 1

Regler rörande penningtvätt och särskilt allvarlig brottslighet/terroristfinansiering 1 Regler rörande penningtvätt och särskilt allvarlig brottslighet/terroristfinansiering 1 Regelverk Den grundläggande lagstiftningen mot penningtvätt finns i Lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:146

Regeringens proposition 2000/01:146 Regeringens proposition 2000/01:146 Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Prop. 2000/01:146 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 juni 2001 Ingela Thalén

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; SFS 2009:62 Utkom från trycket den 24 februari 2009 utfärdad den 12 februari 2009. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

JS m.fl../. riksåklagaren ang. medhjälp till grovt bedrägeri m.m.

JS m.fl../. riksåklagaren ang. medhjälp till grovt bedrägeri m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (9) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2011-05-10 B 1673-11 Rotel 35 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JS m.fl../. riksåklagaren ang. medhjälp till grovt

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET 1 GRANSKNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Avsikten med en särskild granskning av en konkursgäldenär

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1256 Handläggare: Åsa Lupton, Datum: 2015-01-26.. Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Fastställd av Landstingsfullmäktige 2014-04-29 Reviderad av Regionfullmäktige

Läs mer

Rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism

Rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism Vägledning för dig som enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism måste granska och rapportera misstänkta transaktioner. Rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Korruption, muta - ekonomisk brottslighet. Berör det mig?

Korruption, muta - ekonomisk brottslighet. Berör det mig? Korruption, muta - ekonomisk brottslighet Berör det mig? Korruption, muta - ekonomisk brottslighet Berör det mig? Korruption är missbruk av förtroendeställning för egen eller närståendes vinning. Den vanligaste

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 VILLKOR Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 Detta särskilda villkor gäller i anslutning till de allmänna villkoren för Företags- respektive Fastighetsförsäkring. Försäkringen

Läs mer

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/106 Er referens: Fi2014/2420 1 (8) 2014-09-29 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Enheten för bank och försäkring fi.registrator@regeringskansliet.se Införande

Läs mer

Aktiebolag utan revisor

Aktiebolag utan revisor Aktiebolag utan revisor Innehållsförteckning Driva aktiebolag utan revisor... 3 Aktiebolag... 4 Aktiebok och aktiebrev... 6 Uppgifter om företaget... 7 Bolagsstämma... 8 Aktiebolagets räkenskapsår... 10

Läs mer

Uppdrag att överväga vissa frågor om fusion och delning samt om ökning av aktiekapitalet i aktiemarknadsbolag

Uppdrag att överväga vissa frågor om fusion och delning samt om ökning av aktiekapitalet i aktiemarknadsbolag Promemoria 2010 04 19 Ju 2009/8495/L1 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Uppdrag att överväga vissa frågor om fusion och delning samt om ökning av aktiekapitalet i aktiemarknadsbolag

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (5) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om kundkännedom - grundläggande åtgärder och mäklarens kontrollskyldighet. Prövning av om fastighetsmäklaren har

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:217 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om revisorslagen

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

1 Inriktningen på den kommande RUBICON-samverkan

1 Inriktningen på den kommande RUBICON-samverkan 1(5) RUBICON 2016 Denna rapport utgör en utvärdering av verksamheten i RUBICON. Utvärderingen utgår från hur genomförda aktiviteter sedan den senaste Rubiconrapporten år 2015 kan förväntas ha bidragit

Läs mer

Lagrådsremiss. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremiss. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 9 oktober 2008 Mats Odell Tord Gransbo (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Lag. om ändring av värdepappersmarknadslagen

Lag. om ändring av värdepappersmarknadslagen Lag om ändring av värdepappersmarknadslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i värdepappersmarknadslagen (746/2012) 1 kap. 1 mom. 8 punkten, 13 och 14 kap., 15 kap. 2 mom. och 16 kap. 3, av dem

Läs mer

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU18 Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen Sammanfattning Utskottet säger ja till regeringens förslag i proposition 2014/15:80 om att införa

Läs mer

FINANSINSPEKTIONEN

FINANSINSPEKTIONEN 1 Faktorer som påverkar påföljds- och ordningsavgiftens storlek 1.1 Påföljdsavgiftens dimensionering 41 2 mom. 1 i lagen om Finansinspektionen lyder: Påföljdsavgiftens belopp ska baseras på en samlad bedömning.

Läs mer

Ansökan/anmälan för ledningspersoner i ett ägarbolag till ett finansiellt företag

Ansökan/anmälan för ledningspersoner i ett ägarbolag till ett finansiellt företag FFFS 2009:3 Bilaga 1 c Ansökan/anmälan för ledningspersoner i ett ägarbolag till ett finansiellt företag Om en juridisk person ska ägarprövas ska styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer